Kvalitetsredovisning läsåret Kvalitetsredovisning för Enköpings Montessoriförskola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret Kvalitetsredovisning för Enköpings Montessoriförskola

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrundsfakta Framtagning av kvalitetsredovisning Prioriterade förbättringsområden från föregående kvalitetsredovisning Verksamhetsplanens mål för Mål 1: Normer och värden... 4 Mål 2: Utveckling och lärande... 4 Mål 3: Barns inflytande... 5 Resultat/måluppfyllelse... 5 Utvärdering/analys Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen Beskrivning av arbetet med... 7 Hälsa och livsstil... 7 Jämställdhet... 7 Barn och elever i behov av särskilt stöd... 8 Barn och elever med annat modersmål Resultat Sammanfattande analys Prioriterade förbättringsområden

3 1. Bakgrundsfakta Skolform: Förskola Åldersgrupp: 1-6 år Elevantal per verksamhet: två avdelningar totalt elever 33 Organisationsform: aktiebolag Ledning: Carolina Gibbon von Sydow: personal och pedagogisk ansvarig Petter von Sydow: ekonomi Representant i föräldrarådet: Stina Lannerö Lärare på Stora: Carolina G v Sydow: Montessorilärare Caroline Eklund: förskollärare/montessorilärare Charlotte Jönsson: förskollärare Maria Lundborg: barnskötare och genomgår Montessorilärareutbildning Lärare på Lilla: Susanne Frykhamn: barnskötare Maria Södergren: Montessori småbarnspedagog Lena Klaman: städansvarig och barnskötare 2. Framtagning av kvalitetsredovisningen I Enköpings Montessoriförskola strävar vi efter att kontinuerligt arbeta med alla nationella mål ur Lpfö 98. Vid slutet av varje termin gör vi en gemensam utvärdering. De nationella mål och hur vi arbetar för uppnå de målen står beskrivna i detalj i vår verksamhetsplan. Vårt arbetssätt är utformat utifrån flera styrdokument På förskolenivå: Montessoripedagogiken, Verksamhetsplan för varje avdelning, Handlingsplaner. På kommunal nivå: Kommunfullmäktiges anvisningar. På nationell nivå: Läroplan för förskolan: Lpfö 98. På global nivå: FN: s konvention om barns rättigheter. Inför varje termin har vi planeringsdagar där vi enskilt och i grupp reflekterar, utvärderar och planerar kommande termin. Varje anställd får framföra sina reflektioner. Utifrån dessa diskuterar vi de didaktiska frågorna hur vi har arbetat, vad vi har åstadkommit, och varför vi har arbetat på detta sätt. Varje lärare planerar inför sina ansvarsområden. Veckomöten på varje avdelning där vi utvärderar veckan som gick och planerar veckan som kommer Varje månad har vi gemensamma utvärderingar under våra personalmöten Dagliga barnobservationer där vi följer det individuella barnets utveckling, mognad och därmed behov av aktivitet eller material. Barnkonferenser 2 gånger per termin där vi analyserar varje barn för att få en samsyn av barnets utveckling och behov. Dokumentation av språkutveckling 3

4 Föräldrarnas synpunkter som vi får fram under föräldramöten, föräldrasamtal och i anonyma enkäter. Intervjuer med barn I denna kvalitetsredovisning har vi valt ut 3 strävansmål ur Lpfö 98 som vi anser kan kopplas till vårt arbetssätt. Här redogör vi för hur vi med hjälp av vårt arbetssätt har strävat efter att nå dessa mål. Vi har valt att göra en gemensam resultat/måluppfyllelse för samtliga mål samt en gemensam utvärdering och analys. Detta har vi gjort pga att vi ständigt strävar efter att arbeta med helheten och de nationella övergripande målen i Lpfö Prioriterade förbättringsområden från föregående kvalitetsredovisning Vi har uppfyllt vårt mål: förhöjd personalkompetens. En anställd har fullföljt sin NAMEX examen juni 2009 och detta möjliggör auktorisation enligt Montessoriförbundet. 4. Verksamhetsplanens mål för 2008 Mål 1: Normer och värden Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Lpfö 98 Vi uppmuntrar jämlikhet. Flickor och pojkar, stora och små, barn från andra kulturer behandlas lika och uppmuntras att delta i alla aktiviteter. Montessorimaterialet är genusneutralt i sig. Vi lär barnen att acceptera och försöka förstå att alla är olika och att dessa olikheter är en tillgång som berikar våra liv. Vi har ett fadderbarn i Fillippinerna som vi kommunicerar med via brev och teckningar. Det finns växter och fiskar att sköta om. Mål 2: Utveckling och lärande utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler Lpfö 98 Barnens miljö på förskolan är förberedd på ett sätt som är anpassad till barnen och den ska svara mot deras olika utvecklingsperioder. Rummets form, färg och inredning betyder mycket för att stimulera barnens inneboende krafter. Vi har ljusa, neutrala färger med bord och stolar i varierande storlek för att passa olika barn. 4

5 Alla hyllor är i barnhöjd, liksom tavlorna på väggen. Vi har bra vardagliga rutiner samt ordning och struktur vilket är viktigt för barnets trygghet och orientering. Vi har samlingar varje dag där syftet är att skapa ett forum för kunskap och lärande i grupp. Barn får tid att göra saker i sin egen takt. Varje dag övar sig barnen på att utveckla sig socialt genom att umgås med vuxna och barn i olika åldrar. Barnen i samspel med personalen lär sig att kompromissa och hantera konfliktsituationer. När konflikter uppstår mellan barnen är vi vuxna nära och ger konkreta exempel på hur man kan agera eller uttrycka sig. Vi har utbildad personal Med hjälp av Montessorimaterialet och vår sätt att arbeta får barnen möjlighet att öva olika sociala färdigheter. Till exempel: i och med att allt material finns i ett exemplar, lär sig barnen att ta hänsyn och vänta på sin tur. Barnen övar sig att ta hänsyn till andra även genom att inte störa någon som sitter och arbetar och genom att lämna tillbaka materialet i samma skick och plats som när de fann det. Vi visar barnen hur man uppför sig i olika situationer genom grace och artighetsövningar. Till exempel: hur man ber någon flytta på sig som står i vägen. Eller hur man skickar maten vidare på lunchen. Mål 3: Barns inflytande utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation Lpfö 98 Vi lyssnar, observerar och tolkar signaler för att kunna förstå och tillfredsställa barnens enskilda behov. Vi använder oss av dagliga systematiska observationer. Vi genomför barnkonferenser 2 ggr/termin. Vi ger barnen frihet att välja aktivitet och respekterar deras val av arbete. Vi anpassar och planerar verksamheten efter gruppens sammansättning, storlek och individuella behov. I den dagliga samlingen får barnen möjlighet att träna sig på att framföra sina åsikter i grupp samt att lyssna på andra. Resultat/måluppfyllelse Detta år har barngruppen bestått av många barn som haft stora rörelsebehov. Flera barn har haft sen språkutveckling. Utöver det ordinära Montessorimaterialet har vi arbetat mycket med ljudlekar, mungymnastik, teckenstöd och grovmotorik. Vi har övat balans och koncentrationsövningar. På golvet har vi klistrat en linje där barnen spontant har kunnat öva sin balans när helst de önskat. Vi har lyckats få tillgång till en lokal dit vi kan gå och ha rytmik. Vi har haft många samarbetslekar inomhus och utomhus. 5

6 Vi har arbetat med vårt solsystem i olika former. Vi har läst böcker, spelat memory, sjungit sånger och övat ramsor. Vi har tillverkat planeterna i papiér maché. Vi har låtit barnen arbeta med detta i mindre grupper under en längre tidsperiod och förlagt denna konststund under Montessoripasset istället för under eftermiddagarna som vi tidigare gjort. Vi har låtit de barn som haft särskilda behov välja aktivitet före de andra genom att släppa in dem på Montessoripasset före alla andra. Utvärdering/analys På grund av sen språkutveckling i kombination med stort rörelsebehov har vi sett en ökning av konflikter. Intresset och gensvaret hos barnen av ljudlekar, mungymnastik och teckenstöd har varit stort. Balansövningarna uppskattades av alla barn och blev en naturlig och spontan rutin då de alltid fanns tillgängliga. Då vi haft en tät dialog med föräldrarna har de barn som haft särskilda behov av stöd i språket fått vidare stöd, förståelse och hjälp. Att vi förlagt konsten under förmiddagarna har minskat stressen samt fungerat bättre för alla barn. Att vi arbetat med detta tema under en längre tidsperiod har möjliggjort för alla barn att ta till sig kunskapen. Att vi kontinuerligt tränar grace och artighetsövningar med barnen tror vi är en av orsakerna till att barnen upplevs väldigt trygga i gruppen. 6

7 5. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen Enköpings Montessoriförskola följer den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever som trädde i kraft den 1 april Demokratiska värderingsfrågor utgör ett centralt och naturligt inslag i verksamheten. Det ska finnas demokrati i förskolan: Alla ska få kunna utrycka sig och påverka sin situation. Demokrati: Demo: folk, där folkets flertal har bestämmande rätt. Dessutom arbetar vi kontinuerlig med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Barnen, föräldrar och personal har inflytande i den dagliga verksamheten genom en tydlig och öppen kommunikation. Utvärdering/analys Vi har följt vår likabehandligsplan. Barn, föräldrar och personal känner sig integrerad. Vi diskuterar likabehandlingsplanen på varje föräldramöte. Alla är informerad och gör sitt bästa för att målen ska uppnås. 6. Beskrivning av arbetet med Hälsa och livsstil: I Montessoripedagogiken ser man människan och dess omgivning som en helhet. Allt från personlig omvårdnad till hur man agerar för att skapa harmoni med omgivningen. Vi uppmuntrar och utvecklar barnens estetiska förmåga. Från helheten till detalj. Exempel från miljön till själva individen. Vi lägger stor vikt vid hur barn för sig i samhället. Till exempel att vänta på bussen eller tåget på ett sätt som inte stör andra människor. Detta gäller i alla sociala sammanhang. Det är viktigt att man sköter sin hygien d v s tvättar sina händer ofta. Att man kammar/borstar sitt hår. Sätter upp sitt hår så att det inte hamnar i maten. Ser ordentlig och trevlig ut. Vi använder ett vårdat språk. Vi är måna om hur vi agerar vid matsituationen. Vett och etikett utvecklas och uppmuntras. Vi följer svenska normer och traditioner. Här ser vi en viktig koppling och bidrag till integration av barn från andra kulturer. Vi följer socialstyrelsens och folktandvårdens råd och direktiv för att barnen tidigt ska få sunda matvanor. Vi går på utflykt till skogen varje vecka. Med de mindre barnen går vi till ett närmare utflyktsmål. Jämställdhet Vi uppmuntrar jämlikhet. Flickor och pojkar, stora och små, barn från andra kulturer behandlas lika och uppmuntras att delta i alla aktiviteter. Montessorimaterialet är i sig genusneutralt. Vi för en ständig dialog kring hur vi som vuxna behandlar barn utifrån könstillhörighet. Till exempel tänker vi på att uppmuntra alla vid lunchbordet att 7

8 skicka maten när man inte når. Vi påtalar att man ber den som sitter närmast just den karotten man vill ha att skicka så att man inte ber någon. Denna någon blir ofta annars en duktig flicka. I Montessoripedagogiken ska man oavsett om man är pojke eller flicka, lära sig att utföra hemmets olika sysslor som exempelvis att duka bord, torka bord eller sopa golv. Vi gör ingen skillnad när det kommer till långt hår. Oavsett om man är pojke/flicka och har långt hår uppmuntrar vi att man sätta upp det för att det inte ska vara i vägen i olika situationer. Barn och elever i behov av särskilt stöd Gemensamt med kommunens förskolekonsulent och i vissa fall även med barnets föräldrar, identifieras behov av extra resurser för barn med särskilda behov. Den ekonomiska resurstilldelningen avgör omfattningen av den extra tid som kan avsättas till barnet i fråga. Värt att påpeka är att personal som anställs av förskolan på tilldelade resursmedel inte är en personlig assistent för det aktuella barnet eller barnen. Personen ingår i personalgruppen på lika villkor som övriga men den ökade personaltätheten tillåter i första hand att ordinarie för barnet känd- personal att avsätta mer tid för barnen med särskilda behov. För barn med särskilda behov utarbetas en individuell utvecklingsplan. Planen inriktar sig på åtgärder som ger stöd i de dagliga rutiner och underlättar för barnet att maximallt utveckla sin personliga potential. Utvecklingsplaner tillställs kommunens förskolekonsulent löpande. Barn och elever med annat modersmål Bland personalen på EMF finns det lärare som är flerspråkiga. Därför har vi hittills inte behövt belasta kommunen med extra resurser. Vi har dagligen möjlighet att stödja dessa barn i deras modersmål. 8

9 7. Resultat Vi känner oss nöjda med årets resultat. Vi får en fantastisk återkoppling av både barn och föräldrar vid terminens slut, samt på våra föräldraträffar och i vårt dagliga arbete med barnen. I årets förskoleenkät som kommunen skickade ut kunde vi bara konstatera att vi brast på ett fåtal områden. (punkterna 5, 8, 10, 13, 16 och 17 där vi inte uppnådde 100%) Se kommunens resultat av förskoleenkäten. 8. Sammanfattande analys Inom Montessoripedagogiken är man mån om att se människans liv i ett globalt perspektiv för att öka förståelsen mellan olika folkgrupper, få insikt om jordens begränsade resurser samt öka medvetenheten om hur viktigt det är att vårda och ta ansvar för vår jord och allt levande och på sikt få en fredligare värld. Varje människa ska få chans att utvecklas efter sina förutsättningar så att hon kan leva i harmoni med sin omvärld. I Montessoripedagogiken ingår följande faktorer som vi anser vara framgångsfaktorer i vår verksamhet. Lärarens roll Den förberedda miljön Arbetscykeln Respekten för barnet Observationer Respekten för miljön Tydliga gränser och struktur 9. Prioriterade förbättringsområden Personal utveckling: Utbilda fler i personalen inom olika områden men framförallt inom Montessoripedagogiken för att säkra kvalitén. Montessoripedagogiken: Vi ska bli bättre på att öka kunskapen om Montessoripedagogiken och hur vi arbetar genom att anordna kurser för föräldrar. Våra föräldrar är våra ambassadörer. Vi ska genomföra gemensamma hälsofrämjande aktiviteter i personalgruppen. Förbättra vår utemiljö ytterligare. Leta efter mer ändamålsenliga lokaler. Vi ska inte rikta fokus på sötsaker som glass mm vid högtider och andra festliga tillfällen. Vi ska använda datorn mer i kommunikation mellan hem och förskola. Enköping den September 2009 Carolina Gibbon von Sydow 9