Stefan Attefall. - bostadsbrist bakom dagens höga bopriser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stefan Attefall. - bostadsbrist bakom dagens höga bopriser"

Transkript

1 mars Stefan Attefall - bostadsbrist bakom dagens höga bopriser Foto: Håkan Flank 3 frågor var till Stefan Ingves och Martin Andersson Konsumentverket backade om konsumentkrediter

2 2 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 MARS 2011 VD har ordet Kära läsare, Inledningen på 2011 har varit kylslagen och vintern håller oss fortfarande i ett stadigt grepp. Samtidigt som termometern fortsätter att visa minusgrader har temperaturen på Bankföreningen varit hög. I december beslutade Bankföreningen att medverka till att riskerna i hushållens bolåneportfölj begränsas. Rekommendationen om amorteringar vid belåning över 75 procent har mottagits väl. Kombinationen av högre räntor, belåningstak och amorteringskrav har börjat verka avkylande på bostadsmarknaden. Det är helt uppenbart att effekterna av regelinitiativen efter finanskrisen har nått sin kulmen. Just nu har vi 33 remisser för besvarande med förslag på nya regleringar i Sverige och EU. Förslagen gäller inte bara kapitaltäckningsfrågor utan har breddats till krishantering, skattefrågor, uppföranderegler i värdepappersmarknaden, konsumentskyddsfrågor och bolagsstyrning. Den 1 mars hade finansutskottet en hearing med bland andra finansministern, riksbankschefen och Finansinspektionens generaldirektör. Den politiska retoriken handlade om att bankerna ska ha mer kapital. Dessutom vill man ställa högre krav på svenska banker och att kraven ska införas tidigare än i andra länder. Bakom finansministerns och myndigheternas syn finns en oro för hushållens skuldsättning, bostadsmarknadens utveckling, bankernas finansiering utomlands och sist men inte minst en allmän oro för vad statsfinansiella kriser i Europa kan få för följdeffekter. Som branschorganisation tar vi starkt avstånd från att svenska banker ska regleras annorlunda än banker inom EU. Genom de beslutade Basel IIIreglerna och implementeringen av dem i EU befinner vi oss redan mitt i en process som kraftigt skärper kapitaloch likviditetskraven för banker. En viktig utgångspunkt är att uppnå en enhetlig reglering inte bara inom EU utan även globalt. Det finnas därför ingen anledning att rusa iväg med egna regleringar, speciellt då svenska banker har en mycket god kapitalsituation. Egna initiativ och nationella särregleringar skapar bara konkurrensnackdelar för svenska banker och Sverige som nation. Den finansiella krisen blottade olikheter i regelverk och brist på samsyn mellan EU-ländernas tillsynsmyndigheter. EU måste därför skapa ett gemensamt regelverk och samordna tillsynen bättre så att eventuella problem i gränsöverskridande banker kan hanteras på ett effektivt sätt utan belastning på skattebetalarna. Det som har hänt innebär dock inte att vi ska ta steg bakåt i utvecklingen av den gemensamma marknaden. Istället måste vi ta ytterligare ett par steg framåt och se till att EU:s krishanteringsmekanism fungerar vid nästa kris. EU-kommissionen har nu ett förslag ute på konsultation som just syftar till att förbättra det gemensamma ramverket för krishantering. Regeringens resor går nu till Schweiz för att studera hur man reglerar den nationella banksektorn strängare än i omvärlden. Schweiz är dock inte medlem i EU och de större schweiziska bankerna har globala verksamheter i en storleksordning som inte är jämförbar med svenska bankers verksamhet i EU. Svenska banker är dessutom huvudsakligen baserade i regionen Norden och Baltikum, där regleringarna ska vara mer eller mindre desamma och där tillsynssamarbetet är mer utvecklat än i någon annan region. Jag förstår politikernas oro för att vi ska drabbas av en finansiell kris igen. Oron får dock inte leda till rädsla att fortsätta utveckla EU:s inre marknad och bygga de regleringar och system som behövs för att regeringar och myndigheter ska kunna lita på varandra. Om vi inte tror att regeringar och myndigheter kan samarbeta i en finanskris måste nästa steg i EU:s struktur vara att flytta ut ansvaret för de gränsöverskridande bankerna till en EU-myndighet. Kerstin af Jochnick, vd Bankföreningen Svenska Bankföreningens nyhets brev kommer ut med 6 nummer om året. Det publiceras på i PDF-format och skickas även med e-post till prenumerater. Svenska Bankföreningen, Box 7603, Stockholm Ansvarig utgivare: Kerstin af Jochnick Redaktion: Lena Barkman , Bodil Bjerre Sekund Form: Luxlucid Produktion: M Pacerek AB

3 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 MARS Svensk kommitté för krishantering tillsätts Regelverken för krishantering ska ses över och förbättras inför en framtida finanskris. Regeringen ger uppdraget till en nytillsatt kommitté som har fram till den 15 augusti 2012 på sig att föreslå åtgärder. Ordförande blir Thomas Franzén, tidigare chef för Riksgäldskontoret. Övriga ledamöter är Agneta Bäcklund, justitieråd Högsta domstolen, Lars Hörngren, chefsekonom Riksgäldskontoret, Irma Rosenberg, doktor i nationalekonomi och före detta vice riksbankschef samt Gustaf Sjöberg, docent i juridik vid Stockholms universitet. Dessutom ska experter ingå i kommittén, vilka är ännu okänt. Som branschorganisation för bankerna utgår Bankföreningen från att vi får delta i arbetet, säger Åsa Arffman, jurist på Bankföreningen. Kommittén ska samråda med berörda myndigheter och organisationer. Myndigheterna är främst Riksbanken, Riksgäldskontoret, Finansinspektionen och regeringskansliet. Regelverken för krishantering ska i första hand förebygga och mildra kriser, i andra hand lösa en eventuell kris så effektivt som möjligt. Skattebetalarnas intressen ska värnas och allmänhetens förtroende för banksystemet säkerställas. Tillräckliga verktyg Det som ska ses över är exempelvis stödlagen och stabilitetsfonden, reglerna för rekonstruktion, myndigheternas roll och befogenheter samt överprövning av myndighetsbeslut. Tillräckliga verktyg ska finnas för regeringen och berörda myndigheter att hantera systemviktiga institut med problem, däribland möjligheten att överta ägandet och rekonstruera och avveckla banken. Ett verktyg är exem- pelvis kapitaltillskott som kan konstrueras så att ett låneinstrument konverteras till eget kapital i vissa situationer (contingent capital). Det finns även behov av att se över de regelverk som ska tillämpas för att avveckla banker och andra kreditinstitut vid en ordinarie process; här avses konkurslagen (1987:672) och bestämmelserna om likvidation av banker. Tydligare ansvar En av kommitténs uppgifter är att förtydliga ansvarsfördelningen och samspelet mellan Riksbanken, Riksgäldskontoret, Finansinspektionen och regeringskansliet, främst Finansdepartementet. Kommittén ska även överväga om en författningsreglering av begreppet finansiell stabilitet bör införas. Samtliga regler måste ta hänsyn till den gränsöverskridande verksamhet som präglar de större finansiella institutet samt den krisreglering som utvecklas och diskuteras inom EU och globalt. Bankföreningens vd Kerstin af Jochnick är ordförande för den arbetsgrupp inom Europeiska bankföreningen, EBF, som har hand om krishantering. Gruppen ger förslag och lämnar synpunkter till EUkommissionen hur regelverk och tillsyn kan förbättras inom EU när det gäller krishantering av gränsöverskridande banker. Sprid inflyttningsdagarna över hela månaden! För att kunderna ska slippa väntetid rekommenderar Bankföreningen sina medlemsbanker att sprida datum för tillträdesdag vid överlåtelser av bostäder över hela månaden. Överlåtelser av fastigheter och bostadsrätter sker oftast vid månadsskiften eller mitt i en månad. Det medför extra hög arbetsbelastning vissa dagar för banker och mäklare, vilket kan resultera i långa väntetider för köpare och säljare. Bankföreningen, Mäklarsamfundet, Svenska Fastighetsmäklarförbundet samt SBAB har därför inlett ett samarbete som syftar till att minska belastningen dessa dagar och få processerna att fungera smidigare.

4 4 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 MARS 2011 Stefan Attefall - bostadsministern ser ingen bubbla Foto: Håkan Flank Att bostadsbrist är en av orsakerna bakom de höga bostadspriserna i Sverige är något som ofta glöms bort i debatten, tycker bostadsminister Stefan Attefall. - Jag är inte orolig för utlåning som bygger på sunda faktorer.

5 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 MARS Det är morgonen då vintern åter gör Stockholm till en vit undantagsvärld. Alla har inte kunnat ta sig till jobbet den här dagen, men bostadsminister Stefan Attefall är på plats i sitt vindskupeaktiga rum, redo att tala om bostadsmarknaden. Vad tänker du om utvecklingen av bopriser och bolån? Jag definierar det inte som att vi har någon bubbla just nu. Men vi har självklart oroande tendenser när skuldsättningen ökar i snabbare takt än ekonomin. Skulle vi få en kraftig ekonomisk störning från omvärlden, en internationell konjunkturnedgång som drabbar Sverige, följt av arbetslöshet, då kan en allt för hög skuldsättning bli ett samhällsekonomiskt problem. Ökar fortfarande Tror du att de åtgärder man har vidtagit hittills, bolånetak och amorteringskrav, och fortsatta räntehöjningar från Riksbanken är tillräckliga för att dämpa utvecklingen? Dämpa, ja. Frågan är hur mycket. Även om vi minskar ökningtakten så är det fortfarande en ökning. Minskade ränteavdrag har förts fram som ett verktyg för att kyla ner bostadsmarknaden, av bland andra Carl B Hamilton, Folkpartiets ekonomiskpolitiska talesperson. Du har dock sagt att du är emot det. Varför? Ur bostadsmarknadssynpunkt får du en negativ effekt. Det försvårar nyproduktion i och med att det höjer kostnaden för människor som ska låna för att köpa ny bostad. Dessutom är det en statsfinansiell kostnad därför att du då måste sänka kapitalvinstskatten motsvarande. Netto skulle det kosta många miljarder. Att bostadsbrist är en av orsakerna bakom de höga bostadspriserna i Sverige är något som ofta glöms bort i debatten, tycker Stefan Attefall. Till skillnad från en del av dagens europeiska krisländer som haft hög prisökningstakt trots hög nyproduktion, så har vi i Sverige haft hög prisökningstakt i kombination med låg bostadsproduktion. Enligt Stefan Attefall investerar Sverige hälften så mycket i byggsektorn sett i relation till BNP som övriga OECDländer. Ett mått som Bankföreningen tagit fram visar samma sak ur en annan synvinkel. Jämför man befolkningsökningen med bostadsproduktionen i olika länder kan man se att det går fem människor på varje nybygge i Sverige, vilket är högst bland jämförbara länder. I Finland råder relationen en person ett nybygge. Stora ungdomskullar Bostadsbristen gäller inte längre bara storstäderna och universitetsstäderna, även mindre kommuner börjar märka av det. Och problemet förvärras: ungdomskullarna som kommer ut på bostadsmarknaden är extremt stora de närmaste åren. Bostadsbristen hotar också regeringens ambition att få fler i arbete. Människor kan kanske inte ta jobb som är lediga därför att de inte kan få tag på bostad. Det försämrar ekonomins utvecklingskraft. Vad gör du som bostadsminister åt det? Det gäller att se till att den här uppåtgående kurvan som vi har nu av kraftigt ökande bostadsproduktion i Sverige, att den stiger ytterligare ett snäpp och ligger kvar på en högre nivå under en längre tid. Prognosen för det här året är nya bostäder. Men Bostadskreditnämnden, BKN, talar om ett behov på minst per år. Byggbranschen brukar tala om minst Hur ska ökningen gå till? Subventioner ger Stefan Attefall i varje fall inte mycket för. Det skapar bara ryckighet och gör att byggföretagen sitter och väntar på hur de nya subventionerna ska se ut. Och inte har det hjälpt tidigare heller: de nordiska grannländerna har utan subventioner byggt dubbelt så mycket som Sverige med subventioner, påtalar han. Det måste komma fram byggbar mark. Här har kommunerna ett jätteansvar. Men det handlar om hela processen: mark, detaljplaner, översiktsplaner, avskaffa regelkrångel. Något som bidragit till att göra det krångligt är att kommunerna kan ställa upp egna regler gällande exempelvis miljö och tillgänglighet. Lovvärda syften visserligen, men olika byggregler i olika Fortsättning på nästa sida. Stefan Attefall Roll: civil- och bostadsminister. Förra mandatperioden var bostadsfrågorna uppdelade på Finansdepartementet och Miljödepartementet. Ledamot av Kristdemokraternas partistyrelse. Bakgrund: ordförande i riksdagens finansutskott , gruppledare för Kristdemokraterna i riksdagen , chefredaktör för tidningen Kristdemokraten, förbundsordförande för Kristdemokratiska ungdomsförbundet Hemvist: född i Lyckselse, bor numera i Jönköping Avkoppling: soffan därhemma, en bok eller tidning, lite smågodis dödskallar med lakrits- och hallonsmak Läser: historiska romaner av Ken Follet kanske inte nobelpristagare i stilistik, men klart bra Det visste du inte: hyfsad vattenskidåkare, tog sig runt Stockholm marathon i somras

6 6 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 MARS 2011 Fortsättning från föregående sida. kommuner gör det svårt för byggföretag att uppnå skalfördelar. Det är ett samtal jag måste föra med kommunerna. Vi måste ha enklare regler, tydligare regler och förhoppningsvis mer likartade regler. Bland det som redan är genomfört finns en ny plan- och bygglag som börjar gälla den 2 maj samt höjd skattefri gräns för att hyra ut en del av sin bostad. Gränsen är sedan årsskiftet kronor per år. Det gör att man förhoppningsvis får fler människor att hyra ut, till exempel när barnen är utflugna och man får en övervåning i sin villa ledig. Att använda befintligt bestånd bättre kan ge snabba resultat, medan nyproduktion tar sin tid. Där kan även rot-avdraget hjälpa till, tror Stefan Attefall. Man kanske kostar på sig att sätta in en extra dörr eller dusch, och på så sätt få en bra uthyrningsdel. Att rot-avdraget skulle ha bidragit till ökade bolån är inget som bekymrar honom. Nej, inte om banken gör en vettig kreditprövning. Sköter bankerna sitt jobb och ser till att det är kunder som kan betala sina lån, då är det inget problem. Jag är inte orolig för utlåning som bygger på sunda faktorer. Men jag tycker det är helt riktigt av Bankföreningen att gå ut med en rekommendation att man ska amortera på sina lån, särskilt om det är en hög andel av marknadsvärdet. Frivillighet och sunt förnuft tycker Stefan Attefall över huvud taget är att föredra framför tvingande regler. Fyrkantiga regler Lagstiftning blir alltid trubbigt. Med rekommendationer kan du ha en smidig tillämpning. Vad gäller amorteringskrav kan det ibland hända att kunderna har andra lån som är viktigare att betala bort först. Men det är klart, tar inte bankerna ansvar och utvecklingen skenar, då måste vi gripa in. Då blir det fyrkantigare regler, som ju varken banker eller kunder gillar. Hur tycker du att bankerna sköter sig? Ja, flera banker verkar ju ha hängt på Bankföreningens rekommendation. Jag hoppas alla gör det. Högt skatteuttag på nya investeringssparkontot För att underlätta för privatpersoner att spara i aktier och fonder föreslår regeringen att man inrättar en ny sparform, investeringssparkontot, med enklare skatteregler. Schablonskatten grundar sig dock på orealistiska förväntningar om aktieutvecklingen. Idén med investeringssparkonto är att det skapas en box där man får sälja och köpa värdepapper och fondandelar utan att de vanliga bestämmelserna om kapitalvinst och -förlust blir tillämpliga. I stället påförs spararen årligen i deklarationen en förtryckt schablonintäkt som ska beskattas. Det är positivt att man gör det lättare för vanliga sparare att köpa och sälja värdepapper. Vi slipper de inlåsningseffekter som finns idag när Man har utgått från en aktieutveckling på över 8 procent per år folk drar sig för att sälja på grund av de komplicerade skattereglerna, säger Marie Rosvall. Schablonintäkten beräknas utifrån det genomsnittliga värdet av tillgångarna på kontot vid fyra olika tillfällen, inklusive de insättningar som gjorts under året, liksom finansiella instrument som har överförts. Att alla årets insättningar ska räknas med, oavsett om pengarna finns kvar på kontot eller inte, är för att man vill undvika att folk säljer tillgångarna på kontot lagom till årsskiftet och på så sätt undgår beskattning. Vi tror dock att den risken är överdriven och tycker i så fall att man ska införa flera mättillfällen i stället för att införa en fiktiv beskattning, som folk lär ha svårt att acceptera. Det talas redan om en dold förmögenhetsskatt. På kontot får man förvara finansiella instrument upptagna till handel på reglerad marknad i EU eller motsvarande utanför EES, fondandelar och kontanta medel, så kallade investeringstillgångar. Kvalificerade andelar, det vill säga aktier som ägs av ett fåmansföretag, får inte förvaras på kontot. Papper från handelsplattformar godtas inte, vilket är en begränsning för spararen, men det kan även påverka den ekonomiska situtaionen för bolag som ligger på handelsplattformar, påpekar Marie Rosvall. Något som har efterfrågats i debatten är en form av startrabatt så att spararna verkligen flyttar gammalt inlåst sparande till denna nya enklare form. Annars riskerar kontot att inte bli den succé som regeringen hoppas på, utan mycket gammalt sparande fortsätter att ligga kvar inlåst. Stark kritik har också framförts mot kalibreringen av skatteuttaget. Man har utgått från en värdeutveckling på aktier på över 8 procent per år och över 7 procent på fondandelar, vilket är orealistiskt. Det leder till ett skatteuttag på 1,7 procent, som är på tok för högt, säger Marie Rosvall. Bestämmelserna föreslås träda ikraft den 1 januari Regeringen måste då lämna proposition till riksdagen senast i september för att den ska kunna behandlas under höstriksdagen. Tidsschemat är således ganska pressat men regeringen tror verkligen på den här idén och vill se det igång till 2012.

7 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 MARS Kerstin af Jochnick invald i E-legitimationsnämnden Pågående konsultationer EU-kommissionen Financial Sector Taxation EU-kommissionen ställer frågor kring antagandet att den finansiella sektorn skulle vara underbeskattad. Regeringen har beslutat inrätta en E-legitimationsnämnd från årsskiftet. Den övergripande målsättningen med bildandet av en E-legitimationsnämnd är att skapa förutsättningar för en väl fungerande svensk e-legitimation som kan skapa stark tillit till verksamheten såväl i Sverige som internationellt. Svensk e-legitimation ska möjliggöra för såväl användare som offentlig sektor att på ett effektivt sätt etablera och nyttja e-tjänster vilka kräver e-legitimationer och eller signering. Beslutet om inrättande av en E-legitimationsnämnd bygger på ett betänkande av Utredningen om bildande av en E-legitimationsnämnd. Betänkandet är just nu föremål för remissbehandling. E-legitimationsnämnden leds av Stig Jönsson, generaldirektör för Lantmäteriet. Bankföreningens vd Kerstin af Jochnick är ledamot av nämnden. Eva Ekenberg är anställd som kanslichef. Publicerat: 22 februari 2011 Svarstid:19 april 2011 Framtida regelverk för banker i kris Den 20 oktober 2010 tillkännagav EU-kommissionen sina planer för en ny EU-ram för krishantering i finanssektorn. Kommissionens nu aktuella konsultation innehåller de tekniska detaljer som ligger tillgrund för ramverket. Konsultationen bör läsas tillsammans med kommissionens meddelande av den 20 oktober Publicerat: 6 januari 2011 Svarstid: 3 mars 2011 Nordiskt skattemöte på Bankföreningen Experter från Norge, Danmark, Island och Sverige träffades i Stockholm i februari för att diskutera gemensamma frågor och dela med sig av erfarenheter från hemlandet. Skatter har gått från att vara en nationell angelägenhet till att vara EU-gemensamma eller globala frågor. Då blir det än viktigare att söka kontakt och hitta gemensamma ståndpunkter. Dessutom finns likheter mellan de nordiska skattesystemen, eftersom man har lånat mycket i lagstiftningen från varandra, säger Marie Rosvall, Bankföreningens skatteexpert och värd för mötet. Bland de ämnen som togs upp var skattemyndigheters önskan att få allt fler uppgifter om bankkunderna, bankskatt i relation till det banker redan betalar till stabilitetsfonder samt EU:s framtida momssystem som EU-kommissionen nyligen tagit upp till diskussion igen. Frågorna kring FATCA, nya amerikanska krav på utlämnande av information till deras myndigheter, bekymrar oss alla. Och vad gäller momsen finns det många gemensamma beröringspunkter mellan oss i Norden. Studie av räntebegränsningar Ett konsultföretag har på EU:s uppdrag gjort en omfattande kartläggning av förekomsten av regleringar av utlåningsräntor i EUländerna. EU vill nu få synpunkter på vilka effekter räntebegränsningar kan ha för tillgången till krediter, överskuldsättning, produktutbudet, konkurrensen med mera, och om det finns behov av EU-åtgärder. Publicerat: 25 januari 2011 Svarstid: 22 mars 2011 EU-strategi för grupptalan EU vill säkerställa medborgarnas och småföretagens möjligheter att ta till vara sina rättigheter. Publicerat: 4 februari 2011 Svarstid: 30 april 2011

8 8 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 MARS 2011 Pågående konsultationer Användningen av alternativ tvistlösning för att lösa konsumenttvister i EU EU har undersökt förekomsten av alternativa tvistlösningsmekanismer, ADR, i olika länder. I Sverige fullgörs denna funktion av Allmänna reklamationsnämnden, ARN. EU har utfärdat rekommendationer om ADR och i flera direktiv hänvisas till att det bör finnas en möjlighet för konsumenterna att använda sig av ADR, eftersom det är en smidigare och billigare lösning än att driva tvisten i domstol. I konsultationen ställs frågor om hur ADR kan fungera bättre i olika avseenden. Publicerat: 18 januari 2011 Svarstid: 15 mars 2011 Grönbok om momsens framtid Grönboken fokuserar på moms utifrån perspektivet administrativ effektivitet samt harmonisering för att uppnå ett momssystem förenligt med ambitionen om en inre marknad. Ny hemsida för SPAR-registret I januari 2009 tog Skatteverket över ansvaret för statens personadressregister, SPAR, från InfoData som tidigare hanterat det. Nyligen lanserade Skatteverket en ny hemsida med information om registret samt de tjänster som erbjuds och hur de kommer att utvecklas. De tjänster som InfoData tidigare erbjudit finns kvar under 2011, men Skatteverkets tjänster kommer i vissa delar att skilja sig från dagens utbud. Skillnaderna gäller främst detaljer i hur SPAR-tjänsterna tillhandahålls och är uppbyggda avseende definition av tjänsterna, format i data som lämnas ut samt tekniska anslutningsmöjligheter. Ytterligare information finns på Statens personadressregister, SPAR, är ett offentligt register som omfattar alla personer som är folkbokförda i Sverige, både svenska och utländska medborgare. Publicerat: 1 december 2010 Svarstid: 31 maj 2011 Motpartsrisk Konsultationen handlar om kapitaltäckningskrav för bankers exponeringar mot central motpart, CCP, och om hanteringen av Credit Valuation Adjustments, CVA. Baselkommittén har tidigare lagt fram ett förslag om högre kapitalkrav för exponeringar mot en CCP som just nu är föremål för en konsekvensstudie, QIS. EU-kommissionens konsultation bygger på Baselkommitténs förslag men fångar upp frågeställningar som är viktiga för implementeringen inom EU. Publicerat: 9 februari 2011 Svarstid: 9 mars 2011 Bankföreningen i FI:s sanktionspanel Bankföreningen deltar i Finansinspektionens expertpanel för utvärdering av sanktioner och regler. Panelens övriga deltagare kommer från Fondhandlarföreningen, Försäkringsförbundet, Fondbolagens förening och Konsumenternas bank- och finansbyrå. Dessutom har professor Wiweka Warnling Nerep, professor Annina Persson och advokat Robert Ohlsson utsetts att vara med. Bankföreningen bidrar gärna i Finansinspektionens kvalitetssäkringsprocess genom att kommentera beslut och föreskrifter, säger Åsa Arffman, jurist på Bankföreningen.

9 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 MARS Regeringen måste agera i frågan om leasingredovisning! Förslaget till leasingredovisning som redovisningsorganen IASB och FASB presenterat har så allvarliga brister att det inte kan läggas till grund för en ny redovisningsstandard. Det var budskapet när Bankföreningen tillsammans med Svenskt Näringsliv och Finansbolagens Förening uppvaktade statssekreterare Magnus Graner på Justitiedepartementet i februari. Förslaget är inte är tillräckligt genomarbetat och lever inte upp till de krav som kan ställas på hög kvalitet på redovisningsstandarder, säger Mats Stenhammar, redovisningsexpert på Bankföreningen. Leasing har stor betydelse för kapitalförsörjning och investeringar. En vedertagen uppskattning är att leasing utgör näringslivets största externa finansieringskälla och står för 20 procent av nyinvesteringarna i maskiner och inventarier. När det gäller nya transportmedel finansieras 60 procent genom leasing. Idag följer noterade bolag i Europa de standarder som är utfärdade av International Accounting Standards Board, IASB. Under de senaste åren har IASB samarbetat med dess amerikanska motsvarighet Financial Accounting Standards Board, FASB, för att ta fram ett gemensamt globalt regelverk för redovisning av leasing. Näringslivet stödjer utvecklingen av ett globalt regelverk. Men det förslag till ändrad redovisning av leasing, som nu har presenterats av IASB och FASB, har allvarliga brister och kan inte läggas till grund för en ny redovisningsstandard. Dagens redovisningsmodell för leasing fungerar dessutom väl, säger Mats Stenhammar. Vi vill därför att regeringen aktivt ska verka för att EU tydliggör för IASB att det krävs en gedigen behovs- och konsekvensanalys samt att intressenterna bör få möjlighet att ta ställning till ett mer genomarbetat förslag innan IASB och FASB går till beslut. Detta är nödvändigt innan en ny standard för leasing ska antas och tillämpas inom EU. Pågående konsultationer FASB/IASB Financial Instruments: Hedge Accounting Förslag om säkringsredovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Publicerat: 9 december 2010 Svarstid: 9 mars 2011 Financial Instruments: Amortised Cost and Impairment Kompletterande förslag om villkor för nedskrivning av finansiella tillgångar. Publicerat: 31 januari 2011 Svarstid: 1 april 2011 Offsetting Financial Assets and Financial Liabilities Förslag om nettning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Publicerat: 28 januari 2011 Svarstid: 28 april 2011

10 GästskribenteRna 10 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 mars 2011 Mer eget kapital och mindre risk Anders Vredin docent i nationalekonomi, vd för SNS och ordförande i Konjunkturrådet Per Strömberg professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och chef för Stockholm Institute for Financial Research Arvid Wallgren forskningsledare vid SNS Foto: Allan Seppa, SNS Foto: Dan Dry Foto: Allan Seppa, SNS De tre gästskribenterna ingår i SNS Konjunkturråd 2011 och har medverkat i senaste nummer av Konjunkturrådets rapport Miljö, arbete och kapital. Att krisen fick så stora realekonomiska effekter berodde framför allt på att den finansiella sektorns skuldsättning hade vuxit sig för stor, att priset på risk hade blivit för lågt och risktagandet för högt. Höjda kapitalkrav på bankerna innebär bättre buffertar och är den viktigaste policyåtgärden i kölvattnet av krisen. Men det är också nödvändigt med en starkare Finansinspektion och en ny obeståndslagstiftning för finansinstitut. Däremot är många andra regleringsförslag, som ökade likviditetskvoter, kapitalkrav på hedgefonder eller reglering av ersättningar i finansiella företag troligen verkningslösa eller skadliga. Världsekonomin drabbades av den största nedgången sedan depressionen på 1930-talet. Den svenska finansmarknaden och Sveriges banker har klarat sig förhållandevis väl, trots sin omfattande utlåning i Baltikum och turbulensen kring Carnegie och HQ Bank. Det betyder dock inte att det svenska finansiella systemet är fulländat. Årets rapport från SNS Konjunkturråd föreslår flera åtgärder för ett starkare och stabilare finansiellt system. Att låntagarna får bära lite mer av den verkliga kostnaden av sina lån är samhällsekonomiskt attraktivt Även om makroekonomiska obalanser bidrog till krisen, var anledningen till varför krisen blev så omfattande och fick så stora realekonomiska konsekvenser den stora skuldsättningen och det höga risktagandet i den finansiella sektorn. Problemet med skuldsättningen i finansiella sektorn är att staten implicit garanterar bankernas upplåning eftersom systemviktiga finansinstitut inte kan tillåtas fallera. Statens åtagande att rädda banksystemet vid kriser innebär därför en subvention till finansiellt risktagande som behöver motverkas med olika regleringar. Det viktigaste receptet för en effektivare kontroll över bankernas skuldsättning är helt enkelt högre kapitalkrav. Vi tror inte att höjda kapitalkrav för banker och försäkringsbolag kommer att innebära några större samhällsekonomiska kostnader, vilket många kritiker hävdar med hänvisning till att eget kapital är en dyrare finansieringsform än lån. Vi menar att det argumentet inte håller eftersom det ignorerar det faktum att kostnaden för eget kapital blir lägre med en lägre skuldsättning tack vare att risken för aktieägarna minskar. Aktieägarna kommer därför att kräva en lägre riskkompensation och kapitalkostnaden kommer inte att förändras till någon större del. Till den del bankernas

11 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 MARS upplåningskostnad faktiskt stiger beror detta till största delen på att den del av bankernas finansiering som garanteras av staten minskar. Detta anser vi vara något eftersträvansvärt, eftersom finansieringskostnaden nu bättre motsvarar bankernas verkliga risk. Att hushållens och företagens räntor också kommer att stiga något, är av motsvarande skäl också samhällsekonomiskt attraktivt: låntagarna kommer att bära lite mer av den verkliga kostnaden av sina lån, i stället för att denna kostnad subventioneras av skattebetalarna. Därutöver anser vi att ett mer effektivt konkursförfarande som tillåter en kontrollerad rekonstruktion av insolventa banker bör vara en högprioriterad fråga för regeringen. Konjunkturrådet menar också att Finansinspektionen bör få en starkare, mer oberoende ställning och tillföras betydligt mer resurser. Det senare är särskilt viktigt eftersom mycket av implementeringen av de nya internationella regelverken kommer att ligga på den lokala tillsynsmyndigheten. Samtidigt finns det i debatten förslag till åtgärder som vi hävdar är onödiga och till och med kan vara direkt skadliga. Det gäller till exempel statlig styrning av ersättningssystem och principer för bolagsstyrning. De frågorna hanteras bäst av ägarna. Den centrala policyaspekten är att ägarna själva bör bära konsekvenserna av bankernas risktagande. Det ger dem incitament att skapa välavvägda ersättningssystem. Ett annat exempel är EU:s införande av kapitalkrav på riskkapital- och hedgefonder. Dessa åtgärder riskerar driva ut verksamheten ur Europa som då går miste om det positiva bidrag de här aktörerna ger till effektiviteten på de finansiella marknaderna och utvecklingen i de företag de finansierar. Med mer kapital kommer den svenska finansmarknaden fungera bättre och ha större motståndskraft mot framtida störningar. Det vinner både finansbranschen och svensk ekonomi i sin helhet på. Anders Vredin Per Strömberg Arvid Wallgren Konsumentverket backade om konsumentkrediter I det nya allmänna rådet om konsumentkrediter som började gälla den 1 februari har Konsumentverket hörsammat flera viktiga synpunkter från Bankföreningen. Bland annat krävs inte längre kontantinsats vid kortbetalningar. Konsumentverkets allmänna råd syftar till att tydliggöra hur den nya konsumentkreditlagen, som trädde ikraft den 1 januari, ska tillämpas. Det gäller sådant som bestämmelserna om god kreditgivningssed, information vid marknadsföring, förhandsinformation, kreditprövning, kreditavtalet, ångerrätt, kontantinsats, förbehåll om återtaganderätt samt kreditförmedling. Bankföreningen var kritisk till flera förslag i det utkast till allmänt råd som skickades ut på remiss i december förra året. Konsumentverket har nu hörsammat ett flertal av branschens synpunkter i yttrandet. Vi är lättade över att Konsumentverket har kvar undantaget för kontantinsats vid löpande krediter precis som i det stod i det allmänna rådet från Hade undantaget tagits bort hade det fått allvarliga konsekvenser för kreditkortsbetalningar, säger Marie-Louise Ulfward, jurist på Bankföreningen. Bankföreningen ser också med tillfredställelse på att Konsumentverket omformulerat grunderna för beräkningen av effektiv ränta i bilaga 1 till det allmänna rådet. I det första utkastet till allmänt råd föreslogs att den effektiva räntan skulle anges med den antagna kredittiden fem år som grund för beräkningen i marknadsföringen. Detta trots att förordningen om effektiv ränta uppställer krav på att i avtalet ange den effektiva räntan beräknad utifrån den avtalade kredittiden. Nu har Konsumentverket istället angivit att den effektiva räntan, med beaktande av villkoren, ska beräknas för en kredit som utgör ett representativt exempel. Med det menas den vanligast förekommande kreditsituation som kreditgivaren kan förutse. Det svarar bättre mot de krav som uppställs i konsumentkreditdirektivet och gör att den effektiva räntan blir ett bättre jämförelseinstrument, säger Marie-Louise. Hur påverkas Bankföreningens medlemmar av det allmänna rådet? Våra medlemmar omfattas av de delar som rör marknadsföring av krediter eftersom det är endast dessa avsnitt som berör kreditgivare vars verksamhet kräver tillstånd av Finansinspektionen, säger Marie-Louise. Härnäst kommer Finansinspektionen att uppdatera sitt allmänna råd om konsumentkrediter, vilket väntas träda ikraft den 1 augusti Marie-Louise Ulward Jurist, Bankföreningen

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Effekter av bolånetaket

Effekter av bolånetaket Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING

Läs mer

FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO

FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO Vad är ett Investeringssparkonto? Investeringssparkontot är en schablonbeskattad sparform som är tillgänglig för privatpersoner och dödsbon från och med den

Läs mer

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision Vårt uppdrag Det här är Finansinspektionen FI FI är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Riksdag och regering har gett oss i uppdrag att bidra till att det finansiella systemet fungerar

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom Likviditetsregleringarna och dess effekter Lars Frisell, Chefsekonom Många lärdomar för tillsynsmyndigheter från krisen Kredit- och likviditetsriskerna i de komplexa, värdepapperiserade produkterna Tveksamheten

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1) REGERINGSRAPPORT 1 (4) Hanteringsklass: Öppen 2015-03-13 Dnr 2015/215 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen )

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen ) 2014-03-10 REMISSVAR Finansmarknadsavdelningen FI Dnr 14-2616 Finansdepartementet (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om investeringssparkonto; SFS 2011:1268 Utkom från trycket den 13 december 2011 utfärdad den 1 december 2011. Enligt riksdagens 1 beslut föreskrivs följande. Innehåll 1 Denna

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 212-8-3 Publicerad i september 213 Regeringsgatan 38, Box 763 SE-13 94 Stockholm t: +46 ()8 453 44 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll 1 Den ekonomiska situationen

Läs mer

Krishantering av banker 2013-10-07

Krishantering av banker 2013-10-07 Krishantering av banker 2013-10-07 Dagens agenda Före och efter krisen en överblick Det nya ramverket för krishantering av banker Bankunionen Kartan ritas om före Finansdepartementet Tillsyn Reglering

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Redovisningen av leasing går åt fel håll

Redovisningen av leasing går åt fel håll 1 FINANSBOLAGENS FÖRENING Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 7 februari 2011 Redovisningen av leasing går åt fel håll Leasing har stor betydelse för kapitalförsörjning och investeringar I

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Översyn av statsskuldspolitiken

Översyn av statsskuldspolitiken Översyn av statsskuldspolitiken Kerstin Hessius 2014-02-19 Utredningens deltagare Kerstin Hessius, särskild utredare Sara Bergström, utredningssekreterare, Magnus Dahlberg, utredningssekreterare juridik

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statliga garantier till banker m.fl.; SFS Utkom från trycket den utfärdad den X oktober 2008 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning

Läs mer

FI:s arbete i de europeiska tillsynsmyndigheterna. 10 juni 2014

FI:s arbete i de europeiska tillsynsmyndigheterna. 10 juni 2014 FI:s arbete i de europeiska tillsynsmyndigheterna 10 juni 2014 1 Agenda Välkommen, Martin Noréus De europeiska tillsynsmyndigheterna; översikt och uppdrag, Christina Ohlén Riktlinjernas tillämplighet i

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-2866 Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Viktiga frågor inom konsumentskyddet Försäkringsföreningens årsmöte 15 april 2010

Viktiga frågor inom konsumentskyddet Försäkringsföreningens årsmöte 15 april 2010 Viktiga frågor inom konsumentskyddet Försäkringsföreningens årsmöte 15 april 2010 Martin Andersson Bakgrund Finansinspektionens uppdrag: Stabilt och effektivt finansiellt system Konsumentskydd Finansinspektionens

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Basel III - skärpta regler för banker

Basel III - skärpta regler för banker Basel III - skärpta regler för banker 44 Baselkommittén presenterade nyligen ett nytt regelverk för banker, det så kallade Basel III. Det omfattar i grova drag nya och skärpta krav på kapital och likviditet

Läs mer

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar ANFÖRANDE DATUM: 2007-04-19 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Konferens: Bank & Finans Outlook (Affärsvärlden), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring 2013-09-19 FI Dnr 13-795 (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Uppdaterat förslag

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Innehåll Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB... 3 1. Förvaring av tillgångar på investeringssparkontot... 3 2. Överföring

Läs mer

Investeringssparkonto (ISK)

Investeringssparkonto (ISK) Investeringssparkonto (ISK) Investeringssparkonto hos Strukturinvest Fondkommission Samla ditt sparande i strukturerade placeringar och fonder. Med ett investeringssparkonto (ISK) kan du enkelt omplacera

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder; SFS 2014:798 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 19 juni 2014. Enligt riksdagens

Läs mer

EU-Kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ("Liikanen")

EU-Kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut (Liikanen) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00015 Er referens: Fi2014/ 496 1 (8) 2014-03-10 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen fi.registrator@regeringskansliet.se EU-Kommissionens förordningsförslag om

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2015-09-07 September 2015 Blasieholmsgatan 4B, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Tfn: E-post: Christian

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer OTC-derivatmarknaden fyller en viktig funktion i det finansiella systemet. På denna marknad måste därför riskhanteringen vara god och transparensen hög. En EU-förordning som syftar

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Yttrande över Finansdepartementets remiss Resolution en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över Finansdepartementets remiss Resolution en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) Regelrådet är ett av regeringen utsett oberoende organ vars huvuduppgifter är att: 1. Ta ställning till om nya eller ändrade regler är utformade så att de uppnår regelgivarens syfte på ett enkelt sätt

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) 1. Poster som ger stabil finansiering 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om

Läs mer

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Varför finns Finansinspektionen? Finansinspektionen (FI) arbetar för att kunder i Finland tryggt ska kunna sköta sina ärenden hos tjänsteleverantörer

Läs mer

Investeringssparkonto

Investeringssparkonto Allmänna villkor från 2013-01-15 Definitioner Annat Eget konto: Sådan depå och/eller konto som inte är ett Investeringssparkonto och som kunden, eller Länsförsäkringar Bank AB (publ), nedan Länsförsäkringar

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder; SFS 2015:397 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 17 juni 2015. Enligt riksdagens

Läs mer

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120)

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120) 2006-08-16 REMISSVAR Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Amina Lundqvist 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

Yttrande. Svensk Försäkring har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ovan angivna förslag. Svensk Försäkring har följande synpunkter.

Yttrande. Svensk Försäkring har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ovan angivna förslag. Svensk Försäkring har följande synpunkter. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ju 2011/8586/KO Yttrande Stockholm 2012-01-09 Yttrande över Europeiska kommissionens förslag till direktiv om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och till

Läs mer

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57)

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) 2014-12-19 Rnr 67.14 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på tjänstepensionsföretagsutredningens

Läs mer

Investeringssparkonto

Investeringssparkonto Investeringssparkonto schablonbeskattning av finansiella instrument Sofi Nyström och Erik Sjöstedt Syfte Förenkla för privatpersoner att spara i finansiella instrument faktisk inkomst på tillgångarna på

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Depå hos Strukturinvest inom ramen för olika depåförsäkringar

Depå hos Strukturinvest inom ramen för olika depåförsäkringar Depåförsäkring Depå hos Strukturinvest inom ramen för olika depåförsäkringar Gillar du enkelhet och smidighet när det handlar om ditt sparande? Då har vi en god nyhet. Nu kan du samla ditt sparande i strukturerade

Läs mer

Sammanfattning. Inlaga 2015.indd 9 2014-12-17 11:02

Sammanfattning. Inlaga 2015.indd 9 2014-12-17 11:02 Sammanfattning Skulder skapar möjligheter: en entreprenör kan realisera sina idéer och ett ungt hushåll kan köpa sin första bostad. Men skulder kan också begränsa möjligheter: entreprenörens projekt kan

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Självregleringen på den svenska värdepappersmarknaden

Självregleringen på den svenska värdepappersmarknaden Självregleringen på den svenska värdepappersmarknaden Självregleringen på den svenska värdepappersmarknaden äringslivet har ett starkt intresse av att bidra till en god etik på värdepappersmarknaden.

Läs mer

Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio

Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio Bakgrund Efter Lehman-kraschen 2008 blev det uppenbart att många stora systemviktiga banker hade tagit på sig omfattande likviditetsrisker. De hade

Läs mer

Stockholm den 19 december 2014

Stockholm den 19 december 2014 R-2014/1742 Stockholm den 19 december 2014 Till Finansdepartementet Fi2014/3021 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 september 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

Begäran om uppgifter om bolåneräntor, upplåningskostnader och inlåningsräntor

Begäran om uppgifter om bolåneräntor, upplåningskostnader och inlåningsräntor KKV1000, v1.2, 2011-02-05 ÅLÄGGANDE 2012-06-20 Dnr 387/2012 1 (5) Begäran om uppgifter om bolåneräntor, upplåningskostnader och inlåningsräntor Konkurrensverkets uppdrag består i att arbeta för en effektiv

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 10.5.2012 2012/2037(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om genomförandet av direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal (2012/2037(INI))

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten. Förhandsinformation om konsumentkrediter 2014-09-01 Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

Yttrande över promemorian Förstärkt insättningsgaranti (Fi2015/3438)

Yttrande över promemorian Förstärkt insättningsgaranti (Fi2015/3438) 2015-09-15 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 15-9094 Finansmarknadsavdelningen/Bankenheten (Anges alltid vid svar) 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

Genomlysning av bankernas räntesättning av bolån

Genomlysning av bankernas räntesättning av bolån DELRAPPORT Genomlysning av bankernas räntesättning av bolån AUGUSTI 2013 Augusti 2013 Dnr 13-6490 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Information som kan öka insynen i hur bolåneräntan bestäms 6 Bankspecifika

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004 Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 24 Innehållsförteckning sida: 1. Inledning... 1 2. Marknadsförutsättningar... 1 3. Instituten på den svenska bolånemarknaden... 4 4. Utlåningsförändringar...

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Förhandsinformation om konsumentkrediter Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna återger

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9)

Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9) 2013-05-31 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 13-2574 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Det måste gå att lita på konsumentskyddet (SOU 2014:4)

Det måste gå att lita på konsumentskyddet (SOU 2014:4) 2014-05-19 REMISSVAR Justitiedepartementet Konsumentenheten FI Dnr 14-3638 103 33 Stockholm (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

Delårsrapport för januari - juni 2014

Delårsrapport för januari - juni 2014 Delårsrapport för januari - juni 2014 Delårsrapport för januari-juni 2014 Styrelsen för Södra Hestra Sparbank, org nr 528500-6408 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27 Antagen av kommunfullmäktige 8 Vimmerby kommun 1/12 1. ns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning

Läs mer

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter Skattesystemets betydelse risker och möjligheter ingemar.rindstig@se.ey.com 0705-24 33 00 Seniorvärldskonferensen, Göteborg 2015-04-22 Ekonomin - för brukaren Stor betydelse för framtidens Äldres boende

Läs mer

2015-06-30. Regelverk. Rörelseregler. Inledning

2015-06-30. Regelverk. Rörelseregler. Inledning 2015-06-30 Regelverk Rörelseregler Inledning Benämningen Bankernas finansbolag förekommer i denna beskrivning trots att finansbolag inte längre är något självständigt juridiskt begrepp och bankernas finansbolagsverksamhet

Läs mer

Granskning av fastighetsmäklare

Granskning av fastighetsmäklare Granskning av fastighetsmäklare Björn Nordlund Villaägarnas Riksförbund 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning och slutsatser... 3 3. Syfte... 5 4. Metod... 5