Optensys ENERGIANALYS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Optensys ENERGIANALYS"

Transkript

1 Tillförsel utifrån eller nästan självförsörjande Energiscenarier för den nya stadsdelen Södra Butängen i Norrköping Dag Henning Optensys ENERGIANALYS februari 2012 Optensys Energianalys AB Gjuterigatan 1D Linköping tel e-post dag.henning@optensys.se

2 Förord Denna studie ingår i forskningsprojektet Hållbara Norrköping som bedrivs av avdelningen Industriell miljöteknik på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet. Projektet finansieras av Norrköpings Utvecklingsstiftelse. Jag är tacksam för bidrag till arbetet från ett antal personer: Mats Eklund och Björn Berglund vid avd Industriell miljöteknik har bidragit till utformningen av scenarierna genom inspirerande diskussioner. Tjänstemän och politiker från Norrköpings kommun samt forskare från avd Industriell miljöteknik bidrog aktivt med synpunkter på de olika energilösningarna vid en workshop. Håkan Bergman, Eon lämnade uppgifter om fjärrvärme- och fjärrkylaproduktionen i Norrköping. Olle Mårdsjö, Manergy AB och Per Sjöberg, EC-Power AB samt Magnus Åberg och Joakim Widén, Energisystem i bebyggelse, Uppsala universitet har givit värdefulla kommentarer på delar av denna rapport. Linköping i december 2011 Dag Henning Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

3 Sammanfattning Det byggs allt fler hus med låga energibehov och alla nya hus ska vara så kallade näranollenergibyggnader år Byggnader kan bli allt mer självförsörjande med energi vilket tyder på minskat beroende av omgivningen. Samtidigt är en anknytning till det omgivande energisystemet fördelaktig för att jämna ut skillnader mellan energibehoven och energiutvinningen ( energiproduktionen ) i t ex solceller. Fjärrvärmesystem gör det också möjligt att utnyttja energiresurser som är svåra att använda i enskilda byggnader (t ex avfall) och det kan därför var ekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt att använda fjärrvärme i tättbebyggda områden. I denna studie har fyra olika energilösningar för en ny stadsdel i Norrköping analyserats. De fyra scenarierna Land, Stad, Stadsdel och Hus har olika geografisk skala från fullständig energitillförsel utifrån till nästan självförsörjande byggnader med bara en svag koppling till omgivningen. Mer lokal energiförsörjning förutsätter mer energieffektiva byggnader medan man i scenariet Land har tillgång till stora energiresurser i omvärlden. I mellanläget Stad byggs lågenergibyggnader där värme används i vitvaror och solenergin utnyttjas för produktion av el i stället för värme för att trots lågt uppvärmningsbehov göra det meningsfullt att bygga fjärrvärmenät. I fallen Stadsdel och Hus är energisystemen uppbyggda på just dessa två geografiska nivåer; energianvändningen minimeras och energiutvinningen inklusive avfallsresurser maximeras. Vid en workshop med kommunala politiker och tjänstemän var solenergi och energisnåla hus i scenarierna Stadsdel och Hus mest populära och man menade att kommunen bör främja sådana lösningar i egna fastigheter och genom exploateringsavtal. För de fyra scenarierna presenteras tillförsel, utvinning och användning av energi för uppvärmning, tappvarmvatten och kyla samt drift & fastighetsel, hushållsel och verksamhetsel. Elanvändningen är lägst i fallet Stadsdel genom en kombination av eleffektiva apparater, närvarostyrning, likströmsnät och att värme ersätter el i vitvaror. Värmebehovet är lägst i scenario Hus tack vare ett mycket bra klimatskal, liten omslutningsarea, avloppsvärmeväxlare, effektiva varmvatteninstallationer och individuell debitering. Energiutvinningen domineras av solvärme och solel på tak och söderfasader kompletterade av brännbart avfall och mindre mängder matavfall och avloppsslam. El behöver tillföras utifrån till området i alla scenarier; minst i fallet Stad och mest i Land. I dessa två scenarier tillförs även fjärrvärme och fjärrkyla. I fallen Stadsdel och Hus tillförs en mindre mängd pellets. Det visas och diskuteras också i rapporten vilka primärenergibehov och koldioxidutsläpp de olika lösningarna ger upphov till beroende på hur man betraktar att användningen av olika energislag påverkar det omgivande energisystemet. För de omgivande el- och fjärrvärmesystemen beaktas dels genomsnittlig produktion och dels marginalproduktion. Fjärrvärmeanvändningens påverkan på fjärrvärmeproduktionen har studerats med hjälp av energisystemmodellen MODEST. Avfall är det dominerande bränslet om man ser till hela fjärrvärmeproduktionen (genomsnitt) medan värmebehovet i den nya stadsdelen främst skulle täckas av skogsflis (marginal). Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

4 Oavsett perspektiv är primärenergianvändningen högst i fallet Land och lägst i scenario Stadsdel beroende på total energianvändning och andel el. Scenariet Stad har, särskilt med ett marginalperspektiv, en mycket låg primärenergianvändning i förhållande till slutlig energianvändning eftersom mycket fjärrvärme förbrukas och den produceras i kraftvärmeverk tillsammans med el som med detta perspektiv kan ersätta el från koleldade kondenskraftverk. Scenario Land ger högst koldioxidutsläpp både med genomsnitts- och marginalperspektiv. I genomsnittsperspektivet är utsläppen överlag mycket låga och domineras av fjärrvärmebränsle eftersom svensk el beräknas ha mycket små utsläpp. Fallet Stad ger då nästan lika höga utsläpp som Land medan scenarierna Stadsdel och Hus där fjärrvärme inte används har mycket låga utsläpp. Med genomsnittsproduktionen för tillförd energi är alltså lösningarna med mest solenergi mest fördelaktiga ur klimatsynpunkt. Med marginalsynsättet är däremot koldioxidutsläppen klart lägst i scenario Stad av samma skäl som primärenergianvändningen är förhållandevis låg, d v s att fjärrvärmens kraftvärme-el ersätter kolkondensel. En slutsats av studien är mycket kortfattat: Tänk på hur energilösningar påverkar resten av energisystemet. Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

5 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Varifrån kommer elen? Politiska mål Fjärrvärme och minskande värmebehov Metoder Energianvändning Fjärrvärmeproduktion Energitillförselns påverkan på omvärlden Scenarier Gemensamt för alla scenarier Scenario Land Scenario Stad Scenario Stadsdel Scenario Hus Scenarieöversikt Workshop Energianvändning Hushållsel, verksamhetsel och komfortkyla Energiutvinning Solenergi och avfall i olika former Avfall kan bli bränsle och biogas Total energiutvinning Energitillförsel Tillförsel, utvinning och användning av energi Fjärrvärmeproduktion Förutsättningar Resultat: referensfall Produktion av ånga, el och fjärrvärme Kostnader Primärenergi och koldioxidutsläpp Resultat med ny bebyggelse som försörjs med fjärrvärme Primärenergi och koldioxidutsläpp Slutsatser om fjärrvärmeproduktionen Primärenergianvändning Koldioxidutsläpp i nära och fjärran omvärld Samspel mellan primärenergianvändning, koldioxidutsläpp och lokal energiutvinning Diskussion Tänkbara komponenter som inte tagits med Slutsatser Källor Bilagor: Indata till modellberäkningar Bilaga 1: Indata energianvändning Bilaga 2: Indata fjärrvärmeproduktion Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

6 1 Inledning Hälften av jordens befolkning bor nu i städer och den byggda miljön står för en stor del av vår energianvändning. Städerna har därför en nyckelroll för den nödvändiga omställningen till ett mer ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. Stora förändringar krävs för att minska resursförbrukningen i Sverige och andra industrialiserade länder till en hållbar nivå. Global förändring består av en mängd lokala åtgärder beträffande bl a transporter, industrier, försörjningen med råvaror och livsmedel samt inte minst bebyggelsen. I denna studie behandlas energiförsörjningen i en ny stadsdel. Fyra scenarier beskriver alternativa energilösningar med olika geografisk skala för området södra Butängen i Norrköping. I området, som omfattar 65 hektar, planeras ett nytt resecentrum för den framtida höghastighetsjärnvägen Ostlänken samt närmare arbetsplatser och lägenheter för upp till boende (Norrköping, 2010). De presenterade scenarierna speglar en framtida utformning av området som skulle kunna vara förverkligad omkring år 2030 och som är baserad på den fördjupade översiktsplanen för resecentrum och södra Butängen (Norrköping, 2010). Scenarierna är emellertid i stor utsträckning allmängiltiga och kan tjäna som illustration av möjliga hållbara energilösningar även för andra nybyggda områden, särskilt i Norrköping men också i andra städer. Studien kan därmed både bidra till planeringen av nya områden i Norrköpings kommun och inspirera andra kommuners arbete med planering av mer hållbara stadsdelar. Hur energifrågor kan tas upp i fysisk planering har tidigare beskrivits av bl a Ranhagen (2008) samt Henning och Danestig (2008). I denna rapport beskrivs tillförsel, utvinning (produktion) och användning av el, värme och kyla i området södra Butängen och ungefärliga energimängder beräknas för de fyra scenarierna. Dessutom behandlas vad den lokala energianvändningen orsakar i det omgivande energisystemet i form av koldioxidutsläpp och använd primärenergi. Rapporten inleds med en bakgrund om energisystem. Därefter följer beskrivningar av använda metoder och studerade scenarier samt synpunkter från en workshop om energiscenarierna. Resultatredovisningen börjar med energianvändning, energiutvinning och energitillförsel för området. Energiförsörjningens påverkan på omvärlden beskrivs sedan avseende fjärrvärmeproduktionen, primärenergianvändning och koldioxidutsläpp. Rapporten avslutas med diskussion och slutsatser. Indata till beräkningarna finns i bilagor. 2 Bakgrund Den globala efterfrågan på energi ökar, bl a på grund av industrialisering och ökad levnadsstandard i länder som Kina och Indien. Det höjer energipriserna och gör energieffektivisering och förnybar energi mer lönsamt. Bl a biobränsle kan spela en stor roll som bränsle och drivmedel. Möjligheterna till biobränsleproduktion är stora men begränsade. Andra viktiga förnybara energikällor är sol och vind. Solen kan ge både värme och el och vindkraftverk kan producera el. El har en central roll i energiförsörjningen och kan användas både till ändamål där den är mer eller mindre oersättlig, som belysning och elektroniska apparater, och för syften där el är ett användbart energislag bland andra, t ex uppvärmning och transporter. Samspelet mellan elproduktion och elförbrukning i Sverige och omvärlden har stor betydelse för vilken miljöpåverkan och resursförbrukning det innebär att använda el och därmed för hur de olika energiscenarierna för området södra Butängen ska bedömas. Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

7 2.1 Varifrån kommer elen? Elproduktion och elanvändning ser mycket olika ut i Sverige och Kontinentaleuropa. I Sverige produceras elen till allra största delen med vattenkraft och kärnkraft som har låga driftkostnader. Därför har vi haft låga elpriser i Sverige och det har varit lönsamt att använda mycket el till bl a tillverkning i industrin och uppvärmning. På kontinenten dominerar fossilbränsle-eldad kondenskraft som har högre elproduktionskostnad. Det är en anledning till att man använder mindre el per person på kontinenten (Energimyndigheten, 2010c). Energiomvandlingsförlusterna vid elproduktionen i Europas kondenskraftverk är nu av samma storleksordning som värmebehovet i Europa (Ecoheatcool, 2006). Men el kan även produceras i kraftvärmeverk där värmen som uppstår vid elproduktionen kan tas till vara och användas som fjärrvärme för bl a uppvärmning och tappvarmvatten i byggnader. Det pågår ständigt elhandel mellan Sverige och omvärlden. När elförbrukningen ökar i Sverige ökar normalt elproduktionen i de kraftverk i drift som har högst driftskostnad och som man därför helst vill undvika att använda. Det är ofta koleldade kondenskraftverk i andra länder. Deras höga elproduktionskostnad höjer svenska elpriser (Energimyndigheten, 2010c), vilket vi ofta känner av på vintern och nu särskilt i Sydsverige. När elproduktionen ökar i Sverige kan däremot oftast driften av de kolkondenskraftverken minska. Men ibland påverkar inte ändrad elförbrukning eller elproduktion i Sverige överföringen av el till eller från utlandet, t ex på grund av att kapaciteten i ledningarna över gränserna redan är fullt utnyttjad. Å andra sidan kan det även i en sådan situation indirekt ske ett samspel mellan svensk och utländsk elförsörjning genom att vatten kan lagras i de svenska vattenkraftverkens magasin till ett senare tillfälle då överföringskapaciteten inte är fullt utnyttjad. De här förhållandena gör det komplicerat att entydigt bestämma elanvändningens miljöpåverkan och resursförbrukning. 350 Energi 300 Kolkondensförluster Kärnkraftsförluster 150 Kärnkraftsel 100 Vattenkraftsel 50 0 Använd el Svensk mix Kolkondens Primärenergi El Figur 1. Använd el och den primärenergi som krävs för att producera elen i Sverige respektive i kolkondenskraftverk. Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

8 Figur 1 illustrerar olika sätt att betrakta el och hur mycket primärenergi som går åt när el används. Primärenergi är den ursprungliga energi som behövs för att få fram en energibärare, t ex el eller fjärrvärme. Den vänstra stapeln i Figur 1 representerar el som förbrukas t ex i södra Butängen. Om man ser elen som svensk består den lite förenklat av ungefär lika delar vattenkraft och kärnkraft. Vid kärnkraftverken släpps värme ut i havet som motsvarar ungefär 2/3 av kärnbränslets energi vilket är dubbelt så mycket energi som den el som produceras i kärnkraftverken (Energimyndigheten, 2010c). Eftersom kärnkraften står för ungefär halva den svenska elproduktionen är primärenergin som behövs för att få fram svensk el omkring dubbelt så stor som den använda elen, d v s hela mittenstapeln i Figur 1. Man kan alternativt se det som att elen är så kallad marginalproduktion från utländska kolkondenskraftverk enligt resonemanget ovan. Precis som i kärnkraftverken spills där 2/3 av bränslets energi och primärenergin är därmed tre gånger så stor som använd el, alltså hela den högra stapeln i Figur 1. Dessutom blir det stora koldioxidutsläpp (jmf Gode m fl, 2009). Därför är det viktigt ur klimatsynpunkt att även minska elanvändningen. Men det är också svårt att ange en exakt korrekt siffra på vilken primärenergiåtgång och hur stora koldioxidutsläpp som orsakas av elanvändning. Anser man att elen bara kommer från vattenoch kärnkraft är koldioxidutsläppen noll men betraktar man elen som kolkondensel är koldioxidutsläppen närmare 1 kg per kwh el vilket är mer än tre gånger så stora utsläpp som de som uppstår när man eldar olja. All elförbrukning som är ansluten till elnätet påverkar i större eller mindre utsträckning, åtminstone vid vissa tidpunkter, driften av utländska kolkondenskraftverk och ger då upphov till en stor del av de här koldioxidutsläppen. 2.2 Politiska mål För att minska koldioxidutsläppen och i andra avseenden uppnå en mer hållbar energiförsörjning finns ett antal politiska mål på olika nivåer. Eftersom denna studie rör bebyggelsen tas bara mål som är relevanta för denna sektor upp. EU:s mål nämns inte direkt här men flera av de svenska målen är preciseringar av EU-mål. Svenska energi- och klimatmål för 2020 som är viktiga för bebyggelsen är 40 % lägre utsläpp än 1990 av de växthusgaser som inte omfattas av EU:s system med utsläppsrätter (främst trafiken samt oljepannor i byggnader och industrier) 20 % mindre tillförd energi per BNP-enhet än 2008 Minst halva energianvändningen ska täckas av förnybar energi Beroendet av fossila bränslen i bebyggelsesektorn ska vara brutet (Regeringen, 2009) 20 % lägre energianvändning än 1995 per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler I Sverige år 2050 ska Energianvändningen per uppvärmd areaenhet i byggnader ha minskat till 50 % av 1995 års nivå ( Energiförsörjningen inte ge några nettoutsläpp av växthusgaser (Regeringen, 2009) Några miljömål för Östergötland som berör energiförsörjningen av byggnader är ( Minskad elförbrukning för uppvärmning Kommuners fysiska planer och energiplaner ska ha strategier för > tillvaratagande av förnybara energiresurser > effektivare energianvändning Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

9 Ett EU-direktiv som har stor betydelse för bebyggelsens utveckling är att alla nya byggnader senast 2020 ska vara så kallade näranollenergibyggnader. Energimyndighetens förslag till svensk tillämpning av direktivet är att energianvändningen för nya hus ska halveras jämfört med dagens nybyggnadsregler (BBR). Högsta tillåtna energianvändning blir då 30 kwh/m 2,år för hus med elvärme och 55 kwh/m 2,år för byggnader med annan uppvärmning. Med energianvändning menas i det här sammanhanget (liksom i BBR) den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för tappvarmvatten, fastighetsenergi, komfortkyla och uppvärmning (inkl. bl a golvvärme, handdukstork etc) (Energimyndigheten, 2010a). Däremot ingår inte brukarnas elanvändning (hushållsel, verksamhetsel) som också oftast orsakar utsläpp. 2.3 Fjärrvärme och minskande värmebehov Koldioxidutsläppen förstärker som bekant växthuseffekten och gör klimatet varmare. Den globala uppvärmningen gör bl a att uppvärmningsbehovet kommer att minska ganska kraftigt under det här seklet. Efterfrågan på komfortkyla av lokaler ökar samtidigt både p g a klimatförändringarna och av att högre komfortkrav ställs, d v s att bara snävare temperaturintervall för inomhusklimatet accepteras. De här trenderna med varmare klimat och bättre byggnadsstandard gör att värmebehoven minskar. I Norrköpings stad dominerar fjärrvärme som värmekälla. Fjärrvärme passar bättre ju större värmebehovet per markyta (värmetätheten) är för då kan man leverera mer värme per meter ledning. Att bygga ett fjärrvärmesystem innebär en stor investeringskostnad och ju mer värme som distribueras genom rören ju större energimängd kan man fördela anläggningskostnaderna på. Vid små mängder levererad värme kan de fasta kostnaderna göra energipriset orimligt högt. Men fjärrvärme är inte bara ett sätt att distribuera energi utan också en teknik som ökar mängden tillgänglig energi genom att utnyttja energiresurser som är svåra eller omöjliga att använda i enskilda byggnader. I Norrköping produceras fjärrvärmen nu med sådana resurser: avfall, oförädlade biobränslen och överskottsvärme från elproduktion. På andra håll används spillvärme från industrier. I Norrköping sker också samproduktion av fjärrvärme och ånga för etanoltillverkning. Fjärrvärmeanvändningens konsekvenser för miljö och resurser behöver också beaktas när man utformar energisystem för nya områden. Det finns många kombinationer av lösningar för framtiden. Biomassan bör användas till att producera så värdefulla energislag som möjligt, främst drivmedel och el. De kan samproduceras med fjärrvärme och ånga. Transporterna kan drivas av biodrivmedel eller el i stället för fossila fordonsbränslen. Avfallsmängderna bör på sikt minska i ett hållbart samhälle och uppvärmningsbehovet minskar. I det sammanhanget kan man överväga energilösningar på lägre nivåer än staden (stadsdelen eller det enskilda huset) vilket görs i denna studie. 3 Metoder Att studera scenarier med olika geografisk skala valdes efter diskussioner vid avd. Industriell miljöteknik om storskaliga kontra småskaliga lösningar och om en viss motsättning mellan uppbyggd infrastruktur och nya byggnader som är mer eller mindre självförsörjande och oberoende av omgivningen. Scenariernas innehåll skisserades sedan efter en inventering av möjliga tekniker för energitillförsel, energiutvinning och energianvändning och en bedömning av vilka komponenter som kan vara lämpliga med hänsyn till ambitionsnivåerna för energieffektivitet och den skala som energisystemet har i varje scenario. För beräkningarna av Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

10 byggnadernas energianvändning och av hur fjärrvärmeproduktionen påverkas av fjärrvärmeleveranser till södra Butängen användes två olika modeller: Energihuskalkyl respektive MODEST. 3.1 Energianvändning Byggnadernas energianvändning har beräknats med modellen Energihuskalkyl ( Modellen gör en energikalkyl för en energieffektiv byggnad baserat på Forum för energieffektiva byggnaders kriteriedokument (Aton, 2009). Kalkylen hanterar bl a spillvärme från apparater och solvärmeinstrålning på ett detaljerat sätt. Inbyggda antaganden och schablonvärden redovisas i Aton (2009). Resultaten för energikalkylen baseras på en förenklad dynamisk timvärdeskalkyl ( Indata är approximativa (bilaga 1), beräkningarna är förenklade och resultaten ska betraktas som ungefärliga. Användningen av verksamhetsel i lokalerna kan inte anges i modellen Energihuskalkyl men simulerades som driftel för fastigheten. I scenarierna Stad och Stadsdel används värmedrivna vitvaror. Varken den ökade värmeanvändningen eller minskade förbrukningen av hushållsel kunde modelleras. Vitvarornas minskade elanvändning simulerades som mindre driftel. Modellresultatets hushållsel och driftel fördelades sedan på olika typer av elanvändning. Värme ersätter samma mängd el för diskmaskin, tvättmaskin, torktumlare och handdukstork. För de tre första kvarstår el för motordrift etc. Värmedrivna kylskåp kräver mer energi än eldrivna p g a lägre köldfaktor. Vitvarornas värmeanvändning adderades till resultatet från Energihuskalkyl. Samtidigt minskades uppvärmningsbehovet med den spillvärme från vitvarorna som kan tas till vara. En annan företeelse som inte kan beskrivas i modellen utan beräknades i efterhand baserat på modellresultatet var att värmeåtervinning ur avlopp minskar värmebehovet för tappvarmvatten. 3.2 Fjärrvärmeproduktion Fjärrvärmeberäkningarna i denna studie har gjorts med energisystemmodellen MODEST. MODEST-modellen används för att göra optimeringar av energisystem och visar den bästa användningen av olika energibärare samt av befintliga och eventuella nya anläggningar. MODEST kan användas för att beskriva många olika typer av energisystemkomponenter. Indata i form av kostnader och tekniska egenskaper för varje anläggning anges, t ex verkningsgrad och tillgänglig uteffekt. Alla indata samlas i en dokumentationsfil. Många parametrar kan vara tidsberoende på kort och lång sikt. MODEST har en flexibel tidsindelning som kan spegla effekttoppar samt variationer i bl a energibehov mellan dag och natt, vardag och helg, årstider samt på lång sikt. Modellen kan användas för att beräkna hur energibehov ska tillgodoses till lägsta möjliga kostnad. Optimeringen sker med metoden linjärprogrammering. Resultatet består av den totala kostnaden för att täcka energibehoven, vilka investeringar som bör göras, hur driften av anläggningarna bör ske, marginalkostnaden för att leverera olika energiformer samt vilka utsläpp som systemet orsakar. MODEST betyder Modell för Optimering av Dynamiska EnergiSystem med Tidsberoende komponenter och randvillkor. De rörliga kostnaderna för att tillgodose fjärrvärme- och ångbehoven i Norrköping minimeras i denna studie med hänsyn till intäkter från mottagande av avfall och försäljning av producerad el. Kostnader för bränslen, skatter, utsläppsrätter samt drift och underhåll har tagits med i beräkningen. Tidsvariationer under dygnet, veckan och året beaktas i modellen. Bl a beskrivs effekttoppar och anläggningars varierande tillgänglighet. Se bilaga 2. Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

11 MODEST beräknar här den optimala driften av befintliga anläggningar. MODEST kan även beakta investeringskostnader för nya anläggningar och användas för att beräkna de mest lönsamma investeringarna. MODEST har tidigare bl a använts av Amiri m fl (2006) för att studera fjärrvärmeproduktionen i Norrköping. Några andra MODEST-studier beskrivs i Energimyndigheten (2006). En teknisk beskrivning av MODEST finns i Henning m fl (2006). 3.3 Energitillförselns påverkan på omvärlden Primärenergianvändning och koldioxidutsläpp p g a tillförseln av el, fjärrvärme och kyla till området södra Butängen har beräknats på flera alternativa sätt. De olika betraktelsesätten har störst betydelse för eltillförseln men påverkar även kyla och fjärrvärme eftersom kylan produceras med hjälp av el och el produceras i kraftvärmeverk i samband med produktionen av fjärrvärme. Själva fjärrvärmeproduktionen ses också ur två olika synvinklar. El betraktas som svensk mix, EU-mix eller marginalel från koleldade kondenskraftverk. Primärenergin för svensk mix och kolkondens beskrivs med hjälp av Figur 1 i avsnitt 2. Resonemanget där kan även tillämpas på utsläppen av koldioxid (CO 2 ) från marginalel. Dessutom beaktas den genomsnittliga elproduktionen inom EU. Tabell 1 visar de primärenergifaktorer och koldioxidutsläpp för el som används för de olika betraktelsesätten i den här studien. De ska inte betraktas som exakta men anses tillräckligt noggranna för de jämförelser mellan olika synsätt och scenarier som görs i denna studie. Primärenergifaktorerna för svensk mix och marginalel beskrivs vid Figur 1 i avsnitt 2. Primärenergifaktorn 2 betyder t ex att primärenergianvändningen är dubbelt så stor som mängden el. Koldioxidutsläppen för marginalel ges av primärenergifaktorn samt utsläppen från kolförbränning. Primärenergifaktorn för EU-mix har beräknats baserat på Eurelectric (2011), Riddoch (2011) och Ecoheatcool (2006). EU-elmixen kan även motsvara framtida marginalproduktion av el. Tabell 1. Primärenergi och koldioxidutsläpp p g a användning av el av olika ursprung Svensk mix EU-mix Marginalel Primärenergifaktor 2 2,3 3 CO 2 -utsläpp kg/mwh el Elforsk, 2008 Gode m fl, 2009 För fjärrvärme beaktas dels den genomsnittliga produktionen (fjärrvärmemix) och dels marginalproduktionen. Den samtidigt med fjärrvärmen i kraftvärmeverket producerade elen ersätter i det första fallet svensk elmix och i marginalfallet marginalel. Primärenergi och koldioxidutsläpp som undviks när annan el inte behöver produceras dras av från primärenergi och koldioxidutsläpp som är förknippade bränsleanvändningen för fjärrvärmeproduktionen i Norrköping (inklusive elproduktionen i kraftvärmeverket). Detta görs med hjälp av MODEST-modellen i avsnitt 10 och visas i Tabell 10 för fjärrvärmemix och Tabell 12 för marginalproduktionen. Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

12 4 Scenarier I denna studie används scenarier för att undersöka och illustrera hur stadsdelen södra Butängens energiförsörjning skulle kunna utformas. Scenarierna tjänar som ett verktyg för att belysa olika lösningar och skalor för områdets energiförsörjning. Scenarierna avser att spegla tekniskt möjliga lösningar. De flesta är tillgängliga idag men för några komponenter har en viss kommande prestandaförbättring antagits. Det har inte skett någon bedömning av vad som är ekonomiskt rimligt från olika utgångspunkter. En del scenarier kan ses som extrema i vissa avseenden för att tydliggöra skillnaderna mellan de olika fallen. I studien behandlas fyra scenarier med olika geografisk skala: Land Stad Stadsdel Hus Produktion Distribution Land Produktion Distribution Stad Produktion Distribution Stadsdel Produktion Hus Normalhus Lågenergihus Plusenergi-, normalhus Nollenergihus Distribution Användning Figur 2. Fyra scenarier som speglar energitillförsel i olika skala Figur 2 ger en översiktlig bild av de fyra scenarierna. Energianvändningen sker alltid i husen men energitillförseln kommer i de fyra scenarierna huvudsakligen från landet, staden, stadsdelen respektive huset. Scenarierna speglar att byggnaderna har olika stor anknytning till omgivningen, från en mycket stark koppling i scenario Land till en mycket svag anknytning i scenario Hus. Scenarierna omfattar energiförsörjningen för el, värme och kyla. Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

13 Husen kan vara av olika slag: Normalhus (med energibehov enligt troliga kommande byggregler) Lågenergihus med liten nettoenergitillförsel utifrån Nollenergihus som varken har nettoenergitillförsel eller nettoöverskott av energi Plusenergihus (plushus) med nettoöverskott av energi Med ett stort energibehov som i normalhus krävs att stora energiresurser är tillgängliga som i scenario Land (Figur 2). De stora energitillgångarna kan sägas göra hög energianvändning möjlig. När energitillgångarna är begränsade till ett mindre område kan endast ett lägre energibehov tillgodoses som i scenarierna Stad och Stadsdel. I det senare fallet kan utbyten ske mellan plusenergihus och normalhus inom området. Om all energiförsörjning ska ske i anslutning till byggnaden som i scenario Hus måste det vara ett nollenergihus eftersom inget nettoutbyte ska ske med omvärlden. Byggnaderna i fallen Stadsdel och Hus är emellertid strikt sett inte plusenergihus eller nollenergihus. Nedan beskrivs först förhållanden som är gemensamma för alla scenarier, sedan scenariet Land och därefter för scenarierna Stad, Stadsdel och Hus vilka faktorer som skiljer varje scenario från det föregående. 4.1 Gemensamt för alla scenarier I scenarierna är alla byggnader i södra Butängen för enkelhetens skull likadana. Det finns 170 sexvåningshus à vardera 3000 m 2 uppvärmd yta (A temp ). Ytan fördelas mellan 64 % bostäder, 25 % kontor och 11 % handel. Det finns 24 lägenheter där det bor cirka 37 personer i varje byggnad. Varje hus innehåller 1540 m 2 bostadsyta (BOA) och 860 m 2 lokalyta (LOA). Byggnadernas totala bruttoarea är m 2 (BTA, som begränsas av ytterväggens utsida). Husen är 20 m höga och taken är 560 m 2. Byggnaderna orienteras med en yttervägg mot söder. Fönsterytan motsvarar 18 % av A temp och fönstren har solavskärmningar. Fönstren är jämnt fördelade i alla väderstreck; i fall Land och Stad gäller det för ett genomsnittligt hus och i scenario Stadsdel och Hus varje enskild byggnad. Byggnaderna har inte garage eller gemensamma tvättstugor. Alla hus har ventilationssystem för till- och frånluft med värmeåtervinning (FTX) i centrala ventilationsaggregat. Komfortkylning sker av lokaler (affärer och kontor). Byggnadernas tekniska egenskaper visas i bilaga 1. Energiutvinning ur matavfall, avloppsslam och brännbart avfall kan ske i alla scenarier men mängderna redovisas bara i scenarierna Stadsdel och Hus som har ett lokalt självförsörjningsperspektiv. Energiförsörjningens samspel med omvärlden analyseras på samma sätt för alla scenarier ty även i det mest isolerade fallet Hus finns en svag koppling till det omgivande energisystemet. 4.2 Scenario Land I scenario Land kommer all energi utifrån till stadsdelen, delvis från staden, delvis från resten av landet eller t o m utlandet. Därmed finns stora energiresurser tillgängliga och man försöker inte minska energibehovet särskilt utan bygger vad som vid byggtidpunkten betraktas som normala hus. I scenario Land är energiprestanda beträffande värmeisolering och täthet bättre än de sämsta värdena för de energieffektiva byggnader som presenterades av Kretsloppsrådet (2010). Byggnaderna är rektangulära (16 x 36 m) och har antingen en gavel eller en långsida Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

14 mot söder. En fjärdedel av ytterväggarna består av fönster. Uppgifter om byggnaderna som beror av husens orientering avser för scenarierna Land och Stad ett genomsnittligt hus. Figur 3 visar hur energiförsörjningen sker. Figuren är indelat i fyra lodräta fält från landet längst till vänster via staden och stadsdelen till huset längst till höger. Energiförsörjningen sker från produktion i landet och staden via distribution genom stadsdelen till användning i huset. Den översta energitillförselkedjan i Figur 3 rör värme och går från bränsle via fjärrvärmeproduktion, distribution genom stadens fjärrvärmenät och områdets närvärmenät till en värmecentral i huset där det sker värmeväxling mot uppvärmningssystemen och tappvarmvatten. Uppvärmningen sker genom vattenburna system med radiatorer. Eltillförseln sker genom den mellersta vågräta tillförselkedjan i Figur 3 från elproduktion företrädesvis på nationell nivå och sedan via elnäten från land till hus. Elanvändningen ligger på en normal nivå. Modern utrustning köps utan särskild tanke på elförbrukningen, t ex används lågenergilampor. Den nedersta energitillförselkedjan i Figur 3 rör kyla. Fjärrkyla används för kylning av lokalerna, som har luftkylsystem d v s kylbatterier i ventilationens tilluft. Bränsle tillförs fjärvärmeproduktionen i staden, ibland t o m från utlandet. Elproduktionen sker också ibland utomlands. Scenario A Land Stad Land Fjärrvärmenät Stadsdel Hus Uppvärmning Varmvatten Bränsle Fjärrvärme produktion Närvärmenät Värmecentral Elproduktion Elnät Elnät Elnät Elnät Elbehov Fjärrkylanät Närkylanät Kylcentral Kyla Kylproduktion Fet text är energitillförsel Bränsle El Värme Kyla Figur 3. Energiförsörjning i scenario Land Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

15 4.3 Scenario Stad I scenario Stad kommer nästan all energi utifrån till stadsdelen, till största delen från staden men bränsle och el tillförs delvis från land eller utland. För att stadsdelen om möjligt bara ska använda sin andel av stadens energiresurser eftersträvas en låg energianvändning. Samtidigt ska värmebehovet vara tillräckligt stort för att det ska vara meningsfullt att bygga ett fjärrvärmesystem. Stadens förmåga att producera el är lägre än förmågan att producera värme. Därför eftersträvas en låg tillförsel av el bl a genom att el produceras i stadsdelen. Här beskrivs skillnaderna jämfört med föregående scenario. Uppvärmningsbehovet minskas med hjälp av bättre väggar och fönster (Figur 4). Det innebär att byggnaderna har klimatskal som ger mindre värmeförluster till omgivningen genom: Kraftig isolering i väggar och tak Energieffektiva fönster Mer lufttätt klimatskal Även golvets isolerande förmåga mot mark och ytterdörrarnas isolering är bättre. Det mer lufttäta klimatskalet innebär mindre läckageflöden av luft. Energiprestanda beträffande värmeisolering och täthet motsvarar medelvärdet för energieffektiva byggnader som nyligen byggts (Kretsloppsrådet, 2010). Scenario B Stad Land Stad Fjärrvärmenät Stadsdel Hus Uppvärmning Effektivt varmvattensystem Bättre väggar fönster Bränsle Fjärrvärme produktion Närvärmenät Värmecentral Diskmaskin tvättmaskin torktumlare handdukstork Elproduktion Solel Kylskåp Elnät Elnät Elproduktion Elnät Elnät Elbehov Elsnål utrustning Fjärrkylanät Närkylanät Kylcentral Kyla Kylproduktion Fet text är energitillförsel och energiutvinning Bränsle El Värme Kyla Kursiv text är effektivisering Figur 4. Energiförsörjning i scenario Stad Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

16 Lägre uppvärmningsbehov gör att lägre värmeeffekt behöver tillföras och att mindre och billigare fjärrvärmedistributionsledningar därför kan användas. Uppvärmningen äger rum med hjälp av ett luftvärmesystem, d v s fjärrvärmebatterier i ventilationens tilluft. Uppvärmningens reglersystem ger låga förluster. Värmebehovet för beredning av tappvarmvatten sänks med hjälp av effektivare varmvattensystem (Figur 4). Tappvarmvattenanvändningen är lägre tack vare installationer med låg vattenförbrukning såsom vattensnåla kranar, duschmunstycken, tvättmaskiner och diskmaskiner. Bättre isolerade tappvarmvattenrör gör att det blir mindre värmeförluster från varmvattencirkulationsledningarna (VVC). Fjärrvärmen i staden produceras mest med resurser som är svåra att använda i enskilda byggnader som avfall och värmen kommer till stor del från elproduktion. För att utnyttja dessa tillgångar mera, för att minska användningen av värdefull el och för att det ska vara meningsfullt att bygga ett fjärrvärmenät i området fast värmebehovet är lågt används fjärrvärme i stället för el till all värme i diskmaskiner, tvättmaskiner, torktumlare och handdukstorkar. Det görs nu bl a i ett område i Västerås (Wallerius, 2011). Det finns i scenariet också fjärrvärmedrivna kylskåp med absorptionskylmaskiner men det är däremot inte en färdigutvecklad teknik. Solceller installeras i stället för solvärme av motsvarande skäl: för att producera värdefull el och inte minska fjärrvärmeanvändningen. Solceller täcker övre halvan av söderfasaderna och hela taket. Ventilationens frånluftsflöden hålls på nödvändig nivå. Värmeåtervinningen ur frånluften ökas genom värmeväxlare med hög verkningsgrad. Energieffektiva ventilationsfläktar, effektiva pumpar med bra styrning och belysningsarmaturer med låg elförbrukning används. Elsnål utrustning i Figur 4 avser även att eleffektiva apparater genomgående används, också för förbrukningen av hushållsel och verksamhetsel, t ex LED-lampor (lysdioder), lågenergivitvaror (effektiv frys, spis och drift av tvätt- och diskmaskin samt torktumlare) samt hemelektronik med låg elanvändning. De eleffektiva apparaterna minskar den interna spillvärmen från elanvändningen. Värmen kan i stället tillföras som fjärrvärme när den behövs och även behovet av fjärrkyla blir lägre. En display hos varje brukare visar el-, fjärrkyla- och fjärrvärmeförbrukningen och bidrar till att minska energianvändningen (jmf Axell m fl, 2010). 4.4 Scenario Stadsdel I scenario Stadsdel ska stadsdelen så långt som möjligt vara självförsörjande på energi. Eftersom de tillgängliga energiresurserna är begränsade eftersträvas så små energibehov som möjligt. I det här avsnittet beskrivs vilka skillnader som finns i förhållande till scenario Stad. Det skulle i scenario Stadsdel kunna finnas en blandning av plushus och normalhus med bostäder, kontor och affärer som i genomsnitt motsvarar näranollenergihus. Här beskrivs emellertid ett genomsnittligt hus. Kvadratiska hus (med 24 m sida) byggs för att minimera omslutningsarean i förhållande till golvytan. Det betyder att ett hus är ungefär som en kub i Turning Torso i Malmö ( Ytterväggarna och det övriga klimatskalet har då en liten yta vilket minskar värmeförlusterna. Husens utformning gör också att det blir mindre köldbryggor. Fönstrens area är densamma som i scenarierna ovan och de är även här jämnt fördelade i alla väderstreck. Husen är jämnt spridda över området för att minimera skuggningen av söderfasaderna där solceller placeras. Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

17 Bästa tillgängliga teknik används för att få så låga energibehov som möjligt. Värmebehoven minskas ytterligare jämfört med föregående scenario genom ännu bättre isolerade väggar, tak, golv, dörrar och fönster samt ett tätare klimatskal. Bäst väggar och fönster (Figur 5) finns i detta scenario och scenario Hus. Värmeisoleringsförmågan hos väggar, tak och golv samt klimatskalets täthet motsvarar ungefär de bästa värdena för de energieffektiva byggnader som presenterades av Kretsloppsrådet (2010). Vattenburna golvvärmesystem tillför de små värmemängder som behövs för uppvärmning. Värmen avges på stora ytor för att kunna tillföra värme vid temperaturer nära rumstemperaturen därför att det är lättare att åstadkomma än höga temperaturer. En optimal styrning minimerar regleringsförlusterna. Figur 5. Energiförsörjning i scenario Stadsdel Välisolerade varmvattenledningar minskar förlusterna från VVC-kretsarna ytterligare. Det sker mätning och debitering för varje brukare av tappvarmvatten (jmf Aton, 2009). Att brukarna betalar för sitt varmvatten dämpar förbrukningen. Värmeåtervinning ur avloppsvattnet med hjälp av värmeväxlare ger värme till förvärmning av tappvarmvattnet. Överskottsvärme från lokaler utnyttjas för andra värmebehov. Ett lågtemperaturnärvärmenät distribuerar värme mellan byggnaderna i området. Solfångare som ger värme är placerade Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

18 över större delen av taken. Värme går via närvärmenätet från hus med överskott till hus med underskott på värme. Ännu lägre frånluftsflöden gör att ventilationsfläktarna kan ha ännu lägre effekt. Det sker värmeåtervinning även från köksfläktar. Det finns närvarostyrning av belysningen i hissar, trapphus och liknande. Effektiva eldrivna kylskåp installeras. Elnätet i huset i Figur 5 avser ett vanligt växelströmsnät. Lågspänningslikströmsnät installeras i byggnaderna och används till alla ändamål där det är möjligt. Då undviks transformatorerna till belysning och elektronisk utrustning (t ex datorer, mobilladdare) och deras omvandlingsförluster. Omvandlingen från växelström till likström sker i stället i en central transformator i byggnaden där spillvärmen kan tas tillvara. Kyla produceras av eldrivna kompressorkylmaskiner i området och distribueras till lokalerna genom ett närkylanät. I byggnaderna finns vattenburna kylsystem. Lokalerna kyls med vattenkylda kylbafflar som sitter i taken. De stora konvektionsytorna gör att vattnet kan ha en förhållandevis hög temperatur vilket innebär lägre elförbrukning i kylmaskinerna och att frikyla, d v s kall uteluft, kan användas för kylning vid högre utomhustemperaturer (Haglund Stignor m fl, 2009). Kyla och värme lagras under kortare eller längre tider i byggnadskroppen och t ex vattentankar, marken eller fasomvandlingsmaterial från tidpunkter med överskott till perioder med underskott på energi. Byggnaderna har solceller på övre halvan av söderfasaderna och en mindre del av taket. Solcellerna producerar el i form av likström som matas in på byggnadens likströmsnät. När denna likström används för t ex hemelektronik undviks därmed omvandlingsförluster både till och från växelström. Stadsdelen kan inte vid varje tidpunkt vara nästan självförsörjande på energi men ska under ett normalt år bara behöva ett mindre nettotillskott av energi. Det finns en anslutning till stadens elnät för att säkra tillgången på el. El kan tillföras utifrån samt levereras från området ut på elnätet när tillgången överstiger efterfrågan. Utbyten av energi sker mellan stadsdelen och staden för att balansera tillgång och efterfrågan mellan olika tillfällen och för att få lokalt användbart bränsle i stället för avfall. Pelletsbränsle tillförs utifrån för att producera närvärme under delar av året. Pelletspannorna behövs för att få tillräckligt hög temperatur till tappvarmvattnet och tillräcklig effekt under vintern. Avfall som lämnar området kan utnyttjas som energikälla på andra håll. Det gäller brännbart avfall som kan användas för el- och fjärrvärmeproduktion samt matavfall och slam från avloppsvatten som kan ge biogas. 4.5 Scenario Hus I detta avsnitt beskrivs skillnaderna jämfört med föregående scenario. I scenario Hus ser energilösningen ut på ett liknande sätt som i fallet Stadsdel men varje enskild byggnad är här ett eget energisystem med bl a pelletspanna, kylmaskin samt värme- och kyllager (Figur 6) som i det förra scenariet fanns centralt för hela stadsdelen. Det eftersträvas att byggnaderna ska kräva så liten energitillförsel utifrån som möjligt. Eftersom de tillgängliga energiresurserna är mycket begränsade minimeras energibehoven. Husen är näranollenergihus som motsvarar genomsnittet för byggnaderna i Stadsdel. Energi förs från delar av hus med överskott till rum med energiunderskott. Varje byggnad har elproducerande solceller på söderfasaden och större delen av taket. Solvärme erhålls från solfångare som täcker en mindre del av taket. Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

19 Det finns här ett större behov av tidsreglering eftersom energibalansen hela tiden behöver upprätthållas i varje byggnad. Det kan, förutom genom värme- och kyllagring, även ske med batterier och med laststyrning som flyttar elanvändning i tiden. Utbyten av energi sker också med omgivningen för att balansera tillgång och efterfrågan mellan olika tillfällen. Det finns en anslutning till stadsdelens elnät, och därmed stadens elnät, för att säkra elleveranserna men även för att få avsättning för el som inte för tillfället behövs i byggnaden. Separationstoaletter skulle kunna skilja avföring från urin. Fekalier och matavfall skulle kunna samlas och rötas till biogas i tankar i varje byggnad. Figur 6. Energiförsörjning i scenario Hus Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

20 4.6 Scenarieöversikt Tabell 2 är en sammanställning av några viktiga egenskaper som skiljer scenarierna från varandra. Jämför även Figur 3 - Figur 6. Klimatskalets väggar, tak, golv mm har sämst energistandard i fallet Land, bättre i Stad och bäst i scenarierna Stadsdel och Hus. Tabell 2. Viktiga särskiljande egenskaper hos scenarierna Land Stad Stadsdel Hus Fjärrvärme, fjärrkyla X X Närvärme, närkyla X Solel X X X Solvärme X X Pelletspannor X X Effektivt varmvattensystem X X X Värmeåtervinning avlopp X X Brukare betalar varmvatten X X Fjärrvärmedrivna kylskåp X Fjärrvärme till andra vitvaror X X Elsnål utrustning X X X Likströmselnät i hus X X Närvarostyrning, elanvändning X X Husform Klimatskal * ** *** *** 5 Workshop Det hölls en workshop om energiscenarierna med kommunala tjänstemän och politiker samt forskare den 15 april Tabell 3 visar några av de synpunkter som kom fram vid workshopen. Tabell 3. Några synpunkter på scenarierna vid workshopen Land Stad Stadsdel Hus Enkelt Påminner om dagens situation Utnyttjar tillgångar från andra platser Sårbart Problematiskt p g a politiska mål Motsättning mellan import och nya applikationer Eon kör igång olja titt som tätt Samhörighet kontra enklav Materialåtgång för plushus Ansvar? Ekonomi Mindre sårbart Utrustning i varje hus Dyrare Vilken kunskap krävs för att driva detta? Det konstaterades att i scenario Land utnyttjas tillgångar från andra platser vilket sågs som positivt men kräver bra samverkan mellan nationella och lokala aktörer. Scenariet ansågs emellertid problematiskt eftersom det strider mot det politiska målet att minska energianvändningen. För fallet Stad uttrycktes bl a att det visade på en motsättning mellan import och nya applikationer, vilket kan tolkas som import av fjärrvärme till södra Butängen Energiscenarier stadsdelen Butängen Optensys

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

Optensys ENERGIANALYS

Optensys ENERGIANALYS Optensys ENERGIANALYS Optensys Energianalys AB Box 677 581 07 Linköping tel 070-536 59 22 e-post dag.henning@optensys.se www.optensys.se Energilösningar för bebyggelse i Funbo, Uppsala För SWECO FFNS Architects

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

Energianalys/energideklaration per byggnad

Energianalys/energideklaration per byggnad Energianalys/energideklaration per byggnad Ägarens namn: Brf Berget Fastighetsbeteckning: Gustavsberg 1:12 Adress: Trallbanevägen 2-16 Postort: Gustavsberg Företag som utfört energiutredningen: Acc Byggkonsult

Läs mer

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp El till vad och hur mycket i svensk industri IKP Energisystem Sven-Olof Söderberg, Louise Trygg, Peter Karlsson, Alemayehu

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

PM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar

PM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar Energistrategi för H+ Bakgrund Öresundskraft har sedan 2011-06-29 arbetat med den övergripande målsättningen att skapa ett effektivt och hållbart energisystem för H+. Arbetet har bedrivits av en projektgrupp

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration parhus Fastighetsbeteckning Uppsala- Svartbäcken 8:31 Byggnadens adress Ingvarsgatan 71 75334 Uppsala Datum 2016-01-29 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration

Läs mer

Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.

Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet. Bilaga 2 Tävlingsförutsättningar energi 2015-12-02 ENERGIBERÄKNING- Riddersvik RESULTATSAMMANSTÄLLNING Detta pm utgör redovisningsmall för tävlingskriterierna energieffektivitet och produktion av förnybar

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala - Årsta 52:5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala - Årsta 52:5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala - Årsta 52:5 Byggnadens adress Sellerigatan 7 754 49 Uppsala Datum 2016-08-22 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Energioptimering av kommersiell byggnad

Energioptimering av kommersiell byggnad Tillhör examensarbete TVIT-5057 Ida Åkesson Installationsteknik Energioptimering av kommersiell byggnad Genom lagstiftning blir kraven på byggnaders energiprestanda allt hårdare och intresset för passivhus

Läs mer

Samlingsrapport energianalys/energideklaration

Samlingsrapport energianalys/energideklaration Samlingsrapport energianalys/energideklaration Ägarens namn: Brf Edsbacka Port Fastighetsbeteckning: Slupen 6 Adress: Hagvägen 2B Postort: Sollentuna Företag som utfört energiutredningen: Saltsjö-Boo Verket

Läs mer

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden?

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden? Enkel Energikartläggning Start av inventeringen Inled processen med att lista vilka byggnader som anläggningen innefattar. Gå sedan igenom varje byggnad med ett eget inventeringsprotokoll. Anläggningens

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Kedjehus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Fålhagen 32:5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Kedjehus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Fålhagen 32:5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Kedjehus Fastighetsbeteckning Uppsala Fålhagen 32:5 Byggnadens adress Liljegatan 20B 75324 Uppsala Datum 2016-07-18 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration

Läs mer

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad Åsa Wahlström CIT Energy Management LTH 2015-06-23 Varför Lågan? Bidra till att Sverige ska nå sina energimål genom att bostadsoch lokalsektorn starkt

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Administrativa uppgifter

Administrativa uppgifter 1 av 8 2019-06-02 10:27 Skriv ut ENERGIVERIFIERING - VIA BERÄKNING Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnads ID: Kommun: Fastighetsägare/byggherre: Energiberäkningen har utförts av: Datum:

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett!

Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett! Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett! Hållbar utveckling Väst -regionalt energikontor för Västra Götaland Lisa Ossman, tf Verksamhetsledare lisa.ossman@hallbarutvecklingvast.se,

Läs mer

Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016

Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016 1(8) Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 15 maj 2017 Remisslämnare Cecilia Hellner Organisation Vattenfall Kontaktperson

Läs mer

Ett klimatsmart projekt

Ett klimatsmart projekt Ett klimatsmart projekt För att stoppa klimatförändringarna måste våra utsläpp av växthusgaser minska dramatiskt. Det krävs konstruktiva samarbeten för att ta oss från individuellt koldioxidsnåla produkter

Läs mer

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8) Tekniska krav och anvisningar Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola,

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Sävja 34:20.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Sävja 34:20. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Sävja 34:20 Byggnadens adress Bonadsvägen 100 757 57 Uppsala Datum 2018-05-03 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Sjöändan 1:17. Metsjövägen 9.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Sjöändan 1:17. Metsjövägen 9. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Sjöändan 1:17 Byggnadens adress Metsjövägen 9 76291 Rimbo Datum 2016-10-04 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning PS Energideklaration

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Heby Risänge 1:6. Risänge 130.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Heby Risänge 1:6. Risänge 130. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Heby Risänge 1:6 Byggnadens adress Risänge 130 74047 Harbo Datum 2016-07-07 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration har

Läs mer

Uppdaterade energiscenarier

Uppdaterade energiscenarier Värmemarknad Sverige RESULTATBLAD 2 Värmemarknad Sverige: Uppdaterade energiscenarier Under etapp 1 av projektet Värmemarknad Sverige formulerades fyra framtidsscenarier för värmemarknadens utveckling.

Läs mer

Vår främsta energikälla.

Vår främsta energikälla. Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8 Byggnadens adress Geijersgatan 35A 75231 Uppsala Datum 2015-09-08 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning

Läs mer

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,

Läs mer

2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864

2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864 Vägar och irrvägar till energieffektivisering i samhället -Vägvalet är politiskt Tomas Persson Daniel Hägerby Högskolan Dalarna Avdelningen för energi, skog och byggteknik tel:023-77 87 17 tpe@du.se www.du.se

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

Fredrik Karlsson, Sweco. Flexibilitet och energieffektivitet i vårdprojekt hur möter vi framtidens krav redan idag?

Fredrik Karlsson, Sweco. Flexibilitet och energieffektivitet i vårdprojekt hur möter vi framtidens krav redan idag? Fredrik Karlsson, Sweco Flexibilitet och energieffektivitet i vårdprojekt hur möter vi framtidens krav redan idag? 1 Krav på flexibilitet Ny utrustning Flytta väggar Varm och kallt Varierad verksamhet

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Plusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+?

Plusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+? Plusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+? Agneta Persson Affärsutvecklare WSP vill vara med och bidra till att framtidens

Läs mer

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Värmebehov Installerad

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

11 Fjärrvärme och fjärrkyla

11 Fjärrvärme och fjärrkyla 11 Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärmen har en viktig funktion i ett energisystemperspektiv då den möjliggör utnyttjandet av energi som i hög utsträckning annars inte kommer till användning. Fjärrvärmen

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Värmeförlusteffekt (FEBY12)

Värmeförlusteffekt (FEBY12) Resultatsammanfattning Värmeförlusttal (VFT) 21,5 W/m2 Atemp Tidskonstant: 10,4 dagar Klimatskal Um: 0,27 W/m2K Köpt energi: 66,6 kwh/m2 Atemp Summa viktad energi: 65,3 kwh/m2 Atemp -varav elenergi: 7,1

Läs mer

Beräkning av energiprestanda/primärenergital för några byggnader

Beräkning av energiprestanda/primärenergital för några byggnader Promemoria Datum 2019-01-30 Diarienummer Beräkning av energiprestanda/primärenergital för några byggnader Primärenergital ersatte specifik energianvändning som mått på byggnadens energiprestanda i och

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Energiläget/Energiåret

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje - Asplund 1:1. Hallstaviksvägen 539

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje - Asplund 1:1. Hallstaviksvägen 539 ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Norrtälje - Asplund 1:1 Byggnadens adress Hallstaviksvägen 539 76391 Hallstavik Datum 2017-02-03 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-05 Fastighetsbeteckning: Agedynan 7 Adress/ort: Husmansvägen 13, Dalby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

Anmälan om svar på remiss av Förslag till ändringar i BBR (A) och BEN 2 Remiss från Boverket

Anmälan om svar på remiss av Förslag till ändringar i BBR (A) och BEN 2 Remiss från Boverket PM 2018: RII (Dnr 123-811/2017) Anmälan om svar på remiss av Förslag till ändringar i BBR (A) och BEN 2 Remiss från Boverket Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Anmälan

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje Bro Prästgård 1:11.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje Bro Prästgård 1:11. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Norrtälje Bro Prästgård 1:11 Byggnadens adress Smedjebacken 11 76175 Norrtälje Datum 2016-10-25 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

Samlingsrapport energianalys/energideklaration

Samlingsrapport energianalys/energideklaration Samlingsrapport energianalys/energideklaration Unik identifikation: Östersund Genvalla 2:19 Ägarens namn: Pettersson, Urban/Oskarsson, Jennie Fastighetsbeteckning: Genvalla 2:19 Adress: Genvalla 205 Postadress:

Läs mer

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11 TUVE BYGG BRF BJÖRKVIKEN Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11 ENERGIBALANSRAPPORT Antal sidor: 8 Göteborg 2014-03-11 Töpelsgatan 5b, 416 55 Göteborg Tel 031-350 70 00, fax 031-350 70 10 liljewall-arkitekter.se

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Göteborg Energi antar utmaningen

Göteborg Energi antar utmaningen Göteborg Energi antar utmaningen Energisession 2009 Energieffektiva miljonprogramsområden vision eller realitet Skövde 2009-02-05 Vi lever på lånat kapital Vi är idag 6,7 miljarder människor på jorden

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING Mätning och analys av hushållsel och tappvarmvatten LÅGAN Sammanfattning mars 2015 Hans Bagge Dennis Johansson Lotti Lindstrii Brukarrelaterad energianvändning Genom mätningar

Läs mer

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Gäddeholm Västerås stad förvärvade egendomen Gäddeholm 2003 Avsikten var att skapa en ny stadsdel Svårt att skapa tillräckligt med byggbar mark runt Västerås

Läs mer

Samlingsrapport energianalys

Samlingsrapport energianalys Besiktning utförd 2017-10-03 EV17-320 Samlingsrapport energianalys Ägarens namn: Anders Samuelsson Fastighetsbeteckning: Husby 2:93 Adress: Älvstigen 10 Postadress: 184 44 Åkersberga Telefonnummer: 070-8392916

Läs mer

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult Energirapport Dimbo 31:1 Dimbo Älvängen, Tidaholm Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult 2015 08 04 Certifikatsnummer: 5518 Det är inte alltid lätt att hålla reda på alla begrepp vad

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert UPPSALA HÄSSLE 4:13. Hässle 285.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert UPPSALA HÄSSLE 4:13. Hässle 285. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning UPPSALA HÄSSLE 4:13 Byggnadens adress Hässle 285 755 91 Uppsala Datum 2019-04-26 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning Energikompetens

Läs mer

Jämförelse med uppsatta mål

Jämförelse med uppsatta mål 2009 2012 Kommunseminarier 21 kommuner i AC och BD Energianvändning idag Scenarier Uppskatta potentialer förnybar energi Diskussioner om lokala mål och åtgärder 2 Exempel på mål Ökad andel förnybar energi

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning Norby 99:6. Byggnadens adress. Datum Energiexpert. Nya Valsätravägen 22A

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning Norby 99:6. Byggnadens adress. Datum Energiexpert. Nya Valsätravägen 22A ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Norby 99:6 Byggnadens adress Nya Valsätravägen 22A 756 46 Uppsala Datum 2018-01-08 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Fyrbovägen 28 Email:

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Välkommen hem till familjen Björk!

Välkommen hem till familjen Björk! Välkommen hem till familjen Björk! Välkommen! Välkommen till familjen Björk. De är en familj med mamma, pappa och två barn. De har nyligen flyttat in i ett nytt hus som använder så lite energi som möjligt

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Storvreta 4:72.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Storvreta 4:72. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 4:72 Byggnadens adress Fullerövägen 8 74332 Storvreta Datum 2017-03-02 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014 8 sidor om Värmemarknaden i Sverige Juni 2014 Värmemarknad Sverige Värmemarknaden är den största energimarknaden i Sverige, jämte elmarknaden. Behovet av uppvärmning och tappvarmvatten i bostäder, lokaler

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Ingmarie Ahlberg. Exploateringskontoret Stockholms stad

Ingmarie Ahlberg. Exploateringskontoret Stockholms stad Ingmarie Ahlberg Exploateringskontoret Stockholms stad, * Hammarby sjöstad * Tre nya miljöprofilprojekt - Lövholmen - Norra Djurgårdsstaden - Miljöprofilering Järva upprustning miljonprogramsområdena 2

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer