INSPIRATIONSMATERIAL bilder av pi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INSPIRATIONSMATERIAL bilder av pi"

Transkript

1 INSPIRATIONSMATERIAL bilder av pi Till dig som är pedagog och ska besöka eller har besökt föreställningen Bilder av Pi på Stockholms Stadsteaters scen i Skärholmen. Våren 2011 gör vi fyra föreställningar i Skärholmen som alla på ett eller annat vis handlar om normer och regler, synliga och osynliga. Välkommen till Skärholmsscenen och till Bilder av Pi. I Sverige föds varje år ca 10 barn vars biologiska kön inte går att bestämma som antingen pojke eller flicka. Bilder av Pi skulle kunna handla om ett av dessa barn Pi. Men pjäsen är inte baserad på en verklig berättelse. Den är en sorts deckarsaga om Pi som från födelsen blir både älskad och hatad, hyllad och förkastad, jagad och skyddad på grund av sitt annorlundaskap. Det är framför allt genom andra människors engagemang och ögon vi ser Pi. Kanske skymtar Pi förbi, vi kan inte vara riktigt säkra på vem som egentligen är Pi men ibland får vi höra Pis röst kommentera historien om sig själv. Vi tror att föreställningen kommer att väcka många frågor hos både barn och vuxna kring vem som räknas som normal, varför det är så och vem som bestämt det inte bara i relation till kön utan också kopplat till annat som uppfattas eller beskrivs som annorlunda eller onormalt. Det kan handla om var man kommer ifrån, hur man ser ut, någon egenskap, begåvning eller sjukdom man har, något man tror på eller kanske något som man själv uppfattar som annorlunda men som är hemligt eller som andra inte märker. Här har vi samlat några möjliga ingångar kring hur du som pedagog kan arbeta med föreställningen som en del av undervisningen inför och efter teaterbesöket. Eftersom det inte finns mycket skrivet eller berättat för barn och unga om intersexualitet har vi också valt att föreslå texter och annat material som riktar sig till dig som vuxen, som du förhoppningsvis kan använda dig av i samtal med eleverna.

2 En del av materialet utgörs av en intervju vi på teatern gjort med en lärare med erfarenhet av möte med elever med intersexuell identitet. Ni som se föreställningen eller har sett den är mycket välkomna att ta kontakt med oss på teatern för vidare frågor eller funderingar. Det finns också möjlighet att möta skådespelarna innan eller efter föreställningen, på teatern eller i klassrummet, för att prata mer om arbetet med föreställningen och temat, ställa frågor och få svar. Bästa sättet att komma i kontakt med oss är att maila eller ringa till Malin Hjelm som arbetar med publikfrågor hos oss i Skärholmen: eller

3 Anna är ämneslärare på högstadiet i en mellanstor stad i norra Sverige. Vi träffar henne för att tala om intersexualitet, genus, kön och annorlundaskap i skolan. När stötte du för första gången på ordet/begreppet intersexualism/dsd? Jag tror att det var för cirka tio år sedan början av 2000-talet. Jag visste ju om begreppet innan, men läste om det då i en artikel, i en engelsk tidning. Några år senare läste jag en artikel i DN. Du har ju som lärare mött elever med intersexuell identitet i två olika skolor? Ja, det handlade båda gångerna om elever jag hade i min klass. I den första skolan var han - och nu kommer jag att säga han, för att han gick där som en han - han kändes verkligen tvåkönad. Han var en hon hela tiden, parallellt, samtidigt. Det var en kille med väldigt stark integritet. Han kom till skolan och hade kamera på sig, gick alltid med en kamera. Han var välklädd och det var en tid när alla elever gick i gympabrallor hela tiden och såg vardagliga ut. Inte så att han hade slips, men han hade betydligt vuxnare, manligare kläder på sig. Han hade långt hår, page det var otroligt ovanligt på den här skolan. Alla killar var kortklippta. Det fanns ingen kille som hade ens halvlångt hår. Det här mellan 2001 och Han började i åk Han gick i en musikklass, bara det var ovanligt för killar. Det var få killar i musikklasserna. Jag brukar inte ha radar på människor på det sättet, men den här killen utmärkte sig. Jag kunde inte bortse från honom. Jag funderade över honom. Och det som var märkligt var att vi lärare pratade om det, framför allt vi lärare som inte undervisade honom pratade om honom. Jag tänkte: Han är egentligen en tjej, fast han är en kille, fast han är en tjej, fast han är en kille. Föräldrarna hade varit väldigt öppna mot skolan. Praktiskt så löste man till exempel gympan så att han fick ett eget omklädningsrum, ett av lärarnas omklädningsrum. Det var också något han själv önskade och ville ett eget omklädningsrum. Och det konstiga, det märkliga är att ingen tjafsade om det. Ingen av eleverna tyckte att det var en förmån eller något sånt. Och jag har verkligen funderat över det. För de flesta elever de tjafsar om allting. Det är orättvist och det är orättvist och det är orättvist. Men allting kring den här killen, det var så självklart. Berättade eleven själv om sin intersexualism? Nej, det gjorde han inte. Eleverna pratade faktiskt inte om det alls under lektioner eller så. Det var ingenting som man egentligen berörde. Han umgicks med tre-fyra tjejer och han gick med sin kamera. Jo, men han utmärkte sig men det var ingen som sa någonting elakt åt honom, ingen som någonsin gjorde någon affär av någonting, utan han bara var. Men i nian sen, då blev jag

4 jätteöverraskad, då medverkade han i en revy på skolan och spelade transa. Han fick såna applåder så det var inte klokt och han gjorde det med en självdistans och skojade med sig själv kan man säga. Då blev jag ändå väldigt förvånad och vi pratade några lärare om det efteråt, att alla visste ju men ingen hade brytt sig så där mycket om det. Alla hade bara låtit det vara och sen var det helt okej att han gjorde det här också i slutet av skoltiden. Så på den här skolan gjorde man ingen grej av hans intersexuella identitet pratade med andra föräldrar eller pratade speciellt om det i lärarkollegiet eller så? Nej. Inte alls. Och hans föräldrar? Ja, de hade berättat för skolan att han var intersexuell. Och under högstadieperioden började han få bröst och hans könsorgan var inte som andra killars. Men det var inte så under den här perioden att han var inne i en process där han skulle besluta sig för vad han ville vara flicka eller pojke? Nej, inte då. Men vad jag läste mig till i den där artikeln jag nämnde, var ju att föräldrarna ofta är de som bestämmer redan när barnet är nyfött om det är en pojke eller flicka. Och så får man köra på det ett tag. Men han var alltså inte opererad och under den perioden var det inte något tal om en sån process. Du har ju mött ytterligare en elev med intersexuell identitet? Ja, det var också högstadiet en nia. Jag hade dem bara i nian. Jag såg honom redan året innan när han gick i sjuan. Och där så var det ingen av de vuxna alltså lärarna som ville ta i det här. De vuxna tyckte att det här var jättejobbigt för det uppstod ett nytt problem precis när jag mötte klassen i nian. Han hade hela högstadiet umgåtts med tre tjejer, mycket och intensivt, även utanför skolan och så när det hade gått någon vecka in på höstterminen så märkte man att de här tjejerna, de har ändrat attityd totalt. Det var verkligen kalla handen, de pratade inte längre med honom. Och han mådde jättedåligt. Han satt ofta i en trappa och jag brukade prata med honom varenda gång jag såg honom sitta där, bara för att visa att jag såg honom. Jag pratade med hans mentor väldigt mycket och frågade om vi inte kunde göra något, lyfta det här lite och göra någonting utav det. Men nej, han tyckte det var jättejobbigt. Han ville inte se det, visste inte vad det var frågan om, hade ingen kunskap kändes det som. Han tyckte bara att han var konstig. Han var liksom fokuserad på sitt ämne som han undervisade i och det var det som gällde för honom. Egentligen borde han inte ha varit mentor för just den eleven.

5 Kunde man inte bytt mentor då? Ja, men det var det, det var ingen som ville ta i det här. De tyckte det var jättejättejättejobbigt. Och det var en jobbig klass, en jobbig årgång. Det var flera som hade andra problem. Du mötte honom i nian, men hade han gått i samma skola hela vägen? Ja. Föräldrarna hade inte kommunicerat med skolan. Det här blev ett problem på högstadiet först. Det var när han började prata med väldigt ljus röst, när andra killars röster gick ner, det var först då som lärarna tycket att det märktes att han var annorlunda. Han gick in mycket i sig själv, men det var ju tonårstiden. Före det kanske det inte märktes. I den skolan var det mindre skillnad utseendemässigt på killar och tjejer och på olika sorter. Till exempel var det många, både killar och tjejer, som hade långt hår och det spelade ingen roll vem man var som hade det. Man kunde ha långt hår vem man än var. Det han utmärkte sig med det var det att han var med tjejerna bara och att han hade den ljusa rösten och det var först i slutet av åttan som den hade blivit så speciell. Och att han började dra sig undan och fick ett annat rörelsemönster, ja började röra sig på ett sätt som var annorlunda. Det var just när alla började komma i målbrottet som det här blev tydligt. Jag pratade med lärarna om det och man kan ju tänka att det skulle ha varit ett dolt problem tidigare, men det var som att det var först då det blev problem. Det som hade hänt den hösten var det att föräldrarna till de här flickorna hade förbjudit sina döttrar att umgås med honom. Det här var inte heller något som någon vill ta i. Ingen ville prata med föräldrarna utan alla hade bara accepterat det: Jaha, det bara är så. Vi hade faktiskt en vecka med sex och samlevnad som tema ganska tidigt den där hösten. Vi pratade om det här med att vara normal och då utifrån normal lika med vanlig lika med normen. Men det var ju inte så att jag drog in honom i det, det var aldrig så tryggt att det gick att ta upp intersexualitet direkt. Och med det konstiga som hänt med tjejkompisarna så var det ännu mer omöjligt. Men det var ju ändå så att vi pratade om det inom temat, men ingen ställde några frågor. Och det kanske var bra eller dåligt det vet inte jag. Jag var ibland rädd för hur han mådde och han började vara borta. Han ville ju bara försvinna. Hela hans utstrålning blev väldigt vek. Han liksom gled bort. Men det var fortfarande ingen som lyfte det. Han har opererat sig idag, det vet jag. Och valt att bli tjej. Han var ju nästan bara tjej. Han var inte som både och utan han var mer som tjej. Hur var skillnaden mellan hur de olika skolorna hanterade dessa elever om du skulle sammanfatta? Ja, i den första skolan pratade man ju om det mentorer, gympalärare och så vidare. Inga diskussioner så, men det var inga problem och det var öppet. Vi hade diskussioner med eleverna brett kring allt som har med livet att göra.

6 I den andra skolan var det betydligt mer låst. Man pratade helt enkelt inte om det och eleven var bara inte med på gympan till exempel. Vet du hur det gått för den första eleven? Nej, det vet jag inte. Han kanske har blivit berömd fotograf. Båda två hade namn som fungerade både som flick- och pojknamn. Så det måste ha varit ett medvetet val från föräldrarnas sida. Hur är det i den här skolan, där du jobbar nu? En kille som någon av dem jag mött skulle aldrig klara sig i den här skolan. En tjej skulle liksom ha passat in lättare tror jag. Ja, men vad är en tjej? En tjej kan alltid gå i brallor, medan en sån kille hade mycket svårare att passa in. Jo, men vi hade ett liknande exempel. Det var en kille, kanske att han var bög, men han var så här som folk brukar kalla fjollig. Men han klarade sig hyfsat då, men det var ganska många kontroverser. Och sen utvecklade väl han andra sidor på grund av det han mötte. Han var modeintresserad. Men där handlade det ju inte om intersexualitet, men han var öppen med att han inte var som stereotypen av en kille. Men det gick hyfsat bra. Hur såg det ut med sex- och samlevnadsundervisningen? Ja, den ska ju egentligen ingå i alla ämnen men det brukar ju vara i svenska och NO man tar upp det oftast, utifrån olika aspekter då. Naturligtvis måste de ha pratat om det här på bägge skolorna, men hur det togs upp om det var bara skojskojskoj eller om det var på ett mer seriöst sätt, det vet jag faktiskt inte. Hur tror du att barn som är yngre från 10 år - förhåller sig till annorlundaskap som exempelvis intersexualism? De kan ju vara mycket öppnare tänker jag. Jag vet inte. Jag började fundera på det. Det kan ju vara så. De är inte så färgade av normen som man blir när man blir lite äldre och att man måste fjärma sig från det som är annorlunda. Det kanske är då man ska prata om de här sakerna. Tror du att intersexualism är ett svårare annorlundaskap än andra sätt att vara annorlunda på? Ja, jag tror det för att det är ganska ovanligt. Kön är ju också så viktigt i hur identitet byggs och uppfattas. Också när det blir fel. Jag har läst om föräldrar som har bestämt sig tidigt kring sitt barns könsidentitet och sen har det blivit helt fel. Tänk om någon hade sagt att jag var pojke det hade ju känts väldigt konstigt. Det är svårt att sätta sig in i, det går liksom inte. Jag tror det är svårt också att man har en liten snopp och så känner man sig som en tjej. Det finns ju också hur många varianter

7 som helst av intersexualitet, det är ju inte en enda. Utan det är ju en massa olika varianter. Ingen är lik någon annan. Det föds ju cirka tio barn om året i Sverige som räknas som intersexuella. Ja och ett par av dem kan man ju verkligen inte veta någonting om. De har dubbel uppsättning av könsorgan, inre och yttre. I vilka sammanhang upplever du att barnen/eleverna ställs inför sin könsidentitet? Väldigt ofta tycker jag. Någonting som jag tänkt på länge, när det blir så tydligt att man delar in människor i fack är ju när man säger till en tjej till exempel När du träffar en kille eller tvärtom då till en kille. Så det försöker jag att inte säga. Jag har inte varit lärare i hela mitt liv, men nästan från början har jag tänkt på det. Jag har alltid sagt både och till både tjejer och killar. Också för att öppna för möjligheter. Jag får ofta reaktioner från eleverna när jag säger så: Vadå, tror du att jag är Och själv är jag heterosexuell så det har inget med det att göra, att jag har någon extra kunskap på grund av min egen identitet. Men jag tycker att det är viktigt. Men jag skulle inte vilja gå så långt att jag kallar människor för hen. De får bestämma själva. Men förnamn fungerar ju oftast jättebra. Och nu valde jag att säga han om båda de elever med intersexuell identitet men det var för att de stod som killar och inte för vad de kände sig som. Jag skulle inte vilja gå så långt att jag skulle vilja dela in oss i tre kön, men ändå tycker jag att man måste ha en öppenhet inför det. Hur ser uppdelning av killar och tjejer ut i skolans värld tänker du? Ja jag kan ta ett exempel från en skola jag jobbade på. Där var det så att tjejerna inte fick spela fotboll. Så när jag började med en klass i sjuan så tog de upp det med mig och så tog vi upp det med idrottsläraren. Och han hade svårt att ställa om. Jag har hört att det fortfarande är lite mankemang kring det här tänkandet i den skolan. Det är så mycket prestation och tävling kring det här med idrotten och att man tycker att killarna kan hoppa längre och springa fortare och man skickar alltid iväg dom på tävlingar och turneringar och sånt i första hand. Och i det kan det ligga fler könsvärderingar som att killar alltid ska vara starka och snabba och så. Och så pågår det ju en debatt just nu. Det ska vara så synd om pojkarna för att det är så mycket kvinnliga lärare. Och vi kvinnliga lärare ska tydligen vara så att vi bara lyfter tjejerna och tycker om flickors beteende. Och jag håller inte alls med, jag håller verkligen inte med. Jag tycker att det är ganska mycket tvärtom. Jag tycker att det är fantastiskt att tjejerna lyckas trots alla bråkiga killar som får fokus. Det har ju varit snack om detta förut att det är synd om pojkarna i skolan. Och då utgår man inte ifrån den forskning som finns om att pojkar rent fysiologiskt är senare i utvecklingen, det har man ju vetat länge. Men nu går man på de kvinnliga lärarna och säger att det är deras fel att killarna gör så dåliga skolresultat. Men det är ju så att bland vissa killar råder det en kultur där det är töntigt att plugga. Och det kan man ju säga att vissa har nog skäl. Stöter man bara på motstånd då blir det ju inte kul. Men sen finns det ju dom som bara hakar på. Det beror så mycket på vilka kulturer som utvecklas på en skola. Och i en klass. Snarare än att det har något med kvinnliga lärare att göra.

8 Man försöker ju ha ett genustänkande. Det har alla lärare på den skola jag nu jobbar på, absolut. Man försöker ha fokus på sådana frågor och på sig själv, att man tänker igenom hur man gör och vad man säger. Men naturligtvis finns det problem kring hur man hanterar kön på alla skolor. Sen kan det ju barn som säger något som de fått med sig hemifrån. Finns det några tydliga markörer i skolan som befäster könsidentitet? Svår fråga att svara på eftersom man möter det varje dag i skolan. Det är alltid några hänvisningar till kön. Varje dag. Jag kan ju prata kön med eleverna på högstadiet och då handlar det ofta om vad man får göra med varandra, var gränserna går. Jag diskuterar sådana saker för många är väldigt gränslösa på högstadiet. Våra åttor har en liten yta utanför sitt klassrum och där har vissa sin första upplevelse av sexualitet. För de har inte möjlighet att ta hem kompisar och för vissa med annan etnisk bakgrund är det ju så att de inte får ta på någon av det andra könet. Men de gör det och då gör de det så överdrivet. Och alla tjejer framförallt säger: Ja, men det är okej. Men någonstans måste de ju få veta att det inte är okej som de tror att det är och tycker att det är. Jag vill bara att de ska få veta att jag ser något annat. Och så kan jag säga tvärstopp när det gäller vissa saker, när de går för långt. Jag upplever att de har sexualiserat väldigt mycket och att några bara ställer upp på det. Och det har jag sagt till dom. Det är ju inte så att någon blivit våldtagen eller så och för vissa kanske det är det enda sättet att få ha närhet med det andra könet. Men det går till överdrift ibland. Jag säger att mycket är okej, men att gränsen går någonstans och att man inte ska lita på att det är okej bara för att man spelar med. Ja och då pratar jag faktiskt kön också. För det är ju killarna som gör det här på tjejerna och inte tvärtom. Det handlar ju också om en kultur som utvecklas där alla inte förstår innebörden. Hur är skolan rustad för att hantera frågor om annorlundaskap, exempelvis intersexualism, tycker du? Det som har blivit bättre är ju hur detta med mentorskap och arbetslag har satt sig. Att elevvårdsfrågor lyfts mycket. Att jag upplever att de lärare jag möter ofta är öppna. Men sex och kön kan ju vara något som är svårt att prata om, vissa vuxna tycker att det är jobbigt att prata om. Det är ju individbaserat och vi har ett uppdrag att se till att alla mår bra. Och därför måste vi lyfta det, det är inget man kan blunda för oavsett vad det rör sig om. Så av det skälet tror jag att skolan är bättre rustad nu. Det finns bättre forum och ansvaret är tydliggjort. Däremot tror jag inte att så många har fått fortbildning kring olika typer av annorlundaskap. Vilka tänker du är de bästa sätten eller metoderna att hantera frågor om intersexualism och annorlundaskap i skolan? Öppenhet. Att det inte är hemligt. Sen har ju det att göra med vad individen själv vill. Om det är något man skäms över, som man redan lärt sig skämmas över då blir det ju svårt. Men jag tror att

9 öppenhet är det absolut bästa. Och sen att det kanske är något som man liksom smyger in. Jag menar inte att man ska basunera ut att det här är Kim och han eller hon är intersexuell Utan snarare att man hela tiden tänker på att man inte kan veta vem det är man möter. I varje klassrum finns det en massa annorlundaskap familjeförhållanden, ekonomi, fysiska annorlundaskap. Alla människor har inte samma erfarenheter utan jag måste försöka se alla och kan hitta identifikationspunkter i skolarbetet. Det kanske låter flummigt eller svårt men det är det inte och det är lätt när man väl har börjat.

10 Om Intersexualitet/DSD Intersexualism är en medicinsk diagnos som ges till personer som rent biologiskt inte går att könsbestämma som antingen tjej eller kille enligt samhällets system för kön. Det kallas också för DSD: Disorder of Sex Development. Det existerar flera former av intersexuella tillstånd och de ser väldigt olika ut. Ett exempel är Complete Androgen Insensitivity Syndrome, CAIS, som innebär att en person till det yttre har en kropp som ser traditionellt "kvinnlig" ut. Man har en slida och blir tilldelad "kvinna" som juridiskt kön. Men man saknar livmoder och äggstockar och istället har man testiklar inne i kroppen. Det kan också handla om att själva könsorganet på ett nyfött barn inte går att definiera som en snopp eller en snippa. Dessa barn (ungefär barn per år i Sverige) får då genomgå korrigerande kirurgi för att bli antingen det ena eller det andra. Alla former av intersexualism innebär någon form av medfött tillstånd där könsorganens utseende, kromosomuppsättning eller där utvecklingen av testiklar eller äggstockar inte följer den ordinarie uppdelningen. Alla intersexuella syndrom märks dock inte vid födseln utan kan visa sig först senare i livet. En del märker det när de kommer i puberteten, andra när de försökt skaffa biologiska barn och börjat utreda varför det inte har gått. Ungefär 1 person av 1500 har någon form av intersexuellt syndrom. Om man är intersexuell är det en medfödd diagnos som endast har med ens fysiska kropp att göra. Att vara intersexuell är alltså inte samma sak som att vara transperson men man brukar ofta nämna intersexualism när man pratar om transfrågor. Till viss del sammanfaller intresseområden och politiska frågor, som exempelvis erkännandet av ett tredje kön. En intersexuell person kan såklart även vara transperson. Texten är hämtad från RFSL:s webbplats

11 Lästips för vuxna: Artikel publicerad på DN Insidan: Artikelserie i SVD/Idagsidan: En serie artiklar om gränsöverskridande könsidentitet under rubriken Pojkar i klänning. Artikel publicerad i Expressen 21 augusti 2009: Hon föddes med två kön Jenny Ottosson, 48, föddes med två kön. Läkarna kunde inte avgöra om hon var pojke eller flicka. - Ibland känner jag mig som en blandning mellan man och kvinna. Jenny Ottosson föddes med PAIS - Partiellt androgenokänslighetssyndrom - som innebär nedsatt känslighet för det manliga könshormonet testosteron. Hon registrerades som pojke och flicka i flera omgångar eftersom läkarna inte kunde avgöra hennes kön. - Enkelt förklarat innebär det att jag borde ha blivit en normal pojke men på grund av mitt syndrom utvecklades underlivet mittemellan en pojkes och en flickas underliv, förklarar Jenny Ottosson som är ordförande i INIS, en stödförening för intersexuella i Sverige. Hon minns när hon upptäckte att hon var annorlunda från andra barn. - Det var när jag var två-tre år som jag kunde se att jag inte såg ut som andra barn. Jag var hela tiden medveten om att jag var annorlunda i underlivet. Tabubelagt ämne Allmänhetens kunskap om intersexualism är dålig i dag, enligt INIS. Det är inget jämfört med när Jenny föddes Då var ämnet ännu mer tabubelagt. - Jag frågade mina föräldrar flera gånger och ville prata om det men det var inte förrän jag blev vuxen, uppåt 30-årsåldern, som vi kunde prata om det. De tyckte att det var jobbigt, de skämdes och ville inte att grannarna skulle få veta någonting, berättar Jenny. Läkarnas inställning var annorlunda på den tiden. - Det där skulle man inte prata om, tyckte läkarna. Det skulle bara skapa förvirring för barnet. I dag uppmanar läkarna föräldrarna att berätta för barnen varför de ser annorlunda ut. Men jag kan tänka mig att det fortfarande finns föräldrar som mina och tycker att det är pinsamt och jobbigt. Under tonåren ville Jenny precis som alla andra också träffa kärleken. Men hon bävade för att berätta om sin hemlighet. - Det dröjde länge in i vuxen ålder innan jag gjorde min sexuella debut. Jag väntade tills jag träffade någon jag verkligen var kär i, innan jag vågade berätta om mitt underliv. Många i min situation drar ut på tiden och väljer ofta att hellre leva i ensamhet än att berätta för någon. Chock och förvirring I senare relationer har reaktionen varierat när Jenny har berättat. - En vanlig reaktion är chock och förvirring. De förstår inte riktigt vad det är. Jag har träffat de som har avvisat mig på grund av det här. De har sagt att de inte klarar av det. I dag är Jenny Ottosson bekväm med att vara intersexuell. Hon försöker i stället hjälpa andra genom stödföreningen INIS. Jenny Ottosson vet inte något om det aktuella fallet med friidrottaren Caster Semenyas, 18, vars könstillhörighet ska utredas. Men frågan har diskuterats tidigare i olympiska sammanhang.

12 - Man har kommit fram till att flera personer haft intersexuella syndrom, som de själva inte vetat om att de haft, menar Jenny Ottosson. Dubbel känsla Är det viktigt att veta vem som är man eller kvinna? - Ja, i olympiska sammanhang är det viktigt. Ett intersexuellt tillstånd kan exempelvis vara att en kvinna har de manliga XY-kromosomerna och testiklar, utan att det har påverkan för muskulaturen, säger Jenny Ottosson. För henne personligen är det viktigt att ha sitt kön fastställt till kvinna, även om känslan är dubbel. - Jag har alltid känt mig som en kvinna men jag har både manlighet och kvinnlighet i mig. Rent fysiskt har operationerna som jag har genomgått i vuxen ålder varit till för att få underlivet att se mer ut som på en kvinna. INIS uppskattar att det finns omkring personer i Sverige som har ett tvåkönat tillstånd. - Om jag skulle önska något från samhället är det att ta upp det här i skolundervisningen och informera personer på olika myndigheter att detta existerar. Jag tror att det skulle göra stor skillnad, säger Jenny Ottosson.

13 Boktips för barn Ebba och Didrik av Christina Herrström Ebba och Didrik skrevs från början som separata delar för Sveriges Radios sommarlovsteater och vävdes sedan ihop till en Teveserie för SVT. Vi får följa Didriks vackra men omöjliga kärlek till Yrla och Ebba som slits mellan Philip och Mårten. I deras berättelser vävs skolan, familjetrassel och kompisar vävs in. I Barbro Lindgrens böcker Jättehemligt, Världshemligt och Bladen brinner berättar Barbro i dagboksform om sitt liv och sina tankar, så annorlunda, speciellt och helt vanligt som livet är och kan vara. Ofta, som för de flesta, kretsar hennes funderingar kring vad som är normalt och vad som är annorlunda. Dan Höjer har skrivit flera böcker om tjejer och killar och kön: Lilla snoppboken Lilla snippaboken Allt det tjejer och killar tycker och tänker innerst inne Allt det tjejer inte vet om killar och killar inte vet om tjejer Oscar K. och Dorte Karrebæk har skrivit boken Idiot! om August som inte är precis som alla andra. Lotta Olsson skrev i DN om boken: Definiera barnbok, den som kan. Var går gränsen? När blir en bok för svår för barn? Det är nog sällan som barn blir chockade av ämnesval. Det är de vuxna som drar gränserna, helt i onödan för det mesta. Kanske vill vi vuxna inte minnas hur skrämmande, ångestladdad, övergiven eller våldsam barndomen kan vara? Det är en märklig inställning. Ändå blir barnböckerna allt snällare, rarare, gammaldags sagoaktiga och ofarliga. På senare år har det också kommit allt fler gulliga barnböcker, konstaterade Svenska barnboksinstitutet vid sin årliga utgivningsstatistik. Undra på att så många överger barnböckerna när de växer upp. Men det finns de som opponerar sig mot barnbokens, eller i varje fall bilderbokens, begränsningar. I de danska bilderböckerna pågår, som Ulla Rhedin konstaterade i DN 12/5-09, ett uppror. En grupp bilderbokskonstnärer bryter avsiktligt mot gamla tabun, utmanar och ställer allt på huvudet. Är bilderboken och konsten fri? Är bilderboken med nödvändighet till bara för barn? Man kan förstås göra bilderböcker för vuxna, det har gjorts förut. Oftast på lek trots att bilderboken är en sådan utmärkt form att förena bild och text. Pekbok för farbröder av Owe Gustafson kom 1991, precis som Titta Max grav, Barbro Lindgrens och Eva Erikssons ironiska vuxenslutkläm i Maxbokserien. Suzanne Brøggers och Merete Herrströms Edvard och Elvira ett spektakel från 1988 var den bok som kanske kom närmast att vara en seriös vuxenbilderbok. Varför kom det inte fler? Varför har inte fler konstnärer anammat mediet som ett nytt sätt att nå ut? Nu kommer Oscar K:s och Dorte Karrebæks Idiot! på svenska, en av de mest utmanande nya danska böckerna. Bilderboksberättelsen om den utvecklingsstörde Augusts livsvandring är en udda fågel och ett konstnärligt kliv framåt för bilderboken, både i text och i bild. I impressionistiska glimtar leker sig August fram längs gatorna i sällskap med sitt lilla Odjur, en kasse han drar efter sig i ett rött koppel och pratar med. Va ska du bli när du blir stor? I-di-ot! I-di-ot! Texten växlar från brunt, när August pratar med sitt Odjur (eller om det är Odjur som pratar med honom) till svart, när han tänker eller pratar med mamman.

14 Oscar K:s poetiska, rytmiska text håller sig envist fast i Augusts perspektiv. Dorte Karrebæks bilder är placerade i en bildfris under texten, en längsgående golgatavandring genom hela boken där August syns i flera stationer per uppslag. Bilderna rör sig självklart framåt, läsaren följer med på vandringen. Gråa hus, gråa gator, den mörkgrå mamman går framför August som en sorgsen skugga. Och August leker sig lyckligt fram i ljusa färger, han hoppar i vattenpölar, sjunger och tänker högt. Får jag säga en sak? Ja? Det är Gud som syr alla änglar! In på kyrkogården går de, blå änglar seglar ner från himlen, men det är bara i Augusts värld. Mamman går oseende vidare. August hånas av en flock barn och tittar förundrat på dem, för de är obegripliga i hans värld av änglar och en Gud som syr. August växer, mamma åldras. Till slut suckar hon: August, August. Hur ska det gå för dig när jag inte är här Oscar K viker inte en tum från sin förbryllade Augusts just nu-perspektiv: Men hon är ju här, mamman. I sällskap med änglahunden Henning sitter mamman och August på en bänk och väntar tills det blir mörkt. Varför ska jag ta piller? Det blir bäst så, lille August. Jag är så trött. Och boken slutar med att mamman tar livet av sig och August. Men August, den heliga dåren, lyfts upp för att sitta på Guds högra hand, där han sitter och drömmer levande och döda, medan Henning ylar från bänken. Nej, så får man ju knappt ens skriva för vuxna. Ändå tror jag att man kan läsa nästan vad som helst för barn, bara man vet vad man gör. Jag tänker på Valérie Dayres och Wolf Erlbruchs Die Menschenfresserin (1996) som inte finns på svenska, om en människoätande kvinna som går runt i världen i en rasande hunger efter ett barn att äta upp. Alla hon möter är fel: för stora, för små, för oaptitliga. Tills hon kommer hem! Mums, ett alldeles perfekt barn och hon äter upp det. Därefter kommer panikuppslaget när hon inser vad hon har gjort. Jag har funderat över det sedan jag såg boken första gången. Nej, sa jag först. Nej. Det där är för vuxna, om ens det. Men vartefter jag vred på berättelsen såg jag en möjlighet att läsa boken som en moralitet. Som en symbolsaga à la bröderna Grimm, om hur illa det går för vuxna som äter upp sina barn. En saga om rätten att sätta gränser mot vuxna? Då är den inte längre bara en vuxensaga (även om den är utmärkt som sådan också), utan ett stopptecken, en varning: detta får ingen göra med dig. Det beror alltid på hur man läser, särskilt när man läser för barn. Visst finns det många kvällar när man trött tar fram något man läst hundra gånger förut, eller något som går att läsa invändningsfritt (även om barnen ändå troligen kommer att hitta invändningar; barn har en tendens att se annat än den vuxna). Men någon gång kan man våga läsa mer ambitiöst, för att vidga både sina egna och barnets vyer. Hur läser man då Idiot!? För den som hånar svaga, för den som blir hånad. Eller bara för det försvarslösa barnet inom oss alla, det som är lätt att håna. Men man bör läsa den. För att den är så outhärdligt vacker, för att den precis som Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta visar på världens oförmåga att acceptera svaghet. Läs om Bröderna Lejonhjärta efteråt! Läs den med nya ögon, och tänk en gång till på om livet inte är värt att leva för den som inte är stark. Läs Idiot! för att, trots allt, världen blir lättare att handskas med när vi erkänner vad vi gör mot varandra. Vuxenvärldens kanske allra största ansvar är att ge barnen alla möjligheter att se klart.

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell Jacob Jacob har flera nära kompisar. De hänger mycket både i skolan och på fritiden, har många gemensamma intressen och har jättekul tillsammans. Jacobs familj tycker det är konstigt att de flesta av kompisarna

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten.

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Sidan 1 av 5 Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Ett arbetssätt utarbetat av Berit Román på Cebuh och Agneta Persson på Ungdomsmottagningen Molinsgatan i Centrum efter

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

VERKTYGSLÅDA - ett sätt att förlänga teaterbesöket i ditt klassrum

VERKTYGSLÅDA - ett sätt att förlänga teaterbesöket i ditt klassrum VERKTYGSLÅDA - ett sätt att förlänga teaterbesöket i ditt klassrum www.ungscen.se HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att vi får spela Sexigt - på riktigt för dig och din elevgrupp. Sexigt - på

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Välkomna till Teater Tamauer! Kontaktuppgifter. Hitta till oss

Välkomna till Teater Tamauer! Kontaktuppgifter. Hitta till oss Lärarhandledning Välkomna till Teater Tamauer! Teater Tamauer har funnits sedan 1994 och vi flyttade in på Hagateatern 2002 och satte upp vår första pjäs för barn 2003; Igelkotten och mullvaden. Vi har

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Nyfiken på sex och kärlek? Lärarmaterial

Nyfiken på sex och kärlek? Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Att vara tonåring är härligt. Men det kan också kännas stressigt. Under dessa år händer mycket med din kropp och ditt sätt att tänka.

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

10minus4. Kanske gör de sex så äckligt som möjligt så att man skall hålla sig borta från det och inte vilja göra det?

10minus4. Kanske gör de sex så äckligt som möjligt så att man skall hålla sig borta från det och inte vilja göra det? 10minus4 Jag skulle inte vilja att mina föräldrar såg föreställningen - Tjej, årskurs 8 Vi är ju tonåringar och tänker sååå mycket på sex. Och vi har sååå mycket problem - Kille, årskurs 8 Kanske gör de

Läs mer

Ses offline? Om sex, gränssä1ning och ungas utsa1het på nätet. Josefin Grände www.josefingrande.se

Ses offline? Om sex, gränssä1ning och ungas utsa1het på nätet. Josefin Grände www.josefingrande.se Ses offline? Om sex, gränssä1ning och ungas utsa1het på nätet. Josefin Grände www.josefingrande.se Se mig Unga om sex och internet www.ungdomsstyrelsen.se Någon på nätet försökt få en att prata om sex/skicka

Läs mer

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag.

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsfullmäktige, Göteborg 1 mars 2007 Under 1,5 timme samtalade vi med representanter från Göteborgs

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Nu börjar vi... I restaurangen på Scandic Star Hotell i Lund samlades 16 deltagare, en kursledare, två medhälpare och personliga assistenter för att äta en god trerätters

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan.

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan. Om författaren Namn Linnéa Ålder 9 år Intresse Handboll och teater Böcker som jag inspireras av Twilight 1 Familj Min storasyster, min mamma och min pappa Tidigare utgivna böcker Den magiska dörren Tackar

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén Familjehem och jourhem på heltid sedan 14 år tillbaka. Mest barn med NPF Psykolog under utbildning Grundläggande utbildning i psykoterapi (steg 1) KBT Föreläser i ämnet inom psykiatri och habilitering

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

Handledningsmaterial för lärare, ledare m.fl. Lägret Barndomen drabbar oss alla

Handledningsmaterial för lärare, ledare m.fl. Lägret Barndomen drabbar oss alla Handledningsmaterial för lärare, ledare m.fl. Lägret Barndomen drabbar oss alla efter en allåldersbok av Oscar K och Dorte Karrebaek www.tigerbrand.se cirkustigerbrand@telia.com tel. 08-665 80 18 Inledning

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

KNOPP OCH KROPP KILLSNACK

KNOPP OCH KROPP KILLSNACK Sidan 1 av 5 KNOPP OCH KROPP KILLSNACK Ett förslag till hur man kan lägga upp killsnack, utarbetat av Olle Katz Några utgångspunkter: Hur många tillfällen skall vi träffas? Hur är gruppen? (mognad, sammanhållning,

Läs mer

Superperfekta. Tina Wiman

Superperfekta. Tina Wiman Superperfekta Superperfekta Tina Wiman Författaren kan nås på e-postadressen prematurmamma@gmail.com Mer läsning finns på munderbar.wordpress.com prematurbloggen.wordpress.com ISBN 978-91-633-8606-0 Tina

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Ramp svenska som andraspråk

Ramp svenska som andraspråk Om sex, kärlek och relationer (sas) Programmanus AV-nummer: 31404/tv 1 Ord och uttryck i manuset som är markerade med asterisk* förklaras i gloslistan som finns i ett separat dokument. 1. /Miljö: Ett Stockholmcafé.

Läs mer

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24 jag vill lära mig magi, sa flickan. Mästaren såg på henne. Urblekta jeans, T-shirt och det utmanande uttrycket som blyga människor gärna tar till helt i onödan. Jag måste vara dubbelt så gammal som hon,

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Kalle med klänning och Kalle som Lucia (Hcf bilderbok) Författare: Anette Skåhlberg Illustratör: Katarina Dahlquist

Kalle med klänning och Kalle som Lucia (Hcf bilderbok) Författare: Anette Skåhlberg Illustratör: Katarina Dahlquist Nytt år och nya boktips från Martina och Petra! Skriv gärna till oss och lämna förslag eller kommentarer genom att skicka ett mail till petra.ljungberg@laholm.se Kalle med klänning och Kalle som Lucia

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i skapande skola- projekten. Susanna har

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Du är den jag vill ha

Du är den jag vill ha Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Du är den jag vill ha Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livetenligtrosa.se du är den jag

Läs mer

Boktips. En god läshöst önkar vi er! /Martina och Petra. (hcf) Diktatorn Författare: Ulf Stark Illustratör: Linda Bondestam

Boktips. En god läshöst önkar vi er! /Martina och Petra. (hcf) Diktatorn Författare: Ulf Stark Illustratör: Linda Bondestam Boktips Äntligen, äntligen, äntligen kommer vi med våra nya lästips lagom till höstlovet. Hoppas ni kan hitta något mysigt ställe att krypa upp, ner eller in i och läsa lite bra böcker nu när vädret är

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 3 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Sanna designer/konstnär /Sanna slipar en möbel, köper blommor, visar upp sina konstverk, målar i en studio./ SANNA designer & konstnär.

Läs mer

LEVA LIVET 2. Arbetsblad. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig.

LEVA LIVET 2. Arbetsblad. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig. 2 Skriv och berätta om vad du kan, vad du vill och om annat som finns i ditt inre rum. Jag är rädd (sidan 4) 1 Läs sidan 4.

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Boktips år 3-5. Vem är du? En bok om tolerans av Pernilla Stalfelt, Rabén & Sjögren, 2012

Boktips år 3-5. Vem är du? En bok om tolerans av Pernilla Stalfelt, Rabén & Sjögren, 2012 Boktips år 3-5 Vem är du? En bok om tolerans av Pernilla Stalfelt, Rabén & Sjögren, 2012 Pernilla Stalfelts nya bok handlar om tolerans i alla dess former. Om likheter, om olikheter, om rädsla och utanförskap.

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur Själviskt att dö Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur vedertagen eller skonad från livets smädelser och kärlekar. Men

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Boken beskriver hur det känns att vilja vara tillsammans med någon. Den handlar om de drömmar och förväntningar som finns i ett förhållande.

Boken beskriver hur det känns att vilja vara tillsammans med någon. Den handlar om de drömmar och förväntningar som finns i ett förhållande. Arbetsmaterial till Tröjan Skriven av: Per Alexandersson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Tröjan. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det

Läs mer

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard.

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. VERKTYGSLÅDA HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. Blomma blad en miljard handlar om ett barn som heter Ollsi och en förälder som

Läs mer