Västerskolans matråd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Västerskolans matråd"

Transkript

1 Västerskolans matråd Protokoll 17 oktober 2014 Närvarande: Tova F-1 A Maja F-1 A Tru-Edon FA Simon FB Neo FC Cornelia 1C Dag 1C Tigra Fritidsrepresentant Lukas 2A Maya K 2B Jacob 2C Elda 3A Amanda 3B Marie Philipsson kock, Västerskolan Lotta Persson kock, Västerskolan Jenny Bengtsson kvalitetssamordnare, ÖG Kommun Carina Sturesson förskollärare, Västerskolan Helena Nordh-Fherm grundskollärare, Västerskolan 1. Revidering av trivselregler Under mötet gick vi igenom Matsalens trivselregler som skapades förra läsåret. Reviderad upplaga kan ses under bilaga Frågor från klasserna. Några klasser undrade varför man inte har brickor i matsalen mer. Jenny Bengtsson som är kvalitetssamordnare i Östra Göinge Kommun berättade att inga skolor i kommunen har brickor längre. Anledningen till att man slopat brickor är för att man tänker på miljön. Det blir på detta sätt mindre disk och man sparar på vattnet. Man upplever också att det slängdes mer mat när man hade brickor. Kanske la man för mycket mat på sin bricka som aldrig blev uppäten. Brickor kommer inte tillbaka. En grupp ville ändra möbleringen och istället ha fler långbord. Jenny berättade att en ommöblering ibland kan påverka ljudnivån. Vi hade fler långbord tidigare men eftersom man satte in fler bord blev det borttaget. Vi ska först diskutera med städpersonalen om en möbleringsförändring och sedan kan vi eventuellt ändra några bord och se hur det påverkar ljudnivån. Man önskar lugn musik i matsalen. Vid något tillfälle har det varit musik i matsalen men några klasser tror att det kanske blir lägre ljudvolym i matsalen om man har lugn bakgrundsmusik. Det beslutades att man ska ha lugn musik i matsalen under en period för att se om det påverkar ljudvolymen. En förutsättning för att detta ska fungera är att alla måste tänka på att prata mindre i matsalen. I nuläget har vi ingen ljudanläggning i matsalen som gör att det hörs över hela rummet. Men fungerar det väl

2 kan man lyfta frågan vidare gällande en ljudanläggning. Dessutom fanns det önskemål om att man har tända ljus på borden under den mörka tiden på året. Detta kommer man att testa. En uppmaning till alla att man vill att alla ska tänka på att sänka ljudvolymen när man är i matsalen. Några upplevde att det blivit lugnare i matsalen sedan örat monterades på väggen. En del tittar på detta men man har också upplevt att detta öra utnyttjas på fel sätt genom att man ställer sig framför örat och skriker för att se hur det fungerar. Alla kan lyfta i klasserna vilken funktion örat på väggen har. En klass hade som förslag att en klocka kunde ringa i matsalen när ljudet blev för högt. Vi beslutade att först och främst se om ljudvolymen sänks med hjälp av lugn musik och ommöblering. Personalen i köket vill uppmana alla att sänka ljudvolymen i matsalen. Det upplever att ljudnivån ibland är något högre vid sista sittningen och både personal och barn måste hjälpas åt att tänka på att hålla nere ljudvolymen. En klass påpekade att om man har långt hår så fastnar man med håret i stolarnas skruvar. Ett förslag är att de som har långt hår har ett hårband att sätta upp håret med innan man går in i matsalen. Det är dessutom bra för då kommer det inte lika lätt hår i maten. Det fanns önskemål om fläkt i matsalen. Några upplever att det är varmt i matsalen. Helena ska kolla med Catharina Rooth om det gjorts mätningar av temperaturen i matsalen. Flera klasser önskade mindre linser i matsalen. Man tänkte framförallt på lasagnen. Denna synpunkt lämnades till Jenny. Det fanns även önskemål om att pizza skulle finnas på menyn. Jenny Bengtsson berättade att man i kommunen följer Livsmedelsverkets rekommendationer gällande den mat som serveras till alla elever på skolorna i kommunen. I deras rekommendationer så innehåller pizza för mycket fett och därför finns det inte pizza på menyn. Ett annat önskemål var att få läsk på fredagar. Detta är heller inte aktuellt eftersom det innehåller för mycket socker än vad Livsmedelsverket rekommenderar. Flera upplevde det som att det är för mycket grönsaker i vissa maträtter som exempelvis köttfärssås. Jenny berättade att man kommer fortsätta ha grönsaker i maträtterna men att man kan koka maten längre så att grönsakerna kokar sönder ordentligt eller att det rivs ännu finare så att man inte får större bitar i maten. En klass upplevde att man har svamp i maträtterna för ofta. Jenny berättade att man tagit bort flera maträtter med svamp men att det givetvis finns några maträtter kvar. Många tycker att det är bra att det är köttfärssås ofta och enligt Jenny är detta en näringsriktig måltid. Vi kunde konstatera att den är näringsriktig och populär! En grupp frågade om man behöver ta grönsaker vid portion nummer två. Det måste man men man behöver ej ta av alla sorter. Det räcker att ta av en sorts grönsaker. Det framkom önskemål om efterrätt oftare. Det är uppskattat med efterrätter och det uppskattas när det är varierade efterrätter. Jenny berättade att man även följer Livsmedelsverkets rekommendationer gällande efterrätter och därför serveras det endast några gånger per termin. Det finns säkert utrymme till att få en efterrätt utöver detta om man exempelvis har en temadag. Detta får man i så fall lyfta med Lotta och Marie som arbetar i köket. Ett annat önskemål var tacos. Man meddelar att tacos kommer att finnas på matsedeln för vårterminen.

3 Vi kunde konstatera att det framkommit många önskemål om olika maträtter och frågade därför om det finns möjlighet med en önskedag. Enligt Jenny kan man bryta en dag och därför beslutade vi att alla ska få rösta fram rätter som man skulle vilja ha och därefter lämna önskemålen till Marie och Lotta i köket. Det har inte varit temaveckor i matsalen på ett tag och det beror på att det är svårt för personalen att genomföra ett tema för en hel vecka. Men man kan ha en temadag till våren som kan kombineras med önskedagen. Klasserna får gärna göra något trevligt till matsalen denna dag. Vid vissa specifika maträtter lägger man ofta en alternativ rätt som man kan välja. En sådan rätt som anses specifik är fisksoppa. När man diskuterade soppor så kunde man konstatera att den Broccolisoppa som serverats inte var så populär. Mycket mat fick slängas denna dag. Andra kombinationer önskas. Man önskade mjukt bröd oftare och inte enbart när det serveras soppa. Man önskar både ljust och mörkt bröd. Detta kan läggas in oftare. Det är Lotta och Marie som beslutar om detta. Det är däremot viktigt att vi inte äter oss mätta på brödet utan på maten. Man upplever som att det äts mycket knäckebröd på denna skola i nuläget. En grupp ville att alla skulle få en påminnelse om att man måste torka sitt bord och sin stol ordentligt. Glöm inte att vrida ur trasan så att det inte blir för blött på bord eller stol. Man önskade även fler spannar med trasor för att minska köerna när borden ska torkas. Det kommer att utökas med en tredje spann. Blir köerna mindre blir kanske även pratet mindre. Man vet ännu inte när matsalen ska byggas om. Det är politikerna i kommunen som beslutar om detta och det är sagt att det ska göras men inte när det ska ske. Det är bra om det står på tavlan eller vid maten hur mycket man får ta så att man slipper att gå och fråga. Detta har diskuterats och personalen tycker att man sak äta med sunt förnuft och exempelvis inte ta lite potatis och massor med köttbullar. Det beslutades att det kommer att skrivas på tavlan där man skriver dagens meny så får vi se om det fungerar. 3. Fritids Det fanns önskemål om att få chokladmjölk till varje frukost. Enligt Livsmedelsverket får detta endast serveras två gånger varje månad och denna rekommendation följer man. Man önskade även pizza, pannkakor, våfflor och popcorn till mellanmål. Mellanmålet är också näringsberäknat och därför går det ej att servera ex pizza. Men även här finns det möjlighet att lämna in önskemål för att få variation. Man kan rösta fram rätter man önskar till mellanmål och lämna önskemålen till Marie och Lotta. Man önskar större variation gällande pålägg. Marie och Lotta noterade önskemålet och fritids kan göra en undersökning för att se vilka pålägg som är populärast och sedan lämna denna till köket. Man kan även titta på matsedeln för mellanmålen och undersöka vilka som är populärast och därefter lämna även detta till köket. Önskemål fanns om att få lite roligare eller speciella mellanmål på fredagar. Eller i alla fall en fredag i månaden. Detta kan kombineras med önskemålen man lämnar in. Ett exempel är mjölkdrink som man gärna önskar på fredagar. Man önskade även lugn musik på frukost och mellanmål. Detta kommer man att testa.

4 Olika sorters gröt önskar man också oftare. Som det är nu hinner man ej servera gröt till frukost pga personalens arbetstider. Eventuellt kommer man att ändra arbetstiderna längre fram och då kan det serveras gröt till frukost. Att servera gröt till mellanmål är lättare och rekommendationen är tre gånger per vecka. Man efterlyser ljusa knäckebröd ex frukostknäckebröd. Detta knäckebröd är inte lika nyttigt men kan serveras vid några tillfällen. Man önskar risgrynsgröt till jul och det blir det. Smaksatt fil får inte serveras. Men det skulle eventuellt kunna få serveras på en önskedag. Man önskar att det serveras Lingongrova både på fritids och till skollunchen. Detta kommer att köpas in och serveras emellanåt. 4. Information från köket Man berättar att man vill att det inte slängs någon mat. Eftersom alla själva lägger upp sin mat måste man tänka på att lägga upp lagom mycket. Man kan prova sig fram och det är då bättre att gå och ta mat flera gånger istället för att ta för mycket. Däremot ska ingen behöva känna sig tvingad att äta upp men man ska smaka av det. Man uppmanar alla till att fråga om det är något man undrar över. Man uppmanar alla att inte gå och äta knäckebröd eller att gå och dricka sin mjölk. 5. Övriga frågor Man önskar Falu Rågrut ibland. Dessa är godkända ur näringssynpunkt men man måste tänka på att äta sig mätt på lunchen och ej på knäckebröden. Några under mötet ansåg också att Sportknäckebrödet är gott. Det är trevligt med ett bord med duk och ljus vid knäckebröden. Alla uppmanas att inte bre smör vid detta bord utan att man gör det på sin plats. Det är också positivt att knäckebröden ligger i en korg för det är lättare att ta knäckebröd nu. Önskemål om att det varje dag är en bild vid maten som talar om vad den innehåller, ex vegetariskt, griskött, nöttkött. Man får inte lägga över mat på andras tallrikar för att skoja. Någon hade sett detta ske och vi konstaterade att så får man inte göra. Sekreterare: Justerare: Helena Nordh-Fherm Marie Philipsson

5 Matsalens trivselregler Bilaga 1 Torka av din plats efter att du ätit upp. Ta bara så mycket mat som du orkar äta upp, så slipper vi slänga mat. Ta gärna mer om du gillar det! Prata lugnt med kamraterna runt bordet och spring inte runt till andra. Vi tuggar färdigt vår mat och dricker upp innan vi dukar av. Tänk på att ta av alla delar i menyn, t.ex. kött, potatis och grönsaker. Bred gärna smörgåsen på din plats. Försök att smaka av all mat, även om det bara är lite. Ät med både kniv och gaffel och dela din mat med kniven. Ha strumpor eller inneskor på fötterna när du är i matsalen, annars kan du få glasskärvor i fötterna.

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

Skolmatsedel Höstterminen 2012. Älvdalens kommun

Skolmatsedel Höstterminen 2012. Älvdalens kommun Skolmatsedel Höstterminen 2012 Älvdalens kommun Välkommen till skolmatsalarna i Älvdalen, Särna, Idre. Vårt mål är att ge eleverna ca 35 % av dagsintaget. Det är viktigt att äta lunch i skolan så man orkar

Läs mer

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Matsedel för Klockares kök skola/förskola Våren 2015

Matsedel för Klockares kök skola/förskola Våren 2015 Sida 1(6) Barn och skola Matsedel för Klockares kök skola/förskola Våren 2015 Klockares kök serverar frukost, lunch och mellanmål. Frukost Våra 5 frukostalternativ som vi serverar rullande är: Havregrynsgröt,

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

Matsedel till Skolan 2014. Älvdalens kommun

Matsedel till Skolan 2014. Älvdalens kommun Matsedel till Skolan 2014 Älvdalens kommun Välkommen till kostenheten i Älvdalen Vårt mål är att ge er ca 35 % av dagsintaget. Det är viktigt att äta Frukost lunch och middag. Mellanmål som frukt eller

Läs mer

Kostpolicy på Ängdala Skolor

Kostpolicy på Ängdala Skolor Kostpolicy på Ängdala Skolor Syfte och bakgrund. I en strävan att ge er en insikt i vår verksamhet upprättar vi en kostpolicy. Ett tydligt dokument som man lätt kan följa för att bl.a. säkerställa att

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Malmbäcks skola. 1. Jag är. f % tjej 52 49 Kille 54 51. Antal EAS: 0. Antal svarande: 106.

Malmbäcks skola. 1. Jag är. f % tjej 52 49 Kille 54 51. Antal EAS: 0. Antal svarande: 106. Malmbäcks skola 1. Jag är tjej 52 49 Kille 54 51 Antal EAS: 0. Antal svarande: 106. 2. Jag går på... skola Förskoleklass 0 0 Årskurs 1-3 47 44 Årskurs 4-6 59 56 Årskurs 7-9 0 0 Gymnasiet 0 0 Antal EAS:

Läs mer

Här får du veta mer om portionsmaten

Här får du veta mer om portionsmaten Här får du veta mer om portionsmaten Håll dig frisk med bra mat Känner du dig fortfarande ganska pigg och aktiv och gillar att laga mat? Kanske märker du samtidigt att det ibland är svårt att få orken

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

AKALLA FÖRSKOLOR 6 VECKORS MATSEDEL

AKALLA FÖRSKOLOR 6 VECKORS MATSEDEL 6 VECKORS MATSEDEL MATSEDEL 1 GRÖT/MÜSLI, FLINGOR MED FIL, MJÖLK ELLER YOGHURT, FRUKT/GRÖNT OCH SMÖRGÅS LAXBULLAR/FISKBULLAR POTATIS/RIS/PASTA/BULGUR RÅRIVNA MORÖTTER CHILI CON CARNE RIS/BULGUR MAJS RAGGMUNK/POTATISBULLAR,

Läs mer

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Västerås stads Restaurangenhet så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Maten lagas ute på skolorna Restaurangenhetens uppgift är att bidra till högre måluppfyllelse genom att servera vällagad och

Läs mer

HT 2013. Föräldrar är välkomna till vår matsal att äta lunch med sitt barn en gång per termin

HT 2013. Föräldrar är välkomna till vår matsal att äta lunch med sitt barn en gång per termin HT 2013 Föräldrar är välkomna till vår matsal att äta lunch med sitt barn en gång per termin Till varje måltid serveras ekologisk mjölk och kylt vatten, knäckebröd och salladsbuffe där ekologiskt odlade

Läs mer

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA NÄRING MÅLTIDEN Måltider ska vara näringsriktig sammansatt kost av god kvalitet utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna. En rullande

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Samråd 17/9-13. Christian Burgi, skolrestaurangchef Maria Robling, biträdande rektor Kicki Holmgren-Larsson,rektor

Samråd 17/9-13. Christian Burgi, skolrestaurangchef Maria Robling, biträdande rektor Kicki Holmgren-Larsson,rektor Samråd 17/9-13 Närvarande Anna Tengelin Skoog 2d 5b Camilla Selin 2c 4c Madeleine Larsson 1c 3b Sam Silverstein 3b Anna-Karin Sällemark 2c Johanna Frank 2c 3c Jimmy Säll 1c 4c Therese Kjellin 1c Laura

Läs mer

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2013 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2013 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL VÅRTERMINEN 2013 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli? Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?

Läs mer

HT 2014. Föräldrar är välkomna till vår matsal att äta lunch med sitt barn en gång per termin

HT 2014. Föräldrar är välkomna till vår matsal att äta lunch med sitt barn en gång per termin HT 2014 Föräldrar är välkomna till vår matsal att äta lunch med sitt barn en gång per termin Till varje måltid serveras ekologisk mjölk och kylt vatten, knäckebröd och salladsbuffe där ekologiskt odlade

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Genomförandeplan Personlig omsorg

Genomförandeplan Personlig omsorg Fastställd 300 Vad ska göras Morgon Personlig hygien Klädsel Bäddning Diskning Sophantering När ska det göras Ca 8.30 Detta gör jag själv Jag går med min rollator bredvid dig till toaletten. Under tiden

Läs mer

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium 1. Livsmedelsval/Miljö 2 1.2 Kostpersonal/Kvalitet 3 1.3 Verksamhetsansvarig för kök 3 1.4 Inflytande/delaktighet 3 1.5

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Inledning. Varför är det viktigt med mat Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren inleder

Läs mer

Kvalitetsmätning av de äldres mat

Kvalitetsmätning av de äldres mat Kvalitetsmätning av de äldres mat Äldreboenden och Lunchboxen Antagen av: KSSU den [Klicka här och skriv datum] Gemensam administration Utredningsenheten Christer Friberg Kjell-Åke Arvidsson 2005-11-15

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Detta kan göras imorgon

Detta kan göras imorgon Sammanfattning svinnworkshop, Hållbara måltider i Örebro län 2.0, 2015.03.30 Detta kan göras imorgon - Kommunicera med mottagningskök hur mycket går åt? - Ta tillvara på överbliven mat. - Införa smakskedar.

Läs mer

Lammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42

Lammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42 Lammkorv med linser och rostad potatis vecka 42 familj Lammkorv med linser och rostad potatis cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2527 kj/ 606 kcal. Protein 25,6 g. Fett 28,1 g. Kolhydrater

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Skinnskattebergs kommun 2011/11/07 Teknik och service 45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Inledning.

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

SKOLMATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015. Till lunch serveras råkostbord, mjölk, hårt bröd och bordsmargarin

SKOLMATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015. Till lunch serveras råkostbord, mjölk, hårt bröd och bordsmargarin VILHELMINA KOMMUN Kostverksamheten SKOLMATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 Till lunch serveras råkostbord, mjölk, hårt bröd och bordsmargarin Vecka 35 Vecka 36 Vecka 37 24-aug Köttfärssås, spagetti Raggmunk, lingonsylt

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

En vecka till start av det nya skolmåltidsavtalet den 1 november

En vecka till start av det nya skolmåltidsavtalet den 1 november Stockholm 2011-10-18 Informationsbrev Sodexo En vecka till start av det nya skolmåltidsavtalet den 1 november Hej, jag som skriver till er heter Thomas Andersson och arbetar som Distriktschef i Sodexo.

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

VECKOBLADET. v. 43 okt 2013. Dag Detta händer Borta under veckan Måndag 21 Tisdag 22 Onsdag 23 Maria P Torsdag 24 Fredag 25

VECKOBLADET. v. 43 okt 2013. Dag Detta händer Borta under veckan Måndag 21 Tisdag 22 Onsdag 23 Maria P Torsdag 24 Fredag 25 Sida 1 av 5 VECKOBLADET v. 43 okt 2013 Dag Detta händer Borta under veckan Måndag 21 Tisdag 22 Onsdag 23 Maria P Torsdag 24 Fredag 25 Information till elever i åk 3 Studie- och yrkesvägledarna kommer att

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Genomgång av föregående minnesanteckningar

Genomgång av föregående minnesanteckningar Boenderåd 27/11 2009 Närvarande: Bror Carlsson, Carl-Erik Bäckvall, Henrik Iversen, Hans Fredriksson, Ellen Löfberg, Ulla-Kajsa Olsson, Thore Olsson, Harriet Fresal, Susanne Forsman, Carina Filipovic,

Läs mer

Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun

Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun Så arbetar Måltidsservice för att servera hållbara måltider och främja goda matvanor Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program 2015-05-26 Referens: Beslut Kf 2015-05-19 151 Kostpolitiskt program Maten i Skellefteå kommun Unga och gamla äter dagligen måltider inom förskola, skola och äldreomsorg. Maten berör och engagerar. Den

Läs mer

Matsedel. TISDAG F Mannagrynsgröt, mjölk, smörgås L Örtkryddad fisk, potatis, sås Mm Mjölk, smörgås

Matsedel. TISDAG F Mannagrynsgröt, mjölk, smörgås L Örtkryddad fisk, potatis, sås Mm Mjölk, smörgås MÅNDAG F Fil, müsli/flingor, smörgås L Spaghetti, köttfärssås TISDAG F Mannagrynsgröt, mjölk, smörgås L Örtkryddad fisk, potatis, sås Mm Mjölk, smörgås ONSDAG F Havregrynsgröt, mjölk, smörgås L Grönsakssoppa,

Läs mer

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen KR2 Bra mat för barn och ungdomar Svenska näringsrekommendationer 2005 - för vuxna och barn från 2 års ålder Kolhydrater 50-60 E % Protein 10-20 E % Fett 25-35 E % varav hårt fett (mättat+trans) max 10

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Recept...3 Dokumentation blåbärs pannkaka 8 Dokumentation klassisk svensk pannkaka 9 Pannkakans historia.10 Min egen pannkakas berättelse..11 Källförteckning..13 2 Blåbärspannkaka

Läs mer

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. HEMKUNSKAP ÅK 9 Praktisk uppgift databas hk29e2.sav Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. 1 Val av maträtter (sid 3 i elevhäftet)

Läs mer

Mat och måltider i förskola och grundskola

Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider är en viktig del i våra liv, som njutning, källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Maten har stor betydelse för både hälsa och miljö.

Läs mer

Centralskolan. 1. Jag är. f % tjej 81 49 Kille 85 51. Antal EAS: 0. Antal svarande: 166.

Centralskolan. 1. Jag är. f % tjej 81 49 Kille 85 51. Antal EAS: 0. Antal svarande: 166. Centralskolan 1. Jag är f % tjej 81 49 Kille 85 51 Antal EAS: 0. Antal svarande: 166. 2. Jag går på... skola f % Förskoleklass 1 1 Årskurs 1-3 0 0 Årskurs 4-6 0 0 Årskurs 7-9 165 99 Gymnasiet 0 0 Antal

Läs mer

Sunda matvanor för skolbarn

Sunda matvanor för skolbarn Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 1. Våra sinnen

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 1. Våra sinnen Handledning Sinnenas Lektion 1 Våra sinnen Sinnenas Överraska dina elever med att ta fram väskan Sinnenas. Dramatisera gärna och låt eleverna gissa vad som finns i väskan och låt deras tankar om vad Sinnenas

Läs mer

Ängs skola. 1. Jag är. f % tjej 31 66 Kille 16 34. Antal EAS: 0. Antal svarande: 47.

Ängs skola. 1. Jag är. f % tjej 31 66 Kille 16 34. Antal EAS: 0. Antal svarande: 47. Ängs skola 1. Jag är tjej 31 66 Kille 16 34 2. Jag går på... skola Förskoleklass 0 0 Årskurs 1-3 19 40 Årskurs 4-6 28 60 Årskurs 7-9 0 0 Gymnasiet 0 0 3. Är du nöjd med skolmaten? Mycket nöjd 14 30 Nöjd

Läs mer

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter.

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter. Här kan du testa att göra maträtter som är vanliga i Egypten. Kanske vill du använda menyn på ett kalas med egyptiskt tema eller bara prova på hur deras favoriter smakade. Fråga en vuxen om hjälp och börja

Läs mer

Fr 09 Ugnstekt sejfilé med Tzatziki potatis och ärtor. To 15 Sprödbakad skädda, sås och kokt potatis. Fr 16 Tacosoppa serveras med bröd och ost

Fr 09 Ugnstekt sejfilé med Tzatziki potatis och ärtor. To 15 Sprödbakad skädda, sås och kokt potatis. Fr 16 Tacosoppa serveras med bröd och ost Vecka 2 Må 05 Ti 06 On 07 To 08 Köttfärssås med spagetti Fr 09 Ugnstekt sejfilé med Tzatziki potatis och ärtor Vecka 3 Må 12 Djungelkyckling med ris Ti 13 Grillkorv med potatismos On 14 Köttbullar och

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v.4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram kassler Potatis/ris/pasta mm kg färskpotatis förp couscous Grönsaker kruka basilika kruka persilja sötpotatisar 450 gram morötter 500 gram

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Potatis/ris/pasta 900 gram potatis pkt pasta Grönsaker gul lök vitlök chilipeppar äpplen avokado 400 gram grönkål 500 gram morötter purjolök salladshuvud 50 gram cocktailtomater broccolihuvuden,,,,

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

Nyhemsskolan. 1. Jag är. f % tjej 73 50 Kille 72 50. Antal EAS: 0. Antal svarande: 145.

Nyhemsskolan. 1. Jag är. f % tjej 73 50 Kille 72 50. Antal EAS: 0. Antal svarande: 145. Nyhemsskolan 1. Jag är f % tjej 73 50 Kille 72 50 Antal EAS: 0. Antal svarande: 145. 2. Jag går på... skola f % Förskoleklass 19 13 Årskurs 1-3 59 41 Årskurs 4-6 67 46 Årskurs 7-9 0 0 Gymnasiet 0 0 Antal

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Välkommen till skolrestaurangen!

Välkommen till skolrestaurangen! FÖRSKOLAN GRUNDSKOLAN GYMNASIESKOLAN meny Vårterminen 2010 En del av Leanlink Välkommen till skolrestaurangen! I skolrestaurangen serverar vi till varje måltid en salladsbuffé, hårt bröd, mjukt bröd, lättmargarin,

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

Hagas Matsedel våren 2009

Hagas Matsedel våren 2009 SKOLMATSEDLN Beslut 2008-11-28 UMEÅ KOMMUN Hagas Matsedel våren 2009 Varje dag serveras hårt bröd varav ett är ekologiskt, bordsmargarin,ekologisk mjölk / vatten Salladsbuffé efter säsong Till varje fiskmåltid

Läs mer

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg MATEN i Sjöbo kommun Kostprogram Förskola Skola Vård och Omsorg Kostprogram för Sjöbo kommun Inledning Huvudstrategin i folkhälsoarbetet bör vara insatser som gäller hela befolkningen och verka för minskade

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

MATSEDEL skola/förskola HT V.34 44 2014

MATSEDEL skola/förskola HT V.34 44 2014 MATSEDEL skola/förskola HT V.34 44 2014 Vecka 34 18/8 22/8 Måndag: Köttfärssås beat och spaghetti Rotfruktssås och spaghetti Grönsaksoppa Tisdag: Kokt fisk med persiljesås, hackat ägg och kokt potatis

Läs mer

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det Kapitel 1 -Hej Hej jag heter Minna. Min skola heter Santaskolan. Jag är 11 år. Min bästa kompis heter Smilla. Hon och jag har länge undrat över en dörr på skolan den tycker vi är märklig. Den ligger i

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer