En utvärdering av projektets effekter på arbetet med lässtimulans

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En utvärdering av projektets effekter på arbetet med lässtimulans"

Transkript

1 Läskonster En utvärdering av projektets effekter på arbetet med lässtimulans Våren 2011 INLEDNING Lässtimulansprojektet Läskonster pågick mellan Nio läns- och regionbibliotek i Mellansverige drev projektet tillsammans. Ett 80-tal deltagare från bibliotek i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala, Värmlands, Västmanlands, Stockholms, Gotlands och Örebro län deltog. Läskonsters övergripande mål var att utveckla och kvalitetssäkra barnbibliotekens insatser för barns och ungas läsning och läsinspiration. Projektet var inriktat på att skapa nya former av upplevelser med utgångspunkt från boken och berättelsen. Därför låg ett starkt fokus på att bjuda in till samarbete mellan flera yrkesgrupper, exempelvis bildkonstnärer, pedagoger inom film, dans, konst och musik samt andra kulturarbetare och pedagoger för att skapa upplevelser kring litteraturen och berättelsen som konstform. En vision var också att skapa olika former av s.k. litteraturhus i fysisk, virtuell, mobil eller nätverksbaserad form. Under de två år som projektet pågick var deltagarna bland annat med på ett antal seminarier, varav fyra på internat, workshops och studieresor. De utvecklade nätverk sinsemellan och hade en blogg för idéutbyte och diskussion. Målen med projektet var: 1. att projektdeltagarna hösten 2009 har prövat nya former för lässtimulerande arbete för och med barn och unga 2. att det hösten 2009 finns en eller flera verksamheter som fungerar som litteraturhus i någon form eller centrum för Läskonster 3. att det hösten 2009 föreligger ekonomiska förutsättningar för ett par långsiktigt verksamma arenor som samlar olika kompetenser för experimenterande kring lässtimulans för barn och unga 4. att projektdeltagarna hösten 2009 har lyft fram sin mediekompetens, fått nya kontaktytor och tydliggjort sin läsfrämjande roll i ett samhällsperspektiv. Finansiering Projektet finansierades av länsbiblioteken med stöd av bidrag från Statens kultturråd. De deltagande biblioteken fick betala en mindre avgift men för övrigt deltog de i arrangemangen utan kostnader. Länsbibliotek Uppsala var projektägare och samordnare. Utvärderingens syfte 1

2 Efter projektets slut 2009 gjordes en extern utvärdering med syfte att ta reda på om målen med Läskonster hade uppnåtts. Läs den utvärderingen på En slutrapport, skriven av företrädare för Läskonster, finns också som skrift Läskonster Nya former för lässtimulans. Den skriften kan beställas från Länsbibliotek Gävleborg Uppsala, Målutvärderingen visade att de fyra målen inte var helt uppnådda, men att mycket positivt hade hänt med det lässtimulerande arbetet under projektets gång. En stor majoritet hade till exempel förändrat sin syn på och sitt arbetssätt vad gäller det lässtimulerande arbetet. Men biblioteken hade inte marknadsfört och lyft fram sin mediekompetens i den utsträckning som var tanken med projektet. I denna nu aktuella utvärdering är det dags att ta reda på vilka effekter Läskonster har gett när det gäller bibliotekens sätt att arbeta läsfrämjande. Våren 2011, när denna utvärdering görs, är det cirka 1,5 år sedan projektet avslutades. Vad lever kvar i synen på det lässtimulerande arbetet? Har arbetssätten förnyats på ett bestående sätt? Lever de kontaktytor som etablerades under projekttiden vidare? Hur ser synligheten gentemot övriga samhället ut? Finns det några litteraturhus? METOD För att ta reda på om Läskonster lett till några bestående effekter för den läsfrämjande verksamheten skickades en enkät ut till samtliga kvarvarande projektdeltagare. Enkätsvaren sammanställdes med hjälp av webbverktyget Webropol. (Se även avsnittet nedan Sammanställning av enkätsvaren.) Därefter intervjuades nio projektdeltagare på telefon, för att på så sätt få fördjupade svar. Dessutom intervjuades tre chefer om deras syn på Läskonster och eventuella effekter. För att få fram hur det gått med planerna på litteraturhus skickades frågor till de nio länskonsulenterna som besvarade dem via mail. RESULTAT 1. Sammanställning av enkätsvaren En enkät skickades ut till samtliga Läskonstdeltagare, totalt 63 stycken. Från början av projektet var deltagarna fler (78 stycken) men avhopp, avflyttningar, byte av tjänster etc har gjort att det våren 2011 var möjligt och relevant att skicka ut enkäten till dessa personer svarade. Svarsfrekvensen ligger därmed på 79 procent, vilket är lägre än vid den föregående utvärderingen hösten 2009, då svarsfrekvensen låg på 88 procent. En trolig förklaring till detta kan vara att deltagarna är enkät- och utvärderingströtta och att Läskonstprojektet sjunkit undan och givit prioritet åt nya projekt och satsningar. De som svarat har arbetat inom sitt yrke i mellan fyra och 35 år. 2

3 Syftet med frågorna var att ta reda på hur det lässtimulerande arbetet ser ut 1,5 år efter att Läskonstprojektet avslutats, för att på så vis få fram eventuella bestående effekter av projektet. Frågorna tar bland annat upp aspekter om deltagarnas syn på läsfrämjande arbete, deras arbetssätt, deras kunskaper om böcker och andra medier, samarbetet med kulturaktörer, kontakter med andra samhällsinstitutioner och allmänhet och om de marknadsfört sitt arbete med lässtimulans efter det att projektet avslutats. Enkäten har utformats på ett sätt som givit deltagarna möjlighet att kunna kommentera och utveckla sina svar. På så vis ger svaren sammantaget en fyllig bild av deltagarnas syn och arbete. Svaren blir inte bara stumma ja- och nejsvar, utan kan användas till att ge en mer målande beskrivning av hur arbetet fortlöpt med glädjeämnen, framgångar, tveksamheter, misslyckanden så som verkligheten i arbetslivet alltid ser ut. Vad visar då enkätresultaten? I den förra utvärderingen ingick material från två enkäter. Den första skickades ut till deltagarna våren 2008, den andra ett år senare, våren Resultaten från dessa enkäter redovisades i 2009 års utvärdering med hjälp av stapeldiagram. För att enkelt kunna följa utvecklingen av Läskonster ställdes delvis samma frågor med samma svarsalternativ även våren På så vis kan man lätt se hur utvecklingen av arbetet ser ut från det att Läskonster startade till 1,5 år efter att projektet avslutats. Det vill säga man kan utläsa vissa effekter av Läskonster. Nedan visas först dessa stapeldiagram, därefter redovisas även andra resultat från enkäten. 1. I 2009 års utvärdering visade enkätresultaten att 48 procent ansåg att det lässtimulerande arbetet var viktigt och prioriterat i verksamheten. Den siffran har 2011 sjunkit till 42 procent. Diagrammet visar att 34 procent år 2008 ansåg att det lässtimulerande arbetet var viktigt och prioriterat hade siffran ökat till 48 procent för att 2011 sjunka till 42 procent. Kommentarer till svaren är bland annat: 3

4 Jag skulle vilja säga att chefen stöder det lässtimulerande arbetet men inte våra politiker som drar in tjänster. Från politikerhåll SÄGS det att det är prioriterat MEN sen verkar de inte mena så i verkligheten. Vi är så hårt pressade att vi inte hinner realisera så många nya idéer just nu. Jag har stort initiativutrymme från chef och ledning, men detta krockar ofta med en tidssnål vardagsverksamhet En förklaring till den sjunkande prioriteringen kan vara hårda tider i kommunerna med minskade budgetar och åtstramningar. Ytterligare en förklaring kan vara att Läskonstidéerna till viss del fått ge vika för annat arbete som prioriteras. 2. Enkätsvaren från 2008 och 2009 visade utvecklingen av hur deltagarna förnyat formerna för det lässtimulerande arbetet angav 27 procent att de kontinuerligt förnyade formerna för lässtimulans hade den siffran ökat till 63 procent har siffran sjunkit till 51 procent. 27 procent hade 2008 förnyat formerna för lässtimulans var siffran uppe i 63 procent men hade 2011 sjunkit till 51 procent. Kommentarer till svaren är bland annat: Tack vare Läskonster har jag blivit mer flexibel i mitt tänkande. Vi förnyade vårt arbetssätt under projekttiden men nu är vi tillbaka där vi var innan. Vad jag fått genom Läskonster är en förstärkning i kunskap, medvetande och lust För mig mycket värdefullt!!! Viljan finns, men i organisationen finns det inte mycket utrymme. 4

5 Hälften av deltagarna har alltså kontinuerligt förnyat sitt arbete under senare år. Det är en sänkning från när de stod mitt i projektet 2009, men en klar förbättring från hur det såg ut innan Läskonster. Samtidigt anger 39 procent att de arbetar på ungefär samma sätt som innan Läskonster startade. Kommentarerna visar att många upplever arbetssituationen som kärv med små marginaler till att utveckla verksamheten. Andra anger att projektet positivt stimulerat dem på ett sätt som påverkar deras kreativitet och lust, vilket i sin tur ger avtryck i arbetet med lässtimulans. Det vill säga både övergripande och individuella förutsättningar spelar in. 3. När det gäller deltagarnas kunskaper om böcker och andra medier så angav procent att de hade goda eller ganska goda kunskaper var siffran uppe i 79 procent har den ökat till 84 procent. 66 procent ansåg 2008 att de hade goda eller ganska goda kunskaper om böcker och andra medier var siffran uppe i 79 procent hade den ökat till 84 procent. Kommentarer till svaren är bland annat: Jag har nog bäst kunskaper om böcker. Jag ser aldrig på barntv, hänger inte med på vad barn gör på internet Känner att jag inte fick så goda bokkunskaper genom bibliotekarieutbildningen. Böcker kan man ju, men det digitala kommer i efterkälke. 4. En tyngdpunkt i Läskonster handlade om att utveckla samarbetet med andra kulturaktörer (författare, musiker, konstnärer, kulturskola, dramapedagoger etc) var det 57 procent som hade tagit sådana kontakter var siffran uppe i 77 procent har siffran sjunkit. Nu anger 60 procent att de har bestående kontakter med andra kulturaktörer. 5

6 2008 hade 57 procent tagit kontakter med andra kulturaktörer var siffran uppe i 77 procent angav 60 procent att de har bestående kontakter med andra kulturaktörer. I kommentarerna ges exempel på kulturaktörer i vid bemärkelse: Museum, konstnärer, författare, filmare, dramapedagoger, musiker, bildpedagog, Rädda barnen, men även olika yrkesgrupper som ambulans, polis, brandkår och caféägare. 60 procent anger alltså att de har bestående kontakter med andra kulturaktörer. Siffran har sjunkit sedan 2009, men en majoritet har uppnått detta för projektet centrala mål. Samarbetet har utvecklats på ett sätt som gör det möjligt att hålla kvar kontakten och på så vis arbeta på ett annorlunda sätt. Men samtidigt kan man vända på siffran. 40 procent anger att de inte har bestående kontakter med andra kulturaktörer. Av svaren på varför 40 procent inte har kontakt med kulturaktörer återkommer ett litet ord: Tid. Här är några av kommentarerna: Tid och utrymme finns inte. Tidsbrist Mycket hög arbetsbelastning liten arbetsgrupp. Har inte blivit av, ska försöka!! Tyvärr räcker tiden inte till. Hög arbetsbelastning Vi har inte haft ekonomiska resurser att betala andra kulturaktörer. 5. Ett av målen i Läskonster var att projektdeltagarna skulle lyfta fram sin mediekompetens, få nya kontaktytor och tydliggöra sin läsfrämjande roll i ett samhällsperspektiv. Därför har i alla tre enkäter frågor ställts om ifall andra samhällsaktörer (som politiker, tjänstemän från andra förvaltningar, skola och medier), liksom allmänheten, känner till bibliotekens läsfrämjande arbete. Svaren ligger på samma nivå som tidigare. 17 procent anger att många känner till arbetet med lässtimulans, vilket är ungefär detsamma som Övriga, 83 procent, anser att få, inga eller några samhällsaktörer känner till arbetet. 6

7 2008 och 2009 ansåg 84 procent att få, inga eller några samhällsaktörer känner till arbetet med lässtimulans är det 83 procent. Kommentarer från deltagarna: Politiker och tjänstemän skulle behöva mer insyn i hur det fungerar på biblioteket överhuvudtaget. Jag har fått mycket stöd från vår förra ordförande i nämnden och en hel del uppmärksamhet i media Det är nog mest lärare som känner till mitt arbete med lässtimulans. Vår nämnd var välinformerad om projektet och vad vi provade att göra. Det är fortsatt ett fåtal samhällsaktörer som tycks känna till det läsfrämjande arbetet. Siffran ligger konstant på 83 eller 84 procent som anger att få, inga eller några har den kännedomen. Trots att detta var ett mål med Läskonster så har det varit svårt att förbättra dessa siffror. Vad gäller siffrorna för allmänhetens kunskaper om bibliotekens läsfrämjande arbete så har de sjunkit något ansåg 59 procent av deltagarna att ganska många känner till det var den siffran uppe på 63 procent ligger siffran på 56 procent. Skillnaderna får dock anses som relativt marginella med tanke på hur svarsalternativen har utformats. Kommentarer beträffande allmänhetens kunskap om det läsfrämjande arbetet: Detta är ju något som är svårt att mäta. Överhuvudtaget känner allmänheten inte till så mycket om bibliotekens verksamhet förutom boklån. Bara om de eller deras barn själva varit i kontakt med vår verksamhet. 7

8 Jag har varit med i ett par dagstidningsartiklar men frågan är hur många som kommer ihåg det. Bara 27 procent anger att deras kompetens vad gäller olika slags medier är mer tydlig för allmänhet och andra samhällsaktörer idag jämfört med innan Läskonster startade. Men flera av deltagarna tycker att just denna fråga har varit svår att svara på, så trovärdigheten i svaren kan diskuteras. Samtidigt visade 2009 års utvärdering, med både enkäter och intervjuer, på ett liknande resultat. Sannolikt beror detta på att frågor som handlar om marknadsföring (och som rör mål nr 4 i Läskonster) generellt uppfattats som svåra och lite oklara. Se mer om detta nedan. Knappt hälften, 44 procent, tycker att bibliotekets läsfrämjande roll är tydligare utåt mot allmänhet och övriga samhället idag jämfört med innan Läskonster startade. 56 procent tycker inte att så är fallet. Men även i detta fall anger flera deltagare att frågan är svår att besvara. En av kommentarerna: Svårt att svara på det verkar krävas ett stort informationsarbete för att nå dit. Andra kommentarer: Vi erbjuder skolorna fler och annorlunda arrangemang. Politikerna i vår nämnd fick smakprov på det vi gör på sitt första möte efter valet. Jag tycker vi informerar ganska bra om vår verksamhet, det kan man möjligen också utläsa av besöksenkäter. Jag tror att många politiker, skolor mm känner till vad vi gör, beroende på personernas engagemang. 51 procent har marknadsfört bibliotekets läsfrämjande arbete efter det att Läskonster avslutades. 49 procent har inte gjort det. Svaren visar på samma tendens som vid utvärderingen Där framkom att Läskonsters mål nummer 4 inte till fullo var uppnått. Det målet handlade om att projektdeltagarna skulle lyfta fram sin mediekompetens, få nya kontaktytor och möjliggöra sin läsfrämjande roll i ett samhällsperspektiv. Eftersom det målet inte uppfylldes under projekttiden så är det logiskt att effekterna till viss del också uteblivit. 8

9 6. En central fråga i projektet var att påverka deltagarnas syn på, och arbetssätt, vad gäller det läsfrämjande arbetet. En stor majoritet 80 procent anger 2011 att deras syn på det läsfrämjande arbetet på ett bestående sätt förändrats genom deltagandet i Läskonster. Samma resultat (81 procent) uppmättes Det visar alltså på en förändring som håller i sig. Omvänt tycker 20 procent 2011 att deras syn inte har förändrats. Diagrammet visar att 81 procent 2009 tyckte att deras syn på det lässtimulerande arbetet hade förändrats. Förändringen håller i sig, 2011 anser 80 procent detsamma. Kommentarer från deltagarna: Jag ser nu att det finns många fler sätt att sprida lässtimulans än vad jag tänkt tidigare. Jag har också en mer lustfylld syn på det lässtimulerande arbetet. Har fått en stor idébank att använda sig av. Jag inser att allt inte måste göras av mig. Man kan ta hjälp av andra aktörer. Samarbeten ger så mycket än om man ska göra allting själv. Jag tänker på att jobba med många sinnen vid olika lässtimulerande aktiviteter. Jag har blivit medveten om många olika metoder och synsätt och fått mycket ny kunskap om barnkultur och lässtimulerande arbete. Det har blivit mycket roligare och jag har fått många nya infallsvinklar. Det har gett mig mer självförtroende. Flera av de som inte tycker att de förändrat sitt synsätt hänvisar till att de haft liknande tankar i Läskonsterandan redan innan projektet startade. 9

10 7. 69 procent anger 2011 att de förändrat sitt arbetssätt på ett bestående sätt vad gäller det lässtimulerande arbetet. 31 procent anser att de inte gjort det anser 69 procent att de har förändrat sitt arbetssätt på ett bestående sätt vad gäller lässtimulerande insatser. 31 procent har inte gjort det. En återblick på den tidigare utvärderingen visar att 66 procent år 2008 angav att de förändrat sitt arbetssätt, 2009 var siffran uppe i 84 procent har den alltså gått tillbaka, till 69 procent hade 66 procent förändrat sitt arbetssätt var siffran uppe på 84 procent, nu har den alltså sjunkit till 69 procent. Kommentarer från deltagare som förändrat sitt arbetssätt: Jag har fått verktyg att använda för att göra det roligare för barn och ungdomar. I och med Läskonster lärde jag mig att tänja på gränser och tänka utanför the box. 10

11 Märker att jag vågar mer och vill utvecklas. Visst är det fortfarande läskigt att prova nya tillvägagångssätt, men härligt när man provat och lyckats! Tröskeln för att testa nya saker har blivit lägre. Mer kreativa infall och mindre fasta rutiner. Jobbar än mer utåtriktad idag. Självförtroendet har ökat, vi vågar mer. Barn är mer aktiva själva i mitt arbete nu genom eget skapande. Jag har breddat mitt register tror jag, prövar mer just därför är det viktigt med projekt som Läskonster, vi behöver föra diskussioner och träffa kunniga forskare som kan få nivån på vårt arbete att töjas/breddas/bli modigare!! Några kommentarer från deltagare som inte har förändrat sitt arbetssätt: Jag arbetade rätt mycket i den andan redan innan. Arbetsbördan gör att man inte har tid att fördjupa sig i något fristående projekt har 69 procent av deltagarna ändrat sitt arbetssätt vad gäller det lässtimulerande arbetet i en sådan omfattning så att de räknar med att det kommer att bestå. Omvänt så har 31 procent inte gjort det. 2009, när projektet gick mot sitt slut, angav 84 procent att de hade förändrat sitt arbetssätt. Minskningen från toppnoteringen 2009 visar att inte alla lyckats behålla förändringarna i arbetssättet som uppnåddes på grund av Läskonster. Men en klar majoritet, 69 procent, har gjort det. 69 procent av deltagarna planerar också följaktligen arbetet med lässtimulans på ett annat sätt än tidigare. Enkäten visar även att 79 procent anser att de får tillräckligt stöd från sin chef för sitt lässtimulerande arbete. 21 procent tycker inte det. En fråga i enkäten handlade om ifall deltagarna tycker att målen med att skapa litteraturhus har uppnåtts. 63 procent tycker inte det, medan 37 procent svarar ja på frågan. I nej-kommentarerna nämns bland annat att villkoren för litteraturhus ser olika ut i små och stora kommuner och att det inte finns så mycket pengar att ta av. Någon uttrycker idén som lite flummig. 11

12 63 procent anser att det läsfrämjande arbetet fungerar bättre idag än innan Läskonster startade. 37 procent tycker inte det. Några av kommentarerna: Framför allt är det en prioriterad verksamhet inom biblioteket. Vi har en större medvetenhet om vad vi gör och varför Arbetssättet känns mer flexibelt. Det löper på som förut ungefär och det är i och för sig ganska bra. Vi har fått en halv tjänst mindre så det fungerar nog tyvärr snarast sämre Men det fungerar säkert bättre än om vi varit i samma situation och inte varit med i Läskonster. Tiden och ekonomin finns inte att utveckla Läskonster i den utsträckning som jag skulle vilja. En mycket stor majoritet, 92 procent, anser att Läskonster har stärkt dem i deras yrkesroll. Några av deltagarnas kommentarer: Jag vågar mer. Projektet visar att vi är viktiga och att biblioteken bör satsa på oss och inte bara tekniska nyheter för vuxna. Ökad självkänsla i det jag gör. Fått mer kunskap. Vidareutbildning stärker en alltid i sin yrkesroll. Att vara uppdaterad och påfylld med nytt från forskning och verksamhet är nödvändigt för att utvecklas i sin yrkesroll. Sen om man kan utläsa resultatet av Läskonster i specifika företeelser eller arbetssätt vet jag inte om jag tycker är så intressant. Det viktiga är väl vad vi gör av vår yrkesroll. Att vi är medvetna och entusiastiska bibliotekarier som har barn och unga i fokus. Roligt med det kontaktnät vi skapat. Uppgivenhet eftersom det är svårt att hitta samarbetspartners som inte kostar. Projektet har fört in för mig nya tankesätt och skapat lust där jag tidigare kände osäkerhet och lite ångest faktiskt. 12

13 Det är alltså helt uppenbart att Läskonster stärkt deltagarna i deras yrkesroll och att detta uttrycks lika starkt 2011 som Det vill säga det är en bestående effekt. 2. Sammanställning av intervjuer med nio bibliotekarier De nio bibliotekarier som intervjuats har arbetat mellan fyra och 22 år i yrket. De representerar flertalet av de deltagande länen och jobbar i små, medelstora och stora kommuner. Enkäten visar att en stor majoritet (92 procent) anser att yrkesrollen stärkts genom deltagandet i Läskonster. De nio intervjuade bibliotekarierna fick frågan hur denna stärkta yrkesroll märks i verksamheten. Sammanfattande svar från de intervjuade visar följande: - Att vara stärkt i yrkesrollen innebär att man är övertygad om vad som är viktigt i ens arbete, man har argumenten, det är lättare att stå för jobbet man gör gentemot andra. Det gör en modigare att pröva nya grepp, man har råg i ryggen, har ett bättre självförtroende. Detta kan leda till bättre verksamhet gentemot de unga, men även att chefer och politiker mer får upp ögonen för arbetet, vilket i sin tur kan medföra både uppmuntran och mer resurser. Man vågar i bästa fall föra fram tankar och idéer till högre tjänstemän och politiker. På så vis lyfter man fram det läsfrämjande arbetet på dagordningen, sätter in det i ett större samhälleligt sammanhang vilket även stärker verksamheten på basplan. Ett av målen i Läskonster handlade om marknadsföring, däribland att deltagarna skulle lyfta fram sin mediekompetens och tydliggöra sin läsfrämjande roll i ett samhällsperspektiv. Men enkätsvaren visar att så inte blev fallet, en majoritet tycker inte att de åstadkommit särskilt mycket vad gäller att visa utåt vad de gör. Några uppföljande frågor kring detta visar följande: - De flesta uppfattar marknadsföring som något svårt och tidskrävande. Ofta tänker de på marknadsföring som ett sätt att få medial uppmärksamhet, som att till exempel ringa lokaltidningen. Det vill säga det sätts nästan ett likhetstecken mellan marknadsföring och artikel i lokaltidningen. De tycker att de, om de ska marknadsföra sig, måste ha något stort och speciellt att komma med. Överhuvudtaget anser de flesta att det inte finns tid för marknadsföring. - Det handlar också om personlighet. Många vill inte framhålla sig själva, någon använder ordet skrävla, en annan att det känns svårt att berätta om sin egen förträfflighet. Flera tycker det borde finnas speciella marknadsföringstjänster, som ett sätt att lösa problemet med för lite marknadsföring. Flertalet tycker att ansvaret mer vilar på cheferna. Alla inser vikten av marknadsföring. - Det finns dock några undantag bland de intervjuade. De tycker att de marknadsför sin verksamhet och det utan några större problem eller hinder. Det som kännetecknar dem är att de ser på marknadsföring ur ett lite vidare 13

14 perspektiv och de betonar att biblioteket är ett nav i ett samhällsmaskineri som har betydelse för samhällsutvecklingen. De anser att även de kontakter de har inom organisationer och verksamhet är en form av marknadsföring, exempelvis gentemot socialförvaltning, familjecentraler och öppna förskolan. Men även mot högre tjänstemän och politiker i form av att bibliotekspersonal skriver inlagor, förklarar vikten av det läsfrämjande arbetet och samarbetet med andra aktörer och institutioner. Här har Läskonster, med stärkandet av yrkesrollen, fått en positiv roll även vad gäller marknadsföringen. Också de föreläsningar kring marknadsföring som hölls inom ramen för Läskonster har gett effekter på vissa av deltagarna. Så här säger en av de intervjuade som tycker hon lyckas bra med marknadsföringen: Det hänger mycket på en själv. Marknadsföring handlar inte bara om media utan också om att marknadsföra sig själv internt, till exempel till kollegor, skolan, rektorer och kulturnämnd. Man måste vara stark själv, nästla sig in i sammanhang man inte är inbjuden till Jag och en kollega besökte den nya nämnden efter valet och hade boksamtal med dom, vi visade konkret varför läsfrämjande är viktigt. Vi har även varit med i ledningsgruppen i skolan flera gånger Det handlar om att vidga gränsen för sig själv, men det är väldigt mycket jante. Men om man tycker att ens arbete är viktigt måste man ju också våga göra något. När jag träffar politiker och tjänstemän kopplar jag tydligt verksamheten till mål, till exempel i kulturnämnden eller i den nya läroplanen. Jag konkretiserar, pratar på deras språk samtidigt som jag har en egen stark yrkesidentitet. Det gäller att vara lite stolt, ställa krav även på dom och inte bara ge service. En annan fråga som de nio intervjuade fick svara på handlar om framgångsfaktorer. Vad är det som gör att vissa lyckas bättre än andra att arbeta i läskonsterandan? (Med läskonsterandan menas exempelvis att ha kontakt med andra kulturaktörer, pröva nya former för lässtimulans, marknadsföra biblioteken etc.) Svaren på den frågan kan sammanfattas så här: - Personlighet. Mycket hänger på individen och hennes/hans drivkraft, mod, ansvar och entusiasm. Detta betonas starkt av de intervjuade och lyfts fram som den viktigaste faktorn. - Hur samarbetet med andra kulturaktörer ser ut. Där spelar faktorer som geografisk närhet och gott samarbete in. Ju närmare man har till varandra och ju bättre man samarbetar desto lättare är det att fortsätta ett gemensamt arbete. - Stöd från chefer, däribland tillräckligt med avsatt tid och i vissa fall ekonomiska förutsättningar. - Ett tillåtande klimat i organisationen. - Att man aktivt fortsätter att nätverka med andra som arbetar läsfrämjande. 14

15 En fråga handlar om framtida eventuella nedskärningar i verksamheten. Den lyder: Vad tror du behövs för att ni ska kunna fortsätta ert läsfrämjande arbete i läskonsterandan? De sammanfattande svaren är: - Att tid, utrymme och ekonomi finns. - Ett utvecklat och fungerande samarbete mellan olika förvaltningar och aktörer. - Litteraturhusen kan i vissa fall bli en verklig arena för läsfrämjande. - Ett utbyte (nätverk) med andra inom samma yrkesroll. - Att länsbiblioteken är drivande. De kan förmedla praktisk och teoretisk kunskap till personalen och de har ett övergripande samhälleligt perspektiv som är viktigt i sammanhanget. Biblioteken ska inte vara en isolerad ö i det läsfrämjande arbetet. - Ett individuellt ansvar. - Att det finns en vision för det läsfrämjande arbetet och att den hålls levande. - Att man ser resultat av det arbete som utförs. Då får man en uppmuntran att fortsätta och gå vidare. - En drivande och stöttande chef. Enkätsvaren visar att 84 procent tycker de har goda eller ganska goda kunskaper om böcker och andra medier. Detta bekräftas av intervjuerna där bibliotekarierna anger detsamma, även när det gäller nya medier som datoroch tevespel. Utlån av dessa medier sker inte på alla bibliotek, men där det förekommer verkar tillräcklig kompetens finnas i bibliotekariegruppen, även om alla enskilda inte har kännedom om spelen. En fråga handlar om ifall de intervjuade överhuvudtaget kan se några effekter av det arbete de utfört inom Läskonsters ram. Några mätbara resultat vad gäller läsning hos barn och unga är förstås omöjligt att se eftersom någon sådan undersökning inte gjorts. Men några av bibliotekarierna tycker att pedagogerna fått upp ögonen för bibliotekets roll på ett nytt och lovande sätt. Och en majoritet av de intervjuade pekar på en annan uppmuntrande iakttagelse: De tycker att barnens känsla för biblioteket stärkts och att de unga i större utsträckning känner igen och hejar på bibliotekspersonalen. En av de intervjuade säger så här: Vi har fått fler stammisar. Och vi har startat en läseklubb, ja vi fick starta flera på grund av ett stort intresse. Dom vill ha mer. 3. Sammanställning av intervjuer med tre chefer 15

16 Tre chefer intervjuades på telefon. De valdes ut utifrån premisserna att de skulle representera en liten, en mellanstor och en stor kommun. Dessutom skulle de representera tre olika län. Två av cheferna intervjuades även i den förra utvärderingen. De tre intervjuade svarade bland annat på frågor om hur de som chefer kan ta ansvar för att läskonsterandan lever kvar i framtiden. De betonar betydelsen av ett tillåtande arbetsklimat där det är viktigt med kreativa processer som får ta tid att utveckla. En chef framhåller också vikten av att inte minst i de fall där det är ont om bibliotekspersonal låta andra aktörer komma in i lokalerna, exempelvis fritids, dagis och studieförbund, för att på så vis öppna upp och utvidga bibliotekets fasta resurser som står till buds. Chefernas svar visar att deras arbete skiljer sig åt beroende på vilken typ av kommun de arbetar i. Att vara bibliotekschef i en liten kommun är annorlunda mot att vara det i en mellanstor eller stor kommun med en större personalgrupp, fler nivåer på arbetet och fler utåtriktade kontakter som leder till mer inflöde av idéer och kompetens, exempelvis högskolekontakter. Ett tydligt exempel på skillnader mellan små och större kommuner är bibliotekens svårigheter med att marknadsföra sig, inte minst gentemot politiker och andra förvaltningar. De större bibliotekens chefer tycker att de har resurser och att marknadsföringen fungerar tillfredsställande. Det är framförallt bibliotekschefen i den lilla kommunen som känner igen sig i beskrivningen av att marknadsföring är ett svårt kapitel. Hon säger så här: Mitt ständiga problem är att hela tiden berätta vad vi gör och ändå vet inte kommuncheferna och politikerna vad vi gör. Det finns inget intresse. De har sin bild av vad ett bibliotek är och sedan lyssnar de inte. Alla är trevliga, men inriktade på sitt. Biblioteket gör sitt och skolan sitt, och sedan förstår de inte hur de kan använda vår kompetens. Jag tror många bibliotekarier blir ledsna av det, vi blir inte sedda för den kunskap vi har. Men det kan i och för sig bero på att vi inte marknadsför oss tillräckligt bra Det är mycket män på de höga posterna och vi är enbart kvinnor som jobbar på biblioteket.. Men vi får mycket tillbaka från allmänheten, de tycker vi är fantastiska. Alla tre tycker att chefen har det yttersta ansvaret för marknadsföringen men att det också är ett lagspel där man stödjer varandra i det arbetet. En fråga som ställdes till cheferna löd så här: 92 procent av de tillfrågade är efter Läskonster stärkta i sin yrkesroll. Men 31 procent har, trots det, INTE förändrat sitt arbetssätt. Vad kan man som chef göra för att få sin personal att i större utsträckning även förändra sitt arbetssätt? 16

17 Här svarar cheferna följande: - Det är viktigt att arbeta med nätverk och att barnbibliotekarierna stödjer varandra. - Att barnbibliotekarierna får det utrymme de behöver för att hitta former att jobba fritt och kreativt. Som chef ska man ge förutsättningar för utveckling och peka på att barnverksamheten är viktig. - Som chef kan man stödja med frågor hur medarbetarna vill gå vidare i arbetet och även skapa en tillåtande attityd. Men det hänger också på medarbetarnas personlighet, vad de själva vill och gör. - Stötta samarbetet med andra förvaltningar. Men det gäller också att det är rätt personkemi mellan dem som samarbetar. - Det måste pågå en ständig förändringsprocess på en arbetsplats där man som chef ger tid för personalen att diskutera mål och reflektera över arbetet. Utvecklingsperspektivet är viktigt. Ett resultat av enkäten, ovan, visar att 40 procent inte har bestående kontakter med andra kulturaktörer trots att detta var ett viktigt inslag i Läskonster. Chefernas kommentarer till det är bland annat att det i små kommuner kan vara svårt att hitta aktörer att samarbeta med. En annan förklaring kan vara ekonomi; kulturaktörer kostar. En chef svarar att det nog är svårare att etablera kontakter på mindre orter, men att ett samarbete sannolikt skulle öka resurser och verksamhet. De anser att de resultat som utvärderingen visar är förväntade. Sammantaget är det positiva siffror, absolut Men hur vi ska göra vår kompetens känd det är nåt vi har att jobba med. Det är väldigt bra resultat. Imponerande. 4. Litteraturhus blev det några sådana? Enkätundersökningen riktad till projektdeltagarna visar att en majoritet av dem inte tycker att målet med att skapa litteraturhus har uppnåtts. Men det har aldrig varit projektdeltagarnas ansvar att driva litteraturhustanken, det ansvaret har legat på länskonsulenterna i de deltagande länen. Och länskonsulenterna ger en helt annan bild av hur långt litteraturhusplanerna kommit, se nedan. Att majoriteten av de som svarade på enkäten inte tycker att det finns några fungerande litteraturhus visar på en informationsbrist mellan länskonsulenter, chefer och biblioteksanställda. Många av deltagarna tycker att begreppet litteraturhus är förvirrande. De nio länskonsulenterna har skriftligen svarat på frågor om ifall projektet lett till några litteraturhus (fysiska, mobila, digitala eller nätverksbaserade). Det är dessa svar som presenteras nedan. 17

18 I Gävleborg har litteraturhusplanerna kommit långt. Medel från Statens kulturråd, Länsbibliotek Gävleborg Uppsala samt en egeninsats från Sandvikens folkbibliotek ska ligga till grund för ett litteraturhus i Sandviken. En förhoppning finns om medel från de stora kulturfonder som finns att söka i Sandvikens kommun. Litteraturhuset kommer att bli en avdelning på det nya kulturhuset, i anslutning till konsthall och barnavdelningen på Sandvikens folkbibliotek. Tyngdpunkten ska ligga på metodutveckling av lässtimulans. Metoderna ska bygga på forskning och de ska kunna exporteras ut i länet. Studenter med flera ska kunna komma till litteraturhuset för praktik och studiebesök. Även barn och unga ska vara medskapande och lära vuxenvärlden vad språkutveckling och lässtimulans kan vara. Litteraturhuset ska stå på tre ben: Ett lokalt, ett regionalt och ett forskningsbaserat (Högskolan Gävle). Det finns en klar vilja och en positiv inställning till litteraturhuset hos politiker och tjänstemän. En förhoppning är att Sandvikens kommun ska kunna inviga litteraturhuset I Örebro, Västmanland och Sörmland (Sörmland deltog inte i Läskonster) har sedan länge ett etablerat samarbete funnits kring barnbiblioteksverksamheten. Tillsammans har de nu arbetat fram ett litteraturhus i form av en mobil enhet, en liten blå husvagn, Bubblan, som är utrustad med material för berättarstationer av olika slag. Bubblan kommer att åka runt i ett tiotal kommuner. Verksamheten i Bubblan är inriktad på aktiviteter för barn och unga, allt i syfte att förnya läsfrämjandearbetet. Konsulenterna skriver att det finns gott hopp om att få finansiering från Statens kulturråd och en förhoppning om att huvudmännen i kommunerna/länen ska bidra till en långsiktig finansiering. I Östergötland lanseras våren 2011 ett webbaserat litteraturhus, SQUOOSH. Det handlar om en inspirationssida för eget skrivande, målgruppen är främst år. Skrivarverkstaden ska bland annat ge möjlighet till skrivarcirklar, tävlingar och författarledda skrivarkurser. Under utvecklandet av SQUOOSH har barn varit tillfrågade om uttryck, bildspråk och innehåll. Kostnader för webbhotellet klaras inom ordinarie budget och ekonomisk finansiering för en eventuell författarblogg på sidan undersöks. I Uppsala har litteraturhuset formen av en årlig Mötesplats för Läskonster på Wiks slott i Uppland. Under ett dygn samlas barnbibliotekarier, kultursekreterare, dramapedagoger och utvecklingspedagoger för att förkovra sig i lässtimulerande arbete. Mötesplatsen kommer att arrangeras för tredje året i rad i september Idéerna från Läskonster sprider sig på så sätt även utanför projektdeltagarnas krets. Metoden är verkstäder, inte föreläsningar. Den årliga mötesplatsen har följts upp med en dag per termin för deltagarna, där de diskuterat arbetssätt de prövat men också tagit del av nya konstformer som dans och film. 18

19 I Uppsalas litteraturhuskoncept ingår även ett mobilt Berättarskåp (med inspiration från bland annat Riksutställningars Nattpäron) som turnérar runt i länet. Berättarskåpet är ett samarbetsprojekt med Upplandsmuséet. Ett mål är att något av länets bibliotek ska marknadsföra sig som Barnens litteraturhus, men det målet är inte uppnått i dagsläget. I Stockholm är det ett bibliotek (Barn- och ungdomsavdelningen på Tyresö bibliotek) som till viss del fungerar som litteraturhus. Enligt konsulenten är projektmålet därmed delvis uppfyllt. Hon anser att ett bibliotek kan fungera som litteraturhus och att det där går att samla kompetenser (till exempel friare konstarter) för utveckling av det lässtimulerande arbetet. Tyresö har förmedlat sina erfarenheter till andra bibliotek genom studiedagar och genom metodtips i tryckt form. Men hela arbetet med litteraturhustanken underlättas om det finns särskilda medel avsatta. Det gör det inte våren På Gotland har ett redan befintligt nätverk på barnkulturområdet fördjupats. Men detta nätverk kan inte betraktas som ett litteraturhus, utan mer som att idéer prövas. Kommunbibliotekens barnverksamhet har dock utvecklats mycket genom exempelvis ett utökat samarbete med andra kulturutövare och föreningar. En anledning till att arbetet inte kommit så långt på Gotland är regionombildning och ekonomiska nedskärningar som drabbat nyckelpersoner i nätverken. I Värmland handlar litteraturhustanken om kompetensutveckling och nätverksbyggande. Men det hela ligger fortfarande i en startprocess. All barnbibliotekspersonal har fått en kompetensutveckling vad gäller lässtimulerande metoder och ett kulturnätverk har så sakteliga börjat byggas upp tillsammans med andra enheter inom Region Värmland samt med Karlstad universitet. Men litteraturhusets fortsatta framväxt bygger på eventuella projektmedel från regionen och staten, och dessa medel finns inte i dagsläget. I Dalarna har man satsat på ett flexibelt nätverk där den regionala kulturen står i fokus. De har haft utbildningsdagar där 12 av 15 kommuner deltagit för att få en samsyn kring barn och barns rätt till kultur. De flesta inom barnbiblioteksverksamheten har nu referenser även till Läskonsters tankar. I flera kommuner har också nya nätverk och kontakter uppstått. Våren 2011 planeras det exempelvis för en årligen återkommande barnboksfestival där man vill lyfta fram barnbiblioteken och deras verksamhet i samarbete med författare och andra konstformer. Barnboksfestivalen ska föregås av att elever på skolor får författarbesök och att de arbetar med eleverna på olika sätt. Arbetet med nätverket ingår i den ordinarie budgeten. 19

20 Konsulenternas svar visar också att en majoritet av dem stödjer idén med litteraturhus. Våra diskussioner har öppnat tankarna åt olika håll och vi har påbörjat ett nödvändigt förnyelsearbete av läsfrämjandet. Det är en bra idé. Jag tror ju att samverkan är ett nyckelord. Jag tycker att begreppet i sig och resonemangen som det ger upphov till är nyttiga för biblioteken och kan föra med sig friska fläktar och behövlig förnyelse. Två konsulenter förmedlar ingen specifik åsikt i frågan om huruvida litteraturhus är en bra idé eller inte, och en konsulent uttrycker viss tveksamhet:.. Om litteraturhus kan användas som en utmaning att systematiskt utveckla det lässtimulerande arbetet..är det naturligtvis bra. Men det är inte alls bra om det blir en motsättning mellan bibliotek och litteraturhus. På frågan om det finns kritiska synpunkter på idén med litteraturhus så är det ingen som direkt uttrycker kritik mot tanken. De som svarar på frågan anger bland annat följande: Inte direkt någon kritik mot själva tanken...men som alla bra idéer kan de urvattnas och det gäller att hålla fast vid ursprungstanken berättande och språkutveckling. Kanske inte kritiska synpunkter utan snarare en fundering kring ordet Litteraturhus. Litteraturhus är inte jordat i Sverige Tror att frågor som vad är skillnaden på Litteraturhus och bibliotek kan finnas Det kan finnas en risk att Litteraturhusen splittras om vi inte har eller bildar ett starkt nätverk kring begreppet Litteraturhustanken behöver jordas och utvecklas. är övertygad om att bibliotek och litteraturhus kan komplettera varandra. Vi prövade en vision med högt ställda mål och idéerna och de praktiska resultaten har blivit flera, om än inte så storslagna. Jag tror att utmaningen i litteraturhustanken främjade vårt kreativa tänkande. Vad behövs då för att litterurhustanken ska bestå? Konsulenterna svarar följande: Man måste jobba så att man inte gör sig själv oersättlig. Det måste vara funktioner som ingår i nätverken, inte personer. Men när även funktionerna försvinner bryts infrastrukturen och det tar tid innan en ny är på plats och fungerar. Långsiktig planering, lokal och regional förankring hos politiker och tjänstemän. Stadigvarande lokala och regionala medel. Samverkan med andra kulturaktörer och pedagoger. Att själva grundtanken upprätthålls, förs vidare och får utvecklas, samt 20

21 kontinuerliga utvärderingar och självreflektioner. Finansiering, förankring och engagemang. En övertygelse hos en grupp människor om att detta är rätt väg att gå. Den gruppen ska helst bestå av både tjänstemän och politiker. Fantasi och förmåga att hitta pengar på olika håll Chefer som har visioner om vad de vill och få personal som fungerar i den visionen. Att det ingår i ett långsiktigt, strategiskt arbete för läslust Att det är en bra idé som utgår ifrån barnens och ungdomarnas behov Att en person/konsulent som har det långsiktiga ansvaret och som sprider kunskaper, idéer och metoder vidare. Att det ingår i ett sammanhang som det talas om och som har stöd på chefsnivåerna. Sammanfattande resultat Enkätsvaren visar: - Att 92 procent anser att Läskonster har stärkt dem i deras yrkesroll. - Att 84 procent tycker att de ha goda eller ganska goda kunskaper om böcker och andra medier. - Att 80 procent av deltagarna har förändrat sin syn på det lässtimulerande arbetet. - Att 69 procent har förändrat sitt arbetssätt vad gäller det lässtimulerande arbetet. 31 procent har inte gjort det. - Att 63 procent tycker att det läsfrämjande arbetet fungerar bättre idag. 37 procent tycker inte det. - Att 60 procent har bestående kontakter med andra kulturaktörer. 40 procent har inte det. Men de visar också: - Att 83 procent anser att det är få/inga/några samhällsaktörer (politiker, högre tjänstemän, andra förvaltningar, medier etc) som känner till det lässtimulerande arbetet. Siffran är densamma som vid de tidigare enkätundersökningarna. - Att 73 procent inte tycker att bibliotekspersonalens mediekompetens är tydligare utåt, mot samhället, idag jämfört med innan Läskonster startade. - Att 56 procent inte tycker att bibliotekens läsfrämjande roll utåt mot samhället är tydligare idag. Men 44 procent anser det. - Att cirka hälften anger att de marknadsfört det läsfrämjande arbetet efter att Läskonster avslutats. Hälften har inte gjort det. 21

22 Intervjuerna med de nio bibliotekarierna visar: - Att det faktum att nästan alla känner sig stärka i sin yrkesroll även innebär att verksamheten får en positiv skjuts framåt. Med ett ökat självförtroende i yrkesrollen vågar man utveckla nya metoder i basverksamheten, men också i bästa fall även marknadsföra sitt arbete utåt. - Att marknadsföring dock är den svåra biten för bibliotekspersonal. Många sätter likhetstecken mellan marknadsföring och att ta kontakt med medier, vilket innebär att sådana initiativ sällan tas. De som däremot vidgar begreppet marknadsföring till att även omfatta interna kontakter, liksom kontakter gentemot andra myndigheter, politiker etc når andra resultat och ser mer positivt på sitt marknadsföringsarbete. - Att det finns en rad faktorer som gör att vissa lyckas bättre än andra med att arbeta i läskonsterandan. Dessa faktorer är bland annat personlighet, tillgång till andra kulturaktörer liksom hur samarbetet fungerar med dem, stöd från chefer, ett tillåtande klimat i organisationen samt levande nätverk mellan dem som arbetar med läsfrämjande verksamhet. - Att följande behövs för att läskonsterandan ska fortsätta även i bistra ekonomiska tider: tid, ekonomi, väl fungerande samarbeten mellan förvaltningar och aktörer, fungerande litteraturhus, nätverk, drivande länsbibliotek, individuellt ansvar, att visionen hålls levande, att man ser resultat av det arbete man gör samt en drivande och stöttande chef. Intervjuerna med de tre cheferna visar: - Att de tycker att resultaten i denna effektutvärdering i stort sett är mycket positiva och även förväntade eftersom de anser att Läskonster var ett väl genomfört projekt. - Att det råder delade meningar om det är problem med marknadsföring eller ej. - Att ett fortsatt arbete i Läskonsters anda bland annat bygger på att nätverken mellan de biblioteksanställda hålls levande, att man som chef stöttar och ger förutsättningar för utvecklingsarbete, att samarbetet med andra förvaltningar fortsätter och att en ständig förändringsprocess med tid för reflektion pågår på biblioteken. Konsulenternas svar vad gäller litteraturhusen visar: 22

23 - Att satsningen på litteraturhus kommit olika långt i de olika länen och att definitionen av vad ett litteraturhus är varierar, vilket också var meningen. Litteraturhusen skulle kunna vara fysiska hus, mobila, virtuella eller nätverksbaserade mötesplatser som fokuserar på lässtimulans. Gävleborg, Örebro-Västmanland-Sörmland, Östergötland, Uppsala och Stockholm har startat/är i startgroparna för sina respektive litteraturhus. Dalarna, Värmland och Gotland har mer eller mindre väl utvecklade nätverk för det läsfrämjande arbetet. Framtiden för litteraturhusen i de olika länen varierar, men förutsättningen är generellt sett att ett välutvecklat samarbete mellan olika aktörer fortsätter och att en långsiktig finansiering av husen blir möjlig. REFLEKTIONER KRING RESULTATEN Så gott som alla deltagare i Läskonster, 92 procent, tycker att de blivit stärkta i sin yrkesroll genom projektet. Även 1,5 år efter att Läskonster avslutades öses lovord över projektet från deltagarna. Det är ett fint betyg. Men att vara stärkt i sin yrkesroll innebär inte med automatik att denna styrka märks i den konkreta verksamheten. Hur har effekterna av Läskonster blivit för verksamhetens del? Det vill säga hur märker barn, ungdomar, skola, andra institutioner, myndigheter, politiker och allmänhet att ett lässtimulansprojekt stärkt 80-talet biblioteksanställda i deras yrkesroll? Nya former för lässtimulans Läskonster hade fyra mål och den förra utvärderingen från 2009 visade att måluppfyllelsen var högst vad gällde det första. Det målet handlade om att projektdeltagarna skulle ha prövat nya former för sitt lässtimulerande arbete. Som en följd av den goda uppfyllelsen av mål 1 så har också effekterna blivit bestående på vissa punkter. Resultaten visar till exempel att 69 procent har förändrat sitt arbetssätt vad gäller det lässtimulerande arbetet. Det är en hög siffra, sju av tio deltagare jobbar annorlunda idag jämfört med tidigare och de flesta av dem tycker att arbetet fungerar bättre nu än innan Läskonster startade. De prövar nya tillvägagångssätt, samarbetar med andra och vågar mer i kontakterna med barnen/ungdomarna. 60 procent har bestående kontakter med andra kulturaktörer, vilket ger avtryck i hur det lässtimulerande arbetet genomförs. 23

24 Men samma siffror visar omvänt att 31 procent inte har förändrat sitt arbetssätt och 40 procent har inte några bestående kontakter med andra kulturaktörer. Svaren från de tre intervjuade cheferna visar att de överlag tycker att resultaten som kommer fram i denna utvärdering är bra, rentav imponerande. De ser Läskonster som ett mycket väl genomfört projekt. Att inte alla når ända fram är en omöjlighet i projekt och det finns förklaringar till det, både på individ- och strukturnivå. Personlighet spelar in. Alla som deltar i ett projekt tar av olika skäl inte med sig nya lärdomar och metoder in i verksamheten. Försök till samarbeten kan också spolieras av att personkemin inte stämmer. Strukturella förklaringar kan handla om geografiska begränsningar vad gäller samarbeten, brist på pengar för att anlita kulturaktörer, att det inte finns tid för utvecklingsarbete och reflektion i vardagen. Som chefer har de ett stort ansvar, och tycker sig ta detta ansvar, för att stötta medarbetarna. Det bekräftas också av enkätundersökningen som visar att 79 procent tycker de får ett bra stöd av chefen för sitt lässtimulerande arbete. Litteraturhus Mål 2 och 3 handlade om att upprätta litteraturhus och finna ekonomiskt långsiktiga lösningar för några av dem. Utvärderingen 2009 visade att det fanns embryon till litteraturhus i flera av länen men inte några ekonomiskt långsiktiga lösningar. Denna utvärdering visar, via länskonsulenternas svar, att litteraturhus nu verkligen har kommit igång i en rad län, några med mycket höga ambitioner som exempelvis det i Sandviken/Gävleborg. Den långsiktiga finansieringen är långt ifrån löst överallt, men exempelvis i Gävleborg och i samarbetet kring det mobila litteraturhuset Bubblan som sker i Örebro/Västmanland/Sörmland finns goda förhoppningar om att finansieringen kommer att lösa sig. Det finns därför anledning att anta att litteraturhusen i några av länen kommer att bli bestående och därmed utveckla det läsfrämjande arbetet ytterligare. Effekterna av Läskonster har alltså blivit att några litteraturhus förverkligas. Som en följd har kontakterna mellan olika aktörer inom kommun och län ökat, man har fått ansikten på varandra vilket gör samarbetet enklare och naturligare. Samtidigt kan det finnas skäl att påminna sig om projektdeltagarnas svar i enkäten. 63 procent tycker inte att målen med att skapa litteraturhus har uppnåtts. En orsak till det är att de inte fått klart för sig vad ett litteraturhus är eftersom det kan ta sig så vitt skilda uttryck, alltifrån ett nätverk till en byggnad. Någon skriver så här i en kommentar: en Wik-helg med inspiration en gång om året inte känns som någon form av litteraturhus. En annan skriver: Vi har arbetat med nätverksbaserad form, det är svårt att kalla det ett litteraturhus på något vis. 24

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga PROJEKTPLAN Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga Vision Visionen är att skapa centra för nya kreativa former av lässtimulans.

Läs mer

Utvärdering av projektet Läskonster

Utvärdering av projektet Läskonster Utvärdering av projektet Läskonster Utvärdering handlar om att i efterhand upptäcka, kartlägga och bedöma offentliga åtgärders resultat i syfte att åstadkomma ökad självreflektion, fördjupad förståelse

Läs mer

Läskonster nya former för lässtimulans

Läskonster nya former för lässtimulans Solveig Hedenström Länsbibliotek Gävleborg Uppsala solveig.hedenstrom@lul.se 2010 Läskonster nya former för lässtimulans Projektet Läskonster är det fjärde i en rad av barnbiblioteksprojekt som bedrivits

Läs mer

Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken

Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken SAMMANFATTNING Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken Seminariedagen innehöll information

Läs mer

Från Kompobib2020 till Komposten. Biblioteken som lärande organisationer Peter Alsbjer, Länsbiblioteket i Örebro län Gävle 5 februari 2014

Från Kompobib2020 till Komposten. Biblioteken som lärande organisationer Peter Alsbjer, Länsbiblioteket i Örebro län Gävle 5 februari 2014 Från Kompobib2020 till Komposten Biblioteken som lärande organisationer Peter Alsbjer, Länsbiblioteket i Örebro län Gävle 5 februari 2014 Biblioteken som lärande organisationer 2014-02-07 1 Kompobib2020

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor? Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

Regional biblioteksplan Kalmar län

Regional biblioteksplan Kalmar län Regional biblioteksplan Kalmar län 2017-2021 Inledning De regionala biblioteken har sitt ursprung i centralbiblioteken som bildades på 1930-talet för att stödja kommunernas folkbibliotek. Centralbiblioteken

Läs mer

Utredning av läsfrämjande insatser i Upplands Väsby

Utredning av läsfrämjande insatser i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Utredare 2015-10-27 Hanna Björklund 08-590 970 77 Dnr: hanna.bjorklund@upplandsvasby.se KFN/2015:50 31442 Kultur- och fritidsnämnden Utredning av läsfrämjande insatser i Upplands Väsby

Läs mer

Regional biblioteksplan

Regional biblioteksplan TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum 2017-01-30 Diarienummer KN160098 Kulturnämnden Regional biblioteksplan 2017-2021 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna

Läs mer

Uppföljning av projektet Från checklista till kreativa diskussioner: Läslyft för elever med svenska som andraspråk

Uppföljning av projektet Från checklista till kreativa diskussioner: Läslyft för elever med svenska som andraspråk Aseel Abbas informatör på SHK visar biblioteket för nyanlända. Foto: Nils Bergendahl Uppföljning av projektet Från checklista till kreativa diskussioner: Läslyft för elever med svenska som andraspråk 1

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Sammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017

Sammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017 Sektor Lärande Arbetsgruppen Kapprumsbibliotek Sammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017 Bakgrund Verksamheten med kapprumsbibliotek startades upp efter

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Lynn Alpberg Bibliotekarie Stockholms stadsbibliotek, Gröndals bibliotek

Lynn Alpberg Bibliotekarie Stockholms stadsbibliotek, Gröndals bibliotek Lynn Alpberg Bibliotekarie Stockholms stadsbibliotek, Gröndals bibliotek Gröndals bibliotek Förbereder Lilla Vårsalongen Äppelhyllan Äppelhyllan Gröndals bibliotek 28 augusti 31 december 2017 Projekt Regionbibliotek

Läs mer

Storprojektet för mindre Barn och unga - Futurum.kom

Storprojektet för mindre Barn och unga - Futurum.kom Storprojektet för mindre Barn och unga - Futurum.kom Fas 1 3 2011-2014 Bak-grund Biblioteksutveckling genom barnets delaktighet och rättigheter barns skapande fokus barn och unga som fritidsbesökare biblioteksmiljön

Läs mer

Sammanställning över diskussionsmaterialet hösten 2015

Sammanställning över diskussionsmaterialet hösten 2015 Sammanställning över diskussionsmaterialet hösten 2015 Inledning Under hösten 2015 har länsgrupperna haft chansen att diskutera det informations- och diskussionsmaterial om Kulturskolans uppdrag som styrelsen

Läs mer

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

HANDSLAGET. Enkätredovisning OM LOKALT OCH REGIONALT BESLUTSFATTANDE FÖR ATT STÄRKA GENOMFÖRANDET AV BARNETS RÄTTIGHETER. Enkätredovisning 1

HANDSLAGET. Enkätredovisning OM LOKALT OCH REGIONALT BESLUTSFATTANDE FÖR ATT STÄRKA GENOMFÖRANDET AV BARNETS RÄTTIGHETER. Enkätredovisning 1 HANDSLAGET Enkätredovisning OM LOKALT OCH REGIONALT BESLUTSFATTANDE FÖR ATT STÄRKA GENOMFÖRANDET AV BARNETS RÄTTIGHETER Enkätredovisning 1 Innehåll Inledning... 3 Resultatredovisning... 4 Fråga 1 och 2...

Läs mer

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum 2017-02-10 Sida 1 (1) Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017 15 Diarienummer KN160098 Regional biblioteksplan Beslut 1. Kulturnämnden

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek Ekerö kommuns biblioteksplan 2019-2023 Ditt Bibliotek Inledning Kommuner är enligt bibliotekslagen skyldiga att upprätta biblioteksplaner, som formulerar den lokala bibliotekspolitiken. Biblioteksplanen

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Dokumentnamn : Biblioteksplan Dokumenttyp : Plan (Benämning efter bibliotekslagen) Beslutad av: Kommunfullmäktige 2013-02-11, 3 Diarienummer: KS2012/438 Giltighetstid:

Läs mer

Datum Dnr Läsfrämjande insatser och framåt. 1. Kulturnämnden lägger rapporten till handlingarna.

Datum Dnr Läsfrämjande insatser och framåt. 1. Kulturnämnden lägger rapporten till handlingarna. Kulturnämnden Annelien van Der Tang-Eliasson Utvecklare bibliotek 040-675 37 40 Annelien.VanDerTang-Eliasson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-06-05 Dnr 1701596 1 (5) Kulturnämnden Läsfrämjande insatser

Läs mer

Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson

Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson I början av 2018 gjordes utskick av en webbaserad enkät till 1494 personer som deltagit vid en del av de aktiviteter som anordnades

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Bild från Tomelilla bibliotek. Foto: Nils Bergendahl. Uppföljning av projektet Sommarboken för högstadiet och vägen dit

Bild från Tomelilla bibliotek. Foto: Nils Bergendahl. Uppföljning av projektet Sommarboken för högstadiet och vägen dit Bild från Tomelilla bibliotek. Foto: Nils Bergendahl. Uppföljning av projektet Sommarboken för högstadiet och vägen dit LOTTA BERGMAN Lotta Bergman är universitetslektor i Svenska med didaktisk inriktning

Läs mer

PRESENTATION KARTLÄGGNING AV KULTURSKOLORNAS BEHOV AV STÖD

PRESENTATION KARTLÄGGNING AV KULTURSKOLORNAS BEHOV AV STÖD PRESENTATION KARTLÄGGNING AV KULTURSKOLORNAS BEHOV AV STÖD 2019-03-21 Agenda Om Rambolls uppdrag Genomförande av kartläggningen Resultat a) Våra iakttagelser för ett urval av kartläggningens temaområden

Läs mer

Barns och ungas läsning

Barns och ungas läsning Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället Läsdelegationen 1 Uppdraget Bidra till mer likvärdiga förutsättningar för barn och unga att uppnå en fullgod läsförmåga och lust att läsa. Läsdelegationen

Läs mer

Uppföljning av projektet Spontana boksamtal: Om att arbeta läsfrämjande under bemannad tid

Uppföljning av projektet Spontana boksamtal: Om att arbeta läsfrämjande under bemannad tid Aseel Abbas informatör på SHK visar biblioteket för nyanlända. Foto: Nils Bergendahl Uppföljning av projektet Spontana boksamtal: Om att arbeta läsfrämjande under bemannad tid på ett meröppet bibliotek

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR GENOMFÖRANDEFASEN

HANDLINGSPLAN FÖR GENOMFÖRANDEFASEN HANDLINGSPLAN FÖR GENOMFÖRANDEFASEN Med utgångspunkt från analyser av projektets mobiliseringsfas har en handlingsplan formulerats. 1. UPPHANDLING Upphandlingen är en viktig del av hur skallkraven kommer

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Yttrande över "Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället" (SOU 2018:57)

Yttrande över Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57) Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 kulturradet@kulturradet.se www.kulturradet.se Sid 1 (6) Yttrande över "Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället" (SOU 2018:57)

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Inspirationskonferens Entreprenörskap och jämställdhet i förskolan

Inspirationskonferens Entreprenörskap och jämställdhet i förskolan SAMMANSTÄLLNING AV DELTAGARNAS TANKAR Inspirationskonferens Entreprenörskap och jämställdhet i förskolan 2014-01-21 Eva-Karin Wedin, Sakkunnig jämställdhet Enheten för regional utveckling Länsstyrelsen

Läs mer

Workshop 11 oktober Sammanställning av reflektioner och enkätsvar

Workshop 11 oktober Sammanställning av reflektioner och enkätsvar Workshop 11 oktober 2013 Sammanställning av reflektioner och enkätsvar 99 deltagare i workshopen Socialtjänsten i Nässjö, Eksjö, Tranås, Vetlanda, Aneby, Sävsjö Skolor från Nässjö, Eksjö, Aneby, Vetlanda,

Läs mer

KULTURPLAN Åstorps kommun

KULTURPLAN Åstorps kommun KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Kristallens förskola Nacka kommun

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Kristallens förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och 46 2017 Kristallens förskola Nacka kommun Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

Biblioteksverksamhet

Biblioteksverksamhet Biblioteksverksamhet UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Sammanställning över enkätsvar från personal till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016.

Sammanställning över enkätsvar från personal till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016. 2016-05-31 Sammanställning över enkätsvar från personal till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016. Enkäten avser Språksatsningens bokpåsar. 32 personer har svarat på enkäten. 1. Upplever du att du har

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Kalmar November 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för, i bland annat kulturplanerna, själva ska få komma till tals.

Läs mer

Övergripande granskning Sammanställning till kommunfullmäktige

Övergripande granskning Sammanställning till kommunfullmäktige Övergripande granskning Sammanställning till KPMG AB 6 november 2015 Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Sammanfattande bedömning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 3 5. Metod 3 6. Resultat

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

En sak i taget Rapport

En sak i taget Rapport En sak i taget Rapport Hur kan man med begränsad tid och utan experthjälp i huset på ett litet bibliotek arbeta med kompetensutveckling av personalen i sociala medier? Åsa Storck 2011-01-24 1 Ur Nationalencyklopedins

Läs mer

Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4

Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4 Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4 Krokofantens fristående förskola Hemmingsmark 2018-04-10 Krokofantens förskola är ett personalkooperativ som startade 2009-01-01. Förskolan

Läs mer

Matematiklyftet. Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling Angelina Briggner och Jenny Sonesson

Matematiklyftet. Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling Angelina Briggner och Jenny Sonesson Matematiklyftet Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling 2008 Angelina Briggner och Jenny Sonesson Innehållsförteckning Introduktion sid 2 Resultat sid 3 Sammanfattning sid 8 Introduktion Under

Läs mer

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Göteborg 2 mars 2011 Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling av bibliotek 2001-2004 - Equal Biblioteken

Läs mer

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning

Läs mer

Litteraturhuset Trampolin

Litteraturhuset Trampolin Litteraturhuset Trampolin Verksamhetsplan 2017 BAKGRUND Den 1 juli 2013 startade den nya verksamheten Litteraturhuset för och barn och unga (numera Litteraturhuset Trampolin) i Sandviken. Starten hade

Läs mer

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån våra grundidéer som vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet

Läs mer

Deltagande i utvärderingen fördelade på profession/uppdrag

Deltagande i utvärderingen fördelade på profession/uppdrag Deltagande i utvärderingen fördelade på profession/uppdrag Rektor 9 Lärare 12 Förskolechef 8 Förskollärare 5 Personal inom elevhälsa 9 Politiker 6 Skolchef 4 Övriga 3 Totalt 56 Varav: Män 13 Kvinnor 42

Läs mer

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017 Kvalitetsredovisning förskola 2017 PÅFÅGELN 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Solna stads vision och övergripande mål... 3 Aktiviteter utifrån nämndmålen... 3 Övrigt arbete inom läroplansområdet...

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Kulturgarantin Vimmerby kommun 2018-2019 Kulturgarantin för Vimmerby kommun 2018-2019 I Vimmerby kommun har vi ett arv att förvalta. Astrid

Läs mer

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Vårdförbundet Digital strategi Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Innehållsförteckning Digital strategi vad är det och varför behöver vi en sådan?... 2 Digitala strategin utgår från kommunikationsplattform

Läs mer

Lokal handlingsplan för biblioteksverksamheten på Almunge skola

Lokal handlingsplan för biblioteksverksamheten på Almunge skola Lokal handlingsplan för biblioteksverksamheten på Almunge skola 2016-2018 Syfte Syftet med denna handlingsplan är att ange riktlinjer för skolbiblioteksverksamheten på Almunge skola och på så sätt vara

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Avesta kommun Februari 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 1 1.2

Läs mer

Version 3.0. KompoBib 2020 2012-05-22. Datum för fortbildningarna

Version 3.0. KompoBib 2020 2012-05-22. Datum för fortbildningarna HANDLINGSPLAN FÖR GENOMFÖRANDEFASEN för arna 1 TIDSPLANERING FÖR FORTBILDNINGARNA 2011 09 09 Startseminarium Örebro Alla 420 Kvalitet 2011 10 06 Filmworkshop Lokalt på de olika biblioteken i Sörmland Specialintresserade

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun

Läs mer

Barr amma baro! Antingen lär man ut, eller så lär man in! Ordspråk från Somalia

Barr amma baro! Antingen lär man ut, eller så lär man in! Ordspråk från Somalia Barr amma baro! Antingen lär man ut, eller så lär man in! Ordspråk från Somalia Arbetsplatsbaserat lärande Göra nytt Göra Testa nya idéer, ändra rutiner Ny kunskap, föreläsning, workshop Konkreta upplevelser

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Workshop anteckningar 26/10.

Workshop anteckningar 26/10. Workshop anteckningar 26/10. I detta dokument finns renskrivna anteckningar från de olika gruppernas diskussioner. Först i varje stycke finns en del i kursiv still, detta är det material som grupperna

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

Utvärdering Marknadsföring3 sept Snabbrapport (redigerad)

Utvärdering Marknadsföring3 sept Snabbrapport (redigerad) Utvärdering Marknadsföring sept Snabbrapport (redigerad) Filtrering Filtreringsvillkor: Fråga Svaren som matchar alla av följande villkor Villkor : Jag deltog på kursdagen i: Svarsalternativ: Karlstad.

Läs mer

IPv6. MarkCheck. April 2010

IPv6. MarkCheck. April 2010 IPv6 MarkCheck April 2010 1 Innehållsförteckning Länkarna nedan tar dig snabbt och enkelt till presentationens olika avsnitt! Sammanfattning Syfte och metod Inferens - vilka slutsatser kan man dra utifrån

Läs mer

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Fokus Yrkesutbildning VO

Fokus Yrkesutbildning VO Fokus Yrkesutbildning VO Genomförandeprojekt i den nationella utlysningen "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning 2017-09-01 2019-02-28 Mer information finns på: www.vo-college.se/esf Fokus

Läs mer

ATT BYGGA FÖRTROENDE

ATT BYGGA FÖRTROENDE ATT BYGGA FÖRTROENDE Vissa saker är svårare att skapa än andra, även för oss specialister. I byggindustrin är ett starkt förtroende en av de allra svåraste sakerna att bygga upp. Det kräver en ärlighet,

Läs mer

Två år med Framtidsprogrammet

Två år med Framtidsprogrammet 1 (5) Två år med Framtidsprogrammet Inledning På förbundsstämman 2016 antogs Framtidsprogrammet, som innebär en ny inriktning för Hyresgästföreningen och ett omfattande förnyelsearbete. Framtidsprogrammet

Läs mer

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008 Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar

Läs mer

INTRODUKTION HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP?

INTRODUKTION HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP? INTRODUKTION Deltagare: Tid: Ni behöver: HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP? Helst alla i gruppen 1 till 3 timmar Det här aktivitetsbladet, en plats att träffas på Varför ska vi göra det

Läs mer

Nätverk. för blivande bibliotekschefer. SUHF Forum för bibliotekschefer 1 juni 2015

Nätverk. för blivande bibliotekschefer. SUHF Forum för bibliotekschefer 1 juni 2015 Nätverk för blivande bibliotekschefer SUHF Forum för bibliotekschefer 1 juni 2015 Bakgrund Framtida chefsförsörjning till universitets- och högskolebiblioteken Biblioteksledningarna genomgår nu en generationsväxling

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige Datum 2010-09-21 Dnr FK06/15 Biblioteksplan Antagen av Kommunfullmäktige 2010-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Vad är en Biblioteksplan?... 3 Styrdokument... 4 Nulägesbeskrivning...

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Utvärdering av servicedeklaration om Biblioteksverksamheten 2010

Utvärdering av servicedeklaration om Biblioteksverksamheten 2010 RAPPORT 1 (7) DNR: HANDLÄGGARE Bibliotekschef Karin Ivarsson TELEFON 0522-69 65 23 karin.ivarsson@uddevalla.se Utvärdering av servicedeklaration om Biblioteksverksamheten 1. Bakgrund och syfte Uddevalla

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer