Investeringsstödet: Utökad budget och förlängning till 2012 men lite utbetalt. Norra Djurgårdsstaden smarta elnät i stadsmiljö

Transkript

1 SolEl Nyhetsbrev # 2/2010 Investeringsstödet: Utökad budget och förlängning till 2012 men lite utbetalt För 2011 kommer Energimyndigheten att fördela cirka 60 miljoner kronor till länsstyrelserna för solcellsstödet. Många har sökt solcellsstödet och i många län har det kommit in fler ansök- ningar än vad som kommer kunna beviljas under hela stödperioden. Hittills har Energimyndigheten fördelat 153,5 miljoner kronor till länsstyrelserna och av dessa har länsstyrelserna beslutat om 146 miljoner kronor. Länsstyrelserna hanterar ansökningarna i turordning och när de inte längre har mer medel att fördela så hamnar resterande ansökningar på kö tills länsstyrelserna blir tilldelade mer pengar. Det är inte säkert att pengarna räcker till alla som sökt. Men om man funderar på att söka solcellsstödet så kan man alltid söka ändå. Dels kan läget skilja sig åt mellan olika län och dels kommer sannolikt en del pengar att komma tillbaka från projekt som har blivit beviljade medel men som inte blir av. Men om stödet är avgörande för projektets genomförande ska man alltid avvakta med att starta projektet tills länsstyrelsen lämnat besked. Tack vare det stora intresset för solcellsstödet beslutade regeringen att för 2009 skjuta till 50 miljoner kronor extra till solcellsstödet. I höstens budgetproposition har regeringen föreslagit att förlänga stödet till nya energitekniker genom att sätta av 60 miljoner kronor för I stödet till nya energitekniker ingår förutom solceller även Hans Nyhlén, Sala Heby Energi, framför Solel i Sala och stödet till biogas. Fördelningen mellan Heby Ekonomisk förenings teknikerna är oklar. nyinvigda anläggning i Heby Norra Djurgårdsstaden smarta elnät i stadsmiljö SolEl finansieras av energiföretag via Elforsk (Vattenfall, E.ON, Fortum, Göteborg Energi, Mälarenergi, Bixia, Jämtkraft, Umeå Energi, Växjö Energi, Falkenberg Energi), ABB, Energimyndigheten, Exotech HSB, Malmö stad Serviceförvaltningen, Sharp och Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond via NCC. SolEl administreras av Elforsk AB. Monika Adsten är Elforsks programledare. Elforsk ansvarar för verkställande av programstyrelsens beslut och att programmet genomförs i enlighet med programbeskrivningen. Detta nyhetsbrev beskriver en del av den verksamhet som bedrivs inom programmet. Mer information finns på solelprogrammet.se. Energimyndigheten beviljade den första oktober finansiering till förstudie för forskningsprojektet Smarta elnät i stadsmiljö i Norra Djurgårdsstaden. Förstudien ska bidra till att utveckla affärskoncept, detaljerade krav- och funktionella specifikationer för smarta elnät inom områdena: Aktiva och energieffektiva hus och hem Lokal förnybar elproduktion i stadsmiljö Energismart konsumentbeteende Utformningen av framtidens smarta elnät och energilager Behov av utvecklat regelverk och nya marknadsförutsättningar -Vi hoppas att projektet skall kunna peka ut en väg för att leda och driva omställningen till ett mer hållbart energisystem. En omställning som är nödvändig för att vi ska uppnå de högt uppsatta miljömålen för 2020, säger Tomas Wall, Chef för forskning och utveckling på Fortum. Forskningsprojektet kommer att testa ett flexibelt elnät med låga utsläpp i Stockholm. Stadsdelen kommer även att fungera som ett nationellt provområde för utveckling och installationer i verkliga miljöer. -Konsumenterna kommer att ha en nyckelroll i omställningen. Det nya elnätet kommer att möj- liggöra för kunderna att ta en mer aktiv roll i sin elkonsumtion, så det handlar om att hitta lösningar som underlättar och är motiverande för kunderna att leva klimatsmart, säger Tomas Wall. Tillsammans med ABB och KTH ska Fortum arbeta i detta utvecklingsprojekt för att designa och installera Smarta Elnät i stor skala i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Med i forsknings- projektet är även Ericsson, Electrolux, NCC, JM, ByggVesta, HSB, Stockholms Hamnar och Interactive Institute. Målen för Norra Djurgårdsstaden är att CO2- utsläppen ska ha minskat från dagens genomsnitt för Stockholm på 4 ton till 1,5 ton per person och år till Till 2030 ska stadsdelen vara fri från fossila bränslen. Stadsdelen ska planeras och byggas så att den är anpassad för framtida klimatförändringar. Det gör att Norra Djurgårdsstaden är väl lämpad att testa och utveckla nya energilösningar som kräver ett smart elnät för hållbar utveckling i stadsmiljö. Byggstart är planerad till 2011 med första inflyttning Visionsbild över Norra Djurgårdsstaden framtagen av Dynagraph AB TILLÄMPAT PROGRAM FÖR SOLCELLSSYSTEM NYHETSBREV # 2/2010 sid 1

2 Svenska solelnyheter Scanmodule lägger ned Solenergibolaget REC Scanmodule planerar att lägga ner verksamheten i Glava i Arvika kommun där man tillverkar sol- cellspaneler. Runt 300 anställda förlorar sina jobb vid årsskiftet. Scanmodule ingår i norska REC-gruppen, som har investerat i en ny solcellsfabrik i Singapore. NLAB solar startar fabrik NLAB Solar får 17,3 miljoner kronor från EUkommissionen för att bygga en pilotfabrik för tillverkningen av Grätzelsolceller, meddelar bolaget. Fabriken som ska ligga i Stockholm ska byggas under 2010 och 2011 och den totala inve- steringen är 40 miljoner kronor. Bolaget planerar att anställa 15 personer för att kommersialisera det prioriterade affärsområdet fasad- och byggnadsintegrerade solceller. Källa:Teknik 360 Timvärden på solelproduktion På hemsidan finns timvärden redovisade för tre svenska solcellsanläggningar. För dig som vill göra egna analyser är det även möjlighet att exportera timdata till en Excelfil. Utsikt Nät går före Utsikt Nät testar en lokal kvittning av elproduktion från två solcellsanläggningar. Differensen mell- an produktion och konsumtion rapporteras till elhandlaren. Om produktionen är större än konsumtionen så rapporterar man noll till elhandlaren men lagrar informationen i sitt eget system. Den energi som matas ut på nätet använder man för att täcka sina egna nätförluster. På årsbasis sammanställer man eventuellt överskott och ersätter producenten motsvarande kostnaden för inköp av el samt nätnytta. Ny rapport: Konsekvenser av nettodebitering av solel Dagens regelverk med timavräkning leder till installationer av små solelanläggningar i förhållande till vad som vore möjligt om alla lämpligt orienterade tak- och fasadytor skulle utnyttjas fullt ut. Problemet beror på att det uppstår ett solelöverskott för producenten som får inget eller ett lågt värde i förhållande till sparad köpt el. För småhus innebär det att utan nettodebitering är det för solelproducenten ekonomiskt optimalt att endast installera upp till ca 2-7 m 2 av de ca 60 m 2 som finns tillgängligt på ett småhus. Även exempelvis flerbostadshus, lantbruk och industri, uppvisar låg utnyttjandegrad. Detta hindrar att potentialen i Sverige på ca TWh nyttiggörs, antaget att 25% av de tak- och fasadytor som har minst 70% av optimal solinstrålning utnyttjas. I rapporten Konsekvenser av avräkningsperiodens längd vid nettodebitering av solel (10:93) har effekterna av fem olika scenarier, utan respektive med månads- eller årsnettodebitering för en elkonsument som producerar el med en solcellsanläggning studerats för tio olika fastighetstyper Mängden sparad el för producenten beror kraftigt på avräkningsperiodens längd. Månadsnettodebitering skulle drastiskt förbättra utnyttjandegraden av de tillgängliga ytorna, men begränsar fortfarande ytutnyttjandet. En ytterligare lika stor förbättring ger årsnettodebitering, då de studerade hustypernas tak kunna täckas endera helt med solceller eller till så stor del som behövs för att täcka årsbehovet av el. En nettodebiteringsgräns, exempelvis 63A = 43,5 kw = 313 m 2 blir en begränsande faktor för större byggnader. Nätägarna påverkas i form av minskade intäkter från den rörliga nätöverföringsavgiften, minskade förluster i det lokala elnätet och ökade intäkter från överskottsel som egenproducenten skän-ker till nätet. För elhandlaren innebär ökande systemstorlek att försäljningen till egenprodu-centen minskar på samma sätt som sparad el ökar för egenproducenten. Skattemässigt får solcellsinstallationerna vid nettodebitering samma effekt som om egenproducenten skulle göra en energibesparing. För den fortsatta utvecklingen av solcellsmarknaden i Sverige är det av yttersta vikt at netto- debitering genomförs med det snaraste. Ska de tillgängliga takytorna kunna nyttjas är det viktigt att avräkningsperiodens längd blir tillräcklig. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Täckningsgrad tim Täckningsgrad månad V1 V2 V3 F1 F2 L1 L2 L3 L4 L5 Täckningsgraden vid tim- resp. månadsmätning för olika byggnadstyper och energisystem. V=villa, F=flerbostadshus och L=lokal. Fortsatt stark utveckling på den tyska marknaden Den tyska marknadsutvecklingen är fortsatt stark inom solcellsområdet. På tio år har man gått från ca till anställda inom solcellsbranschen. Produktionsvolymen har gått från 15 MW till 2456 MW från år 2000 till Elproduktionen har gått från 76 GWh 2001 till 6580 GWH % av landets elproduktion kommer idag från solceller. Under denna period har också kostnaden för att installera solceller minskat kraftigt. Experter från PV Chrystalox AG Större solcellsanläggning i regeringskvarteren i Berlin. Källa: BSW-Solar/Langrock menar att man inom kort kommer att nå så kallad grid parity, d.v.s. att kostnaden för att producera el med solceller är likvärdig med att köpa elen från elnätet Q Q Q /kwp Q Q Q Q Genomsnittligt systempris till slutkund upp till 100 kwp. Wp=toppeffekt Q Källa: Faktenblatt PV August 2010, BSW-Solar Källa: ERA TILLÄMPAT PROGRAM FÖR SOLCELLSSYSTEM NYHETSBREV # 2/2010 sid 2

3 25 ansökningar skickades in till SolEl-programmets tredje och sista utlysning. Sökt belopp låg på totalt 5 Mkr. Programstyrelsen hade 1,4 Mkr att fördela så man fick prioritera hårt. Resultatet blev tio nya projekt. Samtliga projekt finns sammanfattade på programmets hemsida. Nedan presenteras ett axplock: Illustration av befintlig och planerad bebyggelse i Sege Park, Malmö Kvalitetssäkring av nätanslutna solcellsan- läggningar Johan Ärlebäck, Energibanken En stor mängd, nätanslutna solcellsanläggningar. har byggts i Sverige under de senaste åren. I och med att flera nya företag har engagerats i upphandlingar har ett behov av kvalitetssäkring aktualiserats. En viktig del i projekten är besiktningen av den färdiga anläggningen. I och med att det inte finns några etablerade rutiner för be- siktningsförfarandet har kvalitén på dessa varierat. Projektets målsättning är att ta fram ett besiktningsprotokoll, inkl. beskrivningar och förklaringar till mätningar som bör genomföras för att kunna godkänna en nätansluten solcellsanläggning. Underlag för anbudsförfrågan av solcellssystem Bengt Stridh, ABB Corporate Research Det finns en stor okunskap bland potentiella intressenter av solcellsanläggningar. Målet för projektet är att ta fram en mall som kan användas av privatpersoner för anbudsförfrågan av solcellsanläggningar. Mallen ska dessutom innehålla korta råd, nyckeltal och tips på vad som är viktigt att tänka på när man funderar på att installera en solcellsanläggning. En sådan mall Tio nya projekt i SolEl-programmet Nyheter från IEA Photovoltaic Power Systems, PVPS Stadsplanering för solceller i bebyggelse Michiel van Noord, Esam Kunskapen som behövs för att optimera soltillgång vid stadsdelsplanering är inte etablerad bland stadsbyggnadskontoren och andra aktör- er i planeringsprocessen. Planer som görs nu utan hänsyn till solceller gör att en del tak lutar åt fel håll eller skuggas mitt på dagen och därför inte är lämpliga för solenergiutnyttjning. Genom att inte göra ett val för solenergi idag, görs alltså ett passivt val mot solenergi imorgon. En studie görs av hur husorientering, husdesign och placering kan utformas i området Sege Park i Malmö, optimerad för solenergi, och vad det skulle resultera i, när det gäller potentialen ti för förnybar, lokalt producerad el. En broschyr ska utarbetas med råd och rekommendationer för optimerad solenergiutnyttjning. underlättar avsevärt för privatpersonen som då på ett tidigt skede kan avgöra potentialen på sin Just nu drivs ett flertal byggnad, ungefärligt pris och förväntad produk- internationella tion. Samtidigt skulle det underlätta för leveran- samarbeten genom tören som får ett bra underlag att räkna på. Det PVPS: skulle därmed också bli enklare för privatpersoner att jämföra olika offerter. dissemination of infor- Task 1. Exchange and mation on photovoltaic power systems Task 8. Very large scale photovoltaic power generation systems in remote areas Task 9. Photovoltaic services for developing countries Task 11: PV hybrid systems within minigrids Task 12: PV environmental health and Total inkommande solinstrålning (kwh/ytenhet) på alla takytor t i stadsdelen d Haga, Göteborg, under ett safety typår. Infälld bild är en delförstorning av området. Upplösning: 0,5 0,5 m. Solceller i Göteborg utveckling av GISverktyg för beräkning av potentiell solinstrålning på urbana takytor Per Jonsson, WSP Analys & Strateg Solceller ger möjligheten att utvinna el på ett sätt som inte stör landskapsbild eller ljudnivå, och dessutom kan befintliga ytor utnyttjas. En stads takytor kan vara mer eller mindre lämpliga för installation av solceller av många anledningar, om taket befinner sig i skugga, liksom dess lutning och riktning i relation till solinstrålningen. Projektet syftar till att ta fram ett GIS-verktyg för att utvärdera takytors potential att producera solel. Verktyget baseras på högupplöst bebyggelsegeometri och strålningsdata. En rasterbaserad skuggkastningsalgoritm ligger till grund för studien där inkommande solinstrålning med upplösning mellan 0,25 2 meter/pixel beroende på detaljeringsgrad Med resultatet som visas i kartform kan exempelvis enskilda fastighetsägare informeras om vilka delar av ett specifikt tak som är bäst lämpade för installation av solceller, dvs. oskuggade partier, och vad som blir den förväntade elproduktionen. Möjlighet finns att i framtiden utveckla verktyget till att omfatta potential för fasadmonterade solcellspaneler. CO 2 neutral energilösning för Kristinebergshöjden, Stockholm Olle Forsberg, NCC Property Development Nya energitekniska lösningar måste utvecklas för att nå EU:s mål för byggnader på near zero energy consumption för I detta projekt kommer man att studera hur en större mängd solceller (ca 1000 m 2 ) kan bidra till försörjningen av värme och kyla i en modern kontorsbyggnad med mycket högt ställda klimatmål. Målet är även att den förnybara energin från solceller i kombination med dygnslagring kommer att bidra till elanvändningen för en kylmaskin/ värmepumpslösning som utnyttjar geotermisk energi via borrhål. TILLÄMPAT PROGRAM FÖR SOLCELLSSYSTEM NYHETSBREV # 2/2010 sid 3 Task 13: Performance and Reliability of Photovoltaic Systems Task 14: High Penetration of PV Systems in Electricity Grids Publikationer: Trends in PV applications (oktober 2010) Nyhetsbrev PV Power. Gratis prenumeration på Kalendarium SolEl-programmet har sitt årliga seminarium Joakim Widén disputerar på Ångströmlaboratoriet med sin avhandling System Studies and Simulations of Distributed Photovoltaics in Sweden kl I Häggsalen Adam Hultqvist disputerar på Ångströmlaboratoriet med sin avhandling Cd free buffer layers and the influence of their material properties on the performance of Cu(In,Ga)Se2 solar cells

4 Information från SolEl Nya rapporter: PVSEC 25:th European Photovoltaic Solar Energy Conference Självförtroendet på topp hos solenergiforskarna Självförtroendet var på topp när 4500 forskare från hela världen samlades till världens största solenergikonferens i spanska Valencia. Solceller kommer att vara en stor andel av framtidens energiförsörjning, alla siffror som visas säger det. Kostnaden för el från solen sjunker varje år och tillverkningsvolymen ökar. Man siktar på att leverera 12 % av EU:s elbehov år 2020, säger Joakim Byström från Absolicon Solar Concentrator AB, en av de fem svenskar som deltog på konferensen. Under konferensen presenterade forskarna på det tyska forskningsinstitutet ZSW ett nytt världsrekord för tunnfilmssolceller. Numera kan 20,3% av solljuset omvandlas till el. I flera år har tunnfilmssolcellsgruppen i Uppsala haft världsrekordet. Företaget Würth Solar som samarbetar med ZSW har redan storskalig produktion av tunn- filmssolceller med verkningsgrad 13,5% och lovar att det nya toppresultatet kommer att förbättra prestandan även på de solceller som de redan tillverkar. Tunnfilmssolcellerna är billiga att tillverka, men har idag låg verkningsgrad jämfört med vanliga kiselsolceller. Det nya rekordet ger hopp om minskade kostnader för el från solen. Het solenergibransch söker stabilitet En stark sol och en klarblå himmel gav en övertygande inramning till årets europeiska mässa för aktörer inom solcellsindustrin. Över 950 utställare fanns på plats och visade allt från rörkopplingar till hela fabrikslösningar. Arrangemanget lockade besökare från över 100 länder. I Tyskland kommer idag 2 % av all ström från solceller. ll Allt talar för en fortsatt tt stark tillväxt. t Kostnaden för el från solen minskar med 20 % varje gång marknaden fördubblas. Det gäller att hänga med, säger danska Kristin Rödder som med sin make driver solenergiföretaget Latitude Solar AB i Porjus. Fabriken i Porjus har idag 50 anställda och kapacitet att producera 40 MW per år ( Kvm). Nu bygger man ytterligare en fabrik i Danmark. Under det kommande året ska vi bygga ut med 80 MW i närheten av Århus, där vi bor. Vi känner att vi inte kan bygga ut mer i Porjus och eftersom vi är från Danmark känns det Kristine Rödder, bra att starta någonting där, Latitude Solar säger Kristin Rödder. Latitude Solar var det enda svenska företaget med egen monter på mässan i Valencia. Företaget köper solceller som sedan monteras i fabrik och säljs i Europa. Visst är alla här på mässan konkurrenter, men vi är ju också samarbetspartners på många sätt eftersom vi alla vill utveckla solcellsbranschen, säger Kristin Rödder. Källa: PV Crystalox Solar AG Doktor Hubert Aulish från PV Crystalox Solar presenterade en intressant analys: - Priset på el från solen i Tyskland väntas år 2013 vara lägre än det man köper i nätet. Tack vare nya fabriker har solcellsindustrin kapacitet att leverera solceller så att 12 % av all el i Europa kan komma från solceller redan år Text Sara Boström och foto Emma Boström. SolEl-programmet bevakar PVSEC Absolicon Solar Concentrator t AB har på uppdrag av SolEl programmet genomfört konferensbevakning av PVSEC i Valencia september Bevakningen redovisas i rapporten 25:th European Photovoltaic Solar Energy Conference 6-10 September 2010, rapport 10:94. 25:th European Photovoltaic Solar Energy Conference 6-10 September 2010 Konferensbevakning, Byström, rapport 10: 94 Konsekvenser av avräkningsperiodens längd vid nettodebitering av solel, Karlsson, Molin, Stridh, Widén, rapport 10:93 Solceller i byggnader- en introduktion för arkitektstudenter Läsåret 09/10, Martinsson och Svahn, rapport 10:56 Konsekvensanalys av investeringsstöd till solceller, Stridh och Hedström, rapport 10:46 Samarbete mellan myndighet och näringsliv För statistiska underlag och informationsinsamling, Sjöström 10:44 Byggnadsintegrerade solcellsanläggningar. Europeisk Best-Practice, van Noord, rapport 10:41 Solel från Alla till Alla? - och om hur Sveriges första solelförening bildades, Hedström och Nyhlén, rapport 10:40 Teknisk utvärdering av Offrot-stödet med fokus på prestanda och driftfrågor, Andersson och Ärlebäck, rapport 10:28 Detta nyhetsbrev är gratis och hämtas på: Kontakta Monika Adsten, Elforsk om du vill prenumerera på nyhetsbrevet i pappersform. Utgivare: ELFORSK AB STOCKHOLM Programledare och ansvarig utgivare : Monika Adsten Tel: Fax: Monika.adsten@elforsk.se TILLÄMPAT PROGRAM FÖR SOLCELLSSYSTEM NYHETSBREV # 2/2010 sid 4

5