Verksam och/eller samverkande styrning? - en diskussion av utredningsrapporten Samverkande styrning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksam och/eller samverkande styrning? - en diskussion av utredningsrapporten Samverkande styrning"

Transkript

1 1 Studies in Educational Policy and Educational Philosophy E-tidskrift 2002:1 Erik Wallin Professor emeritus Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet Abstract The article is a review and a discussion of a report from a Ministry initiated task force established to study why the national curriculum plan does not affect schoolwork to the degree expected. The report points to what the task force finds to be hindrances to the achievement of the curricular aims and also suggests different measures to abolish these hindrances. In the article it is argued that these suggestions might be adequate measures to be taken but that they are not sufficiently argued for. This follows from the task force's too narrow actors perspective of the school at the expense of a complementing structural perspective. It also follows from the task force's neglect to make a distinction between the curriculum plan as a state document for governing the school and the system of government established in the educational system for achieving the curriculum goals. Verksam och/eller samverkande styrning? - en diskussion av utredningsrapporten Samverkande styrning I april 2000 tillsatte skolminister Wärnersson en arbetsgrupp med uppgiften att se över läroplanerna som styrinstrument för skolan. Arbetsgruppen lämnade sin rapport, Samverkande styrning, i oktober 2001 med analyser och förslag samt med en förhoppning uttryckt redan i förordet om att dessa skall stimulera den utbildningspolitiska debatten. I det följande lämnas ett bidrag till den debatten. På ett ovanligt markant sätt ger förordet till rapporten utgångspunkter för att förstå hur arbetsgruppen har definierat sitt uppdrag och formulerat sina slutsatser. I dess inledning framhåller man att läroplanerna väcker känslor, att läroplansbegreppet både har stått som en symbol för politisk enighet i styrfrågor och utgjort en utgångspunkt för arbetet i skolan. Där sägs vidare att förändringar i läroplaner väcker såväl förhoppningar som oro, särskilt i tider präglade av förändring. Arbetsgruppen uttrycker således en betoning på symbolfunktion samt reaktioner och föreställningar som främst är individanknutna. Den individualpsykologiska orienteringen i arbetsgruppens utgångspunkter framstår än tydligare när den vidare i förordet framhåller att en avgörande utgångspunkt för arbetsgruppen har varit vår tro på att de som arbetar i skolan vill och kan ta ansvar för skolans och sin egen professionella utveckling. Inte bara tillsammans med sina kollegor, utan också med de barn, ungdomar och vuxenstuderande som de dagligen möter. Då behövs en läroplan som man äger och genomgående relaterar till. En läroplan som man har

2 2 som utgångspunkt för dialogen med de lokala politikerna, med föräldrarna och med övriga samhället. Gruppen konstaterar i nästa mening att en sådan utgångspunkt får konsekvenser för dagens styrsystem och berör direkt frågor kring decentraliseringen och frågan om makten över skolans utveckling. Samverkande styrning och dess förutsättningar I ovan nämnda utgångspunkter sker en nedtoning av läroplanerna som politiska dokument och instrument för styrning. Betoningen faller i stället på olika aktörer i skolan. Arbetsgruppens problem blir främst hur dessa skall komma till tals och kunna ges ökad makt över skolans utveckling. Mot denna bakgrund förespråkar arbetsgruppen en interaktiv styrningsmodell som de benämner samverkande styrning och tydliggör på följande sätt. Ur den samverkande styrningens perspektiv, är makten ett resultat av att olika intressenter politiker, förvaltningstjänstemän, elever och föräldrar har förhandlat. Det innebär att olika aktörer/intressenter i skolan samverkar och att de alla har någon form av makt. ( ). Det som är avgörande är inte regler och förordningar utan samtal, tolkningar och förhandlingar. Makt leder till att gemensamma intressen förverkligas. (Ds 2001:48 s 107) I syfte att stimulera en samverkande styrning och avlägsna vad arbetsgruppen menar vara hinder för skolans aktörer föreslår arbetsgruppen en minskad nationell reglering av kommunernas och skolornas arbete. Detta kommer till uttryck främst genom arbetsgruppens förslag att genomföra en försöksverksamhet utan nationellt fastställda kursplaner, men också genom förslaget att avskaffa de nuvarande kraven på kommunala skolplaner och lokala arbetsplaner. Även införandet av återkommande läroplansrevisioner vart sjunde år och förespråkandet av att rikta uppdraget till skola och arbetslag kan förstås i det här perspektivet. Det är möjligt att det finns skäl för att göra dessa förändringar men de är, enligt min mening, inte tillräckligt motiverade i arbetsgruppens rapport. Styrning kontra styrsystem Arbetsgruppens svårigheter att argumentera för och övertyga om poängerna med sina förslag beror på att den inte skiljer mellan läroplanen som politiskt instrument för styrning av skolan och det styrsystem som skall göra dess förverkligande möjligt. Underlåtenheten att göra denna distinktion leder också till andra olyckliga och komplicerande konsekvenser för arbetsgruppen som jag återkommer till. Närmast behandlas ett par aspekter av läroplansbegreppet som jag menar att arbetsgruppen borde ha beaktat för att kunna formulera mer hållbara utgångspunkter än de som återfinns i rapporten. Som framgått vill jag betona att läroplanerna är politiska dokument och att däri ligger den avgörande utgångspunkten för att diskutera styrning av skolan. I ett demokratiskt samhälle som det svenska är läroplanerna en statens kodifiering av samhälleliga värderingar och uppfattningar om vad som är viktig kunskap. Därigenom har de sin betydelse för demokratin och det demokratiska samhället genom att ange den värdegrund, de normer och det kulturarv som skall vara gemensamma och som skall ha ett slags sammanhållningsfunktion i samhället. Läroplanerna blir därmed både riktningsgivande för skolan och prövosten för den verksamhet som där äger rum. Som statliga dokument skall de styra och är således uttryck för både makt att styra och att kontrollera.

3 3 Samtidigt som läroplanerna tjänar ett förenhetligande syfte på den demokratiska grunden kräver demokratin att skolan, skolpersonalen, föräldrar och lokala politiker medges att göra olika tolkningar av läroplanernas innebörd inom de ramar som läroplanerna beskriver. Om så inte vore fallet skulle läroplanerna utgöras av diktat på ett sätt som är främmande för demokratin. Mot denna bakgrund blir arbetsgruppens resonemang och slutsatser om kursplaner knepiga. Gruppen finner att nationellt fastställda kursplaner står i vägen för att förverkliga läroplanerna och lutar åt att de bör avskaffas till förmån för lokalt utformade. Visserligen anger arbetsgruppen flera vägande invändningar mot sina egna resonemang, som t.ex. att en skola utan nationella kursplaner lämnar alltför stort utrymme för läromedelsproducenterna att bestämma skolans innehåll, men föreslår en försöksverksamhet enligt sina tankar. Egentligen är det svårt att diskutera arbetsgruppens överväganden och förslag i detta avseende eftersom man förefaller ha vissa svårigheter att formulera sin ståndpunkt. Å ena sidan överväger man att ta bort de nationella kursplanerna. Å andra sidan säger man att staten måste ange en innehållskärna som skall prägla skolarbetet för att garantera att alla elever har kunskaper inom samma områden och för att säkra något slags likvärdighet. Det senare förefaller främst knytas till centralt fastställda betygskriterier och nationella prov. Både dessa skall uppenbarligen staten fastställa. Om dessa skall vara fristående från läroplanerna kommer staten att utgöras av Skolverket, dvs. det politiska inflytandet elimineras. Därmed avförs också frågan om skolans innehåll från den politiska dagordningen. Slutligen argumenterar gruppen för vad som förefaller vara dess övertygelse: att ansvaret för att välja ett tidsenligt och hållbart innehåll och planera kurser läggs på lärare och elever i samverkan. De svårigheter som arbetsgruppen har att argumentera på denna punkt hänger samman med att den inte betraktar kursplanerna som en del av läroplanen. Arbetsgruppen förefaller också mena att det faktum att kursplaner fungerar styrande för undervisningen är problematiskt. Tvärtemot att ta bort kursplanerna menar jag att de tydligare än som nu är fallet skall utgöra en del av läroplanen. De skall ha en medveten relation till skolans värdegrund, uppdrag och mål. Detta är detsamma som att påpeka att frågan om relationen mellan mål och medel gäller även mellan en läroplans mål och skolans innehåll. I andra ordalag betyder detta också att skolans innehåll i någon form av läroplansangivelser är en (utbildnings)politisk fråga som inte kan lämnas över varken till Skolverket eller till skolpersonalen och andra skolan närstående aktörer att besluta om. Detta för emellertid in min andra utgångspunkt: att läroplanerna (och kursplanerna) inte kan vara diktat eller formuleras som strikta regler utan måste innehålla tolkningsutrymmen för dem som har att förverkliga läroplanerna. Som jag ser detta är det en fråga om den delaktighet som i synnerhet en deliberativt definierad demokrati kräver, dvs. en kommunikativt förankrad demokrati med utrymme för direkt och deltagande demokrati. Samtidigt reser detta frågor om arten och graden av den olikhet som kan förekomma inom skolan eller, med andra ord, hur likvärdighet inom skolan skall definieras. Denna fråga är inte central för arbetsgruppen och jag nöjer mig här med att konstatera att det hade varit önskvärt att så varit fallet.

4 4 Problemet med arbetsgruppens utgångspunkter Den avgörande utgångspunkten för sitt arbete att den tror på att skolpersonalen vill och kan ta ansvar för skolans utveckling kan arbetsgruppen naturligtvis säga utgör dess prioritering av och uttryck för demokrati som just delaktighet. Detta är svårt att ha invändningar emot men problemet för arbetsgruppen uppstår av det förhållande som vi tidigare pekat på att den inte gör distinktionen mellan läroplaner/kursplaner som statliga styrinstrument och det styrsystem som skall bidra till att samma planer förverkligas. Skolpersonal och andra skolan närstående aktörer och intressenter skall ges alla möjligheter att vara delaktiga i de samtal och överväganden som leder fram till läroplaner/kursplaner på samma villkor som alla andra medborgare i Sverige. Skolans styrning kan i en demokrati inte lämnas över till dess personal eller närmaste intressenter. Däremot har skolpersonalen en särställning i styrsystemet genom sitt ansvar för att de nationella planerna realiseras. Lärares och skolledares delaktighet i styrsystemet skall vara största möjliga på det sätt som också arbetsgruppen beskriver men på oklara premisser. Detta är starka argument som talar för att frågan om kursplanernas vara eller icke vara borde ha diskuterats med klarare utgångspunkter och framför allt mer principiellt än vad arbetsgruppen gjort. Emellertid leder den påtalade frånvaron av distinktionen mellan läroplanerna som styrningsdokument och styrsystemet till att också andra av arbetsgruppens resonemang blir tveksamma. Så till exempel blir det inte självklart att avskaffa åligganden för den kommunala och lokala nivån att upprätta planer. Dessa är en del av styrsystemet och om betoningen läggs på delaktighet för skolpersonalen tillsammans med lokala politiker med konsekvensen av lokalt ägande som arbetsgruppen skulle kunna uttrycka sig kan planerna både utgöra ett gemensamt dokument och formulera en gemensam viljeinriktning för den kommunala och lokala nivån inom de ramar som läroplaner/kursplaner anger. Om planerna dessutom görs till dokument i vilket såväl föräldrar som övriga kommunmedborgare, lokala folkbildningsorganisationer och företagarintressen medges delaktighet blir frågan om de skall finnas kvar i framtiden mer till en principfråga rörande kommunal demokrati än den huvudsakligen tekniska fråga som arbetsgruppen gjort den till. Ett exempel på vart det kan leda om man inte gör den grundläggande distinktionen mellan statens intresse av att styra, dvs. att påverka och ta sitt ansvar för att utöva makt, och det system eller den struktur för styrning som skolsystemets aktörer skall verka i, finns i arbetsgruppens diskussion av att styrning kan vara proaktiv eller reaktiv. Detta kan något förenklat uttryckas som en diskussion om huruvida hästen ska dra vagnen eller skjuta på. Så vitt jag kan se kan styrning i den mening jag talar om styrning genom läroplaner/kursplaner inte vara annat än proaktiv. Däremot kan naturligtvis styrsystemet utformas för att innehålla utvärderingar och uppföljningar som grund för åtgärder i avsikt att reaktivt korrigera sådant som går fel i förhållande till vad läroplaner och kursplaner anger. Detta följer närmast av läroplaner och kursplaner som värdemässig och innehållslig ram och erbjudanden i perspektivet av nödvändigheten av att ge skolpersonalen delaktighet så som sagts. Men behovet av reaktiva element i dagens styrsystem följer också av vad arbetsgruppen räknar upp som förändringar inom skolsystemet genom ökad decentralisering och valfrihet i olika avseenden och privatisering av verksamheten. Däremot är det knappast möjligt att, som arbetsgruppen gör, argumentera för att det går att öka den proaktiva styrningen genom att flytta beslut från centrum till periferin annat än som en del

5 5 av styrsystemet. Att i arbetsgruppens mening utöka den lokala friheten kan inte gälla i någon absolut mening utan endast inom ramen för vad läroplaner/kursplaner erbjuder och ställer krav på, dvs. den ökade lokala friheten kan endast avse ökad delaktighet i styrsystemet. Konsekvenser av arbetsgruppens begränsade perspektiv Begreppsliga och principiella kullerbyttor av det ovan nämnda slaget, gör att varken arbetsgruppens förslag eller dess slutsatser blir övertygande. Det är en följd av att uppdraget inte, i enlighet med direktiven, betraktas i både strukturella och individinriktade perspektiv. Arbetsgruppen lägger en sådan tyngdpunkt i sina aktörsbaserade utgångspunkter att de institutionella krafter och politiska förutsättningar som finns i skolsystemet som struktur blir marginaliserade. Därmed undanröjs också möjligheterna till mer djuplodande resonemang om vilka förutsättningar som krävs för att öka läroplanernas funktion som styrinstrument. För att detta ska vara möjligt att åstadkomma - och inte minst om man som arbetsgruppen har som uppgift att analysera orsakerna till att, som direktiven säger, läroplanerna inte styr som var tänkt och som vore önskvärt - leder det fel om tyngdpunkten i analysen psykologiseras i så hög grad som arbetsgruppen gjort. Mot samma bakgrund, dvs. av underlåtenheten att relatera sig till politiskt bestämda strukturella möjligheter och begränsningar i läroplaner/kursplaner samt den psykologiserande individinriktningen, kan också andra delar av arbetsgruppens rapport förstås. Ett exempel är dess förslag att framtida läroplaner på ett tydligare sätt än i nuvarande läroplaner riktas till skolans kollektiv till skola och arbetslag -. Motivet att därigenom förstärka det lokala läroplansarbetet är naturligtvis vällovligt om förslaget uteslutande står för ambitionen att stärka styrsystemet. Samtidigt måste också framhållas att arbetsgruppen på ett otillräckligt sätt problematiserar ansvarsfrågan och i relation till denna konsekvenser av att rikta uppdraget till ett kollektiv istället för enskilda lärare. Som förslaget står har det också en överton av att läroplanen skulle vara en lokal angelägenhet och en närmast populistisk touche i sin iver att främja vad arbetsgruppen talar om som samverkande styrning. Läroplanerna/kursplanerna skall kunna förstås och vara möjliga att tolka och förhålla sig till både emotionellt och intellektuellt. Detta gäller emellertid inte bara skolans personal utan också andra utanför skolan. Läroplanerna/kursplanerna är inte bara tekniska instrument för styrningen av skolan utan också ideologiska dokument som kodifierar värden, normer, uppfattningar om kulturarv och vad som anses som viktiga kunskaper i samhället. Att på dessa premisser föreslå att läroplanerna/kursplanerna skulle främst rikta sig till skolans kollektiv är att reducera möjligheten till att de över huvud taget uppmärksammas i det offentliga samtal som är den deliberativa demokratins hörnsten och som är så viktigt för skolans framtid och legitimitet. Läroplanernas legitimitet Mot bakgrund av denna uppfattning av läroplanerna/kursplanerna blir arbetsgruppens diskussion och förslag om hur läroplansrevisioner skall ske i framtiden ofullständigt och föga övertygande. Enligt förslaget bör fler intressenter vara med i utformandet och utvecklingen av nya läroplaner men motivtexten talar endast om att inbjuda skolor och kommuner att delta. Det är både angeläget och rimligt att dessa bidrar med sina kunskaper om lokala förhållanden och beprövade erfarenheter från skolvardagen, t.ex. de erfarenheter som det

6 6 lokala kvalitetsarbetet kan komma att ge när det funnit sina former och sitt innehåll som inte bara teknik och mätning utan också eftertanke. Detta, menar arbetsgruppen, skall medge upplevelsen av ägarförhållande till läroplanen/kursplanen. Men denna upplevelse kan inte förbehållas skolor och kommuner som omedelbara intressenter utan måste också kunna omfattas av den allmänhet som står utanför skolan men som har sin medborgerliga och för skolans legitimitet avgörande - rätt att ge sin mening tillkänna och påverka vad skolan skall syfta till idag och i framtiden. Som framgår av hela den föregående framställningen menar jag att de nationellt giltiga läroplanerna/kursplanerna för skolan är viktiga dokument i ett demokratiskt samhälle. I deras tillkomst och revisioner bör skolans folk delta men också övriga medborgare för att de skall kunna känna tilltro både till de ambitioner och visioner de uttrycker och till möjligheten att realisera dem. Det är en nödvändighet att läroplanerna/kursplanerna har hög legitimitet bl.a. genom att kunna uppfattas som auktoritativa uttryck för statens tolkning av vad samhället kräver av skolan. Den legitimiteten skall gälla intill dess anledning finns att revidera läroplanerna genom att samhällsutvecklingen gått förbi dem och nya krav rests på skolan. Arbetsgruppen föreslår för sin del att läroplanerna revideras vart sjunde år. En sådan schemaläggning av det läroplans/kursplanearbete som skall resultera i nationellt giltiga dokument av den karaktär jag argumenterat för, riskerar att reducera läroplanerna till snarast tillfälliga dokument som skolan kan ta lätt på eftersom de ändå snart skall revideras. Detta kan minska tilltron till läroplanerna/kursplanerna. Skälet till att arbetsgruppen, som jag ser det, har en närmast lättsinnig uppfattning i denna fråga finns i dess sätt att tala om att I framtiden behöver läroplanerna alltmer komma att fylla funktionen av arbetsdokument. I mer grundläggande mening är detta åter ett exempel på att arbetsgruppen inte skiljer mellan läroplaner/kursplaner och styrsystem. Hur bidrar rapporten till samtalet om skolan? Mot bakgrund av vad som ovan anförts menar jag att arbetsgruppen, snarare än att utröna villkoren för läroplaner att fungera som verksamma politiska instrument för styrningen av skolan, haft samverkande styrning per se som både utgångspunkt och mål för sina förslag. På detta altare offras en nödvändig problematisering av konsekvenserna för såväl skolans innehåll som i förlängningen likvärdigheten inom skolan. En översyn av läroplanen som styrinstrument bör enligt min mening utgå från en vidare förståelse av läroplansbegreppet som medger en diskussion av samtliga nationella styrdokument inom styrsystemet - innefattande såväl skollagen, läroplaner, kursplaner, nationella prov, betygskriterier som kommunala skolplaner och lokala arbetsplaner som relationerna mellan dessa. Denna diskussion borde också ha förts inom ramen för ett mer utvecklat styrteoretiskt perspektiv. Arbetsgruppen vill med sitt arbete och med sin rapport stimulera den utbildningspolitiska debatten. Jag har nappat på den kroken och, menar jag, fört en mera utbildningspolitiskt förankrad diskussion än arbetsgruppen själv har gjort. Jag anser att arbetsgruppen missat ett antal begreppsliga distinktioner med mycket principiell innebörd, vilket har gjort att argumentationen blivit ytlig och förslagen framförts på bräckligt underlag. Framställningen har också alltför mycket haft en personorienterad och psykologiserande utgångspunkt på bekostnad av strukturella hänsynstaganden. Den fråga som arbetsgruppen ställer, frågan om makten över skolans utveckling, blir både oklar och svår att besvara med arbetsgruppens utgångspunkter.

7 7 Därför är det viktigt att diskussionen förs vidare i andra fora och i det offentliga samtalet. I den meningen ger vi arbetsgruppen helt rätt. Men samtidigt måste konstateras att gruppen verkligen bjuder in till detta samtal med armbågen när arbetsgruppen till inbjudan tillfogar att det är möjligt att en och annan öm tå blir trampad på i arbetsgruppens rapport. Detta kan förstås som att var och en som på olika mer eller mindre sakliga och reflekterade grunder vågar sig på att ha en uppfattning som går på tvärs mot arbetsgruppens analyser och argument, riskerar att utsättas för en intellektuell omyndigförklaring och förutsätts endast skrika på grund av sin ömma tå. Detta är ovärdigt en departemental utredning. Texten får fritt kopieras för icke kommersiella ändamål under förutsättning att fullständig referens anges. Wallin, Erik. 2002: Verksam och/eller samverkande styrning. I Studies in Educational Policy and Educational Philosophy: E-tidskrift, 2002:1. <http://www.upi.artisan.se>.

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Kommittédirektiv Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Tolktjänst för vardagstolkning (Ds 2016:7)

Tolktjänst för vardagstolkning (Ds 2016:7) 1 D nr 2016-009 YTTRANDE Stockholm 2016-06-14 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Handläggare Anna Gabrielsson Tolktjänst för vardagstolkning (Ds 2016:7) Riksförbundet FUB, För barn, unga och vuxna med

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, utbildningsnämnden, Lärarnas

Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, utbildningsnämnden, Lärarnas PM 2013: RIV (Dnr 001-687/2013) Tid för undervisning - lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (DS 2013:23) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 24 juli 2013 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet på IUP

Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet på IUP 2013-10-30 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2013/211-619 Utbildningsnämnden Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet

Läs mer

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument.

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument. Inledning All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument. Vårt mål är att alla barn inom skolans upptagningsområde uppnår

Läs mer

En individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen Remiss från Utbildningsdepartementet

En individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen Remiss från Utbildningsdepartementet PM 2008 RIV (Dnr 322-136/2008) En individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Som svar på

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Barn- och utbildningsplan

Barn- och utbildningsplan Barn- och utbildningsplan En skola som ställer krav är en skola som bryr sig All verksamhet i Staffanstorps kommuns förskolor och skolor ska bedrivas i enlighet med Barn- och utbildningsplanen och genomsyras

Läs mer

Yttrande över betänkandet En digital agenda i människans tjänst SOU 2014:13 N2014/1345/ITP

Yttrande över betänkandet En digital agenda i människans tjänst SOU 2014:13 N2014/1345/ITP YTTRANDE 2014-10-07 Svenska Läromedel Norrtullsgatan 6 113 29 Stockholm Näringsdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet En digital agenda i människans tjänst SOU 2014:13

Läs mer

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument Skolplan 2009 2 Skolplanen kommunalt styrdokument Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och utvecklas. Av skolplanen ska framgå hur

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori

Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori Ulf Lundström Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet ulf.lundstrom@edusci.umu.se Disposition Om projektet Syfte

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad 01.11.2007 Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning I Sverige delas ansvaret för förskolan, skolan och vuxenutbildningen mellan riksdag, regering,

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Policy för verksamhetsstyrning

Policy för verksamhetsstyrning Policy för verksamhetsstyrning Antagen av 20150929, 105 Bakgrund Halmstads kommuns policy för verksamhetsstyrning är framtagen för att fastställa hur arbetet med planering, genomförande, uppföljning och

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Röster om folkbildning och demokrati

Röster om folkbildning och demokrati F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från

Läs mer

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten.

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten. Grundsärskolans verksamhetsplan Mål och riktlinjer All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten. Skollagen Läroplaner och kursplaner FN:s barnkonvention Bildningsnämndens

Läs mer

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet YTTRANDE 28 april 2014 Dnr 62-2013:801 Skolverket att: Bengt Thorngren Förskole- och grundskoleenheten 106 20 Stockholm Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet Lärarförbundet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Stockholm 2015-08-28 Referens: dnr M2015/2144/Ee Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Föreningen EnergiRådgivarna tackar för förfrågan angående remiss av Översyn

Läs mer

Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13)

Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Kulturdepartementet 2012-09-14 Ku2012/836/RFS Enheten för rättsliga frågor och styrning 103 33 STOCKHOLM Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Övergripande kommentarer

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,

Läs mer

- Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten.

- Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten. NÅGRA UTGÅNGSPUNKTER (Spridda utdrag ur Lpfö-98 som är baserad på SKOLFS 1998:16. Ändring införd t.o.m. SKOLFS 2006:22) - Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställts upp

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera 2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018

Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018 Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 81 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 2 2. Värdegrund... 2 Politisk utgångspunkt

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna

Läs mer

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan 0 Verksamhets idé Förskolan Gnistan Ht 2016/Vt 2017 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget

Läs mer

Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm

Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm 1(5) www.forbundetrorelsehindrade.org Lund 2005-02-22 Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm Handikappombudsmannens rapport DISKRIMINERING OCH TILLGÄNGLIGHET En av de viktigaste intressefrågor

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter Arbetsplan Pilen handlingsplan Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter Innehållsförteckning 1. Förskolans verksamhet och förutsättningar...3 2. Kvalitetsarbetet...3 3. Utvecklingsåtaganden...4

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Elevernas kunskaper om förtryck och svenska brott mot mänskliga rättigheter Motion (2010:31) av Paul Lappalainen (MP)

Elevernas kunskaper om förtryck och svenska brott mot mänskliga rättigheter Motion (2010:31) av Paul Lappalainen (MP) Utlåtande 2011: RIV (Dnr 335-2241/2010) Elevernas kunskaper om förtryck och svenska brott mot mänskliga rättigheter Motion (2010:31) av Paul Lappalainen (MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget innebär för

Läs mer

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan Karin Renblad, Docent i ped./kvalitetsamordnare Habo kommun Jane Brodin, Professor i ped. Högskolan för Lärande och Kommunikation

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU)

På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU) Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 27 januari 2012 På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU) Far har visserligen inte inbjudits att lämna synpunkter

Läs mer

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Karin Renblad, Docent i pedagogik Kvalitetssamordnare Habo kommun Skolriksdagen 27-28 april 2015 Uppdraget Förskolan ska vara: rolig, trygg och lärorik

Läs mer

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Regelbunden tillsyn av skolenhet 1 (5) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasiesärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Arbetsplatsförlagt lärande

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN En god hälsa och en kreativ lärmiljö är viktiga förutsättningar, för att få en positiv och harmonisk utveckling hos både barn, elever

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Remissvar på delbetänkandet (SOU 2011:30) Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp

Remissvar på delbetänkandet (SOU 2011:30) Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp 2011-09-05 Remissvar på delbetänkandet (SOU 2011:30) Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp (U2011/2219/S) Språkrådet vill härmed lämna synpunkter på delbetänkandet

Läs mer

Hökarängsskolan Skönstaholmsskolan. Vår värdegrund 1 (5) Vår värdegrund. hokarangsskolan.stockholm.se skonstaholmsskolan.stockholm.

Hökarängsskolan Skönstaholmsskolan. Vår värdegrund 1 (5) Vår värdegrund. hokarangsskolan.stockholm.se skonstaholmsskolan.stockholm. 1 (5) hokarangsskolan.stockholm.se skonstaholmsskolan.stockholm.se 2 (5) Södertuna slott 29-30 oktober, 2012 Vad menar vi med värdegrund och bilka friutrymmen har var och en att forma sin egen värdegrund?

Läs mer

Sigys-konferens februari 2010

Sigys-konferens februari 2010 Sigys-konferens februari 2010 Varje samhälle har skyldighet att ge alla ungdomar en utbildning som förbereder dem för ett liv som vuxna. Människor växer med kunskap. Utbildning är en mänsklig rättighet

Läs mer

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen

Läs mer