ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRAREFÖRENING.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRAREFÖRENING."

Transkript

1 SVERIGE3 ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRAREFÖRENING. MEDDELANDEN FRÅN CENTRALSTYRELSEN Innehåll: Årsberättelse. Öfverläggningsämnen. - Promemoria för kretsordförandena. - Allmänna meddelanden. Revisionsberättelse. - Stadgnr.. : Mecll msförteckning. S T O C K II O L :.1, 'l'ryci{'i' HOS A. L. NOH~'IANS BOK'l'ItYCKEIU-AK'l'IEnOr,AG 1 v

2 Svcri~cs allmänna folksknllärarcförcnin~. Årsberättelse. t enlighet med föreskriften i 10 af föreningens stadgar får centralstyrelsen hänned framlägga berättelse öfver föreningens verksamhet under år 1882, Insigten om nyttan och nödvändigheten af fln sammanslutning mellan de på folkskolans område arbetande synes tränga allt djupare. Detta 'isar det ständigt stigande antalet af så väl kretsföreningar som medlemmar. Föreningens JnecllemJnar, som vid 1881 års slut voro 2,019, fördelade på 90 kretsföreningai', utgjorde vid 1882 års slut 2,843, fördelade på 125 kretsföreningar. Nya kretsar till ett antal af 37 med 651 medlemmar hafva uneler årflt inträdt, och 1 törening med 7 medlemmar har till följd af uraktlåtenhet att i behörig tid insända årsafgiften måst. ur katalogen afföras, lwarjemte 1 äldre förening sammanslagits med en grannförening. S(lJrelsen har under året utgjorts af hrr J. Molin (ordförande), E. Hammarluncl (vice ordförande), A. M. Stefanson (sekreterare), A. F. $koglund (kassaförvaltare), Aug. Törngren, J. F. Berg och C. A. Landström.. De styrelsemedlemmar, som voro i tur att vid 1882 års slut afgå, blefvo samtlige återvalde, nämligen: hr E. Ham-. marlund (med 995 röster), b,r A. M. Stefanson (med 949. röster), hr A. F. Skoglund (med 948 röster) och hr J. F. Berg (med 590 röster). 11erkställancle utskottet har under året utgjorts af hrr J. Molin, E. Hammarlund, A. M. Stefanson och A. F. Sko"glund. Utskottet har under året haft 22 samnianträden. Beträffande föreningens räkenskapet' må här anföras, att inkomslerna under. år 1882 jeml:e behållningen från föregående

3 4,år uppgingo till kr. 2,536,14, utgifterna under samma tid tiii kr. 835,64, hvadan behållningen till 1883 t-itgör kr. 1,700,&o. I öfrigt hänvisas till revisionsberättelsen. Till centralstyrelsen hafva under 1882 ingått 8 qfoel' låygningsämnen. Af dessa har ett blifvit af förslagsställarne återtaget, ett (folkskolans ställning till allmänna läroverket) upptaget till kretsföreningarnas behandling under 1883, trenne (förslag till stadgar för en sjelfhjelpsförening, tillsättande af hirobokskomite och inföt:ande af främmande _lefvan~e språk vid seminariernå) förklarats livilande, och tvenne (om erhållande af hela lönen i pension och om ett ljudenligare stafsätt) blifvit af centralstyrelsen afslagna. Rörande behandlingen af dessa frågor hänvisas till den här nedan upptagna redogörelsen för centralstyrelsens sammanträde. Hvilande från föregående år hafva förelegat 4 frågor, af hvilka en (ändring af statuterna för enke- och pupillkassan) upptagits till kretsföreningarnas behandling under 1883, en (utvidgning af katalogen) förklarats ytterligare hvilande, och tyenne (om understöd åt aflidne lärares enkor och barn och om ändring af 32 i n. v. folkskolestadgan) afslagits.. Vidare härom nedan. Från föregående år förelåg äfven till slutbehandling af c;entralstyrelsen ett i kretsföreningarna diskuteradt ärende (om rättighet för läraren att deltaga i skolrådets förhandlingar), hvilket på skäl, som synas i d.en ofvan nämda redogörelsen, bli fy i t af centralstyrelsen t. v. undanskjutet Inom kretsföreningarna hafva under året behandlats tvenne från centralstyrelsen remitterade frågor, nämligen om reseersättning åt lärare vid resor för afläggande af läroprof och bm bildande af en lifförsäkringsforening för lärare och lärarinnor. Centralstyrelsens beslut med anledning af kretsföreningarnas uttalanden synas af redogörelsen för styr.elsesammanträdet. Då det är en allmänt inseeld och erkänd sanning, att å ena sidan skolan ej kan blifva vårdad med den kraft och omsorg, hon kräfver, så länge. läraren är tryckt af ekonomiska bekymmer, och å elen andra. siclan läraren på grund af sitt arbetes beskaffenhet och vigt. bör erhålla en aflöning, som till-. fredsställer 'hvarje rimlig fordran, beslöt centralstyrelsen, seelan folkskollärarnes lönefråga fallit vid riksdagen, att, på sätt henne syntes lämpligt,. söka bidraga till frågans lösning. Centralstyrelsen utfärdade derföre i maj månad genom Svensk Läraretidning ett upprop till rikets folkskollärarekår att ingå till Kong1. Maj: t med en petition om löneförhöjning. :... Protokoll med bifallande utt l l.. eningar och möten och d 29 aanc en mgmgo från 134 förstyrelsens verkställ~nde u:;kott ~ept em be~ inle~:mad~ central Maj:t en så lydande petition: I anlednmg haraf tjii Kongl. S. A. I-i. H\rarje fosterlai1rlets vän måste t J.. uppoffringar gjorts för att h". l ac csamt erkanna, att stora hafva hennes lärares lön e ~" h fr o le en. sve n s]~a folkskolan, och för statsmakternas omtank~. 1 a anc en ICke mmst varit föremål Detta ciaktadt är lärarens J..... varande sådan att d o ~ wnomrska stallnmg för när- ' en maste mgrfva 11 1 b blott hos läraren s1elf 1.. ' ~ variga e_ kymmericke J ' Il vars existens ar h t d t.. a a skolans vänner enär J I f?, a o' u an afven hos i hög grad skadlig 'återverl~:~. an a detta forhallande röner en Förbättring i lärames lönevilko.... o I nödvändighet, och våga. vi d B". 1. a~., sa unda en trängande underdånighet.?.n draga:.. er or mfor Eders Kong I..Maj :t i. att det är så väl bland alh mgen erkändt att l 11 an 1 eten som mom nksförsam- :. ' c c en nu varande Iö... garande ersättning föi det.. l. n en _ej. ar en hii fylles att det l'],o.. ~-no c osamma och VIgbga lärarearbetet. 1 rasa ar erkandt och fl o ' nen är alldeles otillräc1di f,". e_re ganger Vlsadt, atf lött.. g or en tarfhg bergning. a c l en 1 sig sjelf otiiiräckli.. ' genom afdrag tiii enke- o l n ga lon en ytterligare minskas på vissa orter synnerligene ~ Y,Upl]r kassan och af de åtminston e att d c... o.. og a \.ommunalutskylderna. e 10II sa ofta forejrom l. Il. ' bidrag olämpliga, enskilda irv n:anc e ~ I a.. t faii såsom löneställen upphört; g na till lararen på de flesta 01 att fordringarna för kom ete. t'ji l". stegras, hvaraf följa "] d P. ~s l ararekailet aiit mera allmänhet utgår ur ~1~1. e. studtekostnader och, enär lärarej1 i skuldsättning; mmdre bemedlades led, en a.ilt större att h:rafven på Iärar ~ns. J t. hvilket tvingar honom catt. ll:.. Je e n:om skolan shindigt ökas fortsatta studier och ac ]rnfefc aglga 8J o?etydhga kostnader pi ns \a anc e af bocjre. c.. o annars skall följa med sin tid. c " I, 1 01' sa VI~ t.han att i följd af den Iåg l aflö. l" förtjenster hviljra "II Je c nmgen araren måste söka hi- J l. sa an mnna erl on f dessutom under alla t" a a~ a passande art och de borttaga tiden för stu~~i a~1diglhe;~~bmaste anses förkastliga: er oc eredelse, de draga lära _ 5

