Växthuseffekten möjliggör liv på jorden
|
|
- Bernt Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Växthuseffekten möjliggör liv på jorden Atmosfärens gaser fungerar lite som växthusets glas och hindrar en del av del av solens värmestrålar från att reflekteras tillbaka till rymden. Växthuseffekten är naturlig utan den skulle jordens medeltemperatur vara 33 C lägre. Vattenångan är den viktigaste naturliga växthusgasen. 1
2 Utsläppen förstärker växthuseffekten klimatet ändras De viktigaste växthusgaserna som människan orsakar är koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ) och dikväveoxid (N 2 O). Växthusgaser uppstår alltid när fossila bränslen (stenkol, olja, naturgas och torv) förbrukas. Växthusgaser produceras också vid skogsbränder, vissa industriprocesser, avstjälpningsplatser och jordbruket. Luftens koldioxidhalt har inte varit så hög som den är nu på åtminstone 20 miljoner år. 2
3 Klimatet har redan blivit varmare värmeslag i sikte Jordens medeltemperatur steg med 0,6 C under 1900 talet. Uppvärmningen kan endast förklaras med de klimatförändringar som människan orsakat. Detta århundrade förutspås värmen stiga med 1,4 5,8 C. Havsytan antas stiga med cm. 3
4 Temperaturomväxlingarna på det norra halvklotet under de senaste 1000 åren Temperaturen jämfört med medeltalet för perioden Direkta temperaturmätningar Indirekta temperaturmätningar som gjorts efteråt från t.ex. koraller och glaciärer. Källa: IPCC Intergovernmental Panel on Climate Change 4
5 Klimatförändringen leder till orkaner, sjukdomar och hungersnöd Klimatförändringen förutspås: smälta glaciärer och orsaka vattenbrist höja havsytan, vilket leder till att öriken och låga kustområden dränks Öka och förstärka extrema väderfenomen som översvämningar, torka och orkaner öka spridningen av tropiska sjukdomar som malaria försämra skördarna i många områden och förorsaka hungersnöd minska naturens mångfald öka mängden miljöflyktingar Redan en värmestegring på 1,5 C kan utsätta 50 miljoner människor för hungersnöd, 200 miljoner för malaria och 2 miljarder för vattenbrist. 5
6 Temperaturen i Finland stiger särskilt på vintern År 2100 kommer Finlands medeltemperatur att vara 1,1 6,6 C högre än nu. Samtidigt stiger regnmängden med 3 16 %. Temperaturen stiger mest på vintern och våren. År 2100 kan det vara slut på skidandet i södra delarna av Finland. Källan: SWECLIM. Swedish Regional Climate Modelling Program På grund av golfströmmen är medeltemperaturen i Finland C högre än i t.ex. Sibirien och Grönland. Klimaförändringarna kan påverka även havsströmmarna. I värsta fall blir Finlands klimat kallare. 6
7 Arter kan försvinna helt och hållet även i Finland På grund av klimatuppvärmningen kommer en stor del av de ursprungliga finska naturtyperna försvinna och åtskilliga arter att dö ut. Andra arter kan flytta norrut från sina nuvarande boplatser. Fjärilarna utvidgar sitt revir norrut. År 2001 hittades det mera fjärilarter i Finland än någonsin tidigare. Saimenvikaren kan dö ut, eftersom den förkortade issäsongen försvårar bobyggandet. Isranunkeln (renblomman) har minskat, och förflyttat sig högre upp på fjällen. De växter som blivit kvar mår dåligt. Tallen är den vanligaste trädarten i Finland i dag. I framtiden kan dock tallarnas antal minska dramatiskt. Procenttalen anger tallens andel av hela trädbeståndet. Källan: Seppo Kellomäki, Ilmastonmuutos ja Suomi,
8 Klimatuppvärmningen kan slita sig lös Feedback: klimatuppvärmningen förorsakar en reaktion, som i sin tur förstärker uppvärmingen, t.ex. Klimatuppvärmingen smälter permafrosten, vilket leder till att metanet som lagrats under det frigörs. Uppvärmingen av havsvattnet frigör koldioxid som är upplöst i vattnet. Klimatförändringen ökar förekomsten av skogsbränder, som frigör koldioxid. I värsta fallet kan klimatuppvärmningen leda till en självförstärkande cykel. Temperaturen kan stiga närmare 10ºC, med katastrofala följder. 8
9 Har varje människa lika rätt att producera utsläpp? ton koldioxid / invånare Världens medeltal USA Finland Japan Polen Sverige Kina Brasilien Indien Tanzania Källan: Statistikcentralen
10 Klimatet är också en rättvisefråga Klimatuppvärmningen behandlar inte alla jämlikt. Industriländerna har förorsakat över 80% av den hittills skedda uppvärmningen. Människor i u länderna lider mest. U länderna ligger oftast i varma regioner, där även en liten temperaturstegring kan förorsaka stor skada. U länderna är beroende av jordbruket, som lider direkt av klimatuppvärmningens effekter. Fattiga länder har inte råd att skydda sig från klimatförändringens skadliga effekter. U ländernas utveckling kan skadas av utsläppsbegränsningar. 10
11 Utsläppen måste skäras ner drastiskt Globalt måste utsläppen skäras ner med 2/3 för att bekämpa klimatuppvärmningen. I Finland, som producerar mycket växthusgaser, är kravet ännu större: %. Det rättvisaste sättet att fördela utsläppsrättigheterna är att ge alla världens människor lika rättigheter att producera utsläpp. Utsläppsbegränsningarna som krävs i Finland för att begränsa klimatuppvärmningen till en uthärdlig nivå, med en rättvis fördelning av utsläppsrättigheterna. 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % Källan: Lammi & Tynkkynen % %
12 Utsläppen begränsas med internationella avtal Internationella avtal: 1992: FN:s klimatavtal i Rio de Janeiro. Avtalet är undertecknat av alla världens länder, USA medräknat. 1997: Kyotoprotokollet, i vilket industriländerna kom överens om att minska utsläppen med 5 % till och med perioden Efter Kyoto behövs ett lagligt bindande avtal som berör alla världens länder. Utsläppsrättigheterna bör delas rättvist mellan alla människor. Global utsläppshandel eller en koldioxidskatt är bland de effektivaste gemensamma metoderna. Internationella avtal kan vara effektiva. T.ex. Montrealavtalet, som undertecknades år 1987 för att förhindra förtunningen av ozonskiktet, har lett till att freoner inte längre används i nästan något industriland. Ozonskiktet håller nu sakta på att förbättra sig. 12
13 Energiproduktionen förorsakar de största koldioxidutsläppen Avfallshanteringen 4 % Industrins processer 4 % Jordbruket 9 % Trafiken 17 % privatbilism industrins och handelns transporter kollektivtrafik Energiproduktionen 66 % industrin hushållens elkonsumtion och uppvärmning servicesektorn Källan: Statistikcentralen
14 Energikällor Fornybara: trä rörflen biogas vindkraft jordvärme solenergi vattenkraft Icke förnybara: stenkol olja naturgas torv kärnkraft 14
15 15
16 Bara en fjärdedel av Finlands energi produceras med förnybara energikällor Kärnkraft 16 % Torv 7 % Elimport 1 % Andra källor 1 % Naturgas 11 % Vattenkraft 2 % Kol 17 % Förnybar energi 22 % Träbränslen 19 % Olja 25 % Källan: Statistikcentralen
17 Vindkraften: energiproduktionens nya Nokia Vindkraftsmarknaden växer med 30 procent i året lika mycket som mobiltelefonsmarknaden. I andra delar av världen går man snabbare framåt: Danmark producerar redan 15 procent av all el med vindkraft och har bundit sig till att öka andelen med 50 procent till år I Tyskland motsvarar den mängd vindkraft som byggs på ett år hälften av produktionen i Finlands nya kärnkraftverk Storbritannien bygger vindkraftsparker, som kommer att producera 5% av landets el när de blir färdiga. I Finland produceras tillsvidare 0,1 procent av elen med vindkraft. Ändå har Finland bättre vindförhållanden än Tyskland, där man byggt mest vindkraft i världen. Vindkraften sysselsätter år 2010 kan exporten av hållbar energiteknologi sysselsätta redan kring finländare. Lumituuli Ab:s kraftverk vid Lumijoki producerar vindkraftsel till elnätet. 17
18 Det behövs mera ren bioenergi 20 % av Finlands energibehov produceras i dag med trä. Träflisets energianvändning kan fördubblas. Bioenergi produceras i små enheter lokalt: sysselsätter i glsbygdsområden. Användningen av nya former av bioenergi, som biogas och åkerbiomassa, kan ökas redan nu och mångdubblas när ny teknik utvecklas. Kalmars gård i Laukaa har ett eget biogasverk som producerar all värme och el gården behöver. Dessutom drivs gårdens personbil med biogas. 18
19 Finland bör göra sin andel 35 % Finlands energi kan produceras med förnybara källor år De hållbaraste lösningarna är decentraliserade och lokala. Kollektivtrafik och cykling lönar sig. Vätebilarna är inte ännu ett alternativ: privatbilismen måste minskas. Finland måste även hjälpa u länderna göra hållbara val. Energisektorns biståndspengar bör riktas endast till förnybara energiprojekt. Om alla människor i världen konsumerade så mycket som i Finland skulle det behövas fyra jordklot. 19
20 Man kan påverka klimatuppvärmningen med inhemsk politik Ekonomisk styrning beskattning (t.ex. energi och avfallsskatter) understöd (t.ex. investeringsstödet för vindkraft) utsläppshandel Författningsstyrning lagstiftning, regler och rekommendationer (t.ex. byggnadsförordningar) Information och upplysning 20
21 Välj det energisparande alternativet Genom att välja energisnåla apparater kan man minska energikonsumtionen avsevärt. T.ex. energisnåla lampor konsumerar 80 % mindre el än vanliga glödlampor. Flera hushållsapparater konsumerar el även då de inte används. Dessa sk. standby tillstånd konsumerar i Finland en mängd el som motsvarar produktionen av ett kolkraftverk. Släck alltså apparaterna helt! En femtedel av Finlands energiproduktion går till uppvärmning. Genom att sänka innetemperaturen med en grad kan du minska energiförbrukningen med 5 %. Undvik onödigt bruk av belysning och apparater. Energisnåla lampa 21
22 Byt ström! Du kan själv välja varifrån du beställer din el. Den billigaste "gröna elen" kostar lika mycket som vanlig el i genomsitt. Det är lätt att byta. Du kan välja elleverantör och fylla i avtalsblanketten på "Vaihda Virtaa kampanjsidorna. El producerad med inhemska, förnybara energikällor är miljövänlig. 22
23 Lätt och kollektivtrafik är klimatvänligast Mer bussar cykling tågresor tågtrafik i transporter Mindre privatbilar flygplan Nästan hälften av privatbilsresorna i Finland är under fem kilometer, en fjärdedel är under tre kilometer. 23
24 Med moped eller cykel? Koldioxidutsläpp per 10 km Källan: Fordonens enhetsutsläpp 24
25 Konsumera smart, återvinn Reparera söndriga saker och kläder Återvinn Köp inte onödigt skräp Undvik onödiga förpackningar Sortera och kompostera Köp ekologiskt, helst lokalt producerad mat. Minska på köttätandet Rök inte 25
26 Priset av att shoppa Att producera fem t tröjor av dålig kvalitet kräver femdubbelt mer energi jämfört med att producera en tröja av god kvalitet. 26
27 Sammandrag Klimatförändringen är världens allvarligaste miljöproblem. Om klimatförändringen inte kan förhindras eller fördröjas kan följderna för både människan och miljön vara dramatiska. Som tur är det möjligt att begränsa utsläppen. Åtgärder för att bekämpa klimatförändringen har påbörjats runtom världen. Vi kan hjälpa förhindra klimatförändringen med våra egna val! 27
28 Goda källor för klimatinformation
29 29 Framtidens levande natur r.f.
Drivhuseffekten möjliggör liv på jorden
Drivhuseffekten möjliggör liv på jorden Drivhuseffekten går ut på att drivhusgaserna i atmosfären återhåller en del av solens strålning. Drivhuseffekten är naturlig - utan den skulle jordens medeltemperatur
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs merKlimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.
Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna
Läs merVÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många
Läs merGröna, smarta Haninge. Klimatstrategi
Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merom det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.
Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den
Läs merKlimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03
Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merFakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merAtt navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste
Läs merHandledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.
Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.
Läs merIngenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merVecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär
Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och
Läs merHållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2011
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2012
Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,
Läs merKlimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel
Läs merVindenergi. Holger & Samuel
Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i
Läs merEnergiförbrukning 2010
Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket
Läs merSödertälje och växthuseffekten
Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 213 Energiskaffning och -förbrukning 213, 2:a kvartalet Med träbränslen producerades mer energi än tidigare Korrigerad 23.9.213. Den korrigerade siffran är markerad med rött, var tidigare 33,3.
Läs merInformation från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll
Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens
Läs merVÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS)
Webb-bussfrågor, 30-4 juni 2012 21 Vägt antal (1023) (251) (59) (47) (55) (256) (61) (47) (48) (43) (411) (364) Fråga1. Vilka av de nedanstående globala problem anser du är mest oroande? VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV
Läs merVad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen
Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens
Läs merVarifrån kommer elen?
Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera
Läs merVadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.
Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.
Läs merInformation från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll
Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt
Läs merVäxthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering
Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar
Läs merEnergigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Läs merKlimatsmarta brf Timotejen. Träff 1: omvärlden
Klimatsmarta brf Timotejen Träff 1: omvärlden Magnus Ulaner Projektledare Klimat och Kvalitet Klimatcoach HSB Södertörn magnus.ulaner@sodertorn.hsb.se 08 608 68 36 Kvällens innehåll 19.00 Klimatproblematiken
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna
Läs merIPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas
IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-
Läs mer3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe
3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna
Läs merEnergiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent
Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre
Läs merUPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER
UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER Människan har i alla tider behövt energi för att värma sig och laga mat, för att få ljus och för att få draghjälp. Under de senaste femtio åren har energianvändningen ökat
Läs merEl- och värmeproduktion 2010
Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme
Läs merVåra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol
Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.
Läs merAnnika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?
Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid
Läs merKlimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merInnehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor
Innehållsförteckning s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Tankar om Energi - Instuderingsfrågor 1, Hitta Energin - Vad är energi? Jo allt är energi. Energi kan finnas lagrad allt möjligt
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merFakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE Extremt väder 1. Vilket av dessa väderförhållanden tycker du är obehagligast? Motivera ditt svar. värme och torka stora skogsbränder häftiga regn orkaner översvämningar
Läs merEl- och värmeproduktion 2011
Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska
Läs merInstuderingsfrå gor el och energi å k5
Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk
Läs merBergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.
Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord
Läs merIPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS
IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS INNEHÅLL OBSERVERADE FÖRÄNDRINGAR FÖRÄNDRINGAR I ATMOSFÄREN STRÅLNINGSDRIVNING FÖRÄNDRINGAR I HAVEN FÖRÄNDRINGAR I SNÖ-
Läs merVäxthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).
Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning
Läs merFUTURIZE energi för framtiden!
FUTURIZE energi för framtiden! Framtiden börjar här och nu. I skolprojektet Futurize energi för framtiden öppnar vi dörrarna till en hållbar framtid för dem som har mest att vinna på att vi gör rätt redan
Läs merUR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse
Läs merVäxthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Läs merEl- och värmeproduktion 2012
Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Läs merC apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem
Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merUtvecklingstrender i världen (1972=100)
Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya
Läs merVärdera metan ur klimatsynpunkt
Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Läs merEn utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.
Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer
Läs merFORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se
FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.
Läs mer2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 2011 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen
Läs merEnergihushållning. s 83-92 i handboken
Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder
Läs merBefolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)
Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merSamråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet
Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som
Läs merJino klass 9a Energi&Energianvändning
Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas
Läs merSkolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin
Skolan Det här avsnittet handlar om vad klassen kan göra för att hushålla med energin i skolan. Övningarna skapar förståelse för varför klimat- och energifrågor är viktiga. Dessutom får eleverna fundera
Läs merTanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden
Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy
Läs merSpara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!
Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! 1 Det går åt mindre energi om du kokar upp en liter vatten i vattenkokaren än på spisen. Ha lock på kastrullen så ofta du kan och se
Läs merOm klimatet och framtiden. Jan Sjökvist
Om klimatet och framtiden Jan Sjökvist Definitioner Global uppvärmning /växthuseffekt Ökning i medeltemperatur sedan 1900-talets början Klimatförändring Ändringar i vädermönster inte nödvändigtvis varmare
Läs merKlimatpolitikens utmaningar
MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna
Läs merMiljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Miljödiplomering - steg för steg Samtliga verksamheter samt bolagen i kommunen. Aktivt och strukturerat arbeta med miljöpåverkan. 1. Miljöutredning = Miljöförvaltningen
Läs merVill du bli ett energigeni? Lärarhandledning
Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 3 Energiskaffning och -förbrukning 3, 3:e kvartalet Andvändingen av trä och stenkol ökade inom energiproduktionen under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen
Läs merSkogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt
Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som
Läs merBakgrundsupplysningar for ppt1
Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt
Läs merJorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se
Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Mänskligheten sedan 1800 Befolkningsökning 1 7 miljarder Industrialisering Energianvändning: 40x
Läs merKLIMATFÖRÄNDRINGAR. Examensarbete av Patrik Bäckström, Maj 2011. Utbildning: Vindkraftstekniker offshore, CFL Centrum för flexibelt lärande
KLIMATFÖRÄNDRINGAR Examensarbete av Patrik Bäckström, Maj 2011 Utbildning: Vindkraftstekniker offshore, CFL Centrum för flexibelt lärande Handledare: Anna Josefsson, CFL Centrum för flexibelt lärande och
Läs merKLIMATSMART JÖNKÖPINGS LÄN + PLUSENERGILÄN 2050
KLIMATSMART JÖNKÖPINGS LÄN + PLUSENERGILÄN 2050 02 KLIMATSMART JÖNKÖPINGS LÄN + PLUSENERGILÄN 2050 Jönköpings län har visionen att bli ett Plusenergilän till år 2050. Det betyder att vi ska minska behovet
Läs merLägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten)
Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten) Lägg Storhet och enhetskorten i ordning (de gula korten) 4 Lägg symbol och enhets korten i ordning (de orange korten) 4 Placera energislagen i ordning,
Läs merVolontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation
Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar
Läs merKlimat och Energimål
Klimat och Energimål Förslag på klimat- och koldioxidutsläppsmål, samt mål för andel förnybar energi för Göteborgsregionen år 2050 och 2100 Johan Swahn Projekt Göteborg 2050 Fysisk resursteori Chalmers/Göteborgs
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merStudiecirkel om Klimatet
Fem kurstillfällen Studiecirkel om Klimatet Gå igenom Klimathoten, Klimatanpassningar och Hållbara energilösningar. Dela ut textmaterial och anvisa webföreläsningar från klimatexperter och tillsammans
Läs merStudiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket
FJÄRRVÄRME VATTEN ELNÄT ÅTERVINNING ELFÖRSÄLJNING BIOGAS VINDKRAFT Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket Adress: Varvsallén 14, Härnösand För att studiebesöket skall bli så värdefullt som möjligt är det
Läs mer1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs mer