När krisen slår till. SIMULERADE LARM i fiktiv central Så klarar SOS Alarm ETT AVBROTT. PR FRÅN MYNDIGHETERNA när orkanen drabbade USA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "När krisen slår till. SIMULERADE LARM i fiktiv central Så klarar SOS Alarm ETT AVBROTT. PR FRÅN MYNDIGHETERNA när orkanen drabbade USA"

Transkript

1 S O S En tidning från SOS Alarm Nr PROFILEN, SIDAN 10 Jag kan egentligen bara beskriva trygghet negativt, fast det är en positiv känsla. Trygg het är avsaknad av olika typer av hot. Erik Wennerström, generaldirektör för Brå Larmknappen på nätet räddar BARNEN När krisen slår till SIMULERADE LARM i fiktiv central Så klarar SOS Alarm ETT AVBROTT PR FRÅN MYNDIGHETERNA när orkanen drabbade USA

2 S O S Innehåll nr Tidningen SOS ges ut av SOS Alarm Sverige AB, fyra gånger per år. Ansvarig utgivare: Johan Hedensiö Redaktör: Jenny Friberg Adress: SOS Alarm Sverige AB Box Stockholm Besöksadress: Rådmansgatan 40 Telefon: Söker du kontakt med en lokal SOS-central finner du den under För frågor om prenumeration, material till tidningen och annonsering kontakta Redaktionell produktion: Appelberg Tryck: Edita 2013 Omslagsfoto: Getty images Nästa nummer av SOS kommer ut i maj Citera oss gärna, men ange alltid källan. SOS Alarm fyller en unik samhällsfunktion som dygnet runt larmar ut hjälpresurser vid olyckor och samhällskriser. På uppdrag av svenska staten ansvarar SOS Alarm för nödnumret 112 och har även en central roll i samhällets krisberedskap. Verksamheten innefattar även säkerhets-, jourtele- och trygghetstjänster. SOS Alarm ägs till 50 procent av svenska staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner och Landsting. 04 Signaler Nyheter, statistik och röster från SOS Alarms horisont. 07 Fem svarar Hur ska olyckorna minskas i samhället? 08 Insats Samverkan mellan centraler underlättade teknikfel. 10 Profilen Erik Wennerström räknar på säkra siffror. 13 Effekt Sveriges nya informationsnummer vid olyckor och kriser. 17 Effekt SOS Alarm tar lärdom av orkanen Sandy. 20 Insats Kundsupporten växlar upp. 22 Utveckling Tucap testar ny larmningsteknik. 24 Utveckling Larmknappen för utsatta barn på nätet. 27 Fråga SOS Alarm Om att koppla larmsamtal från utlandet, larma via satellittelefon och provringa Årtalet 2011, adjö till det analoga. Camilla Palmér, säkerhets chef i Ängelholm, hamnade i ett oväntat skarpt läge när pilottestades i december. Bara att nå alla med information är den första utmaningen i en kris. Ulf Strandberg, SOS Alarm 2 SOS

3 Intro FOTO: FOLIO FOTO: LOUISE BILLGERT 11 mars 2013 blir ett viktigt datum i SOS Alarms historia Vilket händelserikt 2012 vi hade på SOS Alarm! Vi uppnådde mycket både internt i organisationen men också i vår roll som en av de viktigaste samhällsaktörerna. Under 2012 etablerade vi fyra Medicinska specialistcentra, där SOS-sjuksköterskor arbetar tätt tillsammans för ökad kvalitet, redundans och kompetensutveckling. Vi centraliserade vår Kundsupport för tjänsterna Säkerhet och Jourtele till Västerås, ett utvecklingsarbete med målet att bli en kundsupport i världsklass. Läs mer om detta på sidan 20. Inledningen på 2013 blir minst lika spännande och utmanande då vi bland annat har en utredning av samhällets alarmeringstjänst att se fram emot. Utredningen kommer förhoppningsvis att stärka vår vision om ett tryggare samhälle som bygger på en sammanhållen larmkedja. Den 11 mars 2013 blir ett viktigt datum i SOS Alarms historia. Då går ett nytt nationellt informationsnummer, information vid olyckor och kriser, i drift över hela landet. Läs mer i vår fokusartikel på sidan 13. Jag önskar dig en trevlig läsning och en bra start på det nya året! Johan Hedensiö vd SOS Alarm FOTO: SANDRA LEE PETTERSON 3 Du har bland annat analyserat hur den som har larmat interagerar med räddningspersonal vid trafikolyckor och hur det påverkar räddningstjänstens fortsatta agerande. Vilka slutsatser drar du? Först och främst är de hjälpsökandes samtal till SOS Alarm väldigt viktigt. Samtalet och operatörens instruktioner påverkar ofta de hjälpsökandes agerande. Till exempel genom att de stannar kvar och inväntar räddningstjänsten eller varnar övriga trafikanter. Men samtalet leder också ofta till att den hjälp sökande håller sig passiv när det gäller insatser av medicinsk karaktär, som att lyfta eller flytta på skadade personer. Det i sin tur beror på att operatören som regel är mycket tydlig i sina instruktioner om vad hjälpsökande inte ska göra. frågor till Linda Kvarnlöf, risk- och krisforskare vid Mittuniversitetet, som bland annat studerat larmsamtal och personer som är först på plats i samband med trafikolyckor. Är det vanligt att den hjälpsökande gärna vill ingripa? I mina intervjuer med hjälpsökande har man visat stor respekt för räddningspersonalen och agerat helt utifrån deras godkännande och instruktioner. Men jag har förstått från mina intervjuer med räddningspersonal att det samtidigt finns en problematik kring att människor ibland vill hjälpa till för mycket. Hur upplever de hjälpsökande sina kontakter med SOS-operatören? De som jag har intervjuat upplever kontakten med SOS Alarm som väldigt positiv. Operatörens lugn och tydlighet har en positiv inverkan på de hjälpsökande, man kan säga att lugnet smittar av sig. Text: Eriq Agélii SOS 3

4 signaler Lär av olyckorna Sveriges kommuner hanterar erfarenheter från olyckor och allvarliga händelser på vitt skilda sätt. Det framgår i en undersökning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. ILLUSTRATION: CECILIA PETTERSSON Hur låter blodförgiftning? Sepsis (blodförgiftning) är ett allvarligt tillstånd och varje år dör mer än tusen personer i Sverige av det. Personer med sepsis kan ha många olika och också väldigt diffusa symtom. Det är också ett tidskritiskt tillstånd. Trots att vi i dag vet hur man behandlar sepsis får många patienter inte adekvat vård i tid eftersom vårdkedjan SOS Alarm, ambulans Bäst i världen på losstagning och akutsjukvården inte identifierar dessa patienter i tid. Om SOS-operatören identifierar symtomen rätt är möjligheten till snabbare vård bättre. Därför deltar SOS Alarm och Södersjukhuset i Stockholm i en studie för att ta reda på hur drabbade uttrycker symtom på sepsis under larmsamtalet. Slutresultatet av studien presenteras under vårvintern % av landets 18-åringar skulle, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, vända sig till SOS Alarm för att få information vid en allvarlig händelse eller kris. 18-åringarnas andrahandsval är nyhetssajter med 23 procent. VM i att rädda människor ur fordon i samband med trafikolyckor vanns 2012 av ett lag från ambulanssjukvården och räddningstjänsten i Halland. Tävlingen går ut på att i tre olika moment med olika redskap snabbt ta loss personer ur bilar. Det finns kommuner som inte har någon systematik i sitt arbete med erfarenhetsåterföring av olyckor och allvarliga händelser och inte heller någon samverkan mellan olika förvaltningar. Andra kommuner jobbar systematiskt med alla delar i kedjan. De har en klar bild över vilka olyckor och allvarliga händelser som inträffat i kommunen och har ett systematiskt lärande. 86 personer från 30 slumpvis utvalda kommuner har intervjuats säkerhetssamordnare, räddningschefer, olycksutredare, folkhälsoplanerare, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, socialchefer med flera. Något som flera av de intervjuade från räddningstjänsten sade sig sakna var information från ambulansinsatser. På grund av sekretess kan man inte få återrapportering om personer som skadats i olyckor och om räddningstjänstens insatser vid olycksplatsen varit tillräckliga. En vanlig ambulans kan jämföras med en akut mottagning eller en IVA- avdelning. Dvs specialiserad vård där vårdpersonal är bredvid patienten. AmbuAlarm på Twitter Glöm inte! 11 februari: 112-dagen i hela Europa. Håll utkik på för mer information. 11 mars: Lansering av (läs mer på sidan 13) mars: Åre risk event, Risk and crisis research center, Mittuniversitetet. 21 mars: Rakel-dagen. 18 april: Stora säkerhetsdagen, arrangeras för fjärde året av tidningen Skydd & Säkerhet. 4 SOS

5 Katrineholm utan telefon Tre veckor efter att Katrineholms kommun i september köpt in 16 Rakeltelefoner fick de oväntad användning av dem i ett akut läge. Kommunens växel bröt ihop och under ett och ett halvt dygn gick det inte att kommunicera med telefon. Det var en bra påminnelse om hur sårbar den vanliga telefonin är, säger Johan Harter, säkerhetsstrateg och ansvarig för Rakelinförandet på kommunen till msb.se. >30 20 minuter minuter 10 minuter Ambulansen kopplar tillbaka Sedan november testar SOS Alarm ett nytt system för återkoppling av larmsamtal mellan ambulanssjukvårdare och SOS-operatörer i Göteborg. Ambulanspersonalen får möjlighet att meddela hur väl en patients vårdbehov stämmer överens med prioriteringen av larmet från SOS Alarm. Projektet drivs inom ramen för utvecklingscentret Tucap vid Lindholmen Science Park med syfte att förbättra intervju metodik och bedömning av vårdbehov i akut situationer. SOS Alarm strävar efter att ständigt kvalitetsutveckla verksamheten och det här projektet visar att det kan göras på ett relativt enkelt sätt. Det främjar både lärandet hos den enskilda operatören, underlättar för forskning och ger möjlighet till riktad och systematisk kvalitetskontroll och uppföljning, säger Katarina Bohm, forskningsledare inom SOS Alarms affärsområde Vård. Förhoppningen är att den nya tekniken, beroende på projektets resultat, succesivt ska börja användas i hela landet. Läs mer om projekten inom Tucap på sidan 22. Hur långt kommer man? I verktyget Resqmaps webbkarta, som i dag används av flera av SOS Alarms kunder, finns en funktion som grafiskt visar hur långt man kan köra från en viss punkt inom en viss tid om man håller angivna hastighetsbegränsningar. Tjänsten kallas körtidsisokroner och är ett effektivt verktyg för bland annat ambulanssjukvården. Funktionen Befolkningstäckning kompletterar resultatet från beräkningen av körtiderna och visar hur stor andel av av befolkningen man når inom en viss tidperiod vid en utryckning. Funktionen kan vara särskilt intressant vid till exempel prospektering av ambulansstationer, sjukhus och räddningstjänst. I dag dör tolv personer i olyckor Antalet dödsolyckor har ökat med 25 procent i Sverige sedan mitten av 1990-talet. I snitt skadas tolv personer så allvarligt att de avlider och över uppsöker akut sjukvård till följd av skador varje dag. Det framgår av rapporten Personskador i Sverige 2012 från Socialdepartementet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Skador medför inte bara lidande utan även stora samhällskostnader. Den totala samhällskostnaden ligger årligen på ungefär 80 miljarder kronor. Rapporten visar även att antalet dödliga fall- och förgiftningsolyckor ökar, medan antalet dödliga trafik- och arbetsolyckor minskar. En glädjande iakttagelse är att antalet självtillfogade skador bland unga flickor tycks minska, vilket kan vara ett trendbrott, säger Jan Schyllander på MSB. SOS 5

6 signaler sosalarm.se får ett ansiktslyft Under våren lanseras SOS Alarms nya sajt som kommer ha ett tydligare samhällsfokus. Genom ingångssidor, enklare struktur och ny sökmotor kommer besökarna lätt hitta den information de söker. På den nya sajten kommer även det nya informationsnumret integreras. Antalet besök ökade markant Jämfört med andra offentliga verksamheter har vi höga besökssiffror med cirka unika besökare per månad, Många kommer till vår hemsida för att söka viktig samhällsinformation och där kommer vi att bli mycket tydligare, säger Lena Hansson, chef för extern kommunikation på SOS Alarm. Lägg in ICE och nummer som bakgrundsbild på din telefon så kan du komma undan problematiken med kodlås på telefonen. Tips från SOSAlarmSverige på Twitter Gemensamma riktlinjer i Rakel Sedan årsskiftet gäller nya nationella riktlinjer för samverkan i kommunikationssystemet Rakel. De definierar och ger tydliga kommunikationsvägar för ledning och samverkan lokalt, regionalt och nationellt, i både vardagssituationer och i händelse av kris. Under första kvartalet 2013 beräknas också alla kommuner och landsting i Sverige ha gått över till kommunikation i Rakel. Det ger helt nya möjligheter till samverkan genom effektiv kommunikation och ledning, oberoende av geografiska och organisatoriska gränser. Att till exempel kunna kombinera olika talgrupper är ett viktigt steg. Men det förutsätter att alla brukare har gemensam metodik och benämningar. Läs mer om Rakel på Samhallstjanster/Rakel/ Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Karlstad Tel Publ.nr MSB342 - maj 2012 ISBN ,3% snabbare svarstid Under 2012 minskade medelsvarstiden på 112 till 7,7 sekunder (från 8,4 sekunder året innan). Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel 6382 hjärtstartare fanns registrerade på vid årsskiftet. SKYDD AV SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET Myndigheten för samhällsskydd och beredskap håller på att ta fram en handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet. Handlingsplanen utgår från den nationella strategin för skydd av samhällsviktig verksamhet och tas fram i samverkan med offentliga aktörer, näringslivet och enskilda. Genom att arbeta fram en handlingsplan tillsammans kan både offentliga och privata aktörer, som levererar och ansvarar för samhällsviktig verksamhet, få tydligare förutsättningar för ett samordnat och systematiskt arbete. Utgångspunkten är ett gemensamt arbete som utgår från samhällets behov, säger enhetschef Mette Lindahl Olsson. Handlingsplanen ska vara klar hösten 2013 och träda i kraft Läs mer på msb.se 6 SOS

7 Mer statlig styrning av ambulanserna Staten bör ta ett större ansvar för ambulansverksamheten. Det är en av slutsatserna i Riksrevisionens rapport Statens insatser inom ambulansverksamheten som presenterades i december. I granskningen har man tittat på larmkedjan från det att första signalen går fram till 112 till dess att ambulans är på plats hos hjälpsökande. Vi är mycket positiva till att den här typen av granskningar görs. Den hjälper till att belysa de förbättringar som behöver åtgärdas i hela larmkedjan, säger Johan Hedensiö, verkställande direktör på SOS Alarm. Rapporten visar bland annat att staten och Socialstyrelsen kan göra mer när det gäller föreskrifter, tillsyn samt uppföljning för att öka effektiviteten i ambulansverksamheten och människors trygghet. SOS Alarm har vid flera tillfällen påtalat vikten av att vårdprioritering och ambulansdirigering regleras. Erfarenheten från det senaste året är att det finns flera frågor som behöver utredas och regleras, säger Johan Hedensiö. Rapporten finns på riksrevisionen granskar: staten och vården Xxxxxxxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx rir 2012:xx Statens insatser inom ambulansverksamheten rir 2012:20 Hur vill du minska olyckorna? Olyckorna kostar cirka 80 miljarder kronor årligen i Sverige. Det visar rapporten Öppna jämförelser trygghet och säkerhet från SKL och MSB. Vilken enskild åtgärd skulle du vilja se för att minska olyckorna? Håkan Sörman, verkställande direktör SKL: En ordentlig satsning på att förebygga fallolyckor bland äldre. Per Widlundh, förbundsdirektör Räddningstjänsten Syd: Ett problem med olyckor i Sverige är att ingen äger dessa ensam. Ett annat problem är att det inte finns någon samhällsdebatt eller politisk debatt kring olyckor. I alla fall inte om man jämför med försvarsdebatten och debatten om polisverksamheten. Så mitt förslag till åtgärd är att aktörerna MSB, SKL, SOS Alarm med flera hittar vägar att skapa opinion och debatt kring olycksfrågorna. De är värda mer än dubbla försvarsbudgeten! Säkrad utlarmning i norr 73 kommuner i de sex norrlandslänen genomförde gemensamt en upphandling av utlarmning för räddningstjänsten. SOS Alarm fick fortsatt förtroende att sköta utlarmningen med en avtalstid på tre år med möjlighet till förlängning. Helena Lindberg, generaldirektör MSB: Om varje kommun ökar äldres säkerhet i vardagen skulle det spara liv, lidande och pengar, samt minska belastningen på sjukvård och äldreomsorg. Fallolyckorna står i dag för en tredjedel av samhällets kostnad för olyckor. Varje år av lider människor som följd av fall, det är fyra gånger så många som i trafiken. Peter Sääv, försäljningsdirektör Safetel: Jag skulle vilja se att det blir krav på att samtliga bostäder ska ha väl fungerande branddetektorer. Dessa ska vara anslutna till en larmanläggning som i sin tur är kopplad till en bemannad larmcentral. Självklart ska kommunikationslösningen från larmanläggningen till larmcentralen vara övervakad och intygad/certifierad för säkrad kommunikation. I dag går alltför stora värden och människoliv till spillo på grund av för sent upptäckta bränder. Med system som är sammankopplade, så att även grannar i flerbostadshus blir larmade, kommer både människoliv och värden sparas. SOS 7

8 insats samverkan Tillfälligt avbrott Ett teknikfel klippte alla larm till SOS- centralen i Jönköping en lördag i september. Men tack vare samverkan mellan centralerna i regionen och ett snabbt agerande kunde alla 112-samtal ändå besvaras. Text: Eriq Agélii Illustration: Kjell Thorsson Foto: Istockphoto El- och teleavbrott drabbar ofta både enskilda och samhället hårt. Avgrävda kablar, bränder, teknikkrångel och stormar påverkar varje år många viktiga funktioner i samhället som kan bli svåra att nå för hjälpsökande. Om dessutom lokala SOS-cent raler drabbas har risken varit stor att nödsamtal och andra larm inte kommit fram. Under 2012 har SOS Alarm infört regional samverkan mellan SOScentralerna. Det innebär att om en central av någon anledning inte kan ta emot nödsamtal eller om den har ett hårt tryck, går andra SOS-centraler in och tar över samtal. Eftersom alla operatörer arbetar i samma system, med samma rutiner och med ett avancerat kartstöd kan de snabbt lokalisera den hjälpsökande och skicka rätt resurser, oavsett var i landet nödsamtalet kommer från. Därför märkte de hjälpsökande inte att SOS-centralen i Jönköping plötsligt blev avklippt från telenätet den 29 september i år. För ett antal år sedan hade vi inte lika god samverkan, då hade det här avbrottet varit svårt att hantera. Samtalstrafiken styrdes nu om automatiskt och vår nationella produktionsledning lade ut dirigering av ambulans- och räddningsenheter på andra SOS-centraler och allt fungerade utan att några samtal eller utlarmningar missades, säger Mikael Sandh, lokal produktionschef vid SOS-centralen i Jönköping. Han menar att det alltid finns en risk med teknik, men att den samverkan mellan centralerna som SOS Alarm numera har ökat säkerheten markant. Ordentlig uppbackning Zenit är teknikplattformen för det kommunikationssystem som alla SOScentraler använder för att knyta ihop inkommande anrop med utlarmning, dirigering och förmedling. Zenit har utvecklats så alla anrop ska nå SOS Alarm, även under störningar. 4 Centraler samverkar nationellt och regionalt för att hantera belastning och eventuella störningar. 4 Tre primära tekniknoder kan ersätta varandra vid störningar. 4 I telenätet finns en avancerad omstyrningsautomatik som träder in vid till exempel bortfall av förbindelser med tekniknoder. 4 Parallella dedikerade nätverk (telefon, systemkommunikation, internetaccess mm) för ständig tillgänglighet. 4 Central övervakning av system och kommunikation. 4 Teknisk beredskap dygnet runt. 4 Nätövervakning via Telia dygnet runt. 8 SOS

9 Telefelet klippte av centralen SOS Alarms regionala samverkan sattes på ett skarpt test när ett till synes litet fel stängde ner SOS-centralen i Jönköping. Jönköping Arlanda Göteborg Växjö Jönköping 10.28: Lördag 29 september: Ett strömaggregat till en Teliaenhet som omvandlar optiskt ljus till data i SOS-centralen i Jönköping går sönder. Centralen drabbas av totalt nätbortfall. Halmstad 10.33: Alla larmsamtal till Jönköping kopplas automatiskt till andra SOS-centraler. Samtidigt förs en dialog med kunder, uppdragsgivare och tillsynsmyndigheter för att informera om rådande lägesbild. Delar av personalen i Jönköping flyttas till SOS-centralen i Göteborg. Malmö Arlanda Göteborg Jönköping Jönköping 01.30: Natten till söndag är SOS-centralen i Jönköping åter i full drift. Både Jönköping och Göteborg arbetar med Jönköpings tjänster fram till för att säkerställa att allt fungerar. Inget larmsamtal ska ha missats på grund av avbrottet lokaliseras felet av Telias tekniker. Ett nytt strömaggregat skickas från Arlanda till Jönköping. Vid midnatt anländer det till Jönköping och installeras på 15 minuter. SOS 9

10 Personligt Namn: Erik Wennerström Ålder: 50 år Familj: Hustru, två vuxna barn, samt bordertaxen Lisa som är en osannolik mix av tax, bordercollie och ett stort frågetecken. Bor: Lägenhet i Stockholm. Aktuell: Ett år på posten som GD på Brå. Bakgrund: Jurist och diplomat som började på regeringskansliet Har sedan dess arbetat med rättsväsendefrågor på justitiedepartementet, Folke Bernadotteakademin, i EU-kommissionen och som folkrättsrådgivare på utrikesdepartementet. Måtto: Lämna varje plats lite bättre än du fann den. 10 SOS

11 profilen Erik Wennerström RÄKNAR för ett tryggare samhälle I kampen mot brottsligheten är siffror hans främsta vapen. Erik Wennerström är generaldirektör för Brottsförebyggande rådet, myndigheten som ansvarar för den officiella kriminalstatistiken i Sverige och tar fram beslutsunderlag för en effektivare brottsbekämpning. Text: Susanna Lindgren Foto: Peter Jönsson Brå, Brottsförebyggande rådet, har sina lokaler i en kontorsbyggnad i glas och betong på Tegnérgatan i centrala Stockholm. Utspridda på två våningar, i långa korridorer som andas 60-tal, arbetar 90 personer med samla in och bearbeta den svenska kriminalstatistiken. Receptionens hyllmetrar av broschyrer med årliga sammanställningar och utredningar om allt från kameraövervakning, till besöksförbud och organiserad brottslighet vittnar om det arbete som pågår. Även i Erik Wennerströms rum står utredningarna tätt packade i bokhyllan. Och fler är på gång. Största projektet just nu är att mäta regeringens satsningar på polisen. I slutet av 2014 ska uppdraget vara avslutat och svara på om en ökning från knappt poliser år 2006 till dagens dryga haft effekt. Vårt uppdrag är att ösa in kunskap i resten av rättsväsendet och att skapa förutsättningar för beslutsfattare på alla nivåer att fatta upplysta och insiktsfulla beslut. Alltså ska vi utvärdera polissatsningen och resursfördelningen, säger Erik Wennerström och slår sig ner i sittgruppen för besökare i direktörsrummet. Antalet anmälningar, säger sällan hela sanningen om brottsutvecklingen. En ökning behöver inte betyda att antalet brott ökar. Statistiken visar bara hur många ärenden som passerar över rättsväsendets bord. Det är sedan Brås uppgift att utifrån siffrorna analysera varför statistiken ser ut som den gör. Feltolkad och felaktigt använd information blir ju inte till nytta för någon inom det svenska rättsväsendet. Vi är bra på detta men vi kan bli ännu bättre. Allra bäst blir det om vi har klart för oss under varje projekt exakt för vem i rättsväsendet informationen ytterst ska göra nytta. Det är viktigt att målgruppsanpassa utredningarna, men det betyder inte att man kan beställa resultat. Även skräddarsydda beställningar kan komma med smärtsamma rön, säger han. Många utredningar görs på direkt beställning från regeringen, andra på myndighetens eget initiativ. Oavsett vems initiativet är tror Erik Wennerström på ökat gränsöverskridande samarbete myndigheterna emellan. Ökad kommunikation mellan polis, åklagarväsende, domstolar, kriminalvård och Brå stod högt på prioriteringslistan när han tillträdde för nästan exakt ett år sedan. Målet är att det ska bli ännu tydligare att Brå inte bara är en betraktare utan en del av rättsväsendet. Och vi kan ta in expertis även från andra delar av samhället. När Brå nyligen släppte en rapport om utpressning mot företag hade den gjorts i samarbete med säkerhetsansvariga inom näringslivet, säger han. Erik Wennerström är en man som gärna väger orden, som tänker noga innan han svarar. Som på frågan om vad trygghet betyder, för honom personligen. Jag kan egentligen bara beskriva trygghet negativt, fast det är en positiv känsla. Trygghet är avsaknad av SOS 11

12 profilen Erik Wennerström Jag kan egentligen bara beskriva trygghet negativt, fast det är en positiv känsla. Trygghet är avsaknad av olika typer av hot. Med rätt analys, utvärdering och målgrupps anpassning vill Erik Wennerström visa vägen till ett tryggare samhälle. olika typer av hot, säger han och förklarar att han i grunden är en trygg person som inte oroar sig för att bli utsatt för brott. Men att arbeta för ett tryggare samhälle är rättesnöret, både för honom själv och för Brå, säger han. Att bekämpa brottsligheten och öka tryggheten är också ledorden i uppdragsgivaren regeringens kriminalpolitik, vilket innebär att allt som sker inom utgiftsområde fyra i stadsbudgeten, alltså hela rättsväsendet, ska bidra till att uppnå målet. Kan sådana framgångar mätas? Hur mäter man ökad trygghet? Vi på Brå är ju inga patrullerande brottsförebyggare. Däremot genomför vi den Nationella trygghetsundersökningen, NTU, där vi mäter tryggheten genom att ställa frågor kring utsatthet för brott och upplevd utsatthet. Sedan 2006 mäter Brå årligen hur trygga vi medborgare känner oss. Svaren kommer från cirka personer i olika åldrar som får svara på frågor om brott, hot och förtroende för rättsväsendet. Störst är förtroendet hos ungdomar mellan 19 och 25 år, sedan avtar det. Jag skulle gärna vilja veta varför det är så. Kanske blir vi mer oroliga med åldern? I november släpptes den första delrapporten för den sjätte NTU-rapporten. Där framgår att det blir allt vanligare att privatpersoner polisanmäler när de har utsatts för brott. I jämförelse med tidigare år är det också tydligt att antalet anmälda bedrägeribrott ökar. Det skulle inte förvåna mig om det är antalet nätbedrägerier som ökat. Brottsligheten genomgår ju samma utveckling som vi och har digitaliserats. Bluffakturorna blir i dag internetbedrägerier, konstaterar han och avslöjar att inte heller han själv skonats. Jag fick nyligen ett e-postmeddelande om att jag vunnit Googles stora lotteri. Allt jag behövde göra var att fylla i mitt banknummer... Nej, den gick han givetvis inte på. Och inte gjorde han någon anmälan. Det finns dock andra och allvarligare typer av brott som inte heller kommer till polisen kännedom. Endast vart tredje brott mot enskild REGERINGS- UPPDRAG Brå är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka i samhället. Brå tar fram fakta och sprider kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete, producerar kriminalstatistik, utvärderar reformer, bedriver forskning för att ta fram ny kunskap och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. person uppges vara anmält till polisen och av de egendomsbrott som anmäls står bostadsinbrotten för den största ökningen. Lägst är benägenheten att anmäla vid sexualbrott där enligt senaste NTU bara 19 procent av brotten anmäls. Det är dock är en ökning jämfört med 11 procent i den första NTU-mätningen. Hur trygga våra förtroendevalda känner sig kommer från och med i år också att mätas regelbundet. I PTU, Politikernas trygghetsundersökning, erbjuds landets alla cirka politiska ledamöter på kommunal, landstings- och riksdagsnivå att svara på frågor, varav ungefär valde att medverka. Det är något så unikt som en totalpopulationsundersökning eftersom alla folkvalda politiker erbjuds att besvara frågor om de blivit utsatta för hot, trakasserier skadegörelser. Det blir en intressant temperaturmätning på hoten mot vår demokrati. Erik Wennerström är Brås åttonde generaldirektör. Hur stor betydelse har det vem som styr verksamheten? Regeringen bestämmer vårt uppdrag, men när det kommer till frågan hur det ska göras har man som generaldirektör ganska mycket att säga till om. Att jag till skillnad från flera av mina företrädare inte är kriminologiskt bevandrad gör att jag fokuserar helt och hållet på hur myndigheten fungerar, säger han. Under sitt första år har han därför inriktat sig på att skapa förutsättningar för att medarbetarna från olika delar av myndigheten ska mötas och samarbeta i större utsträckning. Jag tror att vi alla, både inom den egna myndigheten och inom hela rättsväsendet känner att det är stimulerande att inte bara arbeta inom sin egen enhet utan känna att vi alla gemensamt strävar efter tryggare samhälle. Brås nationella trygghetsundersökning I den årliga trygghetsundersökningen, NTU, besvarar cirka personer i åldrarna år frågor om utsatthet för brott, trygghets upplevelse, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. Resultaten presenteras med redovisningar för Sveriges olika län och även för 27 av landets kommuner. Den senaste undersökningen från 2012, publiceras i januari 2013 och jämförs med de sex tidigare rapporterna. 12 SOS

13 effekt Ett stöd vid olyckor och kriser Den 11 mars 2013 införs ett nytt nationellt informationsnummer i Sverige, Det är till för att både kunna ge och få information. Text: Lars Österlind Foto: Folio SOS 13

14 vinjett effekt 113 vinjetten 13 En skogsbrand hindrar framkomligheten på delar av vägnätet. När kan man använda vägen igen? Ring Det är lördag förmiddag och stora mängder tjock, svart rök väller in österifrån över bostadsområdet Söder i centrala Jönköping. En större brand har inträffat på Munksjö Papers produktionsanläggning strax intill. Rökutvecklingen är kraftig och många Jönköpingsbor är oroliga. Kommunen går ut med ett viktigt meddelande och varnar folk i området om att de ska stänga dörrar, fönster och vistas inomhus. Det här är en påhittad händelse, men en händelse där det nya nationella informationsnumret skulle komma väl till pass för kommunens krisorganisation. En mängd följdfrågor uppstår efter ett viktigt meddelande: folk frågar sig är jag också berörd?, hur farligt är det?, hur gör jag e ftersom mitt barn har astma?. Då är det bra att kunna hänvisa till , säger Göran Melin, En central organisation kan växla upp snabbare än vad vi har möjligheter till lokalt. ställföre trädande räddningschef i Jönköpings kommun. Jönköping har, liksom andra svenska kommuner, ett kontaktcenter som tar emot alla samtal, svarar på de flesta frågor och förmedlar ärenden vidare som ska till en handläggare. Begränsningen är att det är öppet kontorstid. Eftersom de flesta svenskar har mobiltelefon och många är uppkopplade, är måndag till fredag klockan 8 17 inte tillräckligt, speciellt inte om en kris inträffar. Där ser vi en poäng i att samarbeta med SOS Alarm eftersom det nya informationsnumret är öppet dygnet runt, säger Göran Melin. Regeringen har gett SOS Alarm i uppdrag att i samverkan med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ta fram tjänsten som kommer att vara tillgänglig dygnet runt, 365 dagar om året ska avlasta nödnumret 112 som ofta blir hårt belastat vid större olyckor och kriser. Under de tolv första kaotiska timmarna när stormen Gudrun drog in över Sverige i januari 2005 tog SOS Alarm emot samtal till 112. Många av samtalen var renodlade nödsamtal, men många ringde också för att de var oroliga och ville veta mer. Samma sak sker vid i stort sett alla större olyckor och kriser såsom en storm, översvämning, pandemi eller större brand. Risken är stor att nödsamtal inte kommer fram när oroliga människor ringer 112 för att få veta vad som hänt. Det ska råda bot på. Det är både ett stöd för kommuner, landsting och statliga myndigheter, men också bra för allmänheten som i ett tidigt skede kan få information om vad som hänt och även bidra med viktiga upplysningar. Tillbaka till den fiktiva branden i Jönköping. Vad händer om den inträffar i verkligheten? Via ringlistor får Jönköpings kommun igång sin krisorganisation, men det kräver några timmars förberedelser innan kontaktcentret är igång utanför kontorstid. Den stora fördelen med är 14 SOS

15 Kan jag ta mig hem med min segelbåt i den här stormen? Ring Magsjuka härjar i en stad och man mis s tänker att det är parasiter i det kommunala dricksvattnet. Kan det drickas kokat? Ring Risken är stor att nödsamtal inte kommer fram när oroliga människor ringer 112 för att få veta vad som hänt. snabbheten ur ett 24/7-perspektiv. En central organisation kan växla upp snabbare än vad vi har möjligheter till lokalt om nu olyckan är framme en lördag förmiddag, säger Tina Petersson, kommunikatör vid Jönköpings kommun. SOS Alarm har den inledande kontakten med allmänheten när de ringer För oss spelar det ingen roll var vi förmedlar vår information, huvudsaken är att det görs. En kommun behöver flera sätt att sprida sin information vid en krishändelse och det här är ytterligare ett bra verktyg för detta. Samtidigt ansvarar varje kommun för sin egen information och kommunikation, ersätter inte den egna kommunens krisberedskap, säger Tina Petersson. Göran Melin pekar på en annan fördel med Kommunen har ett geografiskt ansvar, men vid större händelser berörs många även utanför kommungränsen. Kommunen samarbetar med andra orga nisationer på regional nivå, till exempel landstinget, polisen, länsstyrelsen och länets alla kommuner samt försvarsmakten. Då startar vi en händelsegrupp som regionalt ger information. Där skulle vi ha nytta av ett samhällsgemensamt nummer, konstaterar Göran Melin. Kompletterar nödnumret Informations numret ska avlasta nödnumret 112 och underlätta kommunikationen vid större olyckor och kriser. Tjänsten bemannas av SOS Alarm som har den inledande kontakten med allmänheten. SOS Alarm verifierar vad som har hänt och förmedlar information till berörda samhällsfunktioner och inringare. Vid kriser med ett längre förlopp kan icke-akuta samtal förmedlas till som systematiskt samlar information och förmedlar den till kommunala enheter och allmänheten. Sedan ska kommun, landsting eller berörd myndighet ta över informationsansvaret när respektive krisorganisation är redo inrättas den 11 mars 2013 över hela landet. SOS 15

16 effekt I snökaosets spår krockar ett flertal bilar och korkar igen E4:an. När är vägen farbar? Ring Bara att nå alla med information är den första utmaningen. Det nya rikstäckande numret för krisinformation ska vara i drift under första kvartalet Det finns många utmaningar, exempelvis hur samarbetet kommer att se ut i praktiken mellan SOS Alarm och alla 290 kommuner, nästan 500 statliga myndigheter och 20 landsting. Bara att nå alla med information är den första utmaningen i en kris. På centrala myndigheter finns alltid TIB, tjänsteman i beredskap, som första kontakt, och det finns även inom en del kommuner, säger Ulf Strandberg, tjänsteägare krisberedskap på SOS Alarm. Kommunerna vill givetvis att ska anpassa sig efter deras behov, vare sig de är små eller stora, har tjänsteman eller kommunikatör i beredskap eller inte. Krisinformation har alla kommuner men hur uppgiften löses är upp till varje kommun. Tjänsten måste anpassas efter kommunernas önskemål och inte tvärtom. Nyckeln är att koppla samtalen till kommun-id, säger Tina Petersson. Ulf Strandberg tycker det ska bli spännande att utveckla tjänsten tillsammans med kommunerna och söker ett arbetssätt där kommunerna känner att de får tillgång till en bra resurs. En stor del av jobbet börjar när tjänsten startar. Då blir det konkret och verkligt och då kan vi forma samarbetet, men som med alla samhällstjänster kommer det att ta tid, säger Ulf Strandberg december testades i ett pilotprojekt i Skåne. Tio kommuner deltog, se artikel här intill. Camilla Palmér, säkerhetschef i Ängelholms kommun, har initierat en kommunal kommunikatör i beredskap. Samordnad kommunikation i Skåne Sveriges nya nationella informationsnummer pilottestades under två veckor i december av Skåne Nordväst som består av tio kommuner. Testet hamnade i oväntat skarpt läge då regionen utsattes för hårda snöstormar och sammanföll även med att en ny kriskommunikationstjänst introducerades. Skåne Nordväst har sedan 2009 en gemensam TIB, tjänsteman i beredskap, för att kunna hantera större händelser och kriser bättre, underlätta kontaktvägar och samarbete. TIB arbetar inte operativt med att sprida information utan får sedan årsskiftet stöd av en KIB, kommunikatör i beredskap. Genom att samarbeta skapar vi en robusthet som inte är möjlig att uppnå i en enskild kommun, säger Camilla Palmér, säkerhetschef i Ängelholms kommun, och en av projektledarna i pilottestet. Meningen är att KIB inom 30 minuter ska börja sprida information via webb och andra medier. Personen ska även samordna information över ett större område då mer än en kommun drabbas. Vi hoppas att KIB-tjänsten ska leda till både snabbare och mer samordnad information som når allmänheten vid kriser, säger Martin Arkel, biträdande kommunikationsdirektör i Helsingsborgs stad. Camilla Palmér ser att fyller två viktiga funktioner. Dels är det initierande och uppmärksammar oss på att något hänt, dels är det en tillgänglig upplysningscentral och en resurs för oss, speciellt under den första timmen, säger Camilla Palmér. Hon hoppas att kommer att kunna avlasta lokalt. Det kommer att stilla mycket oro bara genom att vi uppmärksammar händelsen och att det finns möjlighet för oss att dementera felaktigheter. 16 SOS

17 e ff e k t kriskommunikation Utslagen infrastruktur g jorde det omöjligt för myndigheterna att kommunicera med många drabbade i New York under orkanen Sandy. Vinklad information i orkanen Orkanen Sandy drabbade Karibien och östra USA med hundra tals döda och stor förödelse i oktober Trots officiella budskap om lyckad krishantering var frustrationen över osynliga myndigheter påtaglig bland drabbade amerikaner. SOS Alarm var på plats i katastrofområdet och konstaterar att vi kan lära oss mycket av krishanteringen. Text: Eriq Agélii Foto: Karin Andersson, Ola Johannesson och Scanpix SOS 17

18 e ff e k t kriskommunikation e två militärhelikoptrarna svävar med New Yorks skyline Dbakom sig, in över det tidigare idylliska villaområdet på östra Staten Island. Karin Andersson och Ola Johannesson från SOS Alarm ser hur helikoptrarna går ner mot marken och hur besättningarna, inför ett stort ditkallat mediauppbåd, släpper ut ett antal bruna lådor med förnödenheter innan de lyfter vidare. Strax därefter packar TV-teamen ihop och lämnar platsen, de har fått sina bilder av när hjälpen anländer. Kvar står de bruna lådorna som ingen verkar ha behov av. Överbliven rekvisita i en PR-insats, mitt i ett krisdrabbat och lamslaget samhälle. Det var en propagandahändelse utan dess like, säger Karin Andersson. Det var så styrt att det skulle vara just den här bilden, det var så snyggt gjort men mycket märkligt. Samtidigt såg vi räddningstjänsten stå i kö med alla andra på andra sidan torget för att få fylla på dunkar med bensin, säger Ola Johannesson. Han och Karin Andersson kom Det var en propagandahändelse utan dess like. Karin Andersson till Staten Island med den första färjan, två dagar efter att orkanen klingat av. De möttes av ett sönderslaget samhälle där ingenting fungerade och utblottade människor som väntat i flera dygn på hjälp och information från myndigheter. Man ska vara ödmjuk för sådana här händelser, säger han. Vi var där för att få en bild av En av SOS Alarms lärdomar är att det är viktigt att samhällets krisfunktioner visar sig ute bland medborgarna något som inte fungerade efter Sandys härjningar i USA. Här i New Jersey. hur USA:s myndigheter agerade, men också av medborgarnas upplevelse. En lärdom de har med sig är att även om lägesbilden är komplex och svår, är det viktigt att samhällets krisfunktioner visar sig ute bland medborgarna. Det var de inte bra på. Men det var flera miljoner människor som var drabbade och det var svårt att nå fram i alla områden, säger Karin Andersson. Mellan sex och åtta miljoner personer var utan ström, södra Manhattan var helt mörk och öde. Vattnet nådde två meter upp på husväggarna och flyttade på allt, bilar, containrar I fem dagar åkte Karin Andersson och Ola Johannesson runt i de drabbade områdena och fick en oredigerad bild av katastrofen. Framför allt i det hårt utsatta New SANDY VÄRSTA ORKANEN SEDAN KATRINA Orkanen Sandy uppstod i Karibien och träffade amerikanska östkusten den 30 oktober. Den nådde orkanstyrka 2 på en 3-gradig skala, med vindstyrkor runt 40 m/s och svepte in fyra meter höga vågor mot land. Direkta och indirekta skador enbart i USA uppskattas till över 50 miljarder dollar. Jersey och Staten Island, där Sandys kalla havsvågor blåste ut hus upp till en kilometer från strandkanten. Utblottade invånare satt hela natten på taken och fick vänta i tre dygn på förnödenheter. En helt annan bild fick de av myndigheterna. En PR-kille från krismyndigheten Fema, Federal Emergency Management Agency, gav oss den officiella bilden, talade om hur bra det var och var man kunde få hjälp, hur mycket de gjorde. Men när vi pratade med medborgarna var det inte alls den bilden de gav. Folk hade inte hade fått den information de behövde. Myndigheterna hade kommunicerat på mängder av sätt, men man hade inte blivit nådd i alla fall, säger Karin Andersson. Kommunikationsexperten Tony Lockett vid EU-kommissionen var också på plats i New York under orkanen. Han menar att behovet 18 SOS

19 Sandy g jorde skäl för namnet och dränkte många hus med både havsvatten och sand. Vattnet nådde flera meter upp på husen på södra Manhattan, fyllde tunnelbanan och drog med sig allt. Myndigheternas regisserade mediabild av hälp insatserna en fingerad leverans av förnödenheter inför ett pressuppbåd. av tydligare kriskommunikation i och med Sandy blev uppenbar. Han reagerade på hur beroende myndigheterna var av digitala medier. Detta blev ett problem när människor var utan el, mobiltelefon och internet. Wifi-flyktingar samlades i kaféer, banker, affärer och andra platser för att ladda sina mobiler och få internetuppkoppling. Han summerar sina iakttagelser med fem rekommendationer för effektiv kriskommunikation som även Ola Johannesson och Karin Andersson skriver under på: 1. Förmedla tillförlitliga budskap. 2. Uppdatera informationen regelbundet. 3. Säkra samverkan mellan olika aktörer. 4. Anpassa kommunikationen till olika kanaler och målgrupper. 5. Underlätta för nätverkande och återkoppling från drabbade. Ola Johannesson ser en risk i att även NYC är New York Citys huvudsakliga källa för samhällsinformation och icke-akuta tjänster. Man kan kontakta 311 via webb, sms, telefon, twitter och därigenom nå alla New Yorks samhällstjänster. 311 Online är tillgängligt på mer än 50 språk. Via telefon kan 311 användas på 170 språk. Läs mer på gov/apps/311/. Sverige blir väldigt sårbart om vi förlitar oss på tekniska lösningar. Det är lätt att bara fastna i smartphone- och twitterträsket. Men det är bra att få ut information även till de som inte är drabbade. De kan vara delaktiga, hjälpa till. Det är så även Sveriges nya nationella informationsnummer ska fungera. En annan lärdom de har med sig är att endast gå ut med verifierad information. På till exempel Twitter spreds många rykten, inte minst om hur och var man skulle kunna få tag i bensin, en akut bristvara direkt efter orkanen. Men Karin Andersson inser att det är svårt för media att ge en balanserad bild av krissituationer, såväl i USA som i Sverige. Det är klart att det är en världsnyhet att Manhattans finansdistrikt är stängt. Det är inte lika intressant om det sker en olycka i Alby. Men för den drabbade som står där ute är det lika eländigt. Som för en av alla de drabbade vi träffade på Staten Island; han hade förlorat sitt hem, sitt jobb och sin bil. Han hade bara kläderna han stod i. En klart positiv bild som både Ola Johannesson och Karin Andersson ändå vill förmedla är den starka lojalitet som invånarna visade varandra, framför allt bland volontärer och grannar. SOS 19

20 insats kundsupport Ny support ger snabbare svar SOS Alarm bygger en central kundsupport för tjänsterna säkerhet och jourtele i Västerås. En kund support i världsklass är målet. Text: Ylva Carlsson Foto: Tobias Ohls Charlotta Weigel, chef för SOS Alarms nya centrala kundsupport. SOS Alarm kundsupport, vad kan jag hjälpa dig med? Registrera ett nytt inbrottslarm? Javisst, det ordnar vi. Det råder febril aktivitet hos den nya kund supporten i Västerås. Här svarar 35 handläggare på frågor från kunder över hela landet. Nya medarbetare har rekryterats och utbildats under hösten. Utbildningen har handlat om allt från hur man bemöter en kund på bästa sätt till hur man konkret lägger upp en larmplan. Detta har skett samtidigt som cirka 50 personer, som tidigare arbetade med kundsupport på lokala SOS-kontor, har lämnat företaget. Varje ny medarbetare har fått en månads utbildning samt en månads handledning som ofta skötts av mer erfarna medarbetare. Det har varit en tuff omställningsperiod för alla inblandade, säger Charlotta Weigel, som i maj i fjol tillträdde som chef för kundsupporten. Istället för att samtalen hanteras av en och samma lokala kontaktperson fördelas de nu på flera personer i Västerås. Charlotta Weigel, som tidigare arbetat hos bland 20 SOS

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

SOS Alarm. Företagspresentation v https://www.youtube.com/watch?v=bszsvgjunu8

SOS Alarm. Företagspresentation v https://www.youtube.com/watch?v=bszsvgjunu8 SOS Alarm Företagspresentation https://www.youtube.com/watch?v=bszsvgjunu8 2014 v1.2 1 MISSION, VISION OCH KÄRNVÄRDEN SOS Alarms mission är att arbeta för ett tryggare samhälle. Affärsidén är att utveckla,

Läs mer

Välkomna till SOS Alarm

Välkomna till SOS Alarm Välkomna till SOS Alarm VISION Ett tryggare Sverige för alla MISSION Vi är navet som skapar trygghet och säkerhet SOS Alarm har en kritisk roll som nav i det svenska trygghetssystemet Från en statisk alarmeringskedja

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län Så klarar vi krisen Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län I Kronoberg har vi varit med om både stormar och översvämningar. Händelser som fick svåra konsekvenser för vårt län. Men det gav också

Läs mer

Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33

Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Nils Edsmalm TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-08 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 7 1 (7) HSN 1305-0577 Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering,

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

SOS Alarm Första länken i vårdkedjan. Från 112-samtal till dess ambulans är på plats

SOS Alarm Första länken i vårdkedjan. Från 112-samtal till dess ambulans är på plats Andreas Petersson SOS Alarm Första länken i vårdkedjan Från 112-samtal till dess ambulans är på plats De närmaste 40 minuterna Företaget SOS Alarm Sveriges nödnummer 112 SOS-centralen i Stockholm Prioriterings-

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet Stockholmsregionen växer Befolkningen ökar snabbt, fler personer rör sig i trafiken och transporterna ökar på vägar, järnvägar och med sjöfart. Små störningar

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt

Läs mer

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen Informationsplan vid kris Antagen av kommunstyrelsen 2012-08-30 101 Information vid kris Kommunens information vid kris syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Beslutad av kommunstyrelsen 2014-04-28, 28 Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Bakgrund och inledning Kommunen har det yttersta ansvaret för att människor som vistas där får den hjälp och det stöd

Läs mer

Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014

Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014 Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014 Ann Malmström, divisionschef Social omsorg Kristina Silverarfve, enhetschef Social omsorg Susanne Arnberg, stabschef Tekniska divisionen Stefan Ekholm, räddningschef

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang Instruktion för sjukvård vid publika evenemang i Kalmar län Arrangörsversion Giltighet Tills vidare. Målgrupp Arrangörer av publika evenemang i Kalmar län Ansvarig för dokumentet Kris och beredskapsenheten

Läs mer

Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld det är MSB:s vision Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Alla i samhället behöver

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Vid alla typer av kriser ska kommunens information vara:

Vid alla typer av kriser ska kommunens information vara: 1 (7) RIKTLINJE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING RIKTLINJE Riktlinje för information vid kris Sala kommuns information i samband med en olycka eller extraordinär händelse syftar till att ge drabbade, allmänhet,

Läs mer

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,

Läs mer

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005 PROMEMORIA DATUM VÅR REFERENS 17 januari 2005 05-000379 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Roland Svahn Avdelningen för nätsäkerhet 08-678 55 47 roland.svahn@pts.se Läget för telekommunikationerna

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan

SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan 1 Grafisk form och produktion: Incitera, www.incitera.se Foto: Daniel Jeminen Tryckt av EO Grafiska Stockholm 2008 SOS Alarm en strategisk partner till vården VI PÅ SOS

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n 2013-01-30 Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n Rutinen är antagen av styrgrupp F samverkan 2013-01-30 SOS Alarm har på uppdrag av Staten genom alarmeringsavtalet uppdraget

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

POSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer

POSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer POSOM psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer 2013-02-19 2013-02-19 1 (8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 2 1.1 Psykiskt och socialt omhändertagande... 2 1.2 Samarbetsorgan...

Läs mer

Kommunal krishantering

Kommunal krishantering Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt

Läs mer

Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse. Beslutad Uppdaterad

Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse. Beslutad Uppdaterad Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse Beslutad 2009-11-27 Uppdaterad 2016-05-26. 1 INNEHÅLL 1. Allmänt..3 2. Mål och riktlinjer...3 3. Ledning och ansvarsfördelning....3-4

Läs mer

Det kan gälla din säkerhet

Det kan gälla din säkerhet Det kan gälla din säkerhet Information till boende i Borlänge kommun Det oförutsedda kan hända Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, bland annat stora mängder kemikalier som gasol. Därmed

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län 1 Detta har hänt! Så arbetar vi med händelsen - i samverkan Normalläge Olycka! Kris! Fara! Kommun

Läs mer

Innehåll i kvällens information

Innehåll i kvällens information Innehåll i kvällens information Olycks- och brottsförebyggande arbete Handlingsplan för arbete mot grov och organiserad brottslighet Förebyggande arbete - hot och våld mot förtroendevalda Trygg politiker

Läs mer

Handlingsplan Trygg och säker

Handlingsplan Trygg och säker 1/7 Beslutad när: 2016-05-30 121 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2016:215-003 Ersätter: Gäller fr o m: 2016-05-30 Gäller t o m: 2018-12-30 Dokumentansvarig: Uppföljning: 2018 Säkerhetschef

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer Posom-plan Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer 1 Innehåll Krishanteringssystemet... 3 Psykiskt och socialt omhändertagande - POSOM... 4 När och hur skall planen användas...

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Kriskommunikationsplan. För Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Kriskommunikationsplan. För Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kriskommunikationsplan För Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kriskommunikationsplanen är en bilaga till Länsstyrelsens Krisledningsplan med rapportnummer 2013:105 Beslutande: Annika Braide, informationsenheten

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN 1 Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och bedriva verksamhet i. INLEDNING Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och

Läs mer

Motion från Tamas Lakatos (M) Om en säkrad hemsida

Motion från Tamas Lakatos (M) Om en säkrad hemsida UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2014-01-29 3 Motion från Tamas Lakatos (M) Om en säkrad hemsida Dnr SFN 2013/1053 Handlingar Serviceförvaltningens skrivelse, 2014-01-15 Motion Tamas Lakatos (M) Om en säkrad

Läs mer

Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål

Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål Kommunikationsplan INNEHÅLL Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål 2015 Civilförsvarsförbundet Adress:

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Trygghetsbokslut 2008

Trygghetsbokslut 2008 Trygghetsbokslut 2008 Vad då trygghetsbokslut? Vi vill ge dig en sammanställd bild och summerande beskrivning av det trygghets- och säkerhetsarbete som bedrivits i Näslanda kommun (läs Nässjö kommun och

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2)

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-11-02 Vår referens Pia Oredsson Birgersson Informationschef Pia.Oredsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Krisledningsplan

Läs mer

Kommunikationsstrategi år 2014 2016. Samhällsbyggnadsförvaltningen

Kommunikationsstrategi år 2014 2016. Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunikationsstrategi år 2014 2016 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 juli 2014 Kommunikationsstrategi för samhällsbyggnadsförvaltningen Gäller till 31 december 2016 Inledning Med kommunikation kan vi styra

Läs mer

BESLUT redigerad Dnr 12/626

BESLUT redigerad Dnr 12/626 BESLUT redigerad 2013-11-06 Dnr 12/626 1(6) bkdkd Krisplan för KMH I händelse av akut nöd eller krissituation: Rädda, larma, släck! 1. Andas djupt och försök bevara ditt lugn 2. Säkra platsen försök släcka

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNIKATIONSPOLICY Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNENS MÅL, AKTIVITETER OCH BESLUT STRÄVAR MOT ATT NÅ DEN GEMENSAMMA ÖVERGRIPANDE VISIONEN FÖR ÅR 2020 DET GRÖNA OCKELBO VI

Läs mer

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se

Läs mer

Samverkan vid hot om Suicid. Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne

Samverkan vid hot om Suicid. Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne Samverkan vid hot om Suicid Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne Bakgrund Suicid är att betrakta som ett stort folkhälsoproblem Vanligaste dödsorsaken bland män i åldrarna 15-44 år, näst

Läs mer

Kommittédirektiv. En samordnad alarmeringstjänst. Dir. 2015:113. Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015

Kommittédirektiv. En samordnad alarmeringstjänst. Dir. 2015:113. Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015 Kommittédirektiv En samordnad alarmeringstjänst Dir. 2015:113 Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och föreslå hur en nationell alarmeringsfunktion

Läs mer

Hur hanterar vi krisen? 21 maj 2015, Stephen Jerand, Polisområdeschef

Hur hanterar vi krisen? 21 maj 2015, Stephen Jerand, Polisområdeschef Hur hanterar vi krisen? 21 maj 2015, Stephen Jerand, Polisområdeschef 1 Detta har hänt! Så arbetar vi med händelsen - i samverkan Normalläge Olycka! Kris! Fara! Kommun Räddningstjänst Länsstyrelsen samordning

Läs mer

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Introduktion Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Handbok i Kriskommunikation Introduktion Innehåll Förord Vad är en kris? Vad innebär kriskommunikation? Sanningen finns hos mottagaren Medierna

Läs mer

Olycksfall och krisstöd

Olycksfall och krisstöd Olofströms kommun 1 (5) Krishanteringsplan för Olofströms kommun I denna handlingsplan tar vi upp åtgärder som kan behövas vid olycksfall, akut sjukdom, brand m.m. Dessa åtgärder kan även appliceras vid

Läs mer

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN. Dnr KS/2012:200-168

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN. Dnr KS/2012:200-168 KRISKOMMUNIKATIONSPLAN Dnr KS/2012:200-168 Innehåll 1 Kriskommunikationsplanens syfte... 3 2 Användning av kriskommunikationsplanen... 3 2.1 När ska kriskommunikationsplanen användas?... 3 3 Syfte och

Läs mer

Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun

Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun Inledning Under slutet av januari till mitten av februari 010 fick medborgarpanelen i Gnosjö kommun svara på en enkät om krisberedskap. Inga alternativ

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. Greta Berg SKL Trygghet & säkerhet

Sveriges Kommuner och Landsting. Greta Berg SKL Trygghet & säkerhet Sveriges Kommuner och Landsting Greta Berg SKL Trygghet & säkerhet Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd

Läs mer

En väg till framgångsrik samverkan. Dra nytta av Kronobergs och Jönköpings erfarenheter

En väg till framgångsrik samverkan. Dra nytta av Kronobergs och Jönköpings erfarenheter En väg till framgångsrik samverkan Dra nytta av Kronobergs och Jönköpings erfarenheter Länsstyrelsernas uppdrag är tydligt: Information, samordning och stöd för att främja en anslutning till Rakel. Behovet

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län

Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län Länsstyrelsen Västernorrland Styrdokument Sida 2 av 7 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Användningsområden... 3 2.1 Mötesformer med Lync...

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Dokumentation. Utrymningsövning UTÖ 14 april 2015. Första diskussionspunkterna:

Dokumentation. Utrymningsövning UTÖ 14 april 2015. Första diskussionspunkterna: Dokumentation Utrymningsövning UTÖ 14 april 2015 Första diskussionspunkterna: 1. Vart vänder man sig för att hitta bästa mottagningsort? 2. Vem har mandat att fatta beslut om mottagning? 3. Vet kommunerna

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning, instruktion 2015-02-03 Kommunchefen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014-2015

HANDLINGSPLAN 2014-2015 HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län

Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Börjesdotter Carina Datum 2016-01-18 Diarienummer KSN-2016-0063 Kommunstyrelsen Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Handlingsplan/ Krishantering

Handlingsplan/ Krishantering Handlingsplan/ Krishantering KATASTROFPLAN En dramatisk händelse, som en olycka eller ett dödsfall kan få stora konsekvenser för både den drabbade och hennes/hans omgivning. Därför är det viktigt att denna

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Internt

Läs mer

Kommunikation är samarbete

Kommunikation är samarbete Kommunikation är samarbete Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Kommunikation är samarbete Innehåll Samverkan Innehåll i kommunikation Organisation Informationsansvarig Kanalansvariga Drabbade/anhörigcenter

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer