Verksam och/eller samverkande styrning? - en diskussion av utredningsrapporten Samverkande styrning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksam och/eller samverkande styrning? - en diskussion av utredningsrapporten Samverkande styrning"

Transkript

1 1 Studies in Educational Policy and Educational Philosophy E-tidskrift 2002:1 Erik Wallin Professor emeritus Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet Abstract The article is a review and a discussion of a report from a Ministry initiated task force established to study why the national curriculum plan does not affect schoolwork to the degree expected. The report points to what the task force finds to be hindrances to the achievement of the curricular aims and also suggests different measures to abolish these hindrances. In the article it is argued that these suggestions might be adequate measures to be taken but that they are not sufficiently argued for. This follows from the task force's too narrow actors perspective of the school at the expense of a complementing structural perspective. It also follows from the task force's neglect to make a distinction between the curriculum plan as a state document for governing the school and the system of government established in the educational system for achieving the curriculum goals. Verksam och/eller samverkande styrning? - en diskussion av utredningsrapporten Samverkande styrning I april 2000 tillsatte skolminister Wärnersson en arbetsgrupp med uppgiften att se över läroplanerna som styrinstrument för skolan. Arbetsgruppen lämnade sin rapport, Samverkande styrning, i oktober 2001 med analyser och förslag samt med en förhoppning uttryckt redan i förordet om att dessa skall stimulera den utbildningspolitiska debatten. I det följande lämnas ett bidrag till den debatten. På ett ovanligt markant sätt ger förordet till rapporten utgångspunkter för att förstå hur arbetsgruppen har definierat sitt uppdrag och formulerat sina slutsatser. I dess inledning framhåller man att läroplanerna väcker känslor, att läroplansbegreppet både har stått som en symbol för politisk enighet i styrfrågor och utgjort en utgångspunkt för arbetet i skolan. Där sägs vidare att förändringar i läroplaner väcker såväl förhoppningar som oro, särskilt i tider präglade av förändring. Arbetsgruppen uttrycker således en betoning på symbolfunktion samt reaktioner och föreställningar som främst är individanknutna. Den individualpsykologiska orienteringen i arbetsgruppens utgångspunkter framstår än tydligare när den vidare i förordet framhåller att en avgörande utgångspunkt för arbetsgruppen har varit vår tro på att de som arbetar i skolan vill och kan ta ansvar för skolans och sin egen professionella utveckling. Inte bara tillsammans med sina kollegor, utan också med de barn, ungdomar och vuxenstuderande som de dagligen möter. Då behövs en läroplan som man äger och genomgående relaterar till. En läroplan som man har

2 2 som utgångspunkt för dialogen med de lokala politikerna, med föräldrarna och med övriga samhället. Gruppen konstaterar i nästa mening att en sådan utgångspunkt får konsekvenser för dagens styrsystem och berör direkt frågor kring decentraliseringen och frågan om makten över skolans utveckling. Samverkande styrning och dess förutsättningar I ovan nämnda utgångspunkter sker en nedtoning av läroplanerna som politiska dokument och instrument för styrning. Betoningen faller i stället på olika aktörer i skolan. Arbetsgruppens problem blir främst hur dessa skall komma till tals och kunna ges ökad makt över skolans utveckling. Mot denna bakgrund förespråkar arbetsgruppen en interaktiv styrningsmodell som de benämner samverkande styrning och tydliggör på följande sätt. Ur den samverkande styrningens perspektiv, är makten ett resultat av att olika intressenter politiker, förvaltningstjänstemän, elever och föräldrar har förhandlat. Det innebär att olika aktörer/intressenter i skolan samverkar och att de alla har någon form av makt. ( ). Det som är avgörande är inte regler och förordningar utan samtal, tolkningar och förhandlingar. Makt leder till att gemensamma intressen förverkligas. (Ds 2001:48 s 107) I syfte att stimulera en samverkande styrning och avlägsna vad arbetsgruppen menar vara hinder för skolans aktörer föreslår arbetsgruppen en minskad nationell reglering av kommunernas och skolornas arbete. Detta kommer till uttryck främst genom arbetsgruppens förslag att genomföra en försöksverksamhet utan nationellt fastställda kursplaner, men också genom förslaget att avskaffa de nuvarande kraven på kommunala skolplaner och lokala arbetsplaner. Även införandet av återkommande läroplansrevisioner vart sjunde år och förespråkandet av att rikta uppdraget till skola och arbetslag kan förstås i det här perspektivet. Det är möjligt att det finns skäl för att göra dessa förändringar men de är, enligt min mening, inte tillräckligt motiverade i arbetsgruppens rapport. Styrning kontra styrsystem Arbetsgruppens svårigheter att argumentera för och övertyga om poängerna med sina förslag beror på att den inte skiljer mellan läroplanen som politiskt instrument för styrning av skolan och det styrsystem som skall göra dess förverkligande möjligt. Underlåtenheten att göra denna distinktion leder också till andra olyckliga och komplicerande konsekvenser för arbetsgruppen som jag återkommer till. Närmast behandlas ett par aspekter av läroplansbegreppet som jag menar att arbetsgruppen borde ha beaktat för att kunna formulera mer hållbara utgångspunkter än de som återfinns i rapporten. Som framgått vill jag betona att läroplanerna är politiska dokument och att däri ligger den avgörande utgångspunkten för att diskutera styrning av skolan. I ett demokratiskt samhälle som det svenska är läroplanerna en statens kodifiering av samhälleliga värderingar och uppfattningar om vad som är viktig kunskap. Därigenom har de sin betydelse för demokratin och det demokratiska samhället genom att ange den värdegrund, de normer och det kulturarv som skall vara gemensamma och som skall ha ett slags sammanhållningsfunktion i samhället. Läroplanerna blir därmed både riktningsgivande för skolan och prövosten för den verksamhet som där äger rum. Som statliga dokument skall de styra och är således uttryck för både makt att styra och att kontrollera.

3 3 Samtidigt som läroplanerna tjänar ett förenhetligande syfte på den demokratiska grunden kräver demokratin att skolan, skolpersonalen, föräldrar och lokala politiker medges att göra olika tolkningar av läroplanernas innebörd inom de ramar som läroplanerna beskriver. Om så inte vore fallet skulle läroplanerna utgöras av diktat på ett sätt som är främmande för demokratin. Mot denna bakgrund blir arbetsgruppens resonemang och slutsatser om kursplaner knepiga. Gruppen finner att nationellt fastställda kursplaner står i vägen för att förverkliga läroplanerna och lutar åt att de bör avskaffas till förmån för lokalt utformade. Visserligen anger arbetsgruppen flera vägande invändningar mot sina egna resonemang, som t.ex. att en skola utan nationella kursplaner lämnar alltför stort utrymme för läromedelsproducenterna att bestämma skolans innehåll, men föreslår en försöksverksamhet enligt sina tankar. Egentligen är det svårt att diskutera arbetsgruppens överväganden och förslag i detta avseende eftersom man förefaller ha vissa svårigheter att formulera sin ståndpunkt. Å ena sidan överväger man att ta bort de nationella kursplanerna. Å andra sidan säger man att staten måste ange en innehållskärna som skall prägla skolarbetet för att garantera att alla elever har kunskaper inom samma områden och för att säkra något slags likvärdighet. Det senare förefaller främst knytas till centralt fastställda betygskriterier och nationella prov. Både dessa skall uppenbarligen staten fastställa. Om dessa skall vara fristående från läroplanerna kommer staten att utgöras av Skolverket, dvs. det politiska inflytandet elimineras. Därmed avförs också frågan om skolans innehåll från den politiska dagordningen. Slutligen argumenterar gruppen för vad som förefaller vara dess övertygelse: att ansvaret för att välja ett tidsenligt och hållbart innehåll och planera kurser läggs på lärare och elever i samverkan. De svårigheter som arbetsgruppen har att argumentera på denna punkt hänger samman med att den inte betraktar kursplanerna som en del av läroplanen. Arbetsgruppen förefaller också mena att det faktum att kursplaner fungerar styrande för undervisningen är problematiskt. Tvärtemot att ta bort kursplanerna menar jag att de tydligare än som nu är fallet skall utgöra en del av läroplanen. De skall ha en medveten relation till skolans värdegrund, uppdrag och mål. Detta är detsamma som att påpeka att frågan om relationen mellan mål och medel gäller även mellan en läroplans mål och skolans innehåll. I andra ordalag betyder detta också att skolans innehåll i någon form av läroplansangivelser är en (utbildnings)politisk fråga som inte kan lämnas över varken till Skolverket eller till skolpersonalen och andra skolan närstående aktörer att besluta om. Detta för emellertid in min andra utgångspunkt: att läroplanerna (och kursplanerna) inte kan vara diktat eller formuleras som strikta regler utan måste innehålla tolkningsutrymmen för dem som har att förverkliga läroplanerna. Som jag ser detta är det en fråga om den delaktighet som i synnerhet en deliberativt definierad demokrati kräver, dvs. en kommunikativt förankrad demokrati med utrymme för direkt och deltagande demokrati. Samtidigt reser detta frågor om arten och graden av den olikhet som kan förekomma inom skolan eller, med andra ord, hur likvärdighet inom skolan skall definieras. Denna fråga är inte central för arbetsgruppen och jag nöjer mig här med att konstatera att det hade varit önskvärt att så varit fallet.

4 4 Problemet med arbetsgruppens utgångspunkter Den avgörande utgångspunkten för sitt arbete att den tror på att skolpersonalen vill och kan ta ansvar för skolans utveckling kan arbetsgruppen naturligtvis säga utgör dess prioritering av och uttryck för demokrati som just delaktighet. Detta är svårt att ha invändningar emot men problemet för arbetsgruppen uppstår av det förhållande som vi tidigare pekat på att den inte gör distinktionen mellan läroplaner/kursplaner som statliga styrinstrument och det styrsystem som skall bidra till att samma planer förverkligas. Skolpersonal och andra skolan närstående aktörer och intressenter skall ges alla möjligheter att vara delaktiga i de samtal och överväganden som leder fram till läroplaner/kursplaner på samma villkor som alla andra medborgare i Sverige. Skolans styrning kan i en demokrati inte lämnas över till dess personal eller närmaste intressenter. Däremot har skolpersonalen en särställning i styrsystemet genom sitt ansvar för att de nationella planerna realiseras. Lärares och skolledares delaktighet i styrsystemet skall vara största möjliga på det sätt som också arbetsgruppen beskriver men på oklara premisser. Detta är starka argument som talar för att frågan om kursplanernas vara eller icke vara borde ha diskuterats med klarare utgångspunkter och framför allt mer principiellt än vad arbetsgruppen gjort. Emellertid leder den påtalade frånvaron av distinktionen mellan läroplanerna som styrningsdokument och styrsystemet till att också andra av arbetsgruppens resonemang blir tveksamma. Så till exempel blir det inte självklart att avskaffa åligganden för den kommunala och lokala nivån att upprätta planer. Dessa är en del av styrsystemet och om betoningen läggs på delaktighet för skolpersonalen tillsammans med lokala politiker med konsekvensen av lokalt ägande som arbetsgruppen skulle kunna uttrycka sig kan planerna både utgöra ett gemensamt dokument och formulera en gemensam viljeinriktning för den kommunala och lokala nivån inom de ramar som läroplaner/kursplaner anger. Om planerna dessutom görs till dokument i vilket såväl föräldrar som övriga kommunmedborgare, lokala folkbildningsorganisationer och företagarintressen medges delaktighet blir frågan om de skall finnas kvar i framtiden mer till en principfråga rörande kommunal demokrati än den huvudsakligen tekniska fråga som arbetsgruppen gjort den till. Ett exempel på vart det kan leda om man inte gör den grundläggande distinktionen mellan statens intresse av att styra, dvs. att påverka och ta sitt ansvar för att utöva makt, och det system eller den struktur för styrning som skolsystemets aktörer skall verka i, finns i arbetsgruppens diskussion av att styrning kan vara proaktiv eller reaktiv. Detta kan något förenklat uttryckas som en diskussion om huruvida hästen ska dra vagnen eller skjuta på. Så vitt jag kan se kan styrning i den mening jag talar om styrning genom läroplaner/kursplaner inte vara annat än proaktiv. Däremot kan naturligtvis styrsystemet utformas för att innehålla utvärderingar och uppföljningar som grund för åtgärder i avsikt att reaktivt korrigera sådant som går fel i förhållande till vad läroplaner och kursplaner anger. Detta följer närmast av läroplaner och kursplaner som värdemässig och innehållslig ram och erbjudanden i perspektivet av nödvändigheten av att ge skolpersonalen delaktighet så som sagts. Men behovet av reaktiva element i dagens styrsystem följer också av vad arbetsgruppen räknar upp som förändringar inom skolsystemet genom ökad decentralisering och valfrihet i olika avseenden och privatisering av verksamheten. Däremot är det knappast möjligt att, som arbetsgruppen gör, argumentera för att det går att öka den proaktiva styrningen genom att flytta beslut från centrum till periferin annat än som en del

5 5 av styrsystemet. Att i arbetsgruppens mening utöka den lokala friheten kan inte gälla i någon absolut mening utan endast inom ramen för vad läroplaner/kursplaner erbjuder och ställer krav på, dvs. den ökade lokala friheten kan endast avse ökad delaktighet i styrsystemet. Konsekvenser av arbetsgruppens begränsade perspektiv Begreppsliga och principiella kullerbyttor av det ovan nämnda slaget, gör att varken arbetsgruppens förslag eller dess slutsatser blir övertygande. Det är en följd av att uppdraget inte, i enlighet med direktiven, betraktas i både strukturella och individinriktade perspektiv. Arbetsgruppen lägger en sådan tyngdpunkt i sina aktörsbaserade utgångspunkter att de institutionella krafter och politiska förutsättningar som finns i skolsystemet som struktur blir marginaliserade. Därmed undanröjs också möjligheterna till mer djuplodande resonemang om vilka förutsättningar som krävs för att öka läroplanernas funktion som styrinstrument. För att detta ska vara möjligt att åstadkomma - och inte minst om man som arbetsgruppen har som uppgift att analysera orsakerna till att, som direktiven säger, läroplanerna inte styr som var tänkt och som vore önskvärt - leder det fel om tyngdpunkten i analysen psykologiseras i så hög grad som arbetsgruppen gjort. Mot samma bakgrund, dvs. av underlåtenheten att relatera sig till politiskt bestämda strukturella möjligheter och begränsningar i läroplaner/kursplaner samt den psykologiserande individinriktningen, kan också andra delar av arbetsgruppens rapport förstås. Ett exempel är dess förslag att framtida läroplaner på ett tydligare sätt än i nuvarande läroplaner riktas till skolans kollektiv till skola och arbetslag -. Motivet att därigenom förstärka det lokala läroplansarbetet är naturligtvis vällovligt om förslaget uteslutande står för ambitionen att stärka styrsystemet. Samtidigt måste också framhållas att arbetsgruppen på ett otillräckligt sätt problematiserar ansvarsfrågan och i relation till denna konsekvenser av att rikta uppdraget till ett kollektiv istället för enskilda lärare. Som förslaget står har det också en överton av att läroplanen skulle vara en lokal angelägenhet och en närmast populistisk touche i sin iver att främja vad arbetsgruppen talar om som samverkande styrning. Läroplanerna/kursplanerna skall kunna förstås och vara möjliga att tolka och förhålla sig till både emotionellt och intellektuellt. Detta gäller emellertid inte bara skolans personal utan också andra utanför skolan. Läroplanerna/kursplanerna är inte bara tekniska instrument för styrningen av skolan utan också ideologiska dokument som kodifierar värden, normer, uppfattningar om kulturarv och vad som anses som viktiga kunskaper i samhället. Att på dessa premisser föreslå att läroplanerna/kursplanerna skulle främst rikta sig till skolans kollektiv är att reducera möjligheten till att de över huvud taget uppmärksammas i det offentliga samtal som är den deliberativa demokratins hörnsten och som är så viktigt för skolans framtid och legitimitet. Läroplanernas legitimitet Mot bakgrund av denna uppfattning av läroplanerna/kursplanerna blir arbetsgruppens diskussion och förslag om hur läroplansrevisioner skall ske i framtiden ofullständigt och föga övertygande. Enligt förslaget bör fler intressenter vara med i utformandet och utvecklingen av nya läroplaner men motivtexten talar endast om att inbjuda skolor och kommuner att delta. Det är både angeläget och rimligt att dessa bidrar med sina kunskaper om lokala förhållanden och beprövade erfarenheter från skolvardagen, t.ex. de erfarenheter som det

6 6 lokala kvalitetsarbetet kan komma att ge när det funnit sina former och sitt innehåll som inte bara teknik och mätning utan också eftertanke. Detta, menar arbetsgruppen, skall medge upplevelsen av ägarförhållande till läroplanen/kursplanen. Men denna upplevelse kan inte förbehållas skolor och kommuner som omedelbara intressenter utan måste också kunna omfattas av den allmänhet som står utanför skolan men som har sin medborgerliga och för skolans legitimitet avgörande - rätt att ge sin mening tillkänna och påverka vad skolan skall syfta till idag och i framtiden. Som framgår av hela den föregående framställningen menar jag att de nationellt giltiga läroplanerna/kursplanerna för skolan är viktiga dokument i ett demokratiskt samhälle. I deras tillkomst och revisioner bör skolans folk delta men också övriga medborgare för att de skall kunna känna tilltro både till de ambitioner och visioner de uttrycker och till möjligheten att realisera dem. Det är en nödvändighet att läroplanerna/kursplanerna har hög legitimitet bl.a. genom att kunna uppfattas som auktoritativa uttryck för statens tolkning av vad samhället kräver av skolan. Den legitimiteten skall gälla intill dess anledning finns att revidera läroplanerna genom att samhällsutvecklingen gått förbi dem och nya krav rests på skolan. Arbetsgruppen föreslår för sin del att läroplanerna revideras vart sjunde år. En sådan schemaläggning av det läroplans/kursplanearbete som skall resultera i nationellt giltiga dokument av den karaktär jag argumenterat för, riskerar att reducera läroplanerna till snarast tillfälliga dokument som skolan kan ta lätt på eftersom de ändå snart skall revideras. Detta kan minska tilltron till läroplanerna/kursplanerna. Skälet till att arbetsgruppen, som jag ser det, har en närmast lättsinnig uppfattning i denna fråga finns i dess sätt att tala om att I framtiden behöver läroplanerna alltmer komma att fylla funktionen av arbetsdokument. I mer grundläggande mening är detta åter ett exempel på att arbetsgruppen inte skiljer mellan läroplaner/kursplaner och styrsystem. Hur bidrar rapporten till samtalet om skolan? Mot bakgrund av vad som ovan anförts menar jag att arbetsgruppen, snarare än att utröna villkoren för läroplaner att fungera som verksamma politiska instrument för styrningen av skolan, haft samverkande styrning per se som både utgångspunkt och mål för sina förslag. På detta altare offras en nödvändig problematisering av konsekvenserna för såväl skolans innehåll som i förlängningen likvärdigheten inom skolan. En översyn av läroplanen som styrinstrument bör enligt min mening utgå från en vidare förståelse av läroplansbegreppet som medger en diskussion av samtliga nationella styrdokument inom styrsystemet - innefattande såväl skollagen, läroplaner, kursplaner, nationella prov, betygskriterier som kommunala skolplaner och lokala arbetsplaner som relationerna mellan dessa. Denna diskussion borde också ha förts inom ramen för ett mer utvecklat styrteoretiskt perspektiv. Arbetsgruppen vill med sitt arbete och med sin rapport stimulera den utbildningspolitiska debatten. Jag har nappat på den kroken och, menar jag, fört en mera utbildningspolitiskt förankrad diskussion än arbetsgruppen själv har gjort. Jag anser att arbetsgruppen missat ett antal begreppsliga distinktioner med mycket principiell innebörd, vilket har gjort att argumentationen blivit ytlig och förslagen framförts på bräckligt underlag. Framställningen har också alltför mycket haft en personorienterad och psykologiserande utgångspunkt på bekostnad av strukturella hänsynstaganden. Den fråga som arbetsgruppen ställer, frågan om makten över skolans utveckling, blir både oklar och svår att besvara med arbetsgruppens utgångspunkter.

7 7 Därför är det viktigt att diskussionen förs vidare i andra fora och i det offentliga samtalet. I den meningen ger vi arbetsgruppen helt rätt. Men samtidigt måste konstateras att gruppen verkligen bjuder in till detta samtal med armbågen när arbetsgruppen till inbjudan tillfogar att det är möjligt att en och annan öm tå blir trampad på i arbetsgruppens rapport. Detta kan förstås som att var och en som på olika mer eller mindre sakliga och reflekterade grunder vågar sig på att ha en uppfattning som går på tvärs mot arbetsgruppens analyser och argument, riskerar att utsättas för en intellektuell omyndigförklaring och förutsätts endast skrika på grund av sin ömma tå. Detta är ovärdigt en departemental utredning. Texten får fritt kopieras för icke kommersiella ändamål under förutsättning att fullständig referens anges. Wallin, Erik. 2002: Verksam och/eller samverkande styrning. I Studies in Educational Policy and Educational Philosophy: E-tidskrift, 2002:1. <http://www.upi.artisan.se>.

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13)

Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Kulturdepartementet 2012-09-14 Ku2012/836/RFS Enheten för rättsliga frågor och styrning 103 33 STOCKHOLM Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Övergripande kommentarer

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

KVALITETSPOLICY. Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY

KVALITETSPOLICY. Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY KVALITETSPOLICY Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY Kvalitetspolicy Haninge kommun Avsiktsförklaring Ramen för kvalitetsarbetet utgörs av kommunfullmäktiges mål och budget-dokument. Policyn

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73)

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73) Sundbyberg 2007-12-05 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08-546 40 422 Diarienummer 07-206 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över LSS-kommitténs

Läs mer

Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S

Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S Regeringskansliet 1 (10) Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S Härmed redovisas uppdraget att utarbeta förslag på kursplaner för de

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Rektorskapets komplexitet; rektor som resultatoch verksamhetsansvarig

Rektorskapets komplexitet; rektor som resultatoch verksamhetsansvarig komplexitet; rektor som resultatoch verksamhetsansvarig Rektorsprogrammets introduktionsdagar Västerås 18-19 nov 2009 Gunnar Berg, Mittuniversitetet, gunnar.berg@miun.se Skylt på Sätergläntans kursgård,

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 2013-09-27 R.52.13 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 Sveriges Akademikers Centralorganisation har beretts

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program STYRDOKUMENT Sida 1(5) Personalpolitiskt program Område Styrning och ledning Fastställd Kommunfullmäktige, 2012-04-23, 41 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid 2015-06-30 Plan Riktlinje Reviderad

Läs mer

Välkommen till Medborgarskolan!

Välkommen till Medborgarskolan! Välkommen till Medborgarskolan! och vår kommunala vuxenutbildning Medborgarskolans värdegrund Medborgarskolan är ett humanistiskt studieförbund. Vi vänder oss till alla som vill delta i bildnings- och

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Skolledarkonferens, Tylösand 25/9 2014 Vem är ledare i förskolan? Förskolechefens ansvar Förskollärarens ansvar

Läs mer

Datum 2014-10-10. Remiss: Yttrande av Utbildningsdepartementets promemoria Internationella skolor (Dnr U2014/5177/S)

Datum 2014-10-10. Remiss: Yttrande av Utbildningsdepartementets promemoria Internationella skolor (Dnr U2014/5177/S) SUN 2i>(4. ((> ~ Uppsala " KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Märit Gunneriusson Karlström Datum 2014-10-10 Diarienummer BUN-2014-1407 Barn- och ungdomsnämnden Remiss: Yttrande

Läs mer

Informationspolicy Höganäs kommun

Informationspolicy Höganäs kommun Informationspolicy Höganäs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-05-26 Inledning Ny teknik och nya informationskanaler gör att informationsflödet i samhället går snabbare och blir alltmer omfattande.

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm. Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29)

Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm. Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) 1 (6) 2014-10-03 Dnr SU FV-1.1.3-1818-14 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) Inledande anmärkningar Utredningens

Läs mer

Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52

Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52 2015-06-18 ALL 2015/600 Ola Hendar 010-473 53 81 Greger Bååth 010-473 60 35 Utbildningsdepartementet Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52 Regeringen tillsatte under 2011 en utredning att

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera 2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

SL, Lpo. Internationell nivå. Nationell nivå. Skolverket & Myndigheten. Kommunfullmäktige. Central kommunal nivå. Skolplanen.

SL, Lpo. Internationell nivå. Nationell nivå. Skolverket & Myndigheten. Kommunfullmäktige. Central kommunal nivå. Skolplanen. Internationell nivå Nationell nivå SL, Lpo KL Skolverket & Myndigheten Central kommunal nivå Kommunfullmäktige Styrelse/nämnd Skolplanen Lokal skolnivå Rektor Elever Föräldrar Personal Fackliga org Underström

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Särskilt begåvade elever

Särskilt begåvade elever STÖDMATERIAL Särskilt begåvade elever 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete Sara Penje och Inger WIStedt 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete FörFattare Sara Penje är skolutvecklare

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Lokal arbetsplan för Furulundskolan Östra skoldistriktet

Lokal arbetsplan för Furulundskolan Östra skoldistriktet HÄRJEDALENS KOMMUN Lokal arbetsplan för Furulundskolan Östra skoldistriktet 2009-2010 Del I Beskrivning, presentation av skolan Furulundskolan är en F-6 skola och ligger i Lillhärdal. Det finns 38 elever,

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Rektor i korstrycket. Skolledarkonferens Tylösand 27 28 sept. 2012

Rektor i korstrycket. Skolledarkonferens Tylösand 27 28 sept. 2012 Rektor i korstrycket. Skolledarkonferens Tylösand 27 28 sept. 2012 Gunnar Berg, Mittuniversitetet, gunnar.berg@miun.se Blogg: http://www.miun.se/blogg/gunnar Berg STAT KOMMUN MARKNAD FÖRÄLDRAR VÅRDNADS-

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Framtidens skola i Norrtälje kommun

Framtidens skola i Norrtälje kommun Framtidens skola i Norrtälje kommun Kommunalt självstyre i skolorna Stärk undervisningen för barn med särskilda behov En differentierad skolpeng Stärka ledarskapet i skolan Separera skolmaten från skolpengen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06 Närvarande: F.d. justitieråden Torgny Håstad och Sten Heckscher samt justitierådet Göran Lambertz. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens

Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens Projekt runt kunskap och bedömning Syftet med projektet är att utveckla och fördjupa läroplan- och bedömarkompetens. Genom

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Lönar det sig att plugga? Problem med den nya betygsskalan

Lönar det sig att plugga? Problem med den nya betygsskalan Lönar det sig att plugga? Problem med den nya betygsskalan Den nya betygsskalan lanserades av Jan Björklund under parollen Det ska löna sig att plugga och betygen ska vara rättvisa. Men har det verkligen

Läs mer

Skolan. en nationell angelägenhet. En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper

Skolan. en nationell angelägenhet. En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper Skolan en nationell angelägenhet En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper Skolan en nationell angelägenhet Juli 2011 Bakgrund Regeringen har sedan 2006 utrett

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Gemensam värdegrund Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Varför en gemensam värdegrund? Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet har tillsammans gjort denna värdegrund. I den ger vi vår gemensamma

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer