TEMA: Härryda kommuns miljökalender. När mormor var ung. kalender_09.indd

Transkript

1 2009 Härryda kommuns miljökalender TEMA: När mormor var ung kalender_09.indd

2 Innan kylskåpet fanns användes is för att kyla varor. På Västra Nedsjön bedrevs isupptagning i stor skala. Bilden är från 1920-talet. Isen höll sig till långt in på sommaren När vintern var som strängast sågades stora isblock ur isen i Västra Nedsjön i Hindås. Isen förvarades i en stor lada på udden där campingen nu finns. Tack vare att man använde sågspån som isolering kunde isen hålla sig till långt in på sommaren. Isen kördes med tåg in till Göteborg och såldes till hotell och förmögna hushåll som hade den för att kyla matvaror i speciella isskåp. Att förvara mat var en stor utmaning förr i tiden. Kött och fisk saltades, men höll inte lika bra och man åt ofta halvskämd mat. På 1910-talet började man vakuumkonservera mat genom att pressa luften ur glasburkarna där maten skulle förvaras och sluta tätt med en gummiring. På landet fanns ofta en jordkällare där känsliga matvaror förvarades. Runt 1950 gjorde det moderna kylskåpet sitt intåg hos gemene man. Det liksom frysen innebar en stor revolution för hushållen. Från början var frysarna dyra. Därför gick man ofta samman och köpte in en gemensam frys, där var och en hade ett eget frysfack. De första kyl- och frysskåpen drog mycket el. Nu har tillverkarna fått ner energiförbrukningen. Idag finns olika energiklasser om du köper nytt kylskåp eller frys. Något som visade sig vara ett stort miljöproblem var de freoner som användes som köldmedium från 1930-talet fram till 1980-talet. Nu är de farligaste freonerna förbjudna och man har gått över till andra köldmedier. Bokcitat: Tänk om man haft gummistövlar på den tiden, så att man kunde varit torr om fötterna. Trätofflor var vanligt och när man drog upp isbiten ur vattnet med haken, sköljde alltid en svallvåg över fötterna, så att man fick vatten i tofflorna. Ur Minnen från en generation i Stora Kullebäckstorp av Valter Gustavsson. kalender_09.indd

3 Januari 1 måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag Svea Alfred, Alfrida Rut Nyårsdagen Hanna, Hannele Baltsar, Kasper, Melker August, Augusta Erland Gunder, Gunnar Sigbritt, Sigurd Jan, Jannike Trettondedagsafton Trettondedag jul Frideborg, Fridolf Knut Felicia, Felix Laura, Lorentz Helmer, Hjalmar Anton, Tony Hilda, Hildur Henrik Fabian, Sebastian Agnes, Agneta Viktor, Vincent Frej, Freja Erika Paul, Pål Bodil, Boel Göta, Göte Karl, Karla Diana Gunhild, Gunilla Ivar, Joar Kommunfullmäktige sammanträder Konungens namnsdag kalender_09.indd

4 FOTO AAAJSJ Det var när järnvägen mellan Göteborg och Borås stod klar 1894 som Hindås blev en välbesökt turistort. Ända fram till 1950-talet gick de många skidtågen från Göteborg till Hindås. Bilden är ett vykort från Skidtåget till Hindås populärt helgnöje Det är lördag förmiddag i februari och tåget rullar in på Hindås De billiga flygresorna har gjort världen tillgänglig för de fles- station. Ut strömmar göteborgare försedda med anorak, varma ta, på gott och ont. Transporterna har stor påverkan på miljön skidbyxor och pjäxor. Skidor tas fram och snart stakar sig skid- och utsläppen måste minska om vi ska få ett hållbart samhälle. åkarna längs Hindås vägar ut till spåren i terrängen. Många resebolag erbjuder oss att klimatkompensera vår resa. Under 1900-talets första hälft var Hindås en vintersportort Det vi betalar i kompensation används till projekt med för- av stora mått. Göteborgarna tog tåget ut till den snörika orten nyelsebar energi runt om i världen. i öster på helger och lov för att åka längdskidor, skridskor eller Som ett led i kampen mot koldioxidutsläppen har tåget fått pröva hoppbacken. Här fanns Idrottsgården, Turisthotellet samt en renässans. För några år sedan lanserades tågcharter, något flera pensionat och vilohem. som snabbt blev en succé. Det går också att ta bilen på tåget Idag reser vi betydligt längre bort för att åka skidor. Vi tar om man ska resa ner i Europa. bilen till Sälen eller flyget till Alperna. Allt fler av oss väljer att åka till solen och värmen på vintern. Och resmålen tenderar att bli allt mer exotiska och långväga. Kanarieöarna har ersatts Besökstips: Hindås station, som idag används både som föreningslokal och av Thailand och Indien i takt med att charterbolagen har utökat konstnärsateljéer. sitt utbud. kalender_09.indd

5 Februari 5 måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag 1 Max, Maximilian Kyndelsmässodagen Disa, Hjördis Anselm, Ansgar Agata, Agda Doris, Dorotea Dick, Rikard Bert, Berta Fanny, Franciska Iris Inge, Yngve Evelina, Evy Agne, Ove Valentin Sigfrid Alla hjärtans dag Julia, Julius Alexandra, Sandra Frida, Fritiof Ella, Gabriella Vivianne Hilding Pia Torsten, Torun Mats, Mattias Sigvard, Sivert Torgny, Torkel Lage Maria Kommunfullmäktige sammanträder Fettisdagen kalender_09.indd

6 FOTO AAAJSJ Sven Klang pumpar upp vatten från gårdsbrunnen på gården Gärdet i Landvetter. Bilden är tagen cirka Rinnande vatten inomhus gjorde livet enklare Innan det fanns indraget vatten hade man ofta en brunn på gårdsplanen. Allt vatten som skulle användas till matlagning, disk och bad fick hinkas eller pumpas upp för hand och bäras in i huset i hinkar. När det badades i den stora träbaljan användes vattnet av alla i familjen. I mitten av 1900-talet hade de flesta hushåll fått rinnande vatten inomhus. Det innebar att mycket av det dagliga slitet med vattnet försvann. Samtidigt började man förbruka mer vatten. När vattnet är så lättillgängligt blir det lätt att slösa. Men det kostar att producera dricksvatten. Det kommunala dricksvattnet kräver drift och underhåll av både vattenverk, ledningar och vattentorn. Även avloppsvattnet måste tas om hand och renas i avloppsreningsverk. Därför är det bra om vi tänker på att spara på vattnet. På senare år har det kommit en rad olika snålspolande kranar för att minska vattenförbrukningen. Och kanske behöver vi inte vattna rabatten med kranvatten utan kan ha en regnvattentunna i trädgården. Visste du att: Tio minuters dusch per dag med eluppvärmt kommunalt vatten kostar kronor om året. En liter kranvatten i Härryda kommun kostar 1,66 öre och att vi använder cirka 150 liter vatten per person och dygn. kalender_09.indd

7 Mars 9 måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag 1 Albin, Elvira Erna, Ernst Gunborg, Gunvor Adrian, Adriana Tora, Tove Ebba, Ebbe Camilla Siv 9 Kommundelsstämma Hällingsjö Internationella kvinnodagen Torbjörn, Torleif Ada, Edla Edvin, Egon Viktoria Greger Matilda, Maud Christel, Kristoffer 16 Kommundelsstämma Mölnlycke Kronprinsessans namnsdag Internationella konsumentdagen Gilbert, Herbert Gertrud Edmund, Edvard Josef, Josefina Joakim, Kim Bengt Kennet, Kent Gerd, Gerda Kommundelsstämma Landvetter 24 Gabriel, Rafael 25 Marie bebådelsedag 26 Emanue Vårdagjämningen 27 Ralf, Rudolf 28 Malkolm, Morgan Världsvattendagen 29 Jens, Jonas Kommunfullmäktige sammanträder Våffeldagen Earth Hour Sommartid börjar 14 Holger, Holmfrid Ester kalender_09.indd

8 På 1930-talet rätade man ut Boråsvägen bland annat genom att spränga sig igenom berget vid torpet Hagen, vid nuvarande Mölnlyckemotet. På bilden syns bussen som trafi kerade Göteborg Mölnlycke. Bilden togs 1932 av Knut Kjellman. Vi reser en timme om dagen Att resa till stan var i början av 1900-talet ett dagsprojekt. Tidigt på morgonen spändes hästen för vagnen och så skramlade man den långa vägen in till Göteborg. Vägarna var dåliga och slingriga, och reste gjorde man bara vid speciella tillfällen. Det var sällan frågan om arbetsresor, ofta bodde man och arbetade på samma ställe. När järnvägen kom 1894 underlättade det resandet betydligt. Bussen mellan Mölnlycke och Göteborg som kom 1924 betydde också mycket för vardagsresandet. Från Hällingsjö gick en buss via Sätila till Kungsbacka. I takt med att bilarna blev fler byggdes vägarna ut. På talet fick vi motorväg fram till Landvetter flygplats, som öppnade Idag tar en resa mellan Rävlanda och Göteborg en halvtimme med bil. Utbyggnaden av vägarna och bilen har gjort att vi förflyttar oss mycket mer. Avstånden har krympt och möjligheterna blivit större. Vi bor på en plats och arbetar ofta flera mil bort. Vi kan dagligen pendla sträckor som för hundra år sedan innebar en resa med övernattning reste vi i snitt en mil per dag. Idag reser vi fyra till fem mil om dagen. Samtidigt lägger vi ungefär samma tid på att resa idag som i början av 1900-talet, drygt en timme om dagen. Vi lever i tron att vi kommer fram snabbt när vi tar bilen. Men enligt en resvaneundersökning som Mölndals stad gjort är inte tidsvinsten så stor som man tror. Många resor, särskilt de korta, är effektivare med cykel eller till fots. Motionen får man på köpet. Visste du att: Göteborgsregionen genomför en stor satsning på kollektivtrafik som kallas K2020. kalender_09.indd

9 April 14 måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag Harald, Hervor Gudmund, Ingemund Ferdinand, Nanna Marianne, Marlene Irene, Irja Helmi, Vilhelm Irma, Irmelin Nadja, Tanja Ottilia, Otto Ingvar, Ingvor Ulf, Ylva Liv Skärtorsdag Långfredag Påskafton Påskdagen Artur, Douglas Tiburtius Oliver, Olivia Patricia, Patrik Elias, Elis Valdemar, Volmar Ola, Olaus Annandag påsk Amalia, Amelie Anneli, Annika Allan, Glenn Georg, Göran Vega Markus Terese, Teresia Kommunfullmäktige sammanträder Engelbrekt Ture, Tyra Tyko Mariana Konungens födelsedag Valborgsmässoafton kalender_09.indd

10 Förr hamnade ofta plåtburkar, glas och annat avfall i naturen fi ck Mölnlycke sin första kommunala soptipp. Bilden är från Björkdalens soptipp i Göteborg, som anlades Hit körde Göteborgs reningsverk med sopor. Sopor kommer till nytta På gårdarna förr slängdes aldrig något ätbart. De så kallade skulorna tog grisarna hand om. Det som inte blev grismat hamnade i en kompost, och latrinet blev gödsel. I Göteborg fanns de så kallade pudrettfirmorna som tog hand om latrinet, tillförde kalk och sålde det vidare till bönderna utanför stan. Matrester såldes till grisuppfödare. Man var även bra på att återanvända saker. En tom glasburk kunde användas till hemmagjord sylt. Kaffeburken med lock var perfekt att förvara småsaker i. Tidningspapper eldade man med eller använde för att täta väggar mot drag. När konsumtionen och välfärden ökade blev också soporna fler. Ofta hade man en egen sophög på gården där man slängde allt från gamla plåtburkar till glas. I början av 1930-talet fick Mölnlycke sin första kommunala soptipp. Den låg mellan ån och järnvägen och lakvattnet rann rakt ut i Rådasjön. Här slängdes alla sorters skräp och någon sortering var det inte tal om. Tippen användes ända in på 60-talet då tippen i Lahall kom. Den användes fram till På senare år har mängden sopor blivit ett stort problem i samhället. Det har lett till att vi börjat återanvända och återvinna igen gav varje svensk upphov till cirka 500 kilo avfall per år. Av det återvanns nästan hälften. Vi sorterar förpackningar, uttjänta elprodukter och byggavfall. Vi komposterar och vi rötar. Idag körs våra sopor till Sävenäs avfallskraftvärmeverk i Göteborg där de blir både el och värme. Länktips: Information om hur man sorterar sitt avfall, var det ska lämnas och vad som händer sedan hittar du på sopor.nu. Eller läs i källsorteringsguiden längre bak i miljökalendern. kalender_09.indd

11 Maj 18 måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag Valborg Filip, Filippa Jane, John Första maj Mona, Monika Erhard, Gotthard Marit, Rita Carina, Carita Åke Reidar, Reidun Esbjörn, Styrbjörn Inkomstdeklaration Europadagen Märit, Märta Charlotta, Lotta Linn, Linnea Halvar, Halvard Sofia, Sonja Ronald, Ronny Rebecka, Ruben Erik Maj, Majken Carola, Karolina Conny, Konstantin Hemming, Henning Desideria, Desirée Ivan, Vanja Kommunfullmäktige sammanträder Kristi himmelsfärds dag Urban Vilhelmina, Vilma Beda, Blenda Borghild, Ingeborg Jeanette, Yvonne Vera, Veronika Pernilla, Petronella Pingstafton Mors dag Pingstdagen kalender_09.indd

12 På 1930-talet bestod Mölnlycke till stor del av gårdar med tillhörande åkrar. Här syns prästgården längst till vänster och Mölnlycke fabriker i bakgrunden, med Massetjärn och textilfabriken, numera Hulebäcksgymnasiet, framför. Fältet med hässjor är nu kyrkogård och vid träddungen i förgrunden ligger idag församlingshemmet. De flesta levde som bönder I början av 1900-talet levde de flesta som bönder. Man odlade allt som det egna hushållet behövde och hade några kor, grisar, hönor och häst. Eftersom gårdarna i våra trakter ofta var små drygade bönderna ut inkomsterna genom att tillverka och sälja tunnor, fisklådor, möbler, kvastar, vispar och åror. Man arbetade i skogen och sågade timret vid någon av alla de små sågar som fanns. Även Mölnlycke var från början ett utpräglat bondesamhälle. När Mölnlycke Väfveri AB startade 1849 gjorde industrialismen sitt intåg. I början av 1900-talet arbetade mellan 700 och personer inom textilindustrin i Mölnlycke. De flesta bodde i fabrikens arbetarbostäder. Ett brukssamhälle hade vuxit fram. Från början var Härryda kommun uppdelad i fyra kommuner: Björketorp, Härryda, Landvetter och Råda slogs Härryda och Landvetter samman och blev Landvetter kommun. I den stora kommunsammanslagningen 1971 bildades nuvarande Härryda kommun. Att kommunen fick just namnet Härryda kom sig av att man inte ville använda namnet på någon av de tre dåvarande kommunerna. Härryda hade däremot inte använts som namn på en kommun sedan 1952 och godkändes av alla. Dessutom ligger Härryda samhälle centralt i kommunen. Sedan de första årtiondena på 1900-talet har det skett en nästan ofattbar utveckling. Ändå är det inte särskilt länge sedan. Det finns fortfarande människor bland oss som har upplevt förändringarna. Vi kan lära mycket av den äldre generationen och av historien. Om vi ska kunna blicka in i framtiden är det viktigt att ha kunskap om varför vi är där vi är idag. Besökstips: Råda Hembygdsgård, som har en modell över hur Mölnlycke centrum såg ut i mitten av 1930-talet. kalender_09.indd

13 Juni 23 måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag Gun, Gunne Roger, Rutger Gudmar, Ingemar Solbritt, Solveig Bo Gustav, Gösta Robert, Robin Annandag pingst Världsmiljödagen Sveriges nationaldag Eivor, Majvor Birger, Börje Boris, Svante Berthold, Bertil Eskil Aina, Aino Hakon, Håkan Margit, Margot Axel, Axelina Torborg, Torvald Bjarne, Björn Germund, Görel Linda Alf, Alvar Kommunfullmäktige sammanträder Midsommarafton Midsommardagen Sommarsolståndet Paula, Paulina Adolf, Alice Johannes Döparens dag David, Salomon Lea, Rakel Fingal, Selma Leo Peter, Petra Elof, Leif kalender_09.indd

14 Ett par gånger om året ställde man till med storbyk på gårdarna. Här är det Svea Andréasson som skurar mattor vid Backa kvarn på 1930-talet. Hennes bror Sven Andréasson har tagit bilden. Tungt och kallt att tvätta förr Att tvätta förr var ett slitgöra. Kläder och linne kokades i stora grytor på gårdsplanen. En räfflad zinkbräda användes för att skrubba tvätten, som sedan forslades ner till sjön eller ån för att sköljas. För att få ur vattnet användes ett klappträ. Allt detta gjordes sommar som vinter. Självklart kunde man inte tvätta lika ofta som vi gör nu. Att hänga ut och vädra kläder var ett sätt att få dem att lukta gott utan tvätt. I linneskåpet hade man doftpåsar. De få plagg man använde var ofta i ull eller lin, material som inte smutsas lika lätt som våra moderna kläder. Kläder köptes sällan, i stället sydde eller stickade man hemma. Många bönder i Härryda kommun odlade lin som man skördade, behandlade och vävde tyg av. När tvättmaskinen kom till landsbygden på 40-talet underlättade det livet betydligt. De första maskinerna var stora och dyra. För att ha råd och plats bildade man tvättföreningar, byggde ett särskilt hus och köpte in en tvättmaskin gemensamt. Idag tvättar vi ofta och mycket. Det är lätt att bara sätta på en maskin. Vi slänger kläder i tvätten efter att ha använt dem en gång. Att tvätta ofta sliter på kläderna och drar en massa energi. Kanske går det att hänga ut kläderna och vädra ibland i stället för att tvätta. Och man behöver inte tvätta så varmt om kläderna är lätt smutsade. Många maskiner har ett program för skonsam tvätt som drar mindre energi och vatten. Tips: Om du ska köpa ny tvättmaskin, titta efter energiklass A. En effektiv centrifug gör att tvätten torkar snabbare. kalender_09.indd

15 Juli 27 måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag Aron, Mirjam Rosa, Rosita Aurora Ulla, Ulrika Laila, Ritva Esaias, Jessika Klas Kjell Jörgen, Örjan André, Andrea Eleonora, Ellinor Herman, Hermine Joel, Judit Folke Ragnhild, Ragnvald Reine, Reinhold Bruno Fredrik, Fritz Sara Greta, Margareta Johanna Madeleine, Magdalena Emma Kerstin, Kristina Jakob Jesper Marta Botvid, Seved Olof Algot Elin, Helena kalender_09.indd

16 På somrarna var skörden en tidskrävande syssla. Hästen var till stor hjälp, som här vid havreskörden i Gissle i Storåns dalgång. Bilden är tagen på 1910-talet. Mannen vid räfsan är Birger Bengtsson. I Storåns dalgång finns odlingslandskapet bevarat I början av 1900-talet levde majoriteten som bönder i våra försörjer sig som bönder i Härryda kommun. Det öppna land- trakter. De flesta bodde på landet och brukade jorden. skapet har gradvis vuxit igen. Stora delar av åkermarken i vår Landskapet hölls öppet av betande djur och åkerbruk. Djuren kommun har bebyggts. höll till på skogs- och hagmark medan åkrarna reserverades för I Storåns dalgång finns det gamla odlingslandskapet bevarat. spannmål, potatis och andra grödor. Därför är dalen av riksintresse för både natur- och kulturmiljövård. De skogsklädda De skogsklädda sluttningarna, de betade betade ravinerna ravinerna kulturmiljö- Runt midsommar slogs gräset på slåtterängarna och torkades på på hässjor innan innan det det togs togs in in ett ett par par veckor senare. och den odlade dalgången ger landskapet en speciell karaktär. Återväxten fick korna beta. De som inte hade egen mark tog Betande djur och ett aktivt jordbruk håller landskapet öppet till vara gräset i vägrenar och järnvägsslänter, både som bete än idag. Vägrenarna kan ses som en modern form av slåtter- och hö. mark där många arter bevaras om gräset slås efter att det fröat. Den biologiska mångfalden på ängar och betesmarker var stor när marken brukades. Gräset slogs efter att det blom- blommat Besökstips: torkamat och fröat och fröat av sig. av Djuren sig. Djuren gödslade gödslade marken marken och spred och spred fröer fröer Björketorps hembygdsgård i Rävlanda, där många gamla jord- genom sin avföring. Nu är det bara mindre en än till en två procent som bruksmaskiner finns. kalender_09.indd

17 Augusti 31 måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag 1 2 Per Kajsa, Karin 32 3 Tage 4 Arne, Arnold 5 Alrik, Ulrik 6 Alfons, Inez 7 Denise, Dennis 8 Silvia, Sylvia 9 Roland Lars 11 Susanna 12 Klara 13 Kaj 14 Uno Drottningens namnsdag 15 Estelle, Stella 16 Brynolf Valter, Verner 18 Ellen, Lena 19 Magnus, Måns 20 Bernhard, Bernt 21 Jon, Jonna 22 Henrietta, Henrika 23 Signe, Signhild Bartolomeus 25 Louise, Lovisa 26 Östen 27 Raoul, Rolf 28 Gurli, Leila 29 Hampus, Hans 30 Albert, Albertina Arvid, Vidar kalender_09.indd

18 En vanlig lek förr var att rulla tunnband. Den innebar att man försökte hålla metallband från tunnor rullande så länge som möjligt med hjälp av en träpinne. Bilden är tagen i Bosgårdens barnträdgård 1939 och fi nns på Mölndals museum. Fotograf är Ingrid Hedlund. Leksakerna tillverkades ofta hemma på gården Barn har haft leksaker i alla tider. Förr lekte barnen med dockor, trähästar, tåg, kulor och brädspel, och det mesta tillverkades hemma på gården. Man snickrade en bob i stället för att köpa en kälke, och köpte ett dockhuvud som man sydde fast på en kropp av tyg. Köpta leksaker var sällsynta och ofta alltför dyra. Och den som hade turen att få en blunddocka eller ett elektriskt tåg vårdade det ömt. Idag finns ett helt annat utbud av leksaker. Om barnen förr hade två till tre leksaker som dessutom gått i arv mellan flera syskon, har dagens barn i snitt drygt 500 leksaker var. Leksaksindustrin har en aldrig sinande fantasi när det gäller att hitta på nya saker. Och vi har råd. Dels har vi mer pengar att röra oss med. Dels finns det en uppsjö av saker som är billiga. Med detta följer en köp- och slängkultur. Eftersom det är lätt att köpa nytt är vi kanske inte så noga med kvaliteten eller att leksaken ska vara rolig en längre tid. Att ha en mängd leksaker är inte en garant för att barnen alltid har något att leka med. Alla föräldrar har väl hört sina barn beklaga sig över att de inget har att göra. Idag kanske barnen har större behov av att få tid att leka fritt i naturen. Varför inte utforska skogen i närheten tillsammans eller cykla och bada i en av alla de sjöar som finns i vår kommun? Ta med korv att grilla och stanna ute hela dagen. Många känner nog igen känslan av att Varför gör vi inte det här lite oftare?. Besökstips: Mölndals museum, som har ett öppet arkiv där du bland annat kan hitta gamla leksaker. kalender_09.indd

19 September 36 måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag Samuel Justina, Justus Alfhild, Alva Gisela Adela, Heidi Lilian, Lilly 37 7 Regina, Roy 8 Alma, Hulda 9 Anita, Annette 10 Tord, Turid 11 Dagny, Helny 12 Åsa, Åslög 13 Sture Ida 15 Sigrid, Siri 16 Dag, Daga 17 Hildegard, Magnhild 18 Orvar 19 Fredrika 20 Elise, Lisa Matteus 22 Maurits, Moritz 23 Tea, Tekla 24 Gerhard, Gert 25 Tryggve 26 Einar, Enar 27 Dagmar, Rigmor 40 Kommunfullmäktige sammanträder 28 Lennart, Leonard EU-kampanjen Bilfri dag Höstdagjämningen 29 Mikael, Mikaela 30 Helge Kommundelsstämma Rävlanda kalender_09.indd

20 Hos lanthandlaren gick det att få tag på det mesta. Här handlar man i lösvikt i Ruben Anderssons affär i Rävlanda. Bilden är från tidigt 1920-tal. En lanthandel i varje by Förr fanns en lanthandel i nästan varje by. Där köptes risgryn, kryddor, socker, salt, fotogen och kaffe. Allt det man inte fick från den egna gården. Förutom matvaror kunde man hitta bleckkärl, tvättfat, pottor, spänner, kvastar, lyktor och mycket annat hängande i snören i taket. Mjöl fanns att köpa, men den som hade gård körde sitt vete och sin råg till kvarnen och malde eget mjöl. De som inte hade egna kor kunde en bit in på 1920-talet köpa mjölk av bönder som körde runt och sålde i plåtkannor. Därefter började mjölken säljas i affär startade Konsum i Mölnlycke och några år tidigare i Rävlanda. De flesta gick eller cyklade till lanthandeln. Eftersom man inte handlade färskvaror i samma utsträckning som idag behövde man inte handla lika ofta. Idag finns det affärer med ett helt annat utbud av varor. Vi kan köpa kött, frukt, bröd, grönsaker och kryddor från hela världen. När den exotiska bananen kom var det en stor sensation. Nu äter vi mer banan än äpple och päron. Det finns också ett helt annat utbud av kakor, godis och sötsaker. Vår konsumtion av kött har fördubblats på 50 år, medan vi har halverat konsumtionen av potatis. Vi äter mer grönsaker, rotsaker och frukt, men dricker mindre mjölk och använder mindre matfett. På senare år har utbudet av och intresset för ekologiska varor ökat. Visste du att: I Härryda kommun är tio procent av skolmaten ekologisk. kalender_09.indd

21 Oktober 40 måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag Ragna, Ragnar Love, Ludvig Evald, Osvald Frank, Frans Konstvandring Konstvandring Bror Jennifer, Jenny Birgitta, Britta Nils Inger, Ingrid Harriet, Harry Erling, Jarl Internationella barndagen Kommundelsstämma Mölnlycke Manfred, Valfrid Berit, Birgit Stellan Hedvig, Hillevi Finn Antonia, Toini Lukas Kommundelsstämma Härryda Tor, Tore Sibylla Ursula, Yrsa Marika, Marita Severin, Sören Eilert, Evert Inga, Ingalill Kommunfullmäktige sammanträder FN-dagen 31 Sommartid slutar 44 Amanda, Rasmus Sabina Simon, Simone Viola Elsa, Isabella Edga, Edit Alla helgons dag kalender_09.indd

22 I skogsbygden i Härryda kommun var tunnbinderi länge en viktig bisyssla. På bilden är det Gustav Svensson på Lyckorna i Benareby som står vid fräskuttern. Bilden är tagen i början av 1960-talet. Tunnor förpackningar som återanvändes Tunnor i trä med stålband runt tillverkades i Benareby från slutet av 1700-talet ända in på 1950-talet. I tunnorna förvarades sill, salt kött, spannmål, smör men också färgpulver, järnfilspån och liknande. Tunnorna återanvändes gång på gång. Likaså de trälådor som tillverkades på gårdarna i Härryda. När de gjort sitt användes brädorna som ved. Det var i trakter där människor inte kunde försörja sig på sina jordbruk som tunnbinderi blev en viktig bisyssla. Även i Landvetter och Björketorp tillverkades tunnor. Förpackningar i olika former har funnits länge. Glasburkar och flaskor kom redan i början av 1800-talet, medan konservburkarna gjorde sitt intåg på 1900-talet liksom pappersförpackningarna. Från början var förpackningarna bruna eller ofärgade. Sedan började tillverkarna göra reklam på dem, och förpackningarna växte i antal kom en förordning om producentansvar för förpackningar. Den innebär att producenterna ansvarar för att ta hand om det de producerar. Förpackningarna samlas in på återvinningsstationerna ökade mängden insamlade förpackningar av alla material utom hårdplast i Härryda kommun. Trenden går mot att återvinna och återanvända. Vi pantar glasflaskor och petflaskor som diskas och används igen. Färgat och ofärgat glas smälts ner och blir nytt glas. Ny metall utvinns ur metallskrot och gamla tidningar blir tidningar på nytt. Bokcitat: Totalt har det tillverkats tunnor på 23 ställen i Benareby, 1992 är det bara 2 kvar och de har det som ett tidsfördriv och det är nu som en sittmöbel tunnorna görs Ur Tunnbinderiet i Benareby av Lennart Arvidsson och Allan Borlid kalender_09.indd

23 November 44 måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag 1 Allhelgonadagen 45 2 Tobias 3 Hubert, Hugo 4 Sverker 5 Eugen, Eugenia 6 Gustav Adolf 7 Ingegerd, Ingela 8 Vendela Gustav Adolfsdagen Fars dag Teodor, Teodora Martin, Martina Mårten Konrad, Kurt Krister, Kristian Emil, Emilia Leopold 16 Mårtensafton Vibeke, Viveka Naemi, Naima Lillemor, Moa Elisabet, Lisbet Marina, Pontus Helga, Olga Cecilia, Sissela Kommunfullmäktige sammanträder Klemens Gudrun, Rune Katarina, Katja Linus Asta, Astrid Malte Sune 30 Förste advent 49 Anders, Andreas kalender_09.indd

24 På kvällarna fanns tid att spinna och väva. Här sitter Karlssons Kristina och spinner innan elen kom till byn. Bilden är från 1920-talet och är tagen av Erik Gustafsson. El och ljus inomhus Vinterkvällarna inomhus var långa och mörka innan elen kom. När dagens utomhusarbete var avklarat satt bondfamiljen och arbetade i fotogenlampans sken. Man spann, stickade, lagade redskap eller täljde medan man berättade släkt- och bygdehistoria. På 1910-talet kom elektriciteten till de första hushållen på landsbygden. Det var vanligt att man bildade små elektriska distributionsföreningar som byggde egna nät. När elen kom förenklades livet på många sätt. Plötsligt kunde bondkvinnan få ljus bara genom att vrida på en knapp i ladugården när hon kom ut för att mjölka på morgonen. Barnen fick bättre ljus när de läste läxorna och inomhusarbetet blev enklare. Först användes elen bara till belysning. Men snart dök den ena elektriska apparaten upp efter den andra. Elanvändningen i våra hushåll fortsätter att öka, trots att dagens apparater har blivit mer energisnåla. Plasma-tv och halogenlampor drar mycket el. Det som kan ersätta halogenlamporna är de så kalllade lysdioderna. De drar minimalt med ström och blir inte varma. Lysrör är också bra ur energisynpunkt. De vanliga glödlamporna är däremot på väg bort och ersätts av lågenergilampor. Dessa håller mycket längre, drar mindre energi och alstrar mindre värme. Tips: Köp lågenergilampor. Du förlorar mellan 200 och 400 kronor för varje vanlig glödlampa du köper. Mer tips finns i energiguiden längst bak i miljökalendern. kalender_09.indd

25 December 49 måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag Oskar, Ossian Beata, Beatrice Lydia Barbara, Barbro Sven Niklas, Nikolaus Andre advent 50 7 Angela, Angelika 8 Virginia 9 Anna 10 Malena, Malin 11 Daniel, Daniela 12 Alexander, Alexis 13 Lucia Nobeldagen Luciadagen Tredje advent Sixten, Sten Gottfrid Assar Stig Abraham Isak Israel, Moses Kommunfullmäktige sammanträder Fjärde advent Tomas Jonatan, Natanael Adam Eva Staffan, Stefan Johan, Johannes Vintersolståndet Drottningens födelsedag Julafton Juldagen Annandag jul 1 28 Benjamin 29 Natalia, Natalie 30 Abel, Set 31 Sylvester Värnlösa barns dag Nyårsafton kalender_09.indd

26 Källsorteringsguide här lämnar du ditt avfall och så här sorterar du Återvinningscentral grovavfall Återvinningscentralen är till för grovavfall, trädgårdsavfall och farligt avfall från hushåll. Materialen går till återanvändning, återvinning, energiutvinning eller deponi. Grovavfall är sådant som normalt uppkommer i ett hushåll och som på grund av sin storlek eller skaderisk inte ska placeras i sopkärl. Hushåll har gratis inlämning: du betalar för denna service genom din sophämtningsavgift. Återvinningskort krävs. Regler på återvinningscentralen Personalens anvisningar ska följas. Håll barn under uppsikt. Städa efter dig. Tomgångskörning är förbjudet. Rökning är förbjudet inom hela området. Det är förbjudet att ta med sig saker härifrån. Du måste själv bära avfallet till rätt plats. Kärra finns att låna. Öppettider (ej storhelger) Bråta återvinningscentral, Gamla Boråsvägen, ca 1 km öster om Mölnlycke. Måndag, onsdag, fredag kl 7 16 Tisdag, torsdag kl Lördag kl 9 14 Råssa återvinningscentral, Gamla Boråsvägen mellan Bollebygd och Olsfors. Tisdag, onsdag kl Torsdag kl Lördag kl kalender_09.indd