Livsstilsmönster inom Pingströrelsen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livsstilsmönster inom Pingströrelsen"

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för Tema Avdelningen för historia Historia 2 vt-00 Handledare: Björn Horgby Livsstilsmönster inom Pingströrelsen -konstruktionen av habitus i tidskrifterna Den Kristne , och Evangelii Härold Författare: Pär Widén

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 I. Inledning... 3 I.I. Forskningsläget... 3 Bourdieus habitus-begrepp... 3 I.II Teoretisk ansats... 4 I.III Empirisk ansats... 4 Metod och avgränsningar... 4 Operationalisering av habitus... 5 Material, representativitet och periodisering... 5 I.IV Syfte... 6 II. Undersökning... 8 II.I Konstruktionen av livsstilsmönster i Den Kristne Synen på synd, världslighet och ondska... 8 Kvinnosyn... 9 Kläd- och utseendekoder... 9 Karaktärsdrag Språk II.II. Konstruktionen av livsstilsmönster i Den Kristne Synen på synd, världslighet och ondska Kvinnosyn Kläd- och utseendekoder Karaktärsdrag Språk II.III. Konstruktionen av livsstilsmönster i Evangelii Härold Synen på synd och världslighet och ondska Kvinnosyn Kläd- och utseendekoder Karaktärsdrag Språk III. Analys och avslutande diskussion III.I Hur kan dessa livsstilsmönster förstås som habitus processer? Synen på synd, världslighet och ondska Kvinnosyn Kläd- och utseendekoder Karaktärsdrag Språk III.II Avslutande diskussion Referenser

3 I. Inledning I.I. Forskningsläget För en tid sedan stötte jag på den franske sociologen Pierre Bourdieus forskning som omedelbart fångade min uppmärksamhet. Bourdieus sociologiska teori omfattar bland annat individers och gruppers olika livsstilsmönster. Exempelvis så har Bourdieu studerat och analyserat livsstilsideal inom den franska akademin. Mitt intresse väcktes när jag upptäckte att vissa paralleller kunde dras mellan Bourdieus studie av den franska akademin och Pingströrelsen (förkortas hädanefter PR) i Sverige. Bourdieus studier visade bland annat hur olika sociala grupper utvecklade och förändrade särskilda livsstilsmönster som exempelvis språk, utseende, kulturella intressen, musikstil m.m. för att skapa och upprätthålla vissa sociala klasskillnader. Likheterna mellan Bourdieus forskningsrön och PRs betoning på att kvinnorna skulle ha håret i knut, gudstjänsternas hatt-tvånget, förbud mot biobesök och idrottsutövning på söndagar var uppenbara. Denna koppling fungerade som något av en katalysator till min uppsats. Med hjälp av Bourdieus sociologiska teori tänkte jag genomföra en studie av PRs livsstilsmönster. Mitt val att utgå ifrån Bourdieus teori är av det enkla skälet att den med lätthet och på ett mycket förtjänstfullt sätt kan användas i en historisk-sociologisk studie som denna. Detta till följd av att Bourdieus begrepp inte är exakt definierade utan snarare fungerar som sökarljus i sociologiska studier vilket gör att jag kan använda Bourdieus begrepp som ett sociologiskt redskap. 1 Flera forskare är eniga om att PR är en relativt outforskad frikyrkorörelse. 2 Detta trots att dess inträde på den svenska scenen ligger långt tillbaka i tiden och att rörelsens omfång är omfattande med sitt höga medlemstal. Ett flertal avhandlingar och andra populära skrifter har publicerats som på olika sätt beskriver och undersöker pingströrelsen ur olika perspektiv. Av intresse för min uppsats är framför allt Carl-Erik Sahlbergs kyrkohistoriska avhandling Pingströrelsen och tidningen Dagen. Sahlberg drev tesen att PR genomgått en historisk förändring och förändrats från att ha uppvisat typiska sektdrag till att verka för ett kristet samhälle. Alf Lindberg inriktade sig i sin avhandling på utbildningsfrågan och de kvinnliga förkunnarnas situation vilken tjänar som en bra bakgrund till kvinnornas situation i PR. Den enda sociologiska studie över PR som jag känner till är en musiksociologisk analys av musiken i en Pingstförsamling av Stig-Magnus Thorsén, Ande skön kom till mej. 3 En uppsats som har behandlat PR utifrån ett historiskt-sociologiskt perspektiv är, doktoranden vid Linköpings universitet, Roger Klinths C-uppsats som ringade in PRs identitet mellan åren Klinths uppsats har fungerat som en stor inspirationskälla för mitt uppsatsarbete. Framförallt eftersom den berörde kläd- och utseendekoder som sociala markörer vilket delvis också är ämnet för min studie. Denna brist på sociologiska ansatser på PR ger fog för att fördjupa sig i ett historisk-sociologiskt perspektiv på PR. Bourdieus habitus-begrepp Vad menas egentligen med habitus? Grundläggande för Bourdieu är att varje människa är begåvad med habitus och det finns alltså lika många habitus som individer. Att begreppet innefattar individer exkluderar inte fördenskull olika gruppers gemensamma habitus. Bourdieu talar om varje individs habitus men stannar inte vid en analys av individen som en individualpsykolog skulle göra. 5 Habitus, som utgör ett antal dispositioner som styr hur människor handlar, tänker, uppfattar och värderar i givna sociala sammanhang, finns nedlagt i kroppen. Habitus formas alltså av livet och den sociala miljön som individen befinner sig i. I oräkneliga vardagssituationer, med början under den allra tidigaste barndomen, i familjen, i skolan, formas människors förmåga till praktiskt bemästrande. 6 Det praktiska bemästrandet handlar om hur människor försöker att bemästra sina sociala omständigheter. Antingen genom att påverka och förändra omständigheterna eller genom att undfly eller formas av dessa. Detta sociala bemästrande förtydligas av följande citat: Det är sällan fråga om medvetna kalkyler och aldrig om obetingad frihet. Strategierna springer fram ur mötet mellan den habitus människor bär med sig och de sociala omständigheter de möter.[...] om habitus är starkast kan människorna i någon mån omvandla de givna sociala betingel- 1 Enligt Broadys tolkning av Bourdieus nyckelbegrepp så bör dessa begrepp ses som forskningsredskap och sökarljus som får sin fulla mening när de används i undersökningar och inte några formellt bestämda begrepp. Broady 1990, s.169, Salhberg 1977, s.5. Lindberg 1991, s Lindberg 1991, s Klinth, Broady 1990, s Ibid., s

4 serna. Är däremot de sociala betingelserna starkare, kan individen antingen fly fältet eller också kan hennes habitus så småningom modifieras. 7 Individerna (eller grupperna) har i bagaget ett system av dispositioner, en habitus, som tillåter dem att utifrån ett begränsat antal principer generera de sätt att handla, tänka, uppfatta som krävs i vissa sociala sammanhang. Individernas, eller gruppernas, handlingsmönster är alltså inte några direkta produkter av de yttre omständigheterna, utan resultatet av mötet mellan människors habitus och de sociala sammanhang där de inträder. 8 Habitus både alstras av och bidrar till att upprätthålla sociala förhållanden. 9 Enligt Bourdieu så växer habitus alltså fram i någon slags växelverkan mellan en individs eller en grupps arv och miljö. Följande citat förtydligar och ger ett bra exempel på innebörden i Bourideus habitus: I fråga om mat, heminredning, klädsel, privatekonomi, utbildning, yrkesambitioner och så vidare känner de grupper som karaktäriseras av en småborgerlig habitus motvilja mot såväl vårdslöshet och lättsinne som överdrifter och överdåd.[...]denna habitus avgör att vissa handlingar, tankar och aspirationer framstår som möjliga, nödvändiga, lämpliga eller värdefulla och andra som omöjliga, umbärliga, otillbörliga eller föraktliga. 10 I linje med citatet så kan tydliga paralleller dras mellan Bourdieus begrepp habitus och PRs betonade livsstilsmönster. I.II Teoretisk ansats Varför tar jag hjälp av en teori i uppsatsen? Avsikten med det teoretiska inslaget är att styra vilka frågor som ska ställas till det empiriska källmaterialet och teorin är alltså ett redskap för att underlätta samlandet och urvalet samt tolkningen av materialet. Detta innebär inte att materialet ska tvingas in en teoretisk tvångströja utan bör snarare ses som en hjälp till att närma sig ett material. 11 En studie av PR kan ha olika perspektiv som utgångspunkt. Exempelvis skulle PR sett utifrån ett genusperspektiv vara väldigt intressant. Detsamma gäller för PRs ledarskap sett utifrån ett maktperspektiv. Ett mentalitetshistoriskt perspektiv på PR skulle även det fördjupa förståelsen av denna frikyrkorörelse. De olika perspektiven har alla något att bidra med och en önskan vore därför att kombinera flera perspektiv. Detta är naturligtvis en omöjlighet med tanke på omfånget av en B- uppsats. Därför har jag föresatt mig att utifrån ett konstruktionistiskt perspektiv närma mig PR. Det betyder att jag utifrån uppfattning om verkligheten som en socialt konstruerad verklighet valt att undersöka PR. I korthet går en sådan ansats ut på att förståelsen av verkligheten ses som betingad och i någon mening skapad av våra sociala och språkliga konstruktioner. Detta perspektiv kan dras olika långt och balanseras vanligtvis upp av en mer realistisk hållning som ställer språket i relation till en yttre verklighet. 12 PR skulle alltså i det avseendet förstås som delvis bestående av sociala och språkliga konstruktioner samtidigt som den utgör en yttre verklighet. Den sociala konstruktionen av PR innebär alltså ett försök att förstå den yttre verkligheten PR. I linje med ett sådant realistiskt-konstruktionistiskt förhållningssätt utgår även jag från att den socialt konstruerade verkligheten är relaterad till en yttre verklighet. Mitt perspektiv går alltså ut på att försöka ringa in och undersöka den sociala verkligheten habitus som tidskrifterna Den Kristne och Evangelii Härold försöker att konstruera och hur denna habitus förändras. I.III Empirisk ansats Metod och avgränsningar Ett problem som uppstår vid en undersökning av tidningsmaterial är frågan om källmaterialet är representativt. Är materialet representativt för, i mitt fall, PR? Att välja en kvantitativ metod skulle innebära ett insamlande av så mycket artiklar och insändare som möjligt som sedan analyseras. Ett problem med en sådan kvantitativ metod är att det utvalda materialet måste jämföras med det som inte tas med vilket kan vara mycket problematiskt. Hur ska en jämförelse mellan en tidnings artiklar, insändare, ledare och olika notiser genomföras? Ska materialet ställas mot varandra och räknas rent procentuellt med hänsyn till antal ord som används, hur långa artiklarna är, 7 Ibid., s Ibid., s Ibid., s Ibid., s Florén & Ågren 1998, s Florén & Ågren 1998, s

5 vilken grad av kritik som artikeln framför osv? Detta sätt att kategorisera är inte tillfredsställande eftersom de olika artiklarnas argument skiljer sig åt och därför inte kan ställas mot varandra på detta sätt. En kvalitativ studie av tidningsmaterial är inte heller helt problemfri. En risk är övertolkning och felaktig representation av insändare, ledare och artiklar som leder till en orättvis bedömning genom att olika personer klumpas samman utifrån deras debattinlägg eller genom bristen på kunskap om vem insändaren och artikelförfattaren är. I min kvalitativa studie utger jag mig därför inte för att försöka göra en precis tolkning av varje enskild insändare och olika författares intentioner och åsikter. Jag försöker i första hand att begränsa mig till att ringa in och definiera de dispositioner som Den Kristne (hädanefter DK) och Evangelii Härold (hädanefter EH) konstruerar genom de olika inslagen i insändare, artiklar och ledare. I den meningen ska DK och EH förstås som en aktör i konstruktionen av habitus inom PR. Detta lämpar sig ganska väl med tanke på att habitus, enligt Bourdieu, oftast inte är ett kalkylerat och i alla avseenden genomtänkt system av dispositioner utan vanligtvis är omedvetna dispositioner som inte endast beskriver individers utan också olika gruppers habitus. De enskilda individerna bakom redaktionen på DK och EH de besitter sina särskilda och individuella habitus. Detta utesluter dock inte att tidskrifterna DK och EH gemensamt konstruerar en för PR gemensam habitus. Med tanke på uppsatsens omfång förenklas och kortas det teoretiska inslaget ner för att inte anta orimliga proportioner. Dels använder jag Donald Broadys tolkning av de mest centrala begreppen hos Bourdieu istället för att konsultera Bourdieus egen litteratur som jag anser vara alltför omfattande och svårgenomtränglig för att utgöra den teoretiska grunden för en B-uppsats. 13 Dels får endast ett av Bourdieus begrepp (habitus) fungera som sökarljus för det emipiriska materialet. Operationalisering av habitus Jag har valt att göra en operationalisering av habitus som går ut på att försöka ringa in habitus inom PR. I denna undersökning består alltså PRs habitus av den konstruktion av livsstilmönster som DK och EH förordar under den givna perioden. Min tanke har varit att studera förändringen i livsstilsmönster utifrån det sociologiska begreppet habitus. Bourdieus begrepp habitus ska alltså fungera som ficklampa och kasta sitt sökarljus över den förändring som PR genomgått. Habitus utgör alltså ett teoretiskt verktyg för att kunna studera förändringen av PRs livsstilsmönster. Min kategorisering av olika livsstilsmönster är på intet sätt heltäckande. Jag har valt ut och rubricerat vissa handlings-och tankemönster som jag funnit relevanta framför allt i hänseende till Bourdieus kategorisering, men kanske framför allt i förhållande till de livsstilsmönster som utkristalliserats vid en genomläsning av DK och EH. 14 Till syvende og sist är urvalet också ett uttryck för mitt val att begränsa det empiriska materialet. De kategorier som jag har valt att täcka in är: Synen på synd, världslighet och ondska; kvinnosyn; kläd- och utseendekoder; karaktärsdrag och språk. Material, representativitet och periodisering Varför har jag valt att undersöka tidskrifterna Den Kristne och Evangelii Härold? Framförallt på grund av teologiska skäl så valde PR att inte organisera sig som ett frikyrkligt samfund under en central ledning i likhet med andra frikyrkor. Istället hyllade PR friförsamlingen med varje pingstkyrka som en autonom enhet underställd den helige Andes ledning. 15 En frikyrkorörelse som saknade officiella samfundsdokument och som fungerade utan en organisatorisk och samfundsmässig överbyggnad medförde att de informella kanalerna för sammanhållandet och skapandet av den sociala identiteten blev ännu viktigare. 16 Mot den bakgrunden bör DK och EH förstås som ytterst viktiga organ i konstruktionen av PRs livstilsmönster. Detta besvarar också frågan om tidskrifterna kan sägas vara representativa för PR. Jag har valt att försöka ringa in PRs habitus som tidskriften Den Kristne samt Evangelii Härold konstruerar. Anledningen till mitt val av Den Kristne (hädanefter DK) har sin grund i att DK tjänade som PRs interna debattorgan under perioden Tidskriften behandlade alltså andra frågor än de som exempelvis den evangeliska dagstidningen Dagen företrädde. I DK diskuterades mer interna spörsmål som livsstil, församlingsstyre, moral och kristen undervisning upphörde tidningen DK vilket gjorde det omöjligt att göra ett nedslag i 1970-tal. Med anledning av detta har jag valt att använda tidningen EH, eftersom den enligt en allmän uppfattning övertog DKs funktion som internt debattorgan. EH grundades också den av Lewi Pethrus Broady Ibid., s Westin 1956, s Sahlberg 1977, s.237. Sahlberg 1996, s Den Kristne 1951, Våra tidningar, s Lindberg 1991, s.7. Sahlberg 1977, s

6 Om det skulle verka missvisande att övergå från ett organ till ett annat i min periodisering så påminner jag om att framförallt är avsikten att ringa in habitus som det konstrueras i DK och EH och inget annat. Till det anser jag det acceptabelt att använda mig av två olika tidskrifter. Tidningarna kan anses som representativa i det avseendet att de var organ som PRs obestridde ledare Lewi Pethrus grundade och i stor utsträckning styrde. 18 Ytterligare en aspekt av representativitet berörs i mitt urval av artiklar och insändare. Frågan är om mitt material ger en rättvis bild av tidningarnas material. Uppsatsen skulle kanske kunna kritiseras för att vara grundad på ett godtyckligt urval av material och därför miskreditera PR. Till detta anför jag att det teoretiska elementet åtminstone i viss utsträckning givit ramarna för urvalet av material. Därför är det alltså inte ett rent subjektivt urval utan det är delvis styrt av begreppet habitus. Uppsatsen är alltså ett tolkningsförsök av konstruktionen av habitus inom PR och ska inte ses som en absolut och slutgiltig avhandling av livsstilsmönstren i PR. Periodiseringen för materialet utgörs av tre årtionden, närmare bestämt 50-, 60- och 70-tal. För att kunna urskilja och studera en förändringsprocess finner jag det lämpligt att göra nedslag i tre årtionden så att de linjer som förändringen följer tydligare kan åskådliggöras. Jag har därför valt att göra tre nedslag, , och Dessa periodiska nedslag är inte helt godtyckligt eller slumpvis utvalda utan har valts av den anledningen att perioderna anses som centrala i Pingströrelsens utveckling från sekteristisk väckelserörelse till den mer samhällstillvända kyrkan. Mellan åren upplevde PR en period av stark helgelse-väckelse, även känd som den inre förnyelsen eller Latter-Rain väckelsen. 19 Denna bidrog till att stärka PRs betoning på en helig livsstil och under dessa år vände sig PR alltmer innåt för att konsolidera den egna rörelsen. PRs betoning på ett heligt livsmönster torde alltså vara högintressant under dessa år var de två sista utgivningsåren för DK som internt debattorgan inom PR startades också det politiska partiet KDS av PRs ledare Lewi Pethrus. Dessutom så beviljades PRs folkhögskola Kaggeholm statsbidrag En viss förändring kan därmed spåras i PRs attityd och hållning gentemot samhället i övrigt. PR uppvisar alltfler tecken på att vara en mer samhällstillvänd rörelse än tidigare. Det verkar därför rimligt att göra ett nedslag mitt i denna viktiga tidpunkt som kännetecknas av ökat politiskt intresse för PR är relevant som historiskt nedslag då Pingströrelsens borne ledare Lewi Pethrus fyllde 90 år Denna födelsedag uppmärksammades anmärkningsvärt av både Kung Carl XVI Gustaf, ärkebiskop Olof Sundby samt landshövding Jarl Hjalmarsson. Detta bör ställas mot att Pethrus i PRs inledningsfas blev hårt angripen i pressen och till och med blev inkallad till polisförhör angående en helandepredikant vid namn Wigglesworth år Därtill tillät Dagen för första gången också ett offentligt ifrågasättande av den klassiska synen på Andedopet i en artikel av pingstpastor Stanley Sjöberg samma år. Allt detta tyder på en förändring i rörelsens utveckling. Dessutom avled Lewi Pethrus samma år och lämnade efter sig en organisation på nästan medlemmar. Dessa händelser kan alltså sannolikt tolkas som markörer av de olika stegen i PRs accepterandeprocess, från sekteristisk Pingströrelse till institutionaliserad Pingstkyrka I.IV Syfte Sahlbergs forskning har visat att PR i Sverige växte fram som en sekteristisk rörelse som tydligt avskärmande sig från samhället och den samtida kulturen. Efter hand kom PR att förändras till en mer samhällstillvänd frikyrkorörelse som aktivt ville förändra och påverka det sekulariserade svenska samhället. Det livsstilsmönster som PR reproducerat under det gångna seklet tycks följa en liknande utveckling som den Sahlberg påvisat. PR blev mer öppen i sin hållning mot det övriga samhället eller mer förvärldsligad om man så vill. Den övergripande målsättningen med uppsatsen är att undersöka och försöka tolka förändringen av livstilsmönster inom PR utifrån ett historisk-sociologiskt perspektiv. I PRs inledningsskede skulle det synas att en person var pingstvän. Men på några decennier byttes detta ideal ut mot en betoning på att pingstvänner inte skulle skilja sig från det övriga samhället i fråga om klädstil, språkbruk och fritidsintressen. 22 Denna sociala förändring är alltså ämnet för föreliggande uppsats. 18 Den Kristne 1952, s.354. Sahlberg 1977, s Sahlberg 1977, s.238. Sahlberg 1996, s.9, 83-84, 150. Lindberg 1991, s Ibid. 21 Ibid. 22 Den Kristne 1952, Världsanden, s.326. Alla hänvisningar till Den Kristne i notförteckningen är till utgivningsår och sidnummer eftersom det är en inbunden tidskrift med löpande sidnumrering över hela 6

7 Det specifika syftet med uppsatsen är att försöka ringa in de livsstilsmönster som DK , och EH försökte reproducera inom PR. I dessa avsnitt bearbetas och besvaras frågan om hur PRs livsstilsmönster ser ut? Hur har konstruktionen av PRs livsstilsmönster förändrats? Den teoretiska ansatsen i uppsatsen är att med hjälp av Bourdieus habitus begrepp analysera och tolka PRs livsstilsmönster. Uppsatsens analys inbegriper frågan hur dessa livsstilsmönster kan förstås som habitusprocesser? Avslutningsvis ställs PRs habitus i relation till den mer övergripande frågan om PRs sociala förändring och hur den förändringen kan förstås som habitusprocesser. På så sätt ställs uppsatsens analys och diskussion i relation till forskningsläget. Hur förhåller sig den sociala förändring som PR genomgått (från sekt till samhällstillvänd frikyrka) till begreppet habitus? utgivningsåret. Evangelii Härold nr , Tre pingstförsamlingar satsar på ökad skolkontakt i Stockholm,s.16; nr , Uno Wennerholm, f.d. bandystjärna: Ungdomar Läs Bibeln, s.17. 7

8 II. Undersökning II.I Konstruktionen av livsstilsmönster i Den Kristne Detta avsnitt utgör den första delen av undersökningen (kapitel II) och består av material från tidskriften Den Kristne från åren Jag försöker alltså inte att utröna och beskriva hur den egentliga historiska situationen såg ut utan jag avser att ringa in det livsstilsmönster som DK skapar. Avsnittet är uppdelat efter de habitus-kategorier som jag redovisat ovan under operationalisering av habitus. Synen på synd, världslighet och ondska Ett genomgående drag under är den tydliga fientligheten mot sportutövning, teater, biografbesök, dans och liknande aktiviteter. Visserligen finns det flera positioner och uppfattningar i diskussionen omkring dessa företeelser, men det framstår ändå som att ett för PR gemensamt bekymmer låg i att aktiviteterna ägde rum på gudstjänst- och vilodagen. I ett pressklipp påtalas det att idrotten upptar för mycket utrymme i pressen och att idrotten alltså fått en alltför framträdande roll i samhället. Dessutom menade någon att dans och diverse tingeltangel intog en framskjuten plats vid idrottsevenemang och varken kringhasande på ett dansgolv eller revyer lär väl vara ägnade åt att befrämja svenska folkets hälsa. 23 Det tycks alltså inte finnas ett enhetligt och systematiskt förnekande av idrotten i sig, eftersom motionen som sådan inte anses farlig. Men kanske just därför måste dess legitimitet ifrågasättas på ett annat sätt eftersom idrotten utgör ett hot mot PRs verksamhet. Några exempel på företeelser som associerades med idrotten var vadslagning, alkohol, dans och struntprat. Underliggande anas en ringaktning av allt som inte är direkt andligt. Ett annat av de nöjen som PRs varningsflagga höjs mot är den rörliga filmen. Detta är ett återkommande tema i DK Bland annat behandlas film och kristen missionsfilm utförligt i två artiklar. En konsensus råder mellan de båda artiklarnas författare angående filmens neutrala moraliska värde. För det är innehållet i filmen som avgör det moraliska värdet. Kristen missionsfilm var tillåtet även om det inte var något att rekommendera för PRs verksamhet. Trots missionsfilmens påstådda neutralitet så menar en av författarna att införandet av film kommer att trampa på andra troendes samvetsömma tår och därmed bli till något direkt syndigt. På så sätt görs den påstådda neutrala missionsfilmens bruk till något oönskat och syndigt. Filmskådespeleriet och då även kristen spelfilm är utan tvekan synd eftersom kyrkan i alla tider tagit avstånd från allt vad circus- och teaterliknande tillställningar heter. Motiveringen hämtas från ordet för skådespelare som är nya testamentets ord för skrymtare vilket talade sitt tydliga språk. En kristen skulle inte vara en hycklare med en yttre religiös fasad. Därtill motsatte sig också fornkyrkan all avbildning av Kristus varför PR borde följa dess exempel. Det varnas även för användningen av moderna omvändelsemetoder som inte direkt sanktionerats av Guds Ande. Uppenbarligen var inte filmen så neutral som det först hävdades. Artiklarna tycks dela uppfattningen om filmens underhållningssyfte. För i pingstlokaler var det i alla lägen olyckligt med en underhållningens surdeg som syrar hela degen. En angelägenhet var oron över att missionärerna inte primärt skulle intressera sig för Gud och missionen utan för filmen som sådan. 24 Utöver detta uppfattas även ungdomens nya problem ligga i biografernas lockelser. Detta var ett problem eftersom ungdomen är särskilt lättpåverkad, både ifråga om gott och ont. 25 Ytterligare ett motiv till motståndet till biofilm och diverse nöjen återfinns i ett pressklipp. Storbrittanien lyfts fram för sitt föredömliga agerande i förbudet mot söndagsfilm, danstillställningar och fotboll på vilodagen. Detta stryker DKs redaktion under med tillägget att Sverige både på det individuella och nationella planet skulle uppleva välsignelse om det följde deras exempel. 26 Denna hotbild som målats upp mot PR vidgas till att omfatta även musikalisk och konstnärlig njutning som något världsligt och syndigt. Detta kom också till uttryck i en artikel om strängmusiken som påpekar att vår sång och musik inte i första hand är till för njutningsändamål och underhållning. Det är inte främst det själiska, som skall tillfredsställas utan vi böra helt naturligt sikta till det andliga i våra möten. 27 Enkelheten och avsaknaden av musikaliska excesser tycks vara det framträdande idealet som värnas. Detta med syftet att sångens budskap skulle vara tillgängligt för så många människor som möjligt och framför allt nå de icke-kristnas 23 Den Kristne 1951, Söndagshelgden, s.5; Sagt om den moderna idrotten, s.68. Den Kristne 1952, Vilodagen, s Den Kristne 1952, Måste vi ha missionsfilm för att dra folk?, s ; Film och missionsfilm, s Den Kristne 1951, Sveriges ungdom måste räddas, s Den Kristne 1951, Söndagshelgden s Den Kristne 1952, Strängmusiken s

9 öron. Alltför krångliga och svåra musikstycken är olämpliga av den anledningen att alltför mycket övande med noter tar överhanden framför inspiration och gripenhet över textens innehåll i själva framförandet. Enkelheten motiveras också med syftet att förhindra en utestängning av de icke-musikaliska från den gemensamma sången. Detta inslag om musikalitet och musikframförande ska inte förstås som att ett icke-musikaliskt ideal premierades inom rörelsen. Snarare förespråkades ett moderat musikaliskt inslag i PRs musikliv för att värna det evangeliska budskapet och hålla ihop den stora gemenskapen. En intressant observation är dock att vissa musikaliska inslag är att föredra och mer lämpade för PR medan andra musikaliska komponenter som större svårighetsgrad och virtuosa inslag är olämpliga. Företeelser som vanligtvis är föremål för tycke och smak legitimerades alltså med hjälp av en andlig dimension i DK. Exempelvis så recenseras en nyutkommen skiva med en rapsodi av julsånger. Rapsodin hyllas just för sin äkta folkliga prägel och som exemplarisk för körsång samt dess användningsområde i gudstjänslivet. 28 Ytterligare ett uttalande beskriver det musikideal som DK förordar. I en artikel beskrivs möteskultur som fint och hyfsat uppträdande i en sammankomst där man lyssnar till vacker och vårdad sång. 29 Utan tvekan förespråkas en särskild inriktning vad gäller musikstil inom PR. Motsatsen till den idealiska vackra och vårdade sång tolkar jag som den implicit utpekade underhållning som radion spelade. Dvs jazzen och dansbanemusiken som DK gång på gång hänvisar till. 30 Kvinnosyn Egentligen förekommer inte så mycket som direkt anknyter till kvinnosynen utöver det som berör kvinnors klädoch utseendekoder av årgång Detta är i och för sig högst intressant med tanke på att majoriteten av medlemmarna i PR var kvinnor. 31 Dock förekommer det en del implicit material som röjer något av uppfattningen av kvinnans ställning. 32 Helt klart var att kvinnorna blev begränsade i de uppgifter som de tilläts utföra. Exempelvis så var det inte öppet för en kvinna att vara församlingsföreståndare eller att sitta i styrelsen. Ett problem med detta belyses i en artikel om kvinnliga missionärer där det påpekas att kvinnor i vissa fall rent praktiskt fungerar som föreståndare för en missionsstation. En sådan situation löstes då genom att missionsstationen blev underställd en annan missionsstation för att så upprätthålla idealet om manliga föreståndare. Detta handlingsmönster motiveras framförallt med tolkningen av Bibeln men i detta fall ges också en praktisk delförklaring. DK menade att myndigheterna i vissa länder också motsatte sig att kvinnor levde ensamma på en missionsstation. Uppenbarligen månade DK i allra högsta grad om kvinnors verksamhet i rörelsen, men begränsade kvinnornas uppgifter. Ett citat kanske förklarar något av PRs dilemma under femtiotalet. Samhället blir vad familjen är och familjen vad kvinnan är, så den som vill ha ett avgörande inflytande på utvecklingen måste ha kvinnorna med sig. Artikeln visar alltså PRs beroende av att ha kvinnorna på sin sida för att kunna leda utvecklingen vidare. Men det fanns också uppgifter som inte männen lämpade sig för inom missionsarbetet. Som exempelvis att hjälpa infödda kvinnor med deras problem (det framgår inte exakt vilka problem det rör sig om). Alltså återger DK en mycket tvetydig syn på kvinnan. Å ena sidan är hon av största vikt för PR samtidigt så måste hon begränsas i sina uppgifter. Det genomgående draget under är att kvinnan omringas av restriktioner av olika slag. Kvinnan fick inte klippa håret som hon ville, inte bära smycken eller smink. I gudstjänstlivet gällde hatt-dekretet, hon fick inte klä sig i mansliknande kläder och ej heller vara en del av församlingsledningen. Kläd- och utseendekoder Vid en genomläsning av DK åren 1951 och 1952 framgår det ganska tydligt vad tidskriften gjorde till en stor fråga. Under denna period accentueras det yttre av pingstvännens liv. Sådant som i allmänhet uppfattas som något som är öppet för tycke och smak som kläder, frisyr, mode och musikstilar utgjorde ämnet för diskussion i flera artiklar, pressklipp och insändare. En fråga som saxades in i DK 1951 åskådliggör detta med konstruktionen av smak i DK. Frågan var om det var synd att låta ondulera (permanenta. förf. anm.) håret eller att göra det själv hemma med papiljotter? Vilket är mest synd? 33 Redaktionen åberopade en artikel från en tidigare årgång som hänvisar till nya testamentet och 1Petrus brev 3:3-4 som svar på den frågan. Citatet nedan är från den insändaren. 28 Den Kristne 1951, Gläd dig o värld s Den Kristne 1952, Möteskultur s Den Kristne 1951, Sagt om den moderna idrotten, s.68; Sveriges ungdom måste räddas, s.73; Dans mot ensamheten, s Lindberg 1991, s Den Kristne 1951, Kvinnliga missionärer, s.105; En fråga - och ett svar, s.356. Den Kristne 1952, Sanningskrav och adiafora, s Den Kristne 1951, En fråga ett svar, s

10 Om ett råd skulle tillåtas här, skulle det bli: Böj dina knän och bed[ ] att Han visar dig världens nöd och vånda, himmelens härlighet och helvetets förskräckelse. Då upphör hårets problem av sig självt. Utan att tänka på det sätter du upp det snyggt och propert, utan något falskt och oärligt vågsvall.[ ] Om de smycken en kristen har rätt och plikt- att bära, skriver aposteln Petrus: Eder prydnad vare icke den utvärtes prydnaden, den som består i hårflätningar och påhängda gyllene smycken eller i eder klädedräkt. Den vare fastmer hjärtats fördolda människa, smyckad med den saktmodiga och stilla andens oförgängliga väsende; ty detta är dyrbart inför Gud. [ ] I Kristi församling är ett brinnade hjärta och ärligt hårsvall oändligt skönare än ett tomt huvud med bedrägliga lockar. I citatet ovan beskrivs i klartext den utseendekod som DK sökte att befrämja. All form av utsmyckning och smink som lades till kvinnans naturliga utseende stred mot den av bibliskt bestämda skapelseordning och var därför att anse som förkastlig. Idealet att eftersträva var de inre kvaliteternas andliga skönhet. Att det inte vara frågan om att skönhet i sig var synd eller något fel framgår av att kvinnorna uppmanades att sätta upp håret snyggt och propert och inte falskt och oärligt. Skälet för denna fixering vid kvinnans utseende skiftar med artiklarna och insändarna och spänner mellan allt från en strikt biblicistiskt motiverad övertygelse om att oärligt och falskt hårsvall var onaturligt och stred mot Guds skapelseordning till en mer moderat uppfattning som betonade inre andliga kvaliteter istället för det yttre och materiella. Jag uppfattar även ett outtalat skäl till denna uppfattning. Med stor sannolikhet låg enkelhet och materiell fattigdom som ideal bakom tonvikten på frånvaron av kvinnlig utsmyckning. Smycken och fina kläder var att anse som dyrkan av mammon i någon form. I hårfrågan berördes knut i nacken och regeln om kvinnornas huvudbonad på gudstjänsten. Detta illustrerades av två artiklar med olika ståndpunkter som DK framlade. Den förre hävdade ett historiskt-kulturellt och mer vetenskapligt underbyggt resonemang att hatt-tvånget var ett socialt betingat bud som inte skulle påtvingas kvinnor i alla tider. Den intog alltså en mer liberal ståndpunkt i frågan. Den senare försvarade sig med att det bibliska resonemanget var svårtolkat och menade att gemene man utestängdes från ett ställningstagande om en forskaruppfattning skulle råda. Det var alltså något av en skenmanöver i demokratins namn. Normen var troligen inte demokrati utan författaren förfäktade snarare den traditionella uppfattningen med hänvisning till demokratin. På så sätt förordades kyrkans tolkningsföreträde åt den traditionella ståndpunkten i hårfrågan. Dessutom gav den senare en pragmatisk lösning genom den praktiska samvetslösningen. Det innebar att även om texten kunde tolkas i liberal riktning så skulle denna frihet trampa på andras övertygelser och samveten. Detta var ingen egentlig lösning på problemet utan ett hävdande av rådande praxis i brist på en tillfredsställande lösning (den för skribenten önskade lösningen). Den senare förespråkade alltså ett konservativt resonemang för att bevara rådande praxis utan att direkt motivera ställningstagandet. 34 Möjligen fanns en tendens till undantag av det kvinnoreglerande idealet. Ett underförstått ideal förekom som gällde de manliga predikanternas klädsel. I en insändare anbefalldes församlingarna att sörja för predikanternas och deras familjers klädsel för att inte verksamheten skulle ta skada av att predikanterna framträdde i slitna kläder. De skulle alltså i någon mening vinnlägga sig om en vårdad och värdig klädsel. 35 Detta ideal finns också möjligen implicit i en artikel om möteskultur som driver tanken om predikanternas och åhörarnas behov av bildning, dvs fint, hyfsat och kultiverat uppträdande. Det är trots allt en implicit klädkod som reglerar predikanternas utseende och inte nödvändigtvis alla mäns klädsel. 36 Karaktärsdrag De personliga karaktärsidealen togs upp bland annat i en artikelserie om Mästaren. Att en artikelserie om Jesu person återkommer i tidskriften är inte oväntat, men hur Jesus porträtteras är av största intresse för uppsatsen. En artikel i serien är Den stilla, försynte Mästaren där Jesus framställs som den som aldrig på minsta vis väcka uppseende utan tvärtom sökte han med all kraft undvika all reklamartad uppmärksamhet. Motivet till idealet om en försynt, mild och stillsam personlig framtoning var: I en synnerligen bullrande och larmande tid, då människor för att väcka uppseende och vinna gehör för sig slå väldeliga på sina reklamtrummor [ ]Då är det balsamiskt ljuvligt att få se och tänka på och lära av den ödmjuke och försynte Mästaren. 37 Författaren uppfattade alltså sin omgivning och världen som bullrig och störande med all reklam och alltför uppseendeväckande företeelser. Författarens personliga motiv till att kategoriskt vända sig mot omvärlden är svårt att sia om, men DK polemiserar ganska tydligt mellan PR och omvärlden. I samma serie finns artikeln Den fattige Mästaren som upphöjde fattigdomsidealet till norm och pekade ut kapitalismen som ärkefiende till 34 Den Kristne 1952, Adiafora och lagtvång, s.210; Sanningskrav och lagtvång, s Den Kristne 1952, En utjämning, s Den Kristne 1952, Möteskultur, s Den Kristne 1951, s

11 Guds rike. Försakelsens väg var den enda och Jesus adlade fattigdomen, han sublimerade den. Jesus var lycklig i sin jordiska fattigdom, ty han var andligt rik. 38 I artikelserien framstår avgränsningen mot världen som det centrala oavsett vilken fråga eller vilket ideal som var uppe för diskussion. En del av den idealiska beteendemönstret var alltså det fina och hyfsade uppträdandet vid möten och sammankomster. DK ansåg det exempelvis vara mycket ohyfsat att lämna en gudstjänst innan den var slut. DK gav en rejäl tyngd till handlingsmönstret genom att motivera att pingstvänners uppträdande var avgörande för om människor blev frälsta eller inte. 39 Språk I DK förespråkas med viss frekvens ett s.k. kristet språkbruk. En insändarfråga ställer detta på sin spets med frågan: Är det opassande för en kristen att använda s.k. slanguttryck? Redaktionen besvarar frågan med bibliska argument som att avhålla tungan från det som är ont, och en gudstjänst som inte tyglar tungan är meningslös ( från Jakobs brev). Slanguttryck är alltså av ondo och något en pingstvän bör undvika enligt DK. 40 Språket som även det skulle vara ett led i att utåt identifiera PR handlade inte bara om slang utan också om faran i att hänge sig åt tomt prat. Följande citat förtydligar detta: Talet kan spänna iväg med så våldsam fart, att tanken, som är tung i foten och trög i lederna, kommer en halvmil efter med andan i halsen och blåsor på hälarna. 41 En ännu striktare syn på ett språket i PR gör sig känd i artikeln Världsanden, som med hjälp av en metafor om trädgården och trädgårdsmästaren förordar total uppgörelse med inflytandet från världen. 42 Det räcker inte att blott predika mot världslighet som bland annat framträtt i kvinnors håruppsättningar. Trädgårdsmästaren, måste vidtaga andra åtgärder än kritiska och fördömande föredrag om ogräsets skadegörelse. De föreslagna åtgärderna innefattar uteslutning från gemenskapen i fall då inte personlig förmaning rycker upp ogräset med rötterna. Detta på grund av den världslighet som smugit in i kyrkan när man skämtar och gycklar och synes vara tillfredsställd med att tala om sådant som tangerar det osedliga. Detta förbud mot skämt och gyckel tycks också ligga helt i linje med uppfattningen om underhållning och nöjen. PR skulle skilja sig från världen och i detta fall blev allvarsamhet, avsaknad av nöjen och skämt ett viktigt ideal som DK konstruerade. Slutligen höjs också pekfingret mot allt tal om pengar och vinstspekulationer. Detta ogräs måste ryckas upp ur kyrkans mylla eftersom talet så ofta är världsandens ogräs som sås i kyrkan. Anmärkningsvärt är att författaren till denna beska artikeln inte vill uppfattas som en predikanternas kritiker, eftersom kritik inte anstod kristna. Det idealiska språkbruket som DK anbefaller återfinns i flera artiklar. Jag har dröjt med att nedskriva och vidarebefordra mina synpunkter av flera skäl.[ ]jag har inget intresse av att öppna någon diskussion.[ ] Jag vill inte döma de församlingar som öppnat för missionsfilmen, ej heller vill jag kritisera de missionärer som resa omkring med filmen, (min kursivering). 43 En inledningsfras i en annan artikel stryker under: det är inte med kritikens bläck som jag tar till orda. Meningen följs sedan av ett försiktigt ifrågasättande av PRs ändrade linje i själavinnandet. Det varnas också för följderna av kritik riktad mot PRs ledare för ett sådant språkbruk skulle Gud inte lämna ostraffat. 44 II.II. Konstruktionen av livsstilsmönster i Den Kristne Livsstilsmönstret som konstruerades skiljer sig en aning från det under Från att ha accentuerat synder som bio, dans, radio och TV samt kläd- och utseendekoder så görs de s.k. världsliga nöjena lite mer rumsrena under åren Även om traditionalistiska livsstilsmönster fortsättningsvis kommer till tals så utgör de inte en överväldigande majoritet. Det bör kanske tilläggas att uppfattningarna inom PR inte nödvändigtvis har förändrats bara för att artiklar inte publiceras i samma utsträckning som under Förändringen skulle kunna förstås som att ståndpunkterna från femtiotalet redan var så etablerade att DK därför inte befäster reglerna om knut i nacken och hatt-dekretet. DK har publicerat insändare och artiklar under som bidrar till en viss förskjutning av den tidigare konstruktionen av livsstilsmönster. Synen på synd, världslighet och ondska Bilden som DKs skribenter uttrycker är mycket entydig. Det tecknas en bild av moralupplösning och avkristning i samhället. Framför allt nämns innehållet i film, teater, litteratur och press vara demoraliserande. Denna 38 Den Kristne 1952, s Den kristne 1952, Möteskultur, s Den kristne 1951, Hur står det skrivet?, s Den kristne 1952, Munkristens pratcircus, s Den Kristne 1952, Världsanden, s Den Kristne 1952, Måste vi ha missionsfilm för att dra folk?, s Den Kristne 1951, Kom icke vid mina smorda!, s.245. Den Kristne 1952, Håll positionerna!, s

12 betoning tyder möjligen på att fler pingstvänner faktiskt gick på bio, dansade och läste litteraturen och dagspressen för var skulle annars DKs bedömning av samhällets moraliska upplösning komma ifrån. Fler begagnade sig av TV och radio vilket avslöjas i ropet efter fler kristna TV-program. Ett exempel är en artikel som är översatt från en engelsk pingstpredikant som berättar att radio, TV och stora materiella tillgångar är en del av PRs vardag. Det är omöjligt att säga om DK publicerade artikeln på grund av rädsla för en liknande utveckling som den engelska eller om den engelska situationen motsvarar svenska förhållanden. Vad artikeln ger oss för ledtrådar är att helt andra förutsättningar än tidigare rådde på sextiotalet. Kännetecknen på ett världsligt livsstilsmönster tycks delvis ha omskapats. 45 Ett exempel på PRs ändrade hållning beträffande TV är en iögonfallande artikel som efterlyser mer bön och en ökad opinion för kristna barnprogram i TV. Mycket hoppfullt talas det även om möjligheterna att starta ett kristet film- och TV-bolag vilket också blev verklighet i PRs bolag TV-Inter. Ställ detta i relation till diskussionen om den rörliga filmen som fördes då den rörliga bilden kraftigt ifrågasattes som medium i missionens tjänst lanseras alltså tanken på ett kristet TVbolag. 46 Under framställdes alla danslokaler, biografer och krogar som ett stort problem förekommer samma hotbild i DK, men med ett mildare tonfall. Skribenterna i DK tycks inte längre vara så förfärade över dessa företeelser utan visar snarare sitt bekymmer över hur dessa människor ska nås med evangelium. Ett exempel är en ledare från augusti Än tydligare är en debattartikel som öppnar upp för en diskussion om vilken hållning som DKs läsare förespråkar i synen på popmusik, dans, musiker med långt hår osv. 48 Artikeln refererar till några exempel på försök att införa kristen popmusik i gudstjänsten. Med en underförstådd kritik riktad mot företeelsen ställs frågan: Skall då sångarna också jumpa och vagga med kroppen och vicka med höfterna medan de sjunger om Getsemane och Golgata? Skall pojkarna som sjunger vara långhåriga?[ ] Vad tycks? Läsaren har ordet. Även om DKs redaktion på ett relativt subtilt sätt markerar sin ståndpunkt så har en diskussion framtvingats i frågan. Med detta sätt att agera framstår DK som om den ställer sig lite mer öppen inför frågan, men detta kan mycket väl vara en skimär. Även om en total förändring i synen på popmusik, killar med långt hår skymtar bakom hörnet så tycks DK motvilligt rätta sig i förändringens led. Ett annat framträdande drag i års upplaga av DK är en påtaglig politisering av livsstilsmönstren. Detta bör ses i relation till det politiska partiet KDS framväxt som Sahlberg påtalat i sin avhandling. DK tycks förespråka en mer politiskt aktiv PR som inte bara ska vinna själar utan också påverka politiska maktinstitutioner som dagspressen. Av detta kan vi bland annat se att pressen, radion och TV:n alltså etableras och blivit en del av livsstilen även inom PR. Alternativet var inte längre att fly den världsliga arenan utan att ta tjuren vid hornen och förändra samhället. Under speglar DK en mer negativ samhällsbild än under åren Framförallt syns det i betoningen på samhällets moraliska förfall och den avkristning som tagit fart. I en ledare skrev Lewi Pethrus om samhällets överbetoning av erotiken i kulturlivet som film, teater, litteratur och veckopress. Alla dessa medier, som han annars ansåg vara rätt hyggliga, använde sig av erotiska motiv i det oändliga. Denna erotisering av livet var också en av orsakerna till de alltmer vanliga skilsmässorna. Ledaren värnade äktenskapet och varnade för erotikens fara för samhället. Detta var också ett mycket politiskt inlägg som motsatte sig den nya skilsmässolagen och påstod att abortfrågan tillsammans med den förändrade (eller demoraliserade) uppfattningen om preventivmedel var en starkt bidragande orsak till den sedeslöshet som vällde in över det svenska samhället. 49 I insändaren Upprop (en ekumenisk ungdomskonferens hade författat insändaren) som publicerades i de viktigare kristna tidningarna 1964 framställdes det hot som PR uppfattade i samhällets avkristning. DK uppmanade till kamp mot nedbrytande samhällskrafter som dagspressen. Någon sa, att Aftonbladet avskaffade djävulen 1909 men att han likafullt härjar i dess spalter De nedbrytande krafterna är framförallt sex, våld och sensationslystnad istället för kristen moral. Uppropet uppmanade därför till en allkristen bojkott av dagspressen. 50 Moraldebattens vågor gick höga i ett antal insändare, pressklipp och artiklar som avhandlar samhällsmoralen från lite olika perspektiv. En moralisk panik gjorde sig gällande under åren i DKs 45 Den Kristne 1964, Ledare och ledning i församlingen, s Den Kristne 1965, Kristna barnprogram i TV, s Den Kristne 1964, Tron övervinner hinder, s Den Kristne 1965, Väckelsemöten och popsång, s Den Kristne 1964, Erotikens överbetoning, s Den Kristne 1964, Upprop, s

13 beskrivning av samhället. 51 Ett exempel återfinns i Pressröster som redogjorde för brottsstatistik från USA. Där redovisades antalet mord som begicks varje timme och minut. Redaktionen rundade snärtigt av pressklippet med följande kommentar: Kuslig statistik!, modern moral. 52 Redaktionens kommentar avslöjar hur den s.k. moderna samhällsmoralen uppfattas i DK. Indirekt anklagas det svenska samhällets avkristning för den ökade brottsligheten. Mer behöver knappast sägas om hur DK framställde det ökade behovet av kristen moral i samhället (och ett kristet politiskt parti). Denna uppfattning om den tilltagande ondskan ställs på sin spets i en artikel som förfäktar att bristen på politiskt ansvar är detsamma som att vara en djävulens medhjälpare. Utan att dra för höga växlar av den artikeln så har åtminstone tillvägagångssättet att mota djävulen och ondskan vid porten genomgått en förändring inom PR. Från att primärt betona själavinnandet så framträder en markant betoning även på politiskt engagemang. 53 En mer traditionalistisk hållning till musik gjorde sig också påmind. I artikeln förespråkas den unisona (gemensamma) sången och en sångarskara före solister. Det musikaliska inslaget skulle inte vara en själisk musikprodukt eller en konstart för njutningslystnad. Även om det inte direkt går i klinch med och kritiserar andra musikstilar och former, så anas en implicit kritik i artikelns rubrik. Vägen till ett härligt, uppbyggligt och välsignat pingstmöte hade dessa musikaliska komponenter. 54 I en insändare lovordas gitarrmusiken för sin folkliga prägel. Skribenten sade att folkmusik mestadels var oarrangerad musik i likhet med den ursprungliga folkliga väckelsemusiken. 55 Denna traditionella uppfattning står för upprepade varningar för risken att pingstmöten besmittas av världens nöjeslystnad och underhållningsmentalitet. Det fastslås att kristen underhållning visserligen är bättre än bio och teater men inte lika uppbyggligt som möten utan denna underhållning. 56 En förskjutning i syftet med musiken gjorde sig alltså gällande. I en artikel om musikundervisning så berörs något så oandligt som att starta gruppstudiecirklar för att på så sätt erhålla statligt ekonomiskt bidrag. Musiken var under åren inte ett njutningsmedel utan avsåg först och främst att nå icke-kristna med evangelium. Musikens funktion hade därmed breddats lite under åren fram till Musiken skulle skapa en gruppgemenskap som tidigare, men kunde också vara inkomstbringande verksamhet. Det rent andliga målet för musiken inom PR kom att gradvis omdefinieras så att en utvidgning av musiklivets funktionsområde ägde rum. 57 Kvinnosyn Ett tydligt och högst positivt inslag om kvinnans emancipation förekom i DK Det var ett relativt långt och utförligt pressklipp från Dagen om könsfördomar i bibeltolkning. Förekomsten av det insaxade materialet om fördomar mot kvinnor är högintressant men redaktionens kommentar är kanske ännu mer klargörande ur ett genusperspektiv. Kommentaren inleds på följande sätt: Vi har citerat ovanstående inte för att beblanda oss i debatten om könsfördomar utan för att peka på den apokryfiska bibelsyn som förf. hävdar. Återigen uppfattar jag en förändring i öppenheten i att våga lägga fram andra åsikter och uppfattningar än de traditionalistiska. Men det följs sedvanligt av redaktionens kritiska kommentar som förtydligar åsiktens obibliska grund. På så sätt är DK en aktör i skapandet av PRs kvinnoideal även om DK nog började såga på den gren den sitter på i och med inslaget av motstridiga uppfattningar. 58 Exemplet illustrerar ganska tydligt hur DKs kvinnosyn såg ut. Inte så att DK aktivt och medvetet avsåg att undertrycka kvinnorna men bara det att inte frågan om kvinnans ställning över huvud taget berörs i samband med det liberala pressklippet ovan. Denna brist på inslag tolkar jag som att kvinnosynen i stort sett är oförändrad från femtiotalet. DK låter alltså tystnaden tala i frågan. Möjligen är detta början till en förändring i och med att DK bara indirekt reproducerade kvinnosynen Detta just genom att ignorera kvinnofrågan. Kläd- och utseendekoder Inslagen om utseende- och klädkoder var inte så frekvent förekommande som under I en artikel sticker dock den implicita övertygelsen upp över ytan i en beskrivning av PRs gudstjänstliv. För att en gudstjänst skulle bli välsignad av Gud måste en sångarskara vara ödmjuk i sin ande och en prydnad för verksamheten i alla 51 Den Kristne 1965, Klarare moraldebatt, s.140; Kristendomens moralisering, s.141. Den Kristne 1965, Kan kristendom och politik förenas?, s Den Kristne 1964, Kuslig statistik!, s Den Kristne 1965, Kan kristendom och politik förenas?, s Den Kristne 1964, Ett välsignat möte, s Den Kristne 1965, Gitarrsånger, s Den Kristne 1964, Andlig nöd, s.321; Den största av alla uppgifter, s.361; 57 Den Kristne 1965, Några synpunkter på musikundervisningen, s Den Kristne 1964, Könsfördomar och Bibeltolkning, s

14 stycken i klädsel och frisyr enligt Petri modejournal (1Petrus brev 3:3-4). Petri modejournal var klädkoden att vara iförd huvudbonad, att inte ha kortklippt hår, bära smink eller utsmyckningar. 59 Artikeln är intressant i det avseendet att klädkoderna var i det närmaste helt underförstådda av skribenten. Vad tyder det på? Möjligen var utseende- och klädkoderna vid tidpunkten så befästa inom PR att det inte längre var något som behövde diskuterades. Åtminstone verkar fallet ha varit så med denna artikelskribent som troligen representerade ett traditionalistiskt perspektiv i synen på kvinnan inom PR. Att klädkoderna inte var så ofta förekommande kan bero på lite olika orsaker. DK kanske försökte hålla en låg profil och på så sätt undvika att göra det till en viktig fråga. DK skulle då alltså ha vaknat över utseendekoderna och genom en tyst revolution försöka förändra utseende-habitus. Eller så var utseendemönstret inom PR redan så etablerat att det inte fanns behov av att försöka hålla ihop rörelsen genom denna fråga. Möjligtvis kunde dessa specifika utseendekoder vara på utdöende och därför inte upptog något utrymme i DK En genomgående tendens gällde för kategorierna kvinnosyn och klädkoder Det vara att det var relativt tyst omkring dessa. Kanske förordades status quo? Karaktärsdrag För DK betecknas vissa inre kvaliteter som mer idealiska än andra. Även under åren får njutningslystnaden och nöjen i allmänhet anses som något mindre andligt. Exempelvis gavs musiken i gudstjänsterna inte någon direkt konstnärlig roll eller något njutningssyfte. Enligt DK blev Gud bedrövad om musiken var behärskad av konsten istället för Anden. DK eftersträvade också att medvetet eller omedvetet idealisera den inre drivkraften och motivationen till exempelvis musik och kultur. Om hjärtat var med i sången var fortfarande viktigare än om den framfördes professionellt. Pingstvänner skulle vara gripna och berörda av det evangeliska budskapet. Samtidigt som denna bakåtsträvande reserverade hållning gjorde sig hörd så förekom flera uttryck för mindre traditionalistiska uppfattningar. Den ensidiga betoningen på den inre drivkraften till konst och musik från tycks trots allt ha vidgats till att omfatta fler aspekter än rent andliga motiv (se ovan om studiecirklar i musik). Även på sextiotalet tenderade DK att påtala hur opassande gyckel och skämt var. Det beteendemönster som förespråkades för PR var alltså en tråkighetskultur. 60 Samma linje drevs i en ledare som beskrev den andliga nöden i Sverige. Samhället skildrades som en ytlig kultur som inte söker Gud. Tillsammans med varningen för nöjeslystnaden tyder mycket på att allvarsamheten var PRs signatur i stort. DKs bild av en kristen karaktär av modell 1964 bestod framför allt av ett värdigt uppträdande vilket innefattade både rätt språk och manér. 61 Dock förekom även mindre traditionella artiklar som försiktigt trevade sig fram mot ett mer livsbejakande ideal. En insändare berörde kristendomens bidrag till skapandet av den livsbejakande västerländska kulturen och påstod att kristendomen inte var en strängt andlig företeelse utan något som hade att göra med det dagliga brödet. 62 I två artiklar betonas också behovet av det kristna moraliska inflytande på politiken och det sant gudomliga och mänskliga i livet. 63 Denna hållning framstod för mig som en ny vinkling på inslagen i tråkkulturen. Indirekt så kanske DK förmedlade (troligen omedvetet) det ideologiska fröet till en mer glädjefull och livsnjutande kristendom än tidigare. Ytterligare ett tecken på en förskjutning i mönstret för karaktärsdaning inom PR är den måttlighet och lagom-ärbäst-attityd som föreskrevs i synen på utbildning och kunskap. Det betonades att inlärd retorik och mänsklig talbegåvning inte räckte för att bli en predikant samtidigt som det var viktigt med kunskap. En linje som drevs i en artikel gav sitt tydliga bifall till predikanternas utbildning och kunskap. Dock ej i för stora mängder. Detta kan delvis ha varit ett försök att möta eller reagera på den växande utbildningsgraden i samhället. En tendens som går att skönja var just ett ökat inslag av insändare och artiklar som berörde ämnen som bildning, tvivel, kristen reflektion. 64 Detta var en förändrad tendens i DKs konstruerade karaktärsmönster. Språk Det vara inte bara den inre drivkraften och hjärtats motiv som skulle vara helgade. Talet och språket skulle även det renodlas inom PR. Inte minst betonades predikanternas språk som skulle vara exemplariskt och representativt för PR. I likhet med så skulle en predikant inte säga vad som helst i predikstolen. Inget vulgärt eller plumpt fick passera en pingstväns läppar. Dessutom var det rådande idealet även på detta område 59 Den Kristne 1964, Ett välsignat möte, s Den Kristne 1965, Vårt tal, s Den Kristne 1964, Andlig nöd, s.321; Värdighet på predikstolen, s Den Kristne 1964, Kristendomen- ett kulturhinder?, s Den kristne 1965, Gudomligt och mänskligt i själavinnararbetet, s.89; Kan kristendom och politik förenas, s Den Kristne 1964, En pastor skall studera, s.333. Den Kristne 1965, Är man sämre kristen för att man reflekterar?, s.195; Bibelkännedom, s

15 enkelhet. Den traditionalistiska uppfattningen fortsatte så att inpräntas i PRs själ genom DK under Slanguttryck var inte att tänka på i en predikan utan där vördades en värdig framställning. Återigen så var skämt och gyckel olämpligt i förkunnelsen. Detta exemplifierade troligen också standarden för vanligt folk så att skämt därmed blev helt uteslutet. En artikel tar också upp språket och strök under med talesättet: Tala är silver, tiga är guld. Ännu tydligare fabricerades mönstret i artikeln Predikan i våra dagar. Enligt skribenten skulle budskapet vara på nutidssvenska och utan vulgära inslag och utländska låneord. Ej heller facktermer lämpade sig för då kunde inte vanligt folk begripa. Det antyds även att ironi inte var passande för predikstolen. Han ska både tala och bära sig åt naturligt, inte slarvigt som auktionsutropare. Allra minst skall en predikare försöka locka åhörarna till skratt. Predikstolen var varken popestrad eller föreläsningskateder. 65 II.III. Konstruktionen av livsstilsmönster i Evangelii Härold Synen på synd och världslighet och ondska Hur såg EHs framställning av synd, världslighet och ondska ut ? Utpekandet av synd, världslighet och ondska kom att beröra andra områden än förut. DK varnade på femtiotalet exempelvis för det världsliga flirtandet och sällskapslivet, medan EH riktade in sig på fri sex, porrkulten och abortfrågan. I någon mening har vi alltså att göra med nya företeelser som DK inte berörde (och kanske inte kunde beröra eftersom företeelserna inte fanns då?) Under femtiotalet lades stor vikt vid den världsliga och syndiga njutningslystnaden som påstods driva ungdomar till lättjefullt flirtande, förströelser som bio, dans och alkohol. Betoning på den njutningslystnaden förekommer men inte i samma utsträckning som tidigare. Exempelvis så var den sexuella njutningen inte något negativt som bara var till för barnalstring. Men EH lade sig vinn om att påpeka att den sexuella frigörelsen var ett själviskt beteende som kunde vara ett försök att bli kvitt en dignande skuldbörda eller neuros. EH framhåller att detta kommer tydligast till uttryck i synen på abort där barnen offras på egotrippens altare. Sex är inget rent individuellt utan något som påverkar andra människor i samhället. På så sätt framställdes njutning som något gott under förutsättning att det inte var på någon annans bekostnad. 66 Under markerades inte de s.k. yttre synderna på samma sätt och i samma utsträckning som på femtiotalet och tendensen är ännu tydligare Syndakatalogen som listade utseende, underhållning, sport, musik och dans är nästan helt utraderad. Visst förekommer exempel som tyder på att tobak, sprit och dans inte var förenligt med en kristen livsstil, men snarare på grund av de fysiska och sociala hälsorisker som är förenade med alkohol och tobak. Jämför detta med exempelvis DKs förbud mot att sälja tobak i en affär på femtiotalet. Förr framhävdes dessa företeelser som syndiga utan någon direkt förklaring förutom att det stred mot Guds vilja. Dessa gränser som tydligt markerades är nästan utsuddade , då EH nästan i motsatt riktning hävdar att kristendom inte är en lista på saker man inte får göra. Samtidigt gör EH en bedömning att en kristen även fortsättningsvis inte har något behov av laster som tobak och sprit. Men betoningen är en annan än En bidragande orsak till detta nyanserade och mer försiktiga ställningstagande skulle kunna vara av ökad solidaritet till alkoholister och missbrukare som inte blir hjälpta av kristen stenkastning, vilket en artikel låter oss förstå. 67 Den hållningen ligger också i linje med det sociala uttrycket för kärleksbudet och evangeliet som EH vinnlade sig om under Idrotten utgjorde en viktig ingrediens i syndakatalogerna från Även om sport förstods som nyttigt för kroppen även på femtiotalet så bar sporten med sig så mycket syndfull ballast att den under alla omständigheter borde undvikas av en pingstvän. I ljuset av DKs hållning under framstår den långa artikeln om stjärnan och förbundskaptenen i bandy, Uno Wennerholm som något av en en symbol för den förändring som PR genomgått. EH förordar pingstvänner som s.a.s. spelar på samma plan som icke-kristna. Skillnaden skulle inte längre vara något som syntes på utsidan. 69 Definitionen (om man ska tala om definition i singular i detta sammanhang) av synd som EH ställer fram är delvis omarbetad. Detta förtydligas i en artikel som beskriver synd som ett tillstånd snarare än vissa gärningar. I samma artikel tillåts flera personer att uttala sig och flera framhöll individens roll i avgörandet av synd. Det samvetet kallar för synd är synd. Synden relativiseras således i någon mening jämfört med tidigare då bibelordet 65 Den Kristne 1964, Predikan i våra dagar s.284; Tidsenlig predikan, s.129, Värdighet på predikstolen, s.204. Den Kristne 1965, s.340 Vårt tal. 66 Evangelii Härold nr , Ung, kär och kristen, s.12. Evangelii Härold nr , De bortglömda barnet, s Evangelii Härold nr , Kan man vara kristen och ta en sup?, s Evangelii Härold nr , s.34. Medmänniska i centrum. Evangelii Härold nr , Har tidsålderns gud förblindat oss?, s.11. Evangelii Härold , Vår kamp mot ondskans andmakter, s Evangelii Härold nr , Uno Wennerholm, f.d.bandystjärna: Ungdomar läs Bibeln!, s

16 ensamt skulle avgöra vad som kallades synd inom PR. På så sätt gjordes exempelvis alkohol, narkotika och ensamhet snarare till konsekvenser av det syndiga tillståndet än synd med stort S. 70 Dock förekom ett tydligt utpekande av syndiga gärningar nu som tidigare. En stark betoning lade EH på den erotiserade världsbild som skapats i samhället. Detta är ganska snarlikt det som sades om sexualitetens frigörelse EH hävdade att problemet bland annat berodde på att Hollywood fick definiera kärlek med följden att sex och kärlek förväxlades med varandra. Detta hade i allra högsta grad bidragit till ökat antal skilsmässor. Skilsmässorna ansågs vara en stort hot både mot kyrkan och samhället eftersom samhället bars upp av familjen. Därför värnades troligen äktenskapet nu mer än någonsin. 71 I samma veva som betoningen på äktenskapet följde abortfrågan. Abortfrågan var något nytt eftersom debatten inte förekom över huvud taget Uppfattningen i abortfrågan kan nog beskrivas som homogen. Åtminstone som den presenterades i DK och i EH. Frågan fördes på tal i DK och antog en framträdande plats i EH Detta är också ett tecken på en tendens att politisera PRs syn på synd. Synden gjordes mer politisk till sin natur i EH Syndabegreppet täckte så in både våld, porr, skilsmässa, abort som miljöförstöring och förtryck av olika folkgrupper. 72 Detta utesluter naturligtvis inte att en tidigare uppfattning om ondska och synd som DK förespråkade helt försvunnit, men den har åtminstone fått ge rum åt en mer politisk och social aspekt som inte betonats förut. Exempelvis tycks EH i ett flertal artiklar ge begreppen synd och ondska en social innebörd i en vädjan till kamp mot världsvid nöd som nationellt våld, alkoholism, materialism och svält. 73 Sättet att bekämpa ondskan och synden har dock inte förändrats i samma utsträckning. Social misär, förtryck och oförsoning kan endast motarbetas effektivt genom predikan av försoningens ord i en oförsonad värld. 74 På kulturens område i allmänhet och musikens område i synnerhet uppfattar jag en ganska klar förändring. Det som tidigare uppfattades som direkt syndigt och oandligt är inte lika självklart på sjuttiotalet. Bland annat så ges musiken en mycket mer framträdande plats. Ett återkommande inslag av porträtt och intervjuer med kända kristna sångare och musiker återfanns i 1973 års upplaga av EH (Arthur Eriksson EH nr , Göte Strandsjö nr och Lennart Sjöholm nr.36-73). Bland annat framhålls att Arthur Eriksson även lyssnar till icke andliga sångare, dvs icke kristna sångare. 75 Samma drag återfinns hos Lennart Sjöholm, musiker och skivbolagsproducent. Sjöholm påpekar att han läser en hel del icke-kristen litteratur. Att detta förekom även tidigare är ganska troligt, men att EH genom den kända personen ger sitt godkännande av icke-kristen kultur har inte förekommit eller Samtidigt uttryckte Sjöholm en del kritik mot kulturen i samhället. Framför allt varnade han för den idolhysteri och kritiklösa diggarmentaliteten som vilade över den profana musikbranschen och manade till vaksamhet så att den inte hamnade innanför kyrkans väggar. Sjöholm uppskattade de musikaliska och tekniska framsteg som den kristna musikbranschen gjort. Däremot påpekade han att de kristna texterna inte följt samma utveckling. Texterna i den kristna musiken var fortfarande av största betydelse i spridandet av den kristna tron och ur den synvinkel företrädde EH ett liknande ideal som EHs syn på icke-kristen konst och kultur gick från att ha bedömts som direkt skadligt och syndigt till att vara avhängig innehållet Exempelvis så godkändes en viss typ av icke-kristen litteratur, popmusik och ungdomstidningar, medan andra kulturella uttryck inte godtogs. I en artikel beskrivs med förfäran hur en ungdomstidning förhärligar både ockultism, porr och droger. EH gav på intet sätt sitt medgivande till vilken icke-kristen konst och kultur som helst. En musikstil som EH medvetet eller omedvetet premierade var countrymusik. Anledningen var dels för att den fungerade bra i själavinnande. Synsättet påminner alltså till viss del om femtiotalet även om det tycks vara en ny musikstil som legitimeras Evangelii Härold nr , Vad är synd? s Evangelii Härold nr , Vi har börjat förväxla kärlek och sexualdrift, s.16. Evangelii Härold nr.3-74, Vad är ett äktenskap egentligen?, s.17. Evangelii Härold nr , Hemmafruar, s Evangelii Härold nr , Vördnaden för människolivet, s.5. Evangelii Härold nr , Andligt vakuum bland folket i Kina, s.10. Evangelii Härold nr , Miljöförstöring en synd mot Guds skapelse, s.2. Evangelii Härold nr , Nöjesindustrin och djävulsdyrkan, s.5. Evangelii Härold nr , Tidning av sämsta bottenmärke, s Evangelii Härold nr , Medmänniska i centrum, s.34. Evangelii Härold nr , Egendomsgemenskap idag?, s.13. Evangelii Härold nr , Vedergällningens lag, s Evangelii Härold nr , Vår kamp mot ondskans andemakter, s Evangelii Härold nr , Frälsningen min stora glädje, s Evangelii Härold nr , Se upp för profanering och idolhysteri, s Evangelii Härold nr , Nöjesindustrin och djävulsdyrkan, s.5. Evangelii Härold nr , Musikaktuellt, s

17 I EH uttrycks en oförståelse för det fåtal kristna program som visas i TV medan gangsterfilmerna flödar över. En insändare manar till tittarprotest mot alltför få kristna TV-program och ytterligare en artikel berättar hur ett förslag till kristet TV-program äntligen godtagits av TV-redaktionen. Diskussionen rör sig alltså genomgående omkring TV-programmens innehåll. EH uppfattar det som att Sveriges Radio och TV aktivt motarbetar kristendomen vilket bör noteras med tanke på diskussionen om film på femtiotalet. Då var inte ens den kristna missionsfilmen helt anständig. 78 Ett ganska tänkvärt inslag fanns i en artikel med företrädare för TV2:s barnredaktion. Där tillåts TV2 komma till tals och till och med ifrågasätta EHs uppfattning om kristna barnprogram. De tydliga gränserna om vad som är synd och världsligt har tydligen förflyttats på ännu ett område i PR. EH hade alltså en mycket öppnare hållning till samhället när Sveriges Radio och TV gavs tillåtelse att yttra sig och så bidra till formandet av livsstilsmönstren inom PR. 79 Traditionella uppfattningar och resonemang som vände sig mot TV förekom dock alltjämt i EH, vilket vittnar om en mer balanserad position i debatten inom PR. Detta till trots så stod dörren ändå öppen för en omfattande förändring i synen på TV och media inom PR. 80 Kvinnosyn Det fanns inte så mycket material att tillgå vad gäller EHs kvinnosyn Detta kanske i och för sig säger en hel del om kvinnoidealet som konstruerades. En artikel som visar detta handlar om församlingsledning inom PR. Fyra manliga predikanter frågas ut om hur församlingar styrs. Artikeln visar hur äldste och styrelse på lite olika sätt fungerar i ledningen av församlingarna. Det är alltså framför allt vad som inte står som är av intresse här. Ingenting nämns om kvinnor i äldstekåren utan det hänvisas indirekt till en äldstekåren som en skara bröder. Av det så framgår att kvinnor alltså inte kan vara en del av det yttersta andliga ledarskapet i en församling. Även om EH inte medvetet söker att diskriminera kvinnan genom den artikeln så indirekt är det ett visst livsstilsmönster som faktiskt bekräftas genom att EH inte för frågan på tal artikeln om församlingsledning. 81 EHs medvetna eller omedvetna uppfattning om kvinnan slås kanske ännu tydligare fast i en artikel om hemmafruar. Idealet som EH värnar och reproducerar är behovet av att mammor borde vara hemma och ta hand om hem och barn. Motiveringen lyder att om inte samhället möjliggör för kvinnor rent ekonomiskt att vara hemmafruar så slås samhället i spillror eftersom bristen på trevliga och gemytliga hem är en bidragande orsak till ökade ungdoms- och familjeproblem. 82 En insändares resonemang avslöjar ytterligare en del om synen på kvinnan. Insändaren refererar till en kvinna som uppmanat andra kvinnor att inte förleda männen till helvetet genom att bära kort-kort. Insändaren håller inte med om uppmaningen, men menar att det ändå var bättre förr när kyrkan inte var så materialistisk och ytlig så att vad som helst tilläts som nu. Insändaren lägger alltså implicit skulden för materialismen i kyrkan på kvinnorna som fört in världens mode i kyrkan. 83 Ytterligare en artikel berör kvinnosyn och jämlikhet. I den berättar en kvinna om sin ilska över all ojämlikhet och hennes misstag i att försöka strida för kvinnans rätt. Misstagen, som hon beskriver sig ha begått, bestod i att hon stridit i egen sak och därför mött hårt motstånd. Kvinnan som författat artikeln visar att hon anammat ett ideal av undfallenhet, vilket Gud skulle belöna eftersom hon inte skulle kämpa i egen sak. EH förordar alltså indirekt att kvinnorna inte ska kämpa för sina rättigheter utan överlämna det till Gud. Avsikten med artikeln är osäker men kanske den utgjorde ett tafatt försöka att våga röra vid den heliga kon, kvinnans ställning, inom PR. Även om det då kanske tycktes vara ett radikalt nytänkande inslag för EH, så förespråkade EH (o)medvetet status quo i synen på kvinnans ställning. 84 Kläd- och utseendekoder En del av livsstilsmönstret som ändrat karaktär är fixeringen vid utseendekoder. Även förekommer insändare av äldre snitt som vurmar för en tillbakagång till gamla ideal. Dessa är dock i minoritet och består inte i artiklar utan insändare vilket också visar vilken prioritet EH gav frågan. Exempelvis en mycket kort insändare uppmanar alla långhåriga och skäggiga bröder att hyfsa till sig. 85 PR verkar ha stått inför ett problem under 78 Evangelii Härold nr , Ett kristet halvsju, s.35. Evangelii Härold nr , Skandal att inte TV2 har fler kristna program. Evangelii Härold nr.30/ , Protestera mot TV:s behandling av de kristna programmen, s Evangelii Härold nr , Måste man nämna Gud för att ett program ska betecknas som kristet?, s Evangelii Härold nr , Vi satt framför TV:n varje kväll nu har vi kastat ut den, s Evangelii Härold nr , Vem bestämmer i en kristen församling?, s Evangelii Härold nr , Hemmafruar, s Evangelii Härold nr , Har vi blivit ytliga?, s Evangelii Härold nr.26/ , Kvinnosak, s Evangelii Härold nr , Klipp och raka er bröder!, s

18 sjuttiotalet som dessa insändare åskådliggör. En insändare föreslog inte en tillbakagång till den gamla fixeringen vid det yttre, men i samma stund skymtades en besk underton av förakt mot modebranchen. Det gemensamma i flera insändare var en betoning på återgången till det kristna kärleksbudet istället för klädoch utseendekoder med motivet att utseendet ofta gjordes så att miljöförstöringen, orättvisor och förtryck kom i skymundan. EH försökte alltså att avvisa den äldre kläd- och utseendebetoning som varit så framträdande utan att fördenskull rensa ut den helt och hållet ur PR. Jag uppfattar det nästan som EH följde någon slags gyllene medelväg i frågan. 86 Karaktärsdrag Det livsstilsmönster som EH lyfte fram på det personliga karaktärsplanet var framför allt en försiktig kritik mot den rådande materialismen. Det var alltså någon form av medelklasstandard som gick ut på att pingstvänner inte borde sträva efter det finaste av allting utan att en viss förnöjsamhet med ett billigare bilmärke var att föredra. Visst fanns det även mer radikala röster som höjdes mot konsumtionssamhället och som menade att PRs livsstilsmönster skulle vara egendomsgemenskap. En artikel beskriver ett sådant ideal, men förespråkar ingen extrem eller renodlad form av densamma. 87 Av detta att döma så var situationen än annan än exempelvis då fattigdomsidealet var norm. På två decennier tycks alltså ett välbärgat medelklassideal ha tagit över den normativa rollen. Ytterligare ett exempel på det kan ses i en artikel som bland annat uppmanar till större tacksamhet för det svenska samhället. Detta tolkar jag som en uppskattning av den materiella välfärd som Sverige uppnått. Det finns även en antydan till behovet av ett snällare och mjukare samhälle när andra människor visas större omsorg. Här finner jag också stora likheter med femtiotalets ideal om mildhet, försynthet och den försiktiga personliga framtoningen som gjorde ideal av att ett icke-uppseendeväckande beteende. 88 Språk Språket inom PR berörs nästan inte alls i EH En insändare vänder sig mot för mycket svordomar i TV men annars är det i stort sett tyst på den fronten. Språkmönstret låg långt ifrån det mönster som frammanades , när inte ens slang var godtagbart. 89 En indirekt kritik riktas mot det pingstiga tonfallet som predikanterna anlade. Det antyder ett visst mönster vad gäller språket åtminstone bland pingstpredikanterna. Det är inte orimligt att se detta som en trötthet över en speciell pingstjargong. Det är dock inget som behandlas i EH. 90 Språket kunde ändå varit en social markör inom PR, men det bidrog inte EH till att reproducera i någon större utsträckning Evangelii Härold nr , Frälsningen börjar i hjärtat och syns utanpå!, s.29. Evangelii Härold nr , Från och med nu får du bestämma över mitt liv, s.16. Evangelii Härold nr , Fördömelse och lagiskhet i Guds församling, s.28. Evangelii Härold nr , Välfärdskristen s Evangelii Härold nr , Egendomsgemenskap idag?, s Evangelii Härold nr , Skandal att inte TV2 har fler kristna program, s.16. Evangelii Härold nr , Vad är ett äktenskap egentligen?, s Evangelii Härold nr , Protest mot svärjandet i TV, s Evangelii Härold nr , Frälsningen min stora glädje, s

19 III. Analys och avslutande diskussion I den första delen (III.I) av detta avsnitt avser jag att analysera det empiriska materialet i DK och EH. De livsstilsmönster som har utkristalliserats försöker jag här att tolka som habitusprocesser. Avsikten med den andra delen (III.II) är att relatera min habitustolkning av PRs livsstilsideal till den historiska förändring som Sahlbergs avhandling påvisat samt att se den i ljuset av annan forskning. III.I Hur kan dessa livsstilsmönster förstås som habitus processer? Målsättningen med avsnittet är att tolka de observerade livsstilsmönstren utifrån begreppet habitus. För att kunna göra en tolkning av det empiriska materialet får habitus tjäna som ett tolkningsraster som läggs på och ger en förståelse av de livsstilsmönster som DK reproducerat. På detta sätt kan förhoppningsvis livsstilsmönstren förstås som sociala processer för hur habitus formas, upprätthålls och/eller förändras inom PR. Det som är av intresse och relevant i detta avsnitt är inte att lista varje enskild aktivitet och företeelse som dans, revyer, radio osv utan att kunna tolka de mer övergripande habitus-mönstren och hur dessa eventuellt har förändrats. 91 Den exakta kronologin för förändringen är mycket svårtolkad. Förändringarna kan urskönjas, men exakt när de inträffar är svårare att avgöra. Eftersom mitt syfte inte har varit att ange den exakta tiden för förändringen så beskriver och tolkar jag habitusprocesserna under de olika kategorierna av habitus samt under den kronologiska tidsramen som jag studerat. Synen på synd, världslighet och ondska så motiveras PRs avståndstagande från de världsliga och syndiga aktiviteterna med olika skäl vilket kanske kan förstås som uttryck för individers enskilda habitus inom PR. Det skulle i så fall vara helt i linje med Bourdieus tankegångar. Dock utkristalliserades också ett tydligt grupphabitus som DK gjorde till PRs gemensamma ideal. DK tillmätte alltså ett visst handlingsmönster en normerande särställning. Genom att DK gav utrymme för lite olika uppfattningar om exempelvis den rörliga filmen så kunde fler individers individuella habitus tillgodoses och indirekt kunde fler medlemmar formas efter denna gemensamma habitus. Den centrala funktionen i betoningen av habitus blev således att förena PR kring uppfattningen om film. Även om film uppfattades på lite olika sätt så försökte DK skapa en gemensam attityd till film vilket konsoliderade rörelsen. För även om det rådde olika uppfattningar i vissa frågor så kunde DK göra vissa frågor till norm och på så sätt forma PR i en viss riktning. Ett exempel på formandet av habitus var musikstilen. Det påstods att valet av musikstilen framförallt var för att kunna nå fler icke-kristna med evangeliet. Dessutom skulle det främja gemenskapen och det var därför som strängmusiken och den unisona sången framför exempelvis solosångare befästes som gudstjänstideal. Kanske var detta ett uttryck för att kunna styra rörelsen snarare än att enbart främja evangeliets budskap i musiklivet och PRs gemenskap? Troligen skulle det ha fungerat att leda en gemensam rörelse med andra musikstilar och andra medel än de som användes. Det är inte omöjligt att ledande figurer inom rörelsen hade en viss musiksmak som gjordes till norm med legitimering att det var mer andligt och främjade gemenskapen. Förutom det så fungerade PRs musik-habitus som en avskärmande faktor genom att rörelsen hölls skild från världens musikideal och höll gemenskapen samman DKs samhällsskildring under sextiotalet är av tilltagande negativ art. Bilden som återges är en av omoral, avkristning och dekadens. Denna negativa skildring skulle delvis kunna vara ett uttryck för att samhällsbilden var färgad av övertygelsen att PR var tvungen att engagera sig politiskt. Detta nya inslag av politisk engagemang måste på något sätt grundas i och legitimeras som PRs mission. Detta kunde åstadkommas bland annat genom en skildring av samhället som något farligt, omoraliskt och allmänt dekadent. En sådan strävan efter legitimering driver på så sätt fram en ökad brottsstatistik, siffror på antal skilsmässor, abort osv, vilket också var ett nytt inslag i DK Sett i ljuset av habitus-processer kunde detta vara ett nytt livsstilsområde som medförde nya möjligheter och nya socialt betingande omständigheter för PR. Samtidigt med de nya möjligheterna med en ökad politisering, uppstod också socialt tvingande utmaningar vilka också skulle bidra till att forma PR. Detta var ett dilemma som DK ställdes inför under sextiotalet. Enkelt sett så sökte DK föredra en försiktig rörelse mot ett ökat politiskt engagemang. Motiven till detta försiktiga förhållningssätt var säkert flera. Med stor sannolikhet var PR tvungen att engagera sig politiskt för annars kanske politiken skulle ha influerat och styrt PR i en 91 Följande avsnitt (III.I och III.II) bygger på det material som har använts och finns redovisat i notapparaten i kapitel II. Dessa har därför inte återupprepats och notbelagts ännu en gång. 19

20 oönskad riktning. De rådande sociala omständigheterna påverkade delvis PRs habitus samtidigt som PRs habitus gav sitt bidrag till den politiska situationen i Sverige. Förändringen var alltså någon slags växelverkan mellan samhälle och PR Femtiotalets varning för det världsliga flirtandet och sällskapslivet övergick till ett utpekande av fri sex, porrkulten och abort som synd med stort S under Sex och njutning i sig var inte problemet utan framförallt lades tonvikten på utnyttjandet av andra och njutning utan tanke på konsekvenserna för andra människor. Det som på femtiotalet utan vidare motivering rubricerades som synd förklarades tydligare på sjuttiotalet. Barnens utsatthet i det ökande antalet skilsmässor och aborter var en tydlig tendens. Dessutom utmålades ondskan utifrån ett alltmer globalt perspektiv. Världssvält och förtryck var frågor som EH betonade med eftertryck. En pingstvän skulle vara engagerad i nöden och svälten och ta (rätt) ställning i abortfrågan enligt EH. Habitus som EH reproducerade var alltså mer inriktat på världssituationen och inte bara på vissa syndfulla aktiviteter som dans, bio och fotboll. PRs habitus förändrades i likhet med det övriga samhället. Begreppet synd vidgades alltså till att omfatta även världsomspännande politiska händelser vilket kan beskrivas som en globalisering av synden. Dock formade EH även fortsättningsvis en habitus som fortfarande skilde sig från habitus utanför PR. Även om vissa uppfattningar om fri sex, abort och porr gjordes till norm i samhället så skilde sig PR från denna syndiga habitus. Kvinnosyn Värt att notera är att utseende-habitus är direkt kopplat till kvinnans livsstil. Genom att DK ideligen tar upp kläd- och utseendekoder ges dessa en väldig dignitet. Genom att samtidigt framställa det kvinnliga utseendet som en världslig riskzon så ställs de kvinnliga medlemmarna i PR i ett avseende utanför gemenskapen. Detta späddes på med förbudet mot kvinnliga äldste och föreståndare. Kvinnan blir på så sätt en del av världens system och ges ett negativt värde. Samtidigt så stod PR i en beroendeställning till kvinnorna som utgjorde majoritet i rörelsen. De beskrevs som oumbärliga i spridandet av PR och sades vara en stor del i PRs framgångsrika arbete. Denna tvetydighet i uppfattningen av kvinnan är mycket intressant. För även om uppskattningen av kvinnorna var uppriktigt menad så bidrog den också till att en patriarkal habitus även fortsättningsvis upprätthölls. Det kan alltså ha varit ett sätt att försöka kontrollera och styra den stora gruppen kvinnliga individer inom PR. Om detta lyckades är en helt annan sak. Men DK var helt klart ett led i processen att försöka förena PR och forma dess habitus. Genom att utmåla kvinnans kläder och utseende som en potentiell landningsplats för djävulen och synden så försökte DK undertrycka och disciplinera kvinnorna. För vilken kvinna ville tjäna som inkörsport för synden in i kyrkan. Om det var ett effektivt handlingsmönster för DK låter jag vara osagt, men det var ett försök att omedvetet och/eller medvetet befästa en patriarkal habitus. Inte helt oväntat var det också manliga skribenter som förespråkade dessa ideal och det var säkert därför som just kvinnans utseende reglerades och upprätthölls. Männen som styrde PR var i minoritet och behövde alltså dessa medel för att kunna influera och upprätthålla sina positioner inom PR Även om den kvinnosyn som DK reproducerade i stort sett var densamma under sextiotalet. Så gavs ändå en föraning om att en långsam förändringsprocess satts igång. Inslag förekom som tydde på en liten försvagning av den rådande manliga dominansen, men frågan är om PRs genus-habitus egentligen genomgått någon verklig förändring. Att DK vågade ta in artiklar om kvinnans ställning och belysa de reglerande klädkoderna utifrån lite liberalare uppfattningar är värt att notera. Fördenskull erkände DK inte dessa. Tvärtom så kommenterade DK ofta inslagen och beskrev dessa som obibliska. Syftet kanske var att demonstrera att PR inte stod helt utanför samhällsförändringarna för att på så sätt ytterligare legitimera och befästa rådande habitus. En ärkekonservativ hållning skulle troligen fått svårt att hävda sig mot den förändrade kvinnosyn som samhället i övrigt anammade. DK visade kanske ett tillmötesgående mot både PRs konservativa medlemmar genom att befästa utseendekoderna och gav samtidigt efter för samhällstrycket och gav på så sätt röst åt de liberala inom rörelsen. Det är ganska rimligt att tolka DKs agerande som omedvetet. När DK släppte in inslag som varsamt ifrågasatte den gängse uppfattningen om kvinnan så var följderna säkert inte genomkalkylerade. De ideologiska vindar som blåste i samhället kristnades säkert också av DK och gjordes därmed till logiskt följdriktiga för PRs habitus. Kanske tilläts de feministiska inslagen som ett uttryck för att DK ville göra fler röster hörda utan att fördenskull räkna med att bidra till en i det långa loppet förändrad kvinnosyn. Troligen uppfattades detta som ett mer effektivt sätt att influera och forma PR och på så sätt ett försök till att bemästra de sociala omständigheterna. 20

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Bibelstudiet: Att dela för livets skull

Bibelstudiet: Att dela för livets skull studieförbundet bildas samtalsguider Bibelstudiet: Att dela för livets skull Jesu uppmaning Följ mig utmanar oss. Den utmanar oss att vara en kyrka som står upp för det rätta, med ödmjukhet inför allas

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

diskussionsunderlag Hallelujabröllop diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL

Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL Läse- och samtalscirkel utifrån boken Feminism och kyrkan på spaning efter jämställdheten Författare: Annika Ahlefelt, Ninna Edgardh, Malin Emmoth, Ulla Marie Gunner,

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor, gifta och ogifta.

Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor, gifta och ogifta. 1.Alla får sjunga den Låt er uppfyllas av Anden Underordna er varandra i Kristi fruktan. Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor,

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet.

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet. 2 Korintierbrevet 8 (Vers 1-9) Exempel på kristet givande 1 Vi vill tala om för er, bröder, vilken nåd Gud har gett församlingarna i Makedonien. 2 Fastän de varit hårt prövade, har deras översvallande

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Bibelns trovärdiga tolkning

Bibelns trovärdiga tolkning Inledning Bibeltext: 2 Tim 1:13-14 Bibelns trovärdiga tolkning Bibelns sanning betonades särskilt starkt för hundra år sedan, när den liberala teologin ifrågasatte sanningen i Bibeln. Bibelns auktoritet

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Kommunika)on som verktyg inom ledarskap

Kommunika)on som verktyg inom ledarskap Kommunika)on som verktyg inom ledarskap Vad är kommunika)on? Ordet kommunika)on kan härledas från la)nets communicare som betyder dela, meddela, förena, göra gemensamt. Mo#agaren är avgörande I all kommunika)on

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET FÖRSTA TESSALONIKERBREVET HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2014 Första Tessalonikerbrevet (Lars Mörling 2014) Bakgrund Filippi Berea Tessalonika Korint Aten Författare: Paulus (1Tess 1:1) Vi ser att brevet var

Läs mer

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 23 söndagen under året (år C) (8 september 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu vän Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till

Läs mer

LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA!

LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA! LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA 16:E SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 20 SEPTEMBER 2015 1 LEDARMATERIAL RIKSKOLLEKT SEXTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 20 SEPTEMBER 2015 Låt

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL STUDIEPLAN TILL INGET FÖR NÅGON HU R G Ö R m A N? Författaren själv önskar många studiegrupper i församlingarna. De olika grupperna träffas i hemmen sju gånger. Värdskapet skiftar och vi går runt. Det

Läs mer

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen!

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen! DEN HELIGA KOMMUNIONEN EUKARISTINS SAKRAMENT Eukaristins sakrament är hjärtat och höjdpunkten i kyrkans liv (KKK 1407). Alla andra sakrament är inriktade på det. Kyrkans ämbeten, olika tjänster och även

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Det behöver bli öken

Det behöver bli öken Det behöver bli öken Av: Johannes Djerf Det var varmt, ja det var olidligt varmt där han gick. Han hade varit ute på vandring i 40 dagar nu. Han var helt utmattad. Och den här dagen var inte direkt svalare

Läs mer

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då?

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då? 2 Korintierbrevet 9 (Vers 1-15) Var och en må ge vad han har beslutat sig för 1 Egentligen behöver jag inte skriva till er om hjälpen till de heliga. 2 Jag vet hur villiga ni är, och inför makedonierna

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Medlidande medmänniska

Medlidande medmänniska Medlidande medmänniska 1 Inledning I den japanske författarens Endos roman Tystnad om 1500-talets förföljelse av de kristna kritiserar fader Rodrigues Guds tystnad. Men Jesus svarar: "Jag var inte tyst.

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Samuelsboken 3 (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Pojken Samuel gjorde tjänst inför HERREN hos Eli. HERRENS ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga. 2 Då hände en gång

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 3. Söndagen under året (år C) (27 januari 2013) Vi är lemmar i Kristi kropp Denna gång föreslås att samtalet med barnen får handla om den andra läsningen, Vi är lemmar i Kristi kropp ur Första Korintierbrevet.

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Svensk Biblioteksförenings studiepaket Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal 2 Välkommen till studiepaketet Olika syn på saken! Svensk Biblioteksförening ska främja

Läs mer

Diskussionsfrågor Vägvisare

Diskussionsfrågor Vägvisare Diskussionsfrågor Vägvisare Makthaveri? När boken skrevs för mer än 20 år sedan rådde en allmän misstänksamhet mot auktoriteter och ledare, samt en pessimism om att situationen skulle kunna bli bättre.

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10 Älska Gud och din nästa som dig Själv 30:e söndagen under året (årgång A) (26 oktober 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 22: 34-40 Frågan om det största budet i lagen När fariseerna fick höra hur han hade

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna.

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Ett material från Mediekompass Tidigare Tidningen i Skolan 3 Kolla källan VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Klicka! Klicka!

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Kvinnans roll i pingströrelsen, utifrån ett genuskontrakt

Kvinnans roll i pingströrelsen, utifrån ett genuskontrakt AA2552 Självständigt Arbete 15 HP Teologiska Högskolan, ÖREBRO Uppsats: Historisk-systematisk teologi Handledare: Mikael Hallenius Examinator: Roland Spjuth Kvinnans roll i pingströrelsen, utifrån ett

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor Debattartiklar rutiner och tips Januari 2015 Debattartiklar är ett av de verktyg vi använder för att nå ut med våra frågor och opinionsbilda i de frågor vi arbetar med. Många inom organisationen anställda,

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan

Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan en tidning från svenska kyrkan sollentuna nummer 3 juni 2009 4 Göran Hägg är litteraturvetare, författare, debattör

Läs mer

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson 1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson Remissvar SOU 2012:59 (Nya villkor för public service) Föreningen svenska tonsättare (FST) organiserar sedan

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer