KULTURARV STIFTELSEN NORDISKA MUSEETS STRATEGI OCH PLAN FÖR DIGITALISERING OCH TILLGÄNGLIGHET. Regeringsuppdrag Ku2011/1968/KA

Transkript

1 Regeringsuppdrag Ku2011/1968/KA Dnr A15-547/11 KULTURARV STIFTELSEN NORDISKA MUSEETS STRATEGI OCH PLAN FÖR DIGITALISERING OCH TILLGÄNGLIGHET

2 2

3 INNEHÅLL Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Uppdrag... 5 Planens upplägg... 6 Nordiska museets samlingar och kunskapsbanker... 7 Samlad överblick... 7 Vision, målbild och strategi för digitaliseringsarbetet... 9 Vision Målbild Strategi Handlingsplan Styra Bygga infrastruktur Producera Standardisera Digitalisera Samla in Använda Tillgängliggöra och kommunicera Kvalitetshöja Länka data Märka och licensiera Bevara Bilaga 1. Riktlinjer för prioritering av digitaliseringsåtgärder Bilaga 2. Beskrivning av Nordiska museets digitala infrastruktur Källor

4 SAMMANFATTNING Stiftelsen Nordiska museet har betydande och omfattande kulturhistoriska samlingar, sett i både ett svenskt och ett internationellt perspektiv, med ca 1,5 miljoner föremål, hyllmeter arkivalier, 6 miljoner fotografier och hyllmeter böcker, tidskrifter och annat tryckt material. Därtill förvaltar museet en rad viktiga kulturhistoriska miljöer, parker och landskap med över 400 byggnader i fyra kommuner och tre län. Enligt regeringens riktlinjer ska stiftelsen både förbättra förutsättningarna för samlingarnas bevarande och öka tillgängligheten till dem. Därtill har museet under 2015 formulerat nya publikmål med ambitionen att kraftigt öka antalet besökare i alla miljöer under en femårsperiod och också ta en mer aktiv roll i samhället. De digitala teknikerna och verktygen är självklart viktiga i detta arbete liksom mer allmänt med utveckling, förmedling och insamling av kunskap. Nordiska museet är ett av Nordens främsta museer när det gäller digital kommunikation om kulturhistoria och kulturarv. Trots detta återstår mycket att göra som förberedelse för nästa kliv i utvecklingen. I föreliggande dokument beskriver museet hur arbetet ska läggas upp de närmaste fem till tio åren för att museet ska kunna nå regeringens mål gällande att kulturella verksamheter, samlingar och arkiv i ökad utsträckning ska bevaras digitalt och tillgängliggöras elektroniskt för allmänheten. Centralt blir att i samverkan med andra arbeta målinriktat för att stärka engagemanget för museet, fördjupa relationerna med viktiga målgrupper samt utveckla metoder och verktyg för alla steg i digitaliseringsprocessen. Besökaren ska stå i centrum och verksamheten ska genomsyras av interaktion, kommunikation och medskapande. Målet är att den samlingsrelaterade informationen 2025 förvaltas i ett öppet och standardiserat digitalt ekosystem där innehållet är tillgängligt på olika arenor. I denna målformulering står dialogen och berättandet i fokus. Breda grupper ska kunna bidra med kunskaper och perspektiv i syfte att berika samlingarna ur ett mångfaldsperspektiv. Samtidsdokumentationen får särskild prioritet: alla ska kunna dela med sig av sina berättelser, sina tankar och reflektioner om hur det är att leva i Sverige i dag. Nordiska museet vill att alla som bor i eller har en relation till Sverige ska känna sig välkomna att bidra. Graden av angelägenhet ökar om innehållet också är användbart och tillgängligt. Den övergripande visionen är att många fler museibesökare i olika kanaler ska bli nyfikna på och vilja lära känna sin historia och sin samtid. Genom ett aktivt deltagande i kunskapsproduktionen och utforskandet av kunskapsbanken får den enskilde inblickar i andra personers liv och arbete från skilda tider: hur man har tänkt och resonerat, vad som har inspirerat och oroat, hur man har sett på det förflutna och på framtiden. På så vis får besökarna nya perspektiv på vad det innebär att vara människa i Sverige igår, i dag och i morgon. 4

5 INLEDNING Nordiska museet är Sveriges största kulturhistoriska museum och som sådant en motor för alla kulturhistoriska museer i landet. Museet samlar och analyserar föremål och fenomen och för en dialog kring vardagliga företeelser och traditionsbundna händelser. Framgångarna i detta arbete kan mätas på många sätt, däribland i mötet med och mellan människor. Ett museum som ger perspektiv på föreställningarna om svenskt och nordiskt kan möta den nyfikenhet som dessa termer väcker hos såväl nya svenskar som besökare från resten av världen. För att nå framgång måste museet interagera med människor och både identifiera och lyfta fram olika kulturhistoriska kärnteman. Avgörande i det förändringsarbete som Nordiska museet står inför med ett tydligare besökarfokus och med målet att kraftigt öka antalet besökare i alla miljöer under en femårsperiod är att hela verksamheten stöttas och präglas av digitala verktyg och perspektiv. Museet ska med andra ord utvecklas mot ett postdigitalt museum där det digitala ingår otvunget i museets strategier och visioner. I takt med den digitala utvecklingen i samhället ändras förutsättningarna för att bygga, förvalta och tillgängliggöra museets samlingar. Samlingarna är inte längre kontrollerbara, avgränsade fysiska enheter. De är gränslösa i den meningen att de interagerar med världen utanför museets väggar. Detta ställer krav på nytänkande och omprioriteringar. Samtidigt är möjligheterna med ett digitalt kulturarv enorma. Samlingar som är digitaliserade och digitalt tillgängliga ökar möjligheten till delaktighet och engagemang i bevarandet och brukandet av kulturarvet. Nordiska museet har under flera år arbetat strategiskt med att öka den digitala tillgängligheten till samlingarna och är ledande inom flera områden. Detta arbete sker i bred samverkan med en rad kulturarvsinstitutioner. Men att bara tillgängliggöra i meningen publicera samlingarna är i sig inte nog. Tillgängligheten måste också omsättas i praktisk användbarhet för olika grupper av användare. Föreliggande strategi och handlingsplan utgår ifrån ett synsätt som sätter just brukarnas krav och behov i centrum. UPPDRAG Kulturdepartementet har tagit fram en nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation (Ku2011/1968/KA). 1 Målet med strategin är att kulturella verksamheter, samlingar och arkiv i ökad utsträckning ska bevaras digitalt och tillgängliggöras elektroniskt för allmänheten

6 Alla statliga institutioner som samlar, bevarar och tillgängliggör kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation ska senast vid utgången av 2015 ha en plan för digitalisering och tillgänglighet. De berörda institutionerna ska dessutom ha: riktlinjer och mål för den egna verksamhetens arbete med att digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra verksamhet, samlingar, arkiv och audiovisuella arkiv. riktlinjer för hur en prioritering kan ske avseende digitalisering av verksamheter, samlingar och arkiv. Prioriteringen bör bygga på såväl bevarandeaspekter som efterfrågan på material från användarna. Samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande (Digisam) ska ges möjlighet att lämna synpunkter på riktlinjerna. PLANENS UPPLÄGG Inom ramen för regeringsuppdraget har föreliggande plan för Nordiska museets arbete med digitalisering och tillgängliggörandet av museets hela samlingsbestånd tagits fram. Dokumentet består av två delar. Den övergripande strategin inleds med en beskrivning av museet och dess samling följt av museets vision, målbild och strategi för digitalisering och tillgängliggörande av samlingarna. Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i Digisams Vägledande principer för arbetet med digitalt kulturarv. Dessa principer har anpassats och delvis omdisponerats för att bättre överensstämma med Nordiska museets verksamhet. Som bilaga ligger Nordiska museets riktlinjer för prioritering av digitaliseringsinsatser. Museet har valt att inte skapa egna riktlinjer för digitalt bevarande och tillgängliggörande av samlingarna utan att istället utgå från de stödsystem med checklistor och rekommendationer som Digisam tagit fram. Planen kommer att revideras vartannat år och vara styrande för museets arbete inom området. 6

7 NORDISKA MUSEETS SAMLINGAR OCH KUNSKAPSBANKER Nordiska museet har ambitionen att vara ett museum där dialogen, debatten och berättandet är lika viktiga att fånga upp på webben som i museibyggnaderna. Museet ska aldrig vara stängt utan alltid öppet och tillgängligt, i hela Sverige och världen, dygnet och året runt. Besökaren ska kunna ta del av museets kunskapsbank och själv bidra med kunskap, information och berättelser. I förlängningen går besökaren vidare på egen hand för att utforska historien och kulturarvet. För att lyckas med detta ska Nordiska museet erbjuda välkomnande och stimulerande mötesplatser både i museets fysiska miljöer förutom huvudbyggnaden även dess slott och gårdar och på webben. Dessa ska vara livfulla, stimulera till dialog och delaktighet och präglas av ett personligt tilltal. Det delaktiga museet formulerar pedagogiken på besökarens villkor. Detta underlättas av en koordinerad verksamhet, där det tematiska innehållet är oberoende av mediet. SAMLAD ÖVERBLICK Nordiska museet förvaltar ett nationellt kulturarv med betydande föremålssamlingar, ett stort arkiv samt ett omfattande specialbibliotek. Samlingarna utgör en ovärderlig resursbank för forskning och kunskapsspridning om Sveriges kulturhistoria (liv och arbete) från 1520-talet fram till nutid. Insamlingarna inleddes redan 1872, vilket är unikt i jämförelse med många andra länder, och har vuxit kontinuerligt sedan dess. I föremålssamlingen finns ca 1,5 miljoner föremål. Arkivet är drygt hyllmeter stort och innehåller unika samlingar av uppteckningar, svar på frågelistor, arbetarminnen och andra självbiografier, dagböcker, kassaböcker och brev. I arkivet ingår även fotografier, filmer och ljudupptagningar. Fotosamlingarna bedöms innehålla ca 6 miljoner bilder. Ett stort specialbibliotek omfattar ca volymer. Delar av materialet är unikt i Norden och i världen. Utöver museibyggnaden på Djurgården äger Stiftelsen Nordiska museet flera kulturhistoriska miljöer med ca 400 byggnader på skilda håll: Julita gård, Tyresö slott, Svindersvik och Härkeberga kaplansgård. Även Villa Lusthusporten (Wicanderska villan) på Djurgården tillhör stiftelsen. Till dessa egendomar hör ca hektar mark och 800 hektar fiskevatten. På Julita gård förvaltar Nordiska museet dessutom levande samlingar. Där finns bland annat äldre köksväxter som har samlats in från olika delar av Sverige, genbanker för äpplen och humle samt en pionsamling. Bevarandet av detta levande kulturarv bedrivs i samarbete med det Nationella programmet för odlad mångfald (POM). 7

8 Figur 1. Översikt av Nordiska museets samlingar och kunskapsbanker. 8

9 VISION, MÅLBILD OCH STRATEGI FÖR DIGITALISERINGSARBETET VISION 2025 Nordiska museet har öppnat och tillgängliggjort museets samlingar för nya målgrupper och är en förebild när det gäller digital presentation och kommunikation av kulturhistoria och kulturarv. Verksamheten inbjuder till dialog och delaktighet och attraherar en bred publik. Museet är en självklar arena för alla som vill ta del av och dela med sig av kulturhistorisk kunskap och information. Den ökade tillgängligheten ger avsättning i nya möjligheter att sätta vår egen tid i perspektiv och lyfta fram viktiga samhällsfrågor. Historia och kulturarv betyder mer för fler. MÅLBILD 2025 Nordiska museet har minst fördubblat antalet besökare och har utvecklats till ett postdigitalt museum. Digitala tekniker är integrerade i all publik verksamhet. Digitaliseringen av samlingarna har intensifierats och innehållet tillhandahålls fritt och öppet via kanaler och arenor där publiken vill och kan hitta dem. Kunskapsbanken har berikats med ett mångkulturellt innehåll. Breda grupper bidrar med kunskap, information, reflektioner och tankar. Berättandet och dialogen står i fokus. Den digitaliserade samlingsrelaterade informationen förvaltas i ett öppet, standardiserat och integrerat ekosystem. Informationen publiceras på många arenor. Samlingarna är tillgängliga (öppna och lätta att nå), användbara (väcker nyfikenhet och lockar till användning) och angelägna (berör och berikar). Verksamhetsmål Ett digitalt ekosystem som kan hantera det samlade behovet inom ramen för samlingshanteringen finns etablerat. Tillgänglighetsanpassning i form av utökat språkstöd etc. har etablerats. Teknik finns för att samsöka information ur de kanaler/tjänster som museet förvaltar. En öppen och generell plattform för insamling och dokumentation är etablerad och används av flera institutioner. Samlingarna finns tillgängliga i hög bildkvalitet och så fria att använda som möjligt. 9

10 Publikt paketerad och förädlad information ur samlingarna hanteras inom ramen för ekosystemet och finns tillgänglig via öppna plattformar för vidareutveckling. Ett långsiktigt samarbete med företrädare för skolan och det civila samhället kring strategisk kunskapsinsamling har etablerats. En systematisk digitalisering av samlingarna har påbörjats och det finns en väl utvecklad produktionsprocess som genererar digital kulturarvsinformation av hög kvalitet. Samlingarna är tydligt innehållsdeklarerade, exempelvis med fördjupning, länkar och licensiering, och ett representativt urval av information finns tillgänglig via museets webbplats och i allmänna och populära tjänster på internet (motsvarande dagens Wikipedia, Flickr och Youtube). Informationen publiceras som länkade öppna data. 50 procent av föremålen har försetts med bildillustrationer och den digitala delen av den fotografiska samlingen har fördubblats. Systemen är anpassade för långtidslagring och certifierade enligt de krav och med de standarder som Riksarkivet rekommenderar. Effektmål Nya målgrupper attraheras av samlingarna och innehållet brukas inom ramen för nya tillämpningar. Materialet används i skolans undervisning. Tre större pilotprojekt har genomförts i samverkan med företrädare för skolan. Allmänhetens egna bilder, berättelser och erfarenheter berikar museets samlingar och speglar ett tydligt mångfaldsperspektiv. Tre rikstäckande insamlingsprojekt har genomförts i samverkan med externa aktörer. Museet når alla intresserade, oberoende var de bor eller verkar. Forskningen på den samlingsrelaterade informationen har vitaliserats och ny kunskap har skapats. Minst tre samlingsrelaterade digitala forskningsprojekt har genomförts. Användningen av samlingarna har ökat med 100 procent. Sammantaget har detta medfört att kunskapsbanken än mer än i dag: är tillgänglig, inte bara via museets arenor utan även via andras. är användbar och bjuder in till ett aktivt medskapande. utgör en viktig del av samhällets minne och bidrar till att på olika sätt ställa frågor om dagens samhälle i ett längre tidsperspektiv. 10

11 STRATEGI Nordiska museets kunskapsbank och den infrastruktur inom vilken den hanteras är kopplade till motsvarande nationella samlingar och internationella system. Museets strategi och plan för att digitalisera och tillgängliggöra kulturarvet grundas på en bred och framgångsrik samverkan med över 200 kulturarvsinstitutioner från olika delar av Norden och andra delar av världen. Centralt för strategin är att den omfattar hela processen från insamling, lagring, tillhandahållande till användning och bevarande av kulturarvsinformation. En viktig utgångspunkt är också att strategin och målbilden drivs från alla delar av organisationen och att Nordiska museet, parallellt med att nya metoder och arbetssätt utvecklas, fortsätter att förädla och vidareutveckla den publika verksamhet som redan bedrivs på webben och i utställningarna. Det digitala ekosystemet För att kunna nå målbilden är Nordiska museets strategi att hantera samlingarna och kunskapen kring dem i ett samlat digitalt ekosystem. Innehållet ska där kunna anpassas till olika förhållanden, enkelt kunna utvidgas eller krympas och vara öppet och tillgängligt mot omgivningen. Ekosystemet används av ett stort antal institutioner och bygger på delaktighet och samverkan. Gemensamma standarder Centralt i strategin är att bygga vidare på och anpassa de gemensamma lösningar som museet valt att investera i så att det kan kopplas ihop med andra sektorers kunskapsinnehåll, hanteras internationellt etc. För att nå dit är museets ambition framförallt att öka kvaliteten på data, arbeta med harmonisering och standardisering samt publicera informationen som länkade öppna data. Samverkan I strategin ingår att förstärka samverkan med minnesinstitutioner, det civila samhället, skolan och andra aktörer kring utvecklingen av nya metoder och modeller för digital kunskapsproduktion och kommunikation om kulturarv och kulturhistoria. Medskapande och inkludering Framtidens besökare finns i en digital generation. De är vana att kunna påverka och kommunicera. De vill medskapa och delta i produktionsarbetet. De har tillgång till egna mediekanaler där de producerar sitt eget innehåll. För att möta dessa behov behöver Nordiska museet 11

12 utnyttja den nya teknikens möjligheter fullt ut. Museet kommer därför att investera mer i metoder och verktyg där besökaren kan medskapa, kommunicera och interagera. Prioriterade insatser Kunskapsinnehållet öppnas mer och bli mer tillgängligt bl.a. genom investeringar i ett utökat stöd för flera språk. Informationen optimeras med metadata och semantisk struktur för att maximera tillgängligheten och öka användarnyttan. Besökarna erbjuds kanaler och tjänster där man kan dela med sig av sina egna kunskaper och perspektiv. Möjligheterna utökas, t.ex. genom översyn och förändring av licensieringsprinciper samt nya och utvecklade tjänster för tillhandahållande, för användarna att fritt kunna hämta, återanvända och distribuera vidare Nordiska museets information. Informationen paketeras och förädlas i form av berättelser, som kan bli ingångar till källmaterialet. Information publiceras och kommuniceras via andras arenor i samverkan med andra aktörer. 12

13 HANDLINGSPLAN Nordiska museets handlingsplan för digitalisering och tillgängliggörande av museets hela samlingsbestånd tar sin utgångspunkt i Digisams Vägledande principer för arbetet med digitalt kulturarv. Dessa principer har anpassats och delvis omdisponerats för att bättre överensstämma med Nordiska museets verksamhet enligt följande verksamhetsprocesser: styra, bygga infrastruktur, producera, använda och bevara. Nedan har dessa verksamhetsprocesser delats in i avsnitt. Inom respektive process/avsnitt anges först relevanta principer med hänvisning till Digisams princip inom parantes. Därpå följer en nulägesbeskrivning samt en målbild emot vilken museet strävar. Sist kommer en lista över de insatser som ska utveckla verksamheten i riktning mot det önskade läget. Alla insatser i handlingsplanen avser perioden och genomförs under förutsättning att resurser finns. 13

14 STYRA Principer Digitaliseringsverksamheten styrs av museet ledning. (P1) Digitaliseringsarbeten följs upp och utvärderas som en naturlig del av museets processer. (P3) Digitaliseringsarbeten och projekt beskrivs på museet webbplats. (P14) Nulägesbeskrivning Ett omfattande arbete med digitalisering av samlingarna pågår vid Nordiska museet men utan tydlig målbild eller styrning. Digitaliseringen har hittills varit behovsstyrd, vilket har lett till att resurserna inte utnyttjats på ett optimalt sätt och till att digitaliseringsgraden varierar stort mellan olika delar av samlingen. Målbild Om digitaliseringsresurser ska kunna användas på ett mer kostnadseffektivt sätt behöver produktionsprocesserna effektiviseras och gemensamma målbilder för verksamheten tas fram. Målet är att digitaliseringsverksamheten ska bedrivas i enlighet med museets centrala styrdokument, ingå i ordinarie verksamhetsplanering och bedrivas i respektive genom beslut förankrade verksamhetssystem. Beslut fattas centralt och kommuniceras internt och externt för att om möjligt främja synergieffekter. Som verktyg för planering och uppföljning har, inom ramen för regeringsuppdraget, riktlinjer för prioritering av digitalisering tagits fram (Bilaga 1). För att dessa riktlinjer ska kunna användas som effektiva styrverktyg behöver de spegla hela museets samlingsverksamhet och uppdateras regelbundet. Insatser Planen ska konkretiseras med en operativ del med aktiviteter och tidsplan som kan användas som underlag i kommande verksamhetsplanering. Planen ska följas upp och utvärderas löpande i samband med tertialuppföljningar och årsbokslut. Samtliga pågående digitaliseringsprojekt ska presenteras på museets webbplats. 14

15 En mall ska skapas för utvärdering av museets digitaliseringsprojekt. Syftet är att förenkla utvärderingsprocessen samt göra det möjligt att analysera museets totala digitaliseringsinsats. Samtliga digitaliseringsprojekt ska vara utvärderade ett år efter att de har avslutats. 15

16 BYGGA INFRASTRUKTUR Principer Museets samlingsinformation och dess metadata ska hanteras och förvaltas i beslutade verksamhets- och förvaltningssystem enligt formaliserade processer. (P2) Digitaliserade textresurser ska tillgängliggöras som maskinläsbar text. (P7) Museet samverkar med andra organisationer och användarna runt kulturarvsinformationen. (P12) Nulägesbeskrivning Nordiska museet har en i grunden stark infrastruktur för hantering av kunskapsbanken. Museets två huvudsakliga verksamhetsområden, samlingar samt arkiv och bibliotek, verkar emellertid i tre avgränsade och i huvudsak separata förvaltningssystem i form av Primus/DigitaltMuseum, Visual Arkiv och Mikromarc/LIBRIS. (En mer detaljerad beskrivning finns i Bilaga 2.) De tre systemen ingår i separata tekniska ekosystem med egna gränssnitt, rutiner, processer, roller och omvärldskopplingar utan direkta mellanliggande förbindelser. Stora delar av Nordiska museets infrastruktur kring förvaltningen av kunskapsbanken stödjer interaktiv samverkan kring information i/på olika publika ytor. Exempelvis länkning mellan objektsdata i Primus och auktoritetsinformation ur KulturNav för presentation på Digitalt Museum. 16

17 Målbild Museet skulle vinna på att i högre grad integrera systemen och enklare kunna korskoppla information. Detta skulle också skapa förutsättningar för att använda metadata gemensamt över informationsdomänerna. Nordiska museet avser att tillsammans med andra aktörer i sektorn vara aktivt i den strategiska och långsiktiga utvecklingen av det digitala ekosystemet kring Primus/Digitalt Museum. Målsättningen är att ekosystemet Figur 2. Sammanhållen infrastruktur. ska funktioner som omfattar hela produktionskedjan, från digitalisering till tillhandahållande och långsiktigt bevarande av den samlingsrelaterade informationen. Informationen kommer att kunna anpassas och paketeras för att svara mot olika målgruppers behov. Insatser Ett internt Discovery-system som kan fungera som samsökningstjänst och informationsväxel ska utredas. Systemet skulle kunna skapa möjlighet för samsökning och sammankoppling av information mellan olika verksamhetssystem. Möjligheterna att skapa verktyg som stödjer processen att lämna ut rådata till forskningen ska utredas. Utredningen bör även undersöka frågan om hantering av personuppgifter. Ett verktyg för hantering av digitaliserade handlingar, metadata om handlingarna och fulltext ska färdigställas inom en femårsperiod. Plattformen ska möjliggöra OCR och manuell transkribering. Denna insats är kopplad till frågan om e-arkiv. En kostnadseffektiv och väl fungerande lösning för hantering av bibliotekets fulltextpublicering ska finnas på plats. 17

18 PRODUCERA STANDARDISERA Principer Beslutade öppna standarder och specifikationer inom respektive informationsdomän ska tillämpas för museets metadata. (P5) Museet samverkar med andra organisationer och användarna runt kulturarvsinformationen. (P12) Nulägesbeskrivning Standarderna inom museets tre informationsdomäner är av olika omfattning och opererar på olika nivåer. Centrala rekommendationer finns för vissa informationskategorier, som Riksarkivets rekommendationer för digital bild och bildfångst, medan det saknas för andra. Inom arkivdomänen används NAD:s elementkatalog som standard i kombination med arkivpraxis och struktur inom Visual Arkiv. Primus/Digitalt Museum är inte standardiserat i samma utsträckning för metadata. På konceptuell nivå är modeller anpassade mot t.ex. CIDOC CRM 2 som används som övergripande referensmodell, processuellt av SPECTRUM där Primus är en SPECTRUM-partner och strukturellt i form av Feltkatalogen som styr Primus fältstruktur. 3 Biblioteksdomänen på Nordiska museet är i hög grad standardiserad för metadata både gällande konceptuella och innehållsmässiga standarder (RDA/FRBR). 4 Målbild Museets strävan är att använda öppna standarder där det är möjligt. Det innebär att följa med och bevaka utvecklingen av standarder, verka för implementering av standarder i gemensamma ekosystem samt att implementerade standarder används systematiskt

19 Förutsättningarna för att skapa en gemensam kontrollerad ämnesordslista på Nordiska museet ska utredas. Ordlistan ska vara vänd mot en bred publik, vara länkad, sökoptimerad, flerspråkig och kunna användas som ett komplement till annan metadata i samtliga informationsdomäner och i de bärande verksamhetssystemen. Insatser Fotografregistret ska etableras som en intern personauktoritet och etableras som resurs för andra kulturarvsorganisationer. Arbetet med att utveckla registret ska bedrivas tillsammans med andra organisationer med intressen i resursen. En auktoritet för personer och organisationer med koppling till Nordiska museets samlingar och arkiv ska skapas, användas i verksamheten och publiceras som länkade öppna data. Museets resurs med motivämnesord för fotografi ska utökas, länkas upp mot andra kontrollerade vokabulärer och kunna fungera som en gemensam kontrollerad vokabulär för andra museer. Samtliga metadataresurser som förvaltas av Nordiska museet ska länkas upp mot Wikipedia och Wikidata. DIGITALISERA Principer Digitalisering ska genomföras så att resurser och kompetens används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. (P4) Museet samverkar med andra organisationer och användarna runt kulturarvsinformationen. (P12) Nulägesbeskrivning Museets arbete med att digitalisera samlingarna har till stor del varit behovsstyrd och skett utan övergripande målbild, vilket har resulterat i att digitaliseringsgraden varierar stort mellan olika delar av samlingen. 19

20 Målbild Målet är att bygga upp en produktionsprocess där såväl storskalig som småskalig digitalisering utifrån specifika tillämpningar och behov samt digitalisering on demand kan genomföras på ett mer kostnadseffektivt sätt. Målet är också att kunna höja takten genom en fördjupad samverkan med externa leverantörer och genom att effektivisera produktionsprocesserna. Nordiska museet är också i behov av externt stöd och sektoriell samverkan i allt från strategiska val till praktiskt arbete. Specifika projekt Inom ramen för forskningsprojektet Vardagens bilder och berättelser ska ca fotografier digitaliseras och tillgängliggöras. Projektet är finansierat av Riksbankens Jubileumsfond och Vitterhetsakademin. Inom ramen för samma forskningsprojekt ska metoder för att vetenskapligt bearbeta och utvinna ny kunskap i det skannade frågelistmaterialet (motsvarande ca A4-sidor) utvecklas. Insatser En bedömningsmodell för att avgöra effektivaste metod för olika typer av digitaliseringsprojekt ska skapas. När är småskalig och/eller institutionsnära digitalisering att föredra framför storskalig och/eller extern digitalisering? En pilotstudie för att testa storskalig digitalisering ska göras, gärna i samverkan med annan kulturarvsinstitution. Löpande söka externa medel för att möjliggöra en mer strategisk och riktad digitalisering av arkivsamlingarna. Ca bilder och objekt ur samlingarna ska digitaliseras årligen. Tidigare genomförda projekt där digitalisering ingått ska kartläggas för att se om det finns information som borde föras in i verksamhetssystemen. Slutföra pågående inskanning av ca 15 hyllmeter tidningsklipp rörande högtid och sed. Beräknas färdigt Digitalisera äldre konserveringsrapporter och länka dem till objektsposterna i databasen. Utreda möjligheten att publicera äldre katalogkort som redan är digitaliserade. 20

21 SAMLA IN Principer Digitalisering ska genomföras så att resurser och kompetens används på ett effektivtoch ändamålsenligt sätt. (P4) Museet samverkar med andra organisationer och användarna runt kulturarvsinformationen. (P12) Nulägesbeskrivning Digitala insamlingsmetoder har många fördelar genom att det går snabbare och lättare att skapa kontakt med olika grupper av människor, oavsett ålder, kön, bostadsort och social och språklig bakgrund. För insamling använder museet för närvarande de digitala kanalerna i relativt liten skala: i huvudsak för att informera om insamlingsprojekt och som envägskommunikation. En ny plattform för digital insamling, Minnen, är under utveckling i samarbete med KulturIT och andra kulturarvsinstitutioner. Målbild Målsättningen är att fortsätta utveckla både plattformen Minnen och metodiken för digitalt insamlingsarbete. Plattformen ska kunna ta emot digital information i form av text, foton, filmer, ljudinspelningar och flöden från sociala medier. Den insamlade informationen och dess metadata ska ha samma kvalitet och tillförlitlighet som museets analoga samtidsdokumentation, vilket är en förutsättning för att den kunna användas som källmaterial för forskning. Specifika projekt Insamlingsprojektet Mötesplatser ska genomföras i samarbete med Sveriges hembygdsförbund under Insamlingen sker på plattformen Minnen. Ett rikstäckande projekt i bred samverkan med skolan, det civila samhället och public service kring digital insamling av svenska folkets egna berättelser och perspektiv ska initieras. Inom ramen för det samnordiska projektet Collecting the Digital: From a Photographic Perspective ska metoder och verktyg som gör det möjligt att specifikt samla in fotografier via sociala medier utvecklas. 21

22 Insatser Insamlingsplattformen Minnen.se ska vidareutvecklas. Arbetet kan med fördel bedrivas i bred samverkan med andra kulturarvsinstitutioner. Metoder och verktyg för att kunna ta om hand alla typer av digitala material som publiceras via sociala medier ska utvecklas. 22

23 ANVÄNDA TILLGÄNGLIGGÖRA OCH KOMMUNICERA Principer Publikt tillgängliggörande är en del av varje digitaliseringsinsats. (P6) Museet samverkar med andra organisationer och användarna runt kulturarvsinformationen. (P12) Nulägesbeskrivning Museet arbetar aktivt med att utveckla förmedlingen av museets kunskapsbank i sociala/digitala kanaler och för att anpassa museets tjänster, utbud och arbetssätt så att de kan möta användarnas behov. Centralt är att besökaren står i centrum och verksamheten genomsyras av interaktion, kommunikation och medskapande. Användningen av sociala medier och externa kunskapsbaserade webbplatser såsom Wikipedia utgör i dag en nyckel till ett framgångsrikt tillgängliggörande av samlingar och kunskapsresurser. Med hjälp av de digitala kanalerna bygger museet långsiktiga relationer med publiken samt fördjupar dialogen och delaktigheten, med publiken. Det leder även till att museet når fler användare och nya målgrupper. Genom målgruppernas ökade kunskap och kännedom om Nordiska museet ett resultat av bl.a. kommunikation i sociala medier lockas fler till att besöka utställningarna, delta i programverksamheter och använda museets digitala kunskapsbank. Med dialog och delaktighet skapas också en starkare och mer engagerande relation till allmänheten och användare inom både kultur- Webbplatser Sociala medier Söktjänster Webbtjänster Figur 3: Schematisk bild över besökarperspektivet. 23

24 arvssektorn och forskarvärlden. Dialog och delaktighet ökar också möjligheterna till att fler vill bidra med egen kunskap och innehåll till museets kunskapsbank. Målbild För att öka genomslagskraften för museets insatser i sociala medier krävs ett arbete i kampanjform med en tydlig innehållsstrategi. Samtidigt krävs närvaro i form av att både lyssna och engagera sig i dialog med publiken. Målet är att de målgrupper som möter museet via webb och sociala medier ska vara aktiva producenter, användare av och förmedlare av innehåll. För att möta användarnas behov är det viktigt att kunskapsinnehållet är tillgängligt via de arenor där publiken hittar den. En viktig framgångsfaktor är också att innehållet i samlingarna blir sökbart på flera parametrar, såsom ämne, namn, tid och plats, samtidigt som det måste finns korshänvisningar till föremål, bild och annan relaterad information både i och utanför museets samling. På detta vis skapas förutsättningar för att göra informationen lätt att hitta och använda. Här är användandet av KulturNav 5 centralt en gemensam, webbaserad terminologi- och auktoritetsplattform för kulturarvsinstitutioner, utvecklad av KulturIT i samverkan med museer i Sverige och Norge. Nordiska museet avser att investera mer resurser i denna verksamhet. Centralt i målbilden är att: aktivt sträva efter att göra samlingarna så tillgängliga och användbara som möjligt, öka närvaron och synligheten i sociala medier och andra relevanta kanaler samt uppmuntra till kommunikation och medskapande, aktivt sträva efter att tillgänglighetsanpassa digitala produktioner, stärka banden med universitetsvärlden för att öka användningen av museets kunskapsbank i forskningen. Specifika projekt Under 2016 ska ett pilotprojekt i samverkan med Wikimedia Sverige och skolan initieras och drivas med målet att utveckla nya laborativa lärometoder. Insatser Temainriktade planer för kommunikation av kunskapsbanken, där syfte, mål, målgrupp, kanal och effektmål ingår, ska upprättas. Betydelsen av sociala medier för att nå ut med och kommunicera kunskap kommer att öka under de närmaste åren. Nordiska museet avser att investera mer resurser och tid i denna verksamhet

25 Mer tid och resurser ska investeras i att kunna hantera, bevara och besvara besökarnas kommunikation. Generell, publik information om museets samlingar ska sprida på museets webbplatser och i sociala medier. Syftet är att tydliggöra vad samlingarna innehåller och hur samlingarna kan användas. Samverkan med centrala och regionala museer kring kunskapsproduktionen på Wikipedia ska breddas och utvecklas. Större volymer av samlingsorienterad information ska publiceras via andras arenor. Målet är att ett representativt urval av museets samlingar ska finnas publicerade i de kanaler som anses relevanta I detta arbete beaktas särskilt Wikipedia. Museet ska verka för att de bilder som inte begränsas av upphovsrättsliga begränsningar tillåter så fri användning som möjligt samt tillgängliggörs i så hög upplösning som möjligt. Upphovsrättsligt fria delar av samlingarna ska spridas i de kanaler där de får störst genomslag (t.ex. Wikimedia Commons). Användarnyttan ska mätas och analyseras regelbundet. Ett samlat grepp kring museets paketerade kunskapsinnehåll med hjälp av en content manager ska tas. Målgruppsanpassad, paketerad information som gör samlingarna mer användbara och relevanta ska produceras löpande. Särskilda satsningar ska genomföras för att mobilanpassa webbsidor och utveckla specialanpassade tjänster och för att öka personalens kompetens gällande användarupplevelser för mobila enheter. Åren ska möjligheterna att skapa bättre gränssnitt för insamling via mobila enheter undersökas. Prioriterat är också att löpande utveckla mobila upplevelsen av publika tjänster. KVALITETSHÖJA Principer Digitaliserade textresurser ska tillgängliggöras som maskinläsbar text. (P7) Digitala filer och metadata från museet ska vara så enkla som möjligt för andra att använda och återanvända och så öppet licensierade som möjligt. Licenserna ska vara maskinläsbara. (P8) Museet ska samverka med andra organisationer och användare gällande kulturarvsinformationen. (P12) 25

26 Nulägesbeskrivning Nordiska museet arbetar aktivt med kvalitetshöjning av den samlingsrelaterade informationen. Inom ramen för plattformen KulturNav strävar museet efter att etablera och samverka kring standardiserade och gemensamma metadatastrukturer och använda auktoriteter och andra former av gemensamma terminologier från plattformen i verksamheten. Målbild För att ytterligare förbättra sökbarheten och nå ut med information till brukarna avser Nordiska museet att verka för ökad användning av auktoriteter, standarder och kontrollerade vokabulärer. Detta är också en förutsättning för att museet ska kunna bidra med sin del i den framväxande semantiska webben, som präglar kulturarvssektorn. Museets överväger även att utforska delvis nya sätt att arbeta med kvalitetshöjning av den samlingsrelaterade informationen genom: Crowdsourcing att bjuda in publiken i museets digitaliseringsprojekt och låta den t.ex. kontrollera och transkribera maskintolkad text och även annotera text och annan media med semantiska taggar mot kontrollerade vokabulärer och auktoriteter. Scholarsourcing att bjuda in experter inom och utanför vår egen kunskapsdomän till att förbättra terminologi, auktoriteter och data. Ett exempel på detta kan vara arbetet med gemensamma auktoriteter i fotografregistret. Indoor sourcing att ta vara på och hantera museets egen kompetens kring samlingarna i alla verksamheter, även utanför kärnverksamheten kring samlingsförvaltning. Andra metoder för kvalitetshöjning som kan komma att användas är: transkribering och semantisk taggning av resurser och texter. annotationer och semantisk taggning av fotografier och media. georeferering av lägesbundna metadata genom karta och semantiska länkar till geoauktoriteter. Insatser Insatser för att paketera samlingsinformation, länka olika delar av samlingarna, sprida kunskap och kännedom om samlingarnas kontext samt öka möjlighet att samla in användargenererad kunskap ska prioriteras. I dag saknas ofta fördjupningsinformation som placerar objekten i ett sammanhang. För att nå sin fulla potential av nytta och användbarhet för många olika användargrupper ska digitaliserad text tillgängliggöras på ett sådant sätt att den kan processas maskinellt. Maskinläsbar text skapar och ökar tillgängligheten hos resurserna på flera plan och till breda användargrupper. 26

27 En särskild satsning ska göras på att förbättra och höja kvaliteten vad gäller produktion av bilder på föremål ur samlingarna. Kvalitetskontroller och datatvätt av äldre digitaliserat material ska göras. Minst ett men helst tre forskningsprojekt på områdena scholar- respektive crowdsourcing ska göras under de kommande tio åren. Rutiner för att löpande tillvarata museets interna kompetens och kunskap om samlingarna ska upprättas. LÄNKA DATA Principer Nordiska museet ska tillgängliggöra sina samlingar och kulturarvsresurser som länkad öppen data (LOD) på ett standardiserat sätt med persistenta identifierare (PID). (P10, P11) Länkningar mellan museets egen och andras information ska eftersträvas och underlättas samtidigt som gemensamma etablerade vokabulärer och auktoritetsresurser ska användas där det är tillämpligt. Egen terminologi och auktoritetsdata ska delas med andra. (P10, P11) Museet ska samverka med andra organisationer och användare gällande kulturarvsinformationen. (P12) Nulägesbeskrivning Stora delar av Nordiska museets samlingar är eller är på väg att bli tillgängliga som länkad data med stabila persistenta identifierare genom LIBRIS och K-samsök. Nationella fotografregistret, som administreras av Nordiska museet, samt museets vokabulär för motivämnesord är tillgängliga som länkad, öppen data genom KulturNav. Målbild Målet är att Nordiska museet ska tillgängliggöra alla samlingar och kulturarvsresurser som länkad, öppen data (LOD) på ett standardiserat sätt med persistenta identifierare. Länkningar mellan egen och andras information ska eftersträvas och underlättas. Gemensamma etablerade vokabulärer och auktoritetsresurser ska, där det är tillämpligt, användas vid uppbyggnaden av museets metadata. Museets egen terminologi och egna auktoriteter ska delas med andra som länkad data och länkas till etablerade resurser i omvärlden. 27

28 Insatser Nordiska museets samlingar och kulturarvsresurser ska exponeras som länkad data. Etablerade kontrollerade vokabulärer, matchade mot internationella standarder och auktoritetsposter för t.ex. personer, organisationer, platser, kulturminnen och byggnader, ska användas. Kulturarvsterminologi och auktoriteter ska etableras och underhållas genom samverkan. Nordiska museets vokabulärer, t.ex. klassifikationssystemet NM-klass, ska moderniseras, länkas mot etablerade nationella och internationella standarder (som t.ex. Getty Research Institute Art & Architecture Thesaurus) och publiceras via KulturNav som länkad öppen data. MÄRKA OCH LICENSIERA Principer Digitala filer och metadata från museet ska vara så enkla som möjligt för andra att använda och återanvända och så öppet licensierade som möjligt. Licenserna ska vara maskinläsbara. (P8) Digitalisering av material vars skyddstid har löpt ut ska inte medföra att nya Rättigheter uppstår. (P9) Museet ska samverka med andra organisationer och användare gällande kulturarvsinformationen. (P12) Nulägesbeskrivning I samband med en intern översyn av bildhanteringen på Nordiska museet år 2012 fattades beslut om att använda Creative Commons-licenser för museets bilder på webben. I dag är alla bilder på Digitalt Museum från Nordiska museet licensierade i enlighet med detta beslut. Målbild Målet är att den information och kunskap som Nordiska museet digitaliserar ska vara så fri att använda och vidareutnyttja som möjligt. För att få volym på användandet är det centralt att den information som publiceras är tydligt licensierad. All information som museet tillhandahål- 28

29 ler ska därför vara licensierad med öppna licenser, läsbara både för maskiner och för människor. Insatser Den nuvarande modellen för licensiering och spridning av bilder på nätet ska ses över. Utvecklingen av maskinläsbara licenser i publikt tillgänglig digitala bildfiler ska färdigställas. Nordiska museet ska, i samverkan med andra kulturarvsinstitutioner, verka för att rättigheterna att använda museimaterial klargörs och även arbeta tillsammans med representanter för det civila samhället för att berika informationen. 29

30 BEVARA Principer Museet ska förvalta digitala data om sina samlingar i levande förvaltningssystem där informationen används kontinuerligt och använda format hålls moderna. (P13) Museet ska samverka med andra organisationer och användare gällande kulturarvsinformationen. (P12) Nulägesbeskrivning Nordiska museet förvaltar i dag digitala data om sina samlingar i levande förvaltningssystem där informationen används kontinuerligt och där underhåll och formatomvandling ingår som en naturlig del av verksamheten. Löpande förvaltning av information sker i respektive beslutat verksamhetssystem som en del av verksamhetsprocessen. Objektinformation lagras i verksamhetssystemet men vid behov ska det vara lätt att föra över informationen till ett nytt system eller ett e-arkiv. I mån av resurser formatomvandlas äldre material och lagras i aktuella format respektive verksamhetssystem. Inom systemet görs sedan löpande bedömningar kring behovet av formatomvandling baserat på tillgängliga rekommendationer och föreskrifter. Förvaltningen vilar på informationssäkerhet med rutiner för identifiering, behörighetshantering, åtkomst och säkerhetskopiering. Bevarandet följer tekniska specifikationer i RA-FS 2009:1 och bevakar aktivt annan standardisering på området, t.ex. det nationella projektet eard. Målbild För att Nordiska museet ska kunna lösa denna komplexa och mycket resurskrävande del av samlingsförvaltningen är museet i stort behov av både utökade resurser och kompetensstöd från omvärlden. Välkommet vore: en väl fungerande stödverksamhet med riktlinjer och anvisningar för alla som arbetar med bevarande av samlingsinformation i levande verksamhetssystem. en rutin för certifiering/godkännande av förvaltningssystemen och förvaltningsprocesserna från ansvarig arkivmyndighet eller motsvarande skulle förbättra möjligheten att kunna hantera långsiktigt bevarande i avvaktan på storskaliga nationella lösningar. 30

31 Insatser Nordiska museet ska följa och, om behov uppstår, delta i utvecklingen av det nationella arbetet om långsiktigt digitalt bevarande. Museet ska vidare följa och, om behov uppstår, delta i utvecklingen av en gemensam bevarandeplattform i anslutning till SUNET:s satsning i samverkan med Digisam. Nya system för e-arkivering ska förberedas. En förvaltningsmiljö som stödjer de grundläggande kraven och underlättar framtida överföringar ska upprättas. Av särskild vikt är att utreda juridiska krav gällande digitala medgivanden samt att metadatakvalitet som äkthet, tillförlitlighet, integritet och användbarhet kan säkerställas på lång sikt. 31

32 BILAGA 1. RIKTLINJER FÖR PRIORITERING AV DIGITALISERINGSÅTGÄRDER BAKGRUND Följande dokument innehåller riktlinjer för digitalisering vid Nordiska museet. Bakgrunden är regeringsuppdraget Digitalt Kulturarv, i vilket det framgår att Nordiska museet ska: Ha riktlinjer för hur en prioritering kan ske avseende digitalisering av verksamheter, samlingar och arkiv. Prioriteringen bör bygga på såväl bevarandeaspekter som efterfrågan på material från användare. GRUNDER FÖR PRIORITERING Digisams checklista för prioritering (2013: Dnr RA /4851) 6 omfattar följande punkter: Materialet i sig 1. Är materialet i fråga av hög kvalitet? 2. Är det unikt alternativt representativt för sin art? 3. Kan det befaras vara särskilt stöldbegärligt och bör därför av säkerhetsskäl inte tillhandahållas i original? 4. Är materialet i fråga mycket efterfrågat/använt och därmed utsatt för slitage? 5. Är det av andra skäl i dålig fysisk kondition, skört/ömtåligt (t.ex. glasplåtar), eller av så låg teknisk kvalitet att det bryts ned av sig själv (t.ex. dagspress) och kan därför endast bevaras i digital form? 6. Ligger materialen på bärare som kan befaras snart bli tekniskt oläsbara eller kräva obsolet uppspelningsutrustning (t.ex. VHS-kassetter) och kommer därför att gå helt förlorade om de inte överförs till digital form? 7. Finns materialen redan från början endast i digital form (digital born) måste särskilda rutiner etableras för löpande gallring respektive prioritering. Efterfrågan & användbarhet (externt) 1. Finns en explicit formulerad extern efterfrågan på materialet? 2. Kommer materialet att aktualiseras på ett sätt som kan förväntas öka efterfrågan (t ex i samband med ett jubileum)? 3. Finns intressanta kopplingsmöjligheter till material vid andra institutioner? 6 material%20for%20digitalisering.pdf 32

33 4. Är det av andra skäl av bredare externt intresse för en eller flera prioriterade målgrupper? 5. Är materialet upphovsrättsligt fritt att tillgängliggöra? 6. Kan materialet fritt tillgängliggöras med hänsyn till lagen t.ex. upphovsrättsskydd, personuppgiftslag, sekretess, ingångna avtal och forskningsetiska överväganden? 7. Finns tekniska och andra resurser för tillgängliggörande? Effektivisering & genomförbarhet (internt) 1. Kan en digitalisering av materialet i fråga bidra till en mer resurssnål och effektiv framtida förvaltning? 2. Är materialet väl förtecknat/katalogiserat på objektsnivå? 3. Är materialet i analog form praktiskt/logistiskt svårtillgängligt? 4. Är materialet aktuellt för framtagning i samband med flyttning, forskningsinsats, utställning eller annat? 5. Finns resurser för lämpliga konserveringsinsatser i anslutning till digitalisering? 6. Finns möjlighet att digitalisera materialet med öronmärkt extern finansiering eller på ett smart sätt genomföra insatser i samverkan med andra aktörer? 7. Finns tekniska och andra resurser för bevarande? BEGREPP Begreppet digitalisering har olika ofta betydelse i olika sammanhang. Riktlinjerna utgår från följande begreppsdefinitioner: Digitalisering: Innehållsdigitalisering där information förs över till digitalt format. I föreliggande riktlinjer innebär detta att skapa en digital metadatabärare för information om ett objekt, en digital avbildning av ett objekt eller ett digitalt fött objekt. Kvalitetshöjning: Åtgärder för att förbättra och höja kvaliteten på metadata och information om ett objekt. OMVÄRLDSANALYS FÖRSTÅELSE FÖR OMVÄRLDENS BEHOV Nordiska museets digitaliseringsverksamhet ska vara lyhörd för omvärldens efterfrågan och kunna få stöd i prioriteringar genom olika former av omvärldspåverkan: Intressentanalyser vilken digitalisering efterfrågas av museets intressenter? Förslagsfunktion på museers webbplats vilka förslag till digitaliseringsåtgärder finns från användare och besökare? 33

34 INVENTERING UNDERLAG FÖR PRIORITERING Till stöd för prioriteringsprocessen finns, förutom beslutade verksamhetssystem med tillhörande datalager, en inventeringsdatabas som innehåller en översiktlig förteckning av resurser som ännu inte finns i digitala format eller innehåller material som behöver kvalitetshöjas. Inventeringsdatabasen listar på ett övergripande sätt material som ännu inte är digitaliserade eller digitalt material som bör kvalitetshöjas. Material i inventeringsdatabasen ska prioriteras enligt givna prioriteringsindikationer (se nedan). Databasen ska uppdateras för att fungera som ett löpande stöd i prioriteringsdiskussioner. PRIORITERINGSINDIKATORER Till hjälp för prioritering av åtgärder för digitalisering och/eller kvalitetshöjning finns nio förenklade indikatorer som anges i den inventeringsbas som baseras på Digisams checkpunkter (se ovan). Indikatorerna anges som sanna/falska per post. De kan kompletteras med en kommenterande text. A. Objektrelaterade faktorer till prioritering Bevarande (A1). Material som bör prioriteras att digitaliseras för att bevaras. Digitalisering ger bättre förutsättningar för bevarande och minskad påverkan på objektet, t.ex. gällande material som nyttjas och slits mycket eller som är skört. Säkerhet (A2). Material som bör digitaliseras på grund av säkerhetsbedömningar, t.ex. inte tillhandahållas på grund av stöldbegärlighet. Lågt värde (A3). Material som inte bör digitaliseras på grund av lågt kulturhistoriskt värde, t.ex. om objektet är en dubblett eller digitaliserad på annat ställe. Generellt sett är Nordiska museets samlingar individuella objekt med höga kulturhistoriska värden och varje objekt unikt. Här ges i så fall en indikation om att så inte är fallet. B. Externa faktorer som påverkar prioritering initiativ eller incitament för prioritering är extern Externa faktorer (B1). Material som bör digitaliseras på grund av externa faktorer för prioritering som t.ex. efterfrågan av externa användare genom beställningar eller tematiska projekt, samverkan eller jubileer. Upphovsrätt (B2). Material som inte bör digitaliseras på grund av upphovsrättshinder som hämmar möjlighet att tillgängliggöra digitaliserat material för en bred publik. Etik (B3). Material som inte bör digitaliseras på grund av etiska skäl som t.ex. känsliga personuppgifter eller annan känslig information och därmed hämmar möjlighet att tillgängliggöra digitaliserat material för en bred publik. 34

35 C. Interna faktorer som påverkar prioritering initiativ eller incitament för prioritering kommer från den egna verksamheten Interna faktorer (C1). Material som bör digitaliseras på grund av interna faktorer som t.ex. efterfrågan från förmedlingsteman, utställningar eller andra projekt eller annan förväntad intern efterfrågan. Effektivitet (C2). Material som bör digitaliseras eftersom det skulle ge stora effektiviseringsvinster i verksamheten eller skapa synergieffekter/effektivisering i digitaliseringsproduktionen. Finansiering (C3). Material som digitaliseras eftersom det finns eller finns möjligheter till finansiering av digitaliseringen. Prioriteringsindikatorerna kan komma att ändras/revideras. Vid prioriteringsanalys kan de olika indikatorernas betydelse viktas och deras viktning kan ändras. Olika perspektiv på prioritering kan ges genom att vissa indikatorer viktas högre eller att ett urval av indikatorer används. PRIORITERING Prioriteringsindikationer och andra faktorer ligger till grund för en prioritering. Vi prioriteringen delas materialet upp i fyra prioriteringsgrupper. 1. Hög prioritet. Högt prioriterat att digitalisera/kvalitetshöja på kort sikt. 2. Medelprioritet. Prioriterat att digitalisera/kvalitetshöja på medellång sikt. 3. Låg prioritet. Inte prioriterat att digitalisera/kvalitetshöja inom planerad tidsrymd. 4. Oprioriterat. Material som ännu inte har prioriterats. Prioriteringsgrupperingen är sedan grund för planerade digitaliseringsaktiviteter på kort och längre sikt. Prioriteringen har som mål att utgå från det långsiktiga planarbetet och hanteras på detaljnivå i den årliga verksamhetsplanen. 35

36 BILAGA 2. BESKRIVNING AV NORDISKA MUSEETS DIGITALA INFRASTRUKTUR GLOBAL INFRASTRUKTUR FÖR BIBLIOTEKSINFORMATION Nordiska museets bibliotek är sedan början av 2000-talet ett till fullo LIBRIS-katalogiserande bibliotek. Det betyder att all litteratur som köps in katalogiseras i LIBRIS-databasen för fri åtkomst till alla via LIBRIS öppna gränssnitt. Som lokalt IntegratedLibrary System (ILS) använder biblioteket i dag Mikromarc3. Uppdaterade dataflöden körs varje vecka från LIBRIS till systemet så att informationen är samma och ständigt uppdaterad i båda katalogerna. SAMNORDISKT EKOSYSTEM FÖR SAMLINGSFÖRVALTNING I samverkan med ett stort antal kulturarvsinstitutioner i Sverige och Norge deltar Nordiska museet i utvecklingen av ett digitalt ekosystem, där flera i sig separata system, programvaror och appar samverkar till en infrastrukturell helhet. Tillsammans gör det arbetet för museer enklare och mer effektivt. Ekosystemet är öppet och bygger på gemensamma standarder, principer och modeller. Det kan växa i takt med utveckling och framtidens behov och det är museernas egna ekosystem som bygger på samarbete, nätverkande och delaktighet. Viktiga principer för ekosystemet är att det är öppet, sammanhängande och utvecklingsbart. Det består av fem grundtjänster: Figur 4. Schematisk bild över ekosystemets komponenter. 36