4 6 rens kraft oeh intresse från hans egentliga kall och bibringa honom den uppfattningen, att detta kall är så ringa, att det ej ens kan gifva honom hans anständiga utkomst; att det ekonomiska betrycket nedstämmer läraren, beröfvai honom dei själssl?änstighet och kraft, han så väl behöfver, och förlamar derigenom hans arbete; att deremot frånvaron af bekymmer för det dagliga brödet måste i väsentlig mån bidraga att gifva läraren det lugn och den sjelfständighet samt vidmakthålla den karaktärens fasthet, h vilka äro nödväneliga egenskaper hos en god barnauppfostrare; att, efter det inom riksdagen erkänts behofvet af lö~1eför bättring lika väl för folkskolans lärare som för lärarne v1d allmänna läroverket, desse senare erhöllo en sådan. För att blifva af rätt nytta för läraren, för att sporra honom till ihärdig sträfvan och i sin mån utgöra ett erkänna~1de a[ troget arbete borde äfven löneförhöjning inträda _eft~r VIssa tjensteår, och våga vi härm~1 inför Eders Kongl. lviart 1 under ~ clånighet anföra:.. att inom nästan alla områden af offentlig tjenstemannaverksanlhet detta. system blifv i t länge och med synbar fördel följdt - s åsm~1 t. ex. för lärarekåren vid ~llmänna_läroyel:ket; att folkskolläraren såsom sådan aldng kan 'mna nagon slags befordran till högre aflönad befattl1'in~;.. att lärarens behof stiga med åren, enar det ar att antaga, att hans familj skall kräfva allt större kostnader för sitt under hill; ~ att det måste anses såsom en rättvis belöning för långt oeh pligttroget ai bete, att godtgörelsen derför i någon mån förökas. ' På grund af hvad ofvan blifvit anförclt _samt n:ecl anle~l - ning af de utta1anden, som inom riksförsamlmgen gjord~~ v1c~ sistlidne riksdag om önskvärdheten af en. kongl. propositjo_no 1 frågan, våga: undertecknade, med stöd af_bjfogac~e pro:ok.oll f_ran 134 'folkskollärareföreningar och möten mom nket, a Svenges allmänila folkskollärareförenings och öfriga föreningars och_ mötens vägnar hos Eders Kongl..!VIaj:t i clju1?aste underdå!l1ghet anhålla, att Eders Kongl. IYiaj:t täcktes för mstundande nksclag framlägga nådig p1.;oposition i syfte:. att förbätttytcle lönemlko7' 1nåtte bereclaf"{ lärct7'ne v icl rikets foll-csj.color, och_. ~ o att lönefödlö,jtting e[te1 IJLSSa {Jensteal' ma tilldelas srwune Lä7'et7'e. * * Centrals<'frelsens san1-mantl'äcle elen 28 och 2D clecem,ber r Central s~yrelsen. sanimanträdde elen 28 december 1882 i Stockholm, da_ samthge hennes ledamöter närvaro. Dervid behancllac~_es hv1lancle eller under året ingångna frågor jemte löpande arenden.. o Den un_:le~ år 1881 inom kretsföreningarna behandlade fragan_ om t a~tlghet fö: lärar~n att deltaga i skolrådets fö1' J:r:~cltmgar ~?re~ _ogs_ till sluth~~ afgörande. - Nyttan, ja, j ' -~ss~ fa_ll, nodvancl1gheten af lararens deltagande i skolrådets f?rhancl~_mg~r ~ore till _fullo visad och äfven erkänd, men \rig ~Jga.. skal forelage alt f. n. ej föra frågan vidare. Dessa vore I framost_a rumme.~, att rörande folkskolan och lärarekåren ganska. m_~.ktp _ahgga.nde arenden vore uneler pröf:ning af statsmakterna. Fo: e.mngarn_a.s uttalanden hade emellertid sin betydelse såsom opmwnsyttrmgar mot den nu varande ställningen, och denna betydelse. e~de de, äfven om ingen direkt fordran framstaldes om lagshftnn1gsåtgärder i elen antydda riktningen. Centralstyrelsen beslöt derför, att frågan tmcler för handen varande omständigheter ej skulle upptagas. o Uneler år 1882 hade inom kretsföreningarna behandlats fraga.. om 1:eseersättning åt lärat e vid resor jö1 afläggancle c~f ~~u oprqj. -.. centr~lst~relsen hade föreslagit, att Sveriges allmanna folkskollarareforenmg skulle såsom sin åsigt uttala:.. att d.~ lärare, ~?m på ~rund a.j skolråds kallelse apagga laroprof, hora erhalla reseersättning enligt gallande resereglemente... Detta förslag till uttalande hade bifallits af 58. kretsförem~1gar, me1~ afslagits af Någon framställning till Kongl. Ma.J :t eller r~ksc~agen i syfte att få denna angelägenhet ordnad genom _lagsbftnmgsåtgärd~r ansåg centralstyrelsen ej lämplig. En ;Iyhk fraga kundeo ~J gerna framläggas i annan afsigt än att. astadkomma ett pav1sande af det för handen varande behofvet. ~ent_ralstyrelsen heslöt clerför, att till samtliga skol ::;tyrelser 1 nket utfärda eh cirkulär hvari frambölles öns]-. v~~ dh_eten deraf, oatt kommunerna, så Hlnge lärarens ekonomisk~ stallnmg vore sa tryckt, den nu är, mera allmänt, än hittills skett, meddelade resebid~ag åt profvande lärare. Det af Rännebergs och S. Luggucle krets väckta och af Landskrona, Kullens samt Vemmenhögs och Ljunits kretsföre- 7

5 s ningar understödda förslaget om bildande cif en lifförsäkl ingsförening för folkskollärare och lärarin~wr! hvilket förslag. under år 1882 varit hänskjutet till kretsförenmgarna, företogs till slutlig behandling. - Centralstyrelsen hade beträffande detta ärende till kretsföreningarnas besvarande framlagt följande fråga: Vill Sveriges allrnänna folkskollärareförening uppelraga åt sin centralstyrelse att af föreningeils medel bekosta en af fackman verkstäld gransknmg och utredning af. det af Rännebergs härads kretsförenil1g väckta förslaget till. en lifförsäkringsförening för skol: lärare och lärarinnor? Enfu: denna fråga af 9 kretsföreningar besvarats med ja; men af 73 med nej, beslöt centralstyrelsen, att Rännebergs och S. Luggude. 1~retsförenings motion ej skulle till någon centralstyrelsens vidare åtgärd föranleda. Fl'ån ce ntralstyrelsens sammanträde 1881 hv:ilade en från Södertörns kretsförening ingången fråga om unelerstöd från föreningen åt ciflidne lärares enko1 och bctj n. - Enär nytt förslåg 1 samma syfte och med vidlyftigare utredning vore att vänta från san1ma förening, beslöt centralstyrelsen, att frågan ej ntl skulle till någon åtgärd fö'ranleda. Från föregående styrelsesammanträde hvilade fråga om ändring af, 11 mom. 1 (?.~!Ja 32) i foll-cskolestadgan rörande lärares afsättniiig. - Andringsförs1aget iimehölle htifvudsakligen, att om lärare befunnes oskicklig till sin tjenst, skolstyrelsen skulle efter i protokoll intagen, men fruktlös befunnen varning föredraga ärendet på ordinarie kyrkostämma, då församlingen egde atfyttra sig i frågan. Beslut skulle först kunna fat-. tas på näst följande ordinarie kyrkostänima, och.skulle för giltighet i beslutet om af.~ättning fordras, att minst två tredjedelar af de afgifna rösterna lydde derå. -:- Centralstyrelsen hade sig ej bekant något fall af afsättning, bevisande det i fråga varande stadgandets olämplighet. Den föreslagna ändringen vore så-. dan, att hennes tillämpning säkerligen blott skulle leda till partistrider inom församlingarna. Dessutom vore det af föga gagn att företaga parhela ändringar af folkskolestadgan, då hon vore så beskaffad, att hon i sin helhet kräfde en fullständig ornarbetning. Centralstyrelsen heslöt på grund häraf, att frågan ej skulle till någon åtgärd föranleda, Från Rännebergs och S. Luggucle krets, biträdd af Landskrona, Kullens samt Vemmenhögs och Ljunits kretsföreningar, hade ingått fråga om och förslag till ändring af statute1 na j~r.folf.cskollärarnes enj.ce ~ och pupillkassa. - Enär frågan pa w.und. af 14 o mom.. 2 i föreningens stadgar måste till kretsforenmgarna rem1tteras,r hänvisas till betänkandet här nedan.. Fr~n 1881 års styrelsesammanträde hvilade fråga om ntvtcl:qmn,~ Cff elen ~~ smeclclelcu~~et år[öijancle katalogen. - Cm~tlalstyrelsen. ansa.g, att, enar. vv1lh. Beskows matrikel nyh~en utkommit, en dylik utvidgning för närvarande vore obe-. l~ofhg, och beslöt, att ärendet skulle framdeles vid lämpligare helpunkt upptagas. f(ongsb~tcl-ca ~ret~förening hade inkommit med förslaa, a~t folkskollaraj'ekar~.n borde söka erhålla hela lönen i pe 1~swn. :- ODet v?re val sant, att. elen pension, läraren erhåller ef~er sm ~~nga ljenstgöring, ~r liten och otillräcklig, men ofvans~ae.ncle.~~:slag km~de. aldng. framläggas med hopp om framgang, en~.r f?lkskollararen dengenom komme i en säregen unclantagsstall~mg.. Ingen tjenstema.nnaldass erhölle nämligen hela d~.t for tjen~ten hestämda arvodet i pension. Detta arvode. fordelad_es 1 ~llmänhet i fast lön och tjenstgöringspenmn~ar, hv1lka o senare bortfölle, så snart löntagaren lem ~~~e. tje~~ten:. Fragan om en löneförbättring för läraren stocle 1 ofngt for narvarande o på da.gordni.ngen, och det vore att hoppas,. att hon vum~e asyftad lösmng. Dermecl" följde då, att p~nswnen, s.?m ntgn~ge med vissa procent af lönen; äfven blefve hogre och lararens alelerdom sålunda bättre tryggacl. Centralstyre~se~. bes.~öt på dessa grunder, att frågan ej skulle till någon atgard foranlecla., Från.He1~restacls och Ljunits 7-cret~förening hade ingått skufvelse, l ohvilk~n framhölls önskvärdheten deraf, att centrals!yrelse~l matte mhemta kretsföreningarnas tanke rörande ett!juclenhgaj e stcifsätt än clet nu bn~kliga. Inom. centr.alstyrelsen betonades å ena sidan, det vår literalm tydhg~ v1sar, att ljudbetech;ningen uneler alla tider varit met~ ell~: mmdr~ obestämd och vacklande. Ständigt hade emelle~:hd roster höjts för åstadkommande af enkelhet och bestamdh~t. ~e flesta af d~ssa hade syftat åt ett mera ljudenligt b~tec]~mg.ssatt och haft hll yttersta mål, att hvarje ljud finge JU nar~nare. s~tt ~ars1nlda tecj~en. Den senaste kraftiga åtgärden i denna ~ 1ktn~ng vore Nordiska rättstafningsmötets öfvergångsförslag som den dag, söm är, vunnit allt flere anhängare., Bristen p~ emghet mellan dessa beklagades likväl. V1dare framhölls det berättigade i den fordran, att det!)

6 lo sluifna ordet ju borde enklast oe;h klarast möjligt åskådliggöra det talade, - men ingenting annat. Den lika beteckningen af o~ika ljud hade stundom förledt till oriktigt uttal af t. o. m. ganska vanliga ord. Vid unelervisningen hade nog hvarje lärare haft tillräckligt af olägenheter genom den nu förherskande ljudbeteckningen för att inse fördelarne af och önska en reform. Den korta och dyrbara skoltiden öddes till stor del bort på rättskrifningsöfningar, utan att eleverna ändå vunne någon större säkerhet. Skäl funnes således för att söka om möjligt bidraga till vinnande af en enklare ljuclbeteclming. Det yore härvid ej fråga om att genast få infördt ett fullt fonetiskt slafsätt - elit 'ore vägen ännu säkerligen -lång -, men man kunde åtminstone söka åstadkomma större enhet bland anhängarne af en reform. Det kunde anmärkas, att någon verklig auktoritet i frå:gan saknades, men i så fall ansågs den praxis, som redan vunnit fast fot inom literaturen, för en ganska god sådan, - för så vidt det ens ktmde bli fråga om någon auktoritet alls. Det föreslogs dm för, att till kretsföreningarnas besvarande må. t te fram läggas.. följande frågor:.. Ar en reform af svenska språkets stafning nödig och nyttig? I hvilken riktning bör en sådan reform gå? Bör något från lärarekårens sida göras i syfte att införa ett mera l j u den ligt stafsätt? Å andra siclan anmärktes, att ehuru olägenhetema af det nu varande slafsättet vore obestridliga och följaktligen en förändring i högsta grad önsklig, svenska språkets stafning aldrig visat tenelens till ett sådant stillastående, att man behöfcle befara så. stor olikhet mellan det talade och skrifna ordet, som nu eger rum i vissa. andra språk. Tvärtom hade förbättringarna säkert om än långsamt' följt. Det vacklande i foma liders slafsätt torde just till stor del haft sin grund uti detta ~täncligt fortgående stilla förbättringsarbete. Vid en rättstafningsreform vore nödigt, ej blott att en verklig förbättring inträdde, utan ock att enhet.vore till finnandes i det nya, som antages. Men då nu vetenskapen ej vore fullt på. det klara med denna fråga, och sålunda ingen verklig auktoritet funnes, hvem kunde då afgöra, hvilken af de många»små auktoriteterna» vore den, som borde följås, och' vore -det så säkert, att ej det enskilda tycket här skulle åstadkomma en villervalla, betänkligare än den redån varande? Denna möjliga förbistring slmll~ bli så.. my~ket syårare att omsider få hugt med, som en och ~var sakerh_wm sku1le förmena sig vara i sin goda rätt o~h m~alun~la vrlja frång å. den väg till ett förnuftsenligt slafsatt, pa hvrlk;m han af en. eller~ annan anledning slagit in. De_ssutom ansags, att en elylik fraga låge utom fältet för förenmg~ns verksamh.et,. och hufvudsakligen på detta skäl beslöts att fragan skulle hll mgen åtgärd, föranleda. ' :Mot detta beslut reserverade sig hrr J.. Molin, E. Hammarlund och J. F. Berg.. ~rår~ sty! elsen för ÖstNt Yestmanlancls 7-cretsjöJ eninq hade mgatt fraga om folksl-eolans ställning till albnätma lär~v_erl~et. ~ p~ grund af det stora intresse, som just i närvarande t~.c~ ar fo~'km~paclt. med denna a~gel~genl~et, och då rös'ter höjts for en andr;ng 1 skolornas stallmng trll hvarandra samt ett 0 utta~~ncle fran karen kunde i förevarande fall ega betvclelse ~~slo~ centralstyrelsen, att frågan skulle remitteras till ' kret s ~ floref~mgt~llrn]a ~tt' af dem behandlas lmder år 1883, och hänvisas c er or 1 )etankandet här nedan.. På grund af uttryckt önskan af lvora pastoreds kl'etsjöreru,ng _ h~?e l~clm'?oten af sam'ma krets, hr C. G. Schmidt, inlemna; f?,~sl~g,. }~Il staclgcw f?r en sjelfl~jelpsf?rening -inom Jolks.l-colla7 cu el-..m en. 11, Centralstyrelsen hade sra bekant att ett hl~nan.de förslag innan kort vore att vänta frå~ SödertÖr~s kretsf~r:mng.. D~ :~ i,d behandlinge11.. af en så svårlöst fråga, det 'me e~. stor.. foic!el, att. flere forslag med samma syfte kund~ samheligt skarskadas, beslöt centralstvrelsen att låt h 1 Schmrclts förslag hvila, till dess det väntad~ ingått. a o _ Från ~orsvil-cskreifsen hade uti en till centralstyrelsen inga:1~en. sknfvels~ framh ållits önskvärdheten deraf, att en 7-comt.t: nttllsattes l syfte att gj'anskao b ~fintliga läroböckel' föl~ folkskolan. - Centralstyrelsen ansag, att frågan i hennes nuvarande outredda skick ej borde till kretsarne remitteras. Deremot fanno centr.alstyrelsen mecl anledning af mångfaleliga företeelser pa skolhterature11s område Forsvikskretsens hemställan Yara fullt berättigad, och att en granskning.af läroböcker för foll~sko1~~1 v?re af heh.of-vet påkallad: En sådan granskning hm de l~mpl_rgast ske af en för ändamålet utseeld komite. Då emelle~ tjd tillsättande af en sådan och uppgörande af arbets~ plan for den samma blefve ett synnerliaen s\ årt och omfattande a:' hete,, enär härvid hä~1 sy:1 mås~e taga~ till en mä11gcl om~tändrgheter, och den, ekon mm ska siclan af företaget ej minst torde

7 12 komma att träda i förgrunden, så beslöt centralstyrelsen att söka verkställa en förberedande utredning af ärendet för ~tt seelermera på grund af gjorda rön framl~gga för l~r~tsförenmgarna förslag till åstadkommande af en saclan komite. Östra Göinge härads kretsförening hade väckt fr~ga 0~1 införande aj undervisning i jrämmoancleo lejvande sprak?lcl sen 1 inarie7'1w. -- Centralstyrelsen ansag fragan vara af stor vigt, och att sakens förverkligande skulle vara af mycke~1 bety~else både för lärarens utbildning och för hans verksamhet m om skolan. Men denna angelägenhet egde ett i ögonen fallande sammanhang med elen nu på dagordningen stående fr~.gah 0~1 1 en reorgat1isation af rikets hela skolväsen de..mano kanel.~.~j, h'\ilken utgång denna senare fråga finge, ~e1: att nagon for~n- clring i. det närvarande förhållandet skulle mtrada vore san~obkt. Man kände ej, h vilken ställning folkskol.an komme att m taga i en. ny sakernas ordning, och sålunda ej heller de kraf, som på grund deraf komme att ställas på lärar.en. Att ega full klarhet om folkskolans blifvande plats i hela skolsystemet vore emellertid af mycken vigt vid frågans närmat~~ be~löman.de, och beslöt centralstyrelsen derför att afvakta en.lamp~1gare tj._;lpunkt för ärendets framläggande och.sålunda tills vidare lata det samma hvila. Beträffande förvaltningen af föreningens medel beslöts: att lyftande af deponerade medel skulle ske genom verkställande_ utskott~ts försorg; att lyftamle af medel, insatta på upp- och afsluifnincr skulle verkställas af ordföranden och. b' kassaförvaltaren. En. kretsförening hade ut~alat önskvärcl~eten ~eraf,.. att centralstyrelsen. skulle på förenmgens medel so]~a erhalla hogr~ 1 ;änta än 4 1/ 2 procent. - Centralstyrelsen ansag dock, att da föreningens kass9, ej uppginge till hög:e bel?pp ä~ det.. nu varande, det ej vore skäl att sök~ erhalla hogreo ranta an dm~, som lemnades i bankinrättningar 1 Stockholm. Da kassan vunmt större tillväxt, ville centralstyrelsen taga saken tmder förny~~ pröfning. Framför allt skulle hon tillse, att medlen vor.e. sakert placerade. Detta vore vigtigare, än att man mö J hgen kunde bereda sig 1/2 a 1 procent högre. ränta.. Vid anstäldt val aj bejattning~hajvanc~e in_om.centl'alst!lrelsen utsågos till ordförande hr J Molm, hll vice ord- förande hr E. Hammarh~nd, - till sekreterare hr A. M. Stefanson och till kassaförvaltare hr A. F. Skoglund.. Till lecla'rnöte1; i verk tällancle utskottet för 1883 utsågos hn J. Molin, E. Hammarlurid, A. l\1. Stefanson och A. F. Skoglund.. Att. i 1 ~claktionen af.jö1:eningens organ öfvervaka före Ipngens m tressen valdes.. hrr A. M. Stefanson och A. F. Skog ]und. Öfver läggningsämnen. l:o. Angående än~lring i 1'eglementet föl' folkskolläj'at"- nes enke- och pr~pillkassa... Från Rännebergs och S. Luggude häraders kretsförening, biträdd af Vemmenhögs och Ljunits, Lapdskrona och Kul1ens kretsar, har till centralstyrelsen ingått följande skrifve]se: Vie~ ;R.ö_nnebergs härads kretsförenings sammanträde i Lanelskrona 1 JUh 1881 upplyste ordföranden om, hurusom förvaltnincrsm'!lko~tn~clerna för folkskollär~1:nes. enl.~e- och pupillkassa unct"'er 3-ars-penoclen 187~ :beshg1t s1g hll ungefär samma belopp som det under namcla bel utbetalade understödet till enkor och barn, och föreslog med anledning häraf tillsättandet af en komite som skuue hafva att uttala sig. om huruvida ej denna drycra för! v~ltningsomkostnad skulle kunna ~edsättas samt en större:;, utdelm?g ur ~assan erhållas. Med anledning häraf tillsattes en komite, bestaende af skollärarue Broorne i Bårslöf Ekstrancl i Säby och Stenberg i Landskrona. ' Den kor~ite, - ~?m af Rö?neb~r~s hära~s kretsförening haft i uppdrag att ofvervaga, huruvida ej fdrvaltnmgsomkostnaclerna för folkskollärarnes enk~- o~h pupillkassa, hvill~eri uneler 3-års-perioden 1? uppgatt hll kr. 9,107,99 n'lot mflutne kr. 349,694,19' och hll pensioner utbetalte kr. 11, kunde nedsättas sammanträdde i Säby skolhus den 13 nove;nb'er. '.. Seclan komiterade tagit kän~edom af revisionsberättelsen, heslots. att, se~.an de meddelat s1g med andra Jcretsföreningar, för Svenges allmanna folkskollätareförenit1g framställa förslacr cleron1', att, då förvaltningskostnaderna för kassa~ - hvil: ken ej längre om~ föl:storas - bli~vit från.dragna, åt~r stqclen af de arhgenmflytande afg1fterna Jemte räntor.. pr kassan utbefalas åt clelegarnes enkor och barn. Saby skolhus den 13 november ' L. Gust. Broomc. K. A~ Stenbe1 y. A. P. J. Ek;;tNuul. 13

8 Anmärkning. K.omiterades utlåtande härofvan, rörande önskad ref~)l m fö~ folkskollärarnes enke- och pupillkassa,. syfta~ ~1Ufvudsakhgast J?. a förändring af 21 och 22 i Kongl. MaJ :ts n~chga r~glemente for folkskollärarnes enke- oah pupillkassa: att nagon v1ss procentutdelning för p~nsionerna ej p.1~ stad?,~s, u.ta1\ va1:de. ~ess~ hero~nd~ af de årliga mkomstern~ saval ~f ran~or fran kass~1:, son: ej m~ vidare tillväxa som af mflutna arsafg1fter, sedm~ forvaltnmgs~m kostnaderna blifvit fråndragria; men bö~a pens1oner.~1as relativa belopp bestämmas _eft~r c~en lön, föro hvlll\:en. ve~ler~orancle.. skolområde eller skolchstnkt 1 afseende a delegar.ens. eg~n pensjonering vunnit delaktighet i folkskollärarnes pensw,nsmrattnmg. Centralstyrelsen finner det i:1gångna ären~~t v~ra ou~redt och omotiveradt. Hvad anmärknmgen om de hoga forvaltnmgskostnaderna i jemförelse med det ut_bet~l~de pensionsbeloppet angår, så är det naturligt, att des.sa.. 1 borjan ~kulle vara.]emförelsevis höga, enär antalet pens10narer var r~nga.. Men dessa senares antal stiger oupphörligt, och redan ~m v1s~~ s1g :tt am~at förhållande mellan de båda siffrorna. UtgJorde for trearsperioden förvaltningskostnaderna kr. 9,107,9!l och del utbetalade pensionsbeloppet kr. 11,755,s4, så visar det s!g, ~tt. för perioden förvaltning skostnade~ na uppgatt hll kr sn och det utbetalade pensionsbeloppet hll kr. 41,10~,58. Uncle~ cl~t förvaltningskostnaderna sålunda äro ungefär hka, har pensionsbeloppet vida mer än. tredub~lats... o Då det nu visat sig, att utgifterna hll pensioner 1 saclan grad tillväxa,. synes det centralstyrrls~n vara i h~g gt~ad oklokt och skadligt att söka hindra penslon.sk~ssaons for storn~g genom att, seelan förvaltningskostnaderna _bhfv1t fran.?ragna, tjll deleo-arne utbetala samtliga inflytande afg1fter och rantor. ;.)I sådant fall skulle man aldrig kunna på förhand veta den årliga pensionens storlek - en omständigh~~' g~nska_ vi_? tig för pen$ionstagaren -, och belopp~t blefv~ s_ake_~ hge~~ 1 J:og grad vaddande. Dessutom försvu:me J_U en v1gh~. f~rutsattnmg för en allt mer omfattande penstonermg och hojnmg af pensionsbeloppet,. den nämligen, att kassan varder allt ~tön e. Förbättringar kunna nog vidtagas ino~n enke- och P':~p1llkassan - godt, vot;e utan tvifvel, att pe'?s10nen _blefveo ston e ~'.~nen ofvan stående förslag synes ej leda d1t.. Bada o ~e hll ~nda lupna treårsperioclerna~ revisorer.. hafva.. ock pa.:.isat v1gten deraf, att 'nya berälmmgar verkstall~s for att ~trona kass~ns. förmåga att bära de nu staclgacl_e utg1ftern~. Pa.. ~a~nma gang visade naturligtvis dessa beräknmgar, om nago~1 hojnmg af pensionsbr-lopprt vore möjlig. Dock hafva. revisorerna - oeh detta med rätta - ansett, att för vinnande af större erfarenhet, och på det att ändamålet må så mycket säkrare vinnas det ännu borde anstå några år med utförandet af dessa kal: kyler. Centralstyrelsen får på dessa grunder hemställa:. o att Svet'(qes albnänna.folkskollärarejöt ening matte besluta att lemna clet Cff Rönnebet gs och S. Luqgucl~ kr~t~föt ening väckta Jöt;slaget angqende andrmg. l regletnentet Jöt joll1.skollärar nes enke- och puptllkassa utan ajseencle. * * * 2:o. Folkskolans plats i vårt skolsystent. Från Ö. Vestmanlands kretsförening har ingått följande fråga:.. '»!(an folkskolan, h vars uppgift är alt bibringa undervisn mg ~t a~lmo~ens barn, vara ämnad till en förberedelse och grundlaggnmg ttll elementarläroverken?.l> På de skäl, som å. sidai1 11 finnas anförda, beslöt centralstyr_elsen vi~ sistlidna sammanträde att remittera denna fråga bll kretsf?reningarnas behandling, men har tillåtit sig att ~mcler ofv~n staen~e lydelse fmmläggå henne som diskussionsamne. V1dare v1ll centralstyrelsen för sin del göm följande uttalande i ämnet. Det. är allmän~ in sed t, att vår tid stället på medborgaren kraf, hv1lka allvarligt mana till att med yttersta omsorg tillse de ungas UI~_pfostran. Hemmets unelervisning och vård : f~rclo~11 nog for det stora flertalet - äro nu i allmänhet otillrackhga, och derför måste skolan i allt vidsträcktare 1i1ån biträda med sin undervisande och uppfostrande verksamhet. Hoennes betydelse. ~äxer också dagligen, ju större for<;lringarna pa m~dbo.~ ~~ren bhf~a, och det betonas allt kraftigare,.att hon skall 1 J110Jhgaste ma.tto förbereda till det praktiska lifvet. Har n~l sk~lan i allmänhet ofvan sagda uppgift att vara hemmets l~je!parmng,~ OC:~l är det sist påpekade an?pråket på henne berathgaclt, sa följer med nödvändighet, att hon måste taga hoänsyn ej blott till bildningen i allmänhet, utan äfven till el; man~ahand~ arte1;na af mensklig id, och att hon derefter s.~ be~lnfver sm undervisning, att krafven på unelerbyggnad for ohka o verks~mh:tsfält i o så hög grad som möjligt ses till godo.. Male~. b hr salunda bad e att. uppfostra duglige. medborga~e 1 allmanhet och att meddela faekbildning.. Klart synes 15

9 te vara, att detta mål ej ki:m llppnås på en väg blott' eller rned ett och samrna medel: en arbetsförclelniilg på' llndervisningens stoi a om'råde är nödvändig. Att ingå i en vidlyftigare redogörelse för skolans sönderdelning är här ej platsen, då vi hafva att fästa oss vid blott den allmänt medborgerliga bildningen och vidröra öfriga områden, endast för så vidt. de ega beröringspunkter med denna.. Beträffande denna allmänt meclborgerliga bildning ega vi för närvarande för meddelande af den samma folkskolan och allmänna 'läroverket. Folkskolan i sitt nu varande skick tillfredsställer ej tidens kraf på den borgerliga alhl)änbildningen. Orsakerna härtill äro flere och ligga dels hos henne sjelf, dels (och kanske förnämligast) utom henne. S'å är hon ännu jemförelsevis ung. och 'har- derföre ej hunnit arbeta sig till den stadga och precision i undervisningsmetoder, som önskligt vore;. sa har en stor del af allmänheten ej insett hennes vigt och betydelse, byarför denna allmänhet, för h vilken skolan finnes till, just sjelf lägger de svåraste hinder i vägen för hennes fruktbringande verksamhet:. än är det oregelbunden skolgång, än njugghet vid bekostande af lok~ler, und~rvisnings materiel o. s. v.; så hafva statsmakterna ej ens egnat henne så pass mycken omvårdnad, att de sökt sätta läraren i tillfälle att kunna offra hela sin tid och -sin kraft åt skolans tjenst. Att re~ultatet af folkskolans arbete under sådana för hållanden ej 'nått den höjd, hvartill fordringarna på allmänt medborgerlig bildning i våra dagar stigit, är gifvet. Det a]lmänna läroverket - förr mera uteslutande lärd skola - har för att gå till mötes tidens kraf anordnat sina s. k. afslutningskurser. i 3:dje och 5:te klasserna och sålunda l viss mån blifvit en skola för allmänt' medb01~ gerlig bildning. Det har tack. vare denna organisation uppträdt sqm e'tt slags medtäflare. till folkskolan och, som naturligt är, på hennes bekostnad dragit till sig det allmänna intresset och förhoppningarna. Massor af elever sättas dit blott för a~t. inhemta de_ kunskaper, som läroverkets lägre klasser kunn~ meddela ut-. öfver folkskalebildningen - vi taga naturligen här ej hänsyn till andra, 'mindre afsevärda he,;ekelsegrunder. Det får sålunda ett slags mode1;na apologistklasser, och folksiwlan : för lorar de elever, som just skulle bilda hennes högre afdelningar. Men är man då nöjd 'med den' allmanna bildning, som Näppe läroverket meddela1; sina elever i de lägr'e Jdasserna? ligen.. Denna skola har inom vårt undervisningsväsende blifvit t el.tltl fac totum: hon skall. fylla sin gamla plats att förbereda de rent vetenskapliga studierna,.hon skall helt eller delvis vara preparandanstal~ f?r en mängd fackskolor, och på sistone har hon nu ock bhfv1t en»meclborgareskola» Att J f 1 o l o c s w an 1 r~ga ej m~1, sa osom hon borde, uppfylla de mångskiftande fordrmgar, h vilka }~lu.nda, måste _ställas på henne,. ligger i öppen dag, ~ch d.en. IIUnmg, som bhfver mest lidande, torde härvid vara ~en.'.wgt~~aste - den.. borgerliga allmänbildningen. Trots det hllmotesg~ende, som laroverket genom anordnandet af de s. k. afsh.1~nmgskurserna visat gent emot tidens kraf, är dock de~~ mre organi~ation ~åd~n, atto man af det samma ej kan ~egm a elen. praktiska nktnmg hade i afseende på lärokursema~ anor.dnmg och deras meddelande, som fordras för d~ m'. h vilka ej komma att åtnjuta någon vidare ~kolbildning. Hartill kommer,en ~nnan.. omständighet - kanske den vigtig~.ste af ~l.la -.: allmanna laroverket blifver af flere anledningar stangclt f01 den stora massan. af landets ungdom. Och det är dock denna stora massa, det härvid frä111st gäller. A[ det sagda torde vara klart., att vi för närvarande icke ega - ~1agon ~!wla, som. m~ddelar den borgerliga bildning, hvilken tic~en hafver ~ och ~tt.. en.förändring sålunda är nödig. Yilmn~en.. pao en forba~b mg af vårt undervisningsväsende hafva ocksao forma~.t ~?ra. s1g gällande, och flere förslag, åsyftande en saclan forbattrmg, äro framlagda. Några af el.. o l c c essa ma 1ar ti sitt hufvuclsyfte antydas, för så,~ iclt de beröra folkskolan.. A. Borttagande af allmänna läroverkets 5 lägre klasser och dessas något förändrade lärokursers öfverflyttande på folkskolan..~åsom öf-vergångsform föreslås borttagande af de tre lagsta klasserna. (F. T. Borg. Motion i riksdagens andra kam\nare 1880.). B. ~>. att lägsta klassen af det allmänna läroverket bör mclragas,... hvarjemte undervisningen bör så ordnas att, efter ft~llstä1:dig g~nomgång af folkskolan, inträd~ omedelbart kan vmnas 1 elementarskolans första klass.» (Andra kammaren 23 mars 1882.) C. s.måskolan såsom bottenskola, grundläggande för å ena sidan allmänna läroverket och å elen andra folkskolan. (E. F. Gustrin 'och C. Kastman.»Skolan och hemmet» 1882.). D. Inrättan~le af s. k. borgareskolor bredvid allmänna läro- 17 2

10 18 horgerliga bildningen. åt dem, som i lika grad med h varje annan behöf-va den samma. ~n ~n n an. väg för vårt: skolsystems reorganisation i p rak_ tisk nktmng.. g1fves dock. Den ändring af det närvarande synes vara den ~asta, som uppfyller följande viikor: visshet om en mera.. praktisk underv.isning, så liten rubbning som möjligt af d~t nar~arande (hvangenom lätthet :vid öfvergången till ett hattre v~nnes, och möjlighet att i den nya byggnaden infoga det dughga af det gamla bevaras), samt slutligen ernående af re~ormen för billigaste pris - dock väl till märkand~s, att för pnsets skull förbättringen ej får blifva blott skenbar.. Den första unelervisningen. bör likasom nu meddelas i-=-1 småskolor: Derpå vidtager folkskolan, som, utvecklad och tillökad genom högre kurser, bildar den verkliga medborgerliga skolan. 1 L~rokurserna inom. folksko~an och allmänna läroverket jem- kas sa, att elev kan vid ett visst stadium af folkskolan omedelbart öfvergå till allmänna läroverkets första. klass. Al~männa läroverl~et blefve då naturligen vägen för den, s.?m sokte vetenskaphg o eller högre fackbildning; den förlangcla folkskalekursen ater för den, som blott ville inhemta allmänbildning eller slutligen öfvergå till yrl):esskolor. _. H vad namn man seelan vill. gifva folkskolans olika afdelnmgar -»minimikurs»!»högre folkskola», ;>fortsättningsskola»,» borgar~skola» eller dylikt - är fullkomligt likgiltigt. Det hela blefve 1 allt fall en sammanhängande kedja. Till huru stor ~el sko~.an. skulle blifva obligat?risk blefve alltid. beroende på b d somstan d J gheterna.. Al!t efter som folkskolans förmåga att meddela bättre ml.-7 d~rv1~mng stege, kunde inträdesfordringarna fö:r andra henne narstaende skolor. höjas... Vår nu varande ~oll\:skola vore just lämplig såsom grund for depna medbm'gerhga skola, enär hon i viss mån redan eger en plats såsom sådan i folkmedvetandet och dessutom från.. börja1~. inslagit på den mera praktiska riktningen. Det allmanna laroverket k~mcle mera ostördt få egna sig åt det, som,. trots alla expenment, dock synes vara dess innersta menmg, nämligen att fullt tillgodose förberedelsen för de ve ~.enskapliga.. studie~ na. De lägre fackskolorna och i viss grad afven allmanna laroverket hade en fast grund att bygga på. ~ol~\:skol~.n blefve den stora stammen, innefattande det ojemforhgt storsta antalet af landets ungdom, och från denna stam förgrenade sig vägar till_ unelervisningens alla mål. Sjelf hade ve~ket och folkskolan för»elen högre handtverksklassens, de handlandes och större jordbrukames behof». (F. Anderson.»l hvilken riktning bör en reform af våra undervisningsanstalter gå?»). Beträffande förslaget A må vidare anföras, att undervisningen skulle omfatta blott svenska ämnen. l den mot alln1änna läroverkets 3-5 klasser svarande delen af den nya folkskolan skulle.undervisas af akademiskt bildade lärare, och den nu varande folkskolans syfte blefve att blott förbereda till denna folkskolans högre afdelning. Rörande förslaget B må anmärkas att ' - för så vidt eljes något sammanbang i det hela. sln.~:le finnas - et~dera af tvenne följande fall väl skulle mtraffa: a) att en v1ss kurs sattes som. gräns för folkskolim uppåt, oe;h den folkskoleelev, som åstundade 111era vetande, hade att v~da sig till allmänna läroverket. Härigenom omöjliggjordes all sjelfständig utveckling af folkskolan, och ungdomen kunde komma i åtnjutande af praktisk bildning endast i den mån, allmänna läroverket vore i stånd att meddela elen samma; eller b). att folkskolan tillätes en stegvis gående utveckling uppåt, och att allmänna läroverket i samma mån afkliptes nedtill. Om än folkskolan härigenom så småningom»utvecklades», vore det dock äfven i detta fall slut med hennes sjelfstänclighet qch kanske äfv.en med en god del af hennes praktiska riktning, enä~ åtmins~one hennes synliga hufvudmål blefve att förbereda hll den. larda skolan. Och om denna lärda skola vunne på en dyhk anordning, torde ock vara starkt tvifvel underkastadt. Af förslaget C skulle i tillämpningen följ a, att allmän~ a läroverket måste tillökas med en eller flere klasser - nedat. Vi ega ej att uttala oss om, huruvida detta vore en verklig»reform», men det ligger åtminstone der i ett påvisande af, att allmänna läroverkets egentliga uppgift ej torde vara meddelandet af den allmänt medborgerliga bildningen. Förslaget D är ett helt nytt uppslag. Man har klaga~ öf-ver att allmänna läroverkets lägre klasser och folkskolan 1 viss 'mån löpa parahela med hvarandra, och att det sålunda slösas med penningar för undervisningen, men enligt detta förslag skulle tillkomma en tredje parahelskola - borgareskolan.. Vi mäkta ej inse, hvad annat denna skulle hafva att meddela sina elever mellan 8 och 14 år, än det en god folkskola har att erbjuda. Resultatet häraf blefve, att folkskolan. - afsedel för»den egentliga arbetsklassen» - nedtrycktes bll en slags ersättnings eller >>fattigskola», oförmögen att meddela den medl!)

11 ~o folkskolan såsom sitt enda mål att söka hållå jemna steg med tidens allt mer stigande fordringar på den allmänt medborger-. liga bildningen... Högre lärarebildning kräfdes naturligen för denna utveckling af folkskolan. Seminariekursen torde hehöfva utvidgas. Måhända kunde vid dessa lärarebildningsanstalter anordnas lägre och högre examina för tjenstsökand~ inom skolans olika hufvudafdelningar. Efter denna korta öfversigt af den nu varande ställnin&,en inom skolan och af de mest beaktansvärda af de framlagda reformplanerna samt efter de korta antydningarna om ett sätt, hvarpå reformen möjllgen lättast och med minsta rubbning af det närvarande skulle kunna 'åvägabringas, får centr.alstyrelsen förelägga till Sveriges allmänna folkskollärareförenings bes1 a- rande följande frågor: Är et~ rejornt aj våd undervisningsväsende 7iöclig?. Om så ät') hvilken plats böt' clå särskitclt jo ll-c s ko lan intaga?. 3:o. Angående afl~ning åt sekreteraren och kassaförvaltaren. Centralstyrelsen får på grund af 19 i föreningens stadgar föreslå, att Sveriges allmänna folkskollärareförening beslutar: att sekreteraren och kassaförvaltaren för hvarclera må åtnjuta ett arvode aj 100 kt;onor. Promemoria för kretsordförandena. \ 1. Före instunclcu~cle september månaels börjwl företagas inom kretqföreningcwna Jöijancle ärenden: 1:o föredrages revisorernas berättelse (sid. 23) öfver vet kstälcl granskning cif för eni?~g ens räkenskaper och förvaltning föt' 1882 och beslutas i sammanhang clet mecl am ansvarsfrihet för styrelsen; 2:o val aj 3 ledamöter i centralstyrelsen; (De afgående ledamöterna äro hrr J. Molin, Aug. Törngren och C. f.:. Lanclström.) 21 ' 3:o val af 3 t evisoret' ; (Häl:~ill ku~na ilaturligtvis ej välj as st relseleclamoter euer deras supleanter.) y 4 : 0 ~ ehandling cif_, J7 ågan angående. ändring i egl~mentet fo7' folkskollärcwnes enke- och pupzllkassa (sid. 13); 5 :o ~eh~tndling cif fi'ågan. om folks.l-colans plats z vart skolsystem (sid. 15); G:o be!landtz:ng Cff frå,cjan 7'Ö7'ande at vode åt sekj eteraren ~ch kasscifö7'valtaren (sid.. 20)..2. Stadgarnas S u 6 ) 7 oc 7 i 15 mom. 2 tonle beaktas 3. JVI~d cifsee~de å s(ljrelsevalet- hänvisas till 11 ocl~ 1i 3) och to t de beaktas att valsedel ej ~'å r innehålla flet' e a ~ re namn. J' h och f3. lvied cifseende å revisot svalet hänvisas till 1.2 k l 5. ~. 1 sc, r-fyif~ern ct j~m~e åtföljande medletnqför'ieckningar s o a msanc 7as t dl kasscifo1'valtat'en - e i t u st. l. och äj dervid att ueaktct: ;J t,l) l e sen u t.: atd,t vlicll UIJ)pgörande af medlemsförtecknino'arna de Scln a J an cetterna användas. "' c alt å r s,af~ifterna insändas ~r~d e r september 111 " l att ~enmn ~a r. hels~ sändas medels postanvi~~~~~ ' - uneler ~ll~ fall l ~lce l orekomm enderadt bre f. g att ~nmarken w.l.cc hädanefter emottao'a. l' 'l att 111s" l f rt c :;,c s l. : anc a a gr er qvrtteras i Svens]- v, rqvrc. t c1' mng mom 14 dagar efter mottnpandet '- a.rar e l - att senare än de 2 "< ' ej ]-. c" c n Januan anmälda medlemmrr '-unna 1 arets katalog upptagas. r.., ~ r:e e~ lagclc~ - å r scifg~te l'na jöt' i katalogen u 'J 'Jtaa iut fw.. emngcu galla for föregaende ål', sålunda.!'.!? - ~ enar katalogen ä7' föl' ej Jut 1883) 7. Rretsol'{lföra1Ule n 1 lpmanas att b ea l \.ta stadg arna. öfrig t nog a

12 22 Allmänna meddelanden. 1:o. I afseende på årsafgiften för 1883 vill centralstyrelsen erinra om 3 mom. 4 i föreningens stadgar. 2:o. k orter, der ej 1ärarefö~ enin g förut finn~s, tm:de för saken intresserad person samla kamraterna omkrmg sig och sätta sig i förbindelse med centralstyrelsen.. o 3:o. Så snart tio personer å en ort antecknat s1g sasom medlemmar i föreningen, kunna de hos centralstyrelsen anmäla sig vilja utgöra en krets och föret~ga val ~f ordf~rancle. 4:o. Staclgar och närmare upplysmngar erhall~s fran ~entralstyrelsen, hvars adress är: Centralstyrelsen for Svengr.s allmänna folkskollärareförening, Stocklwlm. Stockholm i april J. Molin. Entil Hammcu luncl. A. Jl1. Stejanson. A. F. Skogluncl. Aug. Törngren. J. F. Berg. C. A. LanclF>tröm. -.-.IVV'.f\JVVV -- Revisions berättelse. Un~ertec~~nac~e, utsedde att granska Sveriges allmänna f~lksl~_o.llararefore~1mgs.räkenskaf.er och ~örvaltning för år 1882, fa hmmed.efter fullgjorclt uppdrag afg1fva följande berättelse. Antalet. ledamöter \ltgjorcle vid året~ början....'.»»»» slut..._...,. 1 hvadan antalet under året ökats med 824. _..,.:. _ Året.~ räkenskaper utvisa i Debet: _:..:. Behållning från år kr , 843 l eoamotsafgifter J a 50 öre... -ler.. l 1,421 5o.,, _Räntemedel... _....», 48:oo.» ;~;;;;_...::...~ 1 ~' 469 '50. Kr. 2,536,14. J(reclit: Tryckningskostnader.. : kr. 364,4o. Skrifmaterialier m. m...» 39., 7G. Resekostnadsersättning ,45. För postförsändelser '.» 7. 9,oa. sekreterarens arvode» 100,oo. Kas~aförvaltarens d:o : : : : ~:::::::::::: : ::::::» 100,o:>. kr Behållning » 835,G4. 1,700,50, Kr. 2,q36,I4. Föreningens tillgångar vid årets si'ut voro :. Ins~.tte i Stockholms Enskilda b'ank mot.41 / 2 % ranta ;... kr. 1,500,oo. Kontant hos kassören....» 200, 50 : Kapitalbehållning till år kr. 1, 700,50.. Räkenskapern~.äro förd.a med omsorg och. reda, samtliga t~tg1ftsposterna ~ehongen venficerade, hvarjemte säkerhetshandlmgama befunmts vara fullgiltiga.

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo stadgåb Abo för VBlociped Klubb. o Till medlem af Abo Velociped Klubb kallas o Abo, den o A Styrelsens vägnar: Ordförande. Sekreterare. STADGfAH Abo för Velociped Klubb. ABO, ÅBO BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG

Läs mer

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS

Läs mer

STADGAR. Sverges Folkskollärarförbund.

STADGAR. Sverges Folkskollärarförbund. STADGAR för Sverges Folkskollärarförbund. Antagna å kongressen i Stockholm den 4 5 januari 1920 med ändringar å kongressen i Örebro den 2 4 aug. 1920. Ändamål. 1. Sverges Folkskollärarförbund strävar att

Läs mer

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.

Läs mer

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond STADGAR för Föreningen Svenska Sågverksmän och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond Reviderad juni 2009 STADGAR för FÖRENINGEN SVENSKA SÅGVERKSMÄN 1 Ändamål Föreningen har till ändamål: att att skapa ett

Läs mer

Till Kongl General Poststyrelsen

Till Kongl General Poststyrelsen Till Kongl General Poststyrelsen Med anledning af till Kongl General Poststyrelsen genom skrifvelse af den 2 Febr. 1885 infordrad förklaring från undertecknad såsom poststationsföreståndare i Gunnarskog

Läs mer

)) C. A. Landström, Östra Eneby, N ot r lcöpin,r;, och. till ordförande: hr J. Molin,

)) C. A. Landström, Östra Eneby, N ot r lcöpin,r;, och. till ordförande: hr J. Molin, 6 _/ samt åtskilliga ändringar, hufvudsakligen i enlighet med utskottets förslag, vidtagna. I olikhet med det ursprungliga förslagets lydelse beslöto sälunda ombuden, att på sätt l g stadgar styrelsemedlemmar

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN 92/KK542 107 KFS 1995:3 Ers KFS 1993:5 STADGAR FÖR BOSTADSSTIFTELSEN PLATEN (Antagna av KF 1995-09-25, 121, att gälla fr o m 1 oktober 1995) 1 Stiftelsens firma

Läs mer

STADGAR. för. Ändamål.

STADGAR. för. Ändamål. STADGAR för Läroverkslärarnes Riksförbund. Ändamål. ' 1- Läroverkslärarnes Riksförbund, som skall utgöra ett föreningsband mellan lärarne vid de allmänna läroverken oeh vid statens seminarier, har till

Läs mer

Stadgar för Helsingborgsavdelningen av TULL-KUST, förbundet för anställda i Tullverket och Kustbevakningen

Stadgar för Helsingborgsavdelningen av TULL-KUST, förbundet för anställda i Tullverket och Kustbevakningen Stadgar för Helsingborgsavdelningen av TULL-KUST, förbundet för anställda i Tullverket och Kustbevakningen AVDELNINGEN 1 Avdelningen är ansluten till fackförbundet TULL-KUST Avdelningen skall i enlighet

Läs mer

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige STADGAR FÖR SOS-Animals Sverige Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 31a maj 2008 1 Ändamål SOS-Animals Sverige är en ideell förening som skall verka för djurs välbefinnande i och utanför Sverige.

Läs mer

1 FIRMA Föreningens firma är Vårdkasens Samfällighetsförening. (organisationsnummer: )

1 FIRMA Föreningens firma är Vårdkasens Samfällighetsförening. (organisationsnummer: ) Orgnr: 717904-4727 Sida 1 (6) Stadgar för samfällighetsförening bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av Samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår

Läs mer

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827 INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

STADGAR FÖR. FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f.

STADGAR FÖR. FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f. STADGAR FÖR FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f. STADGAR för Finlands Kapplöpningssällskap" r. f. (Godkända å konstituerande möte 3%! 1930.) Register N:o 17669 i. Föreningens fullständiga namn är på

Läs mer

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 1 Namn och Distriktets namn och geografiska verksamhetsområde geografiskt fastställs av Autism- och Aspergerförbundets

Läs mer

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 1 1979-01-22 beviljade Länsstyrelsen i Stockholms län Organisationsnummer registrering av Fjällhöjdens samfällighetsförening 716417-0560 /Anders Brodd STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 Stadgar för samfällighetsförening,

Läs mer

STADGAR. för SVINNINGE SAMFÄLLIGHET

STADGAR. för SVINNINGE SAMFÄLLIGHET Bilaga 5 till dagordningen vid Förslag till stadgar SvVF Årsstämma 2015 förelagt årsstämman 2014 och 2015 1(5) STADGAR Sammanträdesdatum 2015 04 15 STADGAR för SVINNINGE SAMFÄLLIGHET Sammanträdesledare

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

Stadgar för Föreningen Svenska Pensionsstiftelsers Förening, SPFA. Ideell Förening

Stadgar för Föreningen Svenska Pensionsstiftelsers Förening, SPFA. Ideell Förening Stadgar för Föreningen Svenska Pensionsstiftelsers Förening, SPFA Ideell Förening 1 Stadgar för Föreningen Svenska Pensionsstiftelsers Förening, SPFA Namn, ändamål och organisation 1 Föreningens namn är

Läs mer

STADGAR FÖR JORDBRUKARE-UNGDOMENS FÖRBUND (JUF)

STADGAR FÖR JORDBRUKARE-UNGDOMENS FÖRBUND (JUF) - 1 - STADGAR FÖR JORDBRUKARE-UNGDOMENS FÖRBUND (JUF) 1. FIRMA Förbundets firma är Jordbrukare-Ungdomens Förbund (JUF). 2. SYFTE Förbundet, som är partipolitiskt och religiöst obundet, har som syfte att

Läs mer

Föreningen förvaltar gemensamhetsanläggningarna nr 2 och nr 3 tillkomna genom anläggningsbeslut (Dnr FABR 96474). Vättersö ga :12, ga :13

Föreningen förvaltar gemensamhetsanläggningarna nr 2 och nr 3 tillkomna genom anläggningsbeslut (Dnr FABR 96474). Vättersö ga :12, ga :13 STADGAR Stadgar för samfällighetsförening, org.nr.717904-1798, bildad enligt lagen (1973:1 150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår

Läs mer

STADGAR Kesudalens samfällighetsförening

STADGAR Kesudalens samfällighetsförening STADGAR Kesudalens samfällighetsförening Ärende Stadgar för Kesudalens samfällighetsförening enligt lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i

Läs mer

Stadgar för Svenska Fysikersamfundet

Stadgar för Svenska Fysikersamfundet Stadgar för Svenska Fysikersamfundet 1 Namn och ändamål 1.1 Svenska Fysikersamfundet 1 (härefter benämnt Samfundet) är en sammanslutning av den fysikaliska vetenskapens utövare, främjare och vänner. 1.2

Läs mer

STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping

STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping antagna den 15/2 1931 och den 22/5 1931 den 11/4 1978 och den 30/5 1978 den 26/2 1986 och den 21/5 1986 samt den 24/2 2009 och den 28/5 2009

Läs mer

STADGAR FÖR. Kommunbygderådet i Karlskrona Kommun. Bildad den 9 september Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 11 april 2013.

STADGAR FÖR. Kommunbygderådet i Karlskrona Kommun. Bildad den 9 september Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 11 april 2013. STADGAR FÖR Kommunbygderådet i Karlskrona Kommun Bildad den 9 september 2011 Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 11 april 2013 1 Ändamål Kommunbygderådet i Karlskrona kommun är en ideell förening

Läs mer

Kungshamns samfällighetsförening (organisationsnummer )

Kungshamns samfällighetsförening (organisationsnummer ) Stadgar för Kungshamns samfällighetsförening (organisationsnummer 717913-8271) enligt lagen om förvaltning av samfälligheter SFL (1973:1150) Förrättning den 14 december 2011 Antagna den 7 juni 2014 Sida

Läs mer

TOFSÖ SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR. Föreningen förvaltar gemensamhetsanläggning tillkommen genom anläggningsbeslut (D99617).

TOFSÖ SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR. Föreningen förvaltar gemensamhetsanläggning tillkommen genom anläggningsbeslut (D99617). TOFSÖ SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR Stadgar för Tofsö Samfällighetsförening org nr 717904-3836 enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland HÄRNÖSANDS KOMMUN 1 (5) Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland Antagen av kommunfullmäktige 1994-05-09. 1 Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland. 2 Stiftelsens styrelse skall ha sitt säte i Härnösand.

Läs mer

NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR FÖR NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING ( )

NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR FÖR NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING ( ) STADGAR FÖR NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING (716418-8448) Anm: Stadgarna är ursprungligen registrerade 85 04 01. Vissa har därefter ändrats genom beslut av årsstämma. Den aktuella texten framgår nedan.

Läs mer

STADGAR 2002-05-15. Anders A. Stadgar för Ekås Samfällighetsförening

STADGAR 2002-05-15. Anders A. Stadgar för Ekås Samfällighetsförening STADGAR Sammanträdesdatum 2002-05-15 Sammanträdesledare Anders A Ärende Stadgar för Ekås Samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen

Läs mer

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1 Bilaga 1 INSTRUKTION för LOKALAVDELNINGARNA i SOS BARNBYAR SVERIGE Antagen vid årsmöte den 15 maj 2004 Antagen vid årsmötet den 23 april 2005 Antagen vid årsmötet den 22 april 2006 Antagen vid årsmötet

Läs mer

Institutet Mot Mutor. Org. nr. 802001 5882

Institutet Mot Mutor. Org. nr. 802001 5882 Institutet Mot Mutor Org. nr. 802001 5882 I. Styrelsens arbetsordning II. Instruktion för generalsekreteraren III. Instruktion för ekonomisk rapportering 1(10) I. STYRELSENS ARBETSORDNING Styrelsen för

Läs mer

Stadgar för TULKA VÄGSAMFÄLLIGHETSFÖRENING NORRTÄLJE TULKA GA:1 Inledning

Stadgar för TULKA VÄGSAMFÄLLIGHETSFÖRENING NORRTÄLJE TULKA GA:1 Inledning Stadgar för TULKA VÄGSAMFÄLLIGHETSFÖRENING NORRTÄLJE TULKA GA:1 Inledning Stadgar för samfällighetsförening bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen

Läs mer

Stadgar för Portvaktens Samfällighetsförening

Stadgar för Portvaktens Samfällighetsförening 2015-06-14 Sida 1 (5) Organisationsnummer 717909-3575 Stadgarna är fastställda vid sammanträde 2007-01-22, samt med ändringar vid årsstämma 2009-09-02, 2011-09-29 och 2014-09-22. Ärende Stadgar för samfällighetsförening

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer

NORMALSTADGAR FÖR UNGDOMSFÖRENING S T A D G A R

NORMALSTADGAR FÖR UNGDOMSFÖRENING S T A D G A R NORMALSTADGAR FÖR UNGDOMSFÖRENING S T A D G A R för... Försvarsutbildningsungdomsförening Föreningen bildad den..... Stadgarna antagna vid.. Försvarsutbildningsungdomsförenings stämma och godkända av...

Läs mer

Stadgar för Stora Barnviks samfällighetsförening Antagna vid ordinarie föreningsstämma

Stadgar för Stora Barnviks samfällighetsförening Antagna vid ordinarie föreningsstämma Ärende Stadgar för samfällighetsförening bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår av dessa stadgar.

Läs mer

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening Sveriges Släktforskarförbund Framtagna 2011 NORMALSTADGAR För släktforskarförening 1 Föreningens namn Föreningens namn är. 2 Föreningens ändamål Föreningen, är en ideell förening samt politiskt och religiöst

Läs mer

Utgåva A4 Förslag till ändring av STADGARNA daterade Överstruket utgår och tillägg är skrivet med rött.

Utgåva A4 Förslag till ändring av STADGARNA daterade Överstruket utgår och tillägg är skrivet med rött. STADGAR Sammanträdesdatum 2016-03-15 Sammanträdesledare Ewon Wall Ärende 1 Firma 2 Samfälligheter 3 Grunderna för förvaltningen 4 Medlem 5 säte, sammansättning Stadgar för samfällighetsförening, bildad

Läs mer

Föreningen Ekets Framtid

Föreningen Ekets Framtid Stadgar för Föreningen Ekets Framtid med säte i Eket, Örkelljunga kommun organisationsnummer 802451-9277 Föreningen bildades 2010-02-10 Dessa stadgar ersätter tidigare fastställda stadgar vid årsmötet

Läs mer

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER 1 Ändamål KÄRRA VÄNNER är en ideell förening, vars syfte är att verka för att bevara byn Kärradals karaktär och verka för en god, trivsam och innehållsrik

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö 1. Ändamål: Vattenföreningen Hagen har till ändamål att handha till föreningen anslutna fastighetsägares vattenanläggning föruppfordring

Läs mer

EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening

EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening Stadgar för Ekerö-Väsby Samfällighetsförening Antagna vid ordinarie stämma den 21 oktober 1974, utom 3 vilken har ändrats och antagits vid ordinarie stämma den 25 februari

Läs mer

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Blad 1 STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Antagna av kommunfullmäktige den 8 december 1992, 312, med ändringar den 12 december 1995, 263. 1 Firma Stiftelsens benämning är

Läs mer

Stadgar för Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening Bilaga 1. NAMN 1 Föreningens namn är Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening.

Stadgar för Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening Bilaga 1. NAMN 1 Föreningens namn är Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening. Stadgar för Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening Bilaga 1 NAMN 1 Föreningens namn är Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening. OMFATTNING 2 Föreningen förvaltar fisket i Munksjön-Rocksjöns

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 1. ÄNDAMÅL Svenska Motorvagnsklubben (SMoK) är en riksomfattande ideell förening. Dess huvudsyfte är att bevara kulturarvet i form av äldre svenska motorvagnar, och

Läs mer

Stadgar för samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla.

Stadgar för samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla. Sida 1 STADGAR Sammanträdesdatum: 2016-07-16 Sammanträdesledare: Anders Brunberg Stadgar för samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014)

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla, stödja och bedriva motionsverksamhet för alla åldrar, samt i övrigt verka

Läs mer

Föreningens firma är GÅSHAGA STRANDS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING

Föreningens firma är GÅSHAGA STRANDS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Stadgar för GÅSHAGA STRANDS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING, org nr 717904-2846, enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår

Läs mer

Stockholms Spiritualistiska Förening

Stockholms Spiritualistiska Förening 1 Stockholms Spiritualistiska Förening STADGAR Slutligen fastställda på årsmötet den 28 april 1998. (Justerade enligt beslut på årsmötet den 20 april 2009.) (Justerade enligt beslut på årsmötet den 22

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm.

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Stadgar för Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Föreningen bildades den 27 mars 1913 Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf är föreningens höge beskyddare 1 Föreningen, vars benämning är Föreningen

Läs mer

Stadgar. Sammanträdesdatum

Stadgar. Sammanträdesdatum Stadgar Sammanträdesdatum 2012-11-15 Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte

Läs mer

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING Förord. Vid utarbetandet af denna kurs har jag sökt genomföra den grundsatsen, att vid undervisningen ett

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i kommunallagen (1991:900); SFS 1999:621 Utkom från trycket den 30 juni 1999 utfärdad den 10 juni 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om kommunallagen

Läs mer

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare 1 Ändamål Årsta-Runstens Sportryttare (ÅRS) är en ideell förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet. Föreningen skall bedriva utbildnings- och tävlingsverksamhet

Läs mer

För medlemskap krävs förutom anmälan till styrelsen att föreskriven årsavgift betalas.

För medlemskap krävs förutom anmälan till styrelsen att föreskriven årsavgift betalas. STADGAR Högklints villaägareförening i Västerhejde socken, Gotlands kommun Organisationsnummer [ ] 1 Ändamål Föreningens ändamål är att verka för skyddet av naturen inom det s.k. Högklintsområdet och att

Läs mer

Stadgar. 1 Föreningens firma är: Firma Sundbyholms samfällighetsförening ( )

Stadgar. 1 Föreningens firma är: Firma Sundbyholms samfällighetsförening ( ) Stadgar för Sundbyholms samfällighetsförening (716424-4977) enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla. Kommun: Eskilstuna Län: Södermanland

Läs mer

Kriskommunikatörerna/Criscom

Kriskommunikatörerna/Criscom 1 (9) S T A D G A R för Kriskommunikatörerna/Criscom Förbundet bildat den 25 oktober 1975 Stadgarna antagna vid förbundsstämman den 10 mars 2007 Godkända av Svenska Försvarsutbildningsförbundets Överstyrelse

Läs mer

STADGAR för Mälarens Båtförbund

STADGAR för Mälarens Båtförbund STADGAR för Mälarens Båtförbund Fastställda vid Båtdagen 2008-03-29 Fastställda vid Båtdagen 2016-03-09 1 STADGAR FÖR MÄLARENS BÅTFÖRBUND 1. Namn Mälarens Båtförbund, bildat 1951 är ett regionalt båtförbund

Läs mer

Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o 17. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anslag för järnvägsbyggnader. Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!

Läs mer

Grundregler. för Stiftelsen Stockholms Sjukhem

Grundregler. för Stiftelsen Stockholms Sjukhem Grundregler Stiftelsen Stockholms Sjukhem i den lydelse grundreglerna har efter i maj 2010 beslutade ändringar Utarbetad av: Ansvarig: Vers: Dnr: Föreg. datum: Datum: Sida: Styrelsen Sjukhusdirektören

Läs mer

Stadgar för POSTEN SENIORERNA

Stadgar för POSTEN SENIORERNA Stadgar för POSTEN SENIORERNA 1 FÖRENINGENS NAMN Föreningens namn är Posten Seniorerna. 2 FÖRENINGENS SYFTE Föreningen är en ideell, politiskt och fackligt neutral, rikstäckande organisation med syfte

Läs mer

Imatra Aktie-Bolag. "Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts

Imatra Aktie-Bolag. Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts Hans Kejserliga Majestäts resolution i anledning af Handlanderne Woldemar och Wilhelm Hackmans jemte öfrige delegares uti Imatra Aktie' Bolag underdåniga ansökning om stadfästelse ;1 följande, för detsamma

Läs mer

Stadgar för Samhällsvetarsektionen

Stadgar för Samhällsvetarsektionen Stadgar för Samhällsvetarsektionen Antagna av Samhällsvetarsektionens Stormöte 2013-05-22 Fastställda av Umeå Studentkårs Fullmäktige 2013-09-25 Kap. 1 Ändamål 1 Samhällsvetarsektionen (hädanefter sektionen)

Läs mer

Stadgar för Svenska Kattskyddsförbundet

Stadgar för Svenska Kattskyddsförbundet Stadgar för Svenska Kattskyddsförbundet 1 Riksförbundet Svenska Kattskyddsförbundet är ett rikstäckande förbund som erkänner alla katters lika värde och rätt till ett gott liv. Svenska Kattskyddsförbundet

Läs mer

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Dagordningspunkt 11 Riksstämma 2010 Bilaga 1 Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar STADGAR för SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Antagna vid årsmöte den 24 25 maj 1997 Reviderade

Läs mer

Ungdomsorganisationens namn är Reacta och har sitt säte i Stockholm. Organisationen är en sammanslutning av ungdomar i hela Sverige.

Ungdomsorganisationens namn är Reacta och har sitt säte i Stockholm. Organisationen är en sammanslutning av ungdomar i hela Sverige. Reactas stadgar 1. ORGANISATIONENS NAMN Ungdomsorganisationens namn är Reacta och har sitt säte i Stockholm. 2. MÅLGRUPP Organisationen är en sammanslutning av ungdomar i hela Sverige. 3. ÄNDAMÅL Organisationen

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

Stadgar Lunds universitets Politiska och Ekonomiska Förening

Stadgar Lunds universitets Politiska och Ekonomiska Förening Stadgar Lunds universitets Politiska och Ekonomiska Förening Dessa stadgar ersätter 2012 års stadgar. Fastställdes i samband med höstmötet 2013. Denna version av stadgan är författad i Lund av Richard

Läs mer

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening.

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. l. Föreningens firma. Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. 2. Föreningens ändamål. Föreningen, vars verksamhetsområde utgöres av Källö-Knippla i Öckerö kommun, har

Läs mer

Uppfostringsnämnden.

Uppfostringsnämnden. 199 XIII. Uppfostringsnämnden. Den af Uppfostringsnämnden till Stadsfullmäktige inlemnade berättelsen, omfattande Nämndens verksamhet under åren 1899 och 1900, är af följande innehåll: Två år hafva förflutit,

Läs mer

Stadgar för Kvinnokören Embla

Stadgar för Kvinnokören Embla Innehållsförteckning Kapitel 1 Allmänt... 1 Kapitel 2 Medlemskap... 1 Kapitel 3 Räkenskaper... 1 Kapitel 4 Styrelsen... 2 Kapitel 5 Företrädare... 2 Kapitel 6 Valberedningen... 2 Kapitel 7 Repertoarkommitté...

Läs mer

för Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd grundad år 1908 fastställda enligt beslut vid föreningsstämma den 15 maj 2000.

för Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd grundad år 1908 fastställda enligt beslut vid föreningsstämma den 15 maj 2000. Stadgar för Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd grundad år 1908 fastställda enligt beslut vid föreningsstämma den 15 maj 2000. 1 Namn och säte Föreningens namn är Svenska Föreningen för Industriellt

Läs mer

l. FIRMA. Föreningens firma är Bergshamra Bygdegårdsförening. Ingen ändring

l. FIRMA. Föreningens firma är Bergshamra Bygdegårdsförening. Ingen ändring Förslag till ändring av stadgar för Bergshamra Bygdegårdsförening Att behandlas vid årsmötet 2012. Styrelsens förslag till ändring av nuvarande stadgar föranleds främst av det faktum att Bygdegården numera

Läs mer

STADGAR FÖR KUNGL HÄLSINGE REGEMENTES KAMRATFÖRENING Fastställda

STADGAR FÖR KUNGL HÄLSINGE REGEMENTES KAMRATFÖRENING Fastställda STADGAR FÖR KUNGL HÄLSINGE REGEMENTES KAMRATFÖRENING Fastställda 2002-09-14. 1 Ändamål Föreningens ändamål är: att verka för vidmakthållandet och stärkandet av samhörigheten mellan nuvarande och förutvarande

Läs mer

STADGAR FÖR HÄSSELBY STRANDS SJÖSCOUTKÅR

STADGAR FÖR HÄSSELBY STRANDS SJÖSCOUTKÅR STADGAR FÖR HÄSSELBY STRANDS SJÖSCOUTKÅR 1 Scoutkårens uppgift och verksamhetsort Scoutkårens namn är. Verksamhetsort är Hässelby Strand, Stockholm. Scoutkåren ska vara ansluten till Svenska Scoutförbundet.

Läs mer

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet

Läs mer

Stadgar för Svenska Vård

Stadgar för Svenska Vård Stadgar för Svenska Vård 1 Uppgift och ändamål Svenska Vård är den bransch- och näringspolitiska organisationen för verksamheter inom vård, behandling, omsorg och rehabilitering. Svenska Vård ska bl.a:

Läs mer

STADGAR för SVENSKA KYLTEKNISKA FÖRENINGEN

STADGAR för SVENSKA KYLTEKNISKA FÖRENINGEN STADGAR för SVENSKA KYLTEKNISKA FÖRENINGEN Stadgarna antagna vid årsmötet den 19 april 2013 1 ÄNDAMÅL Svenska Kyltekniska Föreningen, nedan benämnd Föreningen, har till ändamål att befordra utvecklingen

Läs mer

Stadgar för Engelbrekt Scoutkår

Stadgar för Engelbrekt Scoutkår Stadgar för Engelbrekt Scoutkår Scouterna Stadgar för Engelbrekt scoutkår, organisationsnummer 875001-8676 Antagna av kårstämman den 2012-03-01 med tillägg vid stämma 2013-03-07 1 Allmänt Engelbrekt scoutkår

Läs mer

3 FÖRBUNDETS MEDLEMSKAP I SAMMANSLUTNINGAR OCH VÄNFÖRENINGSAVTAL

3 FÖRBUNDETS MEDLEMSKAP I SAMMANSLUTNINGAR OCH VÄNFÖRENINGSAVTAL STADGAR FÖR AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDET Reviderade vid riksmöte 2017-04-22 1 NAMN Förbundets namn är Autism- och Aspergerförbundet. Förbundet är en ideell förening. 2 ÄNDAMÅL Autism- och Aspergerförbundet

Läs mer

Stadgar för Haflingersport Sverige

Stadgar för Haflingersport Sverige Stadgar för Haflingersport Sverige Bildad den 28 september 2014. Förslag på ändringar på stadgar, beslutas av årsmöte samt extra allmänt möte 2017. 1 Ändamål Föreningen skall skapa en plattform för alla

Läs mer

Stadgar. Gislövs Vägförening

Stadgar. Gislövs Vägförening Stadgar Gislövs Vägförening STADGAR Sammanträdesdatum 2001-07-31 Sammanträdesledare Orvar Espert Ärende Kommun: l Firma 2 Samfälligheter 3 Grunderna för förvaltningen 4 Medlem 5 Styrelse, säte, sammansättning

Läs mer

antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Föreningen har som ändamål att bedriva havsbastuverksamhet i Kullavik.

antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Föreningen har som ändamål att bedriva havsbastuverksamhet i Kullavik. Bilaga 1 till Protokoll Årsmöte 2015 STADGAR för Kullaviks Havsbastuförening antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Allmänna bestämmelser 1 Föreningens firma Föreningens firma

Läs mer

Anten-Gräfsnäs Järnväg

Anten-Gräfsnäs Järnväg 1 Museiföreningen Anten-Gräfsnäs Järnväg Stadgar Ändrade stadgar beslutade 1:a gång på föreningsstämma 2013-03-23 och en andra gång vid föreningsstämma 2014-03-29. AGJ 2 1. Föreningens syfte Museiföreningen

Läs mer

STADGAR. för. Sjogerstads Elektriska Distributionsförening ek. för.

STADGAR. för. Sjogerstads Elektriska Distributionsförening ek. för. STADGAR för Sjogerstads Elektriska Distributionsförening ek. för. Förslag till stämma den 21 maj 2015 1. Föreningens ändamål Föreningen, vars firma är Sjogerstads Elektriska Distributionsförening ek. för.

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

STADGAR för Brandskyddsföreningen Sverige

STADGAR för Brandskyddsföreningen Sverige STADGAR för Brandskyddsföreningen Sverige I Föreningens uppgift 1 Brandskyddsföreningen Sverige, som är en ideell förening, ska verka för ett säkrare Sverige, med särskild inriktning på brandskydd. Föreningen

Läs mer

Stadgar för Svensk Räddningshundförarförening (SRhF)

Stadgar för Svensk Räddningshundförarförening (SRhF) Stadgar för Svensk Räddningshundförarförening (SRhF) 1 Mål Föreningens mål är: - att sprida intresse för och kunskap om räddningshunden - att anordna lägerverksamhet och lagtävlingar för medlemmarna -

Läs mer

Föreningsstadgar för Villaägarna i Åtvidaberg. ansluten till. Villaägarnas Riksförbund

Föreningsstadgar för Villaägarna i Åtvidaberg. ansluten till. Villaägarnas Riksförbund Föreningsstadgar för Villaägarna i Åtvidaberg ansluten till Villaägarnas Riksförbund Sidan 1 av 6 1 Ändamål och verksamhetsområde 1. Villaägarna i Åtvidaberg är en partipolitiskt obunden sammanslutning

Läs mer

RFSL Ungdoms normalstadga för distrikt (Uppdaterad enligt kongressen 2015, antagen av RFSL Ungdom Öts extra årsmöte )

RFSL Ungdoms normalstadga för distrikt (Uppdaterad enligt kongressen 2015, antagen av RFSL Ungdom Öts extra årsmöte ) RFSL Ungdoms normalstadga för distrikt (Uppdaterad enligt kongressen 2015, antagen av RFSL Ungdom Öts extra årsmöte 2015-05-10) 1 Namn Distriktets namn är organisationens namn följt av det namn som förbundsstyrelsen

Läs mer

Stadgar för STOCKHOLMS TRÄVARUHANDELSFÖRENING. 1 Ändamål

Stadgar för STOCKHOLMS TRÄVARUHANDELSFÖRENING. 1 Ändamål Stadgar för STOCKHOLMS TRÄVARUHANDELSFÖRENING 1 Ändamål Stockholms Trävaruhandelsförening är en organisation för företag inom handeln med byggoch trävaror inom Stockholmsregionen Föreningen har till ändamål

Läs mer

L. M. Ericsson & C:o

L. M. Ericsson & C:o De i denna förteckning upptagna föremål tillhöra vår specialtillverkning, men utföra vi derjemte på beställning alla slag af finare mekaniska arbeten. Stockholm i Juni 1886. L. M. Ericsson & C:o 5 Thulegatan

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17)

STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17) 1 STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17) 1 FÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE Föreningens namn är Miljörevisorer i Sverige. Den har sitt säte i Stockholm. Föreningen kan inrätta

Läs mer