Pulsen BLICK FÖR JÄMLIK VÅRD STROKEVÅRD NU UNDER SAMMA TAK. Dessutom... Läs Pulsen i intranätet! Beröm för kamp mot clostridium

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pulsen BLICK FÖR JÄMLIK VÅRD STROKEVÅRD NU UNDER SAMMA TAK. Dessutom... Läs Pulsen i intranätet! Beröm för kamp mot clostridium"

Transkript

1 SIDAN 13 Pulsen Personaltidning för oss i Landstinget i Jönköpings län Nu ska vi ha en ny resursmodell. SID Hus 36 i Eksjö: STROKEVÅRD NU UNDER SAMMA TAK SID Beröm för kamp mot clostridium SID 5 Bårtaxi eller ambulans? SID 17 Snabbare Cosmic i primärvården SID 18 Blodbuss på väg! Givare slipper långa resor SID 6 7 Dessutom... Läs Pulsen i intranätet! BLICK FÖR JÄMLIK VÅRD Sjuksköterskor behandlar njursten SID NYTT OM NAMN HELENA TAR ANSVAR FÖR IT-FRÅGOR SID SPANSK ÅTERVÄNDARE JORGE SATSAR I SMÅLANDSSTENAR SID 8

2 2 PULSEN NR 3 l JUNI 2012 ingång pulsen I INTRANÄTET Nyheter, fördjupningar och bildreportage hittar du i Pulsen på intranätet. landstinget har nu en medarbetarpolicy antagen av Landstingsstyrelsen den 12 juni. I höst kommer Pulsen berätta mer om den. Lokal identitet och samarbete Jag jobbar på Landstinget i Jönköpings län. Nej, så svarar du troligen inte på frågan om var du arbetar. Sannolikt berättar du istället mer exakt vilken som är just din arbetsplats inom Landstingets stora verksamhet. Det handlar om något så enkelt som lokal identitet och stolthet. Det kan kallas Eksjöanda eller något annat ortsnamn, och är ofta ett försök att förklara varför man trivs så bra och är så engagerad i det man gör. Samtidigt är det ökat samarbete inom och över förvaltningsgränser som är i fokus nu. Mer samverkan, för patienternas och ekonomins bästa, är den utstakade vägen när det gäller såväl budgetprocess som kraftsamling och målet att erbjuda en jämlik vård. En av nyckelfrågorna är hur man skapar en kraftfull och länsgemensam vård på olika områden, utan att medarbetarna blir oroliga för att den lokala identiteten och kompetensen går förlorad. Kraftsamling kirurgi är ett område där åsikterna just nu bryts om bästa sättet att leda en verksamhet där man är ense om det gemensamma målet. Men det finns många fler verksamheter som arbetar för att skapa en likvärdig vård och tillgänglighet, oavsett var i länet patienten råkar bo en utveckling som är både nödvändig och självklar. I höst väntar en rad stora frågor, som till exempel överflyttningen av hemsjukvården till kommunerna (KomHem), fortsättningen på kraftsamling och utvidgningen av vårdval. Men först vill Pulsen önska sina läsare en skön och solig semester. Själv tänker jag bland annat följa hur det växer i trädgårdens nya odlingslådor! Sjukfrånvaron ökar något i Landstinget. De första fyra månaderna 2012 ligger den på 4,1 procent, en ökning med 4,9 procent jämfört med samma period Det innebär att antalet sjukdagar per person ökat med 0,3 till i genomsnitt 5,1 dagar per anställd under de första fyra månaderna. De vårdrelaterade infektionerna inom Landstinget fortsätter att minska. Vid mätningen våren 2012 hade 7,9 procent av patienterna en vårdrelaterad infektion, ett av de bästa resultaten hittills och en procentenhet under rikssnittet. Mikael Pulsen PULSEN är en tidning för medarbetare i Landstinget i Jönköpings län. Den kommer sex gånger per år. Citera gärna Pulsen men ange källan. Vi ansvarar inte för insänt material som vi inte beställt. ANSVARIG UTGIVARE Kommunikationsdirektör Christina Jörhall , REDAKTÖR Mikael Bergström, , GRAFISK FORM OCH LAYOUT Katarina Sennevik, FOTO OCH BILDHANTERING Johan Werner, ÖVRIGA MEDARBETARE Maija-Liisa Bernes, Kicki Ekbladh, Mats Fäldt, Olle Hall, Lisbeth Lejon, Anki Ringsten, BESÖKSADRESS Husargatan 4, Jönköping POSTADRESS Box 1024, Jönköping PULSEN I INTRANÄTET Landstingsfliken. ADMINISTRATION Inger Bjelke, ADRESSÄNDRING Anmäl adressändring till ditt lönekontor. UPPLAGA ex TRYCKT 11 juni 2012, V-TAB AB, Västerås NÄSTA TIDNING Kommer omkring 20 september 2012 MATERIALSTOPP måndag 10 september 2012 OMSLAGSBILD Sjuksöterskan Anna Sevefelt- Elg utför stötvågsbehandling av njursten. Foto: Johan Werner Tillsammans så mycket bättre. Det var årets tema för Landstingets nationella konferens Utvecklingskraft 2012 där 500 medarbetare inom hälso- och sjukvård samlades i Huskvarna i maj för att diskutera hur vården ska utvecklas. Projektledaren Pernilla Söderberg (bilden) såg också till att deltagarna fick röra på sig till gungande toner i pauser mellan föreläsningarna. Foto: Mikael Bergström.

3 PULSEN NR 3 l JUNI Låt naturfoton bli en del i vårdprocessen. Nu finns en rad nya motiv att beställa från avdelningen för folkhälsa och sjukvård. Sommarguiden på 1177.se Läs om hur du njuter klokt av sommarens sol och värme på TYCK TILL! VAD VILL DU LÄSA OM I PULSEN? MEJLA resvaneundersökningen etik Analysen av Landstingets resvaneundersökning visar möjlighet att minska koldioxidutsläppen för arbetspendling och tjänsteresor med drygt 22 procent till 2016, vilket minskar milkostnaden för tjänsteresor med 7,5 miljoner kronor. De medarbetare som svarade på resvaneundersökningen (62 procent), arbetspendlar totalt 92 miljoner kilometer per år, eller dryg varv runt jorden. Det visar sig att arbetspendlingen med bil kostar cirka 200 miljoner kronor för privatekonomin och genererar cirka ton koldioxid per år, medan tjänsteresorna med bil kostar 40 miljoner och skapar cirka ton koldioxid. Ni har högre utsläpp för arbetspendlingen än andra Landsting vi undersökt, och därför en stor förbättringspotential, säger Markus Robért på undersökningskonsulten CERO. Hur ska vi källsortera resorna för att få effekt i både arbetspendling, tjänsteresor och hälsa? Han och kollegan Jesper Johansson ställde frågan till ett 30-tal deltagare i Landstingets workshop kring resvanor, som under deras ledning och med hjälp av processmodellen CERO arbetade med vilka och hur stora förändringar som är realistiska. Utgångsläget är bra. Enkätdeltagandet i Landstinget är det högsta bland de sex landsting som haft enkäten, liksom det positiva svaret på frågan om Landstinget ska arbeta med att sänka utsläppen från arbetspendlingen. Det visar att det finns en klimatmedvetenhet hos er. Vi omvandlar nu klimatmål till konkreta effektiviseringar för att skapa ett reduktionspaket, säger Markus Robért. På ett antal delfrågor fick deltagarna ange hur stora förändringar som är rimliga fram till 2016: Hur många bilister med längst färdväg kan byta till tåg?, hur många kan ersätta bil med kollektivtrafik, övergå till miljöbil eller cykla eller gå om de bor nära jobbet? Värt att notera är också att 342 medarbetare svarade att den senaste tjänsteresan skulle kunnat ha ersatts med ett möte via webb eller telefon. När alla delfrågor gåtts igenom hamnade slutresultatet på en besparing på 7,5 miljoner kronor för tjänsteresor och en total koldioxidreduktion på 22,5 procent till Nu handlar det om att gå vidare med hur-frågorna till en handlingsplan. Materialet ska användas till Landstingets kommande program för hållbar utveckling. Vi ska bli smarta, kloka och sunda och det ska vara lätt att göra rätt, säger Landstingets miljöchef Ivana Abrahamsson. I slutet av juni kan du läsa mer om undersökningen på intranätet: Landstinget / Ledning / Miljö / Resultat / Reseanalys Inte väljer jag en dator med urläcker design om prestandan och innehållet är värdelöst. Pernilla Svensson I denna ljuva sommartid I denna ljuva sommartid timmen är tidig och jag sitter på trappen i morgonljuset. Blicken vilar på grönskan, på blommorna och glimtar av den spegelblanka Mullsjön. Fågelsången är intensiv. Dofterna är ljuvliga. Det är bedövande vackert. Detta är min favorittid på dygnet, då hela dagen ligger framför. Detta är min favorittid på året, då hela sommaren ligger framför. Morgonljuset symboliserar för mig en känsla av obegränsade möjligheter. I denna ljuva sommartid i fjärran hör jag den dova och vackra klangen från kyrkklockorna, ljuden som påminner om skolavslutningar och sommarlov. En ton om att frihetens och glädjens tid är på väg. Men klangen från klockorna och tanken på sommaren kan för några av oss också vara förknippad med svåra minnen, oro och ensamhet. En ljus och varm årstid leder inte per automatik till en ljus och positiv tillvaro. I denna ljuva sommartid förväntningar och planer är under uppbyggnad. Semester och ledighet lockar med härliga aktiviteter blandat med rekreation. En tid som tillför kraft och energi. Parallellt med semestertiden går arbetet i vården vidare. Våra mottagningar och avdelningar kommer att fyllas av människor på kortvariga besök och med botbara åkommor. Men till oss denna sommar kommer också människor med komplicerade tillstånd, människor med icke-botbara sjukdomar och människor som har drabbats av ond och bråd död. Vården erbjuder gedigen kunskap inom en rad områden, avancerad utrustning för olika undersökningar och behandlingsmetoder i världsklass. Vården erbjuder också mänskliga möten. De flesta av dessa möten, i form av enkla eller mer komplicerade situationer, kommer att bli bra. Det finns en potential i hälso- och sjukvården att skapa goda mötesplatser. Men några människor kommer att lämna vården med frustration, ilska och en känsla av att aldrig ha blivit sedda eller lyssnade på. När mötet och bemötandet inte blev som man tänkt behöver det inte betyda att något egentligt fel har begåtts eller att någon har bett sig illa. Villkoren för mötet och dialogen ser bara så olika ut om vi befinner oss på patient- eller professionssidan. Båda parter delar behovet av kunskap men förhållandet är inte jämlikt. Med kunskapen som grund söker professionen att förstå, för att kunna fatta beslut, och där så är möjligt förmedla problemlösning och/eller terapier. Patienten söker professionell kunskap för att få en tolkning av symtom och behöver i detta sökande bli bemött med förståelse, förklaringar och hjälp på olika sätt. I botten finns det dessutom ofta en förväntan att kunskapen ska stilla den oro som kanske har byggts upp under lång tid. Vården kan inte alltid uppfylla de förväntningarna och besvikelsen på mötet och bemötandet handlar ibland ytterst om det orättvisa livet. Över denna fråga har vården ingen makt eller kontroll. Detta fråntar dock inte oss, som professionella representanter, ansvaret att försöka förstå, förmedla trygghet och visa respekt för varje enskild människas värde och oro. Vi behöver arbeta för goda mötesplatser. Gränsen är skör mellan hälsa och sjukdom, den ofattbara lyckan och katastrofen och inom var och en av oss bor det en presumtiv patient. I denna ljuva sommartid önskar jag dig många goda möten i arbetet och på fritiden, en skön semester och om mörkret skulle tränga sig på kraft att gå igenom och gå vidare. Margaretha Stenmarker barnläkare, ordförande i etikrådet

