Optensys ENERGIANALYS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Optensys ENERGIANALYS"

Transkript

1 Tillförsel utifrån eller nästan självförsörjande Energiscenarier för den nya stadsdelen Södra Butängen i Norrköping Dag Henning Optensys ENERGIANALYS februari 2012 Optensys Energianalys AB Gjuterigatan 1D Linköping tel e-post

2 Förord Denna studie ingår i forskningsprojektet Hållbara Norrköping som bedrivs av avdelningen Industriell miljöteknik på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet. Projektet finansieras av Norrköpings Utvecklingsstiftelse. Jag är tacksam för bidrag till arbetet från ett antal personer: Mats Eklund och Björn Berglund vid avd Industriell miljöteknik har bidragit till utformningen av scenarierna genom inspirerande diskussioner. Tjänstemän och politiker från Norrköpings kommun samt forskare från avd Industriell miljöteknik bidrog aktivt med synpunkter på de olika energilösningarna vid en workshop. Håkan Bergman, Eon lämnade uppgifter om fjärrvärme- och fjärrkylaproduktionen i Norrköping. Olle Mårdsjö, Manergy AB och Per Sjöberg, EC-Power AB samt Magnus Åberg och Joakim Widén, Energisystem i bebyggelse, Uppsala universitet har givit värdefulla kommentarer på delar av denna rapport. Linköping i december 2011 Dag Henning Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

3 Sammanfattning Det byggs allt fler hus med låga energibehov och alla nya hus ska vara så kallade näranollenergibyggnader år Byggnader kan bli allt mer självförsörjande med energi vilket tyder på minskat beroende av omgivningen. Samtidigt är en anknytning till det omgivande energisystemet fördelaktig för att jämna ut skillnader mellan energibehoven och energiutvinningen ( energiproduktionen ) i t ex solceller. Fjärrvärmesystem gör det också möjligt att utnyttja energiresurser som är svåra att använda i enskilda byggnader (t ex avfall) och det kan därför var ekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt att använda fjärrvärme i tättbebyggda områden. I denna studie har fyra olika energilösningar för en ny stadsdel i Norrköping analyserats. De fyra scenarierna Land, Stad, Stadsdel och Hus har olika geografisk skala från fullständig energitillförsel utifrån till nästan självförsörjande byggnader med bara en svag koppling till omgivningen. Mer lokal energiförsörjning förutsätter mer energieffektiva byggnader medan man i scenariet Land har tillgång till stora energiresurser i omvärlden. I mellanläget Stad byggs lågenergibyggnader där värme används i vitvaror och solenergin utnyttjas för produktion av el i stället för värme för att trots lågt uppvärmningsbehov göra det meningsfullt att bygga fjärrvärmenät. I fallen Stadsdel och Hus är energisystemen uppbyggda på just dessa två geografiska nivåer; energianvändningen minimeras och energiutvinningen inklusive avfallsresurser maximeras. Vid en workshop med kommunala politiker och tjänstemän var solenergi och energisnåla hus i scenarierna Stadsdel och Hus mest populära och man menade att kommunen bör främja sådana lösningar i egna fastigheter och genom exploateringsavtal. För de fyra scenarierna presenteras tillförsel, utvinning och användning av energi för uppvärmning, tappvarmvatten och kyla samt drift & fastighetsel, hushållsel och verksamhetsel. Elanvändningen är lägst i fallet Stadsdel genom en kombination av eleffektiva apparater, närvarostyrning, likströmsnät och att värme ersätter el i vitvaror. Värmebehovet är lägst i scenario Hus tack vare ett mycket bra klimatskal, liten omslutningsarea, avloppsvärmeväxlare, effektiva varmvatteninstallationer och individuell debitering. Energiutvinningen domineras av solvärme och solel på tak och söderfasader kompletterade av brännbart avfall och mindre mängder matavfall och avloppsslam. El behöver tillföras utifrån till området i alla scenarier; minst i fallet Stad och mest i Land. I dessa två scenarier tillförs även fjärrvärme och fjärrkyla. I fallen Stadsdel och Hus tillförs en mindre mängd pellets. Det visas och diskuteras också i rapporten vilka primärenergibehov och koldioxidutsläpp de olika lösningarna ger upphov till beroende på hur man betraktar att användningen av olika energislag påverkar det omgivande energisystemet. För de omgivande el- och fjärrvärmesystemen beaktas dels genomsnittlig produktion och dels marginalproduktion. Fjärrvärmeanvändningens påverkan på fjärrvärmeproduktionen har studerats med hjälp av energisystemmodellen MODEST. Avfall är det dominerande bränslet om man ser till hela fjärrvärmeproduktionen (genomsnitt) medan värmebehovet i den nya stadsdelen främst skulle täckas av skogsflis (marginal). Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

4 Oavsett perspektiv är primärenergianvändningen högst i fallet Land och lägst i scenario Stadsdel beroende på total energianvändning och andel el. Scenariet Stad har, särskilt med ett marginalperspektiv, en mycket låg primärenergianvändning i förhållande till slutlig energianvändning eftersom mycket fjärrvärme förbrukas och den produceras i kraftvärmeverk tillsammans med el som med detta perspektiv kan ersätta el från koleldade kondenskraftverk. Scenario Land ger högst koldioxidutsläpp både med genomsnitts- och marginalperspektiv. I genomsnittsperspektivet är utsläppen överlag mycket låga och domineras av fjärrvärmebränsle eftersom svensk el beräknas ha mycket små utsläpp. Fallet Stad ger då nästan lika höga utsläpp som Land medan scenarierna Stadsdel och Hus där fjärrvärme inte används har mycket låga utsläpp. Med genomsnittsproduktionen för tillförd energi är alltså lösningarna med mest solenergi mest fördelaktiga ur klimatsynpunkt. Med marginalsynsättet är däremot koldioxidutsläppen klart lägst i scenario Stad av samma skäl som primärenergianvändningen är förhållandevis låg, d v s att fjärrvärmens kraftvärme-el ersätter kolkondensel. En slutsats av studien är mycket kortfattat: Tänk på hur energilösningar påverkar resten av energisystemet. Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

5 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Varifrån kommer elen? Politiska mål Fjärrvärme och minskande värmebehov Metoder Energianvändning Fjärrvärmeproduktion Energitillförselns påverkan på omvärlden Scenarier Gemensamt för alla scenarier Scenario Land Scenario Stad Scenario Stadsdel Scenario Hus Scenarieöversikt Workshop Energianvändning Hushållsel, verksamhetsel och komfortkyla Energiutvinning Solenergi och avfall i olika former Avfall kan bli bränsle och biogas Total energiutvinning Energitillförsel Tillförsel, utvinning och användning av energi Fjärrvärmeproduktion Förutsättningar Resultat: referensfall Produktion av ånga, el och fjärrvärme Kostnader Primärenergi och koldioxidutsläpp Resultat med ny bebyggelse som försörjs med fjärrvärme Primärenergi och koldioxidutsläpp Slutsatser om fjärrvärmeproduktionen Primärenergianvändning Koldioxidutsläpp i nära och fjärran omvärld Samspel mellan primärenergianvändning, koldioxidutsläpp och lokal energiutvinning Diskussion Tänkbara komponenter som inte tagits med Slutsatser Källor Bilagor: Indata till modellberäkningar Bilaga 1: Indata energianvändning Bilaga 2: Indata fjärrvärmeproduktion Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

6 1 Inledning Hälften av jordens befolkning bor nu i städer och den byggda miljön står för en stor del av vår energianvändning. Städerna har därför en nyckelroll för den nödvändiga omställningen till ett mer ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. Stora förändringar krävs för att minska resursförbrukningen i Sverige och andra industrialiserade länder till en hållbar nivå. Global förändring består av en mängd lokala åtgärder beträffande bl a transporter, industrier, försörjningen med råvaror och livsmedel samt inte minst bebyggelsen. I denna studie behandlas energiförsörjningen i en ny stadsdel. Fyra scenarier beskriver alternativa energilösningar med olika geografisk skala för området södra Butängen i Norrköping. I området, som omfattar 65 hektar, planeras ett nytt resecentrum för den framtida höghastighetsjärnvägen Ostlänken samt närmare arbetsplatser och lägenheter för upp till boende (Norrköping, 2010). De presenterade scenarierna speglar en framtida utformning av området som skulle kunna vara förverkligad omkring år 2030 och som är baserad på den fördjupade översiktsplanen för resecentrum och södra Butängen (Norrköping, 2010). Scenarierna är emellertid i stor utsträckning allmängiltiga och kan tjäna som illustration av möjliga hållbara energilösningar även för andra nybyggda områden, särskilt i Norrköping men också i andra städer. Studien kan därmed både bidra till planeringen av nya områden i Norrköpings kommun och inspirera andra kommuners arbete med planering av mer hållbara stadsdelar. Hur energifrågor kan tas upp i fysisk planering har tidigare beskrivits av bl a Ranhagen (2008) samt Henning och Danestig (2008). I denna rapport beskrivs tillförsel, utvinning (produktion) och användning av el, värme och kyla i området södra Butängen och ungefärliga energimängder beräknas för de fyra scenarierna. Dessutom behandlas vad den lokala energianvändningen orsakar i det omgivande energisystemet i form av koldioxidutsläpp och använd primärenergi. Rapporten inleds med en bakgrund om energisystem. Därefter följer beskrivningar av använda metoder och studerade scenarier samt synpunkter från en workshop om energiscenarierna. Resultatredovisningen börjar med energianvändning, energiutvinning och energitillförsel för området. Energiförsörjningens påverkan på omvärlden beskrivs sedan avseende fjärrvärmeproduktionen, primärenergianvändning och koldioxidutsläpp. Rapporten avslutas med diskussion och slutsatser. Indata till beräkningarna finns i bilagor. 2 Bakgrund Den globala efterfrågan på energi ökar, bl a på grund av industrialisering och ökad levnadsstandard i länder som Kina och Indien. Det höjer energipriserna och gör energieffektivisering och förnybar energi mer lönsamt. Bl a biobränsle kan spela en stor roll som bränsle och drivmedel. Möjligheterna till biobränsleproduktion är stora men begränsade. Andra viktiga förnybara energikällor är sol och vind. Solen kan ge både värme och el och vindkraftverk kan producera el. El har en central roll i energiförsörjningen och kan användas både till ändamål där den är mer eller mindre oersättlig, som belysning och elektroniska apparater, och för syften där el är ett användbart energislag bland andra, t ex uppvärmning och transporter. Samspelet mellan elproduktion och elförbrukning i Sverige och omvärlden har stor betydelse för vilken miljöpåverkan och resursförbrukning det innebär att använda el och därmed för hur de olika energiscenarierna för området södra Butängen ska bedömas. Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

7 2.1 Varifrån kommer elen? Elproduktion och elanvändning ser mycket olika ut i Sverige och Kontinentaleuropa. I Sverige produceras elen till allra största delen med vattenkraft och kärnkraft som har låga driftkostnader. Därför har vi haft låga elpriser i Sverige och det har varit lönsamt att använda mycket el till bl a tillverkning i industrin och uppvärmning. På kontinenten dominerar fossilbränsle-eldad kondenskraft som har högre elproduktionskostnad. Det är en anledning till att man använder mindre el per person på kontinenten (Energimyndigheten, 2010c). Energiomvandlingsförlusterna vid elproduktionen i Europas kondenskraftverk är nu av samma storleksordning som värmebehovet i Europa (Ecoheatcool, 2006). Men el kan även produceras i kraftvärmeverk där värmen som uppstår vid elproduktionen kan tas till vara och användas som fjärrvärme för bl a uppvärmning och tappvarmvatten i byggnader. Det pågår ständigt elhandel mellan Sverige och omvärlden. När elförbrukningen ökar i Sverige ökar normalt elproduktionen i de kraftverk i drift som har högst driftskostnad och som man därför helst vill undvika att använda. Det är ofta koleldade kondenskraftverk i andra länder. Deras höga elproduktionskostnad höjer svenska elpriser (Energimyndigheten, 2010c), vilket vi ofta känner av på vintern och nu särskilt i Sydsverige. När elproduktionen ökar i Sverige kan däremot oftast driften av de kolkondenskraftverken minska. Men ibland påverkar inte ändrad elförbrukning eller elproduktion i Sverige överföringen av el till eller från utlandet, t ex på grund av att kapaciteten i ledningarna över gränserna redan är fullt utnyttjad. Å andra sidan kan det även i en sådan situation indirekt ske ett samspel mellan svensk och utländsk elförsörjning genom att vatten kan lagras i de svenska vattenkraftverkens magasin till ett senare tillfälle då överföringskapaciteten inte är fullt utnyttjad. De här förhållandena gör det komplicerat att entydigt bestämma elanvändningens miljöpåverkan och resursförbrukning. 350 Energi 300 Kolkondensförluster Kärnkraftsförluster 150 Kärnkraftsel 100 Vattenkraftsel 50 0 Använd el Svensk mix Kolkondens Primärenergi El Figur 1. Använd el och den primärenergi som krävs för att producera elen i Sverige respektive i kolkondenskraftverk. Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

8 Figur 1 illustrerar olika sätt att betrakta el och hur mycket primärenergi som går åt när el används. Primärenergi är den ursprungliga energi som behövs för att få fram en energibärare, t ex el eller fjärrvärme. Den vänstra stapeln i Figur 1 representerar el som förbrukas t ex i södra Butängen. Om man ser elen som svensk består den lite förenklat av ungefär lika delar vattenkraft och kärnkraft. Vid kärnkraftverken släpps värme ut i havet som motsvarar ungefär 2/3 av kärnbränslets energi vilket är dubbelt så mycket energi som den el som produceras i kärnkraftverken (Energimyndigheten, 2010c). Eftersom kärnkraften står för ungefär halva den svenska elproduktionen är primärenergin som behövs för att få fram svensk el omkring dubbelt så stor som den använda elen, d v s hela mittenstapeln i Figur 1. Man kan alternativt se det som att elen är så kallad marginalproduktion från utländska kolkondenskraftverk enligt resonemanget ovan. Precis som i kärnkraftverken spills där 2/3 av bränslets energi och primärenergin är därmed tre gånger så stor som använd el, alltså hela den högra stapeln i Figur 1. Dessutom blir det stora koldioxidutsläpp (jmf Gode m fl, 2009). Därför är det viktigt ur klimatsynpunkt att även minska elanvändningen. Men det är också svårt att ange en exakt korrekt siffra på vilken primärenergiåtgång och hur stora koldioxidutsläpp som orsakas av elanvändning. Anser man att elen bara kommer från vattenoch kärnkraft är koldioxidutsläppen noll men betraktar man elen som kolkondensel är koldioxidutsläppen närmare 1 kg per kwh el vilket är mer än tre gånger så stora utsläpp som de som uppstår när man eldar olja. All elförbrukning som är ansluten till elnätet påverkar i större eller mindre utsträckning, åtminstone vid vissa tidpunkter, driften av utländska kolkondenskraftverk och ger då upphov till en stor del av de här koldioxidutsläppen. 2.2 Politiska mål För att minska koldioxidutsläppen och i andra avseenden uppnå en mer hållbar energiförsörjning finns ett antal politiska mål på olika nivåer. Eftersom denna studie rör bebyggelsen tas bara mål som är relevanta för denna sektor upp. EU:s mål nämns inte direkt här men flera av de svenska målen är preciseringar av EU-mål. Svenska energi- och klimatmål för 2020 som är viktiga för bebyggelsen är 40 % lägre utsläpp än 1990 av de växthusgaser som inte omfattas av EU:s system med utsläppsrätter (främst trafiken samt oljepannor i byggnader och industrier) 20 % mindre tillförd energi per BNP-enhet än 2008 Minst halva energianvändningen ska täckas av förnybar energi Beroendet av fossila bränslen i bebyggelsesektorn ska vara brutet (Regeringen, 2009) 20 % lägre energianvändning än 1995 per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler I Sverige år 2050 ska Energianvändningen per uppvärmd areaenhet i byggnader ha minskat till 50 % av 1995 års nivå (www.miljomal.se) Energiförsörjningen inte ge några nettoutsläpp av växthusgaser (Regeringen, 2009) Några miljömål för Östergötland som berör energiförsörjningen av byggnader är (www.miljomal.se) Minskad elförbrukning för uppvärmning Kommuners fysiska planer och energiplaner ska ha strategier för > tillvaratagande av förnybara energiresurser > effektivare energianvändning Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

9 Ett EU-direktiv som har stor betydelse för bebyggelsens utveckling är att alla nya byggnader senast 2020 ska vara så kallade näranollenergibyggnader. Energimyndighetens förslag till svensk tillämpning av direktivet är att energianvändningen för nya hus ska halveras jämfört med dagens nybyggnadsregler (BBR). Högsta tillåtna energianvändning blir då 30 kwh/m 2,år för hus med elvärme och 55 kwh/m 2,år för byggnader med annan uppvärmning. Med energianvändning menas i det här sammanhanget (liksom i BBR) den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för tappvarmvatten, fastighetsenergi, komfortkyla och uppvärmning (inkl. bl a golvvärme, handdukstork etc) (Energimyndigheten, 2010a). Däremot ingår inte brukarnas elanvändning (hushållsel, verksamhetsel) som också oftast orsakar utsläpp. 2.3 Fjärrvärme och minskande värmebehov Koldioxidutsläppen förstärker som bekant växthuseffekten och gör klimatet varmare. Den globala uppvärmningen gör bl a att uppvärmningsbehovet kommer att minska ganska kraftigt under det här seklet. Efterfrågan på komfortkyla av lokaler ökar samtidigt både p g a klimatförändringarna och av att högre komfortkrav ställs, d v s att bara snävare temperaturintervall för inomhusklimatet accepteras. De här trenderna med varmare klimat och bättre byggnadsstandard gör att värmebehoven minskar. I Norrköpings stad dominerar fjärrvärme som värmekälla. Fjärrvärme passar bättre ju större värmebehovet per markyta (värmetätheten) är för då kan man leverera mer värme per meter ledning. Att bygga ett fjärrvärmesystem innebär en stor investeringskostnad och ju mer värme som distribueras genom rören ju större energimängd kan man fördela anläggningskostnaderna på. Vid små mängder levererad värme kan de fasta kostnaderna göra energipriset orimligt högt. Men fjärrvärme är inte bara ett sätt att distribuera energi utan också en teknik som ökar mängden tillgänglig energi genom att utnyttja energiresurser som är svåra eller omöjliga att använda i enskilda byggnader. I Norrköping produceras fjärrvärmen nu med sådana resurser: avfall, oförädlade biobränslen och överskottsvärme från elproduktion. På andra håll används spillvärme från industrier. I Norrköping sker också samproduktion av fjärrvärme och ånga för etanoltillverkning. Fjärrvärmeanvändningens konsekvenser för miljö och resurser behöver också beaktas när man utformar energisystem för nya områden. Det finns många kombinationer av lösningar för framtiden. Biomassan bör användas till att producera så värdefulla energislag som möjligt, främst drivmedel och el. De kan samproduceras med fjärrvärme och ånga. Transporterna kan drivas av biodrivmedel eller el i stället för fossila fordonsbränslen. Avfallsmängderna bör på sikt minska i ett hållbart samhälle och uppvärmningsbehovet minskar. I det sammanhanget kan man överväga energilösningar på lägre nivåer än staden (stadsdelen eller det enskilda huset) vilket görs i denna studie. 3 Metoder Att studera scenarier med olika geografisk skala valdes efter diskussioner vid avd. Industriell miljöteknik om storskaliga kontra småskaliga lösningar och om en viss motsättning mellan uppbyggd infrastruktur och nya byggnader som är mer eller mindre självförsörjande och oberoende av omgivningen. Scenariernas innehåll skisserades sedan efter en inventering av möjliga tekniker för energitillförsel, energiutvinning och energianvändning och en bedömning av vilka komponenter som kan vara lämpliga med hänsyn till ambitionsnivåerna för energieffektivitet och den skala som energisystemet har i varje scenario. För beräkningarna av Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

10 byggnadernas energianvändning och av hur fjärrvärmeproduktionen påverkas av fjärrvärmeleveranser till södra Butängen användes två olika modeller: Energihuskalkyl respektive MODEST. 3.1 Energianvändning Byggnadernas energianvändning har beräknats med modellen Energihuskalkyl (www.energihuskalkyl.se). Modellen gör en energikalkyl för en energieffektiv byggnad baserat på Forum för energieffektiva byggnaders kriteriedokument (Aton, 2009). Kalkylen hanterar bl a spillvärme från apparater och solvärmeinstrålning på ett detaljerat sätt. Inbyggda antaganden och schablonvärden redovisas i Aton (2009). Resultaten för energikalkylen baseras på en förenklad dynamisk timvärdeskalkyl (www.energihuskalkyl.se). Indata är approximativa (bilaga 1), beräkningarna är förenklade och resultaten ska betraktas som ungefärliga. Användningen av verksamhetsel i lokalerna kan inte anges i modellen Energihuskalkyl men simulerades som driftel för fastigheten. I scenarierna Stad och Stadsdel används värmedrivna vitvaror. Varken den ökade värmeanvändningen eller minskade förbrukningen av hushållsel kunde modelleras. Vitvarornas minskade elanvändning simulerades som mindre driftel. Modellresultatets hushållsel och driftel fördelades sedan på olika typer av elanvändning. Värme ersätter samma mängd el för diskmaskin, tvättmaskin, torktumlare och handdukstork. För de tre första kvarstår el för motordrift etc. Värmedrivna kylskåp kräver mer energi än eldrivna p g a lägre köldfaktor. Vitvarornas värmeanvändning adderades till resultatet från Energihuskalkyl. Samtidigt minskades uppvärmningsbehovet med den spillvärme från vitvarorna som kan tas till vara. En annan företeelse som inte kan beskrivas i modellen utan beräknades i efterhand baserat på modellresultatet var att värmeåtervinning ur avlopp minskar värmebehovet för tappvarmvatten. 3.2 Fjärrvärmeproduktion Fjärrvärmeberäkningarna i denna studie har gjorts med energisystemmodellen MODEST. MODEST-modellen används för att göra optimeringar av energisystem och visar den bästa användningen av olika energibärare samt av befintliga och eventuella nya anläggningar. MODEST kan användas för att beskriva många olika typer av energisystemkomponenter. Indata i form av kostnader och tekniska egenskaper för varje anläggning anges, t ex verkningsgrad och tillgänglig uteffekt. Alla indata samlas i en dokumentationsfil. Många parametrar kan vara tidsberoende på kort och lång sikt. MODEST har en flexibel tidsindelning som kan spegla effekttoppar samt variationer i bl a energibehov mellan dag och natt, vardag och helg, årstider samt på lång sikt. Modellen kan användas för att beräkna hur energibehov ska tillgodoses till lägsta möjliga kostnad. Optimeringen sker med metoden linjärprogrammering. Resultatet består av den totala kostnaden för att täcka energibehoven, vilka investeringar som bör göras, hur driften av anläggningarna bör ske, marginalkostnaden för att leverera olika energiformer samt vilka utsläpp som systemet orsakar. MODEST betyder Modell för Optimering av Dynamiska EnergiSystem med Tidsberoende komponenter och randvillkor. De rörliga kostnaderna för att tillgodose fjärrvärme- och ångbehoven i Norrköping minimeras i denna studie med hänsyn till intäkter från mottagande av avfall och försäljning av producerad el. Kostnader för bränslen, skatter, utsläppsrätter samt drift och underhåll har tagits med i beräkningen. Tidsvariationer under dygnet, veckan och året beaktas i modellen. Bl a beskrivs effekttoppar och anläggningars varierande tillgänglighet. Se bilaga 2. Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

11 MODEST beräknar här den optimala driften av befintliga anläggningar. MODEST kan även beakta investeringskostnader för nya anläggningar och användas för att beräkna de mest lönsamma investeringarna. MODEST har tidigare bl a använts av Amiri m fl (2006) för att studera fjärrvärmeproduktionen i Norrköping. Några andra MODEST-studier beskrivs i Energimyndigheten (2006). En teknisk beskrivning av MODEST finns i Henning m fl (2006). 3.3 Energitillförselns påverkan på omvärlden Primärenergianvändning och koldioxidutsläpp p g a tillförseln av el, fjärrvärme och kyla till området södra Butängen har beräknats på flera alternativa sätt. De olika betraktelsesätten har störst betydelse för eltillförseln men påverkar även kyla och fjärrvärme eftersom kylan produceras med hjälp av el och el produceras i kraftvärmeverk i samband med produktionen av fjärrvärme. Själva fjärrvärmeproduktionen ses också ur två olika synvinklar. El betraktas som svensk mix, EU-mix eller marginalel från koleldade kondenskraftverk. Primärenergin för svensk mix och kolkondens beskrivs med hjälp av Figur 1 i avsnitt 2. Resonemanget där kan även tillämpas på utsläppen av koldioxid (CO 2 ) från marginalel. Dessutom beaktas den genomsnittliga elproduktionen inom EU. Tabell 1 visar de primärenergifaktorer och koldioxidutsläpp för el som används för de olika betraktelsesätten i den här studien. De ska inte betraktas som exakta men anses tillräckligt noggranna för de jämförelser mellan olika synsätt och scenarier som görs i denna studie. Primärenergifaktorerna för svensk mix och marginalel beskrivs vid Figur 1 i avsnitt 2. Primärenergifaktorn 2 betyder t ex att primärenergianvändningen är dubbelt så stor som mängden el. Koldioxidutsläppen för marginalel ges av primärenergifaktorn samt utsläppen från kolförbränning. Primärenergifaktorn för EU-mix har beräknats baserat på Eurelectric (2011), Riddoch (2011) och Ecoheatcool (2006). EU-elmixen kan även motsvara framtida marginalproduktion av el. Tabell 1. Primärenergi och koldioxidutsläpp p g a användning av el av olika ursprung Svensk mix EU-mix Marginalel Primärenergifaktor 2 2,3 3 CO 2 -utsläpp kg/mwh el Elforsk, 2008 Gode m fl, 2009 För fjärrvärme beaktas dels den genomsnittliga produktionen (fjärrvärmemix) och dels marginalproduktionen. Den samtidigt med fjärrvärmen i kraftvärmeverket producerade elen ersätter i det första fallet svensk elmix och i marginalfallet marginalel. Primärenergi och koldioxidutsläpp som undviks när annan el inte behöver produceras dras av från primärenergi och koldioxidutsläpp som är förknippade bränsleanvändningen för fjärrvärmeproduktionen i Norrköping (inklusive elproduktionen i kraftvärmeverket). Detta görs med hjälp av MODEST-modellen i avsnitt 10 och visas i Tabell 10 för fjärrvärmemix och Tabell 12 för marginalproduktionen. Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

12 4 Scenarier I denna studie används scenarier för att undersöka och illustrera hur stadsdelen södra Butängens energiförsörjning skulle kunna utformas. Scenarierna tjänar som ett verktyg för att belysa olika lösningar och skalor för områdets energiförsörjning. Scenarierna avser att spegla tekniskt möjliga lösningar. De flesta är tillgängliga idag men för några komponenter har en viss kommande prestandaförbättring antagits. Det har inte skett någon bedömning av vad som är ekonomiskt rimligt från olika utgångspunkter. En del scenarier kan ses som extrema i vissa avseenden för att tydliggöra skillnaderna mellan de olika fallen. I studien behandlas fyra scenarier med olika geografisk skala: Land Stad Stadsdel Hus Produktion Distribution Land Produktion Distribution Stad Produktion Distribution Stadsdel Produktion Hus Normalhus Lågenergihus Plusenergi-, normalhus Nollenergihus Distribution Användning Figur 2. Fyra scenarier som speglar energitillförsel i olika skala Figur 2 ger en översiktlig bild av de fyra scenarierna. Energianvändningen sker alltid i husen men energitillförseln kommer i de fyra scenarierna huvudsakligen från landet, staden, stadsdelen respektive huset. Scenarierna speglar att byggnaderna har olika stor anknytning till omgivningen, från en mycket stark koppling i scenario Land till en mycket svag anknytning i scenario Hus. Scenarierna omfattar energiförsörjningen för el, värme och kyla. Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

13 Husen kan vara av olika slag: Normalhus (med energibehov enligt troliga kommande byggregler) Lågenergihus med liten nettoenergitillförsel utifrån Nollenergihus som varken har nettoenergitillförsel eller nettoöverskott av energi Plusenergihus (plushus) med nettoöverskott av energi Med ett stort energibehov som i normalhus krävs att stora energiresurser är tillgängliga som i scenario Land (Figur 2). De stora energitillgångarna kan sägas göra hög energianvändning möjlig. När energitillgångarna är begränsade till ett mindre område kan endast ett lägre energibehov tillgodoses som i scenarierna Stad och Stadsdel. I det senare fallet kan utbyten ske mellan plusenergihus och normalhus inom området. Om all energiförsörjning ska ske i anslutning till byggnaden som i scenario Hus måste det vara ett nollenergihus eftersom inget nettoutbyte ska ske med omvärlden. Byggnaderna i fallen Stadsdel och Hus är emellertid strikt sett inte plusenergihus eller nollenergihus. Nedan beskrivs först förhållanden som är gemensamma för alla scenarier, sedan scenariet Land och därefter för scenarierna Stad, Stadsdel och Hus vilka faktorer som skiljer varje scenario från det föregående. 4.1 Gemensamt för alla scenarier I scenarierna är alla byggnader i södra Butängen för enkelhetens skull likadana. Det finns 170 sexvåningshus à vardera 3000 m 2 uppvärmd yta (A temp ). Ytan fördelas mellan 64 % bostäder, 25 % kontor och 11 % handel. Det finns 24 lägenheter där det bor cirka 37 personer i varje byggnad. Varje hus innehåller 1540 m 2 bostadsyta (BOA) och 860 m 2 lokalyta (LOA). Byggnadernas totala bruttoarea är m 2 (BTA, som begränsas av ytterväggens utsida). Husen är 20 m höga och taken är 560 m 2. Byggnaderna orienteras med en yttervägg mot söder. Fönsterytan motsvarar 18 % av A temp och fönstren har solavskärmningar. Fönstren är jämnt fördelade i alla väderstreck; i fall Land och Stad gäller det för ett genomsnittligt hus och i scenario Stadsdel och Hus varje enskild byggnad. Byggnaderna har inte garage eller gemensamma tvättstugor. Alla hus har ventilationssystem för till- och frånluft med värmeåtervinning (FTX) i centrala ventilationsaggregat. Komfortkylning sker av lokaler (affärer och kontor). Byggnadernas tekniska egenskaper visas i bilaga 1. Energiutvinning ur matavfall, avloppsslam och brännbart avfall kan ske i alla scenarier men mängderna redovisas bara i scenarierna Stadsdel och Hus som har ett lokalt självförsörjningsperspektiv. Energiförsörjningens samspel med omvärlden analyseras på samma sätt för alla scenarier ty även i det mest isolerade fallet Hus finns en svag koppling till det omgivande energisystemet. 4.2 Scenario Land I scenario Land kommer all energi utifrån till stadsdelen, delvis från staden, delvis från resten av landet eller t o m utlandet. Därmed finns stora energiresurser tillgängliga och man försöker inte minska energibehovet särskilt utan bygger vad som vid byggtidpunkten betraktas som normala hus. I scenario Land är energiprestanda beträffande värmeisolering och täthet bättre än de sämsta värdena för de energieffektiva byggnader som presenterades av Kretsloppsrådet (2010). Byggnaderna är rektangulära (16 x 36 m) och har antingen en gavel eller en långsida Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

14 mot söder. En fjärdedel av ytterväggarna består av fönster. Uppgifter om byggnaderna som beror av husens orientering avser för scenarierna Land och Stad ett genomsnittligt hus. Figur 3 visar hur energiförsörjningen sker. Figuren är indelat i fyra lodräta fält från landet längst till vänster via staden och stadsdelen till huset längst till höger. Energiförsörjningen sker från produktion i landet och staden via distribution genom stadsdelen till användning i huset. Den översta energitillförselkedjan i Figur 3 rör värme och går från bränsle via fjärrvärmeproduktion, distribution genom stadens fjärrvärmenät och områdets närvärmenät till en värmecentral i huset där det sker värmeväxling mot uppvärmningssystemen och tappvarmvatten. Uppvärmningen sker genom vattenburna system med radiatorer. Eltillförseln sker genom den mellersta vågräta tillförselkedjan i Figur 3 från elproduktion företrädesvis på nationell nivå och sedan via elnäten från land till hus. Elanvändningen ligger på en normal nivå. Modern utrustning köps utan särskild tanke på elförbrukningen, t ex används lågenergilampor. Den nedersta energitillförselkedjan i Figur 3 rör kyla. Fjärrkyla används för kylning av lokalerna, som har luftkylsystem d v s kylbatterier i ventilationens tilluft. Bränsle tillförs fjärvärmeproduktionen i staden, ibland t o m från utlandet. Elproduktionen sker också ibland utomlands. Scenario A Land Stad Land Fjärrvärmenät Stadsdel Hus Uppvärmning Varmvatten Bränsle Fjärrvärme produktion Närvärmenät Värmecentral Elproduktion Elnät Elnät Elnät Elnät Elbehov Fjärrkylanät Närkylanät Kylcentral Kyla Kylproduktion Fet text är energitillförsel Bränsle El Värme Kyla Figur 3. Energiförsörjning i scenario Land Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

15 4.3 Scenario Stad I scenario Stad kommer nästan all energi utifrån till stadsdelen, till största delen från staden men bränsle och el tillförs delvis från land eller utland. För att stadsdelen om möjligt bara ska använda sin andel av stadens energiresurser eftersträvas en låg energianvändning. Samtidigt ska värmebehovet vara tillräckligt stort för att det ska vara meningsfullt att bygga ett fjärrvärmesystem. Stadens förmåga att producera el är lägre än förmågan att producera värme. Därför eftersträvas en låg tillförsel av el bl a genom att el produceras i stadsdelen. Här beskrivs skillnaderna jämfört med föregående scenario. Uppvärmningsbehovet minskas med hjälp av bättre väggar och fönster (Figur 4). Det innebär att byggnaderna har klimatskal som ger mindre värmeförluster till omgivningen genom: Kraftig isolering i väggar och tak Energieffektiva fönster Mer lufttätt klimatskal Även golvets isolerande förmåga mot mark och ytterdörrarnas isolering är bättre. Det mer lufttäta klimatskalet innebär mindre läckageflöden av luft. Energiprestanda beträffande värmeisolering och täthet motsvarar medelvärdet för energieffektiva byggnader som nyligen byggts (Kretsloppsrådet, 2010). Scenario B Stad Land Stad Fjärrvärmenät Stadsdel Hus Uppvärmning Effektivt varmvattensystem Bättre väggar fönster Bränsle Fjärrvärme produktion Närvärmenät Värmecentral Diskmaskin tvättmaskin torktumlare handdukstork Elproduktion Solel Kylskåp Elnät Elnät Elproduktion Elnät Elnät Elbehov Elsnål utrustning Fjärrkylanät Närkylanät Kylcentral Kyla Kylproduktion Fet text är energitillförsel och energiutvinning Bränsle El Värme Kyla Kursiv text är effektivisering Figur 4. Energiförsörjning i scenario Stad Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

16 Lägre uppvärmningsbehov gör att lägre värmeeffekt behöver tillföras och att mindre och billigare fjärrvärmedistributionsledningar därför kan användas. Uppvärmningen äger rum med hjälp av ett luftvärmesystem, d v s fjärrvärmebatterier i ventilationens tilluft. Uppvärmningens reglersystem ger låga förluster. Värmebehovet för beredning av tappvarmvatten sänks med hjälp av effektivare varmvattensystem (Figur 4). Tappvarmvattenanvändningen är lägre tack vare installationer med låg vattenförbrukning såsom vattensnåla kranar, duschmunstycken, tvättmaskiner och diskmaskiner. Bättre isolerade tappvarmvattenrör gör att det blir mindre värmeförluster från varmvattencirkulationsledningarna (VVC). Fjärrvärmen i staden produceras mest med resurser som är svåra att använda i enskilda byggnader som avfall och värmen kommer till stor del från elproduktion. För att utnyttja dessa tillgångar mera, för att minska användningen av värdefull el och för att det ska vara meningsfullt att bygga ett fjärrvärmenät i området fast värmebehovet är lågt används fjärrvärme i stället för el till all värme i diskmaskiner, tvättmaskiner, torktumlare och handdukstorkar. Det görs nu bl a i ett område i Västerås (Wallerius, 2011). Det finns i scenariet också fjärrvärmedrivna kylskåp med absorptionskylmaskiner men det är däremot inte en färdigutvecklad teknik. Solceller installeras i stället för solvärme av motsvarande skäl: för att producera värdefull el och inte minska fjärrvärmeanvändningen. Solceller täcker övre halvan av söderfasaderna och hela taket. Ventilationens frånluftsflöden hålls på nödvändig nivå. Värmeåtervinningen ur frånluften ökas genom värmeväxlare med hög verkningsgrad. Energieffektiva ventilationsfläktar, effektiva pumpar med bra styrning och belysningsarmaturer med låg elförbrukning används. Elsnål utrustning i Figur 4 avser även att eleffektiva apparater genomgående används, också för förbrukningen av hushållsel och verksamhetsel, t ex LED-lampor (lysdioder), lågenergivitvaror (effektiv frys, spis och drift av tvätt- och diskmaskin samt torktumlare) samt hemelektronik med låg elanvändning. De eleffektiva apparaterna minskar den interna spillvärmen från elanvändningen. Värmen kan i stället tillföras som fjärrvärme när den behövs och även behovet av fjärrkyla blir lägre. En display hos varje brukare visar el-, fjärrkyla- och fjärrvärmeförbrukningen och bidrar till att minska energianvändningen (jmf Axell m fl, 2010). 4.4 Scenario Stadsdel I scenario Stadsdel ska stadsdelen så långt som möjligt vara självförsörjande på energi. Eftersom de tillgängliga energiresurserna är begränsade eftersträvas så små energibehov som möjligt. I det här avsnittet beskrivs vilka skillnader som finns i förhållande till scenario Stad. Det skulle i scenario Stadsdel kunna finnas en blandning av plushus och normalhus med bostäder, kontor och affärer som i genomsnitt motsvarar näranollenergihus. Här beskrivs emellertid ett genomsnittligt hus. Kvadratiska hus (med 24 m sida) byggs för att minimera omslutningsarean i förhållande till golvytan. Det betyder att ett hus är ungefär som en kub i Turning Torso i Malmö (http://turningtorso.net). Ytterväggarna och det övriga klimatskalet har då en liten yta vilket minskar värmeförlusterna. Husens utformning gör också att det blir mindre köldbryggor. Fönstrens area är densamma som i scenarierna ovan och de är även här jämnt fördelade i alla väderstreck. Husen är jämnt spridda över området för att minimera skuggningen av söderfasaderna där solceller placeras. Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

17 Bästa tillgängliga teknik används för att få så låga energibehov som möjligt. Värmebehoven minskas ytterligare jämfört med föregående scenario genom ännu bättre isolerade väggar, tak, golv, dörrar och fönster samt ett tätare klimatskal. Bäst väggar och fönster (Figur 5) finns i detta scenario och scenario Hus. Värmeisoleringsförmågan hos väggar, tak och golv samt klimatskalets täthet motsvarar ungefär de bästa värdena för de energieffektiva byggnader som presenterades av Kretsloppsrådet (2010). Vattenburna golvvärmesystem tillför de små värmemängder som behövs för uppvärmning. Värmen avges på stora ytor för att kunna tillföra värme vid temperaturer nära rumstemperaturen därför att det är lättare att åstadkomma än höga temperaturer. En optimal styrning minimerar regleringsförlusterna. Figur 5. Energiförsörjning i scenario Stadsdel Välisolerade varmvattenledningar minskar förlusterna från VVC-kretsarna ytterligare. Det sker mätning och debitering för varje brukare av tappvarmvatten (jmf Aton, 2009). Att brukarna betalar för sitt varmvatten dämpar förbrukningen. Värmeåtervinning ur avloppsvattnet med hjälp av värmeväxlare ger värme till förvärmning av tappvarmvattnet. Överskottsvärme från lokaler utnyttjas för andra värmebehov. Ett lågtemperaturnärvärmenät distribuerar värme mellan byggnaderna i området. Solfångare som ger värme är placerade Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

18 över större delen av taken. Värme går via närvärmenätet från hus med överskott till hus med underskott på värme. Ännu lägre frånluftsflöden gör att ventilationsfläktarna kan ha ännu lägre effekt. Det sker värmeåtervinning även från köksfläktar. Det finns närvarostyrning av belysningen i hissar, trapphus och liknande. Effektiva eldrivna kylskåp installeras. Elnätet i huset i Figur 5 avser ett vanligt växelströmsnät. Lågspänningslikströmsnät installeras i byggnaderna och används till alla ändamål där det är möjligt. Då undviks transformatorerna till belysning och elektronisk utrustning (t ex datorer, mobilladdare) och deras omvandlingsförluster. Omvandlingen från växelström till likström sker i stället i en central transformator i byggnaden där spillvärmen kan tas tillvara. Kyla produceras av eldrivna kompressorkylmaskiner i området och distribueras till lokalerna genom ett närkylanät. I byggnaderna finns vattenburna kylsystem. Lokalerna kyls med vattenkylda kylbafflar som sitter i taken. De stora konvektionsytorna gör att vattnet kan ha en förhållandevis hög temperatur vilket innebär lägre elförbrukning i kylmaskinerna och att frikyla, d v s kall uteluft, kan användas för kylning vid högre utomhustemperaturer (Haglund Stignor m fl, 2009). Kyla och värme lagras under kortare eller längre tider i byggnadskroppen och t ex vattentankar, marken eller fasomvandlingsmaterial från tidpunkter med överskott till perioder med underskott på energi. Byggnaderna har solceller på övre halvan av söderfasaderna och en mindre del av taket. Solcellerna producerar el i form av likström som matas in på byggnadens likströmsnät. När denna likström används för t ex hemelektronik undviks därmed omvandlingsförluster både till och från växelström. Stadsdelen kan inte vid varje tidpunkt vara nästan självförsörjande på energi men ska under ett normalt år bara behöva ett mindre nettotillskott av energi. Det finns en anslutning till stadens elnät för att säkra tillgången på el. El kan tillföras utifrån samt levereras från området ut på elnätet när tillgången överstiger efterfrågan. Utbyten av energi sker mellan stadsdelen och staden för att balansera tillgång och efterfrågan mellan olika tillfällen och för att få lokalt användbart bränsle i stället för avfall. Pelletsbränsle tillförs utifrån för att producera närvärme under delar av året. Pelletspannorna behövs för att få tillräckligt hög temperatur till tappvarmvattnet och tillräcklig effekt under vintern. Avfall som lämnar området kan utnyttjas som energikälla på andra håll. Det gäller brännbart avfall som kan användas för el- och fjärrvärmeproduktion samt matavfall och slam från avloppsvatten som kan ge biogas. 4.5 Scenario Hus I detta avsnitt beskrivs skillnaderna jämfört med föregående scenario. I scenario Hus ser energilösningen ut på ett liknande sätt som i fallet Stadsdel men varje enskild byggnad är här ett eget energisystem med bl a pelletspanna, kylmaskin samt värme- och kyllager (Figur 6) som i det förra scenariet fanns centralt för hela stadsdelen. Det eftersträvas att byggnaderna ska kräva så liten energitillförsel utifrån som möjligt. Eftersom de tillgängliga energiresurserna är mycket begränsade minimeras energibehoven. Husen är näranollenergihus som motsvarar genomsnittet för byggnaderna i Stadsdel. Energi förs från delar av hus med överskott till rum med energiunderskott. Varje byggnad har elproducerande solceller på söderfasaden och större delen av taket. Solvärme erhålls från solfångare som täcker en mindre del av taket. Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

19 Det finns här ett större behov av tidsreglering eftersom energibalansen hela tiden behöver upprätthållas i varje byggnad. Det kan, förutom genom värme- och kyllagring, även ske med batterier och med laststyrning som flyttar elanvändning i tiden. Utbyten av energi sker också med omgivningen för att balansera tillgång och efterfrågan mellan olika tillfällen. Det finns en anslutning till stadsdelens elnät, och därmed stadens elnät, för att säkra elleveranserna men även för att få avsättning för el som inte för tillfället behövs i byggnaden. Separationstoaletter skulle kunna skilja avföring från urin. Fekalier och matavfall skulle kunna samlas och rötas till biogas i tankar i varje byggnad. Figur 6. Energiförsörjning i scenario Hus Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

20 4.6 Scenarieöversikt Tabell 2 är en sammanställning av några viktiga egenskaper som skiljer scenarierna från varandra. Jämför även Figur 3 - Figur 6. Klimatskalets väggar, tak, golv mm har sämst energistandard i fallet Land, bättre i Stad och bäst i scenarierna Stadsdel och Hus. Tabell 2. Viktiga särskiljande egenskaper hos scenarierna Land Stad Stadsdel Hus Fjärrvärme, fjärrkyla X X Närvärme, närkyla X Solel X X X Solvärme X X Pelletspannor X X Effektivt varmvattensystem X X X Värmeåtervinning avlopp X X Brukare betalar varmvatten X X Fjärrvärmedrivna kylskåp X Fjärrvärme till andra vitvaror X X Elsnål utrustning X X X Likströmselnät i hus X X Närvarostyrning, elanvändning X X Husform Klimatskal * ** *** *** 5 Workshop Det hölls en workshop om energiscenarierna med kommunala tjänstemän och politiker samt forskare den 15 april Tabell 3 visar några av de synpunkter som kom fram vid workshopen. Tabell 3. Några synpunkter på scenarierna vid workshopen Land Stad Stadsdel Hus Enkelt Påminner om dagens situation Utnyttjar tillgångar från andra platser Sårbart Problematiskt p g a politiska mål Motsättning mellan import och nya applikationer Eon kör igång olja titt som tätt Samhörighet kontra enklav Materialåtgång för plushus Ansvar? Ekonomi Mindre sårbart Utrustning i varje hus Dyrare Vilken kunskap krävs för att driva detta? Det konstaterades att i scenario Land utnyttjas tillgångar från andra platser vilket sågs som positivt men kräver bra samverkan mellan nationella och lokala aktörer. Scenariet ansågs emellertid problematiskt eftersom det strider mot det politiska målet att minska energianvändningen. För fallet Stad uttrycktes bl a att det visade på en motsättning mellan import och nya applikationer, vilket kan tolkas som import av fjärrvärme till södra Butängen Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva

Läs mer

Ett klimatsmart projekt

Ett klimatsmart projekt Ett klimatsmart projekt För att stoppa klimatförändringarna måste våra utsläpp av växthusgaser minska dramatiskt. Det krävs konstruktiva samarbeten för att ta oss från individuellt koldioxidsnåla produkter

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Vår främsta energikälla.

Vår främsta energikälla. Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger

Läs mer

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett!

Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett! Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett! Hållbar utveckling Väst -regionalt energikontor för Västra Götaland Lisa Ossman, tf Verksamhetsledare lisa.ossman@hallbarutvecklingvast.se,

Läs mer

Plusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+?

Plusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+? Plusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+? Agneta Persson Affärsutvecklare WSP vill vara med och bidra till att framtidens

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864

2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864 Vägar och irrvägar till energieffektivisering i samhället -Vägvalet är politiskt Tomas Persson Daniel Hägerby Högskolan Dalarna Avdelningen för energi, skog och byggteknik tel:023-77 87 17 tpe@du.se www.du.se

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden?

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden? Enkel Energikartläggning Start av inventeringen Inled processen med att lista vilka byggnader som anläggningen innefattar. Gå sedan igenom varje byggnad med ett eget inventeringsprotokoll. Anläggningens

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Välkommen hem till familjen Björk!

Välkommen hem till familjen Björk! Välkommen hem till familjen Björk! Välkommen! Välkommen till familjen Björk. De är en familj med mamma, pappa och två barn. De har nyligen flyttat in i ett nytt hus som använder så lite energi som möjligt

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

1 (5) HDA 2013-10-18. Taxor och avgifter

1 (5) HDA 2013-10-18. Taxor och avgifter 1 (5) Handläggare Datum HDA 2013-10-18 Taxor och avgifter En stor del av bostadsföretagens driftkostnader är taxor och avgifter för uppvärmning, el, avfall och vatten och avlopp. I Nils Holgersson undersökningen

Läs mer

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014 8 sidor om Värmemarknaden i Sverige Juni 2014 Värmemarknad Sverige Värmemarknaden är den största energimarknaden i Sverige, jämte elmarknaden. Behovet av uppvärmning och tappvarmvatten i bostäder, lokaler

Läs mer

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult Energirapport Dimbo 31:1 Dimbo Älvängen, Tidaholm Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult 2015 08 04 Certifikatsnummer: 5518 Det är inte alltid lätt att hålla reda på alla begrepp vad

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

Energiklok bostadsrättsförening

Energiklok bostadsrättsförening Energiklok bostadsrättsförening Kristina Landfors 15 maj 2014 Effektivare användning av el 2014-05-12 Var tar elen vägen? Fastighetsel Uppvärmning Drift av fläktar och pumpar Belysning i trapphus, tvättstugor

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på.

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Årsta 11:127 Byggnadens adress Vinbärsgatan 6 75449 Uppsala Datum 2015-03-27 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-05 Fastighetsbeteckning: Agedynan 7 Adress/ort: Husmansvägen 13, Dalby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Lektion: Undersök inomhustemperatur

Lektion: Undersök inomhustemperatur Lektion: Undersök inomhustemperatur I den här lektionen undersöker eleverna hur temperatur påverkar oss och hur man kan värma och kyla byggnader. Material Termometrar, gärna digitala Fuktig tygbit/fuktig

Läs mer

Effektivisera din elkonsumtion

Effektivisera din elkonsumtion Effektivisera din elkonsumtion L nsamma tips Ett projektarbete Av Tim Vesterberg & Martin Persson Introduktion av folder I denna folder presenteras ekonomiskt lönsamma energieffektiviseringstips. Syftet

Läs mer

Jordens resurser är till för alla. Johnny Kellner, Veidekke Sverige AB Tel: 08-635 61 04 johnny.kellner@veidekke.se

Jordens resurser är till för alla. Johnny Kellner, Veidekke Sverige AB Tel: 08-635 61 04 johnny.kellner@veidekke.se Jordens resurser är till för alla Johnny Kellner, Veidekke Sverige AB Tel: 08-635 61 04 johnny.kellner@veidekke.se 1 Klimatförändringarna är det största marknadsmisslyckandet världen någonsin skådat Byggbranschen

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Göteborg Energi antar utmaningen

Göteborg Energi antar utmaningen Göteborg Energi antar utmaningen Energisession 2009 Energieffektiva miljonprogramsområden vision eller realitet Skövde 2009-02-05 Vi lever på lånat kapital Vi är idag 6,7 miljarder människor på jorden

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1 Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11 75591 Uppsala Datum 2015-05-27 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Energi & egenkontroll för fastighetsägare Treårigt projekt, drivs av Miljöförvaltningen i Stockholm Ulrika Persson projektledare Fastighetsägare till flerfamiljshus

Läs mer

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Gäddeholm Västerås stad förvärvade egendomen Gäddeholm 2003 Avsikten var att skapa en ny stadsdel Svårt att skapa tillräckligt med byggbar mark runt Västerås

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-27 Fastighetsbeteckning: Åkersberg 1:143 Adress/ort: Dammg 15, Höör Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-01-08 Fastighetsbeteckning: Symaskinen 23 Adress/ort: Håkantorpsgatan 110, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

NÄR DU SKA BYGGA NYTT HUS. Råd & Tips om husets klimatskal, distributionssystem, uppvärmningsformer med mera

NÄR DU SKA BYGGA NYTT HUS. Råd & Tips om husets klimatskal, distributionssystem, uppvärmningsformer med mera NÄR DU SKA BYGGA NYTT HUS Råd & Tips om husets klimatskal, distributionssystem, uppvärmningsformer med mera NÄR DU SKA BYGGA NYTT HUS Ska du bygga nytt hus? Då har du chansen att göra rätt från början!

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 27/02-15 Fastighetsbeteckning: Saturnus 5 Adress/ort: Meteorv 5, Hässleholm Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Energirapport villa. Datum för besiktning: 2015-06-12. Fastighetsbeteckning: Moränen 2. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204)

Energirapport villa. Datum för besiktning: 2015-06-12. Fastighetsbeteckning: Moränen 2. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204) Energirapport villa Datum för besiktning: 2015-06-12 Fastighetsbeteckning: Moränen 2 Adress/ort: Saltsjövägen 4 / Lidingö Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee)

Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee) 2015-08-28 1.1.2-2015/2151 Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee) Forskargruppen vid MDH föreslår: Rapportens förslag om att använda begreppet

Läs mer

Energidesign utformning av lågenergibyggnader Villa Åkarp

Energidesign utformning av lågenergibyggnader Villa Åkarp Energidesign utformning av lågenergibyggnader Villa Åkarp Hur flödar energin i traditionella byggnader? Karin.Adalberth@primeproject.se Uppvärmning, varmvatten o fastighetsel Hur blir de energieffektiva?

Läs mer

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Sammanställning Resultat från energiberäkning Sammanställning Resultat från energiberäkning Resultat Fastighetsbeteckning: Freberga 6:171 Namn: Daniel Andersson Datum beräkning: 2014.09.04 08:04 Klimatzon: Byggnadstyp: Ort: Län: Uppvärmning enl. BBR:

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Koldioxidneutrala eller energineutrala?

Koldioxidneutrala eller energineutrala? Framtida lösning för byggnader Koldioxidneutrala eller energineutrala? Andreas Molin Linköpings Universitet, Energisystem 1 Översikt presentation Energianvändning i byggnader Avvägning: centraliserad energikonvertering

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem Svein Ruud SP Energiteknik En NNE-byggnad är (artikel 2.2) en byggnad som har en

Läs mer

Energianalys. Lokstallet Vansbro

Energianalys. Lokstallet Vansbro Energianalys Lokstallet Vansbro Energikartläggningen är utförd av Peter Karlsson och Eva Karlsson, Industriell Laststyrning. Syfte är att utvärdera samt finna åtgärder att effektivisera och minska nuvarande

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla Climate Solutions Sweden AB Dåntorpsvägen 33 HL SE-136 50 HANINGE www.climatesolutions.se Phone: +46 8 586 10460 Mob: +46 8 76 525 0470 Mitt namn: Bertil Forsman Korta fakta Climate Solutions: Företaget

Läs mer

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech Steget mot framtiden Synergi i optimalt energiutnyttjande Fueltech Mikael Jönsson Anders Persberg Energismart Boende Framtidens möjligheter med huset som kraftkälla! Var kommer Co2 utsläppen ifrån? Bostäder

Läs mer

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi El: solceller Solvärme: solfångare Solenergi El: solceller - Kortfattat Solvärme: solfångare - Marknaden - Planering - Dimensionering

Läs mer