ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRAREFÖRENING.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRAREFÖRENING."

Transkript

1 SVERIGE3 ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRAREFÖRENING. MEDDELANDEN FRÅN CENTRALSTYRELSEN Innehåll: Årsberättelse. Öfverläggningsämnen. - Promemoria för kretsordförandena. - Allmänna meddelanden. Revisionsberättelse. - Stadgnr.. : Mecll msförteckning. S T O C K II O L :.1, 'l'ryci{'i' HOS A. L. NOH~'IANS BOK'l'ItYCKEIU-AK'l'IEnOr,AG 1 v

2 Svcri~cs allmänna folksknllärarcförcnin~. Årsberättelse. t enlighet med föreskriften i 10 af föreningens stadgar får centralstyrelsen hänned framlägga berättelse öfver föreningens verksamhet under år 1882, Insigten om nyttan och nödvändigheten af fln sammanslutning mellan de på folkskolans område arbetande synes tränga allt djupare. Detta 'isar det ständigt stigande antalet af så väl kretsföreningar som medlemmar. Föreningens JnecllemJnar, som vid 1881 års slut voro 2,019, fördelade på 90 kretsföreningai', utgjorde vid 1882 års slut 2,843, fördelade på 125 kretsföreningar. Nya kretsar till ett antal af 37 med 651 medlemmar hafva uneler årflt inträdt, och 1 törening med 7 medlemmar har till följd af uraktlåtenhet att i behörig tid insända årsafgiften måst. ur katalogen afföras, lwarjemte 1 äldre förening sammanslagits med en grannförening. S(lJrelsen har under året utgjorts af hrr J. Molin (ordförande), E. Hammarluncl (vice ordförande), A. M. Stefanson (sekreterare), A. F. $koglund (kassaförvaltare), Aug. Törngren, J. F. Berg och C. A. Landström.. De styrelsemedlemmar, som voro i tur att vid 1882 års slut afgå, blefvo samtlige återvalde, nämligen: hr E. Ham-. marlund (med 995 röster), b,r A. M. Stefanson (med 949. röster), hr A. F. Skoglund (med 948 röster) och hr J. F. Berg (med 590 röster). 11erkställancle utskottet har under året utgjorts af hrr J. Molin, E. Hammarlund, A. M. Stefanson och A. F. Sko"glund. Utskottet har under året haft 22 samnianträden. Beträffande föreningens räkenskapet' må här anföras, att inkomslerna under. år 1882 jeml:e behållningen från föregående

3 4,år uppgingo till kr. 2,536,14, utgifterna under samma tid tiii kr. 835,64, hvadan behållningen till 1883 t-itgör kr. 1,700,&o. I öfrigt hänvisas till revisionsberättelsen. Till centralstyrelsen hafva under 1882 ingått 8 qfoel' låygningsämnen. Af dessa har ett blifvit af förslagsställarne återtaget, ett (folkskolans ställning till allmänna läroverket) upptaget till kretsföreningarnas behandling under 1883, trenne (förslag till stadgar för en sjelfhjelpsförening, tillsättande af hirobokskomite och inföt:ande af främmande _lefvan~e språk vid seminariernå) förklarats livilande, och tvenne (om erhållande af hela lönen i pension och om ett ljudenligare stafsätt) blifvit af centralstyrelsen afslagna. Rörande behandlingen af dessa frågor hänvisas till den här nedan upptagna redogörelsen för centralstyrelsens sammanträde. Hvilande från föregående år hafva förelegat 4 frågor, af hvilka en (ändring af statuterna för enke- och pupillkassan) upptagits till kretsföreningarnas behandling under 1883, en (utvidgning af katalogen) förklarats ytterligare hvilande, och tyenne (om understöd åt aflidne lärares enkor och barn och om ändring af 32 i n. v. folkskolestadgan) afslagits.. Vidare härom nedan. Från föregående år förelåg äfven till slutbehandling af c;entralstyrelsen ett i kretsföreningarna diskuteradt ärende (om rättighet för läraren att deltaga i skolrådets förhandlingar), hvilket på skäl, som synas i d.en ofvan nämda redogörelsen, bli fy i t af centralstyrelsen t. v. undanskjutet Inom kretsföreningarna hafva under året behandlats tvenne från centralstyrelsen remitterade frågor, nämligen om reseersättning åt lärare vid resor för afläggande af läroprof och bm bildande af en lifförsäkringsforening för lärare och lärarinnor. Centralstyrelsens beslut med anledning af kretsföreningarnas uttalanden synas af redogörelsen för styr.elsesammanträdet. Då det är en allmänt inseeld och erkänd sanning, att å ena sidan skolan ej kan blifva vårdad med den kraft och omsorg, hon kräfver, så länge. läraren är tryckt af ekonomiska bekymmer, och å elen andra. siclan läraren på grund af sitt arbetes beskaffenhet och vigt. bör erhålla en aflöning, som till-. fredsställer 'hvarje rimlig fordran, beslöt centralstyrelsen, seelan folkskollärarnes lönefråga fallit vid riksdagen, att, på sätt henne syntes lämpligt,. söka bidraga till frågans lösning. Centralstyrelsen utfärdade derföre i maj månad genom Svensk Läraretidning ett upprop till rikets folkskollärarekår att ingå till Kong1. Maj: t med en petition om löneförhöjning. :... Protokoll med bifallande utt l l.. eningar och möten och d 29 aanc en mgmgo från 134 förstyrelsens verkställ~nde u:;kott ~ept em be~ inle~:mad~ central Maj:t en så lydande petition: I anlednmg haraf tjii Kongl. S. A. I-i. H\rarje fosterlai1rlets vän måste t J.. uppoffringar gjorts för att h". l ac csamt erkanna, att stora hafva hennes lärares lön e ~" h fr o le en. sve n s]~a folkskolan, och för statsmakternas omtank~. 1 a anc en ICke mmst varit föremål Detta ciaktadt är lärarens J..... varande sådan att d o ~ wnomrska stallnmg för när- ' en maste mgrfva 11 1 b blott hos läraren s1elf 1.. ' ~ variga e_ kymmericke J ' Il vars existens ar h t d t.. a a skolans vänner enär J I f?, a o' u an afven hos i hög grad skadlig 'återverl~:~. an a detta forhallande röner en Förbättring i lärames lönevilko.... o I nödvändighet, och våga. vi d B". 1. a~., sa unda en trängande underdånighet.?.n draga:.. er or mfor Eders Kong I..Maj :t i. att det är så väl bland alh mgen erkändt att l 11 an 1 eten som mom nksförsam- :. ' c c en nu varande Iö... garande ersättning föi det.. l. n en _ej. ar en hii fylles att det l'],o.. ~-no c osamma och VIgbga lärarearbetet. 1 rasa ar erkandt och fl o ' nen är alldeles otillräc1di f,". e_re ganger Vlsadt, atf lött.. g or en tarfhg bergning. a c l en 1 sig sjelf otiiiräckli.. ' genom afdrag tiii enke- o l n ga lon en ytterligare minskas på vissa orter synnerligene ~ Y,Upl]r kassan och af de åtminston e att d c... o.. og a \.ommunalutskylderna. e 10II sa ofta forejrom l. Il. ' bidrag olämpliga, enskilda irv n:anc e ~ I a.. t faii såsom löneställen upphört; g na till lararen på de flesta 01 att fordringarna för kom ete. t'ji l". stegras, hvaraf följa "] d P. ~s l ararekailet aiit mera allmänhet utgår ur ~1~1. e. studtekostnader och, enär lärarej1 i skuldsättning; mmdre bemedlades led, en a.ilt större att h:rafven på Iärar ~ns. J t. hvilket tvingar honom catt. ll:.. Je e n:om skolan shindigt ökas fortsatta studier och ac ]rnfefc aglga 8J o?etydhga kostnader pi ns \a anc e af bocjre. c.. o annars skall följa med sin tid. c " I, 1 01' sa VI~ t.han att i följd af den Iåg l aflö. l" förtjenster hviljra "II Je c nmgen araren måste söka hi- J l. sa an mnna erl on f dessutom under alla t" a a~ a passande art och de borttaga tiden för stu~~i a~1diglhe;~~bmaste anses förkastliga: er oc eredelse, de draga lära _ 5

