Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 24

Transkript

1 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 24 Tid och plats Tisdagen den 13 december 2016 kl. 09:30 i A-salen OBS Tid! Bo Frank ordförande Martin Fransson sekreterare Ledamöter Bo Frank (M), Ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S), Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Catharina Winberg (M) Gunnar Storbjörk (S) Malin Lauber (S) Ersättare Cheryl Jones Fur (MP) Tony Lundstedt (S) Eva Johansson (C) Jon Malmqvist (KD) Nils Fransson (L) Carin Högstedt (V) Tomas Thornell (S) Tjänstepersoner Kommunchefen 1 (3)

2 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Förteckning över Kommunstyrelsens arbetsutskotts ärenden den 13 december Justering av protokoll 2. Internbudgetdialog Vidingehem 3. Information från Per Sandberg om att förbygga personalbrist i byggbranschen i Växjö 4. Internbudgetpresentation VEAB 5. Information om kemikalieplan för Växjö kommun - Pernilla Bodin 6. Presentation av nya chefer - Karin Malm och Lena Björkqvist kl Information från ledamöter och ersättare samt från kommunledningsförvaltningen 8. Socialdepartementets remiss av DS 2016:33 Reglering av distanshandel med alkoholdrycker 9. Socialstyrelsens remiss av förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhet 10. Verkställighet av kommunfullmäktiges beslut rörande motion om en kommun fri från våld- Carin Högstedt (V) 11. Avslutande av engagemanget i den ideella föreningen Form Småland 12. Budgetuppföljning t o m oktober med helårsprognos för Ändring av interna anvisningar för kommunstyrelsen som nämnd för budgetarbete, månatlig budgetuppföljning samt hantering av eget kapital 14. Lokal handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism 15. Skrivelse om att utveckla gamingen i Växjö- Lennart Adell Kind (L) 16. Skrivelse om Sydostleden- Carin Högstedt (V) och Örjan Mossberg (V) 2 (3)

3 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Skrivelse om Sydostleden- Lennart Adell Kind (L) 18. Kommunstyrelsens hemställan till Tekniska nämnden om skyltning vid starten av Sydostleden 19. Avsiktsförklaring för regionalt samarbete inom renhållning 20. Avsiktsförklaring om strategiskt partnerskap mellan Växjö och Kalmar kommuner, Linneuniversitetet och Linnestudenterna 21. Motion om infrastruktur för grönare taxi i Växjö - Cheryl Jones Fur (MP) 22. Anmälan till Möbelriksdagen januari i Tibro 23. Redovisning av inkomna och besvarade skrivelser av intresse samt inkomna inbjudningar och protokoll 24. Övrigt 3 (3)

4 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Socialdepartementets remiss av DS 2016:33 Reglering av distanshandel med alkoholdrycker Förslag till beslut 1. Arbetsutskottet lämnar nämnden för arbete och välfärds svar i 205/2016 som Växjö kommuns yttrande över Socialdepartementets remiss av DS 2016:33 Reglering av distanshandel med alkoholdrycker. 2. Beslutet anmäls till kommunstyrelsen. Bakgrund Växjö kommun har fått möjlighet att yttra sig kring Socialdepartementets remiss av DS 2016:33 Reglering av distanshandel med alkoholdrycker. I promemorian läggs förslag som begränsar och förtydligar möjligheten för privatpersoner att föra in alkoholdrycker till Sverige från ett land inom Europeiska ekonomiska samarbets-området. Förslaget innebär en ytterligare restriktion jämfört med det förslag som alkoholleveransutredningen presenterade i SOU 2014:58. Genom promemorians förslag införs ett krav på att köparen ska anlita den transportör som för in alkoholdryckerna till Sverige. EU-domstolens dom i mål C-198/14 Visnapuu har beaktats. Enligt förslaget ska lagändringarna träda i kraft den 1 januari Nämnden för arbete och välfärd har haft möjlighet att yttra sig i ärendet. Beslutsunderlag Nämnden för arbete och välfärd har i 205/2016 beslutat följande: 1. Nämnden för arbete och välfärd överlämnar nedanstående yttrande till Kommunstyrelsen avseende socialdepartementets remiss 2016:33 Reglering av distanshandel med alkoholdrycker. 2. Punkten förklaras omedelbart justerad. I förvaltningens skrivelse daterad framgår bland annat att förvaltningen ställer sig positiv till förslaget då det följer en redan etablerad struktur för anmälningspliktig verksamhet gällande handhavande med alkoholdrycker. Tillägg har gjorts gällande tillsynsförslaget då det är i de delarna som kommunen kommer att få förändrade arbetsuppgifter om förslaget blir lagstiftning. Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

5 ÄRENDE Dnr KS Eftersom kommunen enligt alkohollagen 2010:1 622) får ta ut avgifter för att finansiera sin verksamhet på området bör en kostnadsökning kunna kompenseras genom avgifter. 2 (2)

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd Dnr Socialdepartementets remiss av DS 2016:33 Reglering av distanshandel med alkoholdrycker Nämnden för arbete och välfärds beslut Nämnden för arbete och välfärd överlämnar nedanstående yttrande till Kommunstyrelsen avseende socialdepartementets remiss 2016:33 Reglering av distanshandel med alkoholdrycker. Punkten förklaras omedelbart justerad. Bakgrund Kommunstyrelsen har gett nämnden för arbete och välfärd i uppdrag att yttra sig över Socialdepartementets skrivelse Ds 2016:33 Reglering av distanshandel med alkoholdrycker. Bedömning Alkoholhandläggaren tycker förslaget är bra då det följer en redan etablerad struktur för anmälningspliktig verksamhet gällande handhavande med alkoholdrycker. Tillägg har gjorts gällande tillsynsförslaget då det är i de delarna som kommunen kommer att få förändrade arbetsuppgifter om förslaget blir lagstiftning. Eftersom kommunen enligt alkohollagen 2010:1 622) får ta ut avgifter för att finansiera sin verksamhet på området bör en kostnadsökning kunna kompenseras genom avgifter. Beslutsunderlag Förvaltningschefen har i en tjänsteskrivelse daterad redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av tjänsteskrivelsen framgår bland annat att förvaltningen ställer sig positiv till förslaget då det följer en redan etablerad struktur för anmälningspliktig verksamhet gällande handhavande med alkoholdrycker. Tillägg har gjorts gällande tillsynsförslaget då det är i de delarna som kommunen kommer att få förändrade arbetsuppgifter om förslaget blir lagstiftning. Eftersom kommunen enligt alkohollagen 2010:1 622) får ta ut avgifter för att finansiera sin verksamhet på området bör en kostnadsökning kunna kompenseras genom avgifter. Arbetsutskottet har i 169/2016 föreslagit att nämnden för arbete och välfärd överlämnar förvaltningens yttrande till Kommunstyrelsen avseende Justerandes sign Utdragsbestyrkande 5 (6)

7 ÄRENDE Dnr NAV Agnes Alm alkoholhandläggare Tel Nämnden för arbete och välfärd Remissyttrande från arbete och välfärd angående DS 2016:33 Reglering av distanshandel med alkoholdrycker Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott överlämnar nedanstående yttrande till Kommunstyrelsen avseende socialdepartementets remiss 2016:33 Reglering av distanshandel med alkoholdrycker. Bakgrund Kommunstyrelsen har gett nämnden för arbete och välfärd i uppdrag att yttra sig över Socialdepartementets skrivelse Ds 2016:33 Reglering av distanshandel med alkoholdrycker. Bedömning Alkoholhnadläggaren tycker förslaget är bra då det följer en redan etablerad struktur för anmälningspliktig verksamhet gällande handhavande med alkoholdrycker. Tillägg har gjorts gällande tillsynsförslaget då det är i de delarna som kommunen kommer att få förändrade arbetsuppgifter om förslaget blir lagstiftning. Eftersom kommunen enligt alkohollagen 2010:1 622) får ta ut avgifter för att finansiera sin verksamhet på området bör en kostnadsökning kunna kompenseras genom avgifter. Förvaltningens yttrande Förvaltningen finner att DS 2016:33 Reglering av distanshandel med drycker innehåller välkommet förtydligande av regleringen. Förvaltningen är positiv till de förslag som lämnas. För att få en bakgrundförståelse för frågan i DS 2016:33 har förvaltningen tagit del av SOU 2014:58 Privat införsel av alkoholdrycker. SOU 2014:58 remitterades till ett antal instanser men Växjö kommun har inte fått möjlighet att lämna remissvar på den utredningen. Eftersom nu remitterad skrivelse och tidigare utredningen kopplar tätt till varandra, inte minst genom att det i DS 2016:33 hänvisas till skrivningar till SOU 2014:58, har förvaltningen valt att lämna synpunkter på både skrivelsen och utredningen. Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post agnes.alm@vaxjo.se

8 ÄRENDE Dnr NAV I både SOU 2014:58 och i DS 2016:33 beskrivs att, och i vissa delar hur, kommunen förväntas genomföra tillsyn av bestämmelserna. Den befintliga organisationen för tillsyn av försäljning av folköl ska utgöra organisationen även för tillsyn av distanshandel med alkoholdrycker. Detta anser förvaltningen är en bra lösning men frågan är hur tillsynen i praktiken ska kunna genomföras. Eftersom verksamheten med leveranser av alkoholdrycker föreslås bli anmälningspliktig kommer kommunen få kännedom om vilka företag som bedriver sådan verksamhet. Nästa steg blir att ta reda på när och var leveranser ska ske i syfte att kontrollera att leveransföretaget följer bestämmelserna. Enda möjligheten blir att fråga företagen vilket i sin tur innebär att företagen alltid vet vilka leveranser tillsynsmyndigheten har kännedom om. För att det ska vara möjligt att genomföra oanmälda kontroller föreslår förvaltningen att kommunerna ska ges möjlighet att genomföra kontrollköp, något som endast är möjligt om det också finns reglerat i lag. En kommun får inte ägna sig åt dold myndighetsutövning om det inte finns lagstöd för det. Något som uppmärksammats på området med folkölstillsyn och lett till ny lagstiftning för kommunen med möjligheter att genomföra kontrollköp på detaljhandels- och serveringsställen med folköl. Förvaltningen har positiva erfarenheter av att använda kontrollköp och vill därför se samma möjlighet till tillsynsmetod på området med distanshandel med alkoholdrycker. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Per Sandberg förvaltningschef 2 (2)

9 Ds 2016:33 Reglering av distanshandel med alkoholdrycker Socialdepartementet

10 SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, Stockholm Ordertelefon: E-post: Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad ). En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser Omslag: Regeringskansliets standard Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2016 ISBN ISSN

11 1 Sammanfattning I denna promemoria läggs förslag som begränsar och förtydligar möjligheten för privatpersoner att föra in alkoholdrycker till Sverige från ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Förslaget innebär en ytterligare restriktion jämfört med det förslag som alkoholleveransutredningen presenterade i SOU 2014:58. Genom promemorians förslag införs ett krav på att köparen ska anlita den transportör som för in alkoholdryckerna till Sverige. EU-domstolens dom i mål C-198/14 Visnapuu har beaktats. Enligt förslaget ska lagändringarna träda i kraft den 1 januari

12

13 Innehåll 1 Sammanfattning Författningsförslag Förslag till lag om ändring i alkohollagen (2010:1622) Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter Inledning Alkoholpolitiska utgångspunkter Förslag rörande distanshandel av alkoholdrycker Begrepp och definitioner E-handel Detaljhandel Införsel och import Distanshandel Lagen om alkoholskatt m.m Fördraget om Europeiska unionens funktionsrätt (FEUF) Bakgrund Alkoholleveransutredningens betänkande (SOU 2014:58) Alkotaxi-domen Detaljhandel av alkoholdrycker i Norge Formell underrättelse Detaljhandel av alkoholdrycker i Sverige

14 Innehåll Ds 2016: Förslag om förbud mot distansförsäljning av alkoholdrycker Ikraftträdande Konsekvenser av förslagen Författningskommentarer Förslaget till lag om ändring i alkohollagen (2010:1622) Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter

15 2 Författningsförslag 2.1 Förslag till lag om ändring i alkohollagen (2010:1622) Härigenom föreskrivs i fråga om alkohollagen (2010:1622) dels att 3 kap. 9 och 4 kap. 4 ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 4 kap. 5, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 9 Det är förbjudet att som ombud eller på därmed jämförbart sätt anskaffa alkoholdrycker till den som enligt 7 eller 8 inte har rätt att få sådan vara utlämnad till sig. Det är också förbjudet att i annat fall än som avses i 4 kap. 4 andra stycket 1, 2 och 4 7 i större omfattning tillhandagå annan med att anskaffa alkoholdrycker. Det är också förbjudet att i annat fall än som avses i 4 kap. 4 andra stycket 1, 2 och 4 6 samt 5 i större omfattning tillhandagå annan med att anskaffa alkoholdrycker. Alkoholdrycker får inte lämnas som gåva eller lån till eller bjudas den som inte har fyllt 20 år. I fråga om folköl gäller dock motsvarande den som inte har fyllt 18 år. Det är dock tillåtet att bjuda den som inte har uppnått föreskriven ålder på en mindre mängd alkoholdryck under förutsättning att förtäring sker på platsen och under ordnade förhållanden samt det med hänsyn till den unges ålder och utveckling och omständigheterna i övrigt framstår som försvarligt. På serveringsställe gäller dock den åldersgräns som anges i 7 andra stycket. 5

16 Författningsförslag Ds 2016:33 4 kap. 4 1 Spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker får föras in i landet endast av partihandlare samt av detaljhandelsbolaget för att bolaget ska kunna fullgöra den skyldighet som anges i 5 kap. 4. Utöver vad som anges i första stycket får spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker föras in Utöver vad som anges i första stycket och 5 får spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker föras in 1. av den som har rätt till tullfrihet enligt 4 lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m., 2. av en enskild person som har fyllt 20 år och som har förvärvat dryckerna och själv transporterar dem till Sverige, eller som utför arbete på transportmedel, om dryckerna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk eller som gåva till närstående för dennes eller dennes familjs personliga bruk, 3. som proviant på fartyg eller luftfartyg enligt särskilda bestämmelser, 4. av en enskild person eller i yrkesmässig befordran för en enskild person som har fyllt 20 år och som flyttat till Sverige, om dryckerna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk, 5. av en enskild person eller i yrkesmässig befordran för en enskild person som har fyllt 20 år och som har förvärvat dryckerna genom arv eller testamente, om dryckerna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk, 6. som enstaka gåvoförsändelse under yrkesmässig befordran från en enskild person i ett annat land till en enskild person i Sverige som har fyllt 20 år, om dryckerna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk, 7. av en enskild person som har fyllt 20 år genom yrkesmässig 1 Senaste lydelse 2011: som enstaka gåvoförsändelse under yrkesmässig befordran från en enskild person i ett annat land till en enskild person i Sverige som har fyllt 20 år, om dryckerna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk, och 6

17 Ds 2016:33 Författningsförslag befordran eller annan oberoende mellanhand, om införseln sker från ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och dryckerna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk, och 8. av den som har tillstånd enligt lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg, om dryckerna är avsedda för användning i enlighet med tillståndet. 7. av den som har tillstånd enligt lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg, om dryckerna är avsedda för användning i enlighet med tillståndet. Spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker som medförs som proviant på järnvägståg i internationell trafik får föras in i den utsträckning som krävs för servering av passagerare under tågets färd inom landet. 5 En enskild person som har fyllt 20 år och förvärvat spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får själv eller genom egen anlitad transportör föra in dessa drycker till Sverige under förutsättning att dryckerna är avsedda för den enskildes eller dennes familjs personliga bruk. Transportören ska i förhållande till den som har sålt alkoholdryckerna vara oberoende och får inte på uppdrag av säljaren transportera dryckerna till den som förvärvat dessa. I fråga om skattskyldighet och särskilda villkor för sådan införsel som avses i första stycket 7

18 Författningsförslag Ds 2016:33 finns bestämmelser i lagen (1994:1564) om alkoholskatt. Denna lag träder i kraft den 1 januari

19 Ds 2016:33 Författningsförslag 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter Härigenom föreskrivs att 2 kap. 13 a och 16 samt 3 kap. 1 lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 13 a 1 Skatten på varan ska efterges om Tullverket har beslutat om skatt på 1. en sådan beskattad alkoholvara som avses i 7 a lagen (1994:1564) om alkoholskatt och den som kan antas göra anspråk på varan om omhändertagandet skulle upphävas enligt 15 saknar rätt enligt 4 kap. 4 eller 6 kap. 1 alkohollagen (2010:1622) att föra in varan, 1. en sådan beskattad alkoholvara som avses i 7 a lagen (1994:1564) om alkoholskatt och den som kan antas göra anspråk på varan om omhändertagandet skulle upphävas enligt 15 saknar rätt enligt 4 kap. 4 eller 5, eller 6 kap. 1 alkohollagen (2010:1622) att föra in varan, 2. en sådan beskattad tobaksvara som avses i 8 a lagen (1994:1563) om tobaksskatt och den som kan antas göra anspråk på varan om omhändertagandet skulle upphävas enligt 15 är under 18 år, eller 3. en sådan beskattad tobaksvara som avses i 8 a lagen om tobaksskatt och det är sannolikt att varan är avsedd att bjudas ut till försäljning i Sverige och en sådan försäljning uppenbart skulle strida mot 11 tobakslagen (1993:581) eller 4 lagen om tobaksskatt. 1 Senaste lydelse 2013:

20 Författningsförslag Ds 2016:33 Om omhändertagandet av en alkoholvara upphävs men den som gör anspråk på varan saknar rätt enligt 4 kap. 4 eller 6 kap. 1 alkohollagen (2010:1622) att föra in varan, ska beslut fattas om att varan inte ska lämnas ut till denne Om omhändertagandet av en alkoholvara upphävs men den som gör anspråk på varan saknar rätt enligt 4 kap. 4 eller 5, eller 6 kap. 1 alkohollagen (2010:1622) att föra in varan, ska beslut fattas om att varan inte ska lämnas ut till denne. Om omhändertagandet av en tobaksvara upphävs men den som gör anspråk på varan är under 18 år, ska beslut fattas om att varan inte ska lämnas ut till denne. 3 kap. 1 3 Tullverket får undersöka postförsändelser, såsom paket och brev, för att kontrollera om de innehåller alkohol- eller tobaksvaror. Sådana försändelser får öppnas om det finns anledning att anta att de innehåller sådana varor som nämns i första stycket samt om de finns hos Tullverket eller på utväxlingspostkontoret. Om en försändelse innehåller ett förtroligt meddelande skall detta omedelbart tillslutas och vidarebefordras till mottagaren. Har en försändelse öppnats skall mottagaren och, om det är möjligt, avsändaren underrättas så snart som möjligt. Om mottagaren av en alkoholvara som påträffas i en postförsändelse saknar rätt att föra in varan enligt bestämmelserna i 4 kap. 4 eller 6 kap. 1 alkohollagen (2010:1622) ska varan tas om hand. Detsamma gäller om försändelsen innehåller en tobaksvara och mottagaren är under 18 år. Avsän- Om mottagaren av en alkoholvara som påträffas i en postförsändelse saknar rätt att föra in varan enligt bestämmelserna i 4 kap. 4 eller 5, eller 6 kap. 1 alkohollagen (2010:1622) ska varan tas om hand. Detsamma gäller om försändelsen innehåller en tobaksvara och mottagaren är under 2 Senaste lydelse 2013: Senaste lydelse 2010:

21 Ds 2016:33 Författningsförslag daren ska ges möjlighet att återutföra varan på villkor som Tullverket bestämmer. 18 år. Avsändaren ska ges möjlighet att återutföra varan på villkor som Tullverket bestämmer. Denna lag träder i kraft den 1 januari

22

23 3 Inledning 3.1 Alkoholpolitiska utgångspunkter Den svenska alkoholpolitikens övergripande mål är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Målet ska nås genom sådana insatser som motverkar skadligt dryckesbeteende och bidrar till en minskad total alkoholkonsumtion. Ett av de främsta och mest grundläggande instrumenten för att åstadkomma en minskad totalkonsumtion är en restriktiv lagstiftning på alkoholområdet. Med en väl fungerande lagstiftning har samhället möjlighet att kontrollera hanteringen av alkohol i samhället och särskilt begränsa tillgängligheten till alkohol i vissa miljöer och sammanhang. 1 Det övergripande målet att minska den totala alkoholkonsumtionen bygger på kunskapen om att tillgängligheten har betydelse för utvecklingen av totalkonsumtionen och för alkoholskadornas omfattning. En ökad tillgänglighet av alkohol medför en ökad totalkonsumtion och ju mer alkoholkonsumtionen ökar, desto mer ökar även det antal människor som går över från måttlighetsdrickande till missbruk. 2 De två enskilt viktigaste verktygen för att nå de alkoholpolitiska målen har sedan länge ansetts vara alkoholskatten och detaljhandelsmonopolet för alkoholdrycker. Detaljhandelsmonopolet innebär att all försäljning 3 till konsument av alkoholdrycker med en alkoholhalt över 2,25 volymprocent, med undantag för försäljning av folköl och försäljning för förtäring på stället, ska vara förbehållet 1 Prop. 2009/10:125 s. 56 antagen genom rskr 2005/06: Jfr. t.ex. SOU 2010:98 s Prop. 1993/94:136 s. 8 och prop. 2009/10:125 s

24 Inledning Ds 2016:33 ett av staten ägt bolag (Systembolaget AB). 4 Folköl definieras som öl med en alkoholhalt som överstiger 2,25 men inte 3,5 volymprocent. Ensamrätten har ett alkoholpolitiskt syfte och begränsar alkoholens tillgänglighet. Begränsningen sker genom att Systembolaget kontrollerar etableringar/försäljningskanaler, öppettider och genomför kontroll av ålder, berusning och risk för langning. 5 Alkohollagen (2010:1622) uppställer vidare regler för hur alkoholdrycker får marknadsföras. Vid marknadsföring av alkoholdrycker till konsumenter ska särskild måttfullhet iakttas. Marknadsföringsåtgärderna får inte vara påträngande, uppsökande eller uppmana till bruk av alkohol. Åtgärderna får inte rikta sig särskilt till eller skildra barn eller ungdomar som inte har fyllt 25 år. En mycket viktig princip för att nå de alkoholpolitiska målen är den s.k. desintresseringsprincipen och har så varit sedan tidigt 1900-tal. Desintresseringsprincipen innebär att det privata vinstintresset på den svenska detaljhandelsmarknaden utesluts i syfte att hålla nere alkoholkonsumtionen. Skyddet för folkhälsan är det statliga alkoholmonopolets huvudsakliga motivering. Desintresseringsprincipen utgör en viktig del för att uppnå detta ändamål. 6 Om det skapas större utrymme för privata vinstintressen på detaljhandelsmarknaden kan den svenska politiken framstå som mindre systematisk och sammanhängande. EU-domstolen har erkänt desintresseringsprincipens betydelse för att värna de intressen som ligger till grund för ett detaljhandelsmonopol. Enligt EU-domstolens praxis är nationell lagstiftning endast ägnad att säkerställa förverkligandet av det åberopade målet om den verkligen på ett sammanhängande och systematiskt sätt tillgodoser behovet av att uppnå målet. Under alla omständigheter ska dessa inskränkningar tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt. 7 4 Alkohollagen (2010:1622) 1 kap. 5, 1 kap. 11, 3 kap. 1, 5 kap. 1 samt 5 kap Alkohollagen (2010:1622) 1 kap. 5, 1 kap. 11, 3 kap. 1, 5 kap. 1 samt 5 kap Prop. 1993/94:136 s Se t.ex. de förenade målen C-447/08 och C-448/08, Sjöberg och Gerdin. 14

25 4 Förslag rörande distanshandel av alkoholdrycker 4.1 Begrepp och definitioner E-handel Med e-handel menas enligt European Information Technology Observatory (EITO) kommersiell aktivitet över elektroniska nätverk, ofta över internet, som leder till köp eller försäljning av varor eller tjänster Detaljhandel Detaljhandel omfattar alla de handlingar som hänger samman med en leverans av en vara eller tillhandahållande av en tjänst direkt till konsument för dennes privata bruk. Traditionellt har denna handel ägt rum inom ett land, men med e-handelns framväxt har det blivit allt vanligare att en säljare i ett land erbjuder sina varor eller tjänster direkt till konsumenter i ett annat land. Detaljhandeln kan alltså ske direkt via butik, torgstånd samt på distans via postorder eller internet Införsel och import I Sverige betecknas den situation då alkohol förs in i landet antingen som införsel om alkoholen förs in från ett annat EU/(EES)- land eller import om alkoholen förs in från ett land utanför EU:s punktskatteområde (tredje land) (se prop. 2009/10:125 sid. 153). Alkoholen kan dessutom föras in för eget bruk eller för kommersiellt bruk. 15

26 Förslag rörande distanshandel av alkohodrycker Ds 2016:33 Lagen (1994:1564) om alkoholskatt 1, anger att med import avses att en alkoholvara förs in i Sverige från ett land utanför EU eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Både i alkohollagen (2010:1622) och i lagen om alkoholskatt görs denna distinktion mellan import och annan införsel. Enligt alkohollagen (4 kap. 4 andra stycket 7) får spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker föras in av en enskild person som har fyllt 20 år genom yrkesmässig befordran eller annan oberoende mellanhand, om införseln sker från ett annat land inom EES och dryckerna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk. I Finland och Norge däremot används termen import vanligtvis synonymt med införsel. Import är därför den term som används när finsk resp. norsk e-handel av alkoholdrycker omnämns i föreliggande promemoria Distanshandel Den renodlade distanshandeln omfattar två huvudsakliga led, ett försäljnings- och ett transportled. Distanshandel kan betecknas som antingen distansförsäljning eller s.k. distansköp. Ur skattehänseende är det stor skillnad mellan distansförsäljning och distansköp. Nedan beskrivs skillnaden mellan dessa två begrepp utifrån bestämmelserna i lagen (1994:1564)om alkoholskatt och EU:s direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt (det s.k. punktskattedirektivet). I denna promemoria används begreppen på det sätt som de definieras nedan. Distansförsäljning Distansförsäljning innebär en situation där en privatperson köper alkoholdrycker från ett annat EU-land för eget bruk och säljaren eller någon annan för säljarens räkning står för transporten. I skattehänseende är det alltså avgörande att transporten utförs av säljaren eller någon annan för dennes räkning. Det medför nämligen att säljaren som huvudregel blir skattskyldig för varorna i enlighet med den svenska skattelagstiftningen. 16

27 Ds 2016:33 Förslag rörande distanshandel av alkohodrycker Distansköp Om det inte är säljaren som anordnar transporten, utan istället köparen, då är det inte längre fråga om distansförsäljning. Den här situationen är inte särskilt definierad i lagen om alkoholskatt, men har kommit att kallas distansköp. Distansköp innebär således en situation där en privatperson köper alkoholdrycker från ett annat EU-land för eget bruk och köparen själv anordnar transporten, genom yrkesmässig befordran eller annan oberoende mellanhand. I motsats till ovan beskrivna situation, dvs. distansförsäljning, är det nu köparen som blir skattskyldig och därmed ska betala skatt enligt den svenska skattelagstiftningen Lagen om alkoholskatt m.m. Inom EU har man kommit överens om vissa gemensamma utgångspunkter för beskattningen av bl.a. alkoholvaror när varorna flyttas mellan medlemsstaterna. Enligt huvudregeln ska punktskatten betalas i det land dit varan flyttas och till det landets skattesatser (destinationsprincipen). Punktskatten ska i princip betalas av den eller de personer som ombesörjer att varan förs in till destinationslandet. Den som tar initiativ till eller har inflytande över att varorna transporteras till destinationslandet är i regel den som ska betala destinationslandets punktskatt. Om det är säljaren eller någon annan för säljarens räkning som transporterar varorna hit från ett annat EU-land är det säljaren som är skattskyldig (distansförsäljning). Säljaren ska ställa säkerhet för betalning av skatten på de varor som sänds från det andra EUlandet. Säkerheten ska, enligt lagen om alkoholskatt, uppgå till ett belopp som motsvarar tio procent av den beräknade årliga skatten på varorna. Om det är köparen som anlitar ett transportföretag för att föra in alkoholvarorna i Sverige från ett annat EU-land ska köparen själv som huvudregel betala den svenska alkoholskatten (distansköp). Köparen ska i förväg anmäla införseln till Skatteverket. Anmälan ska ha kommit in till Skatteverket innan varorna förs ut ur det andra EU-landet. Köparen ska även ställa säkerhet hos Skatte- 17

28 Förslag rörande distanshandel av alkohodrycker Ds 2016:33 verket. Säkerheten ska uppgå till ett belopp som motsvarar alkoholskatten på de varor som anmälan omfattar. För att undvika dubbelbeskattning finns det dock bestämmelser om återbetalning av den alkoholskatt som har betalats i avsändarlandet. Ledsagardokument Enligt punktskattedirektivet (2008/118/EG) och lagen om alkoholskatt ska en särskild transporthandling som kallas förenklat ledsagardokument följa med varorna under transporten från det andra EU-landet. Det är den person som ordnar med transporten som ska utfärda ledsagardokumentet. När varorna har förts in till Sverige ska punktskatten för dessa redovisas i en särskild skattedeklaration. Enligt 25 lagen om alkoholskatt krävs inte något förenklat ledsagardokument vid distansförsäljning av beskattade alkoholvaror som sänds från Sverige. När det gäller förflyttningar av varor till Sverige, är det avsändarlandets regler som gäller i enlighet med punktskattedirektivets artikel 34. Det här torde innebära att motsvarande regler gäller i övriga EU-länder, dvs. att något förenklat ledsagardokument inte krävs vid distansförsäljning från annat EU-land. Undantaget från kravet på förenklat ledsagardokument gäller endast distansförsäljning, vilket innebär att vid distansköp ska ett följedokument medfölja flyttningen av varorna (dvs. transporten) Fördraget om Europeiska unionens funktionsrätt (FEUF) Artikel 34 Artikel 34 FEUF innehåller ett förbud mot kvantitativa importrestriktioner samt åtgärder med motsvarande verkan mellan medlemsstaterna. 18

29 Ds 2016:33 Förslag rörande distanshandel av alkohodrycker Artikel 36 I artikel 36 FEUF anges de skäl medlemsstaterna kan använda sig av för att motivera nationella åtgärder som hindrar gränsöverskridande handel. Bestämmelserna i fördraget ska inte hindra sådana förbud mot eller restriktioner för import, export eller transitering som grundas på hänsyn till bland annat intresset att skydda människors hälsa och liv med andra ord folkhälsa. Proportionalitetsprincipen De åtgärder som en medlemsstat väljer och som innebär förbud eller restriktioner ska vara proportionerliga. Det innebär att åtgärderna ska vara dels lämpliga, dvs. ägnade att uppnå syftet med dem, dels nödvändiga, dvs. inte gå utöver vad som krävs för att uppnå syftet. Denna s.k. proportionalitetsprincip måste en medlemsstat följa. Artikel 37 Artikel 37 FEUF handlar om bestämmelser om anpassning av statliga handelsmonopol. Diskrimineringsprincipen Statliga monopol ska anpassas på ett sådant sätt att ingen diskriminering med avseende på anskaffnings- och saluföringsvillkor föreligger mellan medlemsstaternas medborgare. 4.2 Bakgrund Fram till den 1 juli 2008 var det inte tillåtet för privatpersoner att föra in spritdrycker, vin eller starköl till Sverige annat än om privatpersonen själv transporterade dryckerna eller beställde varorna via 19

30 Förslag rörande distanshandel av alkohodrycker Ds 2016:33 Systembolaget. Till följd av två domar i EU-domstolen 1 ändrades lagstiftningen på området. 2 Det blev därefter tillåtet för privatpersoner som är över 20 år att föra in alkoholdrycker till Sverige för privat konsumtion genom yrkesmässig befordran eller annan oberoende mellanhand (Alkohollagen 4 kap. 4 ). Sedan dess har det uppträtt aktörer på den svenska marknaden som i kommersiellt syfte förmedlar försäljningar av alkoholdrycker från utlandet eller på annat sätt medverkar till sådan försäljning. Exempelvis erbjuder ett flertal aktörer olika möjligheter för svenska konsumenter att beställa alkoholdrycker via webbplatser på internet och få leverans direkt hem till dörren eller till olika utlämningsställen. Alkohollagen är inte helt tydlig med vad som är tillåtet. De rättsvårdande myndigheterna har hittills valt att inte ingripa mot tveksamma e-handelsrelaterade förfaranden med stöd av alkohollagens bestämmelser. Det framstår emellertid som sannolikt att vissa aktörer i dag är etablerade i Sverige på ett sådant sätt att de vid en rättslig prövning skulle kunna anses bedriva detaljhandel mot konsument här i landet, vilket i så fall strider mot alkohollagen och Systembolagets ensamrätt. Ur ett alkoholpolitiskt perspektiv är denna utveckling bekymmersam. Den svenska alkoholpolitikens mål är att främja folkhälsan genom att minska medicinska och sociala skador orsakade av alkohol (bet. 2010/11:SoU8, rskr. 2010/11:203). Genom ett statligt monopol regleras detaljhandeln av alkohol som sker i Sverige. Detaljhandelsmonopolet kan därmed ses som ett verktyg för att eliminera incitamentet att öka försäljningen samtidigt som antalet försäljningsställen, öppettider, former för försäljning, ålderskontroll och marknadsföring kontrolleras mer effektivt. Forskningsöversikter från en rad länder visar att detaljhandelsmonopol reducerar såväl konsumtion som skador. Alkoholmonopolet utgör därmed tillsammans med alkoholbeskattningen de främsta alkoholpolitiska instrumenten. En utveckling där vissa aktörer i dag är etablerade i Sverige på ett sådant sätt att de vid en rättslig prövning skulle kunna anses bedriva detaljhandel mot konsument här i landet är oförenlig med 1 Mål C-170/04 Rosengren m.fl. mot Riksåklagaren och mål C-186/05 Europeiska kommissonen mot Sverige. 2 prop. 2007/08:

31 Ds 2016:33 Förslag rörande distanshandel av alkohodrycker såväl den svenska alkoholpolitiken som med EU-rättsliga krav på att den svenska alkoholregleringen uppfyller målen på ett sammanhängande och konsekvent sätt Alkoholleveransutredningens betänkande (SOU 2014:58) År 2014 tillsatte den dåvarande regeringen en utredning, Alkoholleveransutredningen 3 med uppdrag att bl.a. se över nuvarande regelverk i syfte att skapa tydliga bestämmelser om kommersiell förmedling och hemleverans av alkoholdrycker till konsument via Internet. Utgångspunkten var att föreslagna förändringar skulle vara konsekventa i förhållande till den svenska alkoholpolitiken liksom till de förpliktelser som följer av EU-medlemskapet. Enligt huvudregeln i 4 kap. 4 första stycket alkohollagen (2010:1622) får endast partihandlare och Systembolaget föra in alkoholdrycker i landet. Det finns emellertid i bestämmelsens andra stycke flera undantag från huvudregeln, däribland bestämmelsen att en enskild person som fyllt 20 år genom yrkesmässig befordran eller annan oberoende mellanhand får föra in alkoholdrycker till Sverige under förutsättning att införseln sker från ett annat land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-land) och att dryckerna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk. Utredningen lämnade sitt betänkande Privat införsel av alkoholdrycker. Tydliga regler i konsekvens med svensk alkoholpolitik (SOU 2014:58) i juli Utredningens förslag har därefter remitterats. Utredningens förslag om ett förtydligat undantag för privatinförsel Alkoholleveransutredningen föreslog i sitt betänkande att undantaget i 4 kap. 4 andra stycket 7, som ger en enskild person rätt att föra in alkoholdrycker i Sverige, ska förtydligas genom att uttrycket yrkesmässig befordran eller annan oberoende mellanhand utrangeras från lagtexten. Uttrycket torde ha bidragit till att det är 3 S 2014:01 21

32 Förslag rörande distanshandel av alkohodrycker Ds 2016:33 oklart om och i så fall vilka förmedlingsåtgärder utöver transport och viss marknadsföring som är tillåtna. Enligt utredarens förslag till lagtext ska en enskild person själv eller genom säljarens försorg ha rätt att föra in alkoholdrycker från ett EES-land genom transport som anordnats av en av säljaren oberoende yrkesmässig eller privat transportör. Det förtydligade undantaget ska framgå av en ny bestämmelse i alkohollagen (4 kap. 5 ). Undantaget kompletteras med ett förbud att i kommersiellt syfte främja införsel av alkoholdrycker med undantag för transporttjänster som uppfyller nämnda krav på oberoende. Säljaren ska dock få vidta marknadsföringsåtgärder i enlighet med svensk lagstiftning. Alkoholleveransutredningen motiverade sitt ställningstagande att både säljare och köpare bör ha rätt att ombesörja transporten med att detta system har varit tillåtet sedan tidigare. I de fall säljaren ombesörjer transporten är denne också skyldig att betala svensk alkoholskatt. Vidare ansåg utredningen att det ur ett EUperspektiv kan vara tveksamt med en sådan inskränkning i den utländske säljarens handlingsfrihet som innebär att denne inte får anordna transport. Detta inte minst mot bakgrund av en begäran av Helsingfors Hovrätt om ett förhandsavgörande av EU-domstolen om det finska förbudet mot distansförsäljning, det s.k. Alkotaximålet 4 som vid tidpunkten för överlämnandet av utredningen ännu inte var avgjort. Synpunkter från remissinstanser Hösten 2014 remitterades Alkoholleverensutredningens förslag och 80 remissinstanser yttrade sig. Under remissrundan har kritik anförts mot förslaget från flera instanser. En grupp av remissinstanser som framför allt består av organisationer som representerar näthandlare anser att utredningen har lagt ett alltför långtgående förslag som inte är försvarligt ur ett EU-perspektiv. En 4 Mål C-198/14 Visnapuu, begäran om förhandsavgörande framställd av Helsingfors hovrätt (Helsingfors) (Finland) den 22 april 2014 Valev Visnapuu mot Häradsåklagare (Helsingfors), finländska staten Tullstyrelsen. 22

33 Ds 2016:33 Förslag rörande distanshandel av alkohodrycker annan grupp remissinstanser som framför allt består av sociala myndigheter och nykterhetfrämjande organisationer anser att förslaget inte är tillräckligt restriktivt. Flera juridiska instanser har framhållit behovet av att konkretisera innebörden av regleringen i lagtext och förarbeten. Kommerskollegiet och Konkurrensverket har framfört att ett avgörande i Alkotaxi-målet skulle kunna bringa klarhet i vilka restriktioner som Sverige egentligen kan upprätthålla när det gäller e-handel med alkoholdrycker och anser att dom i målet bör avvaktas innan utredningens förslag bereds vidare Alkotaxi-domen Den 12 november 2015 avkunnade EU-domstolen dom i Alkotaximålet. Målet handlade bl.a. om den finska alkohollagstiftningens förenlighet med unionsrätten. Frågan om EU-rätten tillåter en medlemsstat att begränsa en distansförsäljares möjlighet att anordna transporten av de sålda dryckerna fanns inte med bland de åtta frågor som ställdes av den finska domstolen. EU-domstolen hade emellertid att ta ställning till frågan huruvida EU-rätten utgör hinder mot en medlemsstats lagstiftning enligt vilken en säljare som är etablerad i en annan medlemsstat måste ha detaljhandelstillstånd för import av alkoholdrycker som är avsedda för detaljhandelsförsäljning till konsumenter som bor i den första medlemsstaten, när säljaren utför transporten av dessa drycker eller anlitar tredje man för denna transport. 5 Omständigheterna i målet Företaget European Investment Group Oü (EIG) med säte i Estland stod under Valev Visnapuus kontroll. På företagets webbplats med adressen kunde personer bosatta i Finland köpa svaga och starka alkoholdrycker av olika märken. Efter att kunderna betalat EIG för sina inköp organiserade företaget för en del av kunderna hemleverans av de alkoholdrycker som de köpt i Estland till Finland. EIG saknade parti- och detaljhandelstillstånd 5 Tolkningsfråga 5 i mål C-198/14. 23

34 Förslag rörande distanshandel av alkohodrycker Ds 2016:33 avseende leverans till köparen efter importen. 6 Utgångspunkten i finsk lagstiftning är att alkoholdrycker utan särskilt tillstånd får importeras i kommersiellt syfte eller annars för bedrivande av näringsverksamhet. Import i kommersiellt syfte är dock tillåten endast om importören har tillstånd för alkoholens användningsändamål, t.ex. serverings-, detaljhandels- eller partihandelstillstånd för alkoholdrycker. Den som använder alkoholdrycker i kommersiellt syfte eller annars för bedrivande av näringsverksamhet och inte har ett användningstillstånd, kan också få ett särskilt tillstånd att importera alkoholdryckerna. Privatpersoner i Finland har rätt att importera alkoholdrycker för eget bruk utan importtillstånd. Enligt en s.k. anvisning från Valvira som är den finska tillstånds- och tillsynsmyndigheten på alkoholområdet måste köparen dock beställa dryckerna direkt av en försäljare i utlandet utan att använda en mellanhand i Finland. 7 Vidare ska köparen betala för dryckerna direkt till säljaren innan de transporteras till Finland. Betalning får inte ske till en representant för säljaren i Finland. Säljaren ska överlåta dryckerna till köparen eller till en representant som köparen meddelat, t.ex. till ett transportföretag, utanför Finlands gränser. Transportföretaget måste vara ett av säljaren oberoende självständigt företag. Det ska finnas ett separat avtalsförhållande mellan köparen och transportbolaget och köparen ska betala för transporten direkt till transportföretaget. Dryckerna måste transporteras direkt till köparen i Finland. Mellanlagring är inte tillåten. Det statliga bolaget för alkoholförsäljning Alko Oy (Alko) har ensamrätt till detaljhandel med alkoholdrycker i Finland med två undantag. Detaljhandel med genom jäsning tillverkade alkoholdrycker som innehåller högst 4,7 volymprocent etylalkohol får även bedrivas av den som beviljats detaljhandelstillstånd för sådan verksamhet. Vidare får detaljhandel med alkoholdrycker som framställts genom jäsning och som innehåller högst 13 volymprocent etylalkohol också utföras av den som beviljats tillstånd för 6 Se C-198/14 pp. 20 och Valviras anvisning av den 17 mars 2010, uppdaterad den 16 februari 2015, Beställning och import av alkoholdrycker. 24

35 Ds 2016:33 Förslag rörande distanshandel av alkohodrycker framställning av produkten i fråga (s.k. gårdsvin). 8 Domstolen avgjorde inledningsvis frågan huruvida artikel 34 FEUF om den fria rörligheten för varor eller artikel 37 FEUF om handelsmonopol är tillämplig bestämmelse vid bedömningen av kravet på tillstånd för import. Domstolen konstaterade att vissa av de alkoholdrycker som importerats av Valev Visnapuu, bland annat spritdrycker, inte omfattas av de två former av tillstånd som fastslås i den finska alkohollagen och därför endast omfattas av det finska detaljhandelsmonopolet. EU-domstolen framhöll vidare att artikel 37 FEUF inte fordrar att statliga handelsmonopol helt ska avskaffas. Monopolen ska emellertid utformas på ett sådant sätt att ingen diskriminering med avseende på anskaffnings- och saluföringsvillkor föreligger mellan medlemsstaternas medborgare. Domstolen hänvisade i denna del till dom i Franzénmålet 9 och dom i Hanner 10 och den rättspraxis som angivits i dessa mål. Handeln med varor med ursprung i övriga medlemsstater får varken rättsligt eller faktiskt missgynnas i förhållande till handeln med inhemska varor och det får inte uppstå någon snedvridning av konkurrensen mellan medlemsstaterna. Till den del de alkoholdrycker som importerats omfattas av detaljhandelsmonopolets ensamrätt ska förenligheten med EUrätten såsom det får förstås av domen i Alkotaxi-målet avgöras utifrån artikel 37 FEUF. EU-domstolen överlät i det aktuella målet till den nationella domstolen att avgöra om det finska monopolet utformats på ett sådant sätt att ingen diskriminering föreligger. För den andra kategorin alkoholdrycker för vilka andra aktörer i Finland har möjlighet att ansöka om detaljhandelstillstånd vilket berättigar till försäljning av dem, ska förenligheten med EU-rätten bedömas utifrån artikel 34 FEUF. Domstolen konstaterade att kravet på tillstånd hindrar aktörer etablerade i andra medlemsstater att fritt importera alkoholdrycker till Finland för detaljhandelsförsäljning. Tillståndssystemet uppfyller inte villkoren som EU- 8 För att omfattas av den finska definitionen ska gårdsvinet bl.a. vara ett fruktvin som framställts enbart genom jäsning och i vars framställning används bär och frukter samt aromgivande växtdelar vilka härstammar från en växtzon inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, vars karaktäristiska drag genereras norr om den 60:e nordliga breddgraden. 9 Mål C 189/ Mål C 438/02. 25

36 Förslag rörande distanshandel av alkohodrycker Ds 2016:33 domstolen uppställde i domen Keck och Mithouard 11 då samtliga berörda näringsidkare som bedriver verksamhet i Finland inte behöver tillstånd för import. EU-domstolen fortsatte därför att undersöka om de omtvistade bestämmelserna ändå kunde vara berättigade enligt artikel 36 FEUF. Enligt bestämmelsen ska inte artikel 34 FEUF hindra nationella förbud mot eller restriktioner för bl.a. import som grundas på hänsyn till intresset att skydda människors hälsa och liv. Intresset att skydda människors hälsa och liv ges högsta prioritet bland de värden och intressen som skyddas genom fördraget och det ankommer på medlemsstaterna att fastställa på vilken nivå de vill säkerställa skyddet för folkhälsan och på vilket sätt denna nivå ska nås. Eftersom denna nivå kan variera mellan medlemsstaterna har dessa härvidlag ett utrymme för skönsmässig bedömning. Bedömningen i denna del hänsköts också till den nationella domstolen. Den finska hovrätten planerar en muntlig förhandling i november Detaljhandel av alkoholdrycker i Norge Genom EES-avtalet omfattas Norge av ett motsvarande regelverk för den inre marknaden som övriga EU-medlemsstater. I Alkotaximålet ingav Sverige och Norge skriftliga yttrande och höll muntliga anföranden. Det är inte bara Finland som har mer långtgående bestämmelser på området än vad Sverige har. Även Norges alkohollagstiftning uppställer restriktiva krav. Den 1 juli 2009 ändrades den norska alkohollagstiftningen till följd av domen i Rosengren-målet. Liksom Sverige hade Norge tidigare ett förbud mot privatinförsel av alkohol då det inte var köparen själv som förde med sig alkoholdryckerna över gränsen. Genom lagändringen i Norge blev det möjligt för privatpersoner att utan tillstånd föra in alkoholdrycker i Norge för privat bruk oavsett avsändarland. Lagen kompletteras emellertid av föreskrifter som har utfärdats av Helse- og omsorgsdepartementet. I dessa uppställs krav på det transportföretag som ska leverera alkoholdrycker till personer som köpt sådana drycker från utlandet för personligt bruk. Företaget ska vara oberoende av säljaren och ut- 11 Mål C-267/91 och C-268/91. 26

37 Ds 2016:33 Förslag rörande distanshandel av alkohodrycker över normal betalning för transporttjänsten får företaget inte ha några ekonomiska fördelar av leveranserna vare sig direkt eller indirekt. Därutöver får företaget inte ha ett särskilt fast utlämningsställe enbart för alkoholdrycker ett sedvanligt utlämningsställe för varor generellt är emellertid acceptabelt. Slutligen ska transportföretaget ha ett internt kontrollsystem som säkerställer att gällande krav för utlämning av alkoholdrycker följs. I en formell underrättelse från den 18 juni 2014 (se mer om den formella underrättelsen i avsnitt 4.2.4) utvecklas innebörden av den norska lagregleringen. Den transportör som levererar alkoholdryckerna till en privatperson i Norge får endast utföra transporten. Transportören får inte ha någon inblandning i själva försäljningen av alkoholdryckerna och måste vara oberoende av säljaren. Det är tillåtet för köparen att ingå ett kontrakt med säljaren av alkoholdryckerna avseende försäljning och leverans av dryckerna. En utländsk säljare kan erbjuda försäljning av alkoholdrycker med hemleverans i Norge. Säljaren måste emellertid utkontraktera leveransmomentet över norska gränsen till ett oberoende transportföretag. Vinsten för denna tjänst ska vara begränsad till normal ersättning för transporttjänsten. Distanshandel av alkoholdrycker består av två led. Det första ledet är försäljningen av alkoholdrycker i utlandet och det andra ledet är transporten av dryckerna till konsumenten. För att arrangemanget ska ses som tillåten privatinförsel krävs att transaktionen omfattar en konsument i Norge och en försäljare utanför Norges gräns. Platsen där själva försäljningen av alkoholdryckerna genomförs får inte vara i Norge. Det ska finnas en funktionell och strukturell separation mellan försäljningsmomentet av dryckerna och leveransmomentet av dem. Kravet på separation markerar skillnaden mellan tillåten införsel av alkoholdrycker och detaljhandel i Norge. En konstruktion där både försäljningen av alkoholdryckerna och leveransen till konsumenten i Norge görs av samma företag utgör detaljhandel i Norge och är inte tillåtet p.g.a. det norska detaljhandelsmonopolet för alkoholdrycker. 27

38 Förslag rörande distanshandel av alkohodrycker Ds 2016: Formell underrättelse Den 18 juni 2014 fick Norge en formell underrättelse av EFTA:s övervakningsmyndighet. Myndigheten anser att Norge genom att införa ett krav på en strukturell och funktionell separation mellan säljmomentet och leveransmomentet vid distanshandel med alkoholdrycker inte har uppfyllt sina förpliktelser enligt artikel 36 och/eller 11 i EES-avtalet. Artikel 36 i EES-avtalet reglerar friheten att tillhandahålla tjänster och artikel 11 den fria rörligheten av varor (motsvarande artiklarna 56 och 34 FEUF 12 ). Genom kravet på separation mellan det företag som säljer alkoholdrycker och det företag som transporterar dryckerna, förbjuds det säljande företaget att utföra leveransen till köparen i Norge. En sådan restriktion går enligt EFTAS:s övervakningsmyndighet tvärt emot sådana företagsmodeller som inkluderar både försäljning och transport av en vara. Myndigheten anser därför att ekonomiska aktörer utanför Norge kan tvingas förändra sina företagsmodeller om de vill ta sig in på den norska marknaden vilket kan medföra att företag drar sig för att etablera sig i Norge. Norge anförde att eftersom separationskravet syftar till att bedöma om arrangemanget ska ses som privatimport eller detaljhandel av alkoholdrycker i strid med Norges alkoholmonopol finns det inte någon anledning att göra en bedömning av huruvida den uppställda restriktionen är motiverad och skälig utifrån ett folkhälsoperspektiv (i enlighet med artikel 36 FEUF). Om EFTA:s övervakningsmyndighet anser att en proportionalitetsbedömning behöver göras kan separationskravet berättigas av att det säkerställer att tranportörerna av alkoholdrycker är seriösa. Kravet är en del av ett system som syftar till att säkerställa att den norska alkohollagstiftningens krav upprätthålls vid leverans av alkoholdrycker. Norge framhöll erfarenheterna från Finland och Sverige som ett argument för att det behövs ett krav på separation för att förhindra att det etableras säljformer som bryter mot alkoholmonopolet. Den 25 maj 2016 beslutade EFTA att stänga ärendet mot Norge. 12 Artikel 56 friheten att tillhandahålla tjänster är ytterligare en grundläggande frihet i fördraget. Denna frihet är nära besläktad med den fria rörligheten för varor. Båda friheterna rör ekonomiska transaktioner, i huvudsak av kommersiell karaktär, mellan medlemsstater. Eftersom de ligger så nära varandra kan en nationell åtgärd ibland innebära en restriktion av både den fria rörligheten för varor (artikel 34 FEUF) och friheten att tillhandahålla tjänster (artikel 56 FEUF). 28

39 Ds 2016:33 Förslag rörande distanshandel av alkohodrycker Detaljhandel av alkoholdrycker i Sverige Med alkoholdryck avses enligt 1 kap. 5 alkohollagen (2010:1622) en dryck med en alkoholhalt som överstiger 2,25 volymprocent. Alkoholdryckerna delas in i spritdrycker, vin, öl och andra jästa alkoholdrycker. Det svenska detaljhandelsmonopolet omfattar all försäljning till konsument, oavsett distributionsform av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker. Detaljhandel med folköl är dock tillåten av andra aktörer under vissa angivna förutsättningar (5 kap. 5 ). Den som bedriver detaljhandel med folköl ska anmäla verksamheten till den kommun där försäljningen sker. Folköl definieras som öl med en alkoholhalt som överstiger 2,25 men inte 3,5 volymprocent (1 kap. 8 ). Som ovan nämnts framgår av punkt 93 i domen i Alkotaxi-målet att vissa av de alkoholdrycker som importerats av Valev Visnapuu, bland annat spritdrycker, inte omfattades av de två former av tillstånd som inrättats genom den finska alkohollagen och således endast omfattas av det finska detaljhandelsmonopolet. Bedömningen av de anskaffnings- och saluföringsvillkor som en medlemsstat uppställer för de kategorier av drycker som omfattas av detaljhandelsmonopolet ska enligt Franzén-domen 13 göras mot bakgrund av artikel 37 FEUF, vilket EU-domstolen också hänvisar till i Alkotaxi-domen. Utgången i Alkotaxi-målet medför att det kan finnas utrymme att i svensk lagstiftning införa ytterligare villkor i samband med distansförsäljning än de som utredningen har föreslagit. Enligt EU-domstolen är denna artikel en specialbestämmelse som är tillämplig på statliga handelsmonopols utövande av sin ensamrätt. 4.3 Förslag om förbud mot distansförsäljning av alkoholdrycker Promemorians förslag: En enskild person som har fyllt 20 år och förvärvat spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får själv eller genom egen anlitad transportör föra in 13 Mål C-189/95. 29

40 Förslag rörande distanshandel av alkohodrycker Ds 2016:33 dessa drycker till Sverige under förutsättning att dryckerna är avsedda för den enskildes eller dennes familjs personliga bruk. Det införs med andra ord ett förbud mot distansförsäljning av alkoholdrycker. Transportören ska i förhållande till den som har sålt alkoholdryckerna vara oberoende och får inte på uppdrag av säljaren transportera dryckerna till den som förvärvat dessa. Promemorians förslag överensstämmer delvis med utredningens förslag. Genom promemorians förslag införs ett krav på att köparen ska anlita den transportör som för in alkoholdryckerna till Sverige. Skälen för promemorians förslag: Systembolagets ställning som ett folkhälsopolitiskt motiverat detaljhandelsmonopol påverkas av ökad distansförsäljning till svenska konsumenter. Om monopolet i praktiken inte längre är den enda försäljningskanalen i detaljhandelsled för alkoholdrycker kan det leda till att bolaget på sikt förlorar sitt alkoholpolitiska syfte och inte längre kan anses EU-rättsligt legitimt. Enligt EU-domstolens praxis är nationell lagstiftning endast ägnad att säkerställa förverkligandet av ett åberopat mål om den verkligen på ett sammanhängande och systematiskt sätt tillgodoser behovet av att uppnå målet. Det är därför angeläget att effektivt värna det svenska monopolet och agera mot förfaranden och verksamheter som gör intrång på Systembolagets uppdrag. Systembolaget ska i Sverige vara den enda kanalen för detaljhandel med spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker. Genom monopolet motverkas privata vinstintressen på alkoholområdet och tillgängligheten till alkoholdrycker begränsas. Detta i syfte att motverka alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Inskränkningar i den fria rörligheten av varor, vilket ett handelsmonopol medför, ska dock tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt. Den svenska alkoholpolitikens övergripande mål är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Målet ska nås genom insatser som motverkar skadligt bruk av alkohol och bidrar till en minskad totalkonsumtion. En ökad tillgänglighet av alkohol medför en ökad total- 30

41 Ds 2016:33 Förslag rörande distanshandel av alkohodrycker konsumtion och ju mer alkoholkonsumtionen ökar, desto mer ökar även de alkoholrelaterade skadorna i befolkningen. En väsentlig del i den svenska alkoholpolitiken är därför att utesluta privata vinstintressen från den svenska detaljhandelsmarknaden, där marknadsmekanismer som konkurrens och vinstintresse anses vara olämpliga medel. Konkurrens och privata vinstintressen leder till aktiv marknadsföring och aktiv försäljning och därmed ökad konsumtion. Ju fler privata företag som får ett intresse av att alkoholförsäljningen ökar, desto bättre kommer alkoholdrycker att hävda sig i konkurrensen om konsumenternas pengar. Detaljhandelsmonopolet, att försäljning av alkoholdrycker till konsument är förbehållet Systembolaget, är därför ett av de viktigaste verktygen för att nå de alkoholpolitiska målen. I och med att Systembolaget kontrollerar etableringar/försäljningskanaler, öppettider och genomför kontroll av ålder, berusning och risk för langning kan tillgängligheten begränsas och alkoholkonsumtionen i befolkningen hållas nere. Skyddet för folkhälsan är det statliga alkoholmonopolets huvudsakliga motivering. Desintresseringsprincipen, som innebär en begränsning av det privata vinstintresset vid hantering och försäljning av alkohol i syfte att hålla nere alkoholkonsumtionen utgör en viktig del för att uppnå detta ändamål. Desintresseringsprincipen är en grundläggande och oundgänglig beståndsdel i den svenska alkoholpolitiken. I Alkotaxi-målet gjorde EU-domstolen en åtskillnad mellan de alkoholdrycker som omfattades av alkoholmonopolets ensamrätt och de alkoholdrycker för vilka även andra aktörer kunde få ett tillstånd för detaljhandelsförsäljning till konsument när det gäller huruvida nationella restriktioner för privatimport ska bedömas enligt artikel 34 eller artikel 37 FEUF. 14 EU-domstolen konstaterade att vissa av de alkoholdrycker som importerats inte omfattades av de två former av tillstånd som inrättats genom den finska alkohollagen och därför endast omfattades av det finska detaljhandelsmonopolet. 15 Domstolen fastslog därefter att artikel 37 inte fordrar att statliga handelsmonopol avskaffas. Monopolen 14 Se C-198/14 p. 78 ff. 15 Se C-198/14 p

42 Förslag rörande distanshandel av alkohodrycker Ds 2016:33 ska dock utformas på ett sådant sätt att ingen diskriminering föreligger med avseende på anskaffnings- och saluföringsvillkor mellan medlemsstaternas medborgare. I Sverige har Systembolaget ensamrätt när det gäller detaljhandel av drycker som har en alkoholhalt som överstiger 2,25 volymprocent med undantag för folköl. Folköl omfattas inte av huvudregeln i 4 kap. 4 första stycket alkohollagen som fastslår att endast partihandlare och Systembolaget får föra in alkoholdrycker i Sverige. Systembolagets produkturval får enligt avtalet mellan bolaget och staten endast grundas på en bedömning av produktens kvalitet, särskilda risker för skadeverkningar av produkten, kundernas efterfrågan och andra affärsmässiga hänsyn. Det får inte ske någon favorisering av inhemska produkter. I samband med att Sverige blev medlem i EU inrättades Alkoholsortimentsnämnden som en garanti för att Systembolagets detaljhandelsmonopol tillämpas i enlighet med vad som gäller om icke-diskriminerande behandling i EU-rätten. Alkoholsortimentsnämnden prövar beslut varigenom Systembolaget har avvisat eller avfört en viss alkoholdryck från sitt sortiment. Svenska producenter och agenturer är också hänvisade till Systembolaget om de vill sälja sina produkter till konsumenter i form av detaljhandel i Sverige. Enligt 5 kap. 4 alkohollagen ska spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker som inte hålls i lager av detaljhandelsbolaget anskaffas av bolaget på begäran av konsument. Som tidigare nämnts är alkohollagen inte helt tydlig med vad som är tillåtet när det gäller distanshandel av alkoholdrycker. Det behövs därför ett förtydligande i alkohollagen. Begreppet annan oberoende mellanhand som i dag finns i 4 kap. 7 bör utmönstras ur bestämmelsen eftersom det lett till en föreställning att oberoende aktörer i samband med distanshandel har stora möjligheter att vidta andra åtgärder utöver transporten. Vidare bör det av lagstiftningen framgå att det är köparen som måste anlita en oberoende transportör för att frakta dryckerna till Sverige. Därmed är förslaget i denna promemoria mer långtgående än det förslag som lämnades av alkoholleveransutredningen. Enligt utredningens förslag räckte det med att transportören var oberoende av säljaren. Säljaren kunde dock anlita transportören. Förslaget innebar att viss distansförsäljning var fortsatt tillåten. I denna promemoria föreslås 32

43 Ds 2016:33 Förslag rörande distanshandel av alkohodrycker däremot en ytterligare begränsning genom kravet på att köparen måste anlita den oberoende transportören. Förslaget innebär att en enskild person som har fyllt 20 år och förvärvat spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet själv eller genom egen anlitad transportör får föra in dessa drycker till Sverige under förutsättning att dryckerna är avsedda för den enskildes eller dennes familjs personliga bruk. Då distanshandel av de aktuella alkoholdryckerna ska prövas mot bakgrund av artikel 37 FEUF som är den specialbestämmelse som är tillämplig på utövande av den ensamrätt som följer av ett statligt handelsmonopol 16 behöver inte de restriktioner som nu uppställs vid distanshandel rättfärdigas enligt artikel 36 FEUF. Artikel 37 FEUF innehåller ingenting som hindrar de restriktioner som nu uppställs. Den föreslagna bestämmelsen 4 kap. 5 i alkohollagen syftar till att upprätthålla den ensamrätt som Systembolaget har i Sverige när det gäller detaljhandel av alkoholdrycker till konsumenter. Kravet på att transportören ska vara oberoende av säljaren Såsom alkoholleveransutredningen föreslog ska den transportör som levererar alkoholdryckerna till konsumenten i Sverige vara oberoende av säljaren. En ekonomisk aktör kan vara beroende av en säljare av alkoholdrycker på flera sätt, såväl direkt som indirekt. Aktören kan t.ex. ha en roll som mellanhand mellan köparen och säljaren eller vara involverad i försäljningsupplägget genom samarbetsavtal med säljaren eller genom gemensam leverans av varor. Den vinst en aktör kan uppnå genom att delta i ett visst försäljningsupplägg kan vara uppenbart ekonomisk eller mera dold genom att aktören t.ex. uppnår en konkurrensfördel genom försäljning av andra varor då dessa levereras tillsammans med alkoholdryckerna. Det kan också vara situationer då det inte kan påvisas någon vinstsituation, men då det ändå finns en involvering i försäljningsupplägget. 16 Se t.ex. C-198/14 p

44 Förslag rörande distanshandel av alkohodrycker Ds 2016:33 Kravet på att transportören ska vara oberoende av säljaren innebär att det inte är tillåtet att med stöd av bestämmelsen föra in alkoholdrycker som transporteras hit av säljaren själv. En sådan ordning kan i vissa fall utgöra detaljhandel med alkoholdrycker i Sverige och inkräktar då på Systembolagets ensamrätt på området. I kravet på oberoende ligger att transportören inte får vara knuten till säljaren genom ekonomiska eller affärsmässiga incitament, t.ex. provision på försäljningen, utöver mottagande av ersättning för den transporttjänst som utförs. Ersättning för den transporttjänst som utförts ska uteslutande komma från köparen. Att en säljare och en transportör samarbetar genom att t.ex. på en gemensam webbplats på Internet marknadsföra såväl alkoholdrycker som möjligheten till transporttjänster av dryckerna talar emot att kravet på oberoende är uppfyllt. Krav på att köparen ska anlita transportören Liksom i Finland bör det även införas ett krav på att det är köparen som ska anlita och därmed sluta avtalet med den transportör som ska föra in alkoholdryckerna till Sverige. Genom kravet införs ett förbud mot distansförsäljning. I artikel 36 i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG definieras distansförsäljning som en situation då varor som redan frisläppts för konsumtion i en medlemsstat och som köps av en annan person än en godkänd upplagshavare eller en registrerad mottagare som är etablerad i en annan medlemsstat och som inte bedriver en självständig ekonomisk verksamhet, avsänds eller transporteras direkt eller indirekt till en annan medlemsstat av säljaren eller för dennes räkning. Exakt var gränsen går för vad som kan anses utgöra detaljhandel med alkoholdrycker i Sverige är inte klarlagt. I förslaget till avgörande i Alkotaxi-målet konstaterade generaladvokat Bot att när en distansförsäljare transporterar och själv levererar dryckerna till köpare i Finland ska säljaren enligt den finska alkohollagen anses ha utfört detaljhandel i Finland. När äganderätten till alkoholdryckerna har övergått i utlandet varefter beställaren själv eller en från säljaren fristående transportör levererar alkoholdryckerna till 34

45 Ds 2016:33 Förslag rörande distanshandel av alkohodrycker Finland ska försäljningen däremot anses ha skett utanför Finland. 17 EU-domstolen för dock inget liknande resonemang i domen. I Rosengrenmålet konstaterade generaladvokaterna att Sveriges tidigare förbud mot distanshandel syftade till att vidmakthålla en enda och kontrollerad försäljningskanal för alkoholhaltiga drycker till konsumenter i Sverige. De menade att genom möjligheten till distanshandel öppnades en ny, om än begränsad, försäljningskanal till konsumenter i Sverige. Genom kravet på att köparen måste anlita och avtala separat med den transportör som för in alkoholdryckerna i Sverige blir det tydligt att köpet har genomförts utanför Sveriges gränser och att verksamheten inte kan ses som detaljhandel i Sverige. Detta krav ligger i linje med det norska separationskravet som ju syftar till att bedöma om arrangemanget ska ses som privatimport av alkoholdrycker eller detaljhandel med sådana drycker i strid med det gällande norska alkoholmonopolet. Enligt lagen om alkoholskatt ska en särskild transporthandling som kallas förenklat ledsagardokument följa med varorna under transporten från det andra EU-landet. Det är den person som ordnar med transporten som ska utfärda ledsagardokumentet. När varorna har förts in till Sverige ska punktskatten för dessa redovisas i en särskild skattedeklaration. En säljare av alkoholdrycker kan dock transportera alkoholdryckerna från sitt ordinarie lager till en plats närmare den svenska gränsen. Det är för transportmomentet över den svenska gränsen och vidare till köparens adress som köparen själv måste anlita en av säljaren oberoende transportör. Utgångspunkten i alkohollagen är att all hantering av alkohol ska vara reglerad och att överträdelser straffsanktioneras. Genom förslaget begränsas möjligheten till privatinförsel något, då det är köparen som måste anlita transportören. Även överträdelser av det utvidgade otillåtna området måste omfattas av straffbestämmelserna för att förslaget ska bli meningsfullt. En följdändring görs i 3 kap. 9 alkohollagen eftersom omfattningen av undantaget för privatimport nu regleras i 4 kap. 5. Det s.k. tillhandagåendeförbudet i 3 kap. 9 utvidgas till följd av att möjligheten till privatinförsel inskränks. Enligt 11 kap. 7 döms 17 Se generaladvokatens förslag till avgörande i EU-domstolens mål C-198/14 p

46 Förslag rörande distanshandel av alkohodrycker Ds 2016:33 den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anskaffar, överlämnar eller bjuder på alkoholdrycker i strid mot 3 kap. 9 för olovligt anskaffande av alkoholdrycker till böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst fyra år. Är gärningen att anse som ringa ska dock inte dömas till ansvar (11 kap. 10 ). Bestämmelser om ansvar för olovlig införsel av alkoholdrycker finns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling. Följdändringar Förslaget medför att följdändringar behöver göras i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. 36

47 5 Ikraftträdande Förslag: Lagändringen ska träda i kraft den 1 januari Den föreslagna lagändringen kräver inga särskilda övergångsbestämmelser. Skälen för förslaget: Promemorians förslag syftar till att fastslå de lagliga ramarna för gränsöverskridande e-handel. Det är angeläget ur såväl ett alkoholpolitiskt som EU-rättslig perspektiv att bestämmelserna träder ikraft så snart som möjligt. Ikraftträdandet i denna del bör samordnas med ikraftträdandet av vissa av de förslag som presenterades av utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker m.m. i SOU 2013:50 och alkoholleveransutredningen i SOU 2014:58. Förslaget innebär en viss utökning av det kriminaliserade området Ny strafflagstiftning får inte ges retroaktiv verkan. Enligt 2 kap. 10 regeringsformen får ingen dömas till straff eller annan brottspåföljd för en gärning som inte var belagd med straff när den begicks. Ingen får heller dömas till svårare brottspåföljd för gärningen än den som var föreskriven då. En motsvarande reglering finns i artikel 7 i Europakonventionen, som gäller som svensk lag. Några särskilda övergångsbestämmelser behövs därför inte för det utökade kriminaliserade området som här föreslås. 37

48

49 6 Konsekvenser av förslagen Konsekvenser för statens skatteintäkter År 2015 var ca 100 distansförsäljare registrerade hos Skatteverket och de betalade sammanlagt in 47 mnkr i skatt. Ett fåtal aktörer står för en övervägande del av inbetald skatt. Skatteintäkterna har successivt ökat. Uppgifter saknas om hur mycket skatt som i dag betalas in i samband med distansköp (dvs. skatt som betalas in av köparen själv när denna anordnar transporten). Skatteverket uppskattar att de distansköp, för vilka skatt betalas i dag utgör en liten del av de totala skatteintäkterna från distanshandeln med alkohol. Eftersom förslaget innebär förbud mot distansförsäljning kommer skatteintäkterna från denna verksamhet att upphöra. De minskade skatteintäkterna från distansförsäljning bedöms grovt att kompenseras av ökade skatteintäkter från alkohol som anskaffas från Systembolaget och i viss mån från distansköp. Konsekvenser för Tullverkets punktskattekontroll av transporter Tullverket får enligt lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter, förkortad LPK, genomföra kontroller av vägtransporter. Transportkontroll får ske under pågående transport och då varor på-, av- eller omlastas i direkt anslutning till transport. Sedan den 1 januari 2013 får sådan kontroll även göras när varorna förvaras i en lokal för på-, av- eller omlastning under pågående flyttning. Tullverket får undersöka transportmedel, lådor, behållare eller andra utrymmen i transportmedel, containrar eller tankar där punktskattepliktiga varor kan förvaras under transport. Tullverket får även eftersöka och granska ledsagardokument, bevis om ställd 39

50 Konsekvenser av förslagen Ds 2016:33 säkerhet och andra handlingar som kan vara av betydelse för beskattningen samt undersöka och ta prov på varor. Föraren är skyldig att se till att de föreskrivna dokumenten följer med transporten. Vid distansköp kan den som är skattskyldig (köparen) påföras transporttillägg om inte han eller hon anmält flyttningen och ställt säkerhet för punktskatten till Skatteverket. Transporttillägg kan även påföras en förare eller en innehavare av lokal där varorna förvaras för på-, av- eller omlastning om förenklat ledsagardokument saknas. Av proposition Vissa förfarandefrågor på punktskatteområdet (2011/12:155) framgår att särskilt när det gäller flyttningar av beskattade alkohol- och tobaksvaror som förs in i Sverige från andra EU-länder, ofta beställda över Internet, är det vanligt att transportföretagen lastar om sina bilar i en lokal i Sverige. I dessa fall rör det sig ofta om begränsade volymer för varje mottagare. Därför är det vanligt att mottagares varor förs in till Sverige i en samlad transport för att i en lokal sorteras upp och fördelas på olika transporter vidare ut i landet. Sedan Tullverket fått utökade befogenheter att utföra kontroller även i en lokal för på-, av- eller omlastning har kontrollen av privat införsel av alkohol- och tobaksvaror blivit effektivare. Under 2015 utfördes 1057 punktskattekontroller av lastbilar, 1279 kontroller av personbilar och 147 kontroller av lager. Mängden alkohol som deklarerades under 2015 uppgick till ca liter. Ca 95 procent (eller ca liter) av denna volym avsåg vin med en alkoholhalt av 8,5 15 procent. Resten (ca liter eller knappt 1 % avsåg mellanklassprodukter eller annat vin än 8,5 15 %). Andelen öl och etylalkohol uppgick till 3,2 respektive 1,6 procent (ca liter respektive ca liter). Förslaget innebär att det endast kommer att vara möjligt för köparen att själv anlita en oberoende transportör och att distansförsäljning därmed upphör. För Tullverkets del kommer de kontrollåtgärder vilka i dag sker genom kontroll av registrering av angiven distansförsäljare, vid föreslagen lagändring ersättas av ytterligare kontrollåtgärder av de vägtransporter med alkoholdrycker där försäljningen sker genom distansköp, dvs. kontroll av huruvida förenklat ledsagardokument medföljer transporten samt om anmälan gjorts och säkerhet ställts till Skatteverket. I de fall dagens distansförsäljning ersätts av distansköp kan det finnas en risk att 40

51 Ds 2016:33 Konsekvenser av förslagen köparen vid dessa distansköp inte vidtar de åtgärder som krävs för införsel enligt lagen om alkoholskatt. Mängden beslagtagna och omhändertagna alkoholdrycker riskerar då att öka framöver. Den föreslagna lagändringen kan således medföra ett ökat behov av kontrollåtgärder av Tullverket samt innebära ytterligare ärendehantering. För Tullverkets del kan förslaget totalt sett, med hänvisning till de konsekvenser som nämnts i styckena ovan, medföra behov av mer resurser för att kunna upprätthålla nödvändig kontroll av distansköp. Konsekvenser för Skatteverket Skatteverket administrerar redan i dag punktskatter inbetalade både i samband med distansförsäljning och distansköp (information om vad som gäller vid dessa båda situationer finns på Skatteverkets hemsida). Båda dessa situationer kräver en viss arbetsinsats från Skatteverket. Förslaget i denna promemoria innebär att Skatteverket kan komma att hantera fler ärenden där enskilda köpare ska anmäla införsel, ställa säkerhet för skatten och lämna särskild skattedeklaration för varje enskilt införseltillfälle i stället för att hantera distansförsäljarna som löpande lämnar punktskattedeklaration. Förslagets konsekvenser vad gäller Skatteverkets administrativa resurser och möjlighet att anpassa IT-stöd för verksamheten beror på hur många fler skattskyldiga aktörer förslaget medför. Konsekvenser för kommunernas tillsyn enligt alkohollagen I dagsläget saknas reglering om tillsynen av distanshandel. Utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker m.m. lämnade i sitt betänkande (SOU 2013:50) förslag om reglering av tillsynen av distanshandel. Avsikten är att ta omhand dessa förslag i samband med det förslag som denna promemoria innehåller. Det är därför viktigt att säkerställa att utredningens förslag är fortsatt genomförbara med den ordning som här föreslås. Utredningens förslag om tillsyn omfattar endast transportledet (se sid 224 i SOU 2013:50). Utredningen föreslår tillägg i alkohollagen (3 kap. 7, 8 ) som innebär att alkoholdrycker inte får 41

52 Konsekvenser av förslagen Ds 2016:33 levereras till den som inte har fyllt 20 år eller till den som är märkbart påverkad av alkohol eller andra berusningsmedel och inte heller får levereras om det finns särskild anledning att anta att varan är avsedd att olovligen tillhandahållas någon. Den som levererar alkoholdrycker ska också förvissa sig om att mottagaren uppnått föreskriven ålder. Utredningen konstaterar att dessa krav innebär att varorna inte kan levereras utan att leverantören har klart för sig vem som tar emot dem. Varorna kan alltså inte levereras till någons uppfart eller garage. Den operativa tillsynen ska enligt förslaget handhas inom den i dag befintliga organisationen för tillsyn av folkölsförsäljning, dvs. av kommunerna. Folkhälsomyndigheten föreslås få det övergripande tillsynsansvaret för yrkesmässiga leveranser av alkoholdrycker till privatpersoner. Den som yrkesmässigt levererar alkoholdrycker till privatpersoner ska vara skyldig att anmäla verksamheten hos den kommun där näringsidkaren har sitt säte och, om säte saknas i landet, Stockholms kommun. Det finns nu cirka hundra registrerade distansförsäljare hos Skatteverket varav ett fåtal står för majoriteten av distansförsäljningen. Den reglering som här föreslås utgör inte något hinder för säljaren att informera köparen om transportörer. Säljaren kan därför informera köparen om de transportörer som har anmält sin verksamhet till kommunen. Det finns därför skäl att anta att de transportörer som i dag levererar för säljarens räkning kommer att anmäla denna verksamhet och fortsätta erbjuda köparen sina tjänster. Förslaget i denna promemoria bedöms inte innebära några utökade skyldigheter för kommuner eller landsting eller att det får några ekonomiska konsekvenser. Förslaget bedöms inte påverka det kommunala självstyret. Konsekvenser för distanshandlare Förslaget att förtydliga undantaget för privatinförsel av alkoholdrycker samt förbjuda möjligheterna till distansförsäljning får konsekvenser för främst utländska företag vars verksamhet omfattar både försäljning och anlitande av transportör för leverans av drycker till svenska konsumenter. Dessa distanshandlare kommer inte längre att kunna anordna transporten av sina varor. I vad mån 42

53 Ds 2016:33 Konsekvenser av förslagen förslaget kommer att innebära minskad distanshandel är svårt att förutsäga, dock kommer förslaget att påverka alla distanshandlare på samma sätt. Förslaget innebär inte att svenska producenter gynnas. Systembolaget är den enda försäljningskanal som är öppen för detaljhandel för svenska producenter och denna kanal är öppen på samma villkor för utländska producenter. Konsekvenser för transportörer En förare är skyldig att se till att de föreskrivna dokumenten enligt 1 kap. 6 LPK följer med transporten och tillhandahålla Tullverket dem vid en transportkontroll (2 kap. 6 LPK). Förare av transporter som saknar dessa dokument kan riskera påföljd. Promemorians förslag kan komma att innebära ökad risk för felaktigheter, då det blir köparen som ska se till att medföljande dokument är korrekta. En möjlig konsekvens är att transportföretagen blir mindre benägna att åta sig denna typ av transportuppdrag. Konsekvenser på utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholens medicinska och sociala skador Målet med den svenska alkoholpolitiken är att skydda människors liv och hälsa från alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Det främsta motivet till den föreslagna regleringen är att säkerställa att nämnda mål uppnås på bästa sätt och att den svenska alkoholpolitiken är konsekvent och sammanhängande ur ett EUperspektiv. Regleringen innebär större krav på köparen, vilket kan innebära att distanshandeln minskar. En sådan effekt skulle kunna gynna folkhälsan. Men det ska samtidigt noteras att distanshandeln står för en liten del av den totala alkoholkonsumtionen i Sverige. Monitormätningarna 1 visar att köp via internet minskade under 2014 jämfört med Internetköpen 2014 var de näst högsta sedan mätningarna av internethandeln påbörjades Internethandeln uppgick år 2014 till 0,13 liter ren alkohol per person (15 1 Monitormätningarna syftar till att beräkna omfattningen av den oregistrerade alkoholkonsumtionen i befolkningen genom löpande telefonintervjuer med personer mellan år. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) ansvarar för undersökningen. 43

54 Konsekvenser av förslagen Ds 2016:33 84 år) vilket är en minskning med 24 procent jämfört med År 2013 var dock det år med de hittills högsta uppmätta volymerna. Internethandelns andel av den totala alkoholkonsumtionen uppgick till 1,8 procent år 2013 och till 1,4 procent år Även om distanshandeln står för en liten del av konsumtionen visar en undersökning genomförd av SoRAD 2 att tendensen att beställa alkohol via internet har visat sig öka med ett högt alkoholkonsumtionsmönster. Undersökningen bygger på självrapporterade internetbeställningar och kan således omfatta både den distanshandel som finns registrerad hos Skatteverket och den distanshandel som inte är korrekt skattemässigt hanterad och därmed inte finns registrerad. SoRAD konstaterar att andelen intensivkonsumenter som beställt alkohol via internet är betydande och att dessa personer gör relativt många beställningar samt betydande mängder vid varje tillfälle. De individer som riskkonsumerar alkohol har en hög andel som angett att de beställt alkohol via internet och de beställer sammantaget betydande mängder alkohol. Det pekar på att en minskning av distanshandeln skulle kunna ha en preventiv effekt i grupper med riskfylld alkoholkonsumtion. Sannolikt kommer en del av den alkohol som i dag införskaffas via distansförsäljning att i stället införskaffas från Systembolaget. Detta kan ur ett alkoholpreventivt perspektiv vara att föredra då det inte på samma sätt uppmuntrar till att förvara stora mängder alkohol hemma med risk för att alkoholen blir mer lättillgänglig, inte minst för barn och ungdomar. Konsekvenser för samhällsekonomin Distanshandel står för ungefär en procent av den totala alkoholkonsumtionen i Sverige. 3 De minskade skatteintäkterna från distansförsäljning, som med förslaget i denna promemoria upphör, bedöms grovt att kompenseras av ökade skatteintäkter från alkohol som anskaffas från Systembolaget och i viss mån från distansköp. 2 Internetalkohol. En kartläggning av självrapporterade alkoholbeställningar via internet Forskningsrapport nr 65, SoRAD, Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015, Håkan Leifman och Björn Trolldal, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN),

55 Ds 2016:33 Konsekvenser av förslagen Sammantaget bedöms förslaget ha mycket liten betydelse för samhällsekonomin i stort. Konsekvenser för rättsväsendet Förslaget innebär att det kriminaliserade området utökas och förtydligas. Detta förtydligande av det tillåtna området bedöms huvudsakligen få en brottsförebyggande effekt och bör inte leda till några nämnvärda arbetsbelastningar eller kostnadsökningar för rättsväsendet. 45

56

57 7 Författningskommentarer 7.1 Förslaget till lag om ändring i alkohollagen (2010:1622) 3 kap. 9 Eftersom nuvarande 4 kap 4 andra stycket 7 tas bort och undantaget för privatinförsel istället tas in i en egen paragraf, 4 kap. 5, görs motsvarande justering i 3 kap kap. 4 Inga ändringar har gjorts i paragrafens första stycke. Genom tillägget i andra stycket första meningen klargörs att de i bestämmelsen uppräknade undantagen från den annars exklusiva rätt till införsel av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker som, enligt första stycket, tillkommer partihandlare samt detaljhandelsbolaget inte är uttömmande. Tillägget är en konsekvens av att den tidigare sjunde punkten har strukits och den införselsituation som avses i punkten placerats i en egen paragraf, 4 kap. 5, där den har fått ett delvis nytt innehåll. Till följd av detta får även den tidigare punkten 8 en ny numrering. 4 kap. 5 Paragrafen är ny. Förslaget behandlas närmare i avsnitt 4.3. Första stycket behandlar den införselsituation som i dag regleras i 4 punkten 7. Begreppet annan oberoende mellanhand som i dag finns i 4 7 utmönstras ur bestämmelsen. Av bestämmelsen framgår förutsättningarna för en enskild person som har fyllt 20 år och som för privat bruk vill föra in alkoholdrycker från ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Köparen har enligt bestämmelsen rätt att anlita och därmed sluta avtal med en transportör för införseln. Genom kravet på att köparen ska avtala 47

58 Författningskommentarer Ds 2016:33 med transportören blir det tydligt att köpet har genomförts utanför Sveriges gränser och att verksamheten därför inte kan ses som detaljhandel i Sverige. Enligt 5 kap. 2 har Systembolaget ensamrätt att bedriva detaljhandel med spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker i Sverige. Genom förtydligandet av förutsättningarna för privatinförsel preciseras också omfattningen av undantaget från tillhandagåendeförbudet i 3 kap. 9. Kravet i andra stycket på att transportören ska vara oberoende av säljaren innebär att det inte är tillåtet att med stöd av bestämmelsen föra in alkoholdrycker som transporteras hit av säljaren själv. I kravet på oberoende ligger också att transportören inte på något sätt får vara knuten till säljaren. En säljare av alkoholdrycker kan dock transportera alkoholdryckerna från sitt ordinarie lager till en plats närmare den svenska gränsen. Det är för transportmomentet över den svenska gränsen och vidare till köparens adress som köparen själv måste anlita en av säljaren oberoende transportör. I tredje stycket upplyses om bestämmelserna i lagen (1994:1564) om alkoholskatt. 7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter 2 kap. 13 a Ändringen är föranledd av att undantaget för privatinförsel i 4 kap 4 andra stycket 7 alkohollagen (2010:1622) tas bort och istället regleras i en ny paragraf, 4 kap kap. 16 Se kommentaren till 2 kap. 13 a. 3 kap. 1 Se kommentaren till 2 kap. 13 a. 48

59 Departementsserien 2016 Kronologisk förteckning 1. Kontroller och inspektioner i Sverige av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning. Fi. 2. Några frågor om offentlighet och sekretess. Ju. 3. Uppföljning av återvändandedirektivet och direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning. Ju. 4. Effektivare hyres- och arrendenämnder. Ju. 5. Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen. S. 6. Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering. A. 7. Tolktjänst för vardagstolkning. S. 8. Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna. S. 9. Ny lag om tilläggsavgift i kollektivtrafik. N. 10. Nya regler för europeiska småmål lättare att pröva tvister inom EU. Ju. 11. Anpassningar av svensk rätt till EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar. S. 12. Etisk granskning av klinisk läkemedelsprövning. U. 13. Nya möjligheter till operativt polissamarbete med andra stater. Ju. 14. Förtydliganden av lönestöden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Byte av benämningar på lönebidrag, utvecklings anställning och trygghetsanställning. A. 15. Normgivningen inom åklagarväsendet m.m. Ju. 16. Ersättning vid expropriation av bostäder. Ju. 17. Otillåtna bosättningar. Ju. 18. Ytterligare åtgärder för att genomföra EU-direktiv om mänskliga vävnader och celler. S. 19. Jämställda pensioner? S. 20. Strada. Transportstyrelsens olycksdatabas. N. 21. Ändringar i fråga om sysselsättning för asylsökande och kommunplacering av ensamkommande barn. A. 22. Polisens tillgång till information om vissa it-incidenter. Ju. 23. Vissa frågor om kommersiell radio. Ku. 24. Validering med mervärde. U. 25. Miljöbedömningar. M. 26. Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Ku. 27. Frågor kring 2009 års renskötselkonvention. N. 28. Driftsformer för universitetssjukhus. S. 29. Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälsooch sjukvård. S. 30. Sweden s seventh national report under the Convention on Nuclear Safety. Sweden s implementation of the obligations of the Convention. M. 31. Behandling av personuppgifter inom Nationellt centrum för terrorhotbedömning. Ju. 32. Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser. Ju. 33. Reglering av distanshandel med alkoholdrycker. S.

60 Departementsserien 2016 Systematisk förteckning Arbetsmarknadsdepartementet Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering. [6] Förtydliganden av lönestöden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Byte av benämningar på lönebidrag, utvecklings anställning och trygghetsanställning. [14] Ändringar i fråga om sysselsättning för asylsökande och kommunplacering av ensamkommande barn. [21] Finansdepartementet Kontroller och inspektioner i Sverige av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning. [1] Justitiedepartementet Några frågor om offentlighet och sekretess. [2] Uppföljning av återvändandedirektivet och direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning. [3] Effektivare hyres- och arrendenämnder. [4] Nya regler för europeiska småmål lättare att pröva tvister inom EU. [10] Nya möjligheter till operativt polissamarbete med andra stater. [13] Normgivningen inom åklagarväsendet m.m. [15] Ersättning vid expropriation av bostäder. [16] Otillåtna bosättningar. [17] Polisens tillgång till information om vissa it-incidenter. [22] Behandling av personuppgifter inom Nationellt centrum för terrorhotbedömning. [31] Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser. [32] Kulturdepartementet Vissa frågor om kommersiell radio. [23] Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet. [26] Miljö- och energidepartementet Miljöbedömningar. [25] Sweden s seventh national report under the Convention on Nuclear Safety. Sweden s implementation of the obligations of the Convention. [30] Näringsdepartementet Ny lag om tilläggsavgift i kollektivtrafik. [9] Strada. Transportstyrelsens olycksdatabas. [20] Frågor kring 2009 års renskötselkonvention. [27] Socialdepartementet Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen. [5] Tolktjänst för vardagstolkning. [7] Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna. [8] Anpassningar av svensk rätt till EUförordningen om kliniska läkemedelsprövningar. [11] Ytterligare åtgärder för att genomföra EU-direktiv om mänskliga vävnader och celler. [18] Jämställda pensioner? [19] Driftsformer för universitetssjukhus. [28] Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälsooch sjukvård. [29] Reglering av distanshandel med alkoholdrycker. [33]

61 Utbildningsdepartementet Etisk granskning av klinisk läkemedelsprövning. [12] Validering med mervärde. [24]

62

63

64

65 Från: Linda Torsbrink Skickat: den 4 oktober :23 Till: kronoberg@lansstyrelsen.se; vastragotaland@lansstyrelsen.se; norrbotten@lanstyrelsen.se; registratorsfunktionen.stk@malmo.se; kommun@ulricehamn.se; Kommunstyrelsen; nitya.jayaram@gmail.com; anna.soderpalm@neuro.gu.se; camilla.hellspong@ki.se; info@skl.se Kopia: Elisabet Aldenberg; Linda Torsbrink Ämne: Remiss av Ds 2016:33 Reglering av distanshandel med alkoholdrycker Bifogade filer: Ds Reglering av distanshandel med alkohol.pdf; Missiv Ds 2016_33.pdf Hej! Skickar här ut remiss gällande departementspromemorian Ds 2016:33 Reglering av distanshandel med alkoholdrycker. Välkommen att besvara denna remiss. Remissvaren ska ha kommit in till Socialdepartementet senast den 30 december 2016, se bifogade filer. Hälsningar Linda Torsbrink Kanslisekreterare Enheten för folkhälsa och sjukvård Socialdepartementet Regeringskansliet Stockholm linda.torsbrink@regeringskansliet.se

66

67

68

69 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Socialstyrelsens remiss av förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhet Förslag till beslut 1. Arbetsutskottet lämnar omsorgsnämndens svar i 99/2016 som sitt yttrande rörande Socialstyrelsens remiss av förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhet. 2. Beslutet anmäls till kommunstyrelsen. Bakgrund Växjö kommun har fått möjlighet att yttra sig om Socialstyrelsens remiss av förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhet. De nya föreskrifterna innebär bland annat ett införande av två olika kategoriseringar för avvikelser; 1. de som har eller hade kunnat lett till allvarlig vårdskada och 2. övriga. Det anges i föreskrifterna vad en utredning i de olika nivåerna ska innehålla. Föreskriften innehåller också ett avskaffande av den anmälningsplikt enligt Lex Maria för samtliga suicidfall som nu gäller. Anmälningsplikten gäller enligt förslaget bara de självmord eller självmordsförsök där bedömningen är att det fanns brister i vården som hade kunnat förhindra det inträffade. Beslutsunderlag Omsorgsnämnden har i 99/2016 lämnat sitt yttrande enligt följande: Omsorgsnämnden ser positivt på förslaget till ändrade föreskrifter, och instämmer med konsekvensutredningens slutsatser. Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

70 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Omsorgsnämnden Dnr Yttrande till kommunstyrelsen över Socialstyrelsens remiss av nya föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden ser positivt på förslaget till ändrade föreskrifter, och instämmer med konsekvensutredningens slutsatser. Beslutet fattas med omedelbar justering. Bakgrund Socialstyrelsen har skickat ett förslag till ändrade och föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete på remiss till Växjö kommun. De nya föreskrifterna innebär bl.a. ett införande av två olika kategoriseringar för avvikelser, 1. de som har eller hade kunnat lett till allvarlig vårdskada och 2. övriga. Det anges i föreskrifterna vad en utredning i de olika nivåerna ska innehålla. Föreskriften innehåller innehåller också ett avskaffande av den anmälningsplikt enligt Lex Maria för samtliga suicidfall som nu gäller. Anmälningsplikten gäller enligt förslaget bara de självmord eller självmordsförsök där bedömningen är att det fanns brister i vården som hade kunnat förhindra det inträffade. Föreskriften innebär vidare ett förtydligande av vårdgivarens ansvar för att: fastställa rutiner för utredning och anmälan av händelser som har lett eller hade kunnat leda till allvarlig vårdskada vid nyanställning och sedan återkommande informera hälso- och sjukvårdspersonalen om deras skyldighet att rapportera ovanstående typ av händelser informera hälso- och sjukvårdspersonalen om de anmälningar som har gjorts till IVO, resultat av utredningar, de lärdomar som har dragits samt beslut från IVO informera patient och när det är aktuellt även närstående om anmälan till och beslut från IVO 1 (2)

71 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Omsorgsnämnden Då det har framkommit att det i 3 av 4 lex Mariaanmälningar förekommer redovisade åtgärder som inte har genomförts skärps kraven också på att de åtgärder som redovisas i anmälan enligt lex Maria ska vara beslutade när anmälan görs. Förslaget innehåller också krav på vilken ställning i organisation den som vårdgivaren har utsett till anmälningsansvariga ska ha. Den ska ha möjlighet att överblicka och påverka det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Kommunstyrelsen har översänt förslaget för yttrande ifrån omsorgsnämnden, och önskar svar senast den 2 december. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 80/2016 föreslagit att omsorgsnämnden med omedelbar justering lämnar följande yttrande: Omsorgsnämnden ser positivt på förslaget till ändrade föreskrifter, och instämmer med konsekvensutredningens slutsatser. Förvaltningschefen har i en skrivelse daterad den 9 november redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Socialstyrelsens förslag till nya föreskrifter och allmänna råd. Socialstyrelsens konsekvensutredning av förslaget. Beslutet skickas till För kännedom Kommunstyrelsen 2 (2)

72 Från: Växjö kommuns kontaktcenter Skickat: den 27 oktober :42 Till: Kommunstyrelsen Ämne: VB: Remiss - nya föreskrifter och allmäna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete Bifogade filer: Missiv_förslag till nya föreskrifer och allmänna råd.pdf; Förslag till föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete.pdf; Konsekvensutredning_förslag till föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete.pdf Hej, Bifogad remiss har inkommit till info@vaxjo.se. Är det inte du som hanterar denna fråga återkoppla till oss på kontaktcenter. Tack på förhand! Med vänliga hälsningar Per-Oskar Nilsson kommunvägledare KONTAKTCENTER Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, Växjö Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel info@vaxjo.se Från: Storm, Jessica [mailto:jessica.storm@socialstyrelsen.se] Skickat: den 27 oktober :40 Ämne: Remiss - nya föreskrifter och allmäna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete Hej, Ni inbjuds att lämna synpunkter på Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete med tillhörande konsekvensutredning. Synpunkter på förslaget och konsekvensutredningen ska ha kommit in till Socialstyrelsen senast den 22 december Vi är tacksamma för yttranden per e-post i Wordformat för att underlätta vårt arbete med att sammanställa svaren. Remissvar skickas till socialstyrelsen@socialstyrelsen.se. Vänligen ange diarienumret /2016 i remissvaret.

73 Bland remissinstanserna finns universitetssjukhusen. Landsting/region med universitetssjukhus som saknar egen e-postadress ombeds ombesörja att remissen kommer aktuellt universitetssjukhus tillhanda. Med vänlig hälsning,... Jessica Storm Jurist SOCIALSTYRELSEN Avdelningen för regler och behörighet Hälso- och sjukvårdsjuridik Stockholm Växel Prenumerera på vårt nyhetsbrev Socialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg.

74 Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN , Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete; beslutade den dag månad HSLF-FS 2017:xx Utkom från trycket den xx xx 20xx Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 5 första stycket 1 och andra stycket första meningen patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) och beslutar följande allmänna råd. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 I denna författning ges kompletterande föreskrifter och allmänna råd till bestämmelserna i 3 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) om en vårdgivares skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Tillämpningsområde 2 Föreskrifterna ska tillämpas i verksamheter som omfattas av 1. hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 2. tandvårdslagen (1985:125), och 3. lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar. De ska även tillämpas i verksamheter inom detaljhandel med läkemedel enligt lagen (2009:366) om handel med läkemedel. Definitioner 3 Vårdskada och allvarlig vårdskada samt de andra ord och begrepp som definieras i 1 kap. 2 6 patientsäkerhetslagen (2010:659) har samma betydelse i dessa föreskrifter och allmänna råd.

75 HSLF-FS 2016:xx 2 kap. Allmänt om det systematiska patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhetslagen 1 Av de allmänna bestämmelserna i 3 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) framgår att vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) respektive tandvårdslagen (1985:125) upprätthålls, ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador, och ska ge patienter och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Ledningssystem 2 Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår att varje vårdgivare ansvarar för att det finns sådana processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller kraven i dessa föreskrifter. I 1 kap. 2 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete anges att de ska tillämpas i det systematiska patientsäkerhetsarbete som vårdgivare ska bedriva enligt 3 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659). Föreskrifterna och de allmänna råden innehåller bestämmelser om processer och rutiner (4 kap. 2 4 ), samverkan (4 kap. 6 ), riskanalys (5 kap. 1 ), egenkontroll (5 kap. 2 ), utredning av avvikelser samt förbättringsarbete (5 kap. 3 6 ), och personalens medverkan (5 och 6 kap.). 3 kap. Utredning av händelser vårdskador Inledande bestämmelse 1 Av 3 kap. 3 första stycket patientsäkerhetslagen (2010:659) framgår att vårdgivaren ska utreda händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. 2

76 Allmänna råd Med en händelse som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada kan t.ex. avses HSLF-FS 2017:xx en eller flera vidtagna åtgärder eller underlåtenhet att vidta sådana, brister i samspelet mellan människa, teknik och organisation, brister som kan relateras till latenta tillstånd i verksamheten, eller tillfälliga omständigheter som sammanfaller och påverkar patientsäkerheten negativt. Vid en utredning av en händelse kan ett sätt att dra lärdom av den vara att utöver negativa aspekter även fokusera på positiva aspekter, t.ex. åtgärder som förhindrade eller mildrade en vårdskada. En utrednings omfattning 2 Utredningen av en händelse som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada ska ha en omfattning som anpassas efter händelsens karaktär. Vårdskador som inte är allvarliga 3 En utredning av en händelse som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada som inte är allvarlig ska innehålla 1. uppgifter om händelsen samt analysen och bedömningen av den, 2. uppgifter om hur kunskap om händelsen och dess konsekvenser ska spridas i syfte att bidra till lärande och ökad patientsäkerhet, och 3. de andra uppgifter som behövs för att bidra till att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Utredningen ska vidare innehålla uppgifter om de åtgärder som planeras med anledningen av händelsen samt när de ska vidtas. Om händelsen inte har föranlett någon åtgärd, ska detta motiveras. Utredningen ska dokumenteras. Allmänna råd Utredningar av händelser som har eller hade kunnat medföra en vårdskada som inte är allvarlig bör analyseras på en aggregerad 3

77 HSLF-FS 2016:xx nivå i syfte att dra lärdom av dem för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. Allvariga vårdskador 4 En utredning av en händelse som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada ska innehålla uppgifter om 1. händelseförloppet, 2. när händelsen inträffade, uppmärksammades och rapporterades, 3. vilka konsekvenser som händelsen har medfört eller hade kunnat medföra för patienten, och 4. vårdgivarens analys och bedömning av bidragande och bakomliggande orsaker till händelsen. 5 Utredningen ska vidare innehålla uppgifter om 1. vilka åtgärder som är beslutade och har vidtagits eller ska vidtas för att förhindra att en liknande händelse inträffar igen eller för att begränsa effekterna av en händelse som inte helt går att förhindra, 2. vem eller vilka som ansvarar för att åtgärderna vidtas, 3. tidplanen för när åtgärderna ska vara vidtagna, 4. vem eller vilka som ansvarar för uppföljningen av åtgärderna, och 5. hur hälso- och sjukvårdspersonalen har informerats eller ska informeras om vårdgivarens analys och bedömning av händelsen i syfte att bidra till lärande och ökad patientsäkerhet. 6 När en händelse har medfört en allvarlig vårdskada, ska utredningen även innehålla uppgifter om patientens beskrivning och upplevelse av händelsen. Om patienten inte kan eller vill beskriva eller förmedla sin upplevelse av händelsen, ska i stället det anges. Allmänna råd Om patienten begär det eller själv inte kan beskriva eller förmedla sin upplevelse av händelsen, bör denna möjlighet erbjudas en närstående. Detta under förutsättning att det inte finns hinder enligt bestämmelserna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen (2010:659). 7 Utredningen av en händelse som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada ska dokumenteras. 4

78 Anmälan av händelser allvarliga vårdskador 8 I Inspektionen för vård och omsorgs föreskrifter (HSLF-FS xxxx:xx) om anmälan av allvarliga vårdskador (lex Maria) finns bestämmelser om hur en anmälan enligt 3 kap. 5 patientsäkerhetslagen (2010:659) ska göras. HSLF-FS 2017:xx 4 kap. Informationsskyldighet Information till hälso- och sjukvårdspersonalen 1 Vårdgivaren ska informera hälso- och sjukvårdspersonalen om deras skyldighet enligt 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen (2010:659) att rapportera risker för vårdskador och händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Informationen ska ges när en anställning, ett uppdrag eller en klinisk utbildningsperiod påbörjas och därefter återkommande. Allmänna råd Informationen om rapporteringsskyldigheten bör ges både muntligt och skriftligt samt minst en gång per år. Samtidigt bör hälsooch sjukvårdspersonalen få information om syftet med rapporteringsskyldigheten och dess funktion i verksamhetens systematiska patientsäkerhetsarbete. 2 Vårdgivaren ska vidare informera om resultatet av utredningar av händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada och de lärdomar som har dragits med anledning av händelserna. Vilken hälso- och sjukvårdspersonal som ska informeras får bedömas i varje enskilt fall med utgångspunkt från syftet att hindra att liknande händelser inträffar igen. 3 Vårdgivaren ska ge information till berörd hälso- och sjukvårdspersonal om anmälningar till och beslut från Inspektionen för vård och omsorg. Vårdskador som inträffat i annan vårdgivares verksamhet 4 Om utredningen av en händelse som har medfört en vårdskada visar att den helt eller delvis har sitt ursprung i en annan vårdgivares verksamhet, ska denne underrättas om det inträffade. Detta gäller om det inte finns hinder enligt bestämmelserna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen (2010:659). 5

79 HSLF-FS 2016:xx Information till patienten allvarlig vårdskada 5 Vårdgivaren ska så snart som möjligt informera den patient som har drabbats av en allvarlig vårdskada om 1. att en anmälan har gjorts till Inspektionen för vård och omsorg, och 2. Inspektionen för vård och omsorgs beslut i ärendet. Skyldigheten att ge informationen gäller inte om det i förhållande till den enskilde själv finns hinder enligt bestämmelserna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen (2010:659). 6 Om patienten begär det eller själv inte kan ta del av informationen enligt 5 första stycket ska den ges till en närstående. Detta gäller om det inte finns hinder enligt bestämmelserna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen (2010:659). 5 kap. Anmälningsansvarig enligt 2 kap. 1 första stycket 4 patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) Allmänna råd Den som är anmälningsansvarig för händelser som har eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada bör ha en sådan ställning i organisationen att han eller hon kan överblicka och påverka det systematiska patientsäkerhetsarbetet. 6 kap. Rutiner 1 Vårdgivaren ska fastställa rutiner som säkerställer att denne fullgör skyldigheten att 1. utreda händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada, och 2. anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg. 6 Vårdgivaren ska vidare fastställa rutiner som säkerställer att hälsooch sjukvårdspersonalen fullgör skyldigheten att rapportera såväl risker för vårdskador som händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Rutinerna ska dokumenteras.

80 HSLF-FS 2017:xx 1. Denna författning träder i kraft den dag månad år. 2. Genom författningen upphävs Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsen FÖRNAMN EFTERNAMN Förnamn Efternamn 7

81 Dnr /2016 1(24) Konsekvensutredning förslag till föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete Bakgrund Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria och patientsäkerhetslagen (2010:659) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria, trädde i kraft den 1 februari Föreskrifterna var framtagna med utgångspunkt i bestämmelsen om vårdgivarnas anmälningsskyldighet (den så kallade lex Maria-bestämmelsen) i den numera upphävda lagen (1993:351) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS. Den 1 januari 2010 ersatte patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, LYHS. Införandet av PSL innebar bland annat att bestämmelserna som rör hälso- och sjukvårdspersonalens och vårdgivarens rapporterings- respektive anmälningsskyldighet förändrades. En nyhet i PSL var ett kapitel 1 om vårdgivarnas systematiska patientsäkerhetsarbete. Där framgår bland annat att vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kraven på god vård i hälsooch sjukvårdslagen (1982:763), HSL, respektive tandvårdslagen (1985:125) upprätthålls. 2 Vidare framgår att vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador och att det för åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska upprättas en tidsplan. 3 Vårdgivaren ska också 1 3 kap. PSL. 2 3 kap. 1 PSL. 3 3 kap. 2 PSL. SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

82 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 2(24) utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada 4 samt ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet 5. Av förarbetena till PSL framgår att det primära syftet med vårdgivarnas skyldighet att anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada (lex Maria) är att Socialstyrelsen (numera Inspektionen för vård och omsorg, IVO) ska få vetskap om allvarliga risker i hälso- och sjukvården så att myndigheten kan sprida kunskap om dessa risker till andra vårdgivare samt att myndigheten ska kunna använda informationen i sitt tillsyns- och normeringsarbete. 6 Ledningssystem Under hösten 2008 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete med att revidera Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Bakgrunden till revideringen var bland annat att erfarenheter från tillsynen visat på kvarstående brister i följsamheten beträffande kravet att ha ett ledningssystem för att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Under arbetets gång trädde PSL i kraft och flera av de bestämmelser i SOSFS 2005:12 som rörde patientsäkerhet lagfästes. Den 1 januari 2012 trädde Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (ledningssystemföreskriften) i kraft. Socialstyrelsen valde att använda begreppet ledningssystem istället för kvalitetssystem eftersom ett systematiskt kvalitets- och säkerhetsarbete förutsätter inrättandet av ett styrsystem. Systemet är ledningens verktyg för att leda, planera, kontrollera, följa upp och utvärdera verksamheten. Att ha ett ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete innebär alltså att arbeta utifrån ett systemperspektiv där fokus läggs på att skapa en struktur för verksamhetens ledning och styrning samt på att bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete i syfte att utveckla dessa strukturer. Ett väl utvecklat ledningssystemet gör det möjligt för ledningen att styra verksamheten så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Definitionen av kvalitet i ledningssystemföreskriften utgör både grunden för hur ledningssystemet ska byggas upp samt det som ska uppnås med hjälp av ledningssystemet. I ledningssystemföreskriften definieras kvalitet som att verkssamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om bland annat hälso- och sjukvård och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. 7 Kvalitetdefinitionen kan därför beskrivas som en ram som ska fyllas med det innehåll som finns i dessa andra lagar och föreskrifter eller beslut som gäller för verksamheten. Ledningssystem- 4 3 kap. 3 PSL. 5 3 kap. 4 PSL. 6 Regeringens proposition om patientsäkerhet och tillsyn (prop. 2009/10:210), s kap. 1 SOSFS 2011:9.

83 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 3(24) föreskriftens 5 kap. innehåller bland annat bestämmelser om riskanalyser 8, egenkontroll 9, ett system för mottagande och hantering av synpunkter och klagomål 10 samt om återföring av erfarenheterna från dessa aktiviteter 11. Därigenom säkerställs att den som bedriver verksamheten får såväl en god kontroll över huruvida verksamheten uppfyller ställda krav och mål (kvalitetssäkring) och, underlag för kvalitetssäkring. Riksrevisionens rapport Riksrevisionen har granskat de statliga förutsättningarna för en hög patientsäkerhet och publicerat rapporten Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RIR 2015:12). Av granskningen framgår bland annat följande. Det finns brister i vårdgivarnas lärande och förebyggande arbete. Vårdgivarna behöver hjälp i tillämpningen av regelverket för att uppfylla PSL:s intentioner. I dag saknas till exempel tillräckligt tydliga definitioner av vissa centrala begrepp och vägledning om hur lagen ska tillämpas i fråga om patienters medverkan i patientsäkerhetsarbetet. Det finns utrymme att genom föreskrifter mer ingående beskriva hur patientsäkerhetsarbetet ska gå till för att på så sätt förtydliga hur lagstiftningen ska tolkas. 12 Socialstyrelsen får i rapporten kritik för att stödet för hur vårdgivarna ska arbeta med ledningssystem är begränsat och Riksrevisionen anser även att Socialstyrelsen kan göra mer för patientsäkerhetsarbetet i sin normerande roll. 13 Socialstyrelsens arbete med nya föreskrifter om utredning av vårdskador och vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete Socialstyrelsens arbete med nya föreskrifter och allmänna råd om utredning av vårdskador påbörjades under Under sommaren 2012 var ett förslag ute på remiss. Beslut om Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2015:12) om utredning av vårdskador fattades den 9 juni Föreskrifterna och de allmänna råden skulle träda i kraft den 1 januari Efter beslutet om nya föreskrifter fick Socialstyrelsen ta emot en del synpunkter på föreskrifterna. Det framfördes bland annat att de uppställda kraven i SOSFS 2015:12 riskerade att leda till kraftigt ökad administration och dokumentation eftersom det inte gjordes någon skillnad på utredningar av händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada och motsvarande utredningar av andra (icke allvarliga) vårdskador. Det fanns också farhågor om att kraven på utredningarna för alla vårdskador skulle kunna leda till att hälso- och sjukvården inte skulle bedöma händelser som undvikbara utan som 8 5 kap. 1 SOSFS 2011: kap. 2 SOSFS 2011: kap. 3 SOSFS 2011: kap. 6 8 SOSFS 2011:9. 12 RIR 2015:12, s. 10 f. 13 RIR 2015:12, s. 11.

84 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 4(24) oundvikbara komplikationer. Detta för att undvika ett omfattande och kostsamt utredningsarbete och att detta snarare skulle föra patientsäkerhetsarbetet bakåt än framåt. Vidare framfördes att SOSFS 2015:12 kunde tolkas som en återgång till individsyn och syndabockstänkande istället för systemsyn. Det framfördes också att relationen mellan SOSFS 2015:12 och vårdgivarnas övriga patientsäkerhetsarbete enligt ledningssystemföreskriften var otydlig. Den 5 november 2015 beslutade Socialstyrelsen att SOSFS 2015:12 skulle utgå. I och med beslutet återupptogs arbetet med att ta fram nya föreskrifter och allmänna råd på området. IVO hade under hösten 2015 skickat ut förslag till föreskrifter om anmälan av allvarliga vårdskador (lex Maria). Tanken var att dessa föreskrifter skulle trätt i kraft samtidigt som SOSFS 2015:12, det vill säga den 1 januari IVO planerar att återuppta arbetet med sina föreskrifter när Socialstyrelsen har beslutat om nya regler. Socialstyrelsen och IVO kommer att samråda om ikraftträdandetid, då myndigheternas föreskrifter måste träda i kraft samtidigt. Hur förslaget till föreskrifter och allmänna råd har tagits fram Arbetet med att ta fram nya föreskrifter, som påbörjades i november 2015, tog avstamp i SOSFS 2015:12 och de synpunkter som kommit in till myndigheten. En central del av arbetet har varit att träffa företrädare för hälso- och sjukvården och tala om utredningar av händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. En representant för Socialstyrelsen träffade Sveriges Kommuners och Landstings, SKL, kontaktpersonsnätverk för patientsäkerhet i samband med att SOSFS 2015:12 utgått. Då gavs information om att Socialstyrelsen var intresserade av att komma på besök och ha en dialog kring avvikelsehantering i stort och särskilt utredning av händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Socialstyrelsens representanter besökte de verksamheter/regioner som anmälde intresse av att ta emot besök. Delar av arbetsgruppen har besökt följande verksamheter/regioner Region Östergötland Stockholms läns landsting/danderyds sjukhus Södra Älvsborgs Sjukhus Västra Götalandsregionen. Utöver besöken har delar av arbetsgruppen träffat företrädare för: Folktandvården Nätverket Sveriges Chefläkare Patientförsäkringen, Löf Praktikertjänst (tandvården) Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering, MAS-MAR

85 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 5(24) Svensk sjuksköterskeförening Svenska Barnmorskeförbundet Svenska Läkaresällskapets kommitté för säker vård Vårdförbundet. Delar av arbetsgruppen har även träffat företrädare för IVO och SKL. Vid besöken/mötena har dialogerna, förutom att kretsa kring ovan nämnda ämnen, även rört frågor som belyst vilka hinder/svårigheter hälso- och sjukvården upplever i patientsäkerhetsarbetet samt vad som uppfattades vara bra respektive mindre bra med SOSFS 2015:12. Inom ramen för föreskriftsarbetet har delar av arbetsgruppen även haft möte med Socialstyrelsens sakkunniga inom psykiatri. Vad vill Socialstyrelsen uppnå? Motivet med nya föreskrifter och allmänna råd (förslaget) är att bättre anpassa vissa av bestämmelserna i SOSFS 2005:28 till dagens förhållanden. Syftet är ytterst att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. Det har skett en hel del förändringar sedan SOSFS 2005:28 trädde ikraft. LYHS har ersatts av PSL och tillsynsansvaret flyttats från Socialstyrelsen till den för ändamålet nybildade myndigheten IVO. Vissa av bestämmelserna i SOSFS 2005:28 regleras nu i annan författning och för andra delar är det inte längre Socialstyrelsen som har bemyndigande att meddela föreskrifter. Vidare har vissa grundläggande definitioner förändrats. Socialstyrelsen har även tagit fram en ny ledningssystemföreskrift, som delvis baseras på bestämmelserna i PSL. Allt detta innebär att det i hälso- och sjukvården finns ett behov av nya föreskrifter. Behov av nya föreskrifter lyfts även fram i Riksrevisionens rapport 14. Syftet med förslaget är bland annat att öka vårdgivarnas och hälso- och sjukvårdspersonalens medvetenhet och förståelse för att det systematiska patientsäkerhetsarbetet är en del av det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheten. Socialstyrelsen vill genom förslaget också lyfta fram och poängtera betydelsen av kunskapsspridning för att på så sätt få till stånd ett bättre lärande. Patientsäkerhetsarbetet i hälso- och sjukvården måste omfatta hela sjukvårdssystemet och inte bara de yrkesutövare som finns i vårdens frontlinje, det är detta som i patientsäkerhetssammanhang brukar benämnas som systemperspektiv. Det är viktigt att det i patientsäkerhetsarbetet finns en balans mellan individens ansvar och systemperspektivet. Socialstyrelsen bedömer att förslaget genom att öka kunskapen om det systematiska patientsäkerhetsarbetet och förstärka systemperspektivet kommer att stödja vårdgivarnas och hälso- och sjukvårdspersonalens förebyggande arbete och därmed förhindra/minska risken att patienter drabbas av vårdskador. Vårdgivarna får på så sätt hjälp med hur de bättre ska kunna uppfylla intentionerna i 3 kap. PSL. 14 RIR 2015:12, s. 10 f.

86 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 6(24) Ett annat syfte med förslaget är att IVO ska få in tillräckligt med underlag för sin bedömning av de beslutade åtgärderna, och på så sätt inte behöva hämta in kompletterande information [se vidare nedan under rubriken Allvarliga vårdskador (3 kap. 4 7 ) ] IVO kan sedan använda underlagen i tillsynsarbetet samt för att sprida kunskap om risker, vilket också bidrar till ett förebyggande patientsäkerhetsarbete. Ett systematiskt patientsäkerhetsarbete med fokus på lärande och förebyggande arbete leder till färre vårdskador och ökad patientsäkerhet vilket gynnar hela samhället. Alternativa lösningar och effekter om ingen reglering kommer till stånd Om några nya föreskrifter och allmänna råd inte kommer till stånd fortsätter SOSFS 2005:28 att gälla. Som tidigare nämnts är bestämmelserna i SOSFS 2005:28 framtagna med utgångspunkt i bestämmelserna i LYHS samt utifrån att Socialstyrelsen då även var tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvården och dess personal. Blankett för anmälan enligt lex Maria som skickas till IVO är en bilaga till, och därmed även en del, av SOSFS 2005:28. I dag är det IVO som har bemyndigande att meddela föreskrifter om anmälningsförfarandet. Socialstyrelsen bedömer att det behövs bindande regler för att uppnå de önskade effekterna. Behovet av föreskrifter lyfts även av Riksrevisionen. 15 Under rubriken Föreslagna förändringar och nyheter preciseras och motiveras bedömningarna närmare. Socialstyrelsen anser att förslaget i sin helhet är väl avvägt i balansen mellan å ena sidan vikten av återhållsamhet i regelgivning och, å andra sidan, vikten av tvingande regler som har som mål att höja patientsäkerheten och stödja vårdgivarna i det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Utan nya förseskrifter och allmänna råd finns det risk för att de mål som Socialstyrelsen önskar uppnå (se ovan under rubriken Vad vill Socialstyrelsen uppnå? ) inte nås. Vårdgivarna får då inte stöd i hur de ska kunna arbeta för att uppnå intentionerna i 3 kap. PSL. Risken är då även stor att IVO inte kan bedöma utredningen och de beslutade föreslagna/vidtagna åtgärderna utan att behöva hämta in komplettering vilket kommer att kräva mer resurser från både IVO och vårdgivarna. Enligt förarbetena till PSL var de bärande tankarna bakom lagen att vårdgivarna blev skyldiga att utreda händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada och att en sådan ordning på ett bättre sätt stödjer ett lärande i den verksamhet där händelsen inträffat. Det ansågs inte heller finns några reella möjligheter för IVO att utreda alla sådana händelser inom hälso- och sjukvården. Regeringen ansåg att IVO istället borde fokusera på kontroll av att vårdgivarna verkligen utreder händelser och vidtar de åtgärder som krävs för att uppnå en hög patientsäkerhet RIR 2015:12, s. 10 f. 16 Prop. 2009/10:210, s. 147 f.

87 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 7(24) Socialstyrelsen har valt att meddela allmänna råd på de områden där myndigheten ansett att det inte funnits tillräckliga skäl eller annars varit lämpligt att meddela rättsligt bindande föreskrifter. Råden är inte bindande men innebär ett ytterligare stöd för verksamheterna och personalen när de ska tillämpa föreskrifter. Berörda av regleringen De som berörs av förslaget är samtliga verksamheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), tandvårslagen (1985:125) och lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar samt verksamheter inom detaljhandel med läkemedel enligt lagen (2009:366) om handel med läkemedel. De som berörs direkt är vårdgivare. Enligt IVO:s vårdgivarregister finns det ca vårdgivare i Sverige. 17 Föreskrifterna och de allmänna råden ska tillämpas inom verksamheter som bedrivs av landsting, kommuner samt privata vårdgivare/aktörer. 18 Verksamhetschefer, verksamhets- eller vårdutvecklare och hälso- och sjukvårdspersonal berörs också direkt. Till hälso- och sjukvårdspersonal räknas bland annat 19 1) den som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården 20, 2) personal som är verksam vid sjukhus och andra vårdinrättningar och som medverkar i hälso- och sjukvård av patienter, 3) den som i annat fall vid hälso- och sjukvård av patienter biträder en legitimerad yrkesutövare, 4) apotekspersonal som tillverkar eller expedierar läkemedel eller lämnar råd och upplysningar, 5) personal vid Giftinformationscentralen som lämnar råd och upplysningar, och 6) personal vid larmcentral och sjukvårdsrådgivning som förmedlar hjälp eller lämnar råd och upplysningar till vårdsökande. Även personal på olika boenden, inom hemtjänsten och hemsjukvården kan alltså beröras direkt. Vad avser lagen (2001:125) om omskärelse av pojkar så rör dig sig endast om ett mycket litet antal personer som ansökt om ett sådant tillstånd. IVO berörs också direkt då förslaget reglerar vad en utredning av en händelse som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada ska innehålla och då dessa utredningar ska skickas in till IVO. 21 Patienter och deras närstående berörs direkt eller indirekt. I vissa fall ska patienten eller en närstående få viss information/erbjudas möjlighet att lämna information. Målet med förslaget är även att öka patientsäkerheten vilket indirekt berör alla patienter. 17 Enligt sökning i registret den 9 september Se definitionen av vårdgivare i 1 kap. 3 PSL. 19 För en utförligare redogörelse se 1 kap. 4 PSL. 20 Se 4 kap. 1 2 PSL kap. 5 PSL.

88 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 8(24) Barnkonsekvensanalys Socialstyrelsen har bedömt att det inte behövs några specifika bestämmelser eller allmänna råd rörande barn. Alla patienter, oavsett ålder, kan drabbas av en vårdskada. Syftet med föreskriften är att förebygga att patienter drabbas av vårdskador genom att förstärka vårdgivarnas systematiska patientsäkerhetsarbete. Systemperspektivet är detsamma oavsett vem som drabbats av en händelse som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Närmare om förslaget SOSFS 2005:28 fokuserar på anmälningsförfarandet. Då det numera, som framgått ovan, är IVO som tar emot anmälningar rörande allvarliga vårdskador och får meddela föreskrifter om dessa, innehåller förslaget till nya föreskrifter och allmänna råd (förslaget) inte några bestämmelser som rör anmälningsförfarandet. Förslaget kompletterar i stället bestämmelserna i 3 kap. PSL och ledningssystemföreskriften avseende vårdgivarnas systematiska patientsäkerhetsarbete. Förslaget fokuserar på utredning av händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada och därtill kopplad information. Mot den bakgrunden har myndigheten valt att benämna den föreslagna författningen Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete. Inledande bestämmelser (1 kap.) Definitionen av vårdskada förändrades i och med införandet av PSL. Med vårdskada avses i PSL lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Med allvarlig vårdskada avses sådan vårdskada som 1) är bestående och inte ringa, eller 2) har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. 22 Den nuvarande definitionen innebär att det krävs ett orsakssamband mellan den givna vården (eller den vård som inte gavs) och konsekvensen (lidandet, skadan, sjukdomen eller dödsfallet) för att det ska anses vara en vårdskada i lagens mening. Innan utredningsskyldigheten enligt 3 kap. 3 PSL inträder måste alltså orsakssambandet vara utrett. Med vårdgivare avses i PSL statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård. 23 Med hälso- och sjukvård avses i PSL verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125), lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar samt verksamhet inom detaljhandel med läkemedel enligt lagen (2009:366) om handel med läkemedel. 24 Apoteks kap. 5 PSL kap. 3 PSL kap. 2 PSL.

89 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 9(24) verksamhet faller in under lagen (2009:366) om handel med läkemedel och de som bedriver apoteksverksamhet är också vårdgivare. Allmänt om vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete (2 kap.) Kapitel två i förslaget innehåller två upplysningsbestämmelser som rör vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete. Den första bestämmelsen upplyser om de allmänna bestämmelserna i 3 kap. PSL. Den andra upplyser om att ledningssystemföreskriften också ska tillämpas i det systematiska patientsäkerhetsarbete som vårdgivare ska bedriva enligt 3 kap. PSL 25 samt ger information om vad ledningssystemföreskriften bland annat innehåller bestämmelser om. Utöver bestämmelserna i PSL och ledningssystemföreskriften kommer Socialstyrelsen nu med förslag på nya föreskrifter och allmänna råd (förslaget) rörande vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete. PSL, ledningssystemföreskriften och förslaget innehåller dock inte de enda relevanta bestämmelserna på området. Hänvisningarna ska därför inte ses som uttömande. Syftet med de föreslagna upplysningsbestämmelserna är att genom att förtydliga kopplingen mellan förslaget, ledningssystemföreskriften och PSL underlätta vårdgivarnas systematiska kvalitetsarbete. För att få till stånd ett systematiskt arbetssätt är det viktigt att vårdgivarna ser arbetet med att bland annat utreda händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada och information till patienter och hälso- och sjukvårdspersonalen som en del av deras övriga systematiska patientsäkerhetsarbete. Det är också viktigt att vårdgivarna ser att det systematiska patientsäkerhetsarbetet är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Socialstyrelsen har även både innan detta föreskriftsarbete startades och under arbetets gång fått in synpunkter på/uppgifter om att det är viktigt att det nya förslaget förtydligar relationen mellan förslaget och vårdgivarnas övriga patientsäkerhetsarbete enligt ledningssystemföreskriften. Utredningar av händelser (3 kap.) Kapitel tre i förslaget innehåller bestämmelser om utredningar av händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. De synpunkter Socialstyrelsen fick ta emot rörande SOFS 2015:12 rörde framförallt det faktum att det i föreskriften och de allmänna råden inte gjordes någon skillnad på utredningens innehåll oavsett om utredningen rörde en händelse som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada eller en motsvarande utredning av en händelse rörande en annan (icke allvarlig) vårdskada. I förslaget görs nu en åtskillnad mellan dessa två kategorier av händelser kap. 2 SOSFS 2011:9.

90 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (24) Inledande bestämmelse (3 kap. 1 ) Bestämmelsen som är en upplysningsbestämmelse informerar om att det av 3 kap. 3 första stycket PSL framgår att vårdgivaren ska utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Av samma bestämmelse i PSL framgår även att syftet med utredningen ska vara att 1) så långt som möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som har påverkat det, samt 2) ge underlag för beslut om åtgärder som ska ha till ändamål att hindra att liknande händelser inträffar på nytt, eller att begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt går att förhindra. De händelser som enligt PSL ska utredas är alltså kopplade till begreppet vårdskada (för definition se ovan under rubriken Inledande bestämmelser ). Upplysningsbestämmelsen följs av allmänna råd som exemplifierar vad som kan avses med en händelse som har medfört eller hade kunna medföra en vårdskada samt att det finns lärdomar att dra av positiva aspekter som till exempel åtgärder som förhindrade eller mildrade en vårdskada. Syftet med bestämmelsen är att ytterligare förtydliga förslagets koppling till PSL och ledningssystemföreskriften. Syftet med de allmänna råden är att förtydliga att utredningar av vårdskador är en del av vårdgivarnas systematiska patientsäkerhetsarbete och på så sätt förstärka systemperspektivet. Med patientsäkerhet avses i PSL skydd mot vårdskada. 26 Om en händelse som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada har inträffat är det centrala således att lära av händelsen och se om något hade kunnat göras annorlunda. Ett annat syfte med de allmänna råden är att stödja vårdgivarna i deras proaktiva arbete genom att lyfta att goda exempel också kan bidra till ett lärande. En utrednings omfattning (3 kap. 2 ) Av bestämmelsen framgår att utredningens omfattning ska anpassas efter händelsens karaktär. Syftet med bestämmelsen är att framhålla att utredningarnas omfattning kan varieras. Spannet på vad som kan anses utgöra en vårdskada är brett och sträcker sig från vårdskador av mer ringa karaktär till sådana som kan ha inneburit att patienten avlidit. Konsekvensen av vårdskadan kan till exempel påverkas av patientens tidigare sjukdomshistoria, nuvarande hälsotillstånd och ålder. Vårdskadan kan också vara mer eller mindre vanligt förekommande. Det är sådana aspekter som vårdgivaren får lägga till sin bedömning i varje enskilt fall av hur omfattande utredningen behöver vara för att förenligt med 3 kap. 3 PSL, om syftet med utredningen, samt för att uppfylla kraven enligt andra relevanta bestämmelser. Vårdskador som inte är allvarliga (3 kap. 3 ) Bestämmelsen innehåller uppgifter om vad en utredning av en händelse som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada som inte är allvarlig ska innehålla kap. 6 PSL.

91 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (24) Som framgått ovan har det funnits starka önskemål från hälso- och sjukvården om att det ska göras en skillnad på utredningar av händelser som är kopplade till vårdskada och utredningar av händelser som är kopplade till allvarlig vårdskada. Som också nämnts ovan framgår det redan av 3 kap. 3 PSL att vårdgivaren ska utreda händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada och vad syftet med utredningarna ska vara. Det följer av ledningssystemföreskriften att på grundval av de aktiviteter som vårdgivaren ska utföra enligt ledningssystemföreskriften och 3 kap. 3 PSL ska de åtgärder vidtas som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet. 27 Om resultaten av dessa aktiviteter visar att processerna och rutinerna inte är ändamålsenliga för att säkra verksamhetens kvalitet ska processerna och rutinerna förbättras. 28 Av ledningssystemförseskriften följer även att arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras. 29 Mot bakgrund av att det redan framgår av lagtext att utredningar ska göras och vad syftet med dem är samt då systematiken i arbetet och dokumentationskravet redan framgår av ledningssystemföreskriften har Socialstyrelsen övervägt att inte ta med någon bestämmelse om utredningar kopplade till vårdskador (som inte är allvarliga). Myndigheten anser dock att det är av stor vikt att vårdgivarna analyserar sina utredningar och att analyserna i sin tur leder till ett lärande som sedan sprids i organisationen för att på så sätt generera ytterligare lärande. Vikten av att få till stånd ett sytematiskt lärande har också lyfts fram av representanter från hälso- och sjukvården under arbetet med föreskriften. I Riksrevisionens rapport konstateras det också att det finns brister i vårdgivarnas lärande och förebyggande arbete. 30 Om ingen bestämmelse införs kan det också skapa en osäkerhet hos vårdgivarna om huruvida en genomförd utredning är tillräcklig. För att stödja, styra och underlätta vårdgivarnas systematiska patientsäkerhetsarbete, särskilt med fokus på lärandet, har Socialstyrelsen bedömt att det behövs en bindande bestämmelse om vad utredningarna ska innehålla. Under arbetet med föreskriften har Socialstyrelsen tagit emot många synpunkter rörande vikten av att vårdgivarna i vissa fall ska kunna arbeta på aggregerad nivå med utredningar av händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Särskilt i de fall då det rör sig om vårdskador som inte är allvarliga men frekvent förekommande. PSL ställer dock ett krav på utredning på individnivå. Det innebär att det inte finns någon möjlighet att på myndighetsnivå meddela föreskrifter om att utredningarna ska göras på aggregerad nivå. Socialstyrelsen anser dock att en vårdgivare kan ha mycket att lära av att göra analyser på aggregerad nivå av de genomförda utredningarna. Därför har allmänna råd om detta förts in i förslaget. Att analysera vårdskador på aggregerad nivå kan också skapa bättre förutsättningar för att följa utvecklingen av vårdskador på lång sikt. Syftet med patientsäkerhetssatsningen (överens kap. 7 SOSFS 2011: kap. 8 SOSFS 2011: kap. 1 SOSFS 2011:9. 30 RIR 2015:12, s. 10.

92 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (24) kommelserna mellan regeringen och SKL) enligt regeringen var också just att skapa förutsättningar för att följa utvecklingen av vårdskador på lång sikt. 31 Allvarliga vårdskador (3 kap. 4 7 ) I 3 kap. 4 och 5 specificeras vad en utredning som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarig vårdskada ska innehålla för uppgifter. Sedan kommer en bestämmelse som innehåller ytterligare uppgifter som utredningen ska innehålla men i dessa fall enbart när en händelse har medfört en vårdskada. Det föreslås även allmänna råd till bestämmelsen. Sist kommer en bestämmelse om att utredningen ska dokumenteras. Ett mål med bestämmelserna i 3 kap. 4 7 förslaget är att IVO ska kunna bedöma utredningen och beslutade föreslagna/vidtagna åtgärder utan att behöva hämta in ytterligare information. Ett annat mål är att IVO ska få tillräcklig kunskap om händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada så att IVO kan sprida kunskap om risker till andra vårdgivare samt använda informationen i sitt tillsynsarbete. Tanken bakom uppdelningen i två paragrafer, 3 kap. 4 och 5, är att dessa ska motsvara upplägget med syfte 1 respektive 2 enligt 3 kap. 3 första stycket PSL. De föreslagna bestämmelserna motsvarar i stort bestämmelserna i 6 8 SOSFS 2015:12. I samband med de synpunkter som kom in till Socialstyrelsen rörande SOSFS 2015:12 framfördes också att bestämmelserna i 6 8 SOSFS 2015:12 huvudsakligen var bra, om de bara avsåg utredningens innehåll avseende händelser kopplade till allvarliga vårdskador. Däremot framfördes kritik mot 6 6 som ansågs återinföra ett syndabockstänkande. Det nya förslaget innehåller inte någon motsvarande bestämmelse. I övrigt har vissa omformuleringar gjorts. IVO har i en rapport om uppföljningar av lex Maria-anmälningar konstaterat att i knappt tre av fyra lex Maria-anmälningar genomför vårdgivaren alla sina redovisade riskförebyggande åtgärder. I närmare var tionde anmälan hade inga åtgärder alls genomförts vilket innebär att det finns en risk för att dessa händelser kan inträffa igen. I rapporten lämnar IVO fyra rekommendationer till vårdgivarna. 32 1) Låt anmälningarna bli underlag för diskussion, erfarenhetsutbyte och lärande. 2) Besluta om åtgärder som är förankrade och genomförbara. 3) Eftersträva åtgärder som leder till bestående förändringar över tid. 4) Följ upp redovisade åtgärder. Socialstyrelsen har därför, efter önskemål från IVO, justerat 3 kap. 5 punkten 1 så att det tydligt framgår att det är beslutade åtgärder som ska redovisas. Detta för att undvika att de redovisade åtgärderna enbart är förslag från till exempel en utredningsgrupp som sedan inte har mandat att fatta de slutgiltiga besluten. 31 Skr 2015/16:53, s Gör lex Maria vården säkrare? En uppföljning av lex Maria-anmälningar från den somatiska specialistsjukvården i sydöstra Sverige, s. 4 ff.

93 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (24) Informationsskyldighet (4 kap.) Förslagets fjärde kapitel innehåller bestämmelser om vårdgivarens informationsskyldighet. Information till hälso- och sjukvårdspersonalen (4 kap. 1 3 ) Av 6 kap. 4 första stycket PSL framgår att hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Det finns flera motiv till de föreslagna bestämmelserna och allmänna råden. Rapporteringsskyldigheten fyller en viktig funktion i det systematiska patientsäkerhetsarbetet och det är vårdgivaren som får ta ställning till vilka åtgärder rapporteringen ska föranleda. 33 För att personalen ska känna till sin rapporteringsskyldighet behöver de få information om den. Kunskapsåterföring är en mycket viktig del i det systematiska patientssäkerhetsarbetet. Den bidrar till ett ökat lärande samt till en större förståelse för vikten av avvikelserapportering. Detta genom att öka medvetenheten och förståelsen för vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete och rapporteringsskyldighetens del i det arbetet. Socialstyrelsen bedömer även att en ökad kunskap om och insikt i det systematiska patientsäkerhetsarbetet för hälso- och sjukvårdspersonalen leder till en ökad delaktighet i det arbetet. Socialstyrelsen anser att det behövs bindande regler på detta område för att uppnå de önskade effekterna. Vikten av kunskapsåterföring och lärande lyfts även i förarbetena till PSL 34 och i Riksrevisionens rapport 35. IVO har också konstaterat att det bland sjukhuspersonal finns en bristande kännedom om gjorda anmälningar enligt lex Maria och en bristande kännedom om de åtgärder som vidtagits för att förbättra verksamheten. 36 IVO har vid tillsynen av vissa akutmottagningar vidare konstaterat att den grupp som är mest delaktiga i vårdgivarens patientsäkerhetsarbete är verksamhetscheferna och att det är betydligt färre bland den övriga personalen som är delaktiga men att det finns tydliga önskemål från majoriteten av de som intervjuades om ökad information men också om ökad delaktighet i det systematiska patientsäkerhetsarbetet. 37 Vårdskador som inträffat i annan vårdgivares verksamhet (4 kap. 4 ) Förslaget innehåller en bestämmelse om att om utredningen av en händelse som har medfört en vårdskada visar att den helt eller delvis har sitt ursprung i en annan vårdgivares verksamhet ska denne underrättas om det inträffade. Detta 33 Prop. 2009/10:210, s Se t.ex. prop. 2009/10:210, s. 66 och s Se t.ex. RIR 2015:12, s IVO:s rapport Gör lex Maria vården säkrare? En uppföljning av lex Maria-anmälningar från den somatiska specialistsjukvården i sydöstra Sverige, s IVO:s rapport Hur står det till med våra akutmottagningar? Tillsyn av patientsäkerheten vid akutmottagningar i Uppsala/Örebro sjukvårdsregion, s. 5 f.

94 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (24) gäller under förutsättning att det inte finns hinder enligt bestämmelserna om sekretess eller tystnadsplikt. Under en vårdprocess kan i dag flera vårdgivare, både offentliga och privata, vara inblandade. Risker för patienten uppstår ofta vid byte av vårdnivå eller vårdgivare men också när hälso- och sjukvården ska samverka med andra aktörer som till exempel socialtjänsten. 38 Kommunikations- och informationsöverföringsbrister är riskområden i vården. Syftet med den föreslagna bestämmelsen är att den andra vårdgivaren ska uppmärksammas på att en vårdskada har inträffat, som helt eller delvis har sitt ursprung hos denne, så att den vårdgivaren kan utreda händelsen och få till stånd ett lärande och en förbättring av patientsäkerheten i sin verksamhet. Socialstyrelsen anser att det behövs en bindande regel för att uppnå syftet med bestämmelsen. Information till patienten allvarlig vårdskada (4 kap. 5 6 ) Bestämmelserna reglerar vilken information en vårdgivare ska ge en patient och/eller en närstående, om patienten har drabbats av en allvarlig vårdskada. Skyldigheten gäller inte om det finns hinder enligt bestämmelserna om sekretess eller tystnadsplikt. Bestämmelserna om information utgör ett komplement till 3 kap. 8 PSL där det regleras vad en vårdgivare snarast ska informera en patient om när han eller hon har drabbats av en vårdskada. De föreslagna bestämmelserna motsvarar innehållet i 7 kap. 1 och 3 SOSFS 2005:28. Anmälningsansvarig enligt 2 kap. 1 första stycket 4 patientsäkerhetsförordningen (5 kap.) Kapitel fem i förslaget innehåller allmänna råd om vilken ställning i organisationen den som är anmälningsansvarig för händelser som har eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada bör ha. I 5 kap. 1 SOSFS 2005:28 anges att vårdgivaren ska utse den eller de befattningshavare som ska svara för anmälningsskyldigheten. Av 2 kap. 1 PSL framgår att den som avser att bedriva verksamhet som omfattas av IVO:s tillsyn enligt PSL ska anmäla detta till inspektionen senast en månad innan verksamheten påbörjas. Av 2 kap. 1 PSF framgår att en anmälan enligt 2 kap. 1 PSL ska innehålla uppgifter om bland annat vem som ansvarar för anmälningsskyldigheten enligt 3 kap. 5 7 PSL. Eftersom frågan om att anmäla/utse vem som är anmälningsansvarig nu regleras i lag och förordning saknar förslaget en motsvarande bestämmelse. De allmänna råden finns däremot kvar, om än något omformulerade, då Socialstyrelsen bedömer att det viktiga inte är vilken position den anmälningsansvarige har, utan vilken möjlighet denne har att överblicka och påverka det systematiska patientsäkerhetsarbetet. 38 IVO:s rapport Tillsynsrapport De viktigaste iakttagelserna inom tillsyn och tillståndsprövning verksamhetsåret 2015, s. 7 f.

95 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (24) Rutiner (6 kap.) Förslagets sjätte kapitel innehåller bestämmelser om vilka rutiner vårdgivaren ska fastställa samt att dessa rutiner ska dokumenteras. Av ledningssystemföreskriften följer redan att vårdgivaren ska utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. 39 Vissa av de skyldigheter som vårdgivare respektive hälso- och sjukvårdspersonal har är av stor betydelse för det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Socialstyrelsen bedömer därför att det behövs bindande bestämmelser med specifika krav på att vårdgivaren ska fastställa rutiner som säkerställer att dessa skyldigheter fullgörs. Ingen bestämmelse om obligatorisk anmälan vid självmord Enligt 4 kap. 2 SOSFS 2005:28 ska en anmälan göras, om en patient i samband med undersökning, vård eller behandling begått självmord eller inom fyra veckor efter vårdkontakt begått självmord och detta kommit till vårdgivarens kännedom. Förslaget innehåller, liksom SOSFS 2015:12, inte någon motsvarande bestämmelse. Anledningen till detta är att om bestämmelsen i 4 kap. 2 SOSFS 2005:28 hade förts över till förslaget skulle det ha inneburit en utvidgning av den i PSL fastställda anmälningsskyldigheten. Det finns därför inget lagligt utrymme för myndigheten att ha kvar bestämmelsen. Bestämmelsen i SOSFS 2005:28 kom till bland annat med anledning av att allt för få självmord anmäldes till Socialstyrelsen (som då var tillsynsmyndighet). Bestämmelsen innebar att vårdgivare var skyldiga att anmäla alla självmord som kommit till deras kännedom inom fyra veckor från senaste vårdtillfället, det vill säga även sådana självmord som inte hade något orsakssamband med den givna vården. Det primära syftet med anmälningsskyldigheten (lex Maria) är att IVO (tillsynsmyndigheten) ska få vetskap om allvarliga risker i hälso- och sjukvården så att myndigheten kan sprida kunskap om dessa risker till andra vårdgivare samt att myndigheten ska kunna använda informationen i sitt tillsynsarbete. 40 Socialstyrelsen behöver också kännedom om risker i hälso- och sjukvården för myndighetens normerings- och kunskapsarbete. Som påtalats ovan är bestämmelserna i SOSFS 2005:28 utformade utifrån LYHS, som numera upphävts. I och med införandet av PSL ändrades definitionen av vilka skador och händelser som ska rapporteras och anmälas till tillsynsmyndigheten. Tidigare skulle vårdgivarens snarast anmäla om en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats av allvarlig skada eller sjukdom till 39 4 kap. 4 SOSFS 2011:9. 40 Prop. 2009/10:210, s. 145.

96 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (24) Socialstyrelsen. 41 Nu är det en händelse som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada som ska anmälas till IVO. 42 Med vårdskada avses i PSL lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Med allvarlig vårdskada avses sådan vårdskada som 1) är bestående och inte ringa, eller 2) har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. 43 Den nu aktuella definitionen kräver alltså att det inträffade skett efter någon form av kontakt mellan en patient och någon form av hälso- och sjukvårdsverksamhet. Vidare krävs det också att lidandet, skadan, sjukdomen eller dödsfallet skulle ha kunnat undvikas vid patientens kontakt med vården. Med andra ord krävs det ett orsakssamband mellan den givna vården (eller den vård som inte gavs) och konsekvensen (lidandet, skadan, sjukdomen eller dödsfallet). Mot denna bakgrund bedömer Socialstyrelsen att det inte finns något lagligt utrymme för myndigheten att ha kvar en bestämmelse som anger att vårdgivare ska anmäla alla självmord utan att utreda huruvida det inträffade hade något orsakssamband med den givna vården eller den vård som inte gavs. Socialstyrelsen vill dock poängtera att självmord eller försök till självmord som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården alltså även fortsättningsvis ska utredas och anmälas till IVO i enlighet med bestämmelserna i 3 kap. 3 och 5 PSL, förslaget och IVO:s kommande föreskrifter. I dessa fall finns inte heller någon tidsbegränsning på fyra veckor. Bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Av 8 kap. 5 första stycket 1 PSF framgår att Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om vilka moment som ska ingå i vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete enligt 3 kap. PSL. Av 8 kap. 5 andra stycket första meningen PSF framgår att Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om verkställigheten av PSL och av förordningen. Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Inledning De kostnader som Socialstyrelsen har identifierat kan komma att uppstå och som kan få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt är administrativa kostnader. Samtliga kostnader och 41 6 kap. 4 LYHS kap. 5 PSL kap. 5 PSL.

97 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (24) konsekvenser som kan komma att uppkomma redovisas nedan och under efterföljand rubrik. Landstingen har i samarbete med SKL under perioden genomfört journalgranskningar. Undersökningen omfattar över vårdtillfällen vid drygt 60 sjukhus. Av sammanfattningen av journalgranskningsstudien framgår bland annat att en vårdskada inträffar vid nästan åtta procent av alla vårdtillfällen. Det innebär att cirka patienter drabbas årligen. Det skedde en minskning av vårdskador mellan 2013 och 2015 men under andra halvåret 2015 ser det ut som att vårdskadorna ökar igen. Vårdtiden i genomsnitt ökar från sex dagar till 14 dagar vid en vårdskada. Cirka vårddagar per år beror till stor del på vårdskador. Minskningen av vårdskador som skedde mellan 2013 och 2015 innebar en kostnadsminskning för hälso- och sjukvården på uppskattningsvis 1,5 miljarder kronor. Den årliga kostnaden för vårdskador uppskattas till sju miljarder kronor om året. 44. Eftersom det enbart finns kostnader hämtade från den somatiska slutenvården och inte från den psykiatriska slutenvården, öppenvården, eller från den kommunala sektorn, är det svårt att få en helhetsbild av kostnader och konsekvenser. Vidare är bara de direkta kostnaderna inräknade. De indirekta kostnader som sjukskrivning, förtidspension samt förtidig död är inte inräknade. Inte heller inkluderas där eventuella kostnader för till exempel sjukskrivning, nedgång i arbetstid som är hänförliga till exempel närstående till patienter som drabbas av vårdskada eller till personal som varit involverade i en händelse som har medfört en vårdskada. Genom att systematiskt arbeta med återkoppling i verksamheten och upprätthålla ett lärande av händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada ger det i förlängningen en minskning av antalet vårdskador. Detta leder i sin tur till att kostnaderna kan komma att minska för inläggning men framförallt en besparing av lidande för patienten och patientens anhöriga. Det kan även leda till kortare kötider för andra patienter samt minskade samhällskostnader i stort. Enligt IVO:s vårdgivarregister finns det cirka vårdgivare i Sverige. 45 Med vårdgivare avses i PSL statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för samt annan juridisk person eller näringsidkare som bedriver hälsooch sjukvård. 46 En vårdgivare kan alltså vara allt från ett helt landsting eller en kommun till en enskild näringsidkare. Det kan också röra sig om både offentlig och privat verksamhet. Storleken på landstingen, kommunerna och de enskilda näringsidkarna skiljer sig markant åt både inom och mellan de olika aktörerna. Det finns en stor frihet för vårdgivare att organisera sig på det sätt som passar verksamheten bäst. 44 SKL:s rapport Vårdskador Vad trodde vi då vad vet vi nu?, s. 3. För närmare information om journalgranskningsstudien och kostnadsberäkningarna se SKL:s rapport Markörbaserad journalgranskning Skador i vården utveckling Enligt sökning den 9 september kap. 3 PSL.

98 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (24) Hur utredningar av händelser som har eller hade kunnat medföra vårdskada utreds och dokumenteras varierar också. Ofta används dock den egna verksamhetens avvikelsehanteringssystem. Alla vårdgivare har inte samma avvikelsehanteringssystem vilket gör att både innehållet och användarvänligheten kan skilja sig åt. Det finns också olika metoder som vårdgivarna kan använda sig av vid utredningarna, en metod som avvänds framförallt vid större eller allvarligare händelser är Händelseanalys. IVO har tidigare dragit slutsatsen att det finns en möjlig underrapportering enligt lex Maria. 47 Socialstyrelsen konstaterar att antalet lex Maria-anmälningar inte anger omfattningen av allvarliga vårdskador som inträffar utan snarare återspeglar vårdgivarnas patientsäkerhetsarbete och anmälningsbenägenhet. 48 För att fler händelser som har medfört eller kunde ha medfört en allvarlig vårdskada ska anmälas till IVO, och för att dessa anmälningar ska resultera i ett lärande som förebygger att likanande händelser inträffar igen, behöver patientsäkerhetskulturen på olika nivåer i verksamheterna stärkas. Även vid de studiebesök och dialoger med hälso- och sjukvården som företrädare för Socialstyrelsen haft under arbetet med förslaget har myndigheten fått kännedom om att det finns en stor underrapportering av olika typer av avvikelser av vilka vissa kan utgöra händelser som har eller hade kunnat medföra en vårdskada. Förslaget kan innebära både att antalet rapporterade avvikelser hos vårdgivarna ökar liksom att antalet rapporterade händelser till IVO ökar. Det skulle i så fall innebära ökade kostnader för vårdgivarna. Samtidigt är tanken att också skapa ett ökat lärande och att antalet inträffade vårdskador därigenom ska sjunka, det skulle i sin tur leda till att vårdgivarna minskar sina kostander för en och samma patient liksom att IVO:s kostander för hantering av anmälningarna skulle minska. Som redan har framgått läggs grunden till vårdgivarnas systematiska kvalitetsarbete (inklusive det systematiska patientsäkerhetsarbetet) i PSL och ledningssystemföreskriften. Det mesta av innehållet i förslagets bestämmelser regleras redan av på en övergripande nivå av PSL och ledningssystemföreskriften. Vidare innehåller förslaget. till största delen bestämmelser som endast i viss mån har modifierats i jämförelse med motsvarande bestämmelser i SOSFS 2005:28 samt därutöver vissa förtydligande bestämmelser. Dock överlämnas i stor omfattning frågan om hur bestämmelserna ska tillämpas till vårdgivarna. Till exempel innehåller förslaget bestämmelser om att information ska ges eller hämtas in, men det regleras inte i detalj hur den ska ges eller hämtas in. Hur detta ska ske, överlåts istället till varje vårdgivare att bedöma. SKL har under hösten 2015 haft en dialog om systematiskt patientsäkerhetsarbete med representanter från den kommunala hälso- och sjukvården och från landsting. Utifrån dialogerna och efter att ha gått igenom samtliga landstings patientsäkerhetsberättelser från år 2014 är SKL:s samlade bedömning att det 47 Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom den somatiska specialistsjukvården, s Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016, s. 38.

99 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (24) sytematiska patientsäkerhetsarbetet har fortsatt att utvecklas i samtliga landsting. 49 IVO konstaterar att andelen lex Maria-anmälningar där alla redovisade riskförebyggande åtgärder har blivit genomförda skiljer sig åt mellan regioner, sjukhus och verksamhetsområden. Det finns indikationer på att typ av verksamhet kan betyda mer än på vilket sjukhus händelsen har inträffat. 50 IVO har också konstaterat att det systematiska patientsäkerhetsarbetet i större utsträckning måste vara en naturlig och integrerad del i vårdgivarnas ledning och styrning av verksamheten enligt avsikten i ledningssystemföreskriften. IVO anser att vårdgivarnas systematiska patientsäkerhetsarbete inte har utvecklats i önskad utsträckning. 51 Därutöver har Socialstyrelsen konstaterat att även om i princip alla kommuner som svarade på en enkät uppgav att de har ett ledningssystem så framgick det av kommentarerna att det finns en viss begreppsförvirring när det gäller definitionen av vad ett ledningssystem är och att ledningssystemet i många kommuner inte är färdigutvecklat. 52 Socialstyreslen konstaterar därför att även om det systematiska patientsäkerhetsarbetet har utvecklats under senare år så har olika vårdgivare kommit olika långt i sitt systematiska kvalitetsarbete (inklusive patientsäkerhetsarbete). För de vårdgivare som inte kommit lika långt kan förslaget komma att uppfattas som mer betungande än för de vårdgivare som kommit längre. Alla dessa olika förutsättningar och parametrar gör att det inte går att ge en komplett bild av varken de samhällsekonomiska kostnaderna eller kostnaderna för berörda verksamheter. Inte heller går det att ge en komplett bild av andra konsekvenser. Beräkningarna nedan görs därför utifrån ett antal redovisade antaganden. Beräkning Socialstyrelsen gör ett antagande om att en chefläkare initialt vid föreskrifterna och de allmänna rådens ikraftträdande, behöver 10 timmars arbete med dokumentation. Detta är ett exempel på personalkategori som utför dokumentationen. Det är också en uppskattning av tidsåtgång. Det kan dock vara andra personalkategorier som arbetar med dokumentation och tidsåtgången kan också skilja sig mellan olika verksamheter så den tid som uppskattas multipliceras med timlön enligt tabell nedan. I SCB:s lönestatistik 2015 finns chefläkare inte specifikt angiven som lönekategori. Socialstyrelsen har därför räknat utifrån en läkarlön som är kr. Med pålägg för sociala avgifter om 44,13%, enligt SKL:s rekommendation till landsting, blir månadskostnaden kr (inga overhead- 49 Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016, s Gör lex Maria vården säkrare? En uppföljning av lex Maria-anmälningar från den somatiska specialistsjukvården i sydöstra Sverige, s Hur står det till med våra akutmottagningar? Tillsyn av patientsäkerheten vid akutmottagningar i Uppsala/Örebro sjukvårdsregion, s. 6 f. 52 Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016, s. 13

100 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (24) eller övriga kostnader inräknade). Den sammanlagda kostnaden för arbete med dokumentation uppskattas till kr. Rutinerna presenteras sedan kontinuerligt inom den normala informationsverksamheten, exempelvis arbetsplatsträffar. Tidsåtgången för det kan förväntas vara försumbar. I 3 kap. 4 6 förslaget förtydligas vad en utredning enligt 3 kap. 3 PSL som ska bifogas en anmälan enligt 3 kap. 5 PSL ska innehålla. Dessa utredningar görs i denna omfattning redan idag i flera verksamheter men det kan skilja sig åt i verksamheterna kring vem eller vilka som analyserar händelsen. Det kan vara flera personer med olika kompetenser i en grupp som utreder och analyserar eller en ensam person som arbetar med utredningen och analysen. Socialstyrelsen erfar att de moment som framgår av förslaget till föreskrifter till största delen redan ingår i de utredningar som genomförs idag. Då förslaget egentligen inte innehåller några större nyheter i relation till SOSFS 2005:28 och de utredningar som görs redan idag, men ändå innebär ett förtydligande redovisas nedan de personalkategorier som kan tänkas ingå i en utredning. Det kan röra sig om sjuksköterska, läkare, chefläkare, verksamhetschef, undersköterska, skötare, tandläkare, sjukgymnast, farmaceut, kurator samt kvalitetssamordnare. Nedanstående tabell visar månadslön samt timlön för dessa personer. Informationen om lön är från SCB:s lönedatabas med 2015 års löner. Den tid som läggs ned i arbetet multipliceras med timlön för vald personalkategori. Yrke Månadslön kr Totalt inkl. sociala avgifter kr (ej OBtillägg eller overheadkostnader inräknade 53 ) Sjuksköterska Läkare Undersköterska Chefer inom hälsooch sjukvården Skötare Tandläkare Sjukgymnast Farmaceut, apotekare Timlön kr 53 Overheadkostnaderna skiljer sig åt mellan olika verksamheter. För att underlätta för verksamheterna att göra egna beräkningar utifrån egna aktuella overheadkostnader har något generellt påslag inte gjorts.

101 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (24) Kurator Kvalitetssamordnare Kommunerna har tagit över ansvaret för hälso- och sjukvården i hemmet från alla landsting förutom Stockholms läns landsting. Det har tidigare inte funnits någon information kring omfattningen av vårdskador och arbetet kopplat till patientsäkerhetsarbetet inom hemsjukvården. En grupp forskare vid Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Linköpings universitet och Linnéuniversitetet har dock i ett forskningsprojekt granskat 600 journaler från vård i hemmet. Inom kort kommer resultatet av hela granskningen presenteras. Någon rapport är ännu inte publicerad. Socialstyrelsen har genomfört en webbenkätundersökning avseende patientsäkerhetsarbetet i den kommunala hälso- och sjukvården. I en rapport presenteras information baserade på enkätsvaren. 54 Av rapporten framgår bland annat att enkäten skickades till landets kommuner och till stadsdelarna i Göteborg, Malmö och Stockholm. Av de totalt 316 kommuner och stadsdelar som enkäten skickades till besvarades den av 257. Det är framförallt medicinskt ansvariga sjuksköterskor som besvarat enkäten. Av enkätsvaren framgår vidare att i nästan alla kommuner/stadsdelar är det såväl den medicinskt ansvariga sjuksköterskan som verksamhetschefen som har ansvaret för att leda och följa upp patientsäkerhetsarabetet. De flesta av kommunerna/stadsdelarna uppgav att även enhetschefen delar detta ansvar, i cirka hälften av kommunerna/stadsdelarna delar även medicinskt ansvarig för rehabilitering detta ansvar. Av de kommuner/stadsdelar som svarade på enkäten uppgav 240 (93 %) att de hade ytterligare behov av utbildning inom patientsäkerhetsområdet. Socialstyrelsen gör ett antagande om att en medicinskt ansvarig sjuksköterska, initialt vid föreskrifterna och de allmänna rådens ikraftträdande, behöver 10 timmars arbete med dokumentation. Detta är ett exempel på personalkategori som utför dokumentationen. Det är också en uppskattning av tidsåtgång. En medicinskt ansvarig sjuksköterskas lön, enligt SCB:s lönestatistik 2015, kr. Med pålägg för sociala avgifter om 38,43%, enligt SKL:s rekommendation till kommuner, blir månadskostnaden kr. Den sammanlagda kostnaden för arbete med dokumentation uppskattas till kr. 54 Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016, se t.ex. s. 9-10, och s.44.

102 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (24) Yrke Månadslön kr Totalt inkl. sociala avgifter kr (ej OBtillägg eller overheadkostnader inräknade 55 ) Medicinskt ansvarig sjuksköterska Sjuksköterska Hemtjänstpersonal, vårdbiträde Timlön kr Socialstyrelsen arbetar med att utveckla ett webbaserat samlat stöd inom patientsäkerhet. Stödet syftar till att öka kunskapen om patientsäkerhet, hur vårdskador kan förebyggas och vilka metoder och verktyg som finns att tillgå. Webbplatsen kommer att lanseras till våren 2017 och kommer omfatta grundläggande information om patientsäkerhet, öppna jämförelser inom säker vård, definitioner och begrepp, risker och vårdskador, att arbeta systematiskt med patientsäkerhet, patientsäkerhetskulturens betydelse och omhändertagande när en patient drabbas av en vårdskada. Chefer och medarbetare kan komma ta del av informationen via webbplatsen och den tid som respektive personalkategori lägger ned för detta redovisas kostnad enligt tabeller ovan. Den tid som läggs ned för enheterna kring informationsinhämtning via webbplatsen multipliceras med timlön för vald personalkategori. Implementering av den här typen av utbildning kommer att bidra till ökad medvetenhet och kunskap kring risker och hur de kan minskas. Socialstyreslen bedömer att det arbete som eventuellt kan komma att uppstå kring bestämmelserna om informationsskyldighet i förslaget kan inordnas i ordinarie arbete kring rutiner samt övrig dokumentation. I de verksamheter som inledningsvis kommer att behöva se över sitt arbetssätt kring informationsskyldigheten kan det innebära att tid behöver läggas ned för dokumentation. Den tid som läggs ner för detta arbete multipliceras med timlön för vald personalkategori, se tabeller ovan. Förslaget kan komma att påverka företag med få anställda. För en verksamhet med få anställda kan det antas att det är svårare att frigöra tid för administrativt arbete samt implementering av förslaget. Personal kan komma att behöva lånas in eller konsulteras vilket kan innebära ökade kostnader för verksamheten vid dessa tillfällen. Det behöver dock inte betyda merarbete då en verksamhet med färre anställda kan förväntas ha kortare beslutsvägar och ett mindre komplext ledningssystem. Informationen bör också kunna nå de som berörs snabbare i en liten verksamhet. När en händelse som har medfört eller hade kunnat medföra en 55 Overheadkostnaderna skiljer sig åt mellan olika verksamheter. För att underlätta för verksamheterna att göra egna beräkningar utifrån egna aktuella overheadkostnader har något generellt påslag inte gjorts.

103 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (24) vårdskada har inträffat kan personal direkt börja arbeta med utredningen och tidsvinster kan komma att uppstå. Hos stora verksamheter kan arbete kring utredning, analys och kunskapsåterföring behöva äga rum på flera olika nivåer i verksamheten. Tabellen nedan visar antalet arbetsställen i november 2015 fördelat på näringsgren (SNI-kod) och storleksklass. Avdelning Q: Vård och omsorg; sociala tjänster Totalt Slutenvårdskliniker för primärvård Slutenvårdskliniker för somatisk sjukvård Slutenvårdskliniker för psykiatrisk sjukvård Primärvårdsmottagningar med läkare m.m. Andra allmänpraktiserande läkarmottagningar Specialistläkarmottagningar inom öppenvård, på sjukhus Specialistläkarmottagningar inom öppenvård, ej på sjukhus Tandläkarmottagningar Tandhygienistmottagningar Apotek Enheter för fysioterapeutisk verksamhet o.d. Hemtjänst, dagcentraler o.d. för äldre Vårdhem Källa: SCB Socialstyrelsen bedömer att förslaget till nya föreskrifter inte medför någon konkurrens för företag då utredning av händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada redan idag är ett centralt arbete inom hälso- och

104 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (24) sjukvården. Föreskriftsförslaget innehåller till största delen bestämmelser som redan finns idag och förtydliganden kring dessa. Förslaget innebär inte några krav på tillstånd eller avgifter, vidare gäller den för så väl privat som offentlig verksamhet. Överväganden enligt 14 kap. 3 regeringsformen En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör enligt 14 kap. 3 regeringsformen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som föranlett den. Bestämmelsen ger uttryck för en proportionalitetsprincip vad gäller inskränkningar i den kommunala självstyrelsen. Författningsförslaget innebär i begränsad utsträckning nya åligganden för landstingen och kommunerna och utgör därmed även en begränsad inskränkning i den kommunala självstyrelsen. Socialstyrelsen bedömer att inskränkningen inte går utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet att öka patientsäkerheten. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Författningsförslaget bedöms inte ha någon betydelse för de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till den Europeiska unionen. Ikraftträdande och informationsinsatser Socialstyrelsens avsikt är att de nya föreskrifterna och allmänna råden ska träda i kraft runt halvårsskiftet under Samordning måste ske med IVO då myndigheternas respektive föreskrifter och allmänna råd behöver träda i kraft samtidigt. I december 2015 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att utveckla ett samlat stöd för hälso- och sjukvården inom patientsäkerhetsområdet med fokus på att minska vårdskadorna. Det är detta uppdrag som ligger till grund för det ovan nämnda webbaserade samlade stödet som Socialstyrelsen håller på och utvecklar. Uppdraget ska slutredovisas till Socialdepartementet den 31 december Socialstyrelsen samordnar uppdraget men det genomförs i samråd med andra aktörer. Tanken är att det samlade stödet ska innehålla information om föreskrifterna och allmänna råden samt att det bland annat ska utgöra ett stöd för vårdgivarna och deras personal vid tillämpningen av författningen. Beroende på eventuellt behov får Socialstyrelsen även ta ställning till om ytterligare informationsinsatser behövs. Kontaktperson Jessica Storm, tel. vxl Jessica.Storm@socialstyrelsen.se

105

106

107

108

109

110

111 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut Verkställighet av kommunfullmäktiges beslut rörande motion om en kommun fri från våld- Carin Högstedt (V) Förslag till beslut Arbetsutskottet uppdrar till kommunchefen att bevaka så att kommunstyrelsen får ta del av en utvärdering av projektet. Bakgrund Uppdrag från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen tas enligt gällande rutin upp i arbetsutskottet för verkställande. Kommunfullmäktige har i 286/2016 beslutat följande: Kommunfullmäktige besvarar motionen med att förslaget kommer hanteras i Brottsförebyggande rådet för eventuell samordning inom kommunen, samt att kommunstyrelsen ska få ta del av en utvärdering av projektet Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

112 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Dnr Motion om en kommun fri från våld- Carin Högstedt (V) Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige besvarar motionen med att förslaget kommer hanteras i Brottsförebyggande rådet för eventuell samordning inom kommunen, samt att kommunstyrelsen ska få ta del av en utvärdering av projektet. Reservation Ledamöterna för Vänsterpartiet i kommunfullmäktige reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna yrkandet. Bakgrund Carin Högstedt (V) har i en motion den 20 september 2016 föreslagit att kommunfullmäktige ger alla nämnder och styrelser i uppdrag att följa projektet En kommun fri från våld och att succesivt använda modeller och metoder som projektet skapar. I motionen föreslås också att kommunfullmäktige antar den långsiktiga utmaningen En kommun fri från våld. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen har i 415/2016 föreslagit att kommunfullmäktige besvarar motionen med att förslaget kommer hanteras i Brottsförebyggande rådet för eventuell samordning inom kommunen, samt att kommunstyrelsen ska få ta del av en utvärdering av projektet. Yrkanden Carin Högstedt (V) med instämmande av Eva-Britt Svensson (V): Kommunfullmäktige bifaller motionen. Oliver Rosengren (M) med instämmande av Per Schöldberg (C): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsordning Ordförande Benny Johansson (M) ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Omröstning begärs. 1 (4)

113 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner följande omröstningsordning: Ja för bifall till kommunstyrelsens förslag. Nej för bifall till Carin Högstedts yrkande. Omröstningsresultat Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag med 57 röster mot 4 röster för Carin Högstedts yrkande. Se omröstningsbilaga 1. Beslutet skickas till För kännedom Brottsförebyggande rådet Carin Högstedt 2 (4)

114 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Omröstningsbilaga 1 Kommunfullmäktige Motion om en kommun fri från våld - Carin Högstedt (V) Sammanlagt resultat Ja 57 Avstår 0 Nej 4 Ej röstat 0 Tot. antal ledamöter 61 Individuella resultat Alf Skogmalm S Ja Erik Jansson MP Ja Margareta Jonsson C Ja Andreas Ekman M Ja Eva Johansson C Ja Maria Carlsson S Ja Andreas C Ja Eva-Britt Svensson V Nej Marie-Louise S Ja Håkansson Gustavsson Andreas Lindström M Ja Fredrik Svensson SD Ja Martin Edberg S Ja Anna Hultstein M Ja Gudrun Holmberg C Ja Neira MP Ja Kahrimanovic Anna Tenje M Ja Gullvi Strååt S Ja Nils Fransson L Ja Anna Zelvin KD Ja Gunnar Elm C Ja Ola Löfqvist S Ja Ann-Christin V Nej Gunnar Storbjörk S Ja Oliver Rosengren M Ja Eriksson Annika Stacke L Ja Gunnel Jansson MP Ja Örjan Mossberg V Nej Ann-Kristin S Ja Håkan Engdahl SD Ja Patricia Aguilera S Ja Lindqvist Anton Dackenberg S Ja Hannington M Ja Per Schöldberg C Ja Lubwama Åsa K Björkmarker S Ja Hugo Hermansson S Ja Pernilla Tornéus M Ja Benny Johansson M Ja Iréne Bladh M Ja Pierre Wiberg M Ja Björn Svensson M Ja Jon Malmqvist KD Ja Pontus Nordfjell SD Ja Bo Frank M Ja Julia Berg S Ja Rose-Marie S Ja Holmqvist Carin Högstedt V Nej Kerstin Kindstrand MP Ja Sigvard Jakopson M Ja Catharina Winberg M Ja Kjell Olsson S Ja Sofia Stynsberg M Ja Cecilia Lundin S Ja Lena Wibroe M Ja Tomas Thornell S Ja Danielsson Cenneth Quick M Ja Malin Lauber S Ja Ulf Hedin M Ja Charlotte SD Ja Margareta Freijd M Ja Yusuf Isik S Ja Holmström Merbom Emelie Öberg S Ja 3 (4)

115 ÄRENDE Dnr KS Fredrik Pettersson kanslisekreterare Tel Kommunstyrelsen Avslutande av engagemanget i den ideella föreningen Form Småland Förslag till beslut Kommunstyrelsens avskriver uppdraget till kommunchefen i 120/2015 om att gå med i den ideella föreningen Form Småland, då föreningen till dags datum inte kommit igång med någon verksamhet. Växjö kommuns engagemang i Form Småland avslutas därmed och ingen medlemsavgift ska betalas ut. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade i 120/2015 följande: 1. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att teckna medlemsavtal för medlemskap i den ideella föreningen Form Småland. 2. Kommunstyrelsen godkänner att den årliga medlemsavgiften på ca kr ska finansieras genom omdisponering i ordinarie budget. Form Småland skulle vara en tydlig och attraktiv sammanfattning av formriket Småland som stimulerar de redan etablerade företagen, motiverar till nyetablering, ger stolthet till regionens invånare, stödjer besöksnäringen och främjar en levande region, tätort som landsbygd. Den ideella föreningen var tänkt att stå för basfinansiering och vara beställare av de utställningar som kommer äga rum. Kostnaden skulle fördelas mellan Växjö kommun och det lokala näringslivet. Bedömning Föreningen har till dags datum inte kommit igång med någon verksamhet. Kommunchefen gör bedömningen att föreningen inte kommer ge det resultat för kommunen eller näringsgrenen som den inledningsvis bedömdes kunna göra. Uppdraget om att gå med i den ideella föreningen Form Småland kan därmed avskrivas. Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post fredrik.pettersson@vaxjo.se

116 ÄRENDE Dnr KS Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchefen (näringslivschefen) Monica Skagne kommunchef 2 (2)

117 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Medlemskap i Form Småland Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att teckna medlemsavtal för medlemskap i den ideella föreningen Form Småland. 2. Kommunstyrelsen godkänner att den årliga medlemsavgiften på ca kr ska finansieras genom omdisponering i ordinarie budget. Bakgrund Småland är sedan länge känt för kreativitet och kunskap inom design- och arkitekturområdet. Nu erbjuds möjligheten att tillsammans med namnkunniga personer inom området skapa en mötesplats för småländsk formgivning av hög klass. Ett antal utställningar årligen är att förvänta och ingår i upplägget liksom att skapa den givna mötesplatsen i och med branschen. Lokalen direkt vid Stortorget skapar en intressant profilering av Växjö som tidigare saknats och Form Småland kan också kopplas som ett besöksmål med de events som arrangeras i staden. Här exponeras såväl moderna klassiker som kvalitetsprodukter från nystartade företag i branschen. Form Småland ska vara en tydlig och attraktiv sammanfattning av formriket Småland som stimulerar de redan etablerade företagen, motiverar till nyetablering, ger stolthet till regionens invånare, stödjer besöksnäringen och främjar en levande region, tätort som landsbygd. Den ideella föreningen är tänkt att stå för basfinansiering och vara beställare av de utställningar som kommer äga rum. Kostnaden fördelas mellan Växjö kommun och det lokala näringslivet. 24(77)

118 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen fortsättning Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 23 mars redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att kommunledningsförvaltningen ser positivt på satsningen och föreslår en finansiering genom omfördelning av anslaget till att stärka destinationen Lammhult via Lammhults industriklubb. Arbetsutskottet har i 178/2015 föreslagit att: 1. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att teckna medlemsavtal för medlemskap i den ideella föreningen Form Småland. 2. Kommunstyrelsen godkänner att den årliga medlemsavgiften på ca kr ska finansieras genom omdisponering i ordinarie budget. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchefen (näringslivschefen, ekonomichefen) För kännedom 25(77)

119 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Form Småland 26(77)

120 ÄRENDE Dnr KS Håkan Pettersson Budgetchef Tel Kommunstyrelsen Budgetuppföljning t o m oktober med helårsprognos för 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar godkänna budgetuppföljningen för Växjö kommun januari oktober med helårsprognos för Utöver tilldelad budgetram får nämnder och styrelser förbruka eget kapital till engångsinsatser efter beslut i respektive nämnd eller styrelse. Måltidsorganisationen får därutöver gå med ett underskott på 22,3 mkr under Bakgrund I delårsbokslutet efter åtta månader redovisades för 2016 ett resultat på 12 mkr. Helårsprognosen efter oktober pekar på ett resultat på 114 mkr, en resultatförbättring med 102 mkr. Nämnder/styrelser förbättrar sina prognoser med 85 mkr, framförallt utbildningsnämnden, omsorgsnämnden och kommunstyrelsen. I kommunstyrelsens prognos ingår statsbidraget på 30 mkr för ökat bostadsbyggande. Inom gemensam finansiering beräknas skatteintäkterna öka med 17 mkr. Beslutet skickas till För kännedom Nämnder och styrelser, kommunchefen (ekonomichefen) Monica Skagne Kommunchef Katarina Andersson ekonomichef Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post hakan.pettersson@vaxjo.se

121 Kommunledningsförvaltningen 2 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post hakan.pettersson@vaxjo.se

122 BUDGETUPPFÖLJNING T. O. M. OKTOBER SAMMANFATTNING Prognosen för 2016 är mkr. Det är 88 mkr bättre än budget. I delårsbokslutet efter åtta månader var helårsprognosen + 12 mkr. Alla nämnder/styrelser förbättrar eller har oförändrad prognos. Framförallt utbildningsnämnden och omsorgsnämnden har en stor förbättring. Det är endast renhållningsverksamheten inom tekniska nämnden som försämrar sin prognos. Boverket har beslutat att Växjö kommun erhåller 30 mkr i statsbidrag av den s.k. byggbonusen. Även skatteintäkterna förbättras mot tidigare prognos. Anslagsförbrukningen netto, ligger 2,3 procentenheter under riktpunkten vid linjär förbrukning låg anslags-förbrukningen 0,8 procentenhet under riktpunkten. RESULTAT Periodens resultat Mkr Period Budget* Resultat Budget- Avvikelse Resultat * helårsbudget mkr, 10 månader = 22 mkr Budgeterat resultat för 2015 uppgår till 26 mkr. Resultatet avläst ur redovisningen per 31 oktober uppgår till mkr, en budgetavvikelse med mkr. Vid samma tidpunkt föregående år redovisades ett resultat på + 88 mkr. Eventuella periodiseringar har inte gjorts. ANSLAGSAVRÄKNING T.O.M. OKTOBER 2016 Riktpunkten är 83 % vid linjär förbrukning. Totalt har exkl. kostnad för intjänad semester och gemensam finansiering till och med oktober förbrukats 85 % av budgeterade kostnader, vilket är som föregående år. Intäkterna uppgår till 97 % vilket är högre än föregående år. Nettokostnaden uppgår till 81 % mot 83 % 2015 (se bifogade diagram). Den skattefinansierade verksamheten har förbrukat 86 % av kostnaderna 2016 mot 87 % Intäkterna ligger på 100 % mot 96 % Den taxefinansierade verksamheten har förbrukat 75 % av kostnaderna 2016 mot 78 % Intäkterna ligger på 84 % mot 82 % Efter tio månader redovisar nämnderna totalt ett utfall på mkr om semesterns påverkan på resultatet exkluderas. Kommunfullmäktige, överförmyndarnämnden och tekniska nämnden exkl. VA och avfallshantering redovisar negativa avvikelser. Övriga nämnder redovisar positiva avvikelser Inom gemensam finansiering ingår återbäring från Kommuninvest med 15 mkr och utdelning från de kommunala bolagen med 100 mkr. Utfall Prognos Utfall Bokslut Mkr okt okt Budget 21,4 25,7 5,4 6,4 Skattefin. 82,8 111,1 26,2 64,9 Taxefin. 25,2 4,8 10,7-8 Biogas -0,6-0,9-3,3-3,4 Gem.fin. 53, ,7 22,5 Resultat 182,5 113,7 87,7 82,4 Investeringar Bokslut Nettoinvest. Mkr Bruttoinvesteringar i inventarier och anläggningar har under perioden gjorts med 181 mkr. Inom VA har 35 mkr investerats och i gator, cykelvägar parker och stadsförnyelse har 23 mkr investerats. Inventarier maskiner och IT har köpts för 35 mkr. Fastighetsförvärv har gjorts med 3 mkr. I exploateringsområden har 78 mkr investerats. Exploateringsintäkter i form av anslutningsavgifter och tomtförsäljning uppgår till 198 mkr. Under perioden redovisas en nettoinkomst av investeringarna på 25 mkr till följd av intäkter från tomtförsäljning och anslutningsavgifter. PROGNOS FÖR HELÅR 2016 Budgeterat resultat för 2016 uppgår till + 26 mkr. Nämnder och styrelser har därutöver beslutat att disponera 20 mkr av eget kapital. I resultatet ingår beräknat underskott för biogas och skog samt natur med 10 mkr. Dessa anslag ingår inte i tekniska nämndens budget utan är budgeterade under gemensam finansiering. Prognosen för helåret 2016 baseras på nämnders och styrelsens bedömning efter tio månader och indikerar ett resultat på +114 mkr. Prognosen är 88 mkr bättre än budget. Sammantaget visar verksamheterna överskott med 115 mkr. Av de beslutade disponeringarna av eget kapital prognostiseras 7 mkr att användas inom tekniska nämnden (skog och natur, teknisk produktion och parkeringsan-läggningen WTC). Måltidsverksamheten, avfallshanteringen och biogas är andra verksamheter som visar underskott. Arbete och välfärd, omsorgsnämnden och utbildningsnämnden visar

123 på stora överskott. Även byggnadsnämnden, parkeringsköp och VA-verksamheten inom tekniska förvaltningen visar överskott. Underskottet inom gemensam finansiering hänför sig till utjämningssystemen, lägre skatteintäkter och lägre återbäring från Kommuninvest än budgeterat. GEMENSAM FINANSIERING I nedanstående tabell redovisas de avvikelser som finns under gemensam finansiering. Det är negativa avvikelser för utfallet av skatteintäkter, av de olika utjämningsmodellerna samt lägre återbäring från Kommuninvest. En del uppvägs av lägre personalkostnadsökning och de beräknade underskotten för biogas och skog. Skatteintäkterna är 17 mkr högre än efter augustiprognosen och är beräknade efter slutliga taxeringsutfallet av 2015 års inkomster och SKL:s prognos från oktober. I finansnettot ingår utdelning från de kommunala bolagen med 100 mkr. Mkr Budget Prognos +/- Skatter Ink.utjämn Kostn.utjämn Införandebidrag Reglbidr/avgift Strukturbidrag LSS-utjämning Fastighetsavgift Pensioner Finansnetto Prognos Beslut disp. Mkr avvikelse Eget kapital Byggnadsnämnd 3,5 Kommunfullmäktige 0 Kommunens revisorer 0-0,5 Kommunstyrelsen 19,2 varav måltidsverksamhet (-22,3) varav stb ökat bostadsbyggande (30,4) Kultur- och fritidsnämnd -1 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 0,3-1,1 Nämnd för arbete & välfärd 32,1 varav ek. bistånd (3,0) Omsorgsnämnd 24,2-10 Teknisk nämnd 2,8 varav skattefinansierat (1,6) varav teknisk produktion (-1,9) -2 varav biogas (-0,9) varav skog o natur (-3,2) -4,1 varav parkeringsköp (9,2) varav WTC (-2) -1,3 Utbildningsnämnd 28,7 Valnämnd 0 Överförmyndarnämnd 0,4 Summa skattefinansierat 110,2-19 Teknisk nämnd VA 7,9 Teknisk nämnd Avfall -3,1-1 Summa totalt 115,0-20 Förv. fastigheter Löneavtal mm Återbäring Kommuninvest Anslag för beräknat under skott biogas och skog -10 0* 10 Summa -27 * Underskottet redovisas hos tekniska nämnden SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET EXKL. GEMENSAM FINANSIERING Den skattefinansierade verksamheten, exklusive gemensam finansiering, beräknas ge en positiv avvikelse på 110 mkr. Statsbidrag för ökat bostadsbyggande har sökts hos Boverket och kommunen har beviljats 30 mkr. Den prognostiserade budgetavvikelsen fördelas enligt följande, mkr: Byggnadsnämndens prognos är ett överskott i storleksordningen 3,5 mkr vilket är 0,5 mkr bättre än augustiprognosen. Överskottet hänför sig främst till högre intäkter och har främst uppkommit inom plan- och bygglovavdelningen. Kultur- och fritidsnämnden lämnar en prognos på 1 mkr. Det är oförändrat mot prognosen efter augusti. Orsaken är den påbörjade renoveringen av kylanläggningen i Åby. Beräknat budgetöverskridande 2016 kompenseras av budgeterade medel Kommunfullmäktige och Kommunens revisorer Kommunfullmäktige beräknar ett nollresultat.

124 Kommunens revisorer har beslutat att ianspråkta 0,5 mkr av eget kapital till två fördjupade granskningar av engångskaraktär. Prognosen är att det klaras inom ordinarie anslag, vilket är en förbättring med 0,1 mkr. Kommunstyrelsen Helårsprognosen efter oktober 2016 bedöms till sammanlagt -11,2 mkr för kommunstyrelsens samtliga verksamheter. Det är en förbättring med 4 mkr mot prognosen efter augusti. Statsbidraget på 30 mkr för ökat bostadsbyggande är lagt under KS. Totalt för kommunstyrelsen är prognosen + 19,2 mkr. Förbättringen beror på att större överskott förväntas inom IT-verksamheten till följd av förbättrad styrning, senarelagda projekt och tydligare processer. Även inom kontaktcenter och upphandlingsenheten förbättras prognoserna på grund av att tjänster inte hunnit återbesättas under året. Anslag inom budgeten för Arenastaden förväntas ha ett överskott med 0,5 mkr vid årsskiftet. Anledningen är reducerat bidragsutbetalning då curlinghallen avvecklats. För måltidsorganisationen prognostiseras per oktober ett underskott på 10,3 miljoner kronor vid årets slut. Inräknat effektiviseringskrav på 15 miljoner kronor i enlighet med Budget 2016 för Växjö kommun samt engångsintäkt på 3 miljoner kronor avseende statligt stöd för flyktingmottagande blir prognostiserat underskott 22,3 miljoner kronor. Prognosen är totalt sett oförändrad jämfört med föregående uppföljning. Verksamhetsgrupp Augusti Oktober Politisk verksamhet 0 0 Externa utgifter & bidrag 0,4 0,4 Kommunledningsförvaltning (exkl. måltid) 1,7 5,7 Måltidsorganisation (MO) -7,3-7,3 Effektiviseringskrav MO Del av statsbidrag KS 5 5 Statsbidrag ökat bost.bygg. 30,4 TOTALT -15,2 19,2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden prognostiserar totalt ett överskott på 0,3 mkr. Detta beror bland annat på att personalkostnaden är lägre på grund av sjukskrivning, att förvaltningen under 2016 inte kommer att byta sitt verksamhetssystem vilket låg inom budgeten. I november 2015 tog nämnden beslut om att använda 1,1 mkr av eget kapital på olika projekt under På grund av resursbrist kommer en del av projekten att förskjutas i tid och gå över på 2017 års verksamhet. Nämnden för arbete och välfärd Prognosen för 2016 visar ett överskott på 32,1 mkr sammantaget för nämndens verksamheter. Det är en förbättring med 1,3 jämfört med augustiprognosen. Äldre statsbidrag påverkar resultatet positivt med 6 mkr. Sammanfattningsvis ser det bättre ut inom samtliga verksamheter. Alla avdelningar redovisar positiva prognoser; budget i balans eller överskott. Verksamhet Prognos avvikelse, mkr Politisk vht 0 Arbetsmarknad 10,6 Ekonomiskt bistånd 3 Barn och familj 9 Missbruksvård 1 Vuxnas lärande 0 Förvaltningsövergripande 2,5 Nyanlända och asylsökande 6 Summa 32,1 Omsorgsnämnden Sammantaget prognostiserar omsorgsnämnden ett överskott på 24,2 mkr där den underliggande verksamheten visar på ett överskott om ca 31 mkr. En del av överskottet (6,5 mkr) kommer att förbrukas i de aktiviteter som var beslutade att finansieras med eget kapital. Det är en förbättring med 16,7 mkr mot prognosen efter augusti. Omsorgsnämnden övergripande visar på ett överskott på 31 mkr, detta förklaras i sin helhet av ej nyttjad volymoch demografi reserv samt minskade förvaltningsbidrag främst till äldreomsorg i egen regi. Centralförvaltning prognosticerar ett överskott om 4 mkr, detta överskott är i huvudsak kopplat verksamhetsutveckling samt några vakanta tjänster. Rehaborganisationen prognosticerar ett underskott om 2,7 mkr. Detta förklaras med 2,3 mkr av höga kostnader för ett ovanligt kostsamt ärende inom bostadsanpassningsbidrag. Äldreomsorg och hemvård har under 2016 visat på fallande volymer. Helårseffekten är en prognos som visar på 18,6 mkr i minskade förvaltningsbidrag, eller ca 3 %. Till största delen klarar man att hämta hem kostnader men kommer att visa ett underskott om 3,8 mkr. Omsorg funktionsnedsättning når som helhet en ekonomi i balans och prognosticerar ett överskott om ca 2,2 mkr.

125 Detta överskott nås främst inom boendestöd, boende för yngre samt personlig assistans Teknisk nämnd Prognosen indikerar ett överskott med 2,8 mkr vilket är 2,4 mkr bättre jämfört med prognosen i augusti. För den skattefinansierade verksamheten prognostiseras en positiv budgetavvikelse på 1,6 mkr vilket är 1,1 mkr bättre än prognosen efter augusti. Avvikelser från budget förekommer i såväl positiv som negativ riktning inom verksamheterna. Minskade personalkostnader och lägre kapitalkostnader är den största orsaken. Underskottet för parkeringsverksamheten WTC försämras med 0,3 mkr till 2 mkr. Totalt för den skattefinansierade verksamheten prognostiseras ett underskott med 0,4 mkr. Biogasen beräknas ge underskott med 0,9 mkr vilket är en förbättring med 0,9 mkr. Orsaken är främst lägre produktionskostnader samt effekten av en obudgeterad återsökning av energiskatt. Verksamheten för teknisk produktion bedöms på helårsbasis redovisa en negativ budgetavvikelse på 1,9 mkr. Orsaken är flytten av verksamheten på Söderleden. Verksamheten för skogsvård och natur förbättrar prognosen med 0,4 mkr till ett underskott på 3,2 mkr. Investeringar Från och med 2014 beslutar nämnden om projektens totalutgift. Projektportföljen består av projekt initierade under perioden Det ekonomiska utfallet ska ses i förhållande till budgeterad totalutgift. Mkr Totalutgift Utfall tom Prognos Verksamhet SKATTEFINANSIERAT 210,9 119,0 149,6 Teknisk planering 66,2 42,4 50,7 Gator, vägar, parkering 98,4 64,9 83,6 Parker 6,9 4,9 6,7 Miljö- o hälsoskydd mm 20,2 4,6 6,2 Elförsörjning 19,2 2,2 2,4 BIOGAS 170,5 146,3 148,1 TEKNISK PRODUKTION 18,6 7,3 18,2 Detta beror dels på att befolkningsprognosen inför budget 2016 var felaktig vad det gäller 1-5-åringar, men också att det är färre timmar på de barn som går i förskolan än vad som budgeterats. Det är 400 heltidsbarn färre än i budget i förskolan, men 350 individer färre än budget. Befolkningsprognosen står för 120 av dessa 350 barn som saknas. Det är indata (fruktsamhetstal) till prognosen som det finns fel i (mänskliga faktorn) enligt planeringskontoret. Dessutom går inte barn på förskola i samma utsträckning som vi budgeterat för. Nämnden kommer att genomföra en del satsningar i slutet av året. Grundskolan beräknas ge underskott medan gymnasieskolan ger överskott. Överförmyndarnämnden Prognosen är ett litet överskott på 0,4 mkr vilket är en förbättring från ett nollresultat. TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET Va-verksamhet Prognosen är ett överskott på 7,9 mkr. Det är en förbättring med 2,4 mkr. Genom lägre kostnader för energi, drift och underhåll beräknas driftkostnaderna bli lägre än budget. Även genom lägre kapitalkostnader än budgeterat bl. a 1,5 mkr av kapitalkostnadsbudgeten tack vare nedskrivningen av värdet avseende anläggningar kopplade till tidigare genomförd sjörestaurering. Renhållningsverksamheten beräknas ge underskott med 3,1 mkr. I augusti var prognosen ett nollresultat. Orsakerna är kostnadsökning för transport och behandling av större avfallsmängder på Norremark, räkenskapsmässig justering avseende fakturering av ÅVC-kort för företag samt en oförutsedd fakturering från leverantör avseende hantering av trädgårdsavfall. Investeringar Mkr Totalutgift Utfall Prognos Verksamhet Vatten och avlopp 299,4 180,3 200,4 Avfallshantering 28,2 16,9 26,6 Utbildningsnämnden Prognosen för helåret 2016 är ett överskott på 28,7 mkr Efter augusti prognostiserades ett nollresultat. Anledningen till den stora förbättringen är att det är betydligt färre barn i förskola än budgeterat vilket ger ett överskott på ca 35 mkr.

126 NÄMNDERNAS RESULTAT OCH PROGNOS Den periodiserade budgeten (kolumn Budget ) har ej tagit hänsyn till intjänad semesterlöner eller andra säsongsvariationer. I de redovisade siffrorna för bokslut ingår förändringen avseende semesterlöner, ferielöner och okompenserad övertid. I kolumn Bud - Bok avv. exkl. sem. har förändringen av intjänad/uttagen semester m.m. helt tagits bort. Mkr Eget Budget Bokslut Bud - Bok Bud - Bok Prognos kapital Avvikelse Avv.exkl sem budgetavv. Kommunfullmäktige 1,0 9,3 10,4-1,1-1,1 0,0 Kommunstyrelse 19,6 293,9 285,0 8,9 7,9 19,2 Kommunens revisorer 0,6 2,2 1,6 0,6 0,6 0,0 Utbildningsnämnd 33, , ,5 32,5 14,8 28,7 Omsorgsnämnd 77, , ,9 30,4 25,4 24,2 Nämnd för arbete & välfärd 27,3 296,7 252,8 43,9 42,5 29,1 Ekonomiskt bistånd -9,4 63,6 60,0 3,6 3,6 3,0 TN teknisk förvaltning 11,3 116,6 130,3-13,7-13,8-0,4 TN skogsvård och natur 11,1-0,1 2,6-2,7-2,7-3,2 TN parkeringsköp 1,3 0,0-9,2 9,2 9,2 9,2 TN teknisk produktion 16,0 0,0 7,3-7,3-7,3-1,9 TN biogas -8,9 0,0 0,6-0,6-0,6-0,9 TN avfallshantering 30,0 0,0-2,4 2,4 2,5-3,1 TN VA-verksamhet 8,9 0,0-22,9 22,9 22,7 7,9 Byggnadsnämnd 9,4 12,5 7,6 4,9 4,8 3,5 Kultur- och fritidsnämnd 0,9 151,1 150,6 0,5 0,4-1,0 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 3,9 8,6 7,1 1,5 1,5 0,4 Valnämnd 0,7 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 Överförmyndarnämnd 0,0 4,1 7,1-3,0-3,0 0,4 Värends Rtj 0,0 47,6 47,6 0,0 0,0 0,0 Fastigheter förvaltade av Vöfab 0,0 0,0 1,0-1,0-1,0-1,0 Gemensam finansiering 0, , ,6 54,7 54,7-26,0 SUMMA 234,9-21,4-208,0 186,6 161,1 88,1 skattefinansierad vht 196,0-21,4-182,7 161,3 135,9 83,3 taxefinansierad vht 38,9 0,0-25,3 25,3 25,2 4,8

127 BN KFN KF REV KS NAV MHN UN ON VN ÖN TN VRT VA AVF BGAS PROCENT PROCENT 160,0 140,0 NÄMNDER/STYRELSERS NETTOKOSTNADER UTFALL JAN-OKT 80,9% (82,5) ,0 100,0 80,0 60, ,0 20,0 0,0 BN KFN KF REV KS NAV MHN UN ON VN ÖN TN VRT NÄMND DRIFTBUDGETENS KOSTNADER, RIKTPUNKT 83,3% UTFALL JAN-OKT, 85,3% (85,3%) 225,0 210,0 195,0 180,0 165,0 150,0 135,0 120,0 105,0 90,0 75,0 60,0 45,0 30,0 15,0 0, NÄMND

128 BN KFN KF REV KS NAV MHN UN ON VN ÖN TN VRT VA AVF BGAS PROCENT DRIFTBUDGETENS INTÄKTER, RIKTPUNKT 83,3% UTFALL JAN-OKT 97,4,% (93,0%) NÄMND Försörjningsstöd 12 mån, brutto tkr Budget Utfall

129 ÄRENDE Dnr KS Petra Grankvist förvaltningsekonom Tel Kommunstyrelsen Ändring av interna anvisningar för kommunstyrelsen som nämnd för budgetarbete, månatlig budgetuppföljning samt hantering av eget kapital Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att anta föreslagna ändringar av interna anvisningar för budgetarbete, månatlig budgetuppföljning samt hantering av eget kapital gällande kommunstyrelsen som nämnd. Bakgrund Förslaget har sin grund i kommunfullmäktiges beslut Riktlinjer för budget, rapporter, bokslut och årsrapporter där det slås fast att varje nämnd ska upprätta interna anvisningar för månatlig budgetuppföljning samt anvisningar för överföring av över- respektive underskott vid årsskiftena. Anvisningarna skall ange befogenhetsfördelningen mellan nämnd och dess förvaltning. Kommunstyrelsen har antagit interna anvisningar för budgetarbete, månatlig budgetuppföljning samt hantering av eget kapital för kommunstyrelsen som nämnd (KS/2012:299). I anvisningarna anges att riktlinjerna ska ses över kontinuerligt och ändringar ska beslutas av kommunstyrelsen. De ändringar som gjorts är att anpassa anvisningarna till delårsbokslut efter april. Genomstruken kursiv stil är text som tagits bort. Ny text anges i kursivt. De uppdaterade interna anvisningarna för budgetarbete, månatlig budgetuppföljning samt hantering av eget kapital för kommunstyrelsen som nämnd bifogas. Bedömning "[Skriv text här]" Beslutet skickas till För åtgärd Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post petra.grankvist@vaxjo.se

130 ÄRENDE Dnr KS "[Skriv text här]" För kännedom förvaltningsekonom Monica Skagne kommunchef Petra Grankvist förvaltningsekonom 2 (2)

131 Petra Grankvist förvaltningsekonom Tel Kommunstyrelsen Interna anvisningar för kommunstyrelsen som nämnd för budgetarbete, månatlig budgetuppföljning samt hantering av eget kapital Bakgrund Enligt kommunfullmäktiges beslut om Riktlinjer för budget, rapporter, bokslut och årsrapporter ska varje nämnd upprätta interna anvisningar för månatlig budgetuppföljning, anvisningar för investeringar samt anvisningar för intern överföring av över- respektive underskott vid årsskiftena. Anvisningarna ska ange befogenhetsfördelningen mellan nämnd och dess förvaltning. Kommunstyrelsen har antagit interna anvisningar för budgetarbete, månatlig budgetuppföljning samt hantering av eget kapital för kommunstyrelsen som nämnd (KS/2012:299). I anvisningarna anges att riktlinjerna ska ses över kontinuerligt och ändringar ska beslutas av kommunstyrelsen. Befogenhetsfördelning Kommunstyrelsen som nämnd har det övergripande ansvaret och beslutar om internbudget och verksamhet inom den ekonomiska ram som kommunfullmäktige tilldelar. Kommunchefen har det övergripande ansvaret för att ta fram och verkställa kommunstyrelsens internbudget. Kommunchefen beslutar även om omdisponeringar av anslagen inom verksamhetsgrupperna externa utgifter & bidrag samt kommunledningsförvaltning. Kontorschefer och motsvarande har budgetansvaret inom sina verksamheter. Inom kommunstyrelsens delegationsordning anges delegation för vissa ekonomiska frågor. Med utgångspunkt från kommunens allmänna tidplan fastställer kommunledningsförvaltningen en intern tidplan för det egna budget- och uppföljningsarbetet. Den interna tidplanen liksom ekonomikontorets allmänna anvisningar ska följas. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 1 (3) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress V Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg Hemsida E-post petra.grankvist@vaxjo.se

132 Budgetarbetet Kommunstyrelsen som nämnd föredrar den egna verksamhetens förändrings- och resursbehov i kommunstyrelsens budgetberedning. Med utgångspunkt från kommunfullmäktiges budgetbeslut tar kommunledningsförvaltningen fram ett förslag till internbudget. Internbudgeten ska visa kostnader, intäkter och netto sammantaget för respektive verksamhetsgrupp politisk verksamhet, externa utgifter & bidrag samt kommunledningsförvaltning. Den ska också ta upp de av fullmäktige angivna målsättningarna kopplade till god ekonomisk hushållning och de mål för verksamheter i övrigt som är prioriterade i fullmäktiges budget. Kommunledningsförvaltningens verksamhetsplan med driftbudget ska läggas som bilaga till internbudgetförslaget. Förslaget förankras i politisk beredning innan det tas upp till politisk behandling i KSAU och kommunstyrelsen som nämnd. Uppföljningsarbetet Kommunstyrelsen behandlar uppföljningsrapporterna för sina verksamheter. Kommunledningsförvaltningen ska upprätta uppföljningsrapporter månadsvis för kommunstyrelsens verksamheter med undantag för januari, februari och juli månader. Uppföljningsrapporterna för mars april och augusti avser delårsbokslut och för december bokslut. Uppföljning av målsättningar ska alltid göras till varje delårsbokslut delårsbokslut efter augusti och vid behov vid månadsrapporteringen. Redovisningen i övrigt ska göras sammantaget för verksamhetsgrupperna kommunstyrelsens politiska verksamhet, externa utgifter & bidrag samt kommunledningsförvaltning. Vid behov kan verksamheter lyftas upp särskilt. Måltidsorganisationen och exploateringsredovisningen redovisas särskilt under egna avsnitt. Den siffermässiga redovisningen ska göras per kostnader intäkter netto samt avvikelse mot budget för tidsperioden vid varje delårsbokslut och i övrigt budgetavvikelse netto. Delårsrapporterna ska i sin utformning följa kommunens allmänna anvisningar. Månadsrapporterna ska beskriva nuläget och innehålla förklaringar till avvikelser mot budget. 2 (3)

133 Varje kontorschef med budgetansvar ska göra en avvikelserapportering månadsvis, med undantag januari, februari och juli, till förvaltningsekonomen. Om underskott befaras, uppdrag inte kan utföras eller fastställda mål befaras inte kunna uppfyllas inom fastställd tid måste åtgärder som syftar till ökad måluppfyllelse, kostnadsminskning och/eller intäktsökning föreslås. Engångsbelopp och kostnader för extraordinära händelser ska redovisas särskilt. Hantering av över- och underskott Kommunstyrelsen redovisar över- respektive underskott sammanlagt för sina verksamheter till fullmäktige. Kommunfullmäktige beslutar om balansering av årets resultat för nämnder och styrelser i ett eget kapital. Kommunchefen beslutar om fördelning av över- respektive underskott för internbudgetens verksamheter inom gruppen kommunledningsförvaltning. Ianspråktagande av eget kapital Kommunfullmäktige beslutar om balansering av årets resultat för nämnder och styrelser i ett eget kapital. Under förutsättning att fullmäktige inte beslutar annat förfogar nämnd över och beslutar om det samlade egna kapitalet. Kommunstyrelsen som nämnd kan besluta att ianspråkta sitt eget kapital i samband med budgetbeslutet, behandling av uppföljningsrapporter eller vid bokslutets politiska beredning genom att föreslå kommunstyrelsen att använda det egna kapitalet. Översyn av de interna riktlinjerna De interna riktlinjerna för budget, uppföljning och hantering av eget kapital ska ses över kontinuerligt. Ändringar ska beslutas av kommunstyrelsen. 3 (3)

134 ÄRENDE Dnr Agnes Alm Handläggare Tel Kommunstyrelsen Beslut avseende Lokal handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism Förslag till beslut 1) Kommunstyrelsen antar Lokal handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. 2) Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att tillsätta ett projekt för att under år 2017 genomföra arbete i enlighet med handlingsplanen. Bakgrund Kommunstyrelsen gav i 437/2015 kommunchefen i uppdrag att bereda en lokal handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Flertalet kommuner har tagit fram lokala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism och många kommuner har påbörjat ett arbete för att förebygga och motverka våldsbejakande extremism. Föreliggande handlingsplan beskriver arbetet inom Växjö kommun och det arbete som Växjö kommun bedriver i samverkan med andra aktörer. Kommunchefen föreslår att arbetet i enlighet med handlingsplanen ska bedrivas i projektform med tyngdpunkt på första halvåret För projektet kan då tillsättas en styrgrupp, en arbetsgrupp och en projektledare. Bedömning Regeringens nationella samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism har i sitt arbete sett att det lokala arbetet mot våldsbejakande extremism blir mer framgångsrikt när den lokala samverkan utgår ifrån någon form av strategiskt dokument. Rekommendationer har lämnat för hur en lokal handlingsplan kan utformas vilka följts i framtagande av nu beredd handlingsplan. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post info@vaxjo.se 1 (2)

135 ÄRENDE Dnr «Databas» «Diarienr» Konsekvensanalys För att det ska bli tydligt vilka mål kommunen har för arbetet mot våldsbejakande extremism är det viktigt att det preciseras i ett styrdokument. Ett framtida projekt har stora fördelar om inriktningen beslutats på en strategisk nivå eftersom de flesta förvaltningar och flertalet bolag bör involveras i arbetet. Implementering och uppföljning Ett projekt bör tillsättas inom kort med avsikt att påbörja ett aktivt arbete i början av Styrgrupp och arbetsgrupp kan då i detalj styra och utföra arbetet i enlighet med de intentioner som anges i lokala handlingsplanen. Återrapportering sker till Kommunstyrelsen senast i slutet av år Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchefen För kännedom Alla bolag och förvaltningar Monica Skagne Kommunchef 2 (2)

136 LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM Växjö Kommun Efter remissrunda DNR

137 Innehåll BAKGRUND... 3 ÖVERGRIPANDE SYFTE I HANDLINGSPLANEN... 3 VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM OCH DESS ORSAKER... 4 Tre våldsbejakande extremistiska miljöer... 4 Varför ansluter sig personer till våldsbejakande extremistiska rörelser?... 6 LÄGESBILD VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM... 6 Lokal lägesbild i Växjö Kommun... 6 FÖREBYGGANDE ARBETE FÖR ATT MINSKA GROGRUND FÖR VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM... 7 ATT VÄRNA DEMOKRATIN... 8 MOTVERKA ATT VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISTISKA MILJÖER FÅR FOTFÄSTE... 8 MOTVERKA ATT INDIVIDER HAMNAR I RISKZON... 8 MINSKA RISKEN FÖR INDIVIDER I RISKZON... 9 RISK FÖR ATT ÅTGÄRDER ANVÄNDS SOM KAN VARA KONTRAPRODUKTIVA... 9 SÄRSKILT OM ARBETE PÅ INDIVIDNIVÅ Sociala insatsgrupper Informationsöverföring KOPPLING TILL ANDRA STYRDOKUMENT I KOMMUNEN Kommunens mångfaldsprogram Samverkansöverenskommelse med polisen Kommunens värdegrund

138 Bakgrund Kommunstyrelsen fattade beslut om att uppdra åt kommunchefen att bereda en lokal handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Dnr ). Flertalet kommuner har tagit fram lokala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism och många kommuner har påbörjat ett sådant arbete. Regeringens nationella samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism har i sitt arbete sett att det lokala arbetet mot våldsbejakande extremism blir mer framgångsrikt när den lokala samverkan utgår ifrån någon form av strategiskt dokument. En handlingsplan kan vara ett stöd för att konkretisera det förebyggande arbetet. För arbetet med att upprätta en sådan handlingsplan har nationella samordnaren presenterat 12 rekommendationer, dessa har beaktats i upprättandet av handlingsplanen. 1 Föreliggande handlingsplan beskriver arbetet inom Växjö kommun och det arbete som Växjö kommun bedriver i samverkan med andra aktörer. Handlingsplanen är, när det gäller åtgärder, tidsbegränsad till perioden till och med Övergripande syfte i handlingsplanen Nedan följer ett antal huvudmål för kommunens arbete mot våldsbejakande extremism. Kommunens huvudmål är: Att Växjö kommun ska arbeta för att alla medborgare ges möjligheter till insyn och inflytande i den demokratiska processen inom kommunen, både avseende de politiska processerna och avseende tjänstepersonstyrt arbete, i syfte att värna demokratin Att Växjö kommun aktivt ska arbeta för att motverka att våldsbejakande extremistiska miljöer får fotfäste i kommunen att Växjö kommun ska arbeta för att motverka att individer hamnar i riskzon för att radikaliseras till att bli våldsbejakande extremister att Växjö kommun ska arbeta med de som identifierats vara i riskzon att bli, eller redan har blivit, radikaliserade till våldsbejakande extremism För att genomföra kommunens mål har det beslutats att ett projekt tillsätts som får i uppdrag att utforma arbetet och ta fram relevanta åtgärder i enlighet med kommunens huvudmål. Arbetet ska ledas genom en styrgrupp och utföras i en arbetsgrupp. Projektet ska starta senast början av år 2017 och pågå hela år Projektet ska för arbetet mot våldsbejakande extremism: Identifiera och säkerställa varje förvaltning och bolags ansvar Identifiera och säkerställa styrning och uppföljning inom kommunen och intressenter utanför kommunen Identifiera och säkerställa informationsspridning och informationshantering inom kommunen och intressenter utanför kommunen. Identifiera och använda relevanta samverkansforum Se över och lämna förslag på hur utbildningsbehov kan tillmötesgås 1 Nationella samordnaren: Tolv rekommendationer vid upprättande av en lokal handlingsplan mot våldbejakande extremism. (2015) 3

139 Våldsbejakande extremism och dess orsaker Med extremism avses uppfattningen att det krävs extrema metoder för att förändra samhället. Extremism är dock inget problem för samhället om det inte samtidigt är kopplat till våld eller andra brott. Våldsbejakande extremism beskriver de personer, rörelser och ideologier som förespråkar en våldsam väg för att skapa det som enligt deras tolkning är idealsamhället. Dessa personer och grupper accepterar inte den demokratiska samhällsordningen och anser därför inte att förändring kan eller ska nås inom ett parlamentariskt system. Hela politiska systemet och det demokratiska rättssamhället underkänns. I begreppet våldsbejakande extremism inkluderas alla former av brottslig verksamhet som är ideologiskt motiverad. I Sverige finns idag huvudsakligen tre våldsbejakande extremistiska miljöer; vit makt-miljön som traditionellt sett har politisk hemvist i extremhögern, den autonoma miljön som är politiskt vänsterextremistisk samt den islamistiska extremistiska miljön som hämtar politisk argumentation ur en extrem tolkning av religionen islam. Typiskt för de våldsbejakande extremistiska ideologierna som finns närvarande i det svenska samhället är att de anser sig vara den goda kraften som kämpar för det som är rätt. De vill skapa det samhälle där de som inkluderas i respektive ideologi och anses vara de goda ska kunna leva det liv som utifrån extremisternas ideologiska inriktning är rätt och önskvärt. Man kan också se att alla våldsbejakande miljöer anser sig vara utsatta för angrepp vilket leder till en form av självförsvarsretorik och rättfärdigande av våldsamma angrepp mot de som ses som motståndarna eller legitima måltavlor. Våldsbejakande extremism omfattar inte bara våld utan all form av brottslighet som kan knytas till en extremistisk ideologi. Det är en stor spännvidd av brott som det kan handla om, allt från normalt sett mindre allvarliga brott till terrorbrott. Tre våldsbejakande extremistiska miljöer 2 I Sverige har det en längre tid funnits ideologiska motiv till våld, hot och andra brott som kunnat knytas till tre olika miljöer. Benämningen av de våldsbejakande miljöerna är hämtade från Säkerhetspolisen och följer den vedertagna terminologin för beskrivningen av dessa miljöer. Autonoma miljön Den autonoma miljön hämtar politisk argumentation i drömmar om ett klasslöst samhälle med direktdemokrati. Kampanjer och aktioner som kan kopplas till miljön har bedrivits med ledmotiv om kamp mot fascism, rasism, sexuellt förtryck, plågsamma djurförsök, orättvist ägande och exploatering. På senare tid finns också exempel på temat asylrätt. Detta gör att det inom miljön finns mål som många i samhället skulle ställa sig bakom, dock är det metoderna som personer utanför miljön tar avstånd ifrån. Individer inom autonoma miljön begår grova övergrepp mot meningsmotståndares demokratiska fri- och rättigheter i kampen för de politiska målen. 2 Brottsförebyggande rådet och Säkerhetspolisen (2010). Våldsam politisk extremism. Sid DS 2014:4 Våldsbejakande extremism Nuläge och tendenser (2014). Sid (samtalskompassen)

140 Vit makt-miljön Inom vit makt-miljön finns en tydlig rasism och att man värnar om det man uppfattar som det svenska och nordiska. Det finns en uppfattning om den vita människans överlägsenhet och därför anses det motiverat att begå olika typer av brott mot personer som inte räknas till gruppen. Även om det talas om kulturella skillnader så är det etniska och medfödda skillnader som avses. Det finns därtill ett hat mot judar, romer och personer som inte följer heteronormen. En tydlig islamofobi och en uppfattning om att västvärlden påverkas negativt av invandring av muslimer är också en del av retoriken. Inom miljön finns uppfattningen om en judisk världskonspiration och man ser tecken på denna i många olika sammanhang. Journalister och olika myndighetsföreträdare kan anklagas vara en del av denna och därför vara målgrupper för brott från personer inom miljön. Våldsbejakande islamistisk extremism Våldsbejakande islamistiska extremister vill förändra samhället utifrån en agenda där en extrem tolkning av religionen islam ska vara styrande för hela samhällsordningen, rättssystemet och levnadsvanor. Till allra största del riktas denna våldsbejakande extremism mot utlandet, d.v.s. att det är i andra delar av världen där man vill att denna förändring av samhället ska ske. Det finns dock exempel på terrorbrott som riktats även mot Sverige. Våldsbejakande islamitisk extremism motiveras av upplevda angrepp, både genom att utländska trupper befinner sig i muslimska länder och upplevda kränkningar och orättvisor mot islam och muslimer. Personer som inte följer den av extremisterna uttolkade rätta läran om islam anses vara legitima mål i kampen. Även om resor till konfliktzoner för att delta i strider eller terrorträning inte är ett nytt fenomen så har det ökat på senare tid. Terrororganisationen Daesh, som kontrollerar territorier i Syrien och Irak sprider propaganda vilket lockat redan radikaliserade personer att resa dit. Nyligen införd lagstiftning har medfört att sådana resor kriminaliserats. Bedömningen i Sverige idag är att terrorhotet huvudsakligen kommer från våldsbejakande islamistisk extremism. Sverige ses som ett fortsatt legitimt, men inte prioriterat, mål för terrorangrepp, både från aktörer som befinner sig i Sverige och aktörer utomlands. Det finns personer som har både avsikt och förmåga att genomföra terrorattentat i Sverige. 3 Ensamagerande Ensamagerande gärningsmän finns inom alla ideologiska inriktningar. Det finns också ensamma gärningsmän som drivs av andra motiv än ideologiska, det kan vara hämndmotiv eller svartsjuka, ekonomiska eller helt andra. Det finns också gärningsmän som begår grova våldsbrott utan egentligt motiv, t.ex. pga. psykisk sjukdom. Inom våldsbejakande islamistiska extremismen har det funnits uppmaningar att var och en som kan bidra i kampen ska göra det. Om det inte finns möjlighet till storskaliga attentat så uppmanas det till att små attentat ska genomföras med de medel som står till buds. Detta har gjort att det finns ett antal exempel på ensamagerande gärningsmän inom den ideologiska inriktningen. Det är dock svårt att urskilja vilka gärningsmän som agerar helt ensamma, utan någon kontakt eller något stöd från någon annan. Det är dessutom ändå i grunden samma förebyggande arbete som ska ske gentemot alla potentiella gärningsmän inom de olika ideologiska inriktningarna och det har därför inte ur den aspekten någon större betydelse om en gärningsman kommer att agera ensam eller inte. 3 Pressmeddelande Säkerhetspolisen

141 Varför ansluter sig personer till våldsbejakande extremistiska rörelser? Orsakerna till att en individ blir extremist och förespråkar att det är legitimt att driva fram förändringar i samhället genom våld är lika många som det finns individer som är extremister. Man brukar tala om en radikaliseringsprocess, en sorts social process som leder till en acceptans för våld. Tidigare var många forskare överens om att radikaliseringsprocessen löpte över en viss tid och följde mer eller mindre definierbara delprocesser. Numera är man medveten om att radikaliseringsprocessen kan gå fort om det finns förutsättningar för det. Det är mycket som inte är tillräckligt beforskat när det gäller hur och när radikalisering går till men det som står klart är att det alltid är individuella orsaker bakom varje enskild radikaliseringsprocess. Den unika sammansättningen av upplevelser, erfarenheter, miljöpåverkan, psykologiska förutsättningar t.ex. genom impulsivitetskontroll, maktbegär och långt mycket mer som påverkar om, och i så fall hur, en person kan bli en våldsbejakande extremist. Några exempel på faktorer som ofta beskrivs verka pådrivande eller tilldragande för radikalisering är: Upplevt förtryck eller diskriminering Brist på framtidstro, begränsad social mobilitet, frustration Identitetssökande, upplevd kulturkrock Spänningssökande, fascination för våld och vapen Låg självkänsla, tilltalas av enkla förklaringar Erfarenheter av våld eller andra trauman Möjligheten att i den ideologiska miljön hitta social gemenskap och uppmärksamhet, vänskap och att bli betydelsefull Anammad ideologi, d.v.s. att man upplever att man gör det enda rätta Radikalisering går dock inte att förklara på något enkelt sätt. Även om att dessa uppräknade faktorer kan finnas hos personer som har radikaliserats så kan andra ha samma upplevelser eller beskrivas ha samma psykologiska förutsättningar utan att bli radikaliserade. Det finns också faktorer som motverkar radikalisering, t.ex. demografisk otillgänglighet genom familjeförpliktelser, tidskrävande arbete m.m. Lägesbild våldsbejakande extremism Lokal lägesbild i Växjö Kommun Växjö kommun är en medelstor stad där det bör förväntas att problematiken med våldsbejakande extremism varken är mer eller mindre omfattande än i andra, till storleken, jämförbara städer. Det finns en historik av mer framträdande vit makt-miljö och autonom miljö som dock bleknat idag. Såsom på många platser i Sverige idag är det den våldsbejakande islamistiska extremismen som hamnat i fokus, speciellt genom det ökande resandet till konfliktzoner som dessutom blivit kriminaliserat sedan 1 april Det är troligt att det finns personer från Växjö kommun som varit i konfliktzoner och sedan återvänt till kommunen. Det är i sig inte ett mått på våldsbejakande extremism men visar att det är problematik som kommunen måste beakta i utformningen av det brottsförebyggande arbetet. 6

142 Förekomsten av våldsbejakande extremism kan skifta mycket över tid, både till omfattning och typ av aktiviteter. Viss verksamhet kan förflyttas från gator och torg till internet eller från sociala medier och andra internetbaserade kommunikationsforum till fysiska mötesplatser. Aktivitetsnivån inom olika miljöer kan också skifta, ibland baserat på att en viss tongivande person tillkommer eller lämnar miljön och ibland som en reaktion på något som skett i omvärlden. Ibland också som ett svar på förändrade aktiviteter inom andra våldsbejakande miljöer. Det är viktigt att vara uppmärksam på förändringar i lägesbilden. Projektet ska ta utgångspunkten i sitt arbete i en aktuell lägesbeskrivning. I samverkansöverenskommelsen mellan polisen och kommunen framgår att aktuella lägesbilder och kontinuerlig underrättelseinhämtning är viktig. Den information som delas inom brottsförebyggande rådet bör kunna ligga till grund för arbetet i projektet mot våldsbejakande extremism. Förebyggande arbete för att minska grogrund för våldsbejakande extremism Det tidigaste förebyggande arbetet sker innan det finns några indikationer på våldsbejakande extremism på en ort eller knutet till enskilda individer. Det bästa skyddet är att utforma samhället så att det inte skapas delar av samhället som utgör isolerade öar och saknar tillräcklig sammanflätning med samhället i stort. Det gäller också på individnivå, att alla individer har en framtidstro, känner sig delaktiga i samhället och får sina behov tillgodosedda. Det är också viktigt med fungerade demokratiska institutioner i samhället så att den som behöver hjälp får det och att det finns möjlighet att påverka sin egen framtid. Alla individer som på något sätt kan behöva extra stöd får tillgång till det, allt i syfte att allas möjligheter till att få goda chanser att bli sedda, förverkliga drömmar och känna sig delaktiga i samhället. Tidigt förebyggande arbete är därmed mycket långt ifrån extremism och handlar istället om att det finns fungerande sjukvård, skola, rättssystem, tillgång till bostäder, arbete, fritidssysselsättningar och samhällen fria från utestängning från arbetsmarknaden, social och ekonomisk misär, diskriminering, korruption, osv. Sveriges kommuner och landsting (SKL) drar några generella slutsatser i sin studie om lokala insatser mot våldsbejakande extremism. 4 Samverka jämt inte bara när det är absolut nödvändigt. Var uppdaterad på situationen i kommunen. Dra nytta av olika aktörers engagemang, kompetens och styrkor. Bygg på den verksamhet som redan finns. Arbeta på många fronter främjande, förebyggande, motverkande. Sätt individen och inte ideologin i centrum. Det innebär att kommunen ska fortsätta med de samverkansforum som finns och bygga på ett nytt område, i de forum där detta är ett aktuellt ämne och inte redan har gjorts. Struktur för att ta fram lägesbild finns genom samverkansöverenskommelsen med polisen. 4 SKL: Lokala insatser mot våldsbejakande politisk extremism en exempelskrift. (2010) 7

143 Att värna demokratin Kommunerna är mycket viktiga aktörer i arbetet för att värna demokratin. I utredningen om förslag om samverkan och utbildning för att effektivare förebygga våldsbejakande extremism finns en tydlig beskrivning av kommunernas roll i det förebyggande arbetet 5 : De har dels egen verksamhet inom inte minst skola, fritid och socialtjänst, som medverkar till att främja kunskap om demokrati och mänskliga rättigheter och till att människor känner tillhörighet och trygghet i samhället. Kommunerna är dessutom viktiga som noder ut mot ideella och demokratifrämjande aktörer i samhället i övrigt. Växjö Kommun ska bidra till att förstärka arbetet med alla medborgares möjligheter till insyn och inflytande i den demokratiska processen inom kommunen, både avseende de politiska processerna och avseende tjänstepersonstyrt arbete i syfte att värna demokratin. Arbetet ska utgå ifrån kommunens värdegrund där vi möter alla med respekt, kan jobbet, gör verksamheten bättre och skapar en hållbar framtid. Motverka att våldsbejakande extremistiska miljöer får fotfäste Lägesbilden kan förändras snabbt i en kommun vilket gör att det krävs goda strukturer för att både upptäcka och motverka våldsbejakande extremism. I de fall regelrätta organisationer som är öppna med vad de står för vill hyra lokaler, söker bidrag från kommunen eller tillstånd för offentliga platser så måste det finnas rutiner för att både upptäcka och hantera det. Våldsbejakande extremism visar sig dock många gånger inte i organiserad form och då krävs istället att argumentation, symboler och aktiviteter kan kännas igen. Det krävs att kommunanställda har kunskap, förståelse och en medvetenhet för att identifiera den våldsbejakande extremism som visar sig i kommunen och för att kunna arbeta mot att våldsbejakande extremistiska miljöer får fotfäste i kommunerna. Motverka att individer hamnar i riskzon Det finns fortfarande mycket vi inte vet om radikalisering eller hur och varför en individ blir våldsbejakande extremist. Några gemensamma nämnare har dock identifierats och det visar att socialt förebyggande arbete som vidtas för att unga inte ska hamnar i riskzon i andra avseenden även är tillämpligt när det gäller förebyggande arbete mot våldsbejakade extremism. Utgångspunkten för det förebyggande arbetet ska därför vara risk- och skyddsfaktorer, precis som när det gäller barns utsatthet och utveckling. För att det inte ska uppstå osäkerheter krävs att det tydliggörs hur arbetet ska bedrivas för att motverka att individer hamnar i riskzon för att radikaliseras till att bli våldsbejakande extremister. Se vidare i Socialstyrelsens vägledning för socialtjänstens arbete i ärenden med våldsbejakande extremism. 6 De grupper som i andra sammanhang bedöms som särskilt sårbara är därför också prioriterade i arbetet mot våldsbejakande extremism. Alla sårbara grupper räknas inte upp här men finns beskrivna och prioriterade i kommunens olika verksamheter. Ett exempel är unga som varken arbetar eller studerar. Inom kommunens egna och upphandlade verksamheter finns boenden, vård och skola för vissa grupper av unga som är särskilt utsatta av olika skäl. Det kan vara boende för unga med kriminell 5 SOU 2013:81 När vi bryr oss - förslag om samverkan och utbildning för att effektivare förebygga våldsbejakande extremism. Se också Samtalskompassen som är en delredovisning i samma uppdrag 6 Socialstyrelsen (2016) Våldsbejakande extremism Stöd för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna 8

144 belastning, missbruk, social utsatthet, boende för ensamkommande flyktingbarn osv. Unga personer med någon form av utsatthet och som därigenom har färre skyddsfaktorer och fler riskfaktorer kan möjligen vara mindre motståndskraftiga för rekrytering till våldsbejakande extremism. Växjö kommun bör därför särskilt se till att det finns kunskap och en medvetenhet hos personalen på sådana boenden och bland personal som kommer i kontakt med särskilt utsatta grupper. Det finns exempel från andra kommuner där det visat sig att personer sökt arbete i verksamheter med mycket ungdomskontakter och där bedrivit rekrytering till våldsbejakande extremism. Kommunen måste således också vara uppmärksam på vilka man rekryterar till att arbeta inom kommunen. Minska risken för individer i riskzon Eftersom det saknas tydliga indikatorer för att identifiera vem som befinner sig i riskzon för våldsbejakande extremism så är det samma risk- och skyddsfaktorer som för annat socialt arbete som kommunen ska prioritera sitt arbete utifrån. I Växjö kommun bedrivs arbete med sociala insatsgrupper vilket är ett arbetssätt för att stödja unga att lämna en kriminell livsstil. Det finns inget hinder i att den kriminalitet som motiverar insatser genom sociala insatsgrupper är ideologiskt motiverad. Det är brottsligheten och inte ideologin som ska vara i fokus. Mer information om arbete med sociala insatsgrupper vid våldsbejakande extremism i Socialstyrelsens vägledning. 7 Se också beskrivningen i avsnittet nedan där det kort redogörs för metoden. Det är viktigt att kommunen tydligt tagit ställning till hur man inom kommunen ska arbeta med de som identifierats vara i riskzon att bli, eller redan har blivit, radikaliserade till våldsbejakande extremism och när det ska ta beslut om särskilda insatser. Risk för att åtgärder används som kan vara kontraproduktiva Kommunen ska inte vidta åtgärder som motiveras av att de syftar till att förebygga eller motverka våldsbejakande extremism. Det riskerar att stigmatisera områden, personer eller grupper på ett sätt som är icke önskvärt och dessutom riskerar att bli kontraproduktivt. Eftersom de kända orsakerna till våldsbejakande radikalisering ofta är generella och ändå motiverar stöd och insatser så finns det ingen anledning att särskilt betona att de vidtas med anledning av att man vill förebygga våldsbejakande extremism. På individnivå vara fokus vara de allmänt vedertagna risk- och skyddsfaktorerna för att involveras i kriminalitet eller annat socialt nedbrytande beteende. Det finns bedömningsinstrument som är framtagna utifrån risk- och skyddsfaktorer som är beprövade och som i första hand ska användas för att utröna stödbehov. I våldsbejakande ideologier finns ofta en självförsvarsretorik där man upplever sig utsatt för angrepp och där den egna våldsamma vägen bara är ett självförsvar mot detta angrepp. Ingripanden från myndigheter kan leda till att de ideologiska föreställningarna bekräftas. Det finns exempel på strategier från våldsbejakande extremister där man försöker få myndigheter att reagera kraftigt vilket sedan används för att skapa splittring mellan olika delar av samhället och därmed möjlighet till ökad rekrytering. 7 Socialstyrelsen (2016) Våldsbejakande extremism - Stöd för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna 9

145 Om det finns personer som är involverade i ideologiskt motiverad brottslighet så finns det inte heller i sådana situationer skäl att ingripa mot den ideologiska uppfattningen. Det är istället konsekvensen av personens val som ska vara utgångspunkten för att hitta vägen till förändring. Vad har personen gjort avkall på för att leva det liv som denne gör nu? Vilka risker finns med den kriminalitet personen är involverad i? Särskilt om arbete på individnivå I arbetet på individnivå finns väl fungerande och upparbetade strukturer mellan polisen och socialtjänstens avdelning barn- och familj, mellan den avdelningen och öppenvårdsverksamheten, mellan skola och socialtjänst osv. Det är i dessa, redan befintliga och inarbetade strukturerna som det dagliga arbetet sker när olika myndigheter kommer i kontakt med individärenden avseende våldsbejakande extremism och ska slussa dessa vidare. Det ska inte skapas särskilda forum för samverkan eller särskild väg för informationsöverföring i arbetet mot våldsbejakande extremism. Sociala insatsgrupper Arbetsmetoden används främst för att hjälpa och stödja unga att lämna en kriminell livsstil men är tillämplig för individer i alla åldrar som behöver ett samlat stöd från samhället för att upphöra med sin kriminalitet. Att individens brottslighet är ideologiskt motiverad utgör inget hinder för att sociala insatsgrupper används utan bör snarare uppmuntras. Sociala insatsgrupper drivs under ledning av socialtjänsten och arbetssättet möjliggör att hjälp och stöd samordnas kring en individ. Socialtjänsten är ansvarig för att berörda myndigheter och aktörer görs delaktiga utifrån den unges individuella behov. Arbetet innebär att socialtjänsten, polisen och andra myndigheter och aktörer tillsammans fokuserat och uthålligt använder sin samlade kompetens för att stödja den unge. För att en individ ska kunna ingå i en social insatsgrupp krävs ett samtycke till informationsutbyte mellan berörda myndigheter, jml. 10 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Samtycket bör vara skriftligt. I en social insatsgrupp har alla inblandade myndigheter och aktörer, genom samtycket, samma kunskap om en individ. Det ökar förutsättningarna för att rätt myndighet gör rätt sak, och att det sker i rätt ordning. I en individuell handlingsplan framgår vilka aktörer som har ansvar för personen, hur och när insatser ska ske och vem som har ansvar för respektive insats. Det arbete och de insatser som görs för individen i en social insatsgrupp sker inom ramarna för de medverkandes ordinarie verksamhet. Socialtjänsten ansvarar för att upprätta en gemensam åtgärdsplan där det framgår vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska genomföra vad, när varje åtgärd ska vara genomförd och hur genomförandet ska dokumenteras. Det är särskilt viktigt att den individuella planen tydligt pekar ut den unges eget ansvar och åtagande i detta arbete. Varje myndighet är ansvarig för att dokumentera sin verksamhet utifrån det egna uppdraget. 10

146 Informationsöverföring I vissa situationer kan det finnas anledning för kommunen att föra över information till polismyndigheten. När det gäller våldsbejakande extremism så kan det uppstå situationer där socialtjänsten är den första instansen som får kännedom om risk för att en person under 21 år kan komma att utöva brottslig verksamhet och det kan då finnas skäl för socialtjänsten att föra över informationen till Polismyndigheten om informationen kan användas för att förebygga brott. Aktuellt lagrum är 10 kap 18 a OSL. För att veta vilken information som kan antas förebygga brott om den förs över till polismyndigheten måste en dialog kring detta finnas. Inom hela kommunens verksamhet ska skyldigheten att anmäla oro för barn enligt SOL 14 1 beaktas. I skolmiljö, fritidsverksamhet, arbets- och praktikplatser och alla andra delar av verksamheten som berörs, kan personal komma i kontakt med våldsbejakande extremism. I de fall informationen föranleder oro för ett barn under 18 år ska detta ovillkorligen anmälan till socialnämnden. Koppling till andra styrdokument i kommunen I budgeten för år 2016 presenteras många områden som i förlängningen har bäring på Kommunens förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism eftersom det som beskrivs är fungerande grundläggande strukturer i samhället; bra skola, tillgång till bostäder, demokratifrämjande o.s.v. Kommunens mångfaldsprogram Kommunens mångfaldsprogram tar upp flera mycket viktiga aspekter som handlar om invånares demokratiska fri- och rättigheter och som i förlängningen har betydelse i det tidiga förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Som beskrivits tidigare är t.ex. upplevd diskriminering känt att det verkar pådrivande för våldsbejakande radikalisering, även om det inte på något sätt ensamt kan förklara extremism. Samverkansöverenskommelse med polisen Samverkan mellan polis och kommun ska befästas genom att myndigheterna tecknar en samverkansöverenskommelse. I Växjö kommun finns en samverkansöverenskommelse som avser åren i vilken våldsbejakande extremism är upptagen som ett särskilt område. Det framgår att det ska göras en kontinuerlig underrättelseinhämtning och en aktuell lägesbild. Utbildningsinsatser och andra åtgärder ska genomföras för att öka kompetensen på området. Det framgår att BRÅ ansvarar för framtagandet av ett särskilt handlingsprogram som tydliggör arbetet och aktiviteter för respektive område som beskrivs i samverkansöverenskommelsen. Våldsbejakande extremism är också en stående punkt på dagordningen vid BRÅ:s möten. Kommunens värdegrund Växjö kommunkoncern har en gemensam värdegrund. Den utgörs av fyra värderingar som gäller för alla som jobbar i kommunkoncernen. Värderingarna påverkar vårt sätt att vara och hjälper oss att leverera en god kommunal service och vara en attraktiv arbetsplats med en god arbetsmiljö. Det bidrar till ett hållbart arbetsliv. Värderingarna fungerar tillsammans - vi ska leva upp till dem samtidigt. Ingen är viktigare än den andra. De gäller både i relation till vår omgivning och till varandra som kollegor. Det vill säga att vi har samma förhållningssätt internt som externt: Vi möter alla med respekt, vi kan jobbet, vi gör verksamheten bättre samt vi skapar en hållbar framtid. 11

147 Sammanfattning Kommunens mål och syfte i lokala handlingsplanen för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism Arbetsområde Förebyggande arbete för att minska grogrund Motverka att våldsbejakande extremistiska miljöer får fotfäste Motverka att individer hamnar i riskzon Minska risken för individer i riskzon Kommunens mål Förstärka arbetet med alla medborgares möjligheter till insyn och inflytande i den demokratiska processen inom kommunen, både avseende de politiska processerna och avseende tjänstepersonstyrt arbete i syfte att värna demokratin Att Växjö kommun aktivt ska arbeta för att motverka att våldsbejakande extremistiska miljöer får fotfäste i kommunen Att Växjö kommun ska arbeta för att motverka att individer hamnar i riskzon för att radikaliseras till att bli våldsbejakande extremister Att Växjö kommun ska arbeta med de som identifierats vara i riskzon att bli, eller redan har blivit, radikaliserade till våldsbejakande extremism 12

148 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Skrivelse om att upprätta en lokal handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism- Anna Tenje (M) och Oliver Rosengren (M) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att bereda en lokal handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Bakgrund Anna Tenje (M) och Oliver Rosengren (M) har i en skrivelse föreslagit att kommunstyrelsen ska ge kommunchefen i uppdrag att bereda en lokal handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 590/2015 föreslagit att kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att bereda en lokal handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchefen 1 (0)

149 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Skrivelse om att utveckla gamingen i Växjö- Lennart Adell Kind (L) Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att undersöka, stödja och utforma en strategisk satsning, som bland annat tar sikte på att starta och delta i forum där olika aktörer arbetar för att såväl dataspelsindustrin som e-sporten utvecklas i Växjö. 2. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att tillsammans med övriga förvaltningar och bolag i kommunkoncernen se över hur dataspel och dataspelsteknologi kan bli en del av eller utnyttjas i den kommunala verksamheten för att förstärka och utveckla den. Bakgrund Lennart Adell Kind (L) har i en skrivelse inkommen den 15 augusti 2016 föreslagit att kommunstyrelse beslutar följande: Initiera en strategisk satsning på att utveckla dataspelsindustrin och e- sporten i Växjö Starta och delta i ett forum där olika aktörer, bl.a. Videum, näringslivet, civilsamhället m.fl., arbetar för att såväl dataspelsindustrin som e-sporten utvecklas i Växjö. Ge i uppdrag till kommunens förvaltningar att se över hur dataspel och dataspelsteknologi kan bli en utnyttjas i den kommunala verksamheten för att förstärka och utveckla den. Beslutsunderlag IT-klustret IEC har i en skrivelse inkommen den 29 september 2016 redogjort för sina synpunkter. Sammantaget ser de två möjliga spår: - Serious gaming - användning av spelteknik för att lösa olika problem och samhällsutmaningar, med tillhörande forskning och innovation, och intressenter inom näringsliv, utbildning, vård, akademi m fl områden, - E-sport, e-gaming - spelaktiviteter som främst har betydelse för civilsamhälle, besöksnäring och övriga aktörer med detta fokus. Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

150 ÄRENDE Dnr KS Kommunchefen har sedan i en skrivelse den 11 november 2016 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår bland annat att IT-sektorn är en av Växjös viktigaste och största näringslivsgrenar. Växjö har ca 460 verksamma ITföretag och dessa har ca 5000 människor anställda. Det är en av de branscher som växer snabbast både i antal anställda, i antal företag och i omsättning. Branschen är i ständig förändring och utvecklingen går i en enorm hastighet. Företagen går bra och upplever få hinder för sin utveckling. Det man huvudsakligen pekar på som ett hinder för framtiden, men även i närtid, är kompetensförsörjning. Den största utmaningen för IT-företagens fortsatta expansion och utveckling i Växjö är alltså, precis som nämnts i skrivningen, rekrytering och kompetensförsörjning. Hur ska företagen lyckas attrahera den arbetskraft man behöver för framtiden när hela världen skriker efter samma typ av kompetens. Det blir därför viktigt att kunna erbjuda något utöver det andra erbjuder, vara mer attraktiv och ha intressanta spjutspetsar. 2 (2)

151 ÄRENDE Dnr KS Johan Thorsell näringslivsutvecklare Kommunstyrelsen Skrivelse om att utveckla gamingen i Växjö- Lennart Adell Kind (L) Förslag till beslut Kommunstyrelsen stödjer skrivelsens intentioner om att strategiskt utveckla dataspelsindustrin och e-sport i Växjö. Kommunstyrelsen uppdrar åt Kommunchefen att undersöka, stödja och utforma en strategisk satsning, som bland annat tar sikte på att starta och delta i forum där olika aktörer arbetar för att såväl dataspelsindustrin som e- sporten utvecklas i Växjö. Kommunstyrelsen uppdrar åt Utvecklingsenheten i samverkan med ITenheten att tillsammans med övriga förvaltningar och bolag i Kommunkoncernen se över hur dataspel och dataspelsteknologi kan bli en del av eller utnyttjas i den kommunala verksamheten för att förstärka och utveckla den. Bakgrund Liberaler ger i sin skrivelse en beskrivning av IT- och den digitala sektorn både globalt och regionalt (i Linnéregionen, Kronoberg och Kalmar län). Framförallt ger den en bild av den digitala sektorns betydelse och de möjligheter som den digitala sektorns utveckling ger här i Växjö kommun. Liberalerna vill i skrivelsen till kommunstyrelsen att beslut fattas kring nedanstående. Initiera en strategisk satsning på att utveckla dataspelsindustrin och e- sporten i Växjö Starta och delta i ett forum där olika aktörer, bl.a. Videum, näringslivet, civilsamhället m.fl., arbetar för att såväl dataspelsindustrin som e-sporten utvecklas i Växjö. Ge i uppdrag till kommunens förvaltningar att se över hur dataspel och dataspelsteknologi kan utnyttjas i den kommunala verksamheten för att förstärka och utveckla den. Bedömning Precis som beskrivs i skrivelsen är IT-sektorn en av Växjös viktigaste och största näringslivsgrenar. Växjö har ca 460 verksamma IT-företag och dessa har ca 5000 människor anställda. Det är en av de branscher som växer snabbast både i antal anställda, i antal företag och i omsättning. Kommunledningsförvaltningen 1 (4) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post johan.thorsell@vaxjo.se

152 ÄRENDE Dnr KS Växjöföretagen i IT-sektorn är huvudsakligen små, även om det finns undantag. Flertalet har mellan 1-50 anställda. Branschen är i ständig förändring och utvecklingen går i en enorm hastighet. Företagen går bra och upplever få hinder för sin utveckling. Det man huvudsakligen pekar på som ett hinder för framtiden, men även i närtid, är kompetensförsörjning. Den största utmaningen för IT-företagens fortsatta expansion och utveckling i Växjö är alltså, precis som nämnts i skrivningen, rekrytering och kompetensförsörjning. Hur ska företagen lyckas attrahera den arbetskraft man behöver för framtiden när hela världen skriker efter samma typ av kompetens. Det blir därför viktigt att kunna erbjuda något utöver det andra erbjuder, vara mer attraktiv och ha intressanta spjutspetsar. IT-sektorn är ett generellt och brett begrepp som omfattar många olika områden och discipliner. Växjöföretagens styrka ligger huvudsakligen i ledningssystem (management system) inom finans- och bokföringsstöd, stöd för skola och undervisning, men de har också en stark position inom ITsäkerhet, kopplat både till elektronisk och fysisk säkerhet. Big data och Industri 4.0 är också begrepp som man hör allt oftare i vår region. Det handlar om att samla information genom sensorer och omsätta det i smarta/are produkter eller tjänster. Väl medvetna om vikten av IT-sektorns position, möjligheter och styrkor, har Växjö kommun stött utveckling av sektorn genom bland annat en aktiv medverkan i IEC-nätverket (ett företagskluster inom IT-sektorn) organiserat av Linnéuniversitetet. Nätverket har närmare 250 medlemsföretag i Linnéregionen. De har nyligen skapat en ideell förening och inom snart framtid ska de även etablera ett IT-institut. Det finns också en stark vilja hos Linnéuniversitetet att etablera ett tekniskt universitet med civilingenjörsutbildning där IT skulle vara en inriktning. Spelutvecklingssidan i Växjö får däremot ännu sägas vara svag. Några företag finns etablerade här, men de är främst inriktade på nät eller mobilt casino. De är huvudsakligen avknoppningar som har sitt ursprung i BossMedia. Växjöföretagen tar däremot snabba steg mot en ny typ av spelutveckling med spelifiering (gamification) som grund, sk. serious gaming (SR). Det rör sig då om användning av spelteknik för att lösa samhällsproblem. Spelifiering återfinns inom en mängd områden och det finns ofta en nära koppling till virtuella miljöer (virtual reality/vr). Det finns exempelvis företag i Företagsfabriken som genom spel snabbare kan integrera nyanlända, eller spel där man utbildar personer i olika arbetsmoment i en VR-miljö, till exempel svåra svetsningsmoment, så att man både snabbare och mer kostnadseffektivt ska kunna ta sig an nya arbetsuppgifter. 2 (4)

153 ÄRENDE Dnr KS Idag räknar man med att spelutveckling omsätter ungefär hälften av den totala IT-sektorn. Det är dessutom denna del av IT-sektorn som växer mest och snabbast. Spelande av spel är också något som växer oerhört. E-sport är ett sådant exempel som skapar otroligt stort intresse, både bland spelare, men också bland nätåskådare. I juli/augusti 2016 anordnades en e-sportsvecka (10 dagar) i Växjö. Det lockade ca 500 deltagare. Den hade 2,5 miljoner tittare om dagen på nätet och samlade in 2,7 miljoner kronor till välgörenhet. Här har Näringslivskontoret, Videum Science Park, IEC, Växjö & Co samverkat med organisatören Northern Sky. Ett samarbete som skulle kunna växa ytterligare och som skulle kunna bana ny mark inom besöksnäringen. Forskningen på Linnéuniversitetet kring spelutveckling, spelifiering och VR är idag ytterst begränsad. Det finns satsningar som direkt kan komma att förändra detta, exempelvis IST:s satsning på samarbete avseende forskning inom digitala lärandeprocesser. Det är viktigt att både universitet och grundskolor finns med i den här utvecklingsprocessen. Inte minst för Linnéuniversitetet om man har för avsikt att växa till ett tekniskt universitet. På grundskolenivå är det viktigt att både ge utrymme för e-sport och spelande, men även för programmering och spelutveckling. Det skapar en attraktivitet för unga människor att stanna kvar och utvecklas i vår region. Varför är det viktig för Växjö kommun? Näringslivskontoret vill gärna se förstärkning inom IT-sektorn när det gäller spel och spelutvecklingen. För att summera ovanstående och är framförallt viktigt ur följande perspektiv: IT-företagen i regionen behöver en i allt högre grad efterfrågad ITkompetens. En satsning på spel och spelutveckling kan locka rätt typ av kompetens/personal att flytta hit. Det diversifierar vår IT-sektor. Det stimulerar och ökar möjligheterna till nya företag och företagsetableringar. Det skapar möjligheter för befintliga företag att utvecklas i nya sektorer (genom användning av spelifiering och VR på andra användingsområden). Det lockar (unga) människor att stanna kvar i regionen. Växjö blir attraktivt. Det utvecklar och stimulerar elever, skola och forskning inom IT och bidrar därmed till framtidens lokala kompetensförsörjning. Det kan bidra till att etablera Linnéuniversitetet som ett tekniskt universitet. 3 (4)

154 ÄRENDE Dnr KS Det gör Linnéuniversitetet till ett mer attraktivt universitet för studenter. Besöksnäringen kan skapa en ny besöksnisch, oberoende av årstid. Med detta stödjer Näringslivskontoret skrivelsens syn på utvecklingen av dataspelsindustrin och e-sport i Växjö. Monica Skagne Kommunchef Thomas Karlsson Näringslivschef 4 (4)

155 1 Remissyttrande avseende utveckling av Gaming i Växjö Sammanfattning IT-klustret IEC utmärks av innovativa samarbetsformer och närhet mellan forskning, den digitala näringslivssektorn och det offentliga. Det ger goda, kanske rentav unika möjligheter att utveckla en nisch kring "serious gaming" (SG) för att lösa olika samhällsutmaningar där digtala verktyg kan göra nytta. Vi ser därmed IEC som en naturlig plattform för en satsning inom detta område. Ur näringslivets perspektiv är en satsning på gaming, intressant dels för att det bidrar till ökad attraktionskraft för de talanger som behövs i regionen, dels för en diversifiering av företagens specialiseringar. Företaget IST:s satsning på samarbete med Linnéuniversitetet (LNU) är ett tydligt bevis för relevansen av detta område. E-gaming- och e-sportarrangemang ger dessutom nya möjligheter för både besöksnäringen och arrangörer, t ex Northern Sky som stod bakom sommarens e-sportevenemang i Växjö. Forskarna är tydliga : en satsning på SG är mycket intressant och relevant för dem. Flera projektansökningar och satsningar hos LNU handlar om utveckling och användning av interaktiva verktyg för allt från visualisering av enorma datamängder till förändrade beteenden inom energiförbrukning. Sammantaget ser vi två möjliga spår som åtminstone initialt skulle kunna leva ganska självständiga liv och förmodligen också kunna dra nytta av och bidra till varandra: Serious gaming - användning av spelteknik för att lösa olika problem och samhällsutmaningar, med tillhörande forskning och innovation, och intressenter inom näringsliv, utbildning, vård, akademi m fl områden, E-sport, e-gaming - spelaktiviteter som främst har betydelse för civilsamhälle, besöksnäring och övriga aktörer med detta fokus. Vi föreslår ett första steg i form av en workshop under hösten, med en förstudie som möjligt nästa steg (se Tänkbara vägar framåt nedan). Växjö Lars Hornborg, projektledare, IEC lars.hornborg@lnu.se Med stöd från:

156 2 Näringslivet Företaget IST:s satsning på samarbete med Linnéuniversitetet avseende ny forskning inom området 1 digitala lärandeprocesser är ett område där serious gaming (se Forskningen nedan) är en självklar del. Ett annat företag som arbetar med gamingteknik för att lösa problem på nya sätt är Universal Learning Games i Växjö, som fokuserar på olika typer av lärande. De har bl a uppmärksammats för en app som ska hjälpa nyanlända att lära sig svenska. Inom e-sport/e-gaming finns bl a Northern Sky, som tillsammans med Videum Science Park och kommunens näringslivsenhet samt Växjö & co tog det ursprungliga initiativet till att undersöka förutsättningarna för en gemensam satsning. Northern Sky arrangerade sommarens 2 e-sportevenemang i Växjö, med över 2,5 miljoner tittare. Här finns naturligtvis en intressant potential för besöksnäringen.. I regionen finns sedan tidigare spelutvecklingskompetens hos t ex Play n GO och andra företag med rötter i Boss Media. Vi ser också nyetableringar, t ex DICE som nyligen etablerat Sverigekontor i Växjö, som är intresserade av området. Enligt Björn Lundsten, IEC:s näringslivsansvarige i Växjö, finns det ur ett (IT-)näringslivsperspektiv ett par olika aspekter som gör det här till ett intressant initiativ. Regionens attraktionskraft specifikt för den typ av kompetenser som IT-branschen behöver locka till sig - både i redan seniora roller och även som framtida kompetensmassa - är viktig. Att satsa på e-sport och att försöka etablera ett varumärke inom denna bransch är en efterlängtad byggsten för att bygga attraktion mot rätt sorts individer. Möjlighet att diversifiera företagsutbudet i regionen - trots att regionens näringsliv är starkt ur ett programvaruutvecklingsperspektiv så finns idag i princip ingen aktiv spelutveckling. Alla åtgärder som syftar till att jobba för nyetablering av företag av den här typen är positiva för branschen som helhet eftersom det också ökar attraktionskraften. Om man dessutom kan få universitetet att satsa ytterligare på utbildningsspår i den här genren så kan detta hjälpa det nuvarande extremt dåliga rekryterings- och kompetensförsörjningsläget. 1 mrade/ 2 Med stöd från:

157 3 Forskningen Professor Marcelo Milrad, prefekt vid institutionen för Medieteknik vid LNU, ser området som mycket 3 intressant och relevant för regionen om fokus kan ligga på Serious Gaming. Det handlar om nyttjande av spelteknik och metodik for att spelifiera (gamification) områden som skulle må bra av det inom såväl näringslivet som det offentliga. Professor Milrad nämner bl a en aktuell ansökan från Linnéuniversitetet till KK-stiftelsen med rubriken Användning av interaktiva verktyg för smart energiförbrukning i samverkan. Projektets mål är att använda bland annat interaktiv spelteknik som ett led i att stödja människors beteende för att minska på energi- och vattenförbrukning. Ett annat område som lyfts fram är den storsatsning och profilering på Big Data som nu sker inom Linnéuniversitetet. Med stora/öppna datamängder följer både utmaningar och möjligheter inom områden som visualisering, tillgänglighet, insamling och förståelse, och här kan gamification spela en viktig roll. Även inom de sociala vetenskaperna hos LNU används gamification idag för att påverka människors beteende inom t ex miljöområdet. Detta ingår i bl a professior Giangiacomo Bravos forskning. Tänkbara vägar framåt IT-klustret IEC utmärks av innovativa samarbetsformer och närhet mellan forskning, den digitala näringslivssektorn och det offentliga. Det ger goda, kanske rentav unika möjligheter att utveckla en nisch kring "serious gaming" där olika aktörer (tvärsektoriella) arbetar tillsammans för att ta fram innovativa lösningar som skulle kunna lösa en del samhällsutmaningar. I och med att IEC:s samverkansinfrastruktur är väletablerad känns det naturligt att utveckla detta område vidare med IEC som bas. Första steget: workshop Ett möjligt första steg är en workshop under hösten där alla aktörer bjuds in för att utveckla frågan Hur samlar vi krafterna på bästa sätt för att sätta Växjö på kartan inom gaming?. 3 nyttjande av spelteknik och metodik for att spelifiera (gamification) områden som skulle må bra av det inom såväl näringslivet som det offentliga Med stöd från:

158 4 Andra steget: förstudie Beroende av utfallet av en sådan workshop kan ett naturligt nästa steg bli att söka medel till en förstudie för att klargöra innehåll, potential, struktur och finansiering för ett möjligt kommande Växjö Gaming Center. Ytterligare idéer och möjligheter Idéer som förts fram av olika aktörer under tiden vi arbetat med detta svar: Skapa en arena för att fånga upp och utveckla vad IT-företagens medarbetare utvecklar på sin fritid 4 Utforska hur VR-satsningen hos Videum Science Park kan bli en viktig pusselbit Samarbete med Funkibator kring spelteknik för rehab och annat stöd till människor med olika former av funktionsnedsättning eller andra hinder för att komma i vanlig anställning. 4 Virtual Reality Med stöd från:

159 Utveckla gamingen i Växjö Under sommaren sprang stora delar av mänskligheten runt och jagade Pokemons med sina mobiltelefoner. Samtidigt ordnades, utan större stöd, ett av Europas största e-sports event som lockade 500 turister till Växjö i 10 dagar, som hade över 2,5 miljoner tittare på nätet och över 2.7 samlades in till miljoner till Rädda Barnen. Dreamhack, som Jönköpings kommun går all-in i, ger över 83 miljoner TV tittare och har över besökare. Tänk vad det har gjort för att göra lilla Jönköping känt över hela världen. Så gått som alla ungdomar mellan spelar dataspel. En del lirar bara då och då och en del lirar mer frekvent men alla gör det. Liksom en majoritet i andra åldersgrupper. Dataspelsbranschen håller på att utvecklas till en av våra viktigaste näringar. Var tionde människa på jorden har spelat ett svenskt dataspel, 213 aktiva företag omsatte över 9 miljarder Det var lika mycket som mjölk- och mejerinäringen eller film- och Tv-branschen, dubbelt så mycket som bokbranschen. Och man växer med en tredjedel varje år. Spelutvecklarföretaget Dice, med en miljardomsättning, startade i Växjö men flyttade till Göteborg och sedan till Stockholm. Det är en bransch som rör sig otroligt fort och som har en fantastisk potential och enorma möjligheter, det gäller bara att veta vad och hur man ska använda det för att utveckla vårt samhälle och vår kommun. Gamingen kommer, enligt oss, att i framtiden beröra i stort sett hela befolkningen och hela samhället på något sätt. Det är nästa sätt att tänka och nästa sätt att interagera med sin omvärld och sina medmänniskor. Vi Liberaler är övertygade om att Växjö har enorm potential att skapa en ny global tillväxtindustri genom att kombinera spelutveckling, e-sportevent med Videums Virtual Reality-satsning för att skapa nya möjligheter, nya företag och nya jobb. Det finns en annan aspekt av detta som är minst lika viktig på kort och medellång sikt. Växjö är idag helt beroende av IT-branschen. Åttahundra företag och 5000 jobb gör denna till den helt dominerande branschen i Växjö idag. Men det är en bransch med stora utmaningar i form av kompetensförsörjningen. Om företagen inte lyckas rekrytera talang och kompetens till Växjö så kan många av dem tvingas flytta dit den finns. Man kan med fog nästan säga att Växjö står och faller med frågan om It-företagens kompetensförsörjning. Det måste alltid vara ett fokus för politiken i Växjö kommun. Samtidigt handlar många av arbetstillfällena inom branschen i Växjö om utveckling av bokförings- och personalsystem. Kanske inte den typen av jobb som alla drömmer allra mest om att jobba med eller flytta till. Det gör däremot dataspelsutveckling. Om vi kan skapa ett varumärke för Växjö inom spelutveckling e-sport och gaming generellt, så kommer det att underlätta för företagen att locka personal till Växjö. Vi Liberaler vill därför att kommunstyrelsen beslutar att: - Initiera en strategisk satsning på att utveckla dataspelsindustrin och e-sporten i Växjö - Starta och delta i ett forum där olika aktörer, bl.a. Videum, näringslivet, civilsamhället m.fl., arbetar för att såväl dataspelsindustrin som e-sporten utvecklas i Växjö. - Ge i uppdrag till kommunens förvaltningar att se över hur dataspel och dataspelsteknologi kan bli en utnyttjas i den kommunala verksamheten för att förstärka och utveckla den.

160 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag - Skrivelse om Sydostleden- Carin Högstedt (V) och Örjan Mossberg (V) Förslag till beslut Kommunstyrelsen besvarar skrivelsen enligt tekniska nämndens yttrande vilket innebär följande: 1. Tekniska förvaltningen framför önskemålen vad gäller förbättrad skyltning längs med leden till Trafikverket. 2. Att lösa frågan kring skyltning av målpunkter utmed leden ligger på den samarbetsgrupp där representanter för kommunerna, Trafikverket och regionerna ingår. Kommunens representant kommer där att driva frågan vidare. 3. Tekniska förvaltningen framför önskemålet om avfasning av kanterna på småvägarna till berörda vägföreningar. 4. Förslaget om asfaltering av den västra delen av leden för att förbättra komforten för cyklister avslås då detta är förenat med mycket stora kostnader. 5. Tekniska förvaltningen får i uppdrag att se över ledens underhållsplan och i kontakt med ridklubbarna som nyttjar leden hitta en samsyn kring nyttjandet och skötseln. Bakgrund Carin Högstedt (V) och Örjan Mossberg (V) har i en skrivelse föreslagit förbättringar på Växjö kommuns del av cykelleden Sydostleden, bland annat föreslås bättre skyltning utmed ledan. Beslutsunderlag Tekniska nämnden har i 161/2016 lämnat följande yttrande: 1. Tekniska förvaltningen framför önskemålen vad gäller förbättrad skyltning längs med leden till Trafikverket. 2. Att lösa frågan kring skyltning av målpunkter utmed leden ligger detta på den samarbetsgrupp där representanter för kommunerna, Trafikverket och regionerna ingår. Kommunens representant kommer där att driva frågan vidare. Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post martin.fransson@vaxjo.se

161 ÄRENDE Dnr KS Tekniska förvaltningen framför önskemålet om avfasning av kanterna på småvägarna till berörda vägföreningar. 4. Förslaget om asfaltering av den västra delen av leden för att förbättra komforten för cyklister avslås då detta är förenat med mycket stora kostnader. 5. Tekniska förvaltningen får i uppdrag att se över ledens underhållsplan och i kontakt med ridklubbarna som nyttjar leden hitta en samsyn kring nyttjandet och skötseln. 2 (2)

162 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Dnr Förslag på förbättringar på Växjö kommuns del av cykelleden Sydostleden Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden avger följande yttrande: 1. Tekniska förvaltningen framför önskemålen vad gäller förbättrad skyltning längs med leden till Trafikverket. 2. Att lösa frågan kring skyltning av målpunkter utmed leden ligger detta på den samarbetsgrupp där representanter för kommunerna, Trafikverket och regionerna ingår. Kommunens representant kommer där att driva frågan vidare. 3. Tekniska förvaltningen framför önskemålet om avfasning av kanterna på småvägarna till berörda vägföreningar. 4. Förslaget om asfaltering av den västra delen av leden för att förbättra komforten för cyklister avslås då detta är förenat med mycket stora kostnader. 5. Tekniska förvaltningen får i uppdrag att se över ledens underhållsplan och i kontakt med ridklubbarna som nyttjar leden hitta en samsyn kring nyttjandet och skötseln. Reservation Örjan Mossberg (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Bakgrund Begäran om yttrande har inkommit från kommunstyrelsen angående skrivelse från Carin Högstedt (V) och Örjan Mossberg (V) om förbättringar på Växjö kommuns del av cykelleden Sydostleden. Beslutsunderlag Förvaltningschefen har i en skrivelse 12 september 2016 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Skrivelsen gäller förbättringar på Växjö kommuns del av Sydostleden där ett antal åtgärder föreslås. Bland annat önskar förslagsställarna bättre skyltning vid korsningspunkterna på länsvägarna. Tekniska förvaltningen har framfört detta önskemål till Trafikverket då de såsom väghållare är ansvarig för denna 1 (3)

163 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden typ av skyltning. I skrivelsen förs även behovet av informationstavlor fram för hänvisning från leden till lokala mål och verksamheter. Inom kommunen ingår Näringslivskontoret i en samordningsgrupp som har detta som en del i sitt uppdrag. I norr går leden på asfalterade mindre vägar. Förslagsställarna önskar avfasning av vägarnas kanter. Inte heller här äger kommunen frågan då det är vägföreningar som till största delen ansvarar för dessa vägar. Tekniska förvaltningen kommer att föra fram önskemålet till dessa vägföreningar. Förslagsställarna upplever den västra sidan av leden som går på den gamla banvallen extra svårcyklad då den har mycket spår efter hästar. Vid anläggandet av leden gjordes valet att aktivt skylta ridning på ledens västra sida och cyklister på den östra för att hålla dessa separerade. Underhållsplanen kommer att ses över och kontakt med ridklubbar, näringsliv och markägare kommer att föras för en förbättrad samsyn över nyttjandet samt skötsel av leden. Förslagsställarna framför att leden upplevs som ojämn och obekväm särskilt för barn i cykelkärra. Vid planeringen av leden var inte målet att den skulle fungera som en snabb transportled för cyklister utan som en rekreationscykelled med fokus på naturnära upplevelser. Leden har också en viktig funktion som ridstig och är av stor betydelse för många lokala företag med denna inriktning. Förslaget att asfaltera de grusade avsnitten av sträckan genom Växjö kommun skulle för en asfaltering av hela ledens bredd kosta ca 9,6 Mkr. Att asfaltera en remsa på 2,5 m som möjliggör för ridning på den resterande grusade delen av vägen kostar ca 8,6 Mkr. Tekniska nämnden ser det i dagsläget inte möjligt att prioritera denna kostnad inom nuvarande investeringsram. Det som tekniska nämnden istället föreslår är att tekniska förvaltningen för i uppdrag att öka tillsynen och höja kvaliteten vad gäller underhåll. Arbetsutskottet i 160/2016 Yrkanden Örjan Mossberg (V): Bifall till skrivelsen René Jaramillo (M): Bifall till arbetsutskottets förslag 2 (3)

164 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Beslutsordning Ordföranden ställer yrkandena mot varandra och finner att tekniska nämnden beslutar enligt René Jaramillos yrkande. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 3 (3)

165 ÄRENDE Dnr TN Maria Sundell Isling Teknisk chef Tel Tekniska nämnden Yttrande om förslag på förbättringar på Växjö kommuns del av cykelleden Sydostleden Förslag till yttrande Tekniska nämnden föreslås avge följande yttrande: 1. Tekniska förvaltningen framför önskemålen vad gäller förbättrad skyltning längs med leden till Trafikverket. 2. Att lösa frågan kring skyltning av målpunkter utmed leden ligger detta på den samarbetsgrupp där representanter för kommunerna, Trafikverket och regionerna ingår. Kommunens representant kommer där att driva frågan vidare. 3. Tekniska förvaltningen framför önskemålet om avfasning av kanterna på småvägarna till berörda vägföreningar. 4. Förslaget om asfaltering av den västra delen av leden för att förbättra komforten för cyklister avslås då detta är förenat med mycket stora kostnader. 5. Tekniska förvaltningen får i uppdrag att se över ledens underhållsplan och i kontakt med ridklubbarna som nyttjar leden hitta en samsyn kring nyttjandet och skötseln. Bakgrund Begäran om yttrande har inkommit från kommunstyrelsen angående skrivelse från Carin Högstedt(V) och Örjan Mossberg(V) om förbättringar på Växjö kommuns del av cykelleden Sydostleden. Ärendet Skrivelsen gäller förbättringar på Växjö kommuns del av Sydostleden där ett antal åtgärder föreslås. Bland annat önskar förslagsställarna bättre skyltning vid korsningspunkterna på länsvägarna. Tekniska förvaltningen har framfört detta önskemål till Trafikverket då de såsom väghållare är ansvarig för denna typ av skyltning. I skrivelsen förs även behovet av informationstavlor fram för hänvisning från leden till lokala mål och verksamheter. Inom kommunen ingår Näringslivskontoret i en samordningsgrupp som har detta som en del i sitt uppdrag. Tekniska förvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post linnea.edenvarn@vaxjo.se

166 ÄRENDE Dnr TN I norr går leden på asfalterade mindre vägar. Förslagsställarna önskar avfasning av vägarnas kanter. Inte heller här äger kommunen frågan då det är vägföreningar som till största delen ansvarar för dessa vägar. Tekniska förvaltningen kommer att föra fram önskemålet till dessa vägföreningar. Förslagsställarna upplever den västra sidan av leden som går på den gamla banvallen extra svårcyklad då den har mycket spår efter hästar. Vid anläggandet av leden gjordes valet att aktivt skylta ridning på ledens västra sida och cyklister på den östra för att hålla dessa separerade. Underhållsplanen kommer att ses över och kontakt med ridklubbar, näringsliv och markägare kommer att föras för en förbättrad samsyn över nyttjandet samt skötsel av leden. Förslagsställarna framför att leden upplevs som ojämn och obekväm särskilt för barn i cykelkärra. Vid planeringen av leden var inte målet att den skulle fungera som en snabb transportled för cyklister utan som en rekreationscykelled med fokus på naturnära upplevelser. Leden har också en viktig funktion som ridstig och är av stor betydelse för många lokala företag med denna inriktning. Förslaget att asfaltera de grusade avsnitten av sträckan genom Växjö kommun skulle för en asfaltering av hela ledens bredd kosta ca 9,6 Mkr. Att asfaltera en remsa på 2,5 m som möjliggör för ridning på den resterande grusade delen av vägen kostar ca 8,6 Mkr. Tekniska nämnden ser det i dagsläget inte möjligt att prioritera denna kostnad inom nuvarande investeringsram. Det som tekniska nämnden istället föreslår är att tekniska förvaltningen för i uppdrag att öka tillsynen och höja kvaliteten vad gäller underhåll. Beslutet skickas till För åtgärd kommunstyrelsen För kännedom tekniska förvaltningen, trafikenheten Maria Sundell-Isling teknisk chef Per-Olof Löfberg trafikplaneringschef 2 (2)

167

168

169 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag - Skrivelse om Sydostleden- Lennart Adell Kind (L) Förslag till beslut Kommunstyrelsen besvarar skrivelsen enligt följande: 1. Tekniska förvaltningen framför önskemålen vad gäller förbättrad skyltning längs med leden till Trafikverket. 2. Att lösa frågan kring skyltning av målpunkter utmed leden ligger på den samarbetsgrupp där representanter för kommunerna, Trafikverket och regionerna ingår. Kommunens representant kommer där att driva frågan vidare. 3. Tekniska förvaltningen framför önskemålet om avfasning av kanterna på småvägarna till berörda vägföreningar. 4. Förslaget om asfaltering av den västra delen av leden för att förbättra komforten för cyklister avslås då detta är förenat med mycket stora kostnader. 5. Tekniska förvaltningen får i uppdrag att se över ledens underhållsplan och i kontakt med ridklubbarna som nyttjar leden hitta en samsyn kring nyttjandet och skötseln. Svaret är likalydande med det beslut som kommunstyrelsen föreslås fatta gällande en skrivelse från Carin Högstedt (V) och Örjan Mossberg (V) om Sydostleden. Bakgrund Lennart Adell Kind (L) har i en skrivelse föreslagit att Växjö kommun skyndsamt kräver av Sydostleden att sträckan Bramstorp till badplatsen i Ingelstad rustas till en acceptabel standard samt att Växjö kommun kräver att Sydostleden på sin hemsida lämnar korrekta uppgifter om ledens standard på olika sträckor. Beslutsunderlag Tekniska nämnden har i 162/2016 föreslagit att kommunstyrelsen besvarar skrivelsen enligt följande: 1. För att erhålla en förbättrad standard på leden får tekniska förvaltningen i uppdrag att se över ledens underhållsplan och i Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post martin.fransson@vaxjo.se

170 ÄRENDE Dnr KS kontakt med ridklubbarna som nyttjar leden hitta en samsyn kring nyttjandet och skötseln. 2. Ansvaret att utveckla och förbättra informationen på Sydostledens hemsida ligger på den samarbetsgrupp som bildats mellan regionerna, kommunerna och trafikverket. Näringslivskontoret representerar Växjö kommun och kommer där att driva frågan vidare. Beslutet skickas till För kännedom Lennart Adell Kind Tekniska nämnden 2 (2)

171 ÄRENDE Dnr TN Per-Olof Löfberg Trafikplaneringschef Tel Tekniska nämnden Synpunkter på Sydostledens standard Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslår kommunstyrelsen att besvara inkommen skrivelse med följande yttrande. 1. För att erhålla en förbättrad standard på leden får tekniska förvaltningen i uppdrag att se över ledens underhållsplan och i kontakt med ridklubbarna som nyttjar leden hitta en samsyn kring nyttjandet och skötseln. 2. Ansvaret att utveckla och förbättra informationen på Sydostledens hemsida ligger på den samarbetsgrupp som bildats mellan regionerna, kommunerna och trafikverket. Näringslivskontoret representerar Växjö kommun och kommer där att driva frågan vidare. Bakgrund Liberalerna har genom Lennart Adell Kind inkommit till kommunstyrelsen med rubricerad skrivelse. Skriftställaren vill att Växjö kommun skyndsamt kräver av Sydostleden att sträckan Bramstorp till badplatsen i Ingelstad rustas till en acceptabel standard samt att Växjö kommun kräver att Sydostleden på sin hemsida lämnar korrekta uppgifter om ledens standard på olika sträckor. Bedömning Sydostleden är en turistled för upplevelser och rekreation snarare än arbetspendling Det strategiska politiska beslutet från Växjö kommun initialt i detta projekt var att inte belägga leden med asfalt då det inte är ett krav för att utgöra en nationell cykelled. Detta skulle också kraftigt försämra möjligheterna för de som idag nyttjar leden till ridning varför detta inte ses som en möjlig lösning. Däremot ser tekniska nämnden att underhållet för leden bör förbättras och har därför gett tekniska förvaltningen i uppdrag att se över ledens underhållsplan och i kontakt med ridklubbarna som nyttjar leden hitta en samsyn kring nyttjandet och skötseln. Tekniska förvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post per-olof.lofberg@vaxjo.se

172 ÄRENDE Dnr TN När det gäller den information som ligger på Sydostledens hemsida ligger ansvaret för att utveckla och förbättra den på den samarbetsgrupp som finns för Sydostledens utveckling där representanter för kommunerna, trafikverket och regionerna ingår. Näringslivskontoret representerar Växjö kommun och kan där driva frågan vidare. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunstyrelsen Marie Sundell Isling Teknisk chef Per-Olof Löfberg Trafikplaneringschef 2 (2)

173 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Dnr Synpunkter på Sydostledens standard Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden föreslår kommunstyrelsen att besvara inkommen skrivelse med följande yttrande. 1. För att erhålla en förbättrad standard på leden får tekniska förvaltningen i uppdrag att se över ledens underhållsplan och i kontakt med ridklubbarna som nyttjar leden hitta en samsyn kring nyttjandet och skötseln. 2. Ansvaret att utveckla och förbättra informationen på Sydostledens hemsida ligger på den samarbetsgrupp som bildats mellan regionerna, kommunerna och trafikverket. Näringslivskontoret representerar Växjö kommun och kommer där att driva frågan vidare. Bakgrund Liberalerna har genom Lennart Adell Kind inkommit till kommunstyrelsen med rubricerad skrivelse. Skriftställaren vill att Växjö kommun skyndsamt kräver av Sydostleden att sträckan Bramstorp till badplatsen i Ingelstad rustas till en acceptabel standard samt att Växjö kommun kräver att Sydostleden på sin hemsida lämnar korrekta uppgifter om ledens standard på olika sträckor. Beslutsunderlag Förvaltningschefen har i en skrivelse 1 november 2016 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Sydostleden är en turistled för upplevelser och rekreation snarare än arbetspendling Det strategiska politiska beslutet från Växjö kommun initialt i detta projekt var att inte belägga leden med asfalt då det inte är ett krav för att utgöra en nationell cykelled. Detta skulle också kraftigt försämra möjligheterna för de som idag nyttjar leden till ridning varför detta inte ses som en möjlig lösning. Däremot ser tekniska nämnden att underhållet för leden bör förbättras och har därför gett tekniska förvaltningen i uppdrag att se över ledens underhållsplan och i kontakt med ridklubbarna som nyttjar leden hitta en samsyn kring nyttjandet och skötseln. 1 (2)

174 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden När det gäller den information som ligger på Sydostledens hemsida ligger ansvaret för att utveckla och förbättra den på den samarbetsgrupp som finns för Sydostledens utveckling där representanter för kommunerna, trafikverket och regionerna ingår. Näringslivskontoret representerar Växjö kommun och kan där driva frågan vidare. Arbetsutskottet i 161/2016 Beslutsordning Ordförande frågar om arbetsutskottets förslag kan antas och finner att tekniska nämnden beslutar enligt förslaget. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 2 (2)

175 Skrivelse till Kommunstyrelsen om status på Sydostleden Sydostleden är en gemensam vision som snart är verklig. Den visionen bygger på att skapa en av Sveriges bästa cykelturistleder helt i klass med etablerade cykelleder ute i Europa. Landskapet är varierat, och bjuder både på kustnära upplevelser och skogrika områden där man tydligt känner naturens själ. De olika orterna man passerar har alla sin egen speciella karaktär, och bjuder på oförglömliga upplevelser längs vägen. Bra vägstandard, I huvudsak asfalt Så lyder presenteras leden på Sweden by Bike. Men så ser inte verkligheten ut. Lördagen den 18 juni invigdes Sydostleden genom en invigning på Vattentorget i Växjö och därefter cykling till Ingelstad för ännu en omgång av invigningen. Jag deltog i denna cykling med vår tvååring i en cykelkärra bakom cykeln, och cyklade Växjö-Ingelstad tor. Jag och många andra cykelentusiaster i vår kommun hade sett fram mot denna tur, liksom att Sydostleden äntligen var klar. En välkommen satsning på den växande cykelturismen, som kan locka nya besökare och skapa fler nya jobb, inte minst på landsbygden. En upprustning av de olika delsträckorna längs leden förbättrar också möjligheterna till cykelpendling, träning och rekreation för oss som bor här. Därför var vi många som blev djupt besvikna över ledens standard. Vi hade hoppats en ny cykelled, med en pampig invigning, skulle innebära att också resurser hade lagts på att rusta upp själva cykelvägen. I synnerhet sträckan från där leden korsar väg 27 vid Bramstorp fram till badplatsen innan Ingelstad, på den gamla banvallen, är i mycket dåligt skick. Med cykelkärra bakom cykeln var den i det närmaste ofarbar, liksom för de cyklister som har inte alltför breda däck. Den är belagd med löst grus som körts upp av traktorer och ryttare. Denna sträcka måste självfallet kunna utnyttjas av både cyklister och ryttare, på samma sätt som de lantbrukare som bor längs sträckan måste kunna sköta sina marker. Det innebär att underlaget måste klara av detta, vare sig det är grus, asfalt eller något annat. Att leden befinner sig i detta skick innebär att vi inte lever upp till de förväntningar vi skapat. Vare sig det gäller turister som kommer hit och förväntar sig en standard som andra cykelleder i Europa har, eller de cyklister i Ingelstad som trott att de äntligen skulle kunna pendla till Universitetet och Växjö centrum på ett säkert, bekvämt och snabbt sätt.