4 4 PULSEN NR 3 l JUNI 2012 Utbildar i försäkringsmedicin För intresserade läkare, ST eller färdiga specialister, finns möjlighet att söka till höstens utbildningsstart i försäkringsmedicin vid Göteborgs universitet. Försäkringsmedicin är ett viktigt område där vi behöver höja vår kompetens så att vi kan arbeta patientsäkert, säger Ann-Britt Ekvall, processledare på Landstingets kansli. I AT- och ST-läkarutbildningen ingår en grundläggande utbildning i försäkringsmedicin. Men nu finns möjlighet att läsa kursen behörighetsutbildning i försäkringsmedicin på avancerad nivå i form av en distansutbildning på 25 procent som ger 22,5 högskolepoäng. Landstinget hoppas att några läkare är intresserade av att lära sig mer om försäkringsmedicin, vilket bland annat handlar om att mäta och värdera arbetsförmågan, göra försäkringsmedicinska bedömningar, aktuell forskning med mera. Tanken är att läkarna ska stödja Landstinget centralt i utvecklingen av sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen. De ska ingå i den processledningsgrupp som finns och också handleda och stödja kollegor. Intresserade kan kontakta eller mobil Mer information finns på Premiär för e-hälsodagar 300 medarbetare kom till Landstingets första e-hälsodagar. Vi är väldigt nöjda, säger Sven-Åke Svensson på informationsavdelningen. Det kändes att många vill hjälpa till att utveckla e-hälsotjänster som är till nytta både för invånarna och Landstingets medarbetare. Tre e-hälsopris delades ut till medarbetare som skickat in goda idéer, ett för varje sjukvårdsområde. Pristagare blev Kristina Brengesjö på barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköping, Ewa Bergman-Blom på barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, Höglandet och Anna Löfström på ortopedmottagningen i Värnamo. Priset var ett presentkort på Spira värt kronor. Läs mer på Landstingsnyheter på intranätet! n I maj införde de tre sjukhuslaboratorierna och 29 vårdcentralslabb i länet webbtidbokning. Bokningen sker via tjänsten Mina vårdkontakter på Landstingets webbplats. Liksom tidigare kan patienterna också ringa och boka tid, alternativt komma dit under öppettiderna utan att ha bokat tid. Inloggning i Mina vårdkontakter kan ske på två sätt, antingen med e-legitimation eller med engångskod via sms. n Den 28 september satsar Landstinget på ForskarFredag, en dag utlyst av EUkommissionen för att sprida kunskap och visa hur kul och spännande det är med forskning. Futurum arrangerar populärvetenskapliga föreläsningar på de tre sjukhusen, riktade till allmänheten. Gymnasieskolor kan också få låna en forskare för en dag! n Fredagen den 14 september 2012 är det dags för nya hjälpmedelscentralen på Ryhovsområdet att ha invigningsfest och då knyta ihop banden med länets 13 kommuner. Det blir musik och sång, kaffe och tårta, guidade turer och idrottsaktiviteter, men också demonstration av teknik, utprovning och IT som hjälpmedel vid olika stationer i huset. Landstingsanställda byter arbetsgivare 322 medarbetare, (varav 20 från privata vårdgivare) främst undersköterskor och sjuksköterskor, men också sjukgymnaster och arbetsterapeuter, har fått erbjudande om att byta till kommunal arbetsgivare i KomHem-reformen. Från 1 januari 2013 är hemsjukvård ett kommunalt ansvar i syfte att få en sammanhållen vård och omsorg. Senast 12 juni, efter Pulsens tryckning, ska Landstingets medarbetare lämna besked till respektive kommun. Rådgivning minskar mäns våld Sedan projektstarten i november 2010 har Mansrådgivningen i Jönköping tagit emot 131 män som sökt hjälp och stöd för sitt våldsbeteende. En enkätutvärdering bland ett 20-tal män och deras partners visar att majoriteten av utövarna har upphört med fysiskt våld och minskat det psykiska och materiella våldet. Mansrådgivningen är ett samverkansprojekt mellan Landstinget, polisen och kommunerna Jönköping, Mullsjö och Habo och fortsätter även Syftet är att ta ett samlat grepp kring mäns våld mot kvinnor. Johan Wedenfelt, biomedicinsk analytiker på klinisk fysiologi, Länssjukhuset Ryhov, gör hjärtundersökningar med ultraljud. Numera skriver han själv undersökningsvaret till remittenten. BMA skriver svar på undersökningar De biomedicinska analytikerna på klinisk fysiologi på Ryhov skriver i allt högre grad själva svar på sina undersökningar. Det är en bra utveckling. Jag får fördjupa mig i det jag jobbar med, säger BMA Johan Wedenfelt. Sedan tidigare skriver BMA på klinisk fysiologi svar på de undersökningar de gör av kärl samt 24-timmars EKG. Vi har pratat i många år om att utvidga detta till fler undersökningar eftersom vi har så duktiga BMA, säger Elisabet Hresan, biträdande verksamhetschef. Bakgrunden är även den läkarbrist som finns och behovet att frigöra mer tid för den yrkesgruppen. I projektform har man därför sedan ett år utvidgat svarsskrivandet till att omfatta totalt nio olika undersökningsmetoder. Det har varit ett stort arbete att formalisera en kompetenstrappa i fyra nivåer, vilket BMA gjort tillsammans med de processansvariga läkarna. De BMA som har uppnått nivå tre i kompetenssteget får möjlighet att själva skriva svaret, alltså det utlåtande med bedömning som skickas tillbaka till remittenten. Tidigare har BMA efter undersökningen sparat bilderna och fyllt i ett protokoll med mätvärden som underlag till läkaren. Det är fortfarande en läkare som har det formella ansvaret och gör en bedömning och signering. Vårt mål är att de eventuella justeringar som läkaren gör bara ska vara marginella. Vi siktar på att några BMA även ska nå nivå 4 vilket innebär att man ansvarar för hela svaret inklusive signering, säger vårdenhetschef Tina Landin. I dag är det 9 av 31 BMA vid klinisk fysiologi som nått kompetensnivån att själva skriva svar. Inom hjärtultraljud skrivs 30 procent av svaren nu av BMA, en nivå som man tror på sikt kan öka. Vi är tre som nog skriver procent av svaren till våra egna undersökningar, säger Johan Wedenfelt. Inför starten har de fått utbildning av processansvarig läkare och i utbildningssyfte skrivit ungefär 200 svar. Johan Wedenfelt tycker att det skett en snabb kunskapsutveckling, en utveckling som motverkar risken för slentrian, eftersom han som undersökare nu måste ta ställning till undersökningsresultatet och får större förståelse för sjukdomsförlopp. Det blir bättre kvalitet när jag måste skriva ett meningsfullt svar. Det har också blivit mer dialog med läkarna när vi närmar oss deras arbete. Samtidigt är det en breddning av BMA-yrket med utökat ansvar, vilket ger ett lönetillägg. Ett år är en kort tid för ett så här stort projekt. Därför har projekttiden förlängts med två år. Målet är att läkarna ska få mer tid för metodutveckling och kontakter med kunder och remittenter, säger Tina Landin. Utvecklingen är i linje med övriga Sverige. Men att vi gör det så brett är nog unikt. Vi ser det också som en kompetensväg för BMA som kan vara attraktiv när vi söker nya medarbetare, säger Elisabet Hresan. text: MIKAEL BERGSTRÖM foto: johan werner

5 PULSEN NR 3 l JUNI Ni gör allt som behövs Clostridium-expert berömmer städningen på Höglandet Sedan mitten av april pågår bekämpning av tarmbakterien Clostridium difficile på Höglandssjukhuset i Eksjö och Nässjö genom städning med klorin. Ni gör allt som behöver göras, så det går i rätt riktning, säger den kanadensiske Clostridumexperten Michael Gardam på besök i Eksjö. Han är bland annat ledare för Infection prevention and control och har gjort sig känd som rådgivare åt en rad sjukhus i Kanada och USA i deras arbete att få bort Clostridium. När vi arbetat ett halvår med utbrottet i Eksjö utan att något hänt, hittade jag artiklar från Kanada där man lyckats klara av ett utbrott på sex månader. Vi vill få intryck från någon som har lyckats med detta och har perspektiv, säger Michael Toepfer, hygienläkare på smittskydd och vårdhygien. Därför blev glädjen stor när Michael Gardam erbjöd sig att komma till Sverige och berätta om sina erfarenheter. Många sjukhus kämpar idag med Clostridium. När jag var medicinstudent ansågs detta vara nonsens, men idag har medvetenheten om dess farlighet ökat, säger Michael Gardam. Med erfarenhet från ett 20-tal sjukhus kunde han lugna Höglandsklinikens ledning med att det tar lite tid innan insatser ger effekt. Det har handlat om allt ifrån ett par månader till ett halvår, men det går att få tillbaka fallen av Clostridum till normala nivåer igen. Michael Gardam konstaterar att städning är den viktigaste och snabbaste insatsen, men att det också måste kompletteras med testning och isolering av drabbade patienter, ökad handhygien och bättre kontroll över förskrivningen av antibiotika. Han menar att det finns gott om riktlinjer för vilka åtgärder som behövs mot Clostridium. Mitt arbete har varit att se till att de gör som dessa riktlinjer säger. Städningen har varit ett stort arbete för många sjukhus, och dyrt, när gammalt svårstädat möblemang kasserats. Ett sjukhus bytte möbler för fem miljoner dollar, säger han. Detta kan jämföras med amerikanska beräkningar som visar att varje fall av Clostridium kostar enorma belopp för sjukvården, det mänskliga lidandet oräknat i form av den svåra diarré som bakterien kan orsaka. Det är svårt att beräkna kostnaden, men de patienter som drabbas måste stanna mycket längre inom sjukvården. Övriga insatser, som bättre handhygien och mer kontroll över antibiotikaanvändningen, är mer långsiktiga satsningar. Michael Gardam konstaterade att städinsatserna på Höglandet är helt i linje med de som haft framgång i Kanada, och att det är ett klokt beslut Mycket intressant, tycker Michael Gardam när vårdhygienchef Gunilla Wivast på medicinkliniken förklarar att texten på väggen handlar om hygienmätningar. Jodå, nog är det klorin alltid, kan Michael Gardam och Landstingets smittskyddsläkare Peter Iveroth konstatera när de luktar på trasan som Mayhno Stende håller fram. Hon arbetar tillsammans med Solvig Söderberg med sängrengörning. att också utöka den löpande städningen. För att få ner förekomsten av Clostridium igen, krävs det mycket arbete och städning, städning och åter städning. Sporerna försvinner inte med vanlig städning och de flyttas runt på sjukhuset och kan leva i flera år. Kommunikationen har också stor betydelse. Här är ledarskapet viktigt. Det är ganska nyligen som läkarna i Kanada har börjat se sin roll i detta. Men man behöver inte vara geni för att förstå att sporerna kan förflytta sig, och städpersonalen har här ett väldigt viktigt jobb. På Höglandssjukhuset handlar det om cirka 15 personer som arbetar med Klorinstädning. Det har gått över förväntan. All personal har gått in för detta, så jag tycker att det blivit ett stort gensvar bland städpersonalen. De tar det på stort allvar och det blir en mycket grundlig rengöring av bland annat alla kontaktytor, säger Maria Gunnman, teamledare på service. Inger Hansen, vårdutvecklare på Höglandssjukhuset, är mycket nöjd med arbetet. Det flyter på helt enligt planerna och jag är imponerad både av städpersonalens och vårdpersonalens arbetsinsats. Vi har ett schema för hur vi flyttar patienter och skapar tomma lokaler för att städa. Schemat sträcker sig till vecka 27 samt att vi också kommer att städa kvinnokliniken under semesterperioden. Därefter har vi endast IVA och medicin D kvar. Det är få patienter som behövt flyttas på grund av städningen eftersom man haft möjlighet att samordna städning med inflyttningen i nya hus 36. Allt bygger på en bra dialog mellan verksamheterna och städpersonalen. Det är en så stor insats och så många är berörda. Nu startar vi samtidigt också med städning sju dagar i veckan utom på KK och psykiatrin, säger Inger Hansen. text: MIKAEL BERGSTRÖM foto: johan werner Ett sjukhus bytte möbler för fem miljoner dollar

6 6 PULSEN NR 3 l JUNI 2012 Fikapaus i bussen Det är en gråkall dag i slutet av maj med duggregn när Inger Benjaminsson och Gitte Lundin i Hestra kliver in i Landstingets splitter nya blodbuss. Jättebra satsning. Intresset för att ge blod ökar nog också när folk ser att blodbussen är på besök, säger Inger. Själv är hon rutinerad blodgivare sedan Hestra blev ett tappställe Jag hade funderat tidigare också, men tyckte att det var för bökigt att åka till Värnamo. Så när affischer kom upp om att de började i Hestra nappade jag. Jag vill göra en insats. Det kan vara jag eller en anhörig som behöver blod en gång. Just för Hestraborna är det ingen större skillnad mot innan. I stället för att gå till företagshälsovården får de nu kliva in i en buss. Det är trängre här men jättefräscht, säger Gitte Lundin medan hon lämnar blod. Hon började för tre fyra år sedan, inspirerad av sin man. Jag tänkte att det kan jag också göra, det behövs nog. Jag tror absolut att en blodbuss kan göra att det blir fler blodgivare i och med att tillgängligheten ökar. Detta är en bra möjlighet för dem som har länge att åka. Blodbussen togs i drift i slutet av maj, med Hestra som premiärplats. Första dagen hade vi elva givare och det gick jättebra. Vi har nu också fått bättre arbetsmiljö med britsar i rätt arbetshöjd, säger biomedicinska analytikern Tuija Haapajoki som bemannade under premiärdagarna tillsammans med Anna Mårtenson. Bussen är en silverfärgad och nio meter lång rullande blodcentral med plats för tre blodgivare samtidigt, fikadel och intervjurum. Den fem ton tunga bussen kräver att någon av de två biomedicinska analytiker som bemannar varje gång också har busskörkort. Totalt handlar det om en investering på 1,7 miljoner i syfte att öka tillgängligheten för länets 7000 blodgivare. Idag finns det sex fasta platser i länet där man kan ge blod, säger Ann- Marie Andersson, områdeschef för blodcentralerna i Jönköpings län. Vi kommer i första hand att besöka orter där det idag inte finns möjlighet att lämna blod. Det är bland annat Aneby, Sävsjö, Habo, Mullsjö och Skillingaryd, orter som många givare reser från för att ge blod. I Hestra, Smålandsstenar och Gislaved har vi tidigare lånat lokaler men dessa platser kommer i fortsättningen också att besökas av blodbussen. Men blodbussens schema kommer att vara flexibelt och nya platser läggs till vid behov. Ann-Marie Andersson konstaterar att den första tiden blir en uppbyggnadsfas kring intresset från både befintliga och nya blodgivare att besöka blodbussen. Vår målsättning är att tappa en tredjedel av länets behov i bussen. Jag vet att många givare har väntat på bussen för att slippa resa, och vi tror att bussen leder till att vi får fler blodgivare, vilket säkrar blodtillgången. Vi har ständigt behov av nya blodgivare, eftersom en del faller bort av olika skäl, säger Ann-Marie Andersson. text: MIKAEL BERGSTRÖM foto: johan werner

7 PULSEN NR 3 l JUNI Fikat smakar bra efter blodgivningen tycker Gitte Lundin i Hestra som kopplar av vid blodbussens fikabord. I bakgrunden lämnar Inger Benjaminsson blod, assisterad av biomedicinska analytikern Anna Mårtenson.

8 8 PULSEN NR 3 l JUNI 2012 Spanjoren Jorge Molinos satsar på en framtid som distriktsläkare i Smålandsstenar. Som handledare har han distriktsläkare Mikael Olsson, nyligen utsedd till Årets handledare. Jorge Molinos har återvänt till Landstinget för att bli distriktsläkare i Smålandsstenar. Nu väntar ett par års ST-utbildning, och vårdcentralsarbete en dag i veckan, med distriktsläkaren Mikael Olsson som handledare, nyligen utsedd till Årets handledare. Spansk läkare fyller vakans Jorge satsar på en framtid i Smålandsstenar Vi kommer nu att göra upp en plan för handledningen, med en fast tid varje vecka där vi går igenom olika problemområden, plus att jag är tillgänglig för olika patientfall och kan ge klinisk handledning när Jorge har patientbesök, säger Mikael Olsson. De känner varandra sedan tidigare. Jorge var en av de tio spanska läkare som 2005 kom till Landstinget. Själv fick han tjänst inom primärvården i Gislaved. Men två kollegor kom till Smålandsstenar och Mikael Olsson hade inför sitt uppdrag att handleda gjort studiebesök i Spanien och träffat dem. Jag arbetade i Gislaved i nästan två år innan vi återvände hem till Aragon i norra Spanien eftersom min mamma blev svårt sjuk, säger Jorge. När han och familjen, hustru och tre barn, på nytt var beredda att satsa på Sverige, knöts kontakten med Smålandsstenars vårdcentral genom en intensiv mejlkonversation. Jag hade ett fast arbete på akutmottagning. Men det är en dålig ekonomisk situation i Spanien. Spanien är ett bra land att leva i, men inte att arbeta i och mina barn kan få en bra framtid i Sverige. De läser just nu svenska i Spanien och kommer till sommaren. Det känns väldigt bra att vara tillbaka, säger Jorge som köpt hus i Smålandsstenar. Under våren får han utbildning i svenska. I juni startar en cirka två år lång period med ST-block på olika sjukhuskliniker men också på basplaceringen på vårdcentralen för att få allmänläkarkompetensen. Akutmedicin är mycket specifikt. Nu måste jag lära mig allmänmedicin. Det yrket är som ett detektivarbete, säger Jorge med ett skratt. I början kommer han att få gå bredvid Mikael Olsson. Det handlar om att fånga upp hans kompetens, hans styrkor och svagheter, men också att lära honom våra rutiner. Min roll i stort är att vara ett föredöme, att plantera vår syn på primärvård hos honom för att ge en god grund i självförtroende att vara distriktsläkare. Detta är ett arbete som Mikael Olsson har rutin på. Så bra att han i slutet av mars fick ta emot utmärkelsen Årets handledare av Svensk Förening för Allmänmedicin, vid årsstämman i Luleå. Han var bland annat nominerad av Anne Sauer, som gjort sin ST-utbildning i Smålandsstenar med Mikael som handledare. Nu var hon på plats i Luleå för att genomföra den frivilliga allmänläkarexamen. Det kändes väldig gott och hedrande att få priset. Det blev ett kvitto på att det hade fungerat bra. I början kände jag en osäkerhet om jag skulle räcka till för henne som handlare i fem år. Av hennes fina motivering suger han särskilt i sig raderna Han har varit lagom tillbakalutad för att jag ska våga göra arbetet själv, men lagom aktiv för att jag ska känna mig trygg. Nu är det dags för Mikael att ta sig an nästa läkare, ett engagemang som kan sträcka sig utanför den kliniska vardagen. Det handlar också om att vara coach för livet i Sverige, som kontakter med bank eller vad som händer i skolan. Men det är inte alltid man kan ge svar. För Smålandsstenars vårdcentral är det en långsiktig satsning att anställa Jorge. Det är ett stort åtagande som kräver kunskap, vilja och rätt inställning. Men det kändes självklart när Mikael ville vara handledare. Familjen vet vad de kommer tillbaka till och gör en seriös satsning. Vi lägger nu en plan för Jorge tillsammans med studievägledare där ambitionen är att han ska vara en dag i veckan hos oss under utbildningen förutom blocket i primärvård, säger verksamhetschef Catarihna Petersson. På så sätt har man löst en vakans i den ständiga jakten på distriktsläkare. Vi har tidigare varit fullbemannade, men saknar nu en läkare. Det är svårt att rekrytera till mindre orter så Jorge är jätteviktig för oss. Jag är alltid på jakt efter nya läkare, AT-läkare eller hyrläkare som vill satsa på STblock hos oss, och vi skulle bli jättebesvikna om våra ST-läkare sedan skulle gå någon annanstans. Jorge Molinos är mycket nöjd med lösningen och familjen tänker bygga sin framtid i Smålandsstenar. Jag har den bästa handledare man kan tänka sig. Han har mycket bra känsla för personer och karaktärer, tycker han och klappar om sin kollega. text och foto: MIKAEL BERGSTRÖM Catarihna Petersson verksamhetschef Det är ett stort åtagande som kräver kunskap, vilja och rätt inställning

9 PULSEN NR 3 l JUNI Hälsosatsning ger balans Sedan september 2011 har fyra verksamheter i Landstinget varit piloter i hälsofrämjande arbetsplats. En satsning som gett positiva effekter, visar utvärderingen efter ett halvår. Ett arbete mot uppsatta mål och en bättre balans mellan arbete och fritid, är återkommande beskrivningar i utvärderingen. Jag har utvecklat mig i mitt arbete. Mina arbetskamrater inspirerar mig att göra mitt bästa, är två enkätsvar på Eksjö vårdcentral som ger en fingervisning om hur pilotprojektet har uppfattats. Det är lätt att hamna i tänkandet kring fysisk aktivitet, men detta är så mycket mer, säger verksamhetschef Susanne Bergander när pilotarbetsplatserna samlas för att redovisa resultaten. De obligatoriska delarna hälsofrämjande APT, medarbetarsamtal med hälsa och livsstil samt hälsoplan för arbetsplatsen, har förstås alla jobbat med: Vi har inte genomfört allt ännu, men hälsoplanen har varit väldigt bra, och vi fortsätter med den. En viss tröghet finns förstås när en satsning ska genomföras, men Susanne Bergander är nöjd med pilottiden. Medarbetarsamtalet kring hälsa har varit jättebra, och flera som aldrig tidigare har tränat har kommit igång i Friskhuset. Vi planerar ock- Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vetlanda inleder alltid sin teamkonferens med en stunds avslappning, strechning eller minigympapass, något de plockat ur hälsomenyn för hälsofrämjande arbetsplats. Det är skönt att få sträcka ut musklerna efter att ha suttit vid datorn eller haft ett jobbigt samtal, säger vårdenhetschef Lena Carlman längst till höger i bild. så att starta dans. De flesta på vårdcentralen upplever god hälsa, motionerar och har socialt umgänge, men balansen mellan jobb och fritid kan vara det svåra. Samma sak har fler påpekat. En av dem, ortopedavdelningen i Värnamo, vittnar i den uppföljande enkäten om en tuff arbetssituation. Men det var helt rätt av dem att satsa på detta samtidigt som Cosmic-införandet, säger PA-konsult Anne-Marie Ingelsten och kan redovisa en rad positiva effekter på avdelningen. Personalens självskattning av den egna hälsan, hälsokorset, har förbättrats, och en hel del av hälsoplanen har genomförts, som dans, vattengympa, yoga och satsningar på kosten, vilket också gått att följa i dagbok på projektplatsen i intranätet. Vi är nöjda med att ha fått en ny ingång till arbetsmiljöområdet. Jag tror att det går att få in detta naturligt i fortsättningen. På remiss- och bedömningsenheten vid psykiatriska kliniken i Eksjö har man bland annat infört gemensamt veckofika för reflektion, haft föreläsningar om stress och genomfört hälsosamtal. Det gav mig mycket, eftersom medarbetarna var väldigt öppna. Hälsofrågor är också en stående punkt på APT, säger vårdenhetschef Anna Freij. Några kollegor har också börjat träna på gym. I vår funderar vi på att få ut kollegorna på skogspromenader. Vi vill också inreda ett relaxrum. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vetlanda har haft hälsosamtal som mynnat ut i en uppmaning till alla medarbetare att gå igenom de olika aktiviteterna i hälsomenyn. Hälsosamtalen har varit viktiga. Vi har också infört pausövningar som mindfulness, stretching och avslappning på våra APT och teamkonferenser, vilket är skönt eftersom man hinner landa lite, säger kurator Elisabeth Rosander. Dessutom har de gått kanske 50 mil i veckan, en satsning som sedan ska avslutas med middag i det land de når. En rapport om pilotprojektet med förslag på fortsatt införande presenteras under våren i Landstingets ledningsgrupp och i personalchefskollegiet. Förslaget är att de arbetsplatser som vill ska få stöd för att starta sin process med hälsofrämjande arbetsplats. Text: MIKAEL BERGSTRÖM foto: Johan werner Ann-Louise har startat hälsosamtal 40-årige Henric Oxelqvist i Tenhult utanför Jönköping tvekade inte när han fick inbjudan till hälsosamtal. Det blev bättre resultat än vad jag förväntat mig, men det finns ju alltid saker att jobba med, säger han. I början av mars började Ann-Louise Fransson, distriktssköterska vid Tenhults/ Rosenlunds vårdcentral, ringa runt till 40-, 50- och 60-åringar och erbjuda hälsosamtal. Det har känts väldigt positivt när jag bjudit in. En del säger att detta har jag väntat på. Pulsen hälsar på när Henric är på ett återbesök efter någon månad. Jag behöver ändra mina kostvanor och förbättra konditionen. Men det är en jobbig uppförsbacke innan man kommer igång. Sedan tidigare promenerar jag och simmar och tanken är att jag ska utöka det, säger han. Hälsosamtalet är ett erbjudande till 40-, 50- och 60-åringar, och för Henric var det ingen tvekan. En jättebra satsning. Jag tänkte att det kunde vara vettigt att kolla upp sina värden, med tanke på den övervikt jag har. Vissa saker kommer ju smygande och då är det bra att kolla upp innan det är för sent. Så detta blir en väckarklocka. Det timmeslånga samtal som Ann-Louise bjuder in till handlar om kost, motion, stress, alkohol, sömn med mera. Genom att lämna blodprov en vecka före blir det också besked om kolestorolvärdet. Det är en väldigt rolig patientgrupp att träffa och det är spännande att se vad samtalet ska handla om. Många samtal handlar om vikt och den midjastusskvot som är för stor hos ganska många. Vi äter för gott och rör på oss för lite. Men Ann-Louise Fransson tycker också att många samtal handlar om stress, sömnproblem, oro eller nedstämdhet. I de enkätsvar deltagarna lämnar är det en del som skattar stress och psykisk ohälsa ganska högt, ibland kopplat till arbete, ibland till livssituationen. Hon tycker sig se två grupper som kommer till hälsosamtalen. Det är de som redan är motiverade och vill ha ett kvitto på det, men också de som vill förbättra sig och känner att det är deras chans att ta tag i detta. Då är det viktigt att fråga vad de vill ha hjälp med. Text: mikael bergström foto: johan werner Distriktssköterskan Ann-Louise Fransson vid Tenhult/Rosenlunds vårdcentral låter Henric Oxelqvist i Tenhult mäta sig i samband med hälsosamtalet.

10 10 PULSEN NR 3 l JUNI 2012 inblick FRÅGAN: Hur tycker du att länsurologin utvecklas? EVA JANSSON, UNDERSKÖTERSKA, KIRURGMOTTAGNINGEN, VÄRNAMO: Jag tycker att det mest är fördelar med länsurologin, även om det är lite långt till chefen ibland. Genomgång av processerna blir bra för patienterna. Urologin håller på att skapa en länsgemensam och jämlik vård med korta väntetider och uppdelning av vissa kirurgiska ingrepp mellan länets tre sjukhus. Gör du ett större operativt ingrepp en gång i ditt liv kan du nog resa fem-sex mil, säger Bruno Larsson, verksamhetschef för länsurologin. LÄNSUROLOGIN SKAPAR JÄMLIK VÅRD Basurologin utförs på alla tre sjukhus i länet, medan spetsurologin är uppdelad. Värnamo sköter stötvågsbehandling av njursten, Eksjö opererar njurcancer och Jönköping tar hand om patienter med prostatacancer och svårare urinblåscancer, som en mycket grov beskrivning. Vi säger att detta är en gemensam uppgift i länet att se till att det är likvärdiga väntetider. Det ska inte spela någon roll att vi flyttar all prostata till Jönköping och lägger all sten i Värnamo. En Värnamopatient ska inte vänta längre än en Jönköpingspatient på sin operation i Jönköping, säger Bruno Larsson. Tillsammans med kirurgen David Robinson i Eksjö tog han initiativet till den länsgemensamma urologin, som startade i januari 2011 och ännu så länge bedrivs i projektform. Vi slutrapporterade i mars 2012, och har nu fått projektet förlängt 2012 ut i väntan på beslut inom kirurgin som är en av våra samarbetspartners. FAKTA urologi Urologi är läran om båda könens urinvägar samt de manliga könsorganen. Urologi handlar om sjukdomar i njurar, urinledare, blåsa, prostata, urinrör, penis och testiklar. Urologin är en kirurgisk specialitet men många urologiska sjukdomar kan behandlas utan operation. innebär gemensam väntelista, gemensam budget för läkarlöner och radiologi, och täta kontakter mellan operationskoordinatorer och andra medarbetare på de tre orterna. Vårt uppdrag var att arbeta med detta enligt God vård och jämlik vård, och vi har nu visat att vi har jämnat ut väntetiderna, säger vårdplaneraren Inger Erlandsson. Detta har man nått genom fördelning av kompetens och resurser. Patienterna får ibland resa inom länet för att få sin operation, läkarna får ibland resa för att operera, eller göra uppföljande kontroller. Om jag har ett antal patienter i Värnamo att följa upp, är det ju bättre att jag åker dit än att de alla åker till Jönköping, säger Bruno Larsson. Likadant om det uppstår tillfällig läkarbrist på en ort så att man riskerar att halka efter med väntetider. Det har gjort att bland annat jag har åkt till Eksjö en period. Vi ska inte flytta patienter till Ryhov bara för att det råkar vara fler doktorer där. Spetsurologin ger också skäl till att läkare reser mellan sjukhusen. Vissa ingrepp är inte så många per år. Skulle vi sprida ut dem i länet blev det lägre kvalitet, säger Bruno Larsson. Han pekar gärna på njurcanceroperationer i Eksjö som ett exempel. Genom att centralisera detta till ett litet gäng har vi fått kortare och jämlik väntetid i länet samtidigt som vi höjt kvalitén. För några år sedan opererades hela njuren bort, nu är det allt fler som kan behålla halva njuren. Bakgrunden till satsningen var bland annat stora skillnader i väntetider. Vi hade till exempel en period när operationer av godartad prostataförändring kunde variera i väntetid mellan två veckor och nio månader mellan våra tre sjukvårdsområden. Förklaringen var olika prioriteringar av samma sjukdom, och hur mycket resurser man la på dem. Vi såg att det var nödvändigt med ett länsurologiskt perspektiv för att komma vidare. Under det första projektåret har man byggt upp ett länsgemensamt synsätt, som Om jag har ett antal patienter i Värnamo att följa upp, är det bättre att jag åker dit än att de åker till Jönköping, säger Bruno Larsson, verksamhetschef för länsurologin. Vi har nu visat att vi har jämnat ut väntetiderna, Inger Erlandsson, vårdplanerare på kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov. För att upprätthålla kompetensen inom basurologin har man arbetat mycket med att gå igenom flödena. Vi har tagit fram processer som omfattar hela vägen från patientens första symptom, när det till exempel gör ont att kissa, tills patienten blir utskriven, där alla medarbetare och patienten deltar. Ett antal processer är nu klara och i full gång. Genom Faktadokumenten vet distriktsläkaren också till vilken vårdnivå patienten ska, säger Inger Erlandsson. Informationen till patienterna är förstås länsgemensam och förmedlas via 1177.se, samtidigt som den egna hemsidan beskriver

11 PULSEN NR 3 l JUNI SEPTEMBER HANNELE NILSSON, UNDERSKÖTER- SKA, UROLOGMOTTAGNINGEN, RYHOV: Vi lär oss att bli mer effektiva och skapar bättre tillgänglighet för patienterna. En inspirerande och spännande resa. CARINA WERNLID, SAMORDNARE FÖR LÄNSUROLOGIN, VÄRNAMO: Det har gett en kvalitetshöjning och bra riktlinjer har utarbetats. Gemensamma mål som förhoppningsvis ska ge lika vård för patienterna i länet. TOMASZ JABUKCZYK, UROLOG, HÖGLANDSSJUKHUSET: Vi har fått gemensam väntelista och jämlika väntetider och även fördelat olika diagnosgrupper för att få volym. FAKTA LÄNSUROLOGI Totalt 42 operationer, maj 2010 april 2011 Hela njuren bortopererad Halva njuren har kunnat räddas Totalt 40 operationer, maj 2011 april 2012 Kompetenshöjningen med ett samlat team har lett till en teknik där bara en del av njuren opereras bort, vilket gör att njurfunktionen bevaras och risken är mindre för att utveckla njursvikt. Totalt 42 operationer, maj 2010 april 2011 Hela njuren bortopererad Halva njuren har kunnat räddas Totalt 40 operationer, maj 2011 april n Antal väntande för behandling n januari 2011 januari 2012 januari Värnamo Jönköping Höglandet I strävan efter en jämlik och tillgänglig vård för länets invånare har väntetiderna på de tre sjukhusen närmat sig varandra. Länets enda utrustning för stötvågsbehandling av njursten finns i Värnamo. Behandlingen genomförs av undersköterskan Anneli Good-Erlandsson och sjuksköterskan Anna Sevefeldt-Elg. I teamet ingår också sjuksköterskan Rose-Marie Lundin och undersköterskan Irené Johansson januari 2011 januari 2012 januari handlingsplan, visar resultat och mätningar av ledtider. 800 n Totalt 600 Inger Erlandsson konstaterar att patientberättelser betytt mycket i processarbetet. Det har rivit ganska många bilder av vad 400 vi trodde var rätt. Det visade sig till exempel att patienterna tyckte det var viktigare att få ett samtal med en kontaktsjuksköterska 200 i rätt tid, än att vänta på återbesök till doktorn. Länsurologin får in ungefär 350 remisser 0 per månad för nybesök och 2010 ska ta hand om omkring tusen återbesök. januari Vi försöker nu få in fler nybesök genom att se över processerna kring hur många återbesök som behövs och till vilken vårdnivå. En utveckling i denna riktning är att öka kompetensen hos övrig vårdpersonal. Till exempel sköter fyra cystoskopisjuksköterskor kontrollerna av blåscancerpatienter, två Vi har tagit fram processer som omfattar hela vägen sjuksköterskor tar hand om utredningar av vattenkastningsproblematik och dispensärsjuksköterskor följer upp de som är opererade för prostatacancer januari 2012 januari Det senaste exemplet är sjuksköterskorna Rose-Marie Lundin och Anna Sevefelt-Elg i Värnamo som fått utbildning för att ansvara för stötvågsbehandling av njursten, vilket i sig betyder en sjuksköterskesatsning. Doktorerna kan ägna sig åt andra uppgifter där det måste vara ett läkarbeslut. Ur ett länsperspektiv kan inte kostnaden vara ett bekymmer då den frigör läkartid. Men vi har samtidigt ett tungt ansvar att ha lika god kvalitet Nässjö i verksamheten som tidigare, säger Bruno Larsson. Värnamo Jönköping Att det bara finns en stötvågsmaskin, laser och operationsrobot Höglandet i länet ser han också som rimligt. Att ha dem på flera sjukhus vore att misshushålla med ekonomin. Ett annat steg för länsurologin är att avsluta de patienter som faktiskt är friska. Vi kan inte slentrianmässigt hålla på och kontrollera patienter som varit friska i tio år. Den fällan är lätt att fasta i, så att antalet kontroller hela tiden fylls på. Vi har därför börjat se över hur vi också ska avsluta patienter, vilket kan vara svårt för doktorerna. Hittills har länsurologin ägnat mycket tid åt att bygga upp sin struktur, med stor hjälp från metodstödjare på Qulturum. Några besparingar i ekonomiska termer är för tidigt att se. Jag tror inte att vi ser dem förrän om några år, säger Inger Erlandsson. Erfarenheterna av länsurologin ska också tas tillvara i översynen av kirurgin. Dess projektledning konstaterar att det finns positiva effekter i länsurologin men också utmaningar kvar att lösa. Bruno Larsson är övertygad om att länsurologin har slagit in på en riktig väg. En så här samlad satsning på rätt kompetens till rätt patient hittar man nog inte i övriga Sverige. Men vi har en bit kvar till morgondagens urologi och vi skulle gärna vilja gå från projekt till drift. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN WERNER

12 12 PULSEN NR 3 l JUNI 2012 En eller två gånger per dag hjälper jag strokepatienter med deras träning, säger sjukgymnast Charlotte Stenhag. Den nya strokeenheten med 24 vårdplatser tar hand om patienterna under hela vårdprocessen. Sjukvårdsdirektör Christina Karlsson tackade för alla invigningsgåvor. Flera av dem minnen från gamla hus 01. Hus 36 Höglandets nya stolthet Det är stort, nytt, ljust och fräscht. I maj kunde nya hus 36 i Eksjö tas i bruk. Här ges möjlighet till nya flöden i omhändertagandet av patienter. Vi kommer att få ett helt nytt arbetssätt, där vi kommer att följa patienten från första minuten till utskrivning. Vi kommer att se helheten och ett team följer patienten hela vägen, vilket kommer att leda till fantastiska resultat. Det säger Linda Jansson, sektionsledare på nya strokeenheten i Eksjö med 24 vårdplatser som öppnade i slutet av maj. I de nya lokalerna samlas både den akuta delen av omhändertagandet och rehabiliteringen, då verksamheten i Nässjö flyttat in. Att vi slipper förflyttningar av patienter kommer i sig också att innebära att vi inte förlänger vårdtiden. I och med den nya strokeenheten kommer alla akuta patienter med tydlig misstanke om stroke att transporteras av ambulansen direkt till strokeenheten efter kontakt med koordinator som förbereder datortomografering, CT. Vi drar ett strokelarm och ger trombolysbehandling på avdelningen om det kan ske inom fyra och en halv timme. Har det gått många timmar handlar det i stället om en säng direkt på avdelningen, mat och att komma igång med rehabiliteringen så fort som möjligt, säger Linda Jansson. Tillsammans med sjuksköterskan Elisabet Olsson ser hon stora vinster för de patienter med stroke eller TIA som de får ta emot varje år, både när det gäller tid och omvårdnad, med paramedicinare i teamet och tillgång till kurator. Nya strokeenheten har drygt 50 anställda. Sjuksköterskan Anna Efraimsson är en av dem. Jag har jobbat med strokepatienter i nio år på avdelning 6, och sökte tjänst här. Det är en utmaning att få vara med och bygga upp något nytt i nya lokaler. Vi tror att det blir en stor förbättring för patienterna att ha allt samlat. Sjuksköterskan Madeleine Carlsson hann jobba en månad i Nässjö innan det blev flytt: Ett jättefint hus med stora rymliga lokaler. Enkelrum gör också att sekretessen blir mycket bättre. I strokeenheten ingår fyra sjukgymnaster och fyra arbetsterapeuter, fördelade på fyra moduler. Jätteroligt med nya lokaler. Det blir nog också ett bättre teamarbete nu när vi alla är samlade under samma tak, säger sjukgymnasten Charlotte Stenhag, som tidigare arbetat i Nässjö. Nya hus 36 har en yta på kvadratmeter och rymmer också bland annat dialysenhet, medicinsk vårdenhet, samt sjukhuskök där 6000 portioner lagas per vecka och sedan tas omhand i ett nytt system för snabb nedkylning. Ett otroligt fint kök, tycker Mariette Antonsson som var kostchef under elva år men nu är verksamhetsutvecklare för service. Hus 36 är en investering på drygt 200 miljoner kronor som ingår i Generalplanen för Höglandssjukhuset. Vid invigningscermonin den 2 maj framhöll en rad talare vilken betydelse byggnationen har för sjukhusets kliv in i framtiden, både när det gäller medarbetarnas arbetsmiljö och omvårdnaden av patienterna. Sjukvårdsdirektör Christina Karlsson konstaterade att hennes företrädare vågade drömma och ta beslut om satsningen. Nu måste vi våga drömma vidare. Det kommer att hända saker inom strokevård, dialysverksamhet och neurologi, så vi måste våga spana runt hörnet vad som kommer. Text: mikael bergström foto: johan werner

13 PULSEN NR 3 l JUNI Britta Persson från Nässjö är första patienten i rum 16 på strokeenheten. Hon får hjälp att förflytta sig av sjuksköterskan Madeleine Carlsson och neurologen Kaj Seidelin. Man kan inte ha det bättre än här. Det är så fint och nytt så att allt inte fungerar, säger Britta med ett skratt. Invigningsdeltagarna fick i organiserade grupper guidning i hus 36 där de fick se nya köket, dialysenheten och vårdavdelningar. Hus 36 är en stabil konstruktion med ytterväggar av betong och möjlighet att flytta innerväggar för stor framtida flexibilitet. Vid invigningen kunde gästerna njuta av solen från balkongerna. Sjukvårdsdirektör Christina Karlsson, landstingsdirektör Agneta Jansmyr och landshövding Minoo Akhtarzand lät invigningsballongerna flyga till skyn.

14 14 PULSEN NR 3 l JUNI 2012 Leena Tjärnén, Susanne Svensson Kauppinen, Jonatan Buhr Junis, Christer Andersson och Eivor Blomqvist i medicinsk programgrupp ögon beskriver de behov och utmaningar som finns för verksamheten. Landstingets ledning företrädd av Christina Karlsson, Ann-Christine Johansson, Mats Bojestig, Agneta Jansmyr och Anne-Marie Schaffrath lyssnade under två intensiva dagar på alla medicinska programgruppers behov och syn på möjligheterna att samverka års första delårsbokslut visar att Landstinget klarar allt fler mål i sin verksamhet. Samtidigt har de tre sjukvårdsområdena varierande underskott att hantera och ekonomiska utmaningar väntar som kräver en kraftsamling. Budgetprocessen för 2013 pågår för fullt, med ett tydligt uppdrag för verksamheterna att samverka. På de här sidorna beskriver Pulsen processerna och besöker också verksamheter som tagit på sig slöseriglasögon i sin vardag för att minska onödiga kostnader. Bra delårsrapport, men Beskrivningen av Landstingets verksamhet under årets fyra första månader är i stora stycken en positiv läsning. 32 av 38 mål uppfylls helt eller delvis och årets ekonomiska resultat förväntas bli 200 miljoner kronor enligt första delårsrapporten. Tillgängligheten är en grundläggande fråga för sjukvården. Här klarar Landstinget sina mål på alla punkter utom en, besöken på akutmottagningarna där 85 procent får hjälp inom fyra timmar, mot målet 90 procent. Tillgängligheten är nu bättre än någonsin, och resultatet för akutmottagningarna rör sig åt rätt håll, säger landstingsdirektör Agneta Jansmyr. Detta samtidigt som antalet läkarbesök i vården totalt sett har ökat med två procent. Den lagstiftade vårdgarantin uppfylls till cirka 90 procent, och att nästan 100 procent får sin röntgenundersökning inom 30 dagar är en klar förbättring sedan hösten En rad satsningar sker också, som till exempel nya behandlingsmöjligheter inom ögonsjukvården, satsning på fler CPAP-behandlingar av sömnapné och fler operationer av höft- och knäproteser. Andra långsiktiga arbeten är till exempel en handlingsplan för psykiatrin, satsning på hälsosamtal och kampen mot multiresistenta bakterier. Den ekonomiska ramen för Landstinget är cirka 8,6 miljarder kronor. Prognosen för 2012 ser ljus ut med ett förväntat överskott på 200 miljoner, vilket gör att pensionsåtaganden och investeringar klaras. Om Landstinget dessutom får en återbetalning på gruppsjukförsäkringspremien blir det ytterligare ett tillskott på drygt 100 miljoner kronor under Varje år brukar vi få tillbaka några tiotals miljoner eftersom sjukfrånvaron minskar. Nu har AFA aviserat att eventuellt göra en stor engångsåterbetalning och i fortsättningen anpassa premien, säger Stefan Schoultz, Landstingets ekonomidirektör. Under några år har vi kunnat matcha underskott hos förvaltningarna mot centrala överskott, men denna balans kommer vi inte att kunna ha framöver. Till detta kommer att Landstinget beräknas förlora 250 miljoner kronor per år i det nya skatteutjämningssystemet. Det innebär att vi har tuffa ekonomiska mål framför oss och vi måste arbeta med kraftsamling för att slippa att snabbt ställa om, säger Agneta Jansmyr. Stefan Schoultz, ekonomidirektör Torbjörn Pettersson, budgetchef Ökande kostnader för lab-prov, radiologi och personal (däribland hyrläkare) är samtidigt några orsaker till oroande underskott hos bland annat de tre sjukvårdsområdena. Det gäller att hitta sätt att arbeta med dessa obalanser inom varje förvaltning, men också göra mer tillsammans för att förbättra kvalitén och samtidigt sänka kostnaden. Det handlar mycket om att inte nöja sig med goda exempel här och där, utan få en spridning av dessa mellan verksamheter och sjukhusen så att bästa möjliga arbetssätt används överallt. Budgetprocessen inför nästa år har delvis nytt utseende. Önskelistor med behov för hundratals miljoner, har ersatts av dialogträffar. Omfattande behovsbeskrivningar skapade förväntningar som i slutänden ledde till frustration då möjlig-

15 PULSEN NR 3 l JUNI Vi är vana vid det traditionella äskandet, där beskedet tidigare var ett konstaterande. Men jag har inget emot den nya processen. Jag tror att dialog är viktigt och nu fanns det möjlighet för oss att förklara vad vi menar. utmaningar väntar heten att uppfylla alla behov är starkt begränsad, säger Stefan Schoultz. I stället är det fokus på dialog. Först en verksamhetsdialog i februari innan det i april var dags för Landstingets ledning att under två intensiva dagar få besök av de medicinska programgrupperna. Vi är vana vid det traditionella äskandet, där beskedet tidigare var ett konstaterande. Men jag har inget emot den nya processen. Jag tror att dialog är viktigt och nu fanns det möjlighet för oss att förklara vad vi menar, säger Christer Andersson, ordförande i medicinsk programgrupp ögon. Inför 2013 är den stora frågan behovet av nya lokaler och att eventuellt flytta ögonoperationerna till egna lokaler. Agneta Jansmyr är mycket nöjd med träffarna: De medicinska programgrupperna är väldigt viktiga och de hade gjort ett jättebra och medvetet arbete. Det har blivit en riktigt bra dialogprocess. Förutom presentation av behoven fanns det också ett tydligt uppdrag att visa hur man genom samverkan kan förbättra vården och samtidigt minska kostnaderna. Till hösten blir det ytterligare en träff med programgrupperna, med uppföljning hur utvecklingsarbetet går. Vårens storgrupp sjukvård, där politiker i planeringsdelegationen deltog, var också en viktig del i budgetprocessen. Arbetet fortsätter nu i bland annat sjukvårdens ledningsgrupp med att gruppera och prioritera olika områden inför det förslag som tas fram till den politiska processen. Den nya budgetprocessen kommer sedan att utvärderas och utvecklas inför nästa år. Inför hösten pågår också arbetet att ta fram en ny ersättnings- och resursfördelningsmodell med anledning av vårdval i specialistvården. Det finns kritik mot dagens system att det inte tydligt visar hur en verksamhet får sin budget, säger Landstingets budgetchef Torbjörn Pettersson. Nu ska det bli en mer transparent modell där det blir lättare att förstå hur man får sina pengar och pengarna ska tydligare kopplas till patienten. Hans arbetsgrupp ska ta fram en modell för den specialiserade vården som också ska möjliggöra ersättning i ett vårdval. Redan i september ska ett förslag lämnas över till politikerna inför beslut i november. Det är en tuff tidsplan. Vi kommer att börja med omvärldsorientering, vad andra landsting har gjort, men också workshops kring framtida utmaningar och vilka problem som ska lösas. Torbjörn Pettersson konstaterar att vårdvalet har skyndat på behovet av en ny fördelningsmodell, men att den i sig ska vara neutral, oavsett vårdval eller inte. Till hjälp kommer de att använda olika mätningar och den kodning som idag sker utifrån diagnoser. En knäckfråga är att få till ett system som utifrån krav på totalkostnadskontroll stimulerar till hög kvalitet och ett högt kapacitetsutnyttjande. Förväntningarna på den nya fördelningsmodellen är stora och det är förstås viktigt att det blir en modell som gynnar ökad samverkan och underlättar omfördelning av resurser för ändrade uppdrag, säger Torbjörn Pettersson. text: MIKAEL BERGSTRÖM foto: johan werner Läs på nästa sida om jakten på slöseri

16 16 PULSEN NR 3 l JUNI 2012 Jakt på onödiga kostnader Steriltekniska enheten, Länssjukhuset Ryhov, och medicinkliniken i Eksjö arbetar på olika sätt med att spåra onödiga kostnader i verksamheten. Genom att se över vilka instrument som används sommartid och byta ut kartonger mot diskbara plastlådor räknar steriltekniska enheten med en årlig besparing på cirka kronor. Det finns många små åtgärder som kan ge stor effekt, säger steriltekniker Mirjana Franic som tillsammans med kollegan Ingegerd Rosklint letar efter slöseri i flödena sedan de kom med i operations- och intensivvårdsklinikens förrådsgrupp. En mätning visade att lågt räknat 320 galler samt en hel del lösa instrument omsteriliserades under sommaren 2011 för att hållbarheten på en månad hann gå ut. Genom att lägga gallret i en tät ytterpåse kan vi förlänga hållbarheten till sex månader, säger Ingegerd Rosklint. Detta blir en merkostnad, dock betydligt lägre än omsterilisering. Ett andra alternativ är att lägga de galler som inte används under sommaren vilande. Vet vi att vissa operationer inte kommer att utföras för att läkare inte är i tjänst kan de vara vilande. Så gör man sedan tidigare med de galler som används för operationer av grå starr, där de drygt 20 galler som dagligen passerar steriltekniska enheten kan minskas till ett tiotal sommartid. För att bredda detta till fler områden har man bett de opererande verksamheterna att gå igenom förra sommarens omsteriliseringar och se vilka instrumentgaller som kan vara vilande i år. Vårt mål är att halvera omsteriliseringarna, vilket ger en besparing på kronor, säger Ingegerd. Ett annat förbättringsområde är ytterförpackningarna till alla kunder utanför OP/IVA som genererar ett berg av pappkartonger och kassar varje år. Vi ska ersätta engångsförpackningarna med diskbara plastlådor. Diskutrustning har de och även om diskningen blir ett moment så slipper de hanteringen och hopsättningen av kartonger. I dag köper de kassar och kartonger för kronor per år, jämfört med att köpa in 140 plastlådor för knappt kronor. Det blir en besparing på över redan första året och är en miljömässig satsning. Det är viktigt att väcka folks tankar att detta är våra gemensamma skattepengar och att man måste hushålla precis som hemma. Man ska tänka på Sjuksköterskan Malin Thörnqvist på medicinkliniken i Eksjö är på väg att ta ett blodprov på en patient. Men behövs det verkligen, undrar sjuksköterska Carl Ljungström och undersköterska Ulrika Rostedt, som ett led i slöserijakten. Detta utan att tumma på patientsäkerheten, betonar de. Bilden är arrangerad. Vi vill ta vara på mikrosystemets ögon miljö, energi och kostnader när man arbetar, säger Mirjana Franic. Vad gör vi som inte skapar värde för patienten? Den frågan arbetar medicinkliniken i Eksjö med och tog bland annat på sig slöseriglasögon under en arbetsdag. Ett blodprov som tas i onödan, en telefon på villovägar, en avvikelse av läkemedel, väntan och förflyttningar. Listan på slöseri i stort och smått kan bli lång. Vi tittade på vad det är som stjäl tid eller resurser från den patientnära vården. Hinner vi inte göra riskpreventionen så utsätter vi våra patienter för en risk, och klarar inte vår budget. Så det finns mycket ekonomi i att göra rätt saker. Vi vill göra det i rätt tid och för rätt patient, säger vårdutvecklare Camilla Strid. Sedan snart två år går medarbetare vid medicinkliniken i Eksjö en utbildning i kostnad och kvalitet och har då använt sig av ett slöseriverktyg i översynen av sina processer. Tanken är att alla runt patienten ska kunna titta på det som inte skapar något värde. Vi vill ta vara på mikrosystemets ögon där alla yrkesgrupper ska kunna ifrågasätta, till exempel om en patient har för många läkemedel, säger Camilla Strid. Det kan också handla om vårdnivåer, om vissa patienter vårdas på bästa plats och om det inte vore möjligt med polikliniskt besök för vissa patienter. Camilla Strid pekar på antibiotikaanvändningen och läkemedelsförskrivningen som två områden där man kan göra mycket mer, områden där utvecklingen får stor betydelse också för kostnaden. Under en utvecklingsdag i maj diskuterades en rad förbättringsarbeten. Väldigt bra. Man får tänka till lite när man sätter sig ner och pratar om de här frågorna, något som vi knappt hinner annars, säger sjuksköterskan Malin Thörnqvist. Nu finns en rad frågor kring kostnad och kvalitet att arbeta vidare med. Jag tror att vi har andra ögon med oss nu. På sikt kommer detta att hjälpa oss att ha kontroll på kostnaderna, säger Camilla Strid. text: MIKAEL BERGSTRÖM foto: johan werner LÄS MER I PULSEN PÅ INTRANÄTET Läs mer om slöserijakten. Pappkartonger ersätts av plastbackar. Sterilteknikerna Mirjana Franic och Ingegerd Rosklint, på steriltekniska enheten, Länssjukhuset Ryhov, konstaterar att förändringen sparar pengar och miljö.

17 PULSEN NR 3 l JUNI Kraftsamling Samtal om kirurgin fortsätter Länets tre kirurgkliniker är eniga om behovet av ökat samarbete. Men diskussionen om hur kirurgin ska ledas fortsätter sedan huvudförslaget att skapa en länsgemensam klinik med verksamhet på tre sjukhus, mött starkt motstånd från Eksjö och Värnamo. Utgångspunkten för Kraftsamling kirurgi är att vi ska ha en bra kirurgi för länsinvånarna, med akutkirurgisk verksamhet på våra tre sjukhus, säger landstingsdirektör Agneta Jansmyr. Kirurgledningarna är överens om utmaningarna och behovet av gemensam utveckling av processerna i kirurgisektionerna. Däremot är man inte överens om hur arbetet ska ledas. Projektledningens slutsats, efter seminarier, intervjuer och studiebesök, är att en länsklinik för kirurgi bör bildas med verksamhet på tre sjukhus. Förslaget grundar sig på behovet av en anpassning till framtida krav och behov. Men en länsklinik måste implementeras klokt och i bred samverkan, konstaterar projektledningen i sin rapport. I projektgruppen, som består av ledningarna för de tre kirurgklinikerna, är uppfattningen delad. Klinikledningarna i Eksjö och Värnamo argumenterar starkt för det alternativa förslaget att förstärka och utöka samverkan i den medicinska programgruppen kirurgi. Ledningen för kirurgkliniken på Länssjukhuset Ryhov delar projektledningens uppfattning. Att bilda en länsklinik för kirurgin är den bästa nyordningen för att skapa det samarbete och den samordning som krävs inom kirurgin i landstinget sammanfattar de sin uppfattning, och konstaterar att det andra alternativet med förstärkt programgrupp inte är en tillräckligt stark förändring. Hos kirurgledningarna i Agneta Jansmyr landstingsdirektör Eksjö och Värnamo finns en stark oro för att en länsgemensam klinik inte kommer att leda till förbättringar utan istället slår sönder väl fungerande lokala samarbeten och på sikt riskerar göra det omöjligt att behålla en fullvärdig akutverksamhet i Eksjö och Värnamo. De ger en rad argument mot en länsgemensam klinik och menar samtidigt att alternativet att förstärka medicinska programgruppens roll ger en rad fördelar. En av många utmaningar inom kirurgin är att ha tillräckligt hög kompetens på våra tre sjukhus, säger Agneta Jansmyr. Då måste vi lyckas med rekryteringar och frågan är vilken väg som är bästa sättet att nå detta. Samarbetet är grunden i båda alternativen och jag har varit väldigt tydlig med att inget är bestämt från början utan att det handlar om att ha en dialog och tänka igenom och överväga för- och nackdelar i de olika alternativen. Hon har tillsammans med hälsooch sjukvårdsdirektör Mats Bojestig träffat ledningsgrupperna i de tre sjukvårdsområdena. Vi fortsätter nu dialogen med sjukvårdsdirektörerna och sjukvårdens ledningsgrupp. Mats och min målsättning är att vi har ett inriktningsförslag klart före midsommar eftersom det annars drar ut för mycket på tiden i en fråga som skapar oro och många frågor. text: MIKAEL BERGSTRÖM LÄS MER I PULSEN PÅ INTRANÄTET För Jönköpings sjukvårdsområde är underskottet 50 miljoner de första fyra månaderna Sedan juni 2011 arbetar sjukvårdsområdet med en lång rad åtgärder för att försöka få ekonomin i balans, bland annat anställningsbegränsning. Vi har bildat ett antal utvecklingsområden och lagt ner mycket kraft på att bromsa upp personalökningen, vilket vi lyckats med, säger sjukvårdsdirektör Ann-Marie Schaffrath. Höglandets sjukvårdsområde har infört samma åtgärd: Vi går igenom alla anställningsbehov varje måndag. Det handlar om att tänka en gång till, om till exempel ledig personal måste ersättas, säger sjukvårdsdirektör Christina Karlsson. Läs hela intervjuer med sjukvårdsdirektörerna i Pulsen i intranätet. Ambulanstransporterna till sjukvården har ökat kraftigt de senaste åren. Nu vill ambulansansvariga att sjukvården ska bli bättre på att bedömma vårdbehovet vid ambulansbeställningar. (Arkivbild från övning.) Ambulansen vill ha bättre vårdbedömning Sjukvården behöver bli bättre i bedömningar av ambulansbehovet, tycker länets tre ambulansansvariga vårdenhetschefer. Finns det inget vårdbehov under transporten ska man beställa en bårtaxi, säger Mats Kraft, vårdenhetschef för ambulansenheten på Höglandet. Länets 21 ambulanser utför allt fler transporter och rullar allt fler mil en ökning med i genomsnitt cirka 45 procent sedan I Jönköpings sjukvårdsområde har de akuta uppdragen, prio1-larmen ökat med 62 procent de senaste åtta åren. Vi har nått gränsen för vad vi klarar av, samtidigt ökar vi med 80 transporter varje månad, säger Thomas Karlsson, vårdenhetschef för ambulansen i Jönköpings sjukvårdsområde. Det är ett annat beteende idag i samhället, inte minst hos de yngre, där man är snabbare med att ringa ambulans. I dag vill man i högre grad ha specialisthjälp direkt. Den ett år gamla rutinen vid SOS Alarm att ambulansbedömning sker av sjuksköterska, bidrar också till utvecklingen. Tanken var att vi skulle få en exaktare bedömning med högre medicinsk kompetens och därmed minskning av akuta uppdrag. Men det är ytterst svårt att göra bedömning utifrån telefonsamtal och jag har full respekt för att sjuksköterskorna inte vågar bära det ansvaret, säger Thomas Karlsson. En annan del är de ambulanstransporter som beställs av vårdpersonal mellan sjukvårdsinrättningar. För ett år sedan infördes ambulansremisser. Läkare ska fylla i vårdbehov och vilka parametrar som ska kontrolleras under transporten, men det har inte påverkat belastningen någonting, säger Helena Östblom, vårdenhetschef för ambulansen i Värnamo. Hon konstaterar att det behövs information till vårdpersonal om hur resurserna ser ut och i vilka situationer som patienter behöver åka ambulans. Då och då ser man exempel på okunskap om resurserna och vilka kriterier som gäller för ambulanstransport. Jag har bland annat varit ute och informerat på vårdcentraler om våra resurser och möjligheten att beställa bårtaxi i stället. Detta är också något som Mats Kraft propagerar för. Det händer titt som tätt att vi kör patienter som inte har vårdbehov. För att åka från punkt A till B är bårtaxi ett bättre alternativ. Budskapet är därför att sjukvården ska tänka efter mer innan de beställer ambulans och avstå om det inte finns vårdbehov. Får vi rätt sorts uppdrag så räcker dagens akutambulanser, menar han. Ibland kan alla resurser vara upptagna. Vid 19 tillfällen under 2011 kontaktade SOS Alarm Landstingets Tjänsteman i beredskap av den anledningen. Det händer flera gånger i månaden att vi får bemanna reservbilar, vilket vi kan om det är i skarven mellan av- och pågående personal, säger Thomas Karlsson. Det finns också en diskussion om så kallade lättambulanser avsedda enbart för överflyttningar. Där råder det dock delande meningar bland länets ambulansansvariga. Text: MIKAEL BERGSTRÖM arkivbild: kicki ekbladh

18 18 PULSEN NR 3 l JUNI 2012 Citrix lösning som ger snabbare Cosmic Barn med läpp-, käk- eller gomspalt, LKG, har mer karies än andra barn. Övertandläkare Anna Lena Sundell på Odontologiska Institutionen ska undersöka varför, men också kartlägga vilken livskvalitet barn med spalt har. Under juni startade IT-Centrum ett pilotprojekt i primärvården för kortare svarstider i Cosmic. Fungerar det som tänkt planeras breddinförande till hela primärvården i höst. Några distriktsläkare och vårdadministratörer vid vårdcentralerna i Tranås och Vetlanda är först ut att testa den tekniska lösningen som heter Citrix. Den innebär att all bearbetning i Cosmic sker i en central server på IT-Centrum och att det bara är uppdateringar av skärmbilden som skickas ut till den enskilda datorn. Eftersom det inte sker någon lokal bearbetning är det betydligt mindre informationsmängd som skickas, vilket gör att det blir kortare svarstider, säger Kent Bergman, sektionschef på IT-Centrum. Flera andra landsting har infört Citrixlösning med framgång. Nu börjar några användare på de två vårdcentralerna att testa lösningen, och det sker mätningar av hastigheten före och efter. Sättet att arbeta i Cosmic är exakt detsamma även med Citrix-tekniken. Men det är en lite annorlunda rutin för inloggning, som vi får hjälpa dem med. Lotta Bäck, vårdadministratör på Tranås vårdcentral, har förväntningar på Landstinget satsar på E-handel I höst inleder Landstinget övergången till elektronisk handel. 1 oktober 2012 driftsätts en ny fakturaportal som ersätter Elektra och i början av 2013 öppnar en ny beställningsportal för produkter från avtalsleverantörer. I dag beställs det mesta förbrukningsmaterialet via länsförsörjnings webbutik Förråd Online. Övriga varor köps i huvudsak in från olika avtalsleverantörer genom kontakt med länsförsörjnings kundservice men också direkt. När vi startar beställningsportalen kommer länsförsörjning och ytterligare några leverantörer att vara anslutna, berättar Gunnel Svedeskog Karlsson, projektledare på inköpsavdelningen. Sedan kommer leverantörer att anslutas efter hand. Läs mer i intranätet: Landstinget/Utveckling och lärande/projekt/pågående projekt/ E-handel Elisabet Gustafsson, läkarsekreterare på Vetlanda vårdcentral den nya lösningen. Svarstiden i nuvarande Cosmic är alldeles för lång. Förhoppningen är att det ska gå mycket snabbare att jobba i datorn med den här Citrixlösningen, vilket betyder mycket för alla yrkesgrupper. Hon och några andra pilotanvändare har tidigare testat en annan lösning med Citrix och märkt stor skillnad i svarstider. Elisabet Gustafsson, läkarsekreterare och Citrix-kontakt på Vetlanda vårdcentral, hoppas också mycket på den nya Citrixlösningen. Den förra fungerade inte i alla delar, men innebar stor skillnad i hastighet i Cosmic. Det ska bli spännande att se hur den nya Citrix-lösningen fungerar. Jag tycker det är en lösning som alla ska få. Landstinget har avsatt sex miljoner kronor för införandet av Citrix. Efter utvärdering av pilotanvändarna är planen att under hösten 2012, vecka 34 till 38, breddinföra Citrix i hela primärvården. text: MIKAEL BERGSTRÖM Ny mottagning för ICD och pacemaker I takt med allt fler insättningar av pacemaker och implanterbara defibrillatorer ökar antalet uppföljande kontroller. I maj kunde Ryhov öppna en ny större mottagning. Vi har expanderat mottagningsverksamheten rejält, därför behövde vi större lokaler där läkare och sjuksköterskor kan arbeta samtidigt för att få tiderna att räcka till, säger kardiologen Stefan Jakobsson på medicinkliniken. Därför gick flytten från ett litet rum på plan 4 till betydligt rymligare lokaler med tre undersökningsrum i gamla sänghallen på plan 3. Nu får vi också större flexibilitet och kan integrera avdelning och mottagning mer. På mottagningen kommer vi att ha en ny och mer flexibel hjärtultraljudsmaskin, säger kardiolog Jan Thollander. VILL LÖSA GÅTA OM KARIES Att barn med läpp, käk-, eller gomspalt har mer karies än andra barn har flera tidigare studier visat, bland annat en svensk från Studier visar att de har mer karies, bakterier och plack, säger Anna Lena Sundell, övertandläkare på avdelningen för pedodonti. Förklaringarna kan vara att det lättare fastnar smuts i tänderna, eller att föräldrarna är försiktiga att borsta med tanke på alla operationer som barnet gjort i munnen och vill inte skada dem. Barn med spalt har också mer störningar i sina tänder, i antal, form, hårdhet, gropar och insnörningar. Barn med spalt behöver också ofta fast tandställning, där det kan vara svårt att hålla rent. De senaste decennierna har tandhälsan hos barn förbättrats kraftigt. Nu vill Anna Lena Sundell studera om barn med spalt har fått motsvarande förbättring, men också vad eventuella kvarstående skillnader kan bero på. Det ska bli jättespännande att se hur dessa barn har det nu. Misstanken är att det skiljer i bakterieflora på barn med och utan spalt. Frågan är då vad det beror på? Kost, borstning, genetiska faktorer och tandens mineralisering är faktorer som alla har betydelse för utvecklingen av karies. Dessutom förekomsten av vissa bakterier. Därför vill Anna Lena Sundell också undersöka bakteriefloran hos barnen. Hon riktar in sig på femåringar och tioåringar med spalt. Femåringarna för att de har mjölktänder, tioåringar för att de har börjat få permanenta tänder. Kontakt med dem får hon via de speciella LKG-team som barn med spalt kommer i kontakt med vid bland annat fem och tio års ålder. Detta bygger på ett mycket bra samarbete med LKG-teamen, som för vår region finns i Linköping. I teamet ingår såväl tandläkare som sjukvårdsinsatser. Hon hoppas att cirka 150 barn med spalt kommer att genomgå en undersökning. Det är då en vanlig klinisk tandundersökning, utan röntgen. Vi ska också färga in tänderna för att se om det finns bakterier. Barnen kommer också att få lämna saliv, som vi kan undersöka avseende karies, bakterier och buffring,

19 PULSEN NR 3 l JUNI Övertandläkare Anna Lena Sundell på avdelningen för pedodonti vid Odontologiska Institutionen, låter de femåriga kompisarna Hampus Almroth och Isac Viberg lämna saliv i ett provrör, som ett led i forskningen kring kariesskapande bakterier. alltså hur ph-värdet återställs efter en måltid. Vi ska också göra dna-analys av bakterierna i saliven, förklarar hon. Allt detta hoppas hon ska ge svar på om de kariesskapande bakterierna skiljer sig något för barn med spalt och utan. Anna Lena Sundell kommer tillsammans med kollegan Christer Ullbro att undersöka barn inom hela regionen Östergötland, Jönköping och Kalmar samt Västra Götalandsregionen. Genom att varje barn också får bjuda med sig en kompis till studien, hoppas Anna Lena Sundell att de ska få ett referensmaterial med barn i samma ålder, kanske samma kön och socioekonomisk bakgrund. Om studien kommer att visa på skillnader i förekomst av karies och bakterier, är målsättningen att barn med spalt ska få kontakt med specialisttandvården mycket tidigare än idag. Tanken är då att ta fram ett program för dessa barn där man påtalar vikten av friska tänder. Ofta saknar man tandanlag och det gäller att vara rädd om de tänder man får. Anna Jag vill veta hur barnen med spalt upplever sin livskvalitet, om de blir retade i skolan och liknande Till specialisttandvården vid Odontologiska Institutionen kommer barn med olika sjukdomstillstånd för bedömning om deras tandvård ska ske i specialistvård eller allmäntandvård. Men inte barnen med spalt. När jag gjorde min ST såg jag barn med hjärtbesvär, cancer, habiliteringsbehov och liknande, och då undrade jag var barnen med spalt var. De borde ju vara hos oss i barntandvården, pedodontin, säger Anna Lena Sundell. Efter kontakt med LKG-teamet i Linköping blev hon övertygad om att barn med spalt är ett intressant forskningsområde. Medvetenhet om vilka behov som kan finnas har hon också fått efter att ha följt en släkting med spalt genom åren. Spalt är relativt vanligt förekommande, en av de vanligaste missbildningarna. 1,8 av 1000 barn som föds i Sverige har spalt, men antalet barn med spalt ökar snabbare på grund av adoptioner, säger hon. Anna Lena Sundell tänker också genom en enkätundersökning bredda forskningen till livskvalitén i stort. Detta är barn som har mycket behandlingar, läkarkontakter och operationer, ofta problem med tal, öroninfektioner och behov av tandreglering. Vi har blivit jätteduktiga på att operera, samtidigt har kraven på estetik ökat. Jag vill veta hur barnen med spalt upplever sin livskvalitet, om de blir retade i skolan och liknande. Hon vill också knyta ihop detta med hur stressad livssituationen är. Därför ska vi också titta på stressmarkören cortisol i saliven, en stresshormon som kan påverka immunförsvaret och hela hälsan. Jag vill ha med sjukvårdsanknytningen. Livet är ju inte bara tänder säger hon med ett skratt. Om det visar sig behövas, hoppas hon att resultaten kan leda fram till tidigare stödinsatser för den här gruppen barn. Målet är att barn med spalt ska få ännu bättre omhändertagande, inte bara med tandvård. Med hjälp av forskarmånader från Futurum, anslag från FORSS och som hon säger en förstående chef, kommer hon de närmaste åren att lägga en del av sin arbetstid och en stor del av sin fritid på ett arbete som så småningom ska leda fram till en doktorsavhandling. Text: mikael bergström foto: johan werner Lena Sundell, övertandläkare på avdelningen för pedodonti

20 20 PULSEN NR 3 l JUNI 2012 nytt om namn ULF ALEXANDERSON, VERKSAMHETSCHEF PÅ STORA SEGERSTADS OCH VÄRNAMO NATURBRUKSGYMNASIUM: Jag är lärare, utbildningsledare och bonde. Mitt nya jobb blir en kombination av mina tidigare yrken. 5 frågor...till Karin Wihlborg, verksamhetschef för Gränna vårdcentral, som 1 oktober tillträder en ny tjänst som ansvarig för strategisk läkarförsörjning inom Vårdcentralerna Bra Liv. I rollen som IT-direktör vill Helena Glemdal Bergkvist göra livet lite lättare för vårdpersonalen och patienterna. Vad innebär den här tjänsten? Att Bra Liv öronmärker en resurs som på heltid får arbeta koncentrerat med att kartlägga befintliga läkarförsörjningsaktiviteter och hitta nya kreativa lösningar för att ta oss ur den läkarbrist vi i dagsläget lider av. En klok satsning som kommer att ge resultat! Hur kommer du att arbeta med rekrytering? I stort kommer mitt uppdrag att handla om att göra en kort- och en långsiktig läkarbemanningsplan för Bra Liv, att kartlägga aktiviteter som pågår eller som borde pågå. Jag kommer att arbeta med rekryteringsaktiviteter för att locka AT, ST och EU-läkare till Bra Liv, delta i fokusgrupp marknadsföring och fokusgrupp läkarförsörjning, utveckla relationer med universitet som utbildar läkare i Sverige och Europa och vara med i skapandet av utbildningskoncept för EUläkare och utbildningsenheter inom Bra Liv. Vilka erfarenheter har du fått som verksamhetschef i Gränna? Jag har lärt mig hur man driver en verksamhet med enbart hyrläkare på ett patientsäkert sätt och därmed också fått egenupplevd insikt om hur viktigt det är att Bra Liv satsar resurser för läkarförsörjningsfrågorna. Detta gör mig mycket motiverad till mitt nya uppdrag. Helena tar ansvar f Vem tar över som verksamhetschef i Gränna? Anette Sparf, verksamhetschef för Rosenhälsan i Huskvarna, kommer att få ansvar även för Gränna. Detta innebär bland annat att utbildningsläkare och EU-läkare kan introduceras i det svenska sjukvårdssystemet och få handledning av Rosenhälsans doktorer. Förra veckan anställde Gränna en EU-läkare från Cypern och en ST-läkare från Österrike som kommer till Sverige första september. Hur ser du på din nya tjänst som ansvarig för läkarförsörjningen Bra Liv? Läkarförsörjningen är den viktigaste frågan vi har att jobba med inom Bra Liv. Det är därför en stor ära att få arbeta med detta, men också ett stort ansvar och utmaning. Det ska bli en spännande och lärorik resa! Helena Glemdal Bergkvist är den tidigare sjuksköterskan som sadlade om till IT-världen och som nu blivit Landstingets nya IT-direktör. I den rollen vill hon göra livet lite lättare för vårdpersonalen och patienterna. Vårdpersonalen arbetar i en miljö där både liv och död hör till vardagen. De gör så mycket gott och sliter väldigt hårt trots att resurserna ofta är begränsade. Då kan bra IT-stöd ge utrymme för dem att ägna sig åt det de brinner för mest, att ge god vård. Vi behöver ta fram IT-lösningar som möter verksamheternas behov och krav på bästa sätt.jag tror att vi behöver utveckla journalsystemet Cosmic ytterligare och även göra det lättare för vårdpersonalen att använda mobila IT-stöd som läsplattor på sikt, för att de ska kunna arbeta mer flexibelt. Helena Glemdal Bergkvist lyfter även fram patienter som en viktig målgrupp och ser e-hälsa som ett växande område. Vi behöver göra vården mer tillgänglig för länsborna så att de kan göra mer själva, exempelvis med hjälp av Mina vårdkontakter, och även för att de ska kunna ta del av sina egna journaler framöver. Samtidigt ställer dessa förändringar stora krav på säkerheten i Landstingets IT-system. Det är svåra frågor, men vi måste helt enkelt lösa dem. Vi har gjort liknande resor förut, till exempel vid övergången från analoga till digitala journalsystem. Vi behöver också se över våra IT-system och avveckla många av dem som inte uppfyller kraven på nytta och säkerhet. Med tanke på meritförteckningen framstår Helenas nya yrkesroll som logisk. Hon kommer närmast från en chefsposition inom IT-företaget Sogeti, där hon även varit nationellt ansvarig för företags verksamhet inom hälsooch sjukvårdssektorn. Dessförinnan arbetade hon som sjuksköterska på barnkliniken på Ryhov. Nu får jag möjlighet att väva ihop mina två världar, vård och IT. Jag tror att mina erfarenheter från vården kan hjälpa mig att förstå hur arbetet bedrivs, även om det är många år sen jag jobbade praktiskt i vården. Sen har jag en god inblick i teknikens möjligheter och vet hur viktigt det är att foku-

Övriga frågor: Singapore Fokusambulans

Övriga frågor: Singapore Fokusambulans MÖTESANTECKNINGAR 1(6) Plats: Ulfsparresalen, hus 17, Höglandssjukhuset Eksjö Närvarande: Johanna Svahn, Eksjö kommun Magdalena Fritzon, Nässjö kommun Malin Johansson, Nässjö kommun Jeanette Öhrlund, Nässjö

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Din hälsa i trygga händer

Din hälsa i trygga händer Bra Liv 2 V å r d c e n t r a l e r n a B r a l i V d i n h ä l s a i t r y g g a h ä n d e r Din hälsa i trygga händer Stora och breda, avseende resurser, möjlig heter och kompetens. Små och nära, avseende

Läs mer

Ledningssystem för samverkan kommun-landsting. Nuvarande upplaga antogs i Läns-LAKO den 25 september 2013

Ledningssystem för samverkan kommun-landsting. Nuvarande upplaga antogs i Läns-LAKO den 25 september 2013 Ledningssystem för samverkan kommun-landsting Nuvarande upplaga antogs i Läns-LAKO den 25 september 2013 Utgångspunkter Till nytta för invånaren Bästa möjliga kvalitet Så effektivt som möjligt och tillsammans

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Esther ledningsgrupp

Esther ledningsgrupp MÖTESANTECKNINGAR 1(6) Plats: Ulfsparresalen, gula villan, hus 17, Höglandssjukhuset Eksjö Närvarande: Kerstin Carlsson, Eksjö kommun Ann-Katrin Henrysson, Eksjö kommun Jill Malmqvist, Eksjö kommun Ingela

Läs mer

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Projektgruppen: Verksamhetschef Gunnel Wahlgren Distriktssköterska Kristina Hofvander Distriktsläkare Regina Feierberg Distriktsläkare Henrik Sieradzki Läkarsekreterare

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Primärvård och Urologi

Primärvård och Urologi Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Urologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplats friskvård

Hälsofrämjande arbetsplats friskvård Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Hälsofrämjande arbetsplats friskvård Bakgrund Landstingsstyrelsen har gett i uppdrag att en översyn av frågan om friskvård för Landstingets medarbetare genomförs.

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

Välkomna! Ungas psykiska hälsa Välkomna! Ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa hos unga 1 av 4 drabbas Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa 2 av 5 pojkar och 3 av 5 flickor upplever stress Ser ljust på framtiden och trivs med livet Politiskt

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 och Vårdguiden - två starka varumärken Våra invånartjänster tidigare Invånartjänster med 1177 Vårdguiden Invånartjänster medverkar till

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet, 1-11. Tid: 2012-01-26, kl 10:00-15:40 Ögonmottagningens konferensrum, Höglandssjukhuset Eksjö

Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet, 1-11. Tid: 2012-01-26, kl 10:00-15:40 Ögonmottagningens konferensrum, Höglandssjukhuset Eksjö PROTOKOLL 1(8) Plats: Närvarande: Ögonmottagningens konferensrum, Höglandssjukhuset Eksjö Beslutande ledamöter: Helena Stålhammar (C), ordförande Kerstin Robertson (M) Ingrid Ivarsson (S) (ers Mona-Lisa

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Välkommen till avdelning 17/30

Välkommen till avdelning 17/30 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 17/30 Fotograf: Carina Johansson Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Motion Uppmärksamma celiaki

Motion Uppmärksamma celiaki ÄRENDE 7 LF februari Motion Uppmärksamma celiaki Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet Protokollsutdrag från

Läs mer

Fördelning operationstyper inom kirurgi och ortopedi i Region Jönköpings län

Fördelning operationstyper inom kirurgi och ortopedi i Region Jönköpings län MISSIV Förvaltningsnamn Avsändare Nämnden för folkhälsa och sjukvård Fördelning operationstyper inom kirurgi och ortopedi i Region s län Utifrån Landstingsstyrelsens beslut 2014-03-18 om Åtgärdsplan utifrån

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20 Jurslavägen 31 2014-08-20 Att bo på Jurslavägen 31 Äldreboendet Jurslavägen 31 ligger i ett fint och lugnt område som heter Jursla och ligger utanför Norrköping. Huset ligger i markplan vilket gör det

Läs mer

Innehållsförteckning.

Innehållsförteckning. 1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Planeringsdelegationen 1-15

Planeringsdelegationen 1-15 PROTOKOLL 1(6) Diarienummer Plats: Landstingets kansli, sal A Närvarande: Håkan Jansson (M), ordförande Maria Frisk (KD) Rune Backlund (C) Lena Skaring Thorsén Marcus Eskdahl (S) Carina Ödebrink (S) Övriga:

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Årsredovisning 2014, Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet

Årsredovisning 2014, Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 1(4) Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Årsredovisning 2014, Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014 är det fjärde och sista året i mandatperioden. Organisation och uppgifter Hälso-

Läs mer

Här finns plats för din verksamhet. Välkommen! Foto: Mattias Holter

Här finns plats för din verksamhet. Välkommen! Foto: Mattias Holter Samarbete mellan verksamheter Här finns plats för din verksamhet. Välkommen! Foto: Mattias Holter inom hälsa och friskvård under ett och samma tak. Vårdcentral, träningscenter, apotek, behandlingar och

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer ÄRENDE 8 LF februari 2012 Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Kristina Winberg, SD Yttrande

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

Rapport från medborgarpanel 1, om miljö

Rapport från medborgarpanel 1, om miljö Rapport 2008-11-24 Landstingets kansli Kansliavdelning Elinor Sundén Demokratihandläggare Rapport från medborgarpanel 1, om miljö Landstinget i Jönköpings län har för första gången tillfrågat en medborgarpanel

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort Att rekrytera distriktsläkare är lättare sagt än gjort Möjliga vägar Rekrytera i hård konkurrens i Sverige Rekrytera från uthyrningsföretag Rekrytera utomlands Den långa vägen med AT och ST Rekrytera i

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare.

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare. Bra Mottagning Skåne 4 Verksamhetsområde Ögonkliniken Sjukhuset i Ängelholm Deltagare i teamet Per Carlsson Helena Ingemarsson Björn Hasselqvist Petronella Pedro På ögonmottagningen arbetar fem läkare,

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Regler för sjukresor 1

Regler för sjukresor 1 Regler för sjukresor 1 Färdsätt Egenavgift Villkor Utbetalning Innehållsförteckning Snabbguide... 2 Kollektivtrafik t ex buss eller tåg. Egen bil 25 kr* 40 kr* Se sidan 8-9. Se sidan 8-9. Bilresor under

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010.

Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010. Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010. Den 22 maj åkte jag med 36 andra förväntansfulla kolleger till ön Kalymnos i Grekland för att delta i kursen Konsultationsteknik. Vi träffades

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Lean healthcare har visat sig vara ett oslagbart arbetssätt för att använda de resurser vi har på bästa sätt. Bent Christensen Sjukhuschef

Läs mer

klockan 13.15 16.00 Beslutande

klockan 13.15 16.00 Beslutande Plats och tid Kommunalhuset, Ljungarummet, torsdagen den 3 oktober 2013 klockan 13.15 16.00 ande Närvarande Stefan Gustafsson, ordförande Anders Åberg, socialchef Therese Rostedt, folkhälsoplanerare Lena

Läs mer

PROTOKOLL 1(5) Diarienummer. Övriga närvarande: Lena Lindgren, utskottssekreterare Britt Forsberg, utredare 46 Helena Pellnor, informatör 46

PROTOKOLL 1(5) Diarienummer. Övriga närvarande: Lena Lindgren, utskottssekreterare Britt Forsberg, utredare 46 Helena Pellnor, informatör 46 PROTOKOLL 1(5) Diarienummer Plats: Närvarande: Sjukvårdsledningens konferensrum, Värnamo sjukhus Britt Johansson (M), ordförande Marianne Andersson (KD) Bo Kärreskog (S) Lis Melin (M) Arne Ekegren (M)

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Vårlöken Solvägen 35 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Vårlöken Vårlöken ligger i Eslöv i närheten av Trollsjöparken, Solhällans vårdoch omsorgsboende och Tåbelunds vårdcentral. Busshållsplats

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Välkommen till avdelning 64

Välkommen till avdelning 64 Välkommen till avdelning 64 Praktisk information Din omvårdnadsansvariga sjuksköterska (OAS) är: Personalen i ditt team är: Morgonmöte hålls varje vardag kl. 08.30 Frukost serveras kl. 08.00 Mellanmål

Läs mer

AT-SPUR SUNDERBY SJUKHUS, LULEÅ 2010-11-17 11-19

AT-SPUR SUNDERBY SJUKHUS, LULEÅ 2010-11-17 11-19 AT-SPUR SUNDERBY SJUKHUS, LULEÅ 2010-11-17 11-19 Sunderby sjukhus är ett länssjukhus med ett upptagningsområde som omfattar 250 000 personer. Årligen tillsätts 11 AT-block med uppstart två gånger per år.

Läs mer

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på

Läs mer

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän För några Allting är normalt under graviditeten, alla prover man kan ta är bra, inga sjukdomar som drabbar barn finns i familjen, förlossningen är helt utan komplikationer och den lilla babyn är frisk.

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Välkommen till avdelning 604

Välkommen till avdelning 604 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Informationen ska vara en vägledning för dig under vårdtiden hos oss. Är det något du undrar över tveka inte att fråga personalen!

Läs mer