4 6 rens kraft oeh intresse från hans egentliga kall och bibringa honom den uppfattningen, att detta kall är så ringa, att det ej ens kan gifva honom hans anständiga utkomst; att det ekonomiska betrycket nedstämmer läraren, beröfvai honom dei själssl?änstighet och kraft, han så väl behöfver, och förlamar derigenom hans arbete; att deremot frånvaron af bekymmer för det dagliga brödet måste i väsentlig mån bidraga att gifva läraren det lugn och den sjelfständighet samt vidmakthålla den karaktärens fasthet, h vilka äro nödväneliga egenskaper hos en god barnauppfostrare; att, efter det inom riksdagen erkänts behofvet af lö~1eför bättring lika väl för folkskolans lärare som för lärarne v1d allmänna läroverket, desse senare erhöllo en sådan. För att blifva af rätt nytta för läraren, för att sporra honom till ihärdig sträfvan och i sin mån utgöra ett erkänna~1de a[ troget arbete borde äfven löneförhöjning inträda _eft~r VIssa tjensteår, och våga vi härm~1 inför Eders Kongl. lviart 1 under ~ clånighet anföra:.. att inom nästan alla områden af offentlig tjenstemannaverksanlhet detta. system blifv i t länge och med synbar fördel följdt - s åsm~1 t. ex. för lärarekåren vid ~llmänna_läroyel:ket; att folkskolläraren såsom sådan aldng kan 'mna nagon slags befordran till högre aflönad befattl1'in~;.. att lärarens behof stiga med åren, enar det ar att antaga, att hans familj skall kräfva allt större kostnader för sitt under hill; ~ att det måste anses såsom en rättvis belöning för långt oeh pligttroget ai bete, att godtgörelsen derför i någon mån förökas. ' På grund af hvad ofvan blifvit anförclt _samt n:ecl anle~l - ning af de utta1anden, som inom riksförsamlmgen gjord~~ v1c~ sistlidne riksdag om önskvärdheten af en. kongl. propositjo_no 1 frågan, våga: undertecknade, med stöd af_bjfogac~e pro:ok.oll f_ran 134 'folkskollärareföreningar och möten mom nket, a Svenges allmänila folkskollärareförenings och öfriga föreningars och_ mötens vägnar hos Eders Kongl..!VIaj:t i clju1?aste underdå!l1ghet anhålla, att Eders Kongl. IYiaj:t täcktes för mstundande nksclag framlägga nådig p1.;oposition i syfte:. att förbätttytcle lönemlko7' 1nåtte bereclaf"{ lärct7'ne v icl rikets foll-csj.color, och_. ~ o att lönefödlö,jtting e[te1 IJLSSa {Jensteal' ma tilldelas srwune Lä7'et7'e. * * Centrals<'frelsens san1-mantl'äcle elen 28 och 2D clecem,ber r Central s~yrelsen. sanimanträdde elen 28 december 1882 i Stockholm, da_ samthge hennes ledamöter närvaro. Dervid behancllac~_es hv1lancle eller under året ingångna frågor jemte löpande arenden.. o Den un_:le~ år 1881 inom kretsföreningarna behandlade fragan_ om t a~tlghet fö: lärar~n att deltaga i skolrådets fö1' J:r:~cltmgar ~?re~ _ogs_ till sluth~~ afgörande. - Nyttan, ja, j ' -~ss~ fa_ll, nodvancl1gheten af lararens deltagande i skolrådets f?rhancl~_mg~r ~ore till _fullo visad och äfven erkänd, men \rig ~Jga.. skal forelage alt f. n. ej föra frågan vidare. Dessa vore I framost_a rumme.~, att rörande folkskolan och lärarekåren ganska. m_~.ktp _ahgga.nde arenden vore uneler pröf:ning af statsmakterna. Fo: e.mngarn_a.s uttalanden hade emellertid sin betydelse såsom opmwnsyttrmgar mot den nu varande ställningen, och denna betydelse. e~de de, äfven om ingen direkt fordran framstaldes om lagshftnn1gsåtgärder i elen antydda riktningen. Centralstyrelsen beslöt derför, att frågan tmcler för handen varande omständigheter ej skulle upptagas. o Uneler år 1882 hade inom kretsföreningarna behandlats fraga.. om 1:eseersättning åt lärat e vid resor jö1 afläggancle c~f ~~u oprqj. -.. centr~lst~relsen hade föreslagit, att Sveriges allmanna folkskollarareforenmg skulle såsom sin åsigt uttala:.. att d.~ lärare, ~?m på ~rund a.j skolråds kallelse apagga laroprof, hora erhalla reseersättning enligt gallande resereglemente... Detta förslag till uttalande hade bifallits af 58. kretsförem~1gar, me1~ afslagits af Någon framställning till Kongl. Ma.J :t eller r~ksc~agen i syfte att få denna angelägenhet ordnad genom _lagsbftnmgsåtgärd~r ansåg centralstyrelsen ej lämplig. En ;Iyhk fraga kundeo ~J gerna framläggas i annan afsigt än att. astadkomma ett pav1sande af det för handen varande behofvet. ~ent_ralstyrelsen heslöt clerför, att till samtliga skol ::;tyrelser 1 nket utfärda eh cirkulär hvari frambölles öns]-. v~~ dh_eten deraf, oatt kommunerna, så Hlnge lärarens ekonomisk~ stallnmg vore sa tryckt, den nu är, mera allmänt, än hittills skett, meddelade resebid~ag åt profvande lärare. Det af Rännebergs och S. Luggucle krets väckta och af Landskrona, Kullens samt Vemmenhögs och Ljunits kretsföre- 7

5 s ningar understödda förslaget om bildande cif en lifförsäkl ingsförening för folkskollärare och lärarin~wr! hvilket förslag. under år 1882 varit hänskjutet till kretsförenmgarna, företogs till slutlig behandling. - Centralstyrelsen hade beträffande detta ärende till kretsföreningarnas besvarande framlagt följande fråga: Vill Sveriges allrnänna folkskollärareförening uppelraga åt sin centralstyrelse att af föreningeils medel bekosta en af fackman verkstäld gransknmg och utredning af. det af Rännebergs härads kretsförenil1g väckta förslaget till. en lifförsäkringsförening för skol: lärare och lärarinnor? Enfu: denna fråga af 9 kretsföreningar besvarats med ja; men af 73 med nej, beslöt centralstyrelsen, att Rännebergs och S. Luggude. 1~retsförenings motion ej skulle till någon centralstyrelsens vidare åtgärd föranleda. Fl'ån ce ntralstyrelsens sammanträde 1881 hv:ilade en från Södertörns kretsförening ingången fråga om unelerstöd från föreningen åt ciflidne lärares enko1 och bctj n. - Enär nytt förslåg 1 samma syfte och med vidlyftigare utredning vore att vänta från san1ma förening, beslöt centralstyrelsen, att frågan ej ntl skulle till någon åtgärd fö'ranleda. Från föregående styrelsesammanträde hvilade fråga om ändring af, 11 mom. 1 (?.~!Ja 32) i foll-cskolestadgan rörande lärares afsättniiig. - Andringsförs1aget iimehölle htifvudsakligen, att om lärare befunnes oskicklig till sin tjenst, skolstyrelsen skulle efter i protokoll intagen, men fruktlös befunnen varning föredraga ärendet på ordinarie kyrkostämma, då församlingen egde atfyttra sig i frågan. Beslut skulle först kunna fat-. tas på näst följande ordinarie kyrkostänima, och.skulle för giltighet i beslutet om af.~ättning fordras, att minst två tredjedelar af de afgifna rösterna lydde derå. -:- Centralstyrelsen hade sig ej bekant något fall af afsättning, bevisande det i fråga varande stadgandets olämplighet. Den föreslagna ändringen vore så-. dan, att hennes tillämpning säkerligen blott skulle leda till partistrider inom församlingarna. Dessutom vore det af föga gagn att företaga parhela ändringar af folkskolestadgan, då hon vore så beskaffad, att hon i sin helhet kräfde en fullständig ornarbetning. Centralstyrelsen heslöt på grund häraf, att frågan ej skulle till någon åtgärd föranleda, Från Rännebergs och S. Luggucle krets, biträdd af Landskrona, Kullens samt Vemmenhögs och Ljunits kretsföreningar, hade ingått fråga om och förslag till ändring af statute1 na j~r.folf.cskollärarnes enj.ce ~ och pupillkassa. - Enär frågan pa w.und. af 14 o mom.. 2 i föreningens stadgar måste till kretsforenmgarna rem1tteras,r hänvisas till betänkandet här nedan.. Fr~n 1881 års styrelsesammanträde hvilade fråga om ntvtcl:qmn,~ Cff elen ~~ smeclclelcu~~et år[öijancle katalogen. - Cm~tlalstyrelsen. ansa.g, att, enar. vv1lh. Beskows matrikel nyh~en utkommit, en dylik utvidgning för närvarande vore obe-. l~ofhg, och beslöt, att ärendet skulle framdeles vid lämpligare helpunkt upptagas. f(ongsb~tcl-ca ~ret~förening hade inkommit med förslaa, a~t folkskollaraj'ekar~.n borde söka erhålla hela lönen i pe 1~swn. :- ODet v?re val sant, att. elen pension, läraren erhåller ef~er sm ~~nga ljenstgöring, ~r liten och otillräcklig, men ofvans~ae.ncle.~~:slag km~de. aldng. framläggas med hopp om framgang, en~.r f?lkskollararen dengenom komme i en säregen unclantagsstall~mg.. Ingen tjenstema.nnaldass erhölle nämligen hela d~.t for tjen~ten hestämda arvodet i pension. Detta arvode. fordelad_es 1 ~llmänhet i fast lön och tjenstgöringspenmn~ar, hv1lka o senare bortfölle, så snart löntagaren lem ~~~e. tje~~ten:. Fragan om en löneförbättring för läraren stocle 1 ofngt for narvarande o på da.gordni.ngen, och det vore att hoppas,. att hon vum~e asyftad lösmng. Dermecl" följde då, att p~nswnen, s.?m ntgn~ge med vissa procent af lönen; äfven blefve hogre och lararens alelerdom sålunda bättre tryggacl. Centralstyre~se~. bes.~öt på dessa grunder, att frågan ej skulle till någon atgard foranlecla., Från.He1~restacls och Ljunits 7-cret~förening hade ingått skufvelse, l ohvilk~n framhölls önskvärdheten deraf, att centrals!yrelse~l matte mhemta kretsföreningarnas tanke rörande ett!juclenhgaj e stcifsätt än clet nu bn~kliga. Inom. centr.alstyrelsen betonades å ena sidan, det vår literalm tydhg~ v1sar, att ljudbetech;ningen uneler alla tider varit met~ ell~: mmdr~ obestämd och vacklande. Ständigt hade emelle~:hd roster höjts för åstadkommande af enkelhet och bestamdh~t. ~e flesta af d~ssa hade syftat åt ett mera ljudenligt b~tec]~mg.ssatt och haft hll yttersta mål, att hvarje ljud finge JU nar~nare. s~tt ~ars1nlda tecj~en. Den senaste kraftiga åtgärden i denna ~ 1ktn~ng vore Nordiska rättstafningsmötets öfvergångsförslag som den dag, söm är, vunnit allt flere anhängare., Bristen p~ emghet mellan dessa beklagades likväl. V1dare framhölls det berättigade i den fordran, att det!)

6 lo sluifna ordet ju borde enklast oe;h klarast möjligt åskådliggöra det talade, - men ingenting annat. Den lika beteckningen af o~ika ljud hade stundom förledt till oriktigt uttal af t. o. m. ganska vanliga ord. Vid unelervisningen hade nog hvarje lärare haft tillräckligt af olägenheter genom den nu förherskande ljudbeteckningen för att inse fördelarne af och önska en reform. Den korta och dyrbara skoltiden öddes till stor del bort på rättskrifningsöfningar, utan att eleverna ändå vunne någon större säkerhet. Skäl funnes således för att söka om möjligt bidraga till vinnande af en enklare ljuclbeteclming. Det yore härvid ej fråga om att genast få infördt ett fullt fonetiskt slafsätt - elit 'ore vägen ännu säkerligen -lång -, men man kunde åtminstone söka åstadkomma större enhet bland anhängarne af en reform. Det kunde anmärkas, att någon verklig auktoritet i frå:gan saknades, men i så fall ansågs den praxis, som redan vunnit fast fot inom literaturen, för en ganska god sådan, - för så vidt det ens ktmde bli fråga om någon auktoritet alls. Det föreslogs dm för, att till kretsföreningarnas besvarande må. t te fram läggas.. följande frågor:.. Ar en reform af svenska språkets stafning nödig och nyttig? I hvilken riktning bör en sådan reform gå? Bör något från lärarekårens sida göras i syfte att införa ett mera l j u den ligt stafsätt? Å andra siclan anmärktes, att ehuru olägenhetema af det nu varande slafsättet vore obestridliga och följaktligen en förändring i högsta grad önsklig, svenska språkets stafning aldrig visat tenelens till ett sådant stillastående, att man behöfcle befara så. stor olikhet mellan det talade och skrifna ordet, som nu eger rum i vissa. andra språk. Tvärtom hade förbättringarna säkert om än långsamt' följt. Det vacklande i foma liders slafsätt torde just till stor del haft sin grund uti detta ~täncligt fortgående stilla förbättringsarbete. Vid en rättstafningsreform vore nödigt, ej blott att en verklig förbättring inträdde, utan ock att enhet.vore till finnandes i det nya, som antages. Men då nu vetenskapen ej vore fullt på. det klara med denna fråga, och sålunda ingen verklig auktoritet funnes, hvem kunde då afgöra, hvilken af de många»små auktoriteterna» vore den, som borde följås, och' vore -det så säkert, att ej det enskilda tycket här skulle åstadkomma en villervalla, betänkligare än den redån varande? Denna möjliga förbistring slmll~ bli så.. my~ket syårare att omsider få hugt med, som en och ~var sakerh_wm sku1le förmena sig vara i sin goda rätt o~h m~alun~la vrlja frång å. den väg till ett förnuftsenligt slafsatt, pa hvrlk;m han af en. eller~ annan anledning slagit in. De_ssutom ansags, att en elylik fraga låge utom fältet för förenmg~ns verksamh.et,. och hufvudsakligen på detta skäl beslöts att fragan skulle hll mgen åtgärd, föranleda. ' :Mot detta beslut reserverade sig hrr J.. Molin, E. Hammarlund och J. F. Berg.. ~rår~ sty! elsen för ÖstNt Yestmanlancls 7-cretsjöJ eninq hade mgatt fraga om folksl-eolans ställning till albnätma lär~v_erl~et. ~ p~ grund af det stora intresse, som just i närvarande t~.c~ ar fo~'km~paclt. med denna a~gel~genl~et, och då rös'ter höjts for en andr;ng 1 skolornas stallmng trll hvarandra samt ett 0 utta~~ncle fran karen kunde i förevarande fall ega betvclelse ~~slo~ centralstyrelsen, att frågan skulle remitteras till ' kret s ~ floref~mgt~llrn]a ~tt' af dem behandlas lmder år 1883, och hänvisas c er or 1 )etankandet här nedan.. På grund af uttryckt önskan af lvora pastoreds kl'etsjöreru,ng _ h~?e l~clm'?oten af sam'ma krets, hr C. G. Schmidt, inlemna; f?,~sl~g,. }~Il staclgcw f?r en sjelfl~jelpsf?rening -inom Jolks.l-colla7 cu el-..m en. 11, Centralstyrelsen hade sra bekant att ett hl~nan.de förslag innan kort vore att vänta frå~ SödertÖr~s kretsf~r:mng.. D~ :~ i,d behandlinge11.. af en så svårlöst fråga, det 'me e~. stor.. foic!el, att. flere forslag med samma syfte kund~ samheligt skarskadas, beslöt centralstvrelsen att låt h 1 Schmrclts förslag hvila, till dess det väntad~ ingått. a o _ Från ~orsvil-cskreifsen hade uti en till centralstyrelsen inga:1~en. sknfvels~ framh ållits önskvärdheten deraf, att en 7-comt.t: nttllsattes l syfte att gj'anskao b ~fintliga läroböckel' föl~ folkskolan. - Centralstyrelsen ansag, att frågan i hennes nuvarande outredda skick ej borde till kretsarne remitteras. Deremot fanno centr.alstyrelsen mecl anledning af mångfaleliga företeelser pa skolhterature11s område Forsvikskretsens hemställan Yara fullt berättigad, och att en granskning.af läroböcker för foll~sko1~~1 v?re af heh.of-vet påkallad: En sådan granskning hm de l~mpl_rgast ske af en för ändamålet utseeld komite. Då emelle~ tjd tillsättande af en sådan och uppgörande af arbets~ plan for den samma blefve ett synnerliaen s\ årt och omfattande a:' hete,, enär härvid hä~1 sy:1 mås~e taga~ till en mä11gcl om~tändrgheter, och den, ekon mm ska siclan af företaget ej minst torde

7 12 komma att träda i förgrunden, så beslöt centralstyrelsen att söka verkställa en förberedande utredning af ärendet för ~tt seelermera på grund af gjorda rön framl~gga för l~r~tsförenmgarna förslag till åstadkommande af en saclan komite. Östra Göinge härads kretsförening hade väckt fr~ga 0~1 införande aj undervisning i jrämmoancleo lejvande sprak?lcl sen 1 inarie7'1w. -- Centralstyrelsen ansag fragan vara af stor vigt, och att sakens förverkligande skulle vara af mycke~1 bety~else både för lärarens utbildning och för hans verksamhet m om skolan. Men denna angelägenhet egde ett i ögonen fallande sammanhang med elen nu på dagordningen stående fr~.gah 0~1 1 en reorgat1isation af rikets hela skolväsen de..mano kanel.~.~j, h'\ilken utgång denna senare fråga finge, ~e1: att nagon for~n- clring i. det närvarande förhållandet skulle mtrada vore san~obkt. Man kände ej, h vilken ställning folkskol.an komme att m taga i en. ny sakernas ordning, och sålunda ej heller de kraf, som på grund deraf komme att ställas på lärar.en. Att ega full klarhet om folkskolans blifvande plats i hela skolsystemet vore emellertid af mycken vigt vid frågans närmat~~ be~löman.de, och beslöt centralstyrelsen derför att afvakta en.lamp~1gare tj._;lpunkt för ärendets framläggande och.sålunda tills vidare lata det samma hvila. Beträffande förvaltningen af föreningens medel beslöts: att lyftande af deponerade medel skulle ske genom verkställande_ utskott~ts försorg; att lyftamle af medel, insatta på upp- och afsluifnincr skulle verkställas af ordföranden och. b' kassaförvaltaren. En. kretsförening hade ut~alat önskvärcl~eten ~eraf,.. att centralstyrelsen. skulle på förenmgens medel so]~a erhalla hogr~ 1 ;änta än 4 1/ 2 procent. - Centralstyrelsen ansag dock, att da föreningens kass9, ej uppginge till hög:e bel?pp ä~ det.. nu varande, det ej vore skäl att sök~ erhalla hogreo ranta an dm~, som lemnades i bankinrättningar 1 Stockholm. Da kassan vunmt större tillväxt, ville centralstyrelsen taga saken tmder förny~~ pröfning. Framför allt skulle hon tillse, att medlen vor.e. sakert placerade. Detta vore vigtigare, än att man mö J hgen kunde bereda sig 1/2 a 1 procent högre. ränta.. Vid anstäldt val aj bejattning~hajvanc~e in_om.centl'alst!lrelsen utsågos till ordförande hr J Molm, hll vice ord- förande hr E. Hammarh~nd, - till sekreterare hr A. M. Stefanson och till kassaförvaltare hr A. F. Skoglund.. Till lecla'rnöte1; i verk tällancle utskottet för 1883 utsågos hn J. Molin, E. Hammarlurid, A. l\1. Stefanson och A. F. Skoglund.. Att. i 1 ~claktionen af.jö1:eningens organ öfvervaka före Ipngens m tressen valdes.. hrr A. M. Stefanson och A. F. Skog ]und. Öfver läggningsämnen. l:o. Angående än~lring i 1'eglementet föl' folkskolläj'at"- nes enke- och pr~pillkassa... Från Rännebergs och S. Luggude häraders kretsförening, biträdd af Vemmenhögs och Ljunits, Lapdskrona och Kul1ens kretsar, har till centralstyrelsen ingått följande skrifve]se: Vie~ ;R.ö_nnebergs härads kretsförenings sammanträde i Lanelskrona 1 JUh 1881 upplyste ordföranden om, hurusom förvaltnincrsm'!lko~tn~clerna för folkskollär~1:nes. enl.~e- och pupillkassa unct"'er 3-ars-penoclen 187~ :beshg1t s1g hll ungefär samma belopp som det under namcla bel utbetalade understödet till enkor och barn, och föreslog med anledning häraf tillsättandet af en komite som skuue hafva att uttala sig. om huruvida ej denna drycra för! v~ltningsomkostnad skulle kunna ~edsättas samt en större:;, utdelm?g ur ~assan erhållas. Med anledning häraf tillsattes en komite, bestaende af skollärarue Broorne i Bårslöf Ekstrancl i Säby och Stenberg i Landskrona. ' Den kor~ite, - ~?m af Rö?neb~r~s hära~s kretsförening haft i uppdrag att ofvervaga, huruvida ej fdrvaltnmgsomkostnaclerna för folkskollärarnes enk~- o~h pupillkassa, hvill~eri uneler 3-års-perioden 1? uppgatt hll kr. 9,107,99 n'lot mflutne kr. 349,694,19' och hll pensioner utbetalte kr. 11, kunde nedsättas sammanträdde i Säby skolhus den 13 nove;nb'er. '.. Seclan komiterade tagit kän~edom af revisionsberättelsen, heslots. att, se~.an de meddelat s1g med andra Jcretsföreningar, för Svenges allmanna folkskollätareförenit1g framställa förslacr cleron1', att, då förvaltningskostnaderna för kassa~ - hvil: ken ej längre om~ föl:storas - bli~vit från.dragna, åt~r stqclen af de arhgenmflytande afg1fterna Jemte räntor.. pr kassan utbefalas åt clelegarnes enkor och barn. Saby skolhus den 13 november ' L. Gust. Broomc. K. A~ Stenbe1 y. A. P. J. Ek;;tNuul. 13

8 Anmärkning. K.omiterades utlåtande härofvan, rörande önskad ref~)l m fö~ folkskollärarnes enke- och pupillkassa,. syfta~ ~1Ufvudsakhgast J?. a förändring af 21 och 22 i Kongl. MaJ :ts n~chga r~glemente for folkskollärarnes enke- oah pupillkassa: att nagon v1ss procentutdelning för p~nsionerna ej p.1~ stad?,~s, u.ta1\ va1:de. ~ess~ hero~nd~ af de årliga mkomstern~ saval ~f ran~or fran kass~1:, son: ej m~ vidare tillväxa som af mflutna arsafg1fter, sedm~ forvaltnmgs~m kostnaderna blifvit fråndragria; men bö~a pens1oner.~1as relativa belopp bestämmas _eft~r c~en lön, föro hvlll\:en. ve~ler~orancle.. skolområde eller skolchstnkt 1 afseende a delegar.ens. eg~n pensjonering vunnit delaktighet i folkskollärarnes pensw,nsmrattnmg. Centralstyrelsen finner det i:1gångna ären~~t v~ra ou~redt och omotiveradt. Hvad anmärknmgen om de hoga forvaltnmgskostnaderna i jemförelse med det ut_bet~l~de pensionsbeloppet angår, så är det naturligt, att des.sa.. 1 borjan ~kulle vara.]emförelsevis höga, enär antalet pens10narer var r~nga.. Men dessa senares antal stiger oupphörligt, och redan ~m v1s~~ s1g :tt am~at förhållande mellan de båda siffrorna. UtgJorde for trearsperioden förvaltningskostnaderna kr. 9,107,9!l och del utbetalade pensionsbeloppet kr. 11,755,s4, så visar det s!g, ~tt. för perioden förvaltning skostnade~ na uppgatt hll kr sn och det utbetalade pensionsbeloppet hll kr. 41,10~,58. Uncle~ cl~t förvaltningskostnaderna sålunda äro ungefär hka, har pensionsbeloppet vida mer än. tredub~lats... o Då det nu visat sig, att utgifterna hll pensioner 1 saclan grad tillväxa,. synes det centralstyrrls~n vara i h~g gt~ad oklokt och skadligt att söka hindra penslon.sk~ssaons for storn~g genom att, seelan förvaltningskostnaderna _bhfv1t fran.?ragna, tjll deleo-arne utbetala samtliga inflytande afg1fter och rantor. ;.)I sådant fall skulle man aldrig kunna på förhand veta den årliga pensionens storlek - en omständigh~~' g~nska_ vi_? tig för pen$ionstagaren -, och belopp~t blefv~ s_ake_~ hge~~ 1 J:og grad vaddande. Dessutom försvu:me J_U en v1gh~. f~rutsattnmg för en allt mer omfattande penstonermg och hojnmg af pensionsbeloppet,. den nämligen, att kassan varder allt ~tön e. Förbättringar kunna nog vidtagas ino~n enke- och P':~p1llkassan - godt, vot;e utan tvifvel, att pe'?s10nen _blefveo ston e ~'.~nen ofvan stående förslag synes ej leda d1t.. Bada o ~e hll ~nda lupna treårsperioclerna~ revisorer.. hafva.. ock pa.:.isat v1gten deraf, att 'nya berälmmgar verkstall~s for att ~trona kass~ns. förmåga att bära de nu staclgacl_e utg1ftern~. Pa.. ~a~nma gang visade naturligtvis dessa beräknmgar, om nago~1 hojnmg af pensionsbr-lopprt vore möjlig. Dock hafva. revisorerna - oeh detta med rätta - ansett, att för vinnande af större erfarenhet, och på det att ändamålet må så mycket säkrare vinnas det ännu borde anstå några år med utförandet af dessa kal: kyler. Centralstyrelsen får på dessa grunder hemställa:. o att Svet'(qes albnänna.folkskollärarejöt ening matte besluta att lemna clet Cff Rönnebet gs och S. Luqgucl~ kr~t~föt ening väckta Jöt;slaget angqende andrmg. l regletnentet Jöt joll1.skollärar nes enke- och puptllkassa utan ajseencle. * * * 2:o. Folkskolans plats i vårt skolsystent. Från Ö. Vestmanlands kretsförening har ingått följande fråga:.. '»!(an folkskolan, h vars uppgift är alt bibringa undervisn mg ~t a~lmo~ens barn, vara ämnad till en förberedelse och grundlaggnmg ttll elementarläroverken?.l> På de skäl, som å. sidai1 11 finnas anförda, beslöt centralstyr_elsen vi~ sistlidna sammanträde att remittera denna fråga bll kretsf?reningarnas behandling, men har tillåtit sig att ~mcler ofv~n staen~e lydelse fmmläggå henne som diskussionsamne. V1dare v1ll centralstyrelsen för sin del göm följande uttalande i ämnet. Det. är allmän~ in sed t, att vår tid stället på medborgaren kraf, hv1lka allvarligt mana till att med yttersta omsorg tillse de ungas UI~_pfostran. Hemmets unelervisning och vård : f~rclo~11 nog for det stora flertalet - äro nu i allmänhet otillrackhga, och derför måste skolan i allt vidsträcktare 1i1ån biträda med sin undervisande och uppfostrande verksamhet. Hoennes betydelse. ~äxer också dagligen, ju större for<;lringarna pa m~dbo.~ ~~ren bhf~a, och det betonas allt kraftigare,.att hon skall 1 J110Jhgaste ma.tto förbereda till det praktiska lifvet. Har n~l sk~lan i allmänhet ofvan sagda uppgift att vara hemmets l~je!parmng,~ OC:~l är det sist påpekade an?pråket på henne berathgaclt, sa följer med nödvändighet, att hon måste taga hoänsyn ej blott till bildningen i allmänhet, utan äfven till el; man~ahand~ arte1;na af mensklig id, och att hon derefter s.~ be~lnfver sm undervisning, att krafven på unelerbyggnad for ohka o verks~mh:tsfält i o så hög grad som möjligt ses till godo.. Male~. b hr salunda bad e att. uppfostra duglige. medborga~e 1 allmanhet och att meddela faekbildning.. Klart synes 15

9 te vara, att detta mål ej ki:m llppnås på en väg blott' eller rned ett och samrna medel: en arbetsförclelniilg på' llndervisningens stoi a om'råde är nödvändig. Att ingå i en vidlyftigare redogörelse för skolans sönderdelning är här ej platsen, då vi hafva att fästa oss vid blott den allmänt medborgerliga bildningen och vidröra öfriga områden, endast för så vidt. de ega beröringspunkter med denna.. Beträffande denna allmänt meclborgerliga bildning ega vi för närvarande för meddelande af den samma folkskolan och allmänna 'läroverket. Folkskolan i sitt nu varande skick tillfredsställer ej tidens kraf på den borgerliga alhl)änbildningen. Orsakerna härtill äro flere och ligga dels hos henne sjelf, dels (och kanske förnämligast) utom henne. S'å är hon ännu jemförelsevis ung. och 'har- derföre ej hunnit arbeta sig till den stadga och precision i undervisningsmetoder, som önskligt vore;. sa har en stor del af allmänheten ej insett hennes vigt och betydelse, byarför denna allmänhet, för h vilken skolan finnes till, just sjelf lägger de svåraste hinder i vägen för hennes fruktbringande verksamhet:. än är det oregelbunden skolgång, än njugghet vid bekostande af lok~ler, und~rvisnings materiel o. s. v.; så hafva statsmakterna ej ens egnat henne så pass mycken omvårdnad, att de sökt sätta läraren i tillfälle att kunna offra hela sin tid och -sin kraft åt skolans tjenst. Att re~ultatet af folkskolans arbete under sådana för hållanden ej 'nått den höjd, hvartill fordringarna på allmänt medborgerlig bildning i våra dagar stigit, är gifvet. Det a]lmänna läroverket - förr mera uteslutande lärd skola - har för att gå till mötes tidens kraf anordnat sina s. k. afslutningskurser. i 3:dje och 5:te klasserna och sålunda l viss mån blifvit en skola för allmänt' medb01~ gerlig bildning. Det har tack. vare denna organisation uppträdt sqm e'tt slags medtäflare. till folkskolan och, som naturligt är, på hennes bekostnad dragit till sig det allmänna intresset och förhoppningarna. Massor af elever sättas dit blott för a~t. inhemta de_ kunskaper, som läroverkets lägre klasser kunn~ meddela ut-. öfver folkskalebildningen - vi taga naturligen här ej hänsyn till andra, 'mindre afsevärda he,;ekelsegrunder. Det får sålunda ett slags mode1;na apologistklasser, och folksiwlan : för lorar de elever, som just skulle bilda hennes högre afdelningar. Men är man då nöjd 'med den' allmanna bildning, som Näppe läroverket meddela1; sina elever i de lägr'e Jdasserna? ligen.. Denna skola har inom vårt undervisningsväsende blifvit t el.tltl fac totum: hon skall. fylla sin gamla plats att förbereda de rent vetenskapliga studierna,.hon skall helt eller delvis vara preparandanstal~ f?r en mängd fackskolor, och på sistone har hon nu ock bhfv1t en»meclborgareskola» Att J f 1 o l o c s w an 1 r~ga ej m~1, sa osom hon borde, uppfylla de mångskiftande fordrmgar, h vilka }~lu.nda, måste _ställas på henne,. ligger i öppen dag, ~ch d.en. IIUnmg, som bhfver mest lidande, torde härvid vara ~en.'.wgt~~aste - den.. borgerliga allmänbildningen. Trots det hllmotesg~ende, som laroverket genom anordnandet af de s. k. afsh.1~nmgskurserna visat gent emot tidens kraf, är dock de~~ mre organi~ation ~åd~n, atto man af det samma ej kan ~egm a elen. praktiska nktnmg hade i afseende på lärokursema~ anor.dnmg och deras meddelande, som fordras för d~ m'. h vilka ej komma att åtnjuta någon vidare ~kolbildning. Hartill kommer,en ~nnan.. omständighet - kanske den vigtig~.ste af ~l.la -.: allmanna laroverket blifver af flere anledningar stangclt f01 den stora massan. af landets ungdom. Och det är dock denna stora massa, det härvid frä111st gäller. A[ det sagda torde vara klart., att vi för närvarande icke ega - ~1agon ~!wla, som. m~ddelar den borgerliga bildning, hvilken tic~en hafver ~ och ~tt.. en.förändring sålunda är nödig. Yilmn~en.. pao en forba~b mg af vårt undervisningsväsende hafva ocksao forma~.t ~?ra. s1g gällande, och flere förslag, åsyftande en saclan forbattrmg, äro framlagda. Några af el.. o l c c essa ma 1ar ti sitt hufvuclsyfte antydas, för så,~ iclt de beröra folkskolan.. A. Borttagande af allmänna läroverkets 5 lägre klasser och dessas något förändrade lärokursers öfverflyttande på folkskolan..~åsom öf-vergångsform föreslås borttagande af de tre lagsta klasserna. (F. T. Borg. Motion i riksdagens andra kam\nare 1880.). B. ~>. att lägsta klassen af det allmänna läroverket bör mclragas,... hvarjemte undervisningen bör så ordnas att, efter ft~llstä1:dig g~nomgång af folkskolan, inträd~ omedelbart kan vmnas 1 elementarskolans första klass.» (Andra kammaren 23 mars 1882.) C. s.måskolan såsom bottenskola, grundläggande för å ena sidan allmänna läroverket och å elen andra folkskolan. (E. F. Gustrin 'och C. Kastman.»Skolan och hemmet» 1882.). D. Inrättan~le af s. k. borgareskolor bredvid allmänna läro- 17 2

10 18 horgerliga bildningen. åt dem, som i lika grad med h varje annan behöf-va den samma. ~n ~n n an. väg för vårt: skolsystems reorganisation i p rak_ tisk nktmng.. g1fves dock. Den ändring af det närvarande synes vara den ~asta, som uppfyller följande viikor: visshet om en mera.. praktisk underv.isning, så liten rubbning som möjligt af d~t nar~arande (hvangenom lätthet :vid öfvergången till ett hattre v~nnes, och möjlighet att i den nya byggnaden infoga det dughga af det gamla bevaras), samt slutligen ernående af re~ormen för billigaste pris - dock väl till märkand~s, att för pnsets skull förbättringen ej får blifva blott skenbar.. Den första unelervisningen. bör likasom nu meddelas i-=-1 småskolor: Derpå vidtager folkskolan, som, utvecklad och tillökad genom högre kurser, bildar den verkliga medborgerliga skolan. 1 L~rokurserna inom. folksko~an och allmänna läroverket jem- kas sa, att elev kan vid ett visst stadium af folkskolan omedelbart öfvergå till allmänna läroverkets första. klass. Al~männa läroverl~et blefve då naturligen vägen för den, s.?m sokte vetenskaphg o eller högre fackbildning; den förlangcla folkskalekursen ater för den, som blott ville inhemta allmänbildning eller slutligen öfvergå till yrl):esskolor. _. H vad namn man seelan vill. gifva folkskolans olika afdelnmgar -»minimikurs»!»högre folkskola», ;>fortsättningsskola»,» borgar~skola» eller dylikt - är fullkomligt likgiltigt. Det hela blefve 1 allt fall en sammanhängande kedja. Till huru stor ~el sko~.an. skulle blifva obligat?risk blefve alltid. beroende på b d somstan d J gheterna.. Al!t efter som folkskolans förmåga att meddela bättre ml.-7 d~rv1~mng stege, kunde inträdesfordringarna fö:r andra henne narstaende skolor. höjas... Vår nu varande ~oll\:skola vore just lämplig såsom grund for depna medbm'gerhga skola, enär hon i viss mån redan eger en plats såsom sådan i folkmedvetandet och dessutom från.. börja1~. inslagit på den mera praktiska riktningen. Det allmanna laroverket k~mcle mera ostördt få egna sig åt det, som,. trots alla expenment, dock synes vara dess innersta menmg, nämligen att fullt tillgodose förberedelsen för de ve ~.enskapliga.. studie~ na. De lägre fackskolorna och i viss grad afven allmanna laroverket hade en fast grund att bygga på. ~ol~\:skol~.n blefve den stora stammen, innefattande det ojemforhgt storsta antalet af landets ungdom, och från denna stam förgrenade sig vägar till_ unelervisningens alla mål. Sjelf hade ve~ket och folkskolan för»elen högre handtverksklassens, de handlandes och större jordbrukames behof». (F. Anderson.»l hvilken riktning bör en reform af våra undervisningsanstalter gå?»). Beträffande förslaget A må vidare anföras, att undervisningen skulle omfatta blott svenska ämnen. l den mot alln1änna läroverkets 3-5 klasser svarande delen af den nya folkskolan skulle.undervisas af akademiskt bildade lärare, och den nu varande folkskolans syfte blefve att blott förbereda till denna folkskolans högre afdelning. Rörande förslaget B må anmärkas att ' - för så vidt eljes något sammanbang i det hela. sln.~:le finnas - et~dera af tvenne följande fall väl skulle mtraffa: a) att en v1ss kurs sattes som. gräns för folkskolim uppåt, oe;h den folkskoleelev, som åstundade 111era vetande, hade att v~da sig till allmänna läroverket. Härigenom omöjliggjordes all sjelfständig utveckling af folkskolan, och ungdomen kunde komma i åtnjutande af praktisk bildning endast i den mån, allmänna läroverket vore i stånd att meddela elen samma; eller b). att folkskolan tillätes en stegvis gående utveckling uppåt, och att allmänna läroverket i samma mån afkliptes nedtill. Om än folkskolan härigenom så småningom»utvecklades», vore det dock äfven i detta fall slut med hennes sjelfstänclighet qch kanske äfv.en med en god del af hennes praktiska riktning, enä~ åtmins~one hennes synliga hufvudmål blefve att förbereda hll den. larda skolan. Och om denna lärda skola vunne på en dyhk anordning, torde ock vara starkt tvifvel underkastadt. Af förslaget C skulle i tillämpningen följ a, att allmän~ a läroverket måste tillökas med en eller flere klasser - nedat. Vi ega ej att uttala oss om, huruvida detta vore en verklig»reform», men det ligger åtminstone der i ett påvisande af, att allmänna läroverkets egentliga uppgift ej torde vara meddelandet af den allmänt medborgerliga bildningen. Förslaget D är ett helt nytt uppslag. Man har klaga~ öf-ver att allmänna läroverkets lägre klasser och folkskolan 1 viss 'mån löpa parahela med hvarandra, och att det sålunda slösas med penningar för undervisningen, men enligt detta förslag skulle tillkomma en tredje parahelskola - borgareskolan.. Vi mäkta ej inse, hvad annat denna skulle hafva att meddela sina elever mellan 8 och 14 år, än det en god folkskola har att erbjuda. Resultatet häraf blefve, att folkskolan. - afsedel för»den egentliga arbetsklassen» - nedtrycktes bll en slags ersättnings eller >>fattigskola», oförmögen att meddela den medl!)

11 ~o folkskolan såsom sitt enda mål att söka hållå jemna steg med tidens allt mer stigande fordringar på den allmänt medborger-. liga bildningen... Högre lärarebildning kräfdes naturligen för denna utveckling af folkskolan. Seminariekursen torde hehöfva utvidgas. Måhända kunde vid dessa lärarebildningsanstalter anordnas lägre och högre examina för tjenstsökand~ inom skolans olika hufvudafdelningar. Efter denna korta öfversigt af den nu varande ställnin&,en inom skolan och af de mest beaktansvärda af de framlagda reformplanerna samt efter de korta antydningarna om ett sätt, hvarpå reformen möjllgen lättast och med minsta rubbning af det närvarande skulle kunna 'åvägabringas, får centr.alstyrelsen förelägga till Sveriges allmänna folkskollärareförenings bes1 a- rande följande frågor: Är et~ rejornt aj våd undervisningsväsende 7iöclig?. Om så ät') hvilken plats böt' clå särskitclt jo ll-c s ko lan intaga?. 3:o. Angående afl~ning åt sekreteraren och kassaförvaltaren. Centralstyrelsen får på grund af 19 i föreningens stadgar föreslå, att Sveriges allmänna folkskollärareförening beslutar: att sekreteraren och kassaförvaltaren för hvarclera må åtnjuta ett arvode aj 100 kt;onor. Promemoria för kretsordförandena. \ 1. Före instunclcu~cle september månaels börjwl företagas inom kretqföreningcwna Jöijancle ärenden: 1:o föredrages revisorernas berättelse (sid. 23) öfver vet kstälcl granskning cif för eni?~g ens räkenskaper och förvaltning föt' 1882 och beslutas i sammanhang clet mecl am ansvarsfrihet för styrelsen; 2:o val aj 3 ledamöter i centralstyrelsen; (De afgående ledamöterna äro hrr J. Molin, Aug. Törngren och C. f.:. Lanclström.) 21 ' 3:o val af 3 t evisoret' ; (Häl:~ill ku~na ilaturligtvis ej välj as st relseleclamoter euer deras supleanter.) y 4 : 0 ~ ehandling cif_, J7 ågan angående. ändring i egl~mentet fo7' folkskollärcwnes enke- och pupzllkassa (sid. 13); 5 :o ~eh~tndling cif fi'ågan. om folks.l-colans plats z vart skolsystem (sid. 15); G:o be!landtz:ng Cff frå,cjan 7'Ö7'ande at vode åt sekj eteraren ~ch kasscifö7'valtaren (sid.. 20)..2. Stadgarnas S u 6 ) 7 oc 7 i 15 mom. 2 tonle beaktas 3. JVI~d cifsee~de å s(ljrelsevalet- hänvisas till 11 ocl~ 1i 3) och to t de beaktas att valsedel ej ~'å r innehålla flet' e a ~ re namn. J' h och f3. lvied cifseende å revisot svalet hänvisas till 1.2 k l 5. ~. 1 sc, r-fyif~ern ct j~m~e åtföljande medletnqför'ieckningar s o a msanc 7as t dl kasscifo1'valtat'en - e i t u st. l. och äj dervid att ueaktct: ;J t,l) l e sen u t.: atd,t vlicll UIJ)pgörande af medlemsförtecknino'arna de Scln a J an cetterna användas. "' c alt å r s,af~ifterna insändas ~r~d e r september 111 " l att ~enmn ~a r. hels~ sändas medels postanvi~~~~~ ' - uneler ~ll~ fall l ~lce l orekomm enderadt bre f. g att ~nmarken w.l.cc hädanefter emottao'a. l' 'l att 111s" l f rt c :;,c s l. : anc a a gr er qvrtteras i Svens]- v, rqvrc. t c1' mng mom 14 dagar efter mottnpandet '- a.rar e l - att senare än de 2 "< ' ej ]-. c" c n Januan anmälda medlemmrr '-unna 1 arets katalog upptagas. r.., ~ r:e e~ lagclc~ - å r scifg~te l'na jöt' i katalogen u 'J 'Jtaa iut fw.. emngcu galla for föregaende ål', sålunda.!'.!? - ~ enar katalogen ä7' föl' ej Jut 1883) 7. Rretsol'{lföra1Ule n 1 lpmanas att b ea l \.ta stadg arna. öfrig t nog a

12 22 Allmänna meddelanden. 1:o. I afseende på årsafgiften för 1883 vill centralstyrelsen erinra om 3 mom. 4 i föreningens stadgar. 2:o. k orter, der ej 1ärarefö~ enin g förut finn~s, tm:de för saken intresserad person samla kamraterna omkrmg sig och sätta sig i förbindelse med centralstyrelsen.. o 3:o. Så snart tio personer å en ort antecknat s1g sasom medlemmar i föreningen, kunna de hos centralstyrelsen anmäla sig vilja utgöra en krets och föret~ga val ~f ordf~rancle. 4:o. Staclgar och närmare upplysmngar erhall~s fran ~entralstyrelsen, hvars adress är: Centralstyrelsen for Svengr.s allmänna folkskollärareförening, Stocklwlm. Stockholm i april J. Molin. Entil Hammcu luncl. A. Jl1. Stejanson. A. F. Skogluncl. Aug. Törngren. J. F. Berg. C. A. LanclF>tröm. -.-.IVV'.f\JVVV -- Revisions berättelse. Un~ertec~~nac~e, utsedde att granska Sveriges allmänna f~lksl~_o.llararefore~1mgs.räkenskaf.er och ~örvaltning för år 1882, fa hmmed.efter fullgjorclt uppdrag afg1fva följande berättelse. Antalet. ledamöter \ltgjorcle vid året~ början....'.»»»» slut..._...,. 1 hvadan antalet under året ökats med 824. _..,.:. _ Året.~ räkenskaper utvisa i Debet: _:..:. Behållning från år kr , 843 l eoamotsafgifter J a 50 öre... -ler.. l 1,421 5o.,, _Räntemedel... _....», 48:oo.» ;~;;;;_...::...~ 1 ~' 469 '50. Kr. 2,536,14. J(reclit: Tryckningskostnader.. : kr. 364,4o. Skrifmaterialier m. m...» 39., 7G. Resekostnadsersättning ,45. För postförsändelser '.» 7. 9,oa. sekreterarens arvode» 100,oo. Kas~aförvaltarens d:o : : : : ~:::::::::::: : ::::::» 100,o:>. kr Behållning » 835,G4. 1,700,50, Kr. 2,q36,I4. Föreningens tillgångar vid årets si'ut voro :. Ins~.tte i Stockholms Enskilda b'ank mot.41 / 2 % ranta ;... kr. 1,500,oo. Kontant hos kassören....» 200, 50 : Kapitalbehållning till år kr. 1, 700,50.. Räkenskapern~.äro förd.a med omsorg och. reda, samtliga t~tg1ftsposterna ~ehongen venficerade, hvarjemte säkerhetshandlmgama befunmts vara fullgiltiga.

Imatra Aktie-Bolag. "Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts

Imatra Aktie-Bolag. Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts Hans Kejserliga Majestäts resolution i anledning af Handlanderne Woldemar och Wilhelm Hackmans jemte öfrige delegares uti Imatra Aktie' Bolag underdåniga ansökning om stadfästelse ;1 följande, för detsamma

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond STADGAR för Föreningen Svenska Sågverksmän och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond Reviderad juni 2009 STADGAR för FÖRENINGEN SVENSKA SÅGVERKSMÄN 1 Ändamål Föreningen har till ändamål: att att skapa ett

Läs mer

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening.

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. l. Föreningens firma. Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. 2. Föreningens ändamål. Föreningen, vars verksamhetsområde utgöres av Källö-Knippla i Öckerö kommun, har

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN 92/KK542 107 KFS 1995:3 Ers KFS 1993:5 STADGAR FÖR BOSTADSSTIFTELSEN PLATEN (Antagna av KF 1995-09-25, 121, att gälla fr o m 1 oktober 1995) 1 Stiftelsens firma

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

8 T A I) G A R FÖR FÖRENINGEN T. I. ANTAGNA. DEN 3 MAJ 18fift. Typografiska Föreningen! Boktryckeri. IS6S.

8 T A I) G A R FÖR FÖRENINGEN T. I. ANTAGNA. DEN 3 MAJ 18fift. Typografiska Föreningen! Boktryckeri. IS6S. 8 T A I) G A R FÖR FÖRENINGEN T. I. ANTAGNA Å ALLMÄN SAMMANKOMST DEN 3 MAJ 18fift. S T O C K H O L M. Typografiska Föreningen! Boktryckeri. IS6S. Föreningen T. I. har till ändamål: l:o) att bidraga till

Läs mer

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o 21. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anvisande af medel för folkskolväsendet under år 1908. Stormäktigste, Allernådigste

Läs mer

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor.

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor. 1 Hämtat från www.sahlinska.se Sahlinska släktföreningen (Värmlandssläkten) Underrubrik: Släkthistoria C. Y. Sahlin VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. UPSALA 1888 AKADEMISKA

Läs mer

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige STADGAR FÖR SOS-Animals Sverige Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 31a maj 2008 1 Ändamål SOS-Animals Sverige är en ideell förening som skall verka för djurs välbefinnande i och utanför Sverige.

Läs mer

STADGAR FÖR JORDBRUKARE-UNGDOMENS FÖRBUND (JUF)

STADGAR FÖR JORDBRUKARE-UNGDOMENS FÖRBUND (JUF) - 1 - STADGAR FÖR JORDBRUKARE-UNGDOMENS FÖRBUND (JUF) 1. FIRMA Förbundets firma är Jordbrukare-Ungdomens Förbund (JUF). 2. SYFTE Förbundet, som är partipolitiskt och religiöst obundet, har som syfte att

Läs mer

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö 1. Ändamål: Vattenföreningen Hagen har till ändamål att handha till föreningen anslutna fastighetsägares vattenanläggning föruppfordring

Läs mer

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 1 Namn och Distriktets namn och geografiska verksamhetsområde geografiskt fastställs av Autism- och Aspergerförbundets

Läs mer

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.)

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) STADGAR för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) I KAP. Gillets ändamål och omfattning 1. Gotlands gille skall hava till ändamål att, jämte befrämjandet

Läs mer

STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping

STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping antagna den 15/2 1931 och den 22/5 1931 den 11/4 1978 och den 30/5 1978 den 26/2 1986 och den 21/5 1986 samt den 24/2 2009 och den 28/5 2009

Läs mer

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening Sveriges Släktforskarförbund Framtagna 2011 NORMALSTADGAR För släktforskarförening 1 Föreningens namn Föreningens namn är. 2 Föreningens ändamål Föreningen, är en ideell förening samt politiskt och religiöst

Läs mer

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 1 1979-01-22 beviljade Länsstyrelsen i Stockholms län Organisationsnummer registrering av Fjällhöjdens samfällighetsförening 716417-0560 /Anders Brodd STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 Stadgar för samfällighetsförening,

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Blad 1 STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Antagna av kommunfullmäktige den 8 december 1992, 312, med ändringar den 12 december 1995, 263. 1 Firma Stiftelsens benämning är

Läs mer

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: 1951-01-27 Antagen: KF 86, 1944-09-22, Sammaläggningsdelegerade 74, 1966-12-29 Reviderad: KF, 37 1980-03-31, 169, 1992- Godkända av länsbostadsnämnden

Läs mer

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne.

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. Protokoll hållet vid ordinarie Kommunal Stämma uti Lerums Skola Den 2 Mars 1866. Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. 1. Då debiterings=

Läs mer

Föreningens firma är Anläggningssamfälligheten Timjanen i Uppsala.

Föreningens firma är Anläggningssamfälligheten Timjanen i Uppsala. Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår av dessa stadgar. Firma

Läs mer

Stadgar för POSTEN SENIORERNA

Stadgar för POSTEN SENIORERNA Stadgar för POSTEN SENIORERNA 1 FÖRENINGENS NAMN Föreningens namn är Posten Seniorerna. 2 FÖRENINGENS SYFTE Föreningen är en ideell, politiskt och fackligt neutral, rikstäckande organisation med syfte

Läs mer

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1 Bilaga 1 INSTRUKTION för LOKALAVDELNINGARNA i SOS BARNBYAR SVERIGE Antagen vid årsmöte den 15 maj 2004 Antagen vid årsmötet den 23 april 2005 Antagen vid årsmötet den 22 april 2006 Antagen vid årsmötet

Läs mer

Stadgar för D 21 av Zonta International

Stadgar för D 21 av Zonta International Stadgar för D 21 av Zonta International 1 Medlemskap Zontaklubbarna i Sverige och Lettland utgör Distrikt 21. Distriktet skall vara indelat i sex områden (areas) på följande sätt: Area 01: Norrbottens,

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

Stadgar Lunds universitets Politiska och Ekonomiska Förening

Stadgar Lunds universitets Politiska och Ekonomiska Förening Stadgar Lunds universitets Politiska och Ekonomiska Förening Dessa stadgar ersätter 2012 års stadgar. Fastställdes i samband med höstmötet 2013. Denna version av stadgan är författad i Lund av Richard

Läs mer

30* 31* Läseåret 1885-1886 Läseåret 1886-- 1887 Läseåret 1887--1888 Läseåret 1888--1889 Läseåret 1889--1890. folkskolo] Lägre.

30* 31* Läseåret 1885-1886 Läseåret 1886-- 1887 Läseåret 1887--1888 Läseåret 1888--1889 Läseåret 1889--1890. folkskolo] Lägre. 0* * Tab. JY: 9. Antalet intagna ch afgångna samt inskrifna ch när- varande elever vid Helsingfrs stads under läseåren 88 890. Läseåret 88 884 Läseåret 884- Läseåret 88-886 Läseåret 886-- 88 Läseåret 88--888

Läs mer

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare 1 Ändamål Årsta-Runstens Sportryttare (ÅRS) är en ideell förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet. Föreningen skall bedriva utbildnings- och tävlingsverksamhet

Läs mer

STADGAR 2002-05-15. Anders A. Stadgar för Ekås Samfällighetsförening

STADGAR 2002-05-15. Anders A. Stadgar för Ekås Samfällighetsförening STADGAR Sammanträdesdatum 2002-05-15 Sammanträdesledare Anders A Ärende Stadgar för Ekås Samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet

Läs mer

Föreningen kan i fullgörandet av sin uppgift verka genom ett helägt servicebolag.

Föreningen kan i fullgörandet av sin uppgift verka genom ett helägt servicebolag. STADGAR för den ideella föreningen ByggDialog Dalarna 1 Ändamål ByggDialog Dalarna är en ideell förening med ändamål att inom Dalarnas län utifrån alla aktörers perspektiv arbeta proaktivt för att bidra

Läs mer

Stadgar för Svenska Vård

Stadgar för Svenska Vård Stadgar för Svenska Vård 1 Uppgift och ändamål Svenska Vård är den bransch- och näringspolitiska organisationen för verksamheter inom vård, behandling, omsorg och rehabilitering. Svenska Vård ska bl.a:

Läs mer

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 1. ÄNDAMÅL Svenska Motorvagnsklubben (SMoK) är en riksomfattande ideell förening. Dess huvudsyfte är att bevara kulturarvet i form av äldre svenska motorvagnar, och

Läs mer

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER 1 Ändamål KÄRRA VÄNNER är en ideell förening, vars syfte är att verka för att bevara byn Kärradals karaktär och verka för en god, trivsam och innehållsrik

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17)

STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17) 1 STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17) 1 FÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE Föreningens namn är Miljörevisorer i Sverige. Den har sitt säte i Stockholm. Föreningen kan inrätta

Läs mer

Stadgar för Ollebacken vind Ek. för.

Stadgar för Ollebacken vind Ek. för. STADGAR Stadgar för Ollebacken vind Ek. för. 1 Namn Föreningens firma är Ollebacken vind Ek. för. Org. 769618-1010. 2 Ändamål Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom

Läs mer

STADGAR för VALLDA TORÅSSKOLANS FÖRÄLDRAFÖRENING

STADGAR för VALLDA TORÅSSKOLANS FÖRÄLDRAFÖRENING STADGAR för VALLDA TORÅSSKOLANS FÖRÄLDRAFÖRENING 1 Ändamål Föreningen, vars namn är Vallda Toråsskolans Föräldraförening (VTFF) har till uppgift inom Toråsskolan och dess förskolor stödja hemmen och skolan

Läs mer

Stockholms Spiritualistiska Förening

Stockholms Spiritualistiska Förening 1 Stockholms Spiritualistiska Förening STADGAR Slutligen fastställda på årsmötet den 28 april 1998. (Justerade enligt beslut på årsmötet den 20 april 2009.) (Justerade enligt beslut på årsmötet den 22

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

STADGAR för. SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening

STADGAR för. SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening STADGAR för SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening 1 FIRMA, ÄNDAMÅL, SÄTE Namn Föreningens namn är SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening Ändamål Föreningens ändamål är att främja och

Läs mer

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm.

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Stadgar för Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Föreningen bildades den 27 mars 1913 Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf är föreningens höge beskyddare 1 Föreningen, vars benämning är Föreningen

Läs mer

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014)

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla, stödja och bedriva motionsverksamhet för alla åldrar, samt i övrigt verka

Läs mer

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. 223 X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. Den af Bestyreisen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs till Stadsfullmäktige afgifna berättelsen för året är, med undantag af tvänne längre

Läs mer

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o 20. Finlands Landtdags underd å n i g a svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående kommunikationsfonden. Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Läs mer

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422 S T A D G A R för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING org.nr: 822000-8422 Dessa stadgar har antagits vid årsmöte i Linköpings Villaägareförening 2010-03-16 1 Ändamål och verksamhetsområde 1 1. Linköpings Villaägareförening,

Läs mer

Stadgar för Svenska Kattskyddsförbundet

Stadgar för Svenska Kattskyddsförbundet Stadgar för Svenska Kattskyddsförbundet 1 Riksförbundet Svenska Kattskyddsförbundet är ett rikstäckande förbund som erkänner alla katters lika värde och rätt till ett gott liv. Svenska Kattskyddsförbundet

Läs mer

Svanska Polisförbundet, Sveavägen 45, Stockholm.

Svanska Polisförbundet, Sveavägen 45, Stockholm. 3 SEP. 1954 u T i l l Svanska Polisförbundet, Sveavägen 45, Stockholm. Härmed ha vi nöjet att översända de i förbund sstadgarna { 25, mom. 1 omnämnda handlingarna. Halmstad den 2/9 1954. För Halmstads

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. 1. Ändamål. 2. Uppgifter Riksorganisationens uppgifter är: Lokalföreningens uppgifter är:

Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. 1. Ändamål. 2. Uppgifter Riksorganisationens uppgifter är: Lokalföreningens uppgifter är: Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. Stadgar antagna vid årsmöte den 28 februari 1988 Ändringar av stadgarna antagna vid årsmöte 15 maj 2004 Ändringar av stadgar antagna vi årsmöte

Läs mer

STADGAR STOCKHOLMS SCHACKFÖRBUND. Giltiga från 2013-06-17

STADGAR STOCKHOLMS SCHACKFÖRBUND. Giltiga från 2013-06-17 STADGAR STOCKHOLMS SCHACKFÖRBUND Giltiga från 2013-06-17 1 Förbundets namn och geografiska omfattning Förbundets namn är Stockholms Schackförbund, i fortsättningen benämnt Förbundet, bildat den 28 januari

Läs mer

Stadgar för Agronomförbundet

Stadgar för Agronomförbundet 1. Ändamål [STADGAR FÖR AGRONOMFÖRBUNDET] Antagna den 9 mars 2013 Stadgar för Agronomförbundet Medlemskap i Agronomförbundet tillkommer den som besitter agronomexamen eller som bedriver studier för att

Läs mer

1 Namn Mom. 1: Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund

1 Namn Mom. 1: Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund Stadga för Öppna Moderater - Moderaternas hbt-förbund Antagna vid förbundsstämman 2014-04-26 1 Namn Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund 2 Ändamål Mom.1: Öppna Moderater

Läs mer

STADGAR för ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄNS HANDELSKAMMARFÖRENING och HANDELSKAMMAREN MÄLARDALEN FÖR ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄN

STADGAR för ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄNS HANDELSKAMMARFÖRENING och HANDELSKAMMAREN MÄLARDALEN FÖR ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄN STADGAR för ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄNS HANDELSKAMMARFÖRENING och HANDELSKAMMAREN MÄLARDALEN FÖR ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄN Antagna av Handelskammarföreningen - den 18 mars 1992 och den 5 maj 1992 (årsmöte)

Läs mer

Installationer och/eller servicearbeten av pelletsrelaterad utrustning. Övrig relevant utrustning för användning av pellets

Installationer och/eller servicearbeten av pelletsrelaterad utrustning. Övrig relevant utrustning för användning av pellets PelletsFörbundet Stadgar för PelletsFörbundet i Sverige Ek. För. 1 Firma Föreningens firma är PelletsFörbundet i Sverige Ek. För. (uttalas och utrycks i tal och skrift som PelletsFörbundet ) 2 Ändamål

Läs mer

STADGAR FÖR UPPLANDSTIFTELSEN, IDEELL FÖRENING ANTAGNA 2004-11-11

STADGAR FÖR UPPLANDSTIFTELSEN, IDEELL FÖRENING ANTAGNA 2004-11-11 STADGAR FÖR UPPLANDSTIFTELSEN, IDEELL FÖRENING ANTAGNA 2004-11-11 NAMN OCH ÄNDAMÅL 1 Föreningens namn är Upplandsstiftelsen. 2 Föreningen har till ändamål att inom Uppsala län vara ett för kommunerna och

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 frán Amerika i 4. åiervändanyde/kjisven ø i.» N Göteborg. G[;e_borgs Weçköbláds,tryckeri,.1892.\L För att *bespara de personer, som från Amerika med denna linies

Läs mer

antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Föreningen har som ändamål att bedriva havsbastuverksamhet i Kullavik.

antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Föreningen har som ändamål att bedriva havsbastuverksamhet i Kullavik. Bilaga 1 till Protokoll Årsmöte 2015 STADGAR för Kullaviks Havsbastuförening antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Allmänna bestämmelser 1 Föreningens firma Föreningens firma

Läs mer

STADGAR FÖR FLOTTANS MÄN GOTLAND FASTSTÄLLDA VID ÅRSMÖTET DEN 19 FEBRUARI 1994.

STADGAR FÖR FLOTTANS MÄN GOTLAND FASTSTÄLLDA VID ÅRSMÖTET DEN 19 FEBRUARI 1994. Sida 1 av 5 STADGAR FÖR FLOTTANS MÄN GOTLAND FASTSTÄLLDA VID ÅRSMÖTET DEN 19 FEBRUARI 1994. ÄNDAMÅL Flottans Män på Gotland är en lokalförening till Riksförbundet Flottans Män och omfattar Gotlands län.

Läs mer

landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag (2006:369).

landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag (2006:369). 9 kap. Revision Val av revisorer 1 Under de år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag

Läs mer

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM PATENT N.^0. BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM ^ätt att åstadkomma vissa slags emulsioner äfvenson. for ändamålet afsedd apparat. Patent i Sverige från den 1^l deoember

Läs mer

Stadgar för Privata Assistansanordnares Riksorganisation (PARO) 1 Ändamål

Stadgar för Privata Assistansanordnares Riksorganisation (PARO) 1 Ändamål Stadgar för Privata Assistansanordnares Riksorganisation (PARO) 1 Ändamål Privata Assistansanordnares Riksorganisation (PARO) är en ideell förening som har till ändamål : att vara branschorganisation för

Läs mer

N:r 322 Om anläggande av spårväg inom Baltiska utställningens område.

N:r 322 Om anläggande av spårväg inom Baltiska utställningens område. Malmö stadsfullmäktiges protokoll den 19 december 1913. N:r 322 Om anläggande av spårväg inom Baltiska utställningens område. Spårvägsstyrelsens framställning i fråga om anläggande af spårväg inom Baltiska

Läs mer

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01 Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000

STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000 STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000 1 Stiftelsens namn är Stiftelsen Folkteatern i Gävleborgs län. 2 Stiftelsens styrelse har

Läs mer

Stadgar för lokalavdelning inom rasklubben Engelsk Springer Spaniel

Stadgar för lokalavdelning inom rasklubben Engelsk Springer Spaniel 1996-02-19 Stadgar för lokalavdelning inom rasklubben Engelsk Springer Spaniel Baserat på: Normalstadgar för Svenska Spaniel och Retrieverklubbens rasklubbar Antagna vid SSRK:s extra fullmäktigemöte 1993-11-20

Läs mer

Stadgar HSO Stockholms stad

Stadgar HSO Stockholms stad Stadgar HSO Stockholms stad Antagna 1994-04-25 Reviderade 1997-04-07 Reviderade 1998-04-22 Reviderade 1999-04-27 Reviderade 2001-04-24 Reviderade 2003-04-10 Reviderade 2006-04-05 Reviderade 2008-04-09

Läs mer

Stadgar. Målaremästarna i Borås

Stadgar. Målaremästarna i Borås Stadgar för Målaremästarna i Borås Antagna 1994 Reviderade 1998 Reviderade 1999 Reviderade 2006-1 - 1 Föreningens ändamål Målaremästarnas i Borås (Föreningen), skall organisera måleriföretag inom sitt

Läs mer

DEN BOSTRÖMSKA FILOSOFIEN.

DEN BOSTRÖMSKA FILOSOFIEN. /> i Si ;t.>-. / ^ k c, OM DEN BOSTRÖMSKA FILOSOFIEN. NÅGRA ORD AP H. EDFELDT. STORAGE-IreH HAIn - LpC LP9-F22A U.B.C. LIBRARY f^w»- ^^W*'^' /" B 4486 E34 1884 ^^^""^m^ THE LIBRARY sj^,mi^ -vn. =-^^ ^iss

Läs mer

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING 1. Namn och ändamål Föreningens namn är Pölsebo Småstugeförening. Föreningen har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen i deras egenskap av egnahemsägare

Läs mer

Kårens verksamhetsområde är Försvarshögskolan. Försvarshögskolans Studentkår har sitt säte i Stockholm.

Kårens verksamhetsområde är Försvarshögskolan. Försvarshögskolans Studentkår har sitt säte i Stockholm. STÄMMOHANDLINGAR Sida 1 av 8 Antagna: Trädde i kraft: 2015-10-23 1 Sammansättning, ändamål och verksamhetsområde Försvarshögskolans Studentkår är en demokratisk och ideell sammanslutning av studenter och

Läs mer

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål 1 MSS-föreningen har till ändamål att främja utveckling inom hälso- & sjukvården samt stärka och stödja sjuksköterskans

Läs mer

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering S t a d g a r för föreningen Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Reviderade 26 mars 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering. Föreningen är en

Läs mer

Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet

Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet 1 (6) Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet 1 Namn Föreningens namn är Region Väst inom Kulturens Bildningsverksamhet, nedan kallat Regionen. (organisationsnummer 802456-6369) Regionen

Läs mer

Förbundet består lokalt av regionsansvariga med därtill underliggande länsföreningar. Medlem i länsförening är automatiskt medlem i förbundet.

Förbundet består lokalt av regionsansvariga med därtill underliggande länsföreningar. Medlem i länsförening är automatiskt medlem i förbundet. STADGAR POLISENS HUNDFÖRARFÖRBUND 1. Förbundet har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen samt vara rådgivande organ till Svenska Polisförbundet i frågor rörande polishundtjänsten. Förbundet

Läs mer

Stadgar för Solel i Sala och Heby Ekonomisk Förening Org. nr: 769620-1172

Stadgar för Solel i Sala och Heby Ekonomisk Förening Org. nr: 769620-1172 Stadgar för Solel i Sala och Heby Ekonomisk Förening Org. nr: 769620-1172 1 Föreningens ändamål Föreningen, vars firma är Solel i Sala och Heby Ekonomisk Förening, och som i dessa stadgar benämns föreningen,

Läs mer

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige Normalstadgar För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige September 2010 Normalstadgar för Djurskyddet Sveriges föreningar antagna 22-23 maj 2010 vid förbundsstämman i Södertälje. Reviderade vid förbundsstämman

Läs mer

Styrelse 5 Föreningens angelägenheter handhas av styrelsen. Den ska verka för föreningens framåtskridande samt tillvarata medlemmarnas intressen.

Styrelse 5 Föreningens angelägenheter handhas av styrelsen. Den ska verka för föreningens framåtskridande samt tillvarata medlemmarnas intressen. Stadgar för Gransjöbodarnas snöskoterklubb Ändamål 1 Klubben är en ideell förening, vars uppgift skall vara att tillvarata medlemmarnas intressen i snöskoterfrågor, verka för en sund utveckling av snöskotertrafiken

Läs mer

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Dagordningspunkt 11 Riksstämma 2010 Bilaga 1 Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar STADGAR för SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Antagna vid årsmöte den 24 25 maj 1997 Reviderade

Läs mer

716445-1440 2009-01-20, slutligt antagna 2009-04-23

716445-1440 2009-01-20, slutligt antagna 2009-04-23 FIRMA, SÄTE, ÄNDAMÅL 1 Göteborgsvind nr 1, ekonomisk förening är en sammanslutning av elhushållskunder inom Göteborg Energi AB:s distributionsområde. Föreningens styrelse har sitt säte i Göteborg. Föreningens

Läs mer

MSF Stockholms stadgar Senast reviderade 28/01/2015 Godkända av MSF:s förbundsstyrelse XX/XX/2015

MSF Stockholms stadgar Senast reviderade 28/01/2015 Godkända av MSF:s förbundsstyrelse XX/XX/2015 MSF Stockholms stadgar Senast reviderade 28/01/2015 Godkända av MSF:s förbundsstyrelse XX/XX/2015 Allmänna bestämmelser 1. MSF Stockholm är en lokalavdelning av Medicine Studerandes Förbund (MSF) inom

Läs mer

STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND

STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND Antagna vid Stockholms Orienteringsförbunds årsmöte 2005-03-09 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Ändamål 1 Stockholms Orienteringsförbund (OF) skall främja, utveckla och

Läs mer

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. 173: X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. Den af bestyreisen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs till Stadsfullmäktige afgifna berättelse för året är, med undantag af tvenne längre

Läs mer

Sökandens adress och andra kontaktuppgifter:

Sökandens adress och andra kontaktuppgifter: ANSÖKAN TILL PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN Vi ber att Patent- och registerstyrelsen beviljar tillstånd att grunda stiftelsen [stiftelsens namn] och fastställer stiftelsens stadgar. Helsingfors, den 6 september

Läs mer

Förslag till reviderade stadgar 2011-11-15. Ändringar markerade med ruta revideringar till höger.

Förslag till reviderade stadgar 2011-11-15. Ändringar markerade med ruta revideringar till höger. Stadgar för den ideella föreningen Tillväxt Gotland 1 Firma och styrelsens säte Föreningens firma är Tillväxt Gotland, ideell förening. Styrelsen ska ha sitt säte i Gotlands kommun. 2 Ändamål Tillväxt

Läs mer

Styrelsens arbetsordning. Reviderad 2014-04-27

Styrelsens arbetsordning. Reviderad 2014-04-27 Styrelsens arbetsordning Reviderad 2014-04-27 Sida 1 av 5 Arbetsordning för FSO:s styrelsearbete Mål FSO ska verka för att få delaktighet i verksamheter och projekt som avser Social Omsorg runt om i landet

Läs mer

Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås

Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås Örjanshus 12-09-24 1 Allmänt S:t Örjans Scoutkår är en sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Scoutverksamheten bedrivs

Läs mer

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE KAPITEL 1 Firma, säte och ändamål STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE 1:1 Namn 1:2 Säte Föreningens namn är Linjeföreningen BEWARE. Föreningens styrelse har sitt säte i Västerås. 1:3 Föreningstyp Linjeföreningen

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN LOMMA TRÄNINGSVERK. Förslag till 2013-03-06

STADGAR FÖR FÖRENINGEN LOMMA TRÄNINGSVERK. Förslag till 2013-03-06 STADGAR FÖR FÖRENINGEN LOMMA TRÄNINGSVERK Förslag till 2013-03-06 Stadgar för Lomma Träningsverk, ideell, förening, fastställda 2013 03 06, sid 1 av 5 1. Ändamål. Föreningen ska, i egen regi eller via

Läs mer

STADGAR FÖR GÖTEBORG HISINGENS ROTARYKLUBB

STADGAR FÖR GÖTEBORG HISINGENS ROTARYKLUBB STADGAR FÖR GÖTEBORG HISINGENS ROTARYKLUBB Distrikt 2360 Stiftad 1955 Dessa stadgar ersätter de stadgar som tidigare gällt för Göteborg Hisingens Rotaryklubb. 1 Utöver vad som är stadgat i Enhetlig grundlag

Läs mer

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association).

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association). STADGAR Dessa stadgar har antagits vid Föreningsstämma 23:e mars 2015 och är en uppdatering av ursprungliga Stadgar antagna på Ordinarie Föreningsstämma från 26:e juni 2013 samt uppdateringar vid extra

Läs mer

För medlemskap krävs förutom anmälan till styrelsen att föreskriven årsavgift betalas.

För medlemskap krävs förutom anmälan till styrelsen att föreskriven årsavgift betalas. STADGAR Högklints villaägareförening i Västerhejde socken, Gotlands kommun Organisationsnummer [ ] 1 Ändamål Föreningens ändamål är att verka för skyddet av naturen inom det s.k. Högklintsområdet och att

Läs mer

Stadgar för Linköpings fäktklubb

Stadgar för Linköpings fäktklubb 1(6) Stadgar för Linköpings fäktklubb Syfte 1 Föreningens namn är Linköpings fäktklubb, i förkortad form LFK. Föreningens syfte är att bedriva fäktning i Linköping. Föreningen skall vara organiserad enligt

Läs mer

Stadgar för. Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening

Stadgar för. Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening Stadgar för Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening Ändring av lydelse i 5 antagen på ordinarie årsmöten 2014-03-09 och 2015-03-01. 1. Föreningens namn och karaktär Föreningens namn är Söderbykarls

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

GDK-sektionen 1 (10) 2013-05-29 Stadgar

GDK-sektionen 1 (10) 2013-05-29 Stadgar GDK-sektionen 1 (10) 2013-05-29 för Grafisk design och kommunikations sektion Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Senast uppdaterade 2013-05-29 GDK-sektionen 2 (10) 2011-05-03 Innehållsförteckning

Läs mer