NATURVÄRDESINVENTERING AV HÅBY VÄSTRA, MUNKEDALS KOMMUN 2014

Transkript

1 NATURVÄRDESINVENTERING AV HÅBY VÄSTRA, MUNKEDALS KOMMUN Biotopkartering och naturvärdesinventering Naturcentrum AB har på uppdrag av efem arkitektkontor inventerat biotoper och naturvärden i planområde på fastigheterna Gläborg 1:9 och Skinnfälleröd 1:1 i Munkedals kommun. Inventeringen genomfördes i juni I rapporten presenteras sammanfattande resultat, objektsbeskrivningar, klassificeringar och uppgifter om skyddsvärda arter. Tre delområden som har naturvärden presenteras. Enbart ett fåtal naturvärdesarter påträffades i inventeringsområdet.

2 Uppdrag: Naturvärdesinventering av planområde fastigheterna Gläborg 1:9 och Skinnfälleröd 1:1 På uppdrag av: efem arkitektkontor ab/petter Rydsjö Besöksdatum: tre tillfällen i juni 2014 Genomförd av: Matti Åhlund och Petter Bohman/Naturcentrum AB Text och rapport: Svante Hultengren och Matti Åhlund/Naturcentrum AB. Fotografier: Matti Åhlund/Naturcentrum AB. Omslagsfoto: vy med två grova ekar/naturcentrum AB 2

3 Naturcentrum AB, INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Uppdrag och metoder Sammanfattning av inventeringsresultatet Biotopkartering Naturvärdesinventering Referenser

4 1 Uppdrag och metoder Arbetet har utförts på uppdrag av efem arkitektkontor ab och omfattar inventering och naturvärdesbedömning enligt NVI-standard (Swedish Standards Institute 2014). Bedömningar av naturvärde har gjorts enligt metoden NVI (Swedish Standards Institute 2014) med tillägget naturvärdesklass 4. I ett första skede har uppgifter om hotade arter, skyddsvärda områden m m sökts fram från Artdatabankens databas, Länsstyrelsens och Skogsstyrelsen databaser och från ArtPortalen ( I fältskedet har området biotopkarterats och intressanta delområden har avgränsats, inventerats och klassificerats. I det nya NVI-systemet anges klassningen från 1 till 4, där 1 är högsta klassen. Klassificeringarna omfattar: klass 1 mycket högt naturvärde, klass 2 högt naturvärde och klass 3 påtagligt naturvärde, samt tillägget klass 4 visst naturvärde. Särskilt fokus har lagts på fågelfaunan eftersom det i denna finns flera skyddade arter. Ambitionsnivån har varit att detaljeringsgraden skall motsvara fält medel, det vill säga en upplösning där naturvärdesobjekt av storlek 1000 m 2 eller större kartläggs. Areella objekt anges i förekommande fall i objektsbeskrivningarna (åkerholmar < 0,5 ha), medan linjeelement som stenmurar och öppna diken enbart redovisas i karta. Rödlistade arter anges enligt Gärdenfors (2010), signalarter enligt Nitare (2000) och eventuella arter enligt artskyddsförordningen följer Naturvårdsverket (2009). Inventeringarna har utförts 8:e och 17:e juni av Matti Åhlund, Naturcentrum AB med kompletteringar den 30:e juni av Petter Bohman, Naturcentrum AB. 2 Sammanfattning av inventeringsresultatet Utredningsområdet består av åker och skog, samt kultiverad gräsmark (på Gläborg 1:9 där det tidigare låg en gård). Skogen domineras av varierad barrblandskog med inslag av klena lövträd och små hällmarkspartier. Död ved förekommer sparsamt. På hällmarkspartier finns en del döda enar som kvävts av uppväxande skog. Ett mindre område består av en planterad tät medelålders granskog. Två naturvärdesområden kan urskiljas. En liten del av en ekskog som utpekas i länsstyrelsens lövskogsinventering (där som klass 3, visst skyddsvärde ) ligger inom inventeringsområdet och vi bedömer värdet som naturvärdesklass 3 påtagligt naturvärde. Barrblandskogen bedöms som klass 4 visst naturvärde (obetydligt artvärde, visst biotopvärde). Några potentiella naturvärdesobjekt finns också. Det handlar om två grova ekar i kanten av Gläborg 1:9 som uppmärksammats i inventeringen av värdefulla lövträd. Dessa bedöms också som klass 3 påtagligt naturvärde; en stenhög (möjlig bo- och övervintringsplats för diverse djur) och två stengärdesgårdar har visst naturvärde klass 4. Stenmurarna gränsar inte direkt mot odlingsmark och bedöms därför inte falla under odlingslandskapets generella biotopskydd. Endast en rödlistad art, skogsalm Ulmus glabra (VU), hittades i inventeringsområdet. Alm är genom angrepp av almsjukan ett starkt minskande trädslag i Sverige. Arten är lokalt vanlig. Delar av inventeringsområdet och enstaka biotoper utanför detsamma bedömdes som lämpliga miljöer för den skyddade arten hasselsnok. En kraftledningsgata direkt norr om inventeringsområdet bedömdes som lämplig biotop för den skyddade arten hasselmus. 3 Biotopkartering Åkermark upptar omkring 3 ha av inventeringsområdets totala areal på cirka 6 ha (figur 1). Arealmässigt följer därefter barrblandskog (ca 2 ha), gräsmark (ca 0,5 ha), granskog (ca 0,2 ha) och del av en eklövskog (ca 0,05 ha). Hälften av utredningsområdet består således av en enhetlig och täckdikad åkermark (som fortfa- 4

5 Naturcentrum AB, rande brukas). Öppna diken saknas även mot markerna i väster. En sjungande sånglärka noterades över åkermarken strax utanför utredningsområdet. Arten är med på svenska rödlistan som Nära hotad ; den är fortfarande vanlig, men beståndet har minskat betydligt under senare tid. Den södra hälften av gräsmarken består av en före detta trädgård med fyra gamla fruktträd och några syrenbuskage. Den norra hälften utgörs av grästäckta hårdgjorda ytor kring tidigare bostadshus och ekonomibyggnader på Gläborg 1:9. Gräsmarken är fattig på örter och blommor. Några stånd av uppländsk vallört växer i kanten av infartsvägen Ett gulsparvrevir fanns i gränsen mot åkern. Gulsparv utpekas i Artskyddsförordningen; arten är vanlig, men beståndet har halverats mellan 1975 och 2005 och har därför uppmärksammats i förordningen. Skogen delas i biotopkarteringen upp i granskog och barrblandskog (figur 1). Lövskogen och barrblandskogen beskrivs i avsnitt 4 Naturvärdesinventering nedan. Figur 1. Biotoper/naturtyper och naturvärden. Inventeringsområdet är avgränsat med grön linje. Naturvärdesområdena anges med fet, kursiv stil. Områden och objekt med påtagligt naturvärde (klass 3) är markerade med orange, områden och objekt/element/strukturer med visst naturvärde är markerade med gult. Runda symboler visar medelgrova (gult) och grova (orange) ekar, sexkantig symbol visar en stenhög. Gul linje markerar stenmur. Granskogen utgörs av ett tätvuxet medelålders planterat bestånd; markskiktet saknar här så gott som växtlighet. 5

6 4 Naturvärdesinventering Inom inventeringsområdet finns två delområden som bedöms ha biologiska värden och som kan vara lokala källor för den biologiska mångfalden (figur 1). De två delområdena beskrivs nedan med naturvärdesklassning, motivering, värdearter och värdestrukturer. I inventeringsområdet noterades gulsparv på gränsen mellan gräsmark och åker samt skogsalm Ulmus glabra (VU). Naturvärdesområden Naturvärdesobjekt 1 (anges som lövskog på kartan) Naturtyp: eklövskog (liten del av större bestånd) Skyddsvärda arter och strukturer: skogsalm Ulmus glabra (VU), två grövre ekar, stenmur och stenhög. Naturvärdesklass enligt NVI: 3 påtagligt naturvärde. Beskrivning: en liten del av en eklövskog, som bedömts ha visst skyddsvärde (klass 3) i länsstyrelsens lövskogsinventering, sträcker sig några meter in i utredningsområdet. Av eklövskogens totalt 2,2 ha är 0,05 ha inom utredningsområdet. Två ganska grova ekar med omkrets närmare 200 cm i brösthöjd har potential att bli värdefulla träd. (Ekskogen är objekt 278 i kommunens naturvårdsplan och objekt 87 i länsstyrelsens lövskogsinventering.) Vid en liten lodrät brant på gränsen mellan lövskogen och granskogen finns en samling stenar som kan fungera som bo- och övervintringsplats för diverse smådjur (men sannolikt för fuktig och kall för t ex hasselsnok). Nedanför lodytan växer en fyrstammig skogalm. Almen är relativt klen och knappast mer än 50 år gammal. Längs infartsvägen och stigen västerut finns en enkel stenmur som delvis är nerrasad, övertäckt eller borttagen. De gula linjerna i figur visar var muren är sammanhängande och någorlunda intakt. Hög växtlighet kring muren. Naturvärdesobjekt 2 (anges som barrblandskog på kartan) Naturtyp: barrblandskog Skyddsvärda arter och strukturer: signalarten krusig ulota Ulota crispa förekommer rikligt på många av lövträden, lövskogsbryn med enstaka grövre lövträd, hällmarkspartier, stående och liggande död ved (om än i liten omfattning), stenmur Naturvärdesklass enligt NVI: 4 visst naturvärde Beskrivning: Varierad barrblandskog med inslag av unga eller klena äldre lövträd (framför allt ek, björk och asp), samt ett fåtal klenväxta hasselbuskar. I sydvästra hörnet, i anslutning till en mindre hällmark, finns knappt tio senvuxna krattekar. Enstaka, buskformade skogslindar förekommer i området. Död ved förkommer mycket sparsamt även om det finns någon enstaka avbruten gran, små skraltiga björkar och enar som kvävts av den uppväxande skogen. Igenväxande hällmarkspartier finns fläckvis i barrblandskogen. Fältskiktet domineras av triviala arter som är typiska för naturtypen. Ett smalt lövskogsbryn finns mellan åker och barrblandskog med en del medelgrova ekar, björkar och aspar; innehåller områdets enda lite grövre björkhögstubbe. Högstubben har hål och inhack efter större hackspett, men inga av dem är årsfärska.; den hyser också områdets enda förekomst av vedsvamp (fnösketicka). På en ek med körskada finns gnaghål. En sänka är avstängd med en knappt 20 m lång enkellagd stengärdesgård. 6

7 Naturcentrum AB, Naturvärdesobjekt 3 två grova ekar (anges med orange punkter på kartan) Naturtyp: Skyddsvärda arter och strukturer: två grova ekar i västra kanten av gräsmarken Naturvärdesklass enligt NVI: 3 påtagligt naturvärde. Beskrivning: två grova ekar med omkrets av cirka 260 cm (brösthöjd, dock midjehöjd för den norra eken som har förgrenad stam). Ekarna är noterade i länsstyrelsens inventering av värdefulla träd. Arter enligt artskyddsförordningen Inventeringsområdet bedöms ha obetydligt värde som biotop för arter som berörs av artskyddsförordningen. Utöver de fågelarter som tidigare behandlats i texten finns förutsättningar för ytterligare ett par arter. I inventeringsområdet förekommer lämpliga biotoper för hasselsnok, som är en art som omfattas av Artskyddsförordningen. De platser som bedöms som särskilt gynnsamma för arten är de solvarma hällmarkspariterna i naturvärdesobjekt 2 och längs med åkerkanten i östra delen av området. Vidare är kraftledningsgatan norr om inventeringsområdet en mycket lämplig hasselsnoksbiotop. I Artportalen.se finns inga fynd av arten rapporterade från inventeringsområdet eller från dess direkta närhet. Den närmaste bekräftade förekomsten vi känner ligger drygt en kilometer ÖSÖ om inventeringsområdet (muntligen Lilli-Anne Sihlberg, ). Hasselsnokar kan mycket väl röra sig över avstånd upp till en kilometer och kan därmed teoretiskt sett vandra mellan de båda platserna. Men mellan de båda områden går motorvägen E6 vilken sannolikt utgör en effektiv barriär för ormarna. Det är dock sannolikt att populationer av hasselsnok även förekommer norr och öster om E6an, d v s på samma sida som inventeringsområdet, vilket innebär att vi inte kan utesluta att arten även förekommer här. Hasselmus är en annan art som berörs av Artskyddsförordningen som möjligen kan förekomma i eller i anslutning till inventeringsområdet. De lämpligaste biotoperna för hasselmus återfinns i kraftledningsgatan norr om inventeringsområdet. Denna miljö ligger helt och hållet utanför inventeringsområdet och bör därför inte beröras av eventuell exploatering. Miljöerna i inventeringsområdet bedöms som mindre lämpliga för hasselmus. 5 Referenser ArtPortalen ( Gärdenfors, U. (red.) 2010: Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Länsstyrelsen WebbGIS: Infokartan Västra Götalands län. Vastragotaland/Infokartan/ Länsstyrelsens lövträdsinventering: Naturvårdsverket 2009: Handbok i artskyddsförordningen. Del 1 Fridlysning och dispenser. Naturresursavdelningen. Naturvårdsprogram Munkedals kommun: 5rdsprogram+inlaga.pdf Nitare, J. 2000: Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Svensk Standard ftss Swedish Standards Institute. Version