Sions döttrar. De laestadianska kvinnorna som traditionsförmedlare i norra svenska Österbotten åren Gerd Snellman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sions döttrar. De laestadianska kvinnorna som traditionsförmedlare i norra svenska Österbotten åren 1927 2009. Gerd Snellman"

Transkript

1 Sions döttrar De laestadianska kvinnorna som traditionsförmedlare i norra svenska Österbotten åren Gerd Snellman

2 Gerd Snellman Född 1962, uppvuxen i Larsmo, Finland. Studier vid Teologiska Fakulteten vid Åbo Akademi. Blev teologie magister år Bokomslag design: Linnea Ekstrand Hemsida: Foto baksidan: Rune Hagström Foto, pärm, insida: Ole Snellman Åbo Akademis förlag Biskopsgatan 13, FI ÅBO, Finland Tel Fax E-post: Hemsida: Distribution Oy Tibo-Trading Ab, PB 33, FI PARGAS, Finland Tel Fax E-post: Hemsida:

3 SIONS DÖTTRAR

4

5 Sions döttrar De laestadianska kvinnorna som traditionsförmedlare i norra svenska Österbotten åren Gerd Snellman ÅBO 2011 ÅBO AKADEMIS FÖRLAG ÅBO AKADEMI UNIVERSITY PRESS

6 CIP Cataloguing in Publication Snellman, Gerd. Sions döttrar : de laestadianska kvinnorna som traditionsförmedlare i norra svenska Österbotten åren / Gerd Snellman. - Åbo : Åbo Akademis förlag, Diss.: Åbo Akademi. Summary. ISBN ISBN ISBN (digital) Painosalama Oy Åbo 2011

7 Innehåll Förord 9 1 INLEDNING Forskningsläge, forskningsuppgift och frågeställning Teoretiska infallsvinklar Metod och disposition Källmaterial Informanturval 35 2 SAMHÄLLSUTVECKLINGEN OCH LAESTADIANISMEN MED JAKOBSTAD, LARSMO OCH KARLEBY I FOKUS Det finländska samhället åren Välfärdssamhället byggs upp Kyrklig utveckling Familjen Laestadianismen Spridning och splittring Rauhan Sana-riktningens organisation och verksamhet Sions Missionstidning - en identitetsstärkande tidskrift Särdrag inom Rauhan Sana-riktningen - utifrån- och inifrånperspektiv Projektorterna Jakobstad och Jakobstads Fridsförening Larsmo och Näs Fridsförening Karleby och Närvilä Bönehusförening 71 3 TRADITIONENS INNEHÅLL KALLELSELÄRA I DET FÖRESTÄLLDA OCH DET MATERIELLA UTRYMMET Det konungsliga prästerskapet förvaltarskap och kors Självprövning inför köttslig frihet och egenrättfärdighet Redskap mot utmaningar Omsorg och verksamhet inom troendegemenskapen Samhällsansvar och mission 123 5

8 3.2 Kvinnorna i det konungsliga prästerskapet Ideal och utmaningar Redskap och uppdrag Kallelsepraxis i det föreställda och det materiella utrymmet Sammanfattning TRADITIONENS FORM I DET LEVDA UTRYMMET Kallelsemedvetandet skapas Traditionen tas emot Traditionen omförhandlas Kallelsepraxis av tro till tro Traditionsförmedlingens form Traditionsförmedlarnas värderingar Sammanfattande diskussion om traditionsförmedlingen i det levda utrymmet TRADITIONENS MÅL INDIVIDUELL OCH SOCIAL IDENTITET Traditionens mål individuell identitet Bibliska personer som rollmodeller för individuell identitet i det föreställda utrymmet Trygghet i tron in-via-identitet Traditionsförmedlingens telos i det levda utrymmet Traditonens mål social identitet Laestadianer och förlåtare eller Guds barn? Kontrasterande social identitet Språklig identitet Sammanfattning DEN LAESTADIANSKA KVINNAN SOM TRADITIONSFÖRMEDLARE Tradition konserverande och nyskapande Det föreställda utrymmets traditionsinnehåll Traditionsinnehållet i de laestadianska barndomshemmen 265 6

9 6.2 Kallelse i korseld mellan gammalt och nytt Kallelseläran i praktisk handling Det materiella utrymmets kvinnor Identitet Jämställdhet och makt i laestadianskt perspektiv 278 BILAGOR 284 FÖRKORTNINGAR 289 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 290 PERSONREGISTER 308 SUMMARY 310 7

10 8

11 Förord Att skriva en avhandling är på flera sätt jämförbart med att göra en resa till en okänd destination. Det finns ett mål för resan och man planerar resrutten. Man reser ensam eller väljer ut ett lämpligt ressällskap. Man försöker förbereda sig för alla eventualiteter för att resan ska bli så lyckad som möjligt. Man packar ned den utrustning som man tror sig behöva. Då avresedagen är inne är man fylld av förväntan inför det nya, okända som man ska få uppleva. Min avhandlingsresa började för flera år sedan. Bagaget bestod mest av livserfarenheter tillsammans med en rejäl portion nyfikenhet. Det fanns en önskan att få stifta närmare bekantskap med de människor som på sätt och vis skulle komma att bli mitt ressällskap: de laestadianska kvinnorna. I hela mitt liv har dessa kvinnor, i olika åldrar, funnits i min närhet. De har fascinerat och gjort mig förundrad. Ibland har de också utmanat mig. Men framför allt har några av dem påverkat mig djupt och medverkat till att jag är den jag är. Jag ville tränga djupare in i de laestadianska kvinnornas värld, lära känna deras historia och försöka förstå dem i deras samtid. Samtidigt fanns en önskan att berätta om dem för en bredare publik. I ressällskapet har även funnits ett antal andra mycket viktiga personer. Några av dem ska jag nämna. Min tacksamhet går först och främst till min handledare, professor Ingvar Dahlbacka. Genom hans goda handledning och stora stöd har resan underlättats på många sätt. Ett varmt tack! En annan viktig person, som inte endast har fungerat som min opponent på de högre seminarierna vid Åbo Akademi, utan även kommit att bli en vän, är docent Carola Nordbäck. Tack Carola, du vet dessutom vad det innebär att vara kvinna! Andra personer i den akademiska miljön som har uppmuntrat och hjälpt mig i skrivprocessen är TD Kim Groop, amanuens Mary Dahlbacka, docent Birgitta Sarelin, TM Tove Höglund, liksom alla övriga seminariedeltagare i kyrkohistoriska doktorandseminariet, ingen nämnd och ingen glömd. Vidare vill jag tacka de av fakulteten utsedda förgranskarna, docent Sölve Anderzén och professor Jouko Talonen, för goda råd i avhandlingsarbetets slutskede. Tack också TM Barbro Öhman, mitt ressällskap under resorna till Åbo, för våra gemensamma studieträffar i form av cafébesök. Till TM Kurt Hellstrand och PeM Marianne Asplund som har läst mitt manuskript och gett nyttiga synpunkter vill jag rikta ett varmt tack. Mitt tack går även till diplomkorrespondent Carola Lassila som åtog sig att översätta sammanfattningen till engelska. 9

12 Jag är mycket tacksam för det ekonomiska stöd som jag har erhållit från följande fonder: Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut, Kyrkans Forskningscentral, Svenska Litteratursällskapet, Waldemar von Frenckells stiftelse, Svensk-Österbottniska Samfundet och Svenska Kulturfonden. Ett stort tack! Parallellt med avhandlingsresan har livsresan löpt. Med i det ressällskapet har mina nära och kära funnits. Till min mamma och svärmor: ni hör till de laestadianska kvinnor som kommit att betyda särskilt mycket för mig. Tack för er kärlek! Till klanen Fagerholm, svågrar och svägerskor: Tack för stöd och uppmuntran! Tack framför allt för alla givande diskussioner under resans gång. Ni har gett mig perspektiv på såväl livet som mitt forskningsämne. Ytterligare finns ni, alla mina vänner, i mina tankar idag. Särskilt vill jag tacka Gundel. Våra morgonpromenader har hjälpt mig med livet utanför avhandlingsarbetet. Till er, mina allra käraste, vill jag framför allt rikta mitt varma tack. Ni har gjort mitt liv så oerhört rikt. Jag tänker på alla våra söner: Samuel, Jonathan, Joel, Alex, Jeremias och Jakob. Ni bereder mig en stor glädje. Det gjorde även Dennis, som lämnade oss för aderton år sedan. Jag tackar Gud för er alla. I många år fanns ett kvinnounderskott i vår familj. Det har korrigerats med åren. Familjen har utökats med storflickorna Janina, Anna och Sonja samt småflickorna Amanda och Matilda. Jag gläds över er och tackar Gud också för er. Till Mannen i mitt liv, Ole: tack för att du har stått vid min sida, uppmuntrat mig och trott på mig! Du är Guds stora gåva till mig. Slutligen vill jag tacka den store Uppdragsgivaren. Utan Hans stora kärlek, nåd och trofasta ledning skulle jag inte ha kommit i mål. Soli Deo Gloria! Jakobstad, den 21 juli 2011 Gerd Snellman 10

13 1 Inledning Den laestadianska väckelserörelsen har under de senaste åren varit föremål för livliga debatter i massmedierna. Debatterna har avslöjat att kunskapen om laestadianismen i många fall har varit ytlig. De har även visat att det inom den laestadianska traditionen förekommer olika synsätt och handlingsmönster. Laestadianismen har i över 150 år befunnit sig i och formats av korsdraget mellan önskad bibelautenticitet och det omgivande samhället. I detta spänningsfält har ett omfångsrikt traditionsstoff utmejslats. Det handlar om traditioner som i olika hög grad har övertagits och förmedlats vidare, traditioner som har fötts, förändrats eller dött ut. Det handlar även om hur kallelse har manifesterats på individnivå, och inte minst hur en laestadiansk identitet har formats. Avhandlingens syfte är att klarlägga något av denna process, där traditionsförmedlingen undersöks med fokus på de laestadianska kvinnornas aktivitet. Inledningsvis ges en översikt över det aktuella forskningsläget. 1.1 Forskningsläge, forskningsuppgift och frågeställning Forskningsläge Prästen Lars Levi Laestadius ( ) och den inomkyrkliga väckelserörelse som blev en följd av hans verksamhet har blivit föremål för omfattande forskning inom flera olika discipliner. Bland den forskning som har berört Lars Levi Laestadius kan ett par, för denna avhandlings del, intressanta avhandlingar nämnas. Kristina Nilsson har undersökt Lars Levi Laestadius ur ett för kvinnoforskningen betydelsefullt perspektiv. Nilsson har i sin avhandling granskat kvinnans betydelse i och för Laestadius teologi och förkunnelse. Enligt Nilsson nämner Laestadius fyra personer som har varit centrala för hans andliga utveckling. Tre av dem var kvinnor. Laestadius tillmätte känslolivet en central betydelse för människans personlighet och andliga liv. Han menade att kvinnor hade en större förmåga än män att utveckla ett rikt känsloliv, och att kvinnor därmed ägde en större benägenhet till den utgivande kärlek som hör till Guds väsen. Laestadius framställde ofta Gud som den himmelske Föräldern. Detta berikade, enligt Nilsson, hans gudsbild, eftersom föräldrabegreppet inrymmer såväl faderliga som moderliga drag. Nilsson menar att Laestadius inte förde någon speciell kvinnokamp även om han högaktade och hade förtroende för kvinnor. Hos Laestadius fanns i huvudsak två grup- 11

14 per av människor: de troende och de icke-troende. Hans omsorg om kvinnor kom snarast från att han värnade om de svaga i samhället dit bland andra kvinnorna hörde. 1 Lilly-Anne Østtveit Elgvins undersökning om Lars Levi Laestadius spiritualitet är ur denna avhandlings synvinkel intressant. Østtveit Elgvin har särskilt intresserat sig för Laestadius metaforiska språk. Enligt henne emanerar Laestadius bibeltolkning från gudsmetaforen den himmelske Föräldern. Østtveit Elgvin menar att Laestadius har påverkats av den orala samiska kulturen samtidigt som hans rika bildspråk har rötter ända till patristiken. Genom identifikation med bibliska rollmodeller skapas en mystikupplevelse av en nådefull gudsnärvaro vilket är målet för Laestadius spiritualitet, enligt Østtveit Elgvin. 2 Förutom de som har nämnts finns ett antal andra undersökningar som berör Lars Levi Laestadius. 3 Forskningen har även omfattat den laestadianska väckelserörelsen. 4 En för denna avhandling relevant undersökning är Olaus Brännströms avhandling om den laestadianska själavårdstraditionen i Sverige under 1800-talet. Brännström har bland annat försökt reda ut rötterna till och utvecklingen av den praxis med syndabekännelse och avlösning som särskilt har betonats inom den laestadianska väckelserörelsen genom tiderna. Vidare har Brännström undersökt den laestadianska väckelserörelsens förhållande till den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och Sverige, väckelserörelsens utveckling i Amerika och de splittringar som uppstod inom väckelserörelsen kring 1800-talets slut. 5 Väckelserörelsens utbredning har undersökts av Pekka Raittila vars avhandling gäller laestadianismens spridning och konsolidering under 1860-talet. Den berör således i huvudsak åren efter Laestadius död år Väckelserörelsen spred sig snabbt över hela Nordkalotten, till Finland och till Amerika. Raittila beskriver hur den spontana väckelsen småningom övergick i en strukturerad verksamhet som i hög grad leddes av lekmannapredikanter. Även om Raittila inte direkt fokuserar på kvinnligt eller manligt i sin forskning nämner han att några kvinnor hörde till nyckelpersonerna i början av väckelsen. Raittila kallar dem profetiska kvinnor. Dessa profetiska kvinnor innehade synliga roller i den laestadianska verksamheten innan den institutionaliserades. Det handlar om yngre kvinnor som verkade som lärare vid missionsskolorna och om kvinnliga talare i evangelisationsuppgifter. I och med mötesinstitutionens konsolidering och en förkunnelse som allt mer fick karaktär av textförklaring, kom förkun- 1 Nilsson Østtveit Elgvin Se exempelvis Zidbäck 1937; Dahlbäck Utöver de som nämns finns även exempelvis Miettinen 1942; Sivertsen 1955; Lohi 1997a; Vuollo 1999; Kinnunen 2004; Tapaninen Brännström

15 naruppgiften att tillhöra männen. Raittila redogör även för utvecklingen av det lekmannaledda predikoämbetet samt för byabönens och sammankomstens utveckling. 6 Den laestadianska väckelserörelsen har vidare undersökts ur ett samhällsperspektiv. Jouko Talonen har granskat den laestadianska väckelserörelsen i en politisk-samhällelig kontext. Han redogör för det i huvudsak borgerliga politiska understödet bland gammallaestadianerna och de nyväckta i norra Finland under åren Inom laestadianismen önskade man underordna sig de styrande i samhället. Denna lydnad för överheten delades med andra 1800-talsväckelserörelser. Samtidigt strävade laestadianerna efter att påverka samhället och den evangelisk-lutherska kyrkan utifrån sina egna ideal. De innehade en aktad ställning som aktörer på den kyrkliga och politiska arenan vid slutet av 1920-talet. Enligt Talonen fanns dock en något trög inställning till kultur och utbildning bland laestadianerna jämfört med den evangeliska rörelsen och de väckta (heränneet). 7 Talonen har även undersökt de förstfödda laestadianernas samhällssyn åren Enligt Talonen präglades de förstfödda laestadianerna av en patriarkalisk-konservativ samhällssyn. Det innebar bland annat lojalitet till överheten, understöd för nykterhetsrörelsen och en stram linje gällande konst och kultur. I övrigt var de förstfödda laestadianerna ekonomiskt aktiva och innovativa företagare. 8 Laestadianismen har olika ansikten i olika miljöer, enligt Kirsti Suolinna och Kaisa Sinikara. De har forskat i den laestadianska väckelserörelsen i en nordfinsk by som geografiskt hör till väckelserörelsens ursprungsområden. Med en tvärvetenskaplig ansats har de undersökt hur laestadianismen har inverkat på livet i byn. Det handlar om samma laestadianska förgrening som i denna avhandling, nämligen Rauhan Sanariktningen. Enligt Suolinna och Sinikara skiljer sig den laestadianska livsstilen inte från de övriga bybornas i någon högre grad. Suolinna och Sinikara undersöker inte specifikt kvinnor men menar att väckelserörelsens gammalmodiga kvinnosyn härleds ur dess agrara bakgrund. De anser att kvinnornas ställning inom väckelserörelsen utanför byagemenskapen har försvagats. Laestadianismen i den nordfinska byn är enligt dem mera moderat än den svenskspråkiga laestadianismen i Tornedalen trots att det i bägge fallen handlar om samma laestadianska förgrening. 9 6 Raittila Raittila har sammanställt en matrikel över laestadianska förkunnare, präster och andra för väckelserörelsen betydelsefulla personer. I samma verk finns en katalog över litteratur i anknytning till Laestadius och/eller den laestadianska väckelserörelsen. Se Raittila Raittila har även undersökt den laestadianska rörelsens spridning och konsolidering i Amerika fram till år Han grundar sin forskning på dittills för forskningen okända brevsamlingar och tidskrifter och ger en bild av laestadianismen i Amerika som enligt honom avviker från senare uppfattningar och traditioner. Se Raittila Talonen 1988a. 8 Talonen Talonen har även undersökt den laestadianska väckelserörelsens utbredning i Estland fram till mitten av 1900-talet. Se Talonen 1988b. 9 Suolinna & Sinikara

16 Laestadianismens utbredning till och utveckling i svenska Österbotten har undersökts av Erik Wentin. Den undersökta perioden, från 1870-talet fram till en bit in på 1960-talet inrymmer väckelserörelsens splittringar i slutet av 1800-talet och mitten av 1930-talet. Från den andra splittringen fram till undersökningsperiodens slut följer Wentin endast den laestadianska Rauhan Sana-riktningens utveckling. Han problematiserar inte specifikt de laestadianska kvinnornas uppgifter. Däremot beskriver han den offentliga laestadianska verksamheten och läromässiga ståndpunkter om bättring, syndaavlösning och det andliga prästadömet inom laestadianismen. 10 Laestadianismen, framför allt de laestadianska kvinnorna sedda ur ett köns- och maktperspektiv, har intresserat nyare forskning. I en undersökning som gäller lyngenlaestadianismen i Norge har kvinnornas ställning inom rörelsen granskats ur ett maktperspektiv. Torjer A. Olsens avhandling som i huvudsak grundar sig på Michel Foucaults och Joan W. Scotts teorier om makt och kön sträcker sig över perioden Olsen menar att religion, kön och sexualitet är sociala konstruktioner och att människan skapar mening genom socialt samspel. Könsskillnader är en ordning som är tätt sammanknuten med den sociala ordningen samtidigt som begreppet kön inte är absolut utan har skapats i olika historiska kontexter. Olsen lyfter fram strukturella förändringar inom lyngenlaestadianismen vilka bidrar till förändringar i könssystemet och därmed de lyngenlaestadianska kvinnornas roll i viss utsträckning under perioden. Unga lyngenlaestadianer och samhällsförändringar är enligt Olsen bakomliggande krafter till förändringar. Avhandlingens titel Kall, skaperordning og makt associerar till den spänning som finns mellan ett inifrån- och ett utifrånperspektiv i förståelse av kön bland lyngenlaestadianerna. 11 Ett könsrollsperspektiv finns även i en mindre undersökning bland de förstfödda laestadianerna i Finland. Leena Numminen lyfter i sin kyrkosociologiska pro graduavhandling fram det analogiska förhållandet mellan väckelserörelse och hem. De uppgifter som hör till kvinnor respektive män i hemmen hör således till kvinnor respektive män även i den offentliga verksamheten. En viktig roll för kvinnorna utgörs av modersoch värdinnerollen. Numminens undersökning berör såväl laestadianska kvinnor som laestadianska traditioner. 12 Ytterligare en artikel som berör gammallaestadianismen kan nämnas. Päivi Alasuutari granskar preventivmedelsdiskursen utifrån artiklar i den gammallaestadianska tidskriften Päivämies åren Enligt Alasuutari, som följer Foucaults tankar om makt, döljs en förtäckt nedvärdering av kvinnan genom att moderskapet ges en hög status bland gammallaestadianerna. Alasuutari noterar en avmattning i preventivmedelsdiskussionen under perioden och menar att följderna är ett mera utbrett godkännande av familjeplanering bland gammallaestadianerna. Som 10 Wentin Olsen Numminen

17 ett bevis anför hon felaktigt uppgifter om laestadianerna tagna från Fjalar Finnäs undersökning om befolkningsutvecklingen i Larsmo. 13 Laestadianerna i Larsmo hör nämligen inte till den gammallaestadianska fåran utan hör i stället till Rauhan Sanariktningen och ingår därmed i min undersökning. Enstaka mindre undersökningar som har fokuserat på kvinnor har även utförts. Här kan nämnas Eila Kaivolas artikel om barnmorskan Mathilda Fogman ( ) som innehade en central position inom den tidiga laestadianismen, eftersom hon utgjorde en viktig kontaktlänk mellan de laestadianska ledarna och predikanterna. 14 Kaija Tiirolas pro gradu-avhandling om de laestadianska kvinnornas ställning under talets andra hälft visar att kvinnorna hade en viktig roll som fostrare i hemmen och som värdinnor på möten. 15 Seppo Lohi presenterar i en artikel de laestadianska kvinnornas ställning i 1800-talets Finland. Enligt honom hade kvinnorna i väckelserörelsens expansionsskeden mera framträdande roller i verksamheten. Efter väckelserörelsens konsolidering blev den laestadianska idealkvinnan barnaföderskan och fostraren i hemmet samt åhöraren och värdinnan i sammankomstsituationen. Förebilden till detta ideal hämtades från Bibelns Marta och Maria-berättelse. 16 I en kyrkosociologisk pro gradu-avhandling har Eeva-Liisa Hyytinen undersökt kvinnors religiositet utgående från gammallaestadianska kvinnors livsskildringar. Hon menar att de gammallaestadianska kvinnornas religiositet är bunden till samfundet, i detta fall således gammallaeastadianismen. Den personliga övertygelse som framträder hos kvinnorna erbjuder en meningsskapande tolkningsram i alla livssituationer. 17 Av samma åsikt är Leena Pesälä i sin artikel om de gammallaestadianska mödrarna. Det är mödrarnas personliga tro som inger känsla av kontroll och mening i livet. Pesälä lyfter även fram det för kvinnorna viktiga emotionella, sociala och andliga stöd som de upplever att de får från sina äkta män. De gammallaestadianska kvinnorna är inte intresserade att följa det omkringliggande samhällets värderingar och trender då det gäller familjens storlek, enligt Pesälä. 18 Sammanfattningsvis kan konstateras att Lars Levi Laestadius och den laestadianska väckelserörelsen har undersökts ur olika perspektiv. Det finns forskning om 13 Alasuutari 1992; Finnäs Finnäs har i sin undersökning om de demografiska konsekvenserna av laestadianismen i Larsmo inte specificerat den laestadianska falangen dess närmare. Den laestadianska förgrening som återfinns i Larsmo är emellertid Rauhan Sana-riktningen. Enligt Finnäs har befolkningen i Larsmo, på grund av hög fertilitet, ökat åren med drygt 40 %. Denna ökning tillskrivs det stora antalet laestadianer i kommunen. Kommunens icke-laestadianska befolkning tillskrivs en nedgång i fertiliteten, vilken på 1980-talet var under genomsnittet i Finland. Finnäs har även noterat en skillnad i fertiliteten i de laestadianska familjerna i Larsmo. Hans slutsatser är att omkring drygt en fjärdedel av de laestadianska paren skulle använda någon form av familjeplanering. 14 Kaivola Tiirola Lohi 1997b. 17 Hyytinen Pesälä

18 laestadianismens utbredning och teologi. Det finns samhällspolitiskt inriktad forskning, sociologiska och mindre kyrkosociologiska undersökningar om laestadianismen. Även enstaka mindre undersökningar om kvinnors uppgifter och ställning i 1800-talets laestadianism samt senare om kvinnor i olika laestadianska förgreningar föreligger. Slutligen finns den norska, ur köns- och maktperspektiv utförda undersökningen om lyngenlaestadianska kvinnor. Det är naturligt att forskning som berör de laestadianska kvinnorna från ingången av 1900-talet utgår från olika laestadianska förgreningar, inte väckelserörelsen som helhet, eftersom den första splittringen inom väckelserörelsen inträffade i slutet av 1800-talet. Efter denna och senare splittringar har de olika grupperingarna utvecklats i olika riktningar. Noteras bör att forskning om och talets laestadianska kvinnor tenderar att betona maktaspekter medan undersökningar om den tidiga laestadianismen fokuserar på de laestadianska kvinnornas ställning och uppgifter i allmänhet. Forskningsuppgift och frågeställning Som framgår av framställningen ovan har de laestadianska förgreningarna under talet i någon mån blivit föremål för forskning medan Rauhan Sana-riktningen inte har undersökts i någon större utsträckning. Att det dessutom som Suolinna och Sinikara konstaterar tycks förekomma lokala varianter av samma laestadianska förgrening på olika orter understryker ytterligare behovet av fortsatt forskning. Eftersom laestadianismen i norra svenska Österbotten inte har undersökts under de senaste 50 åren är denna kyrkohistoriska avhandling befogad. Det bör rimligtvis ha skett förändringar inom den laestadianska väckelserörelsen i svenska Österbotten sedan Erik Wentins undersökning publicerades år Samtidigt finns ett kvinnohistoriskt motiv. Om den laestadianska Rauhan Sana-riktningens svenskspråkiga gruppering kan anses relativt outforskad så gäller detta inte minst gruppens kvinnor. Som fallet är med andra grupper av människor utgör inte heller de laestadianska kvinnorna någon homogen skara. För en djupare förståelse av den laestadianska väckelserörelsens kvinnor finns ytterligare behov av fortsatt forskning. I det avseendet lämnar min avhandling rum för många framtida undersökningar om den laestadianska väckelserörelsen i allmänhet och dess kvinnor i synnerhet. Syftet med avhandlingen är att undersöka kvinnornas medverkan i traditionsförmedlingen under åren i den laestadianska Rauhan Sana-riktningen i norra svenska Österbotten. Avhandlingen har en kyrkohistorisk ansats och avgränsas till tre bönehus- och fridsföreningar: Jakobstads Fridsförening rf Pietarsaaren Rauhan Sana ry, Näs Fridsförening rf i Larsmo samt Närvilä Bönehusförening rf Närvilän Rukoushuoneyhdistys ry i Karleby. Den bakre tidsgränsen motiveras med att de äldsta informanternas minnesbilder kan härröra från undersökningsperiodens början. Dessutom 16

19 fanns det i det skriftliga materialet, Sions Missionstidning, för forskningsuppgiften belysande artiklar från år 1927 och framåt. Avhandlingens främre tidsgräns motiveras med att intervjuerna, som utgör undersökningens huvudsakliga källmaterial, slutfördes under år Inom ramen för frågeställningen finns tre delfrågor. Den första delfrågan gäller frågan Vad?. Den riktas mot det stoff eller den kallelselära som kan sägas ingå i den laestadianska traditionen. Speciell uppmärksamhet ges åt de traditioner som berör kvinnor. Avhandlingens andra delfråga är Hur?. Den fokuserar på traditionsförmedlingens form inom den laestadianska väckelserörelsen. Den handlar om hur ett kallelsemedvetande skapas och omstöps i en kallelsepraxis. Den tredje deluppgiften återfinns inom ramen för frågan Varför?. Dess syfte är att undersöka traditionsförmedlingens mål, vilket hör samman med individuell och kollektiv identitet. I samtliga delfrågor står kvinnornas aktiviteter i centrum. Nämnda frågeställning och delfrågor undersöks med tanke på de sociala arenor där traditionsförmedlingen huvudsakligen sker: i hem och bönehus. I följande avsnitt preciseras och diskuteras de begrepp som är knutna till delfrågorna: tradition, kallelse och identitet. Dessa utgör undersökningens teoretiska ram Teoretiska infallsvinklar Avhandlingens centrala begrepp är tradition, kallelse och identitet. Dessa är, som nämndes ovan, knutna till frågeställningen. Att begreppet tradition markeras kommer sig av att avhandlingens fokus är traditionsförmedling. Termen identitet är till exempel inom folkloristiken tätt sammanvävd med tradition. 19 Traditionen kan sägas ha en dubbelfunktion i förhållande till identitet: den såväl skapar som bevarar identiteten. 20 Den kan även ses som en social grupps kvalitativa stämpel (qualitative marker), något som är typiskt för en grupp. 21 Frågor som gäller tradition berör således i hög grad identitet. Traditionen har ett innehåll, något som traditionsförmedlaren överför till andra människor på olika sätt. Traditionsförmedlingen är dessutom målinriktad. Som en sammanbindande länk mellan tradition och identitet finns tanken på ett motiv för en bestämd aktivitet. Här kommer kallelsen in som en slags motor i traditionsförmedlingen. Begreppet kallelse är centralt inom kvinnoforskning som berör till exempel filantropisk verksamhet och mission. 22 Det är samtidigt ett viktigt begrepp inom teologin. Tradition, kallelse och identitet används som analysredskap i undersökningen av den 19 Se till exempel Jonsson Bø 1988, Honko 1988, Se till exempel Hammar 1999; Helander 2001; Hammar

20 laestadianska kvinnans medverkan i traditionsförmedlingen. Inledningsvis diskuteras begreppet tradition med dess olika aspekter. Tradition Tradition kommer från latinets tradere vilket betyder att förmedla eller överräcka. 23 Den består av ett material, ett innehåll som genom förmedling kontinuerligt överförs och som genom denna förmedling kan ses som kulturellt byggmaterial, tråden som det kulturella tyget vävs av. Olika traditioner präglar olika sociala grupper. 24 I varje kultur har traditionen en central uppgift eftersom den uppfattas som något som har fungerat förut och därigenom upplevs fungera även framöver. 25 Traditionen kan av någon uppfattas som meningsfull eftersom den hjälper individen att bevara sin identitet och att rättfärdiga en vald livsstil. Men tradition kan även uppfattas som synonymt med dogmer. Den ses då som någonting dött som inte mera är signifikant utan låser in människor i påtvingade system. Tradition bör inte förväxlas med vanor eftersom det i traditionen finns en medveten strävan efter upprepning. Samtidigt har traditionen en betydelse för gruppen vilket denna är medveten om. Enligt Jorge E. Gracia fungerar traditionen som en bro mellan kommunikation, kunskapsförmedling och gruppidentitet. 26 Tradition serves to ground and preserve our identity by locating us within smaller communities with which we can identify, in which our voices can be heard, and whose perspectives we accept and share. 27 Traditionen är således grundläggande för identiteten samtidigt som den upprätthåller denna. Den gör att vi identifierar oss med en grupp vars perspektiv vi accepterar och delar. Den möjliggör även kommunikation och kunskapsförmedling inom gruppen. För att hantera traditionens roll i förhållande till kontinuitet och förändring har traditionen ibland beskrivits som en aktivitet eller process. 28 I denna avhandling betraktas traditionsförmedlingen som helhet som en målinriktad process där innehållet förmedlas genom någon form av aktivitet. Jag avskiljer dock traditionens innehåll från formen för och målet med traditionsförmedlingen. 23 Enligt svenska Akademiens ordbok (elektronisk). Tillgänglig: <http://g3.spraakdata.gu.se/saob/>. Sökväg: tradition ( ). 24 Honko 1988, 9 11; Gracia 2003, Stier 2009, Gracia 2003, 14, 27 28, 52, 83, Gracia 2003, Gracia föreslår att traditionen betraktas som en avsiktlig och frivillig aktivitet som upprepas av medlemmar i en social grupp och som har betydelse för gruppens identitet. Se Gracia 2003, 123. Bringéus definierar traditionen som en process varigenom färdigheter, beteenden, kunskaper och värderingar förmedlas från en individ till en annan. Se Bringéus 1990, 103. Såväl Gracias som Bringéus definitioner sammanfaller med begreppet traditionsförmedling i denna avhandling. 18

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

"När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem...

När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem... Predikan vid sändningsmässan Daniel Brattgård "När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem..." Så var det vid

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

diskussionsunderlag Hallelujabröllop diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Välkommen med på resan.

Välkommen med på resan. Välkommen med på resan. Förra året började jag en resa i mitt liv. Nej det handlade inte om en resa mot något geografiskt mål. Drivmedlet var inte bensin och färdmedlet var ingen bil. Resan gick inåt.

Läs mer

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Pastor & diakon Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Inledning Syftet med detta dokument är att visa vilka kriterier Svenska Missionskyrkans antagningsnämnd har för att

Läs mer

Bibelns trovärdiga tolkning

Bibelns trovärdiga tolkning Inledning Bibeltext: 2 Tim 1:13-14 Bibelns trovärdiga tolkning Bibelns sanning betonades särskilt starkt för hundra år sedan, när den liberala teologin ifrågasatte sanningen i Bibeln. Bibelns auktoritet

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Sky det onda såsom synd emot Gud

Sky det onda såsom synd emot Gud Sky det onda såsom synd emot Gud Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Hes 18:21-24; Luk 12:13-21; SKR 394-95. Se sista sidan!) Sedan vill jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf Helande En nyckel Av: Johannes Djerf Detta är min lilla nyckelknippa (visa), och här har jag bl.a. en nyckel till att öppna kyrkans dörrar med, en nyckel till expeditionen där jag jobbar, en nyckel till

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet.

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. BIBELGUIDEN Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. Utgiven med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse)

Läs mer

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett Islam - Gud är en - Koranen är Guds sanna ord - Följ de fem pelarna - Religion och vardagsliv är ett En muslim tror att gud är en, den som inte är säker på det kan inte kalla sig muslim. Gud heter Allah

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Samuelsboken 3 (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Pojken Samuel gjorde tjänst inför HERREN hos Eli. HERRENS ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga. 2 Då hände en gång

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Killen bredvid DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Killen bredvid handlar om förälskelse, rätten att få vara den en är och beslutet att gifta sig med den en älskar. Filmen kan väcka tankar kring heteronormativitet och

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp)

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Linköpings Universitet Institutionen för kultur och kommunikation IKK Religionsvetenskaplig grundkurs 790G01 Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Studiehandledning

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET FÖRSTA TESSALONIKERBREVET HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2014 Första Tessalonikerbrevet (Lars Mörling 2014) Bakgrund Filippi Berea Tessalonika Korint Aten Författare: Paulus (1Tess 1:1) Vi ser att brevet var

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

FYSISKT OCH PSYKISKT VÄLMÅENDE

FYSISKT OCH PSYKISKT VÄLMÅENDE FYSISKT OCH PSYKISKT VÄLMÅENDE FYSISKA KROPPEN Kristina Wennergren När det gäller den fysiska kroppen, kan de flesta av oss bli mycket mer medvetna om utrensning, uppbyggnad, självvård och förebyggande

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! är en katekes för förskolebarn. Materialet är också tänkt för de församlingar som har möjlighet att erbjuda barnen en

Läs mer