Sions döttrar. De laestadianska kvinnorna som traditionsförmedlare i norra svenska Österbotten åren Gerd Snellman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sions döttrar. De laestadianska kvinnorna som traditionsförmedlare i norra svenska Österbotten åren 1927 2009. Gerd Snellman"

Transkript

1 Sions döttrar De laestadianska kvinnorna som traditionsförmedlare i norra svenska Österbotten åren Gerd Snellman

2 Gerd Snellman Född 1962, uppvuxen i Larsmo, Finland. Studier vid Teologiska Fakulteten vid Åbo Akademi. Blev teologie magister år Bokomslag design: Linnea Ekstrand Hemsida: Foto baksidan: Rune Hagström Foto, pärm, insida: Ole Snellman Åbo Akademis förlag Biskopsgatan 13, FI ÅBO, Finland Tel Fax E-post: Hemsida: Distribution Oy Tibo-Trading Ab, PB 33, FI PARGAS, Finland Tel Fax E-post: Hemsida:

3 SIONS DÖTTRAR

4

5 Sions döttrar De laestadianska kvinnorna som traditionsförmedlare i norra svenska Österbotten åren Gerd Snellman ÅBO 2011 ÅBO AKADEMIS FÖRLAG ÅBO AKADEMI UNIVERSITY PRESS

6 CIP Cataloguing in Publication Snellman, Gerd. Sions döttrar : de laestadianska kvinnorna som traditionsförmedlare i norra svenska Österbotten åren / Gerd Snellman. - Åbo : Åbo Akademis förlag, Diss.: Åbo Akademi. Summary. ISBN ISBN ISBN (digital) Painosalama Oy Åbo 2011

7 Innehåll Förord 9 1 INLEDNING Forskningsläge, forskningsuppgift och frågeställning Teoretiska infallsvinklar Metod och disposition Källmaterial Informanturval 35 2 SAMHÄLLSUTVECKLINGEN OCH LAESTADIANISMEN MED JAKOBSTAD, LARSMO OCH KARLEBY I FOKUS Det finländska samhället åren Välfärdssamhället byggs upp Kyrklig utveckling Familjen Laestadianismen Spridning och splittring Rauhan Sana-riktningens organisation och verksamhet Sions Missionstidning - en identitetsstärkande tidskrift Särdrag inom Rauhan Sana-riktningen - utifrån- och inifrånperspektiv Projektorterna Jakobstad och Jakobstads Fridsförening Larsmo och Näs Fridsförening Karleby och Närvilä Bönehusförening 71 3 TRADITIONENS INNEHÅLL KALLELSELÄRA I DET FÖRESTÄLLDA OCH DET MATERIELLA UTRYMMET Det konungsliga prästerskapet förvaltarskap och kors Självprövning inför köttslig frihet och egenrättfärdighet Redskap mot utmaningar Omsorg och verksamhet inom troendegemenskapen Samhällsansvar och mission 123 5

8 3.2 Kvinnorna i det konungsliga prästerskapet Ideal och utmaningar Redskap och uppdrag Kallelsepraxis i det föreställda och det materiella utrymmet Sammanfattning TRADITIONENS FORM I DET LEVDA UTRYMMET Kallelsemedvetandet skapas Traditionen tas emot Traditionen omförhandlas Kallelsepraxis av tro till tro Traditionsförmedlingens form Traditionsförmedlarnas värderingar Sammanfattande diskussion om traditionsförmedlingen i det levda utrymmet TRADITIONENS MÅL INDIVIDUELL OCH SOCIAL IDENTITET Traditionens mål individuell identitet Bibliska personer som rollmodeller för individuell identitet i det föreställda utrymmet Trygghet i tron in-via-identitet Traditionsförmedlingens telos i det levda utrymmet Traditonens mål social identitet Laestadianer och förlåtare eller Guds barn? Kontrasterande social identitet Språklig identitet Sammanfattning DEN LAESTADIANSKA KVINNAN SOM TRADITIONSFÖRMEDLARE Tradition konserverande och nyskapande Det föreställda utrymmets traditionsinnehåll Traditionsinnehållet i de laestadianska barndomshemmen 265 6

9 6.2 Kallelse i korseld mellan gammalt och nytt Kallelseläran i praktisk handling Det materiella utrymmets kvinnor Identitet Jämställdhet och makt i laestadianskt perspektiv 278 BILAGOR 284 FÖRKORTNINGAR 289 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 290 PERSONREGISTER 308 SUMMARY 310 7

10 8

11 Förord Att skriva en avhandling är på flera sätt jämförbart med att göra en resa till en okänd destination. Det finns ett mål för resan och man planerar resrutten. Man reser ensam eller väljer ut ett lämpligt ressällskap. Man försöker förbereda sig för alla eventualiteter för att resan ska bli så lyckad som möjligt. Man packar ned den utrustning som man tror sig behöva. Då avresedagen är inne är man fylld av förväntan inför det nya, okända som man ska få uppleva. Min avhandlingsresa började för flera år sedan. Bagaget bestod mest av livserfarenheter tillsammans med en rejäl portion nyfikenhet. Det fanns en önskan att få stifta närmare bekantskap med de människor som på sätt och vis skulle komma att bli mitt ressällskap: de laestadianska kvinnorna. I hela mitt liv har dessa kvinnor, i olika åldrar, funnits i min närhet. De har fascinerat och gjort mig förundrad. Ibland har de också utmanat mig. Men framför allt har några av dem påverkat mig djupt och medverkat till att jag är den jag är. Jag ville tränga djupare in i de laestadianska kvinnornas värld, lära känna deras historia och försöka förstå dem i deras samtid. Samtidigt fanns en önskan att berätta om dem för en bredare publik. I ressällskapet har även funnits ett antal andra mycket viktiga personer. Några av dem ska jag nämna. Min tacksamhet går först och främst till min handledare, professor Ingvar Dahlbacka. Genom hans goda handledning och stora stöd har resan underlättats på många sätt. Ett varmt tack! En annan viktig person, som inte endast har fungerat som min opponent på de högre seminarierna vid Åbo Akademi, utan även kommit att bli en vän, är docent Carola Nordbäck. Tack Carola, du vet dessutom vad det innebär att vara kvinna! Andra personer i den akademiska miljön som har uppmuntrat och hjälpt mig i skrivprocessen är TD Kim Groop, amanuens Mary Dahlbacka, docent Birgitta Sarelin, TM Tove Höglund, liksom alla övriga seminariedeltagare i kyrkohistoriska doktorandseminariet, ingen nämnd och ingen glömd. Vidare vill jag tacka de av fakulteten utsedda förgranskarna, docent Sölve Anderzén och professor Jouko Talonen, för goda råd i avhandlingsarbetets slutskede. Tack också TM Barbro Öhman, mitt ressällskap under resorna till Åbo, för våra gemensamma studieträffar i form av cafébesök. Till TM Kurt Hellstrand och PeM Marianne Asplund som har läst mitt manuskript och gett nyttiga synpunkter vill jag rikta ett varmt tack. Mitt tack går även till diplomkorrespondent Carola Lassila som åtog sig att översätta sammanfattningen till engelska. 9

12 Jag är mycket tacksam för det ekonomiska stöd som jag har erhållit från följande fonder: Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut, Kyrkans Forskningscentral, Svenska Litteratursällskapet, Waldemar von Frenckells stiftelse, Svensk-Österbottniska Samfundet och Svenska Kulturfonden. Ett stort tack! Parallellt med avhandlingsresan har livsresan löpt. Med i det ressällskapet har mina nära och kära funnits. Till min mamma och svärmor: ni hör till de laestadianska kvinnor som kommit att betyda särskilt mycket för mig. Tack för er kärlek! Till klanen Fagerholm, svågrar och svägerskor: Tack för stöd och uppmuntran! Tack framför allt för alla givande diskussioner under resans gång. Ni har gett mig perspektiv på såväl livet som mitt forskningsämne. Ytterligare finns ni, alla mina vänner, i mina tankar idag. Särskilt vill jag tacka Gundel. Våra morgonpromenader har hjälpt mig med livet utanför avhandlingsarbetet. Till er, mina allra käraste, vill jag framför allt rikta mitt varma tack. Ni har gjort mitt liv så oerhört rikt. Jag tänker på alla våra söner: Samuel, Jonathan, Joel, Alex, Jeremias och Jakob. Ni bereder mig en stor glädje. Det gjorde även Dennis, som lämnade oss för aderton år sedan. Jag tackar Gud för er alla. I många år fanns ett kvinnounderskott i vår familj. Det har korrigerats med åren. Familjen har utökats med storflickorna Janina, Anna och Sonja samt småflickorna Amanda och Matilda. Jag gläds över er och tackar Gud också för er. Till Mannen i mitt liv, Ole: tack för att du har stått vid min sida, uppmuntrat mig och trott på mig! Du är Guds stora gåva till mig. Slutligen vill jag tacka den store Uppdragsgivaren. Utan Hans stora kärlek, nåd och trofasta ledning skulle jag inte ha kommit i mål. Soli Deo Gloria! Jakobstad, den 21 juli 2011 Gerd Snellman 10

13 1 Inledning Den laestadianska väckelserörelsen har under de senaste åren varit föremål för livliga debatter i massmedierna. Debatterna har avslöjat att kunskapen om laestadianismen i många fall har varit ytlig. De har även visat att det inom den laestadianska traditionen förekommer olika synsätt och handlingsmönster. Laestadianismen har i över 150 år befunnit sig i och formats av korsdraget mellan önskad bibelautenticitet och det omgivande samhället. I detta spänningsfält har ett omfångsrikt traditionsstoff utmejslats. Det handlar om traditioner som i olika hög grad har övertagits och förmedlats vidare, traditioner som har fötts, förändrats eller dött ut. Det handlar även om hur kallelse har manifesterats på individnivå, och inte minst hur en laestadiansk identitet har formats. Avhandlingens syfte är att klarlägga något av denna process, där traditionsförmedlingen undersöks med fokus på de laestadianska kvinnornas aktivitet. Inledningsvis ges en översikt över det aktuella forskningsläget. 1.1 Forskningsläge, forskningsuppgift och frågeställning Forskningsläge Prästen Lars Levi Laestadius ( ) och den inomkyrkliga väckelserörelse som blev en följd av hans verksamhet har blivit föremål för omfattande forskning inom flera olika discipliner. Bland den forskning som har berört Lars Levi Laestadius kan ett par, för denna avhandlings del, intressanta avhandlingar nämnas. Kristina Nilsson har undersökt Lars Levi Laestadius ur ett för kvinnoforskningen betydelsefullt perspektiv. Nilsson har i sin avhandling granskat kvinnans betydelse i och för Laestadius teologi och förkunnelse. Enligt Nilsson nämner Laestadius fyra personer som har varit centrala för hans andliga utveckling. Tre av dem var kvinnor. Laestadius tillmätte känslolivet en central betydelse för människans personlighet och andliga liv. Han menade att kvinnor hade en större förmåga än män att utveckla ett rikt känsloliv, och att kvinnor därmed ägde en större benägenhet till den utgivande kärlek som hör till Guds väsen. Laestadius framställde ofta Gud som den himmelske Föräldern. Detta berikade, enligt Nilsson, hans gudsbild, eftersom föräldrabegreppet inrymmer såväl faderliga som moderliga drag. Nilsson menar att Laestadius inte förde någon speciell kvinnokamp även om han högaktade och hade förtroende för kvinnor. Hos Laestadius fanns i huvudsak två grup- 11

14 per av människor: de troende och de icke-troende. Hans omsorg om kvinnor kom snarast från att han värnade om de svaga i samhället dit bland andra kvinnorna hörde. 1 Lilly-Anne Østtveit Elgvins undersökning om Lars Levi Laestadius spiritualitet är ur denna avhandlings synvinkel intressant. Østtveit Elgvin har särskilt intresserat sig för Laestadius metaforiska språk. Enligt henne emanerar Laestadius bibeltolkning från gudsmetaforen den himmelske Föräldern. Østtveit Elgvin menar att Laestadius har påverkats av den orala samiska kulturen samtidigt som hans rika bildspråk har rötter ända till patristiken. Genom identifikation med bibliska rollmodeller skapas en mystikupplevelse av en nådefull gudsnärvaro vilket är målet för Laestadius spiritualitet, enligt Østtveit Elgvin. 2 Förutom de som har nämnts finns ett antal andra undersökningar som berör Lars Levi Laestadius. 3 Forskningen har även omfattat den laestadianska väckelserörelsen. 4 En för denna avhandling relevant undersökning är Olaus Brännströms avhandling om den laestadianska själavårdstraditionen i Sverige under 1800-talet. Brännström har bland annat försökt reda ut rötterna till och utvecklingen av den praxis med syndabekännelse och avlösning som särskilt har betonats inom den laestadianska väckelserörelsen genom tiderna. Vidare har Brännström undersökt den laestadianska väckelserörelsens förhållande till den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och Sverige, väckelserörelsens utveckling i Amerika och de splittringar som uppstod inom väckelserörelsen kring 1800-talets slut. 5 Väckelserörelsens utbredning har undersökts av Pekka Raittila vars avhandling gäller laestadianismens spridning och konsolidering under 1860-talet. Den berör således i huvudsak åren efter Laestadius död år Väckelserörelsen spred sig snabbt över hela Nordkalotten, till Finland och till Amerika. Raittila beskriver hur den spontana väckelsen småningom övergick i en strukturerad verksamhet som i hög grad leddes av lekmannapredikanter. Även om Raittila inte direkt fokuserar på kvinnligt eller manligt i sin forskning nämner han att några kvinnor hörde till nyckelpersonerna i början av väckelsen. Raittila kallar dem profetiska kvinnor. Dessa profetiska kvinnor innehade synliga roller i den laestadianska verksamheten innan den institutionaliserades. Det handlar om yngre kvinnor som verkade som lärare vid missionsskolorna och om kvinnliga talare i evangelisationsuppgifter. I och med mötesinstitutionens konsolidering och en förkunnelse som allt mer fick karaktär av textförklaring, kom förkun- 1 Nilsson Østtveit Elgvin Se exempelvis Zidbäck 1937; Dahlbäck Utöver de som nämns finns även exempelvis Miettinen 1942; Sivertsen 1955; Lohi 1997a; Vuollo 1999; Kinnunen 2004; Tapaninen Brännström

15 naruppgiften att tillhöra männen. Raittila redogör även för utvecklingen av det lekmannaledda predikoämbetet samt för byabönens och sammankomstens utveckling. 6 Den laestadianska väckelserörelsen har vidare undersökts ur ett samhällsperspektiv. Jouko Talonen har granskat den laestadianska väckelserörelsen i en politisk-samhällelig kontext. Han redogör för det i huvudsak borgerliga politiska understödet bland gammallaestadianerna och de nyväckta i norra Finland under åren Inom laestadianismen önskade man underordna sig de styrande i samhället. Denna lydnad för överheten delades med andra 1800-talsväckelserörelser. Samtidigt strävade laestadianerna efter att påverka samhället och den evangelisk-lutherska kyrkan utifrån sina egna ideal. De innehade en aktad ställning som aktörer på den kyrkliga och politiska arenan vid slutet av 1920-talet. Enligt Talonen fanns dock en något trög inställning till kultur och utbildning bland laestadianerna jämfört med den evangeliska rörelsen och de väckta (heränneet). 7 Talonen har även undersökt de förstfödda laestadianernas samhällssyn åren Enligt Talonen präglades de förstfödda laestadianerna av en patriarkalisk-konservativ samhällssyn. Det innebar bland annat lojalitet till överheten, understöd för nykterhetsrörelsen och en stram linje gällande konst och kultur. I övrigt var de förstfödda laestadianerna ekonomiskt aktiva och innovativa företagare. 8 Laestadianismen har olika ansikten i olika miljöer, enligt Kirsti Suolinna och Kaisa Sinikara. De har forskat i den laestadianska väckelserörelsen i en nordfinsk by som geografiskt hör till väckelserörelsens ursprungsområden. Med en tvärvetenskaplig ansats har de undersökt hur laestadianismen har inverkat på livet i byn. Det handlar om samma laestadianska förgrening som i denna avhandling, nämligen Rauhan Sanariktningen. Enligt Suolinna och Sinikara skiljer sig den laestadianska livsstilen inte från de övriga bybornas i någon högre grad. Suolinna och Sinikara undersöker inte specifikt kvinnor men menar att väckelserörelsens gammalmodiga kvinnosyn härleds ur dess agrara bakgrund. De anser att kvinnornas ställning inom väckelserörelsen utanför byagemenskapen har försvagats. Laestadianismen i den nordfinska byn är enligt dem mera moderat än den svenskspråkiga laestadianismen i Tornedalen trots att det i bägge fallen handlar om samma laestadianska förgrening. 9 6 Raittila Raittila har sammanställt en matrikel över laestadianska förkunnare, präster och andra för väckelserörelsen betydelsefulla personer. I samma verk finns en katalog över litteratur i anknytning till Laestadius och/eller den laestadianska väckelserörelsen. Se Raittila Raittila har även undersökt den laestadianska rörelsens spridning och konsolidering i Amerika fram till år Han grundar sin forskning på dittills för forskningen okända brevsamlingar och tidskrifter och ger en bild av laestadianismen i Amerika som enligt honom avviker från senare uppfattningar och traditioner. Se Raittila Talonen 1988a. 8 Talonen Talonen har även undersökt den laestadianska väckelserörelsens utbredning i Estland fram till mitten av 1900-talet. Se Talonen 1988b. 9 Suolinna & Sinikara

16 Laestadianismens utbredning till och utveckling i svenska Österbotten har undersökts av Erik Wentin. Den undersökta perioden, från 1870-talet fram till en bit in på 1960-talet inrymmer väckelserörelsens splittringar i slutet av 1800-talet och mitten av 1930-talet. Från den andra splittringen fram till undersökningsperiodens slut följer Wentin endast den laestadianska Rauhan Sana-riktningens utveckling. Han problematiserar inte specifikt de laestadianska kvinnornas uppgifter. Däremot beskriver han den offentliga laestadianska verksamheten och läromässiga ståndpunkter om bättring, syndaavlösning och det andliga prästadömet inom laestadianismen. 10 Laestadianismen, framför allt de laestadianska kvinnorna sedda ur ett köns- och maktperspektiv, har intresserat nyare forskning. I en undersökning som gäller lyngenlaestadianismen i Norge har kvinnornas ställning inom rörelsen granskats ur ett maktperspektiv. Torjer A. Olsens avhandling som i huvudsak grundar sig på Michel Foucaults och Joan W. Scotts teorier om makt och kön sträcker sig över perioden Olsen menar att religion, kön och sexualitet är sociala konstruktioner och att människan skapar mening genom socialt samspel. Könsskillnader är en ordning som är tätt sammanknuten med den sociala ordningen samtidigt som begreppet kön inte är absolut utan har skapats i olika historiska kontexter. Olsen lyfter fram strukturella förändringar inom lyngenlaestadianismen vilka bidrar till förändringar i könssystemet och därmed de lyngenlaestadianska kvinnornas roll i viss utsträckning under perioden. Unga lyngenlaestadianer och samhällsförändringar är enligt Olsen bakomliggande krafter till förändringar. Avhandlingens titel Kall, skaperordning og makt associerar till den spänning som finns mellan ett inifrån- och ett utifrånperspektiv i förståelse av kön bland lyngenlaestadianerna. 11 Ett könsrollsperspektiv finns även i en mindre undersökning bland de förstfödda laestadianerna i Finland. Leena Numminen lyfter i sin kyrkosociologiska pro graduavhandling fram det analogiska förhållandet mellan väckelserörelse och hem. De uppgifter som hör till kvinnor respektive män i hemmen hör således till kvinnor respektive män även i den offentliga verksamheten. En viktig roll för kvinnorna utgörs av modersoch värdinnerollen. Numminens undersökning berör såväl laestadianska kvinnor som laestadianska traditioner. 12 Ytterligare en artikel som berör gammallaestadianismen kan nämnas. Päivi Alasuutari granskar preventivmedelsdiskursen utifrån artiklar i den gammallaestadianska tidskriften Päivämies åren Enligt Alasuutari, som följer Foucaults tankar om makt, döljs en förtäckt nedvärdering av kvinnan genom att moderskapet ges en hög status bland gammallaestadianerna. Alasuutari noterar en avmattning i preventivmedelsdiskussionen under perioden och menar att följderna är ett mera utbrett godkännande av familjeplanering bland gammallaestadianerna. Som 10 Wentin Olsen Numminen

17 ett bevis anför hon felaktigt uppgifter om laestadianerna tagna från Fjalar Finnäs undersökning om befolkningsutvecklingen i Larsmo. 13 Laestadianerna i Larsmo hör nämligen inte till den gammallaestadianska fåran utan hör i stället till Rauhan Sanariktningen och ingår därmed i min undersökning. Enstaka mindre undersökningar som har fokuserat på kvinnor har även utförts. Här kan nämnas Eila Kaivolas artikel om barnmorskan Mathilda Fogman ( ) som innehade en central position inom den tidiga laestadianismen, eftersom hon utgjorde en viktig kontaktlänk mellan de laestadianska ledarna och predikanterna. 14 Kaija Tiirolas pro gradu-avhandling om de laestadianska kvinnornas ställning under talets andra hälft visar att kvinnorna hade en viktig roll som fostrare i hemmen och som värdinnor på möten. 15 Seppo Lohi presenterar i en artikel de laestadianska kvinnornas ställning i 1800-talets Finland. Enligt honom hade kvinnorna i väckelserörelsens expansionsskeden mera framträdande roller i verksamheten. Efter väckelserörelsens konsolidering blev den laestadianska idealkvinnan barnaföderskan och fostraren i hemmet samt åhöraren och värdinnan i sammankomstsituationen. Förebilden till detta ideal hämtades från Bibelns Marta och Maria-berättelse. 16 I en kyrkosociologisk pro gradu-avhandling har Eeva-Liisa Hyytinen undersökt kvinnors religiositet utgående från gammallaestadianska kvinnors livsskildringar. Hon menar att de gammallaestadianska kvinnornas religiositet är bunden till samfundet, i detta fall således gammallaeastadianismen. Den personliga övertygelse som framträder hos kvinnorna erbjuder en meningsskapande tolkningsram i alla livssituationer. 17 Av samma åsikt är Leena Pesälä i sin artikel om de gammallaestadianska mödrarna. Det är mödrarnas personliga tro som inger känsla av kontroll och mening i livet. Pesälä lyfter även fram det för kvinnorna viktiga emotionella, sociala och andliga stöd som de upplever att de får från sina äkta män. De gammallaestadianska kvinnorna är inte intresserade att följa det omkringliggande samhällets värderingar och trender då det gäller familjens storlek, enligt Pesälä. 18 Sammanfattningsvis kan konstateras att Lars Levi Laestadius och den laestadianska väckelserörelsen har undersökts ur olika perspektiv. Det finns forskning om 13 Alasuutari 1992; Finnäs Finnäs har i sin undersökning om de demografiska konsekvenserna av laestadianismen i Larsmo inte specificerat den laestadianska falangen dess närmare. Den laestadianska förgrening som återfinns i Larsmo är emellertid Rauhan Sana-riktningen. Enligt Finnäs har befolkningen i Larsmo, på grund av hög fertilitet, ökat åren med drygt 40 %. Denna ökning tillskrivs det stora antalet laestadianer i kommunen. Kommunens icke-laestadianska befolkning tillskrivs en nedgång i fertiliteten, vilken på 1980-talet var under genomsnittet i Finland. Finnäs har även noterat en skillnad i fertiliteten i de laestadianska familjerna i Larsmo. Hans slutsatser är att omkring drygt en fjärdedel av de laestadianska paren skulle använda någon form av familjeplanering. 14 Kaivola Tiirola Lohi 1997b. 17 Hyytinen Pesälä

18 laestadianismens utbredning och teologi. Det finns samhällspolitiskt inriktad forskning, sociologiska och mindre kyrkosociologiska undersökningar om laestadianismen. Även enstaka mindre undersökningar om kvinnors uppgifter och ställning i 1800-talets laestadianism samt senare om kvinnor i olika laestadianska förgreningar föreligger. Slutligen finns den norska, ur köns- och maktperspektiv utförda undersökningen om lyngenlaestadianska kvinnor. Det är naturligt att forskning som berör de laestadianska kvinnorna från ingången av 1900-talet utgår från olika laestadianska förgreningar, inte väckelserörelsen som helhet, eftersom den första splittringen inom väckelserörelsen inträffade i slutet av 1800-talet. Efter denna och senare splittringar har de olika grupperingarna utvecklats i olika riktningar. Noteras bör att forskning om och talets laestadianska kvinnor tenderar att betona maktaspekter medan undersökningar om den tidiga laestadianismen fokuserar på de laestadianska kvinnornas ställning och uppgifter i allmänhet. Forskningsuppgift och frågeställning Som framgår av framställningen ovan har de laestadianska förgreningarna under talet i någon mån blivit föremål för forskning medan Rauhan Sana-riktningen inte har undersökts i någon större utsträckning. Att det dessutom som Suolinna och Sinikara konstaterar tycks förekomma lokala varianter av samma laestadianska förgrening på olika orter understryker ytterligare behovet av fortsatt forskning. Eftersom laestadianismen i norra svenska Österbotten inte har undersökts under de senaste 50 åren är denna kyrkohistoriska avhandling befogad. Det bör rimligtvis ha skett förändringar inom den laestadianska väckelserörelsen i svenska Österbotten sedan Erik Wentins undersökning publicerades år Samtidigt finns ett kvinnohistoriskt motiv. Om den laestadianska Rauhan Sana-riktningens svenskspråkiga gruppering kan anses relativt outforskad så gäller detta inte minst gruppens kvinnor. Som fallet är med andra grupper av människor utgör inte heller de laestadianska kvinnorna någon homogen skara. För en djupare förståelse av den laestadianska väckelserörelsens kvinnor finns ytterligare behov av fortsatt forskning. I det avseendet lämnar min avhandling rum för många framtida undersökningar om den laestadianska väckelserörelsen i allmänhet och dess kvinnor i synnerhet. Syftet med avhandlingen är att undersöka kvinnornas medverkan i traditionsförmedlingen under åren i den laestadianska Rauhan Sana-riktningen i norra svenska Österbotten. Avhandlingen har en kyrkohistorisk ansats och avgränsas till tre bönehus- och fridsföreningar: Jakobstads Fridsförening rf Pietarsaaren Rauhan Sana ry, Näs Fridsförening rf i Larsmo samt Närvilä Bönehusförening rf Närvilän Rukoushuoneyhdistys ry i Karleby. Den bakre tidsgränsen motiveras med att de äldsta informanternas minnesbilder kan härröra från undersökningsperiodens början. Dessutom 16

19 fanns det i det skriftliga materialet, Sions Missionstidning, för forskningsuppgiften belysande artiklar från år 1927 och framåt. Avhandlingens främre tidsgräns motiveras med att intervjuerna, som utgör undersökningens huvudsakliga källmaterial, slutfördes under år Inom ramen för frågeställningen finns tre delfrågor. Den första delfrågan gäller frågan Vad?. Den riktas mot det stoff eller den kallelselära som kan sägas ingå i den laestadianska traditionen. Speciell uppmärksamhet ges åt de traditioner som berör kvinnor. Avhandlingens andra delfråga är Hur?. Den fokuserar på traditionsförmedlingens form inom den laestadianska väckelserörelsen. Den handlar om hur ett kallelsemedvetande skapas och omstöps i en kallelsepraxis. Den tredje deluppgiften återfinns inom ramen för frågan Varför?. Dess syfte är att undersöka traditionsförmedlingens mål, vilket hör samman med individuell och kollektiv identitet. I samtliga delfrågor står kvinnornas aktiviteter i centrum. Nämnda frågeställning och delfrågor undersöks med tanke på de sociala arenor där traditionsförmedlingen huvudsakligen sker: i hem och bönehus. I följande avsnitt preciseras och diskuteras de begrepp som är knutna till delfrågorna: tradition, kallelse och identitet. Dessa utgör undersökningens teoretiska ram Teoretiska infallsvinklar Avhandlingens centrala begrepp är tradition, kallelse och identitet. Dessa är, som nämndes ovan, knutna till frågeställningen. Att begreppet tradition markeras kommer sig av att avhandlingens fokus är traditionsförmedling. Termen identitet är till exempel inom folkloristiken tätt sammanvävd med tradition. 19 Traditionen kan sägas ha en dubbelfunktion i förhållande till identitet: den såväl skapar som bevarar identiteten. 20 Den kan även ses som en social grupps kvalitativa stämpel (qualitative marker), något som är typiskt för en grupp. 21 Frågor som gäller tradition berör således i hög grad identitet. Traditionen har ett innehåll, något som traditionsförmedlaren överför till andra människor på olika sätt. Traditionsförmedlingen är dessutom målinriktad. Som en sammanbindande länk mellan tradition och identitet finns tanken på ett motiv för en bestämd aktivitet. Här kommer kallelsen in som en slags motor i traditionsförmedlingen. Begreppet kallelse är centralt inom kvinnoforskning som berör till exempel filantropisk verksamhet och mission. 22 Det är samtidigt ett viktigt begrepp inom teologin. Tradition, kallelse och identitet används som analysredskap i undersökningen av den 19 Se till exempel Jonsson Bø 1988, Honko 1988, Se till exempel Hammar 1999; Helander 2001; Hammar

20 laestadianska kvinnans medverkan i traditionsförmedlingen. Inledningsvis diskuteras begreppet tradition med dess olika aspekter. Tradition Tradition kommer från latinets tradere vilket betyder att förmedla eller överräcka. 23 Den består av ett material, ett innehåll som genom förmedling kontinuerligt överförs och som genom denna förmedling kan ses som kulturellt byggmaterial, tråden som det kulturella tyget vävs av. Olika traditioner präglar olika sociala grupper. 24 I varje kultur har traditionen en central uppgift eftersom den uppfattas som något som har fungerat förut och därigenom upplevs fungera även framöver. 25 Traditionen kan av någon uppfattas som meningsfull eftersom den hjälper individen att bevara sin identitet och att rättfärdiga en vald livsstil. Men tradition kan även uppfattas som synonymt med dogmer. Den ses då som någonting dött som inte mera är signifikant utan låser in människor i påtvingade system. Tradition bör inte förväxlas med vanor eftersom det i traditionen finns en medveten strävan efter upprepning. Samtidigt har traditionen en betydelse för gruppen vilket denna är medveten om. Enligt Jorge E. Gracia fungerar traditionen som en bro mellan kommunikation, kunskapsförmedling och gruppidentitet. 26 Tradition serves to ground and preserve our identity by locating us within smaller communities with which we can identify, in which our voices can be heard, and whose perspectives we accept and share. 27 Traditionen är således grundläggande för identiteten samtidigt som den upprätthåller denna. Den gör att vi identifierar oss med en grupp vars perspektiv vi accepterar och delar. Den möjliggör även kommunikation och kunskapsförmedling inom gruppen. För att hantera traditionens roll i förhållande till kontinuitet och förändring har traditionen ibland beskrivits som en aktivitet eller process. 28 I denna avhandling betraktas traditionsförmedlingen som helhet som en målinriktad process där innehållet förmedlas genom någon form av aktivitet. Jag avskiljer dock traditionens innehåll från formen för och målet med traditionsförmedlingen. 23 Enligt svenska Akademiens ordbok (elektronisk). Tillgänglig: <http://g3.spraakdata.gu.se/saob/>. Sökväg: tradition ( ). 24 Honko 1988, 9 11; Gracia 2003, Stier 2009, Gracia 2003, 14, 27 28, 52, 83, Gracia 2003, Gracia föreslår att traditionen betraktas som en avsiktlig och frivillig aktivitet som upprepas av medlemmar i en social grupp och som har betydelse för gruppens identitet. Se Gracia 2003, 123. Bringéus definierar traditionen som en process varigenom färdigheter, beteenden, kunskaper och värderingar förmedlas från en individ till en annan. Se Bringéus 1990, 103. Såväl Gracias som Bringéus definitioner sammanfaller med begreppet traditionsförmedling i denna avhandling. 18

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

För kyrkan och enskilda kristna är några frågor alltid högaktuella. Det är frågor som

För kyrkan och enskilda kristna är några frågor alltid högaktuella. Det är frågor som Inledning Det var med förundran jag gick in i den nyrenoverade kyrkan. Hittades också den där målningen här tidigare? Och den där? Javisst, var svaret jag fick. Vad hade hänt? Jo, kyrkobyggnaden hade restaurerats,

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet 1 Tunadalskyrkan 160925 Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet Dotter, syster, hustru, svärmor, svärdotter, mormor, pastor, kantor, körsångare ja listan kan göras lång på vem

Läs mer

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium 1 Tunadalskyrkan 130915 Luk 7:11-17 Ett heligt mysterium Olika bibelöversättningar ger olika varianter av bibeltexten. I en av de nyare The Message på svenska är det också tillrättalagt för att det lättare

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

en god vän och prästfru som till skillnad från henne själv ansåg att det fanns teologiska skäl att vara mot kvinnors prästvigning. Nu är de båda döda

en god vän och prästfru som till skillnad från henne själv ansåg att det fanns teologiska skäl att vara mot kvinnors prästvigning. Nu är de båda döda Förord Ester Lutteman är troligen ett okänt namn för de flesta i vårt land idag, även bland de kyrkligt aktiva. Kvinnors namn försvinner som vi vet alltför lätt ur historien. Att jag har ett förhållande

Läs mer

TD Jan-Olof Aggedal, Svenska kyrkan SKKF Rikskonferens i Karlskrona 2012-05-28 Underlag för presentation

TD Jan-Olof Aggedal, Svenska kyrkan SKKF Rikskonferens i Karlskrona 2012-05-28 Underlag för presentation Se möjligheterna! Jag är obotligt optimist, tillhör de nyfiknas skara, tillhör de som vill se bakom hörnet, försöka se möjligheterna! När förändringens vind blåser bygger somliga väderkvarnar medan andra

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet FÖRSAMLINGSORDNING Församlingens existens och grund vilar på Jesus Kristus. Från Bibeln, som vi tror är Guds ord, hämtar vi vår tro och vår lära. Vi är en del av den världs- vida kyrkan och bekänner en

Läs mer

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Vad är församlingens vision, väg och värderingar? Enligt vår församlingsordning är

Läs mer

Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen

Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet TRO OCH TVIVEL "Tron är grunden för det vi hoppas på; den ger oss visshet om det vi inte kan se." (Hebreerbrevet 11:1). Tron på Gud innebär inte

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

F rivillig barnlöshet Barnfrihet i en nordisk kontext

F rivillig barnlöshet Barnfrihet i en nordisk kontext F rivillig barnlöshet Barnfrihet i en nordisk kontext Kristina Engwall & Helerppéterson '.r Serie framtider INSTITUTET FÖR FRAMTIDSSTUDIER DIALOGOS FÖRLAG Innehåll 1. Barnfri i ett barnvänligt samhälle

Läs mer

Kyrkan och samhället i dag. Nordiska diakonidagar Biskop Björn Vikström

Kyrkan och samhället i dag. Nordiska diakonidagar Biskop Björn Vikström Kyrkan och samhället i dag Nordiska diakonidagar 17.8.2016 Biskop Björn Vikström Kyrkan är på väg och dess identitet är stadd i förändring. (Jonas Ideström) Vandringen som bibliskt motiv Abraham Moses

Läs mer

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst 1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst Våra känslor försvårar för oss Vi är överhopade av intryck Vi har en fiende Vi ska se hur han agerar > 1 Mos. 2:8-9, 15-17 8. Och Herren Gud planterade en

Läs mer

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 1/5 11 sön e Trefaldighet Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Något om Laestadianismen

Något om Laestadianismen Något om Laestadianismen Förord Den broschyr du håller i din hand berättar om den laestadianska väckelserörelsen och dess historia. Den ger en kort inblick i väckelsens uppkomst, utbredning och de verksamhetsformer

Läs mer

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 1 Tunadalskyrkan, Köping 161204 Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 Jag fick ett telefonsamtal häromdagen från någon som höll på med en uppgift i religion och som skulle jämföra

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

Avskiljning av missionär

Avskiljning av missionär Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och

Läs mer

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14 1 i n l e d n i n g Denna bok, I glädje och sorg, vill bidra till reflektion över vad det innebär att predika vid vigsel respektive begravning. Det har skrivits hyllmeter om hur man predikar. Varför då

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang 1. INLEDNING Syftet med detta dokument är att ge riktlinjer för Folkungakyrkans engagemang i internationell mission. Målet är att hjälpa

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

Kliva från Outvecklad till mogen

Kliva från Outvecklad till mogen Kliva från Outvecklad till mogen LEDAR VERSIONEN TANKEN BAKOM Alla kristna behöver vara del i eller befinna sig i en miljö som karakteriseras av bra relationer med Gud och andra kristna så väl som okristna,

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING HANDLEDNING livet Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Kyrkan finns till genom mission liksom elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar sig i mission upphör

Läs mer

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga D. På födelsedagen På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär använda det i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Psalmer Följande psalmer

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Tunadalskyrkan Tema: Lärjungaskap del 4 Andens utrustning Rom 12:1-8, Kor 12:27-31, Ef 4;11-13

Tunadalskyrkan Tema: Lärjungaskap del 4 Andens utrustning Rom 12:1-8, Kor 12:27-31, Ef 4;11-13 Tunadalskyrkan 161002 Tema: Lärjungaskap del 4 Andens utrustning Rom 12:1-8, Kor 12:27-31, Ef 4;11-13 Längst fram här i kyrkan har vi en kopia av skulptur ursprungligen gjord av den danske konstnären Thorvaldsen.

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

DOKUMENTATION AV LUNCHSAMTAL 1 okt kl 11-15, Kyrkokansliet, Uppsala.

DOKUMENTATION AV LUNCHSAMTAL 1 okt kl 11-15, Kyrkokansliet, Uppsala. 1 DOKUMENTATION AV LUNCHSAMTAL 1 okt kl 11-15, Kyrkokansliet, Uppsala. Omkring femton kvinnor från sju lokalavdelningar och kretsar, riksstyrelsen och enskilda medlemmar inom Kvinnor för mission deltog

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Vindkraftverkens predikan. Hes 37:1-14,

Vindkraftverkens predikan. Hes 37:1-14, 1 12 03 11 Vindkraftverkens predikan Hes 37:1-14, Vi har mycket omkring oss som är ganska självklart och som man kan se många gånger utan att det är mer än att vi i bästa fall konstaterar att det finns

Läs mer

Spår Första samlingen Lärjungar

Spår Första samlingen Lärjungar Inledande bön Gud, vår Fader, vi tackar dig för att du alltid söker efter oss. I skapelsen ser vi spår av din kärlek; kom och befria oss från allt som hindrar vårt gensvar på din godhet. Herre Jesus Kristus,

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

TERMEN ΧΑΡΙΣ OCH ÖVERSÄTTNINGSPROBLEM (In Swedish)

TERMEN ΧΑΡΙΣ OCH ÖVERSÄTTNINGSPROBLEM (In Swedish) TERMEN ΧΑΡΙΣ OCH ÖVERSÄTTNINGSPROBLEM (In Swedish) Jag skulle vilja försöka analysera några av betydelserna hos ett mycket viktigt nytestamentligt ord. Detta är det ord som vi vanligtvis översätter till

Läs mer

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor, Församlingskonstitution Församlingens konstitution består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan samt Församlingsordning och Församlingsstadgar antagna av Fristads Missionskyrka 2014 09 29 och 2014 09 --.

Läs mer

Uppgift 1. Uppgift 2.

Uppgift 1. Uppgift 2. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV MODELLPROVET I EVANGELISK-LUTHERSK RELIGION Uppgift 1. likheter: världsreligioner som kommit till i Indien, en cyklisk tidsuppfattning, reflekterar

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar?

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Gårdfeldt diskuterar utifrån 12 helgonberättelser förtryck och osynliggörande av HBTpersoner inom kyrkan, teologin och samhället. Avhandlingen har, enligt honom själv,

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Jag tror därför att det är viktigt att ivrigt studera Skriften för att se vad Gud har att säga om olika saker.

Jag tror därför att det är viktigt att ivrigt studera Skriften för att se vad Gud har att säga om olika saker. Dopet i vatten Inledning Det är viktigt att läsa Bibeln och lära sig vad Gud vill säga till sitt folk. Jag tror på att noggrant studera Skriften så att man vet exakt vad Gud har för oss. Han säger att

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike

Tunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike 1 Tunadalskyrkan 13 06 09 2 e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike Under 1880-talet kom väckelsen till Köping med omnejd. Det bildads församlingar på flera platser med en livaktig verksamhet. Så

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

emot oss. (Rom 15:5-7) Så förkroppsligas Guds närvaro på jorden.

emot oss. (Rom 15:5-7) Så förkroppsligas Guds närvaro på jorden. Överlåtelse - Intro Vi är på en resa som församling, där vi får se människor komma till gemenskapen och till tro på Jesus Kristus. Det är en gåva. Det som kännetecknar vår församling allra mest är att

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Jag har märkt att vi kristna ibland glömmer hur fantastiskt det är att känna Jesus. Vi blir

Läs mer

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT VAD Vår KAN strategi JAG GÖRA FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VÅR ÄNDAMÅLSPARAGRAF Stiftelsen skall i samverkan med Svenska kyrkans församlingar och andra, i

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref Ev II Joh 1:31-51 Kallelsen till Guds rike

Tunadalskyrkan e tref Ev II Joh 1:31-51 Kallelsen till Guds rike 1 Tunadalskyrkan 160605 2 e tref Ev II Joh 1:31-51 Kallelsen till Guds rike Från jul till pingst har vi i kyrkoåret påmints om Jesu liv och gärning, hört om hur han bebådades av änglar med orden att en

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara

Läs mer

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9)

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Tro Hopp - Kärlek 2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Paulus föredöme (kap 9) Aposteln Paulus vet, att han aldrig kan påverka de troende att tänka och handla

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer 1 Tunadalskyrkan 161127 Första Advent Hosianna- välsignad är han som kommer Idag är det festdag i kyrkorna. Det är första dagen på det nya kyrkoåret, Nyårsdag med nya möjligheter och nya påminnelser om

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Vägledande samspel - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Barnet är en individ med egna känslor med egna önskningar med egna avsikter C. Graveley A-L.Öqvist

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Gay killens berättelse - Jag har inte läst idag om Richards liv för att provocera. - Vi som kristna behöver vishet i dessa frågor idag, då

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Andlig träning i luthersk tradition om rättfärdiggörelsens frön och frukter

Andlig träning i luthersk tradition om rättfärdiggörelsens frön och frukter Andlig träning i luthersk tradition om rättfärdiggörelsens frön och frukter Den subjektiva vändningen Den dominerande trenden i modern västerländsk kultur En förändring i våra primära auktoritetskällor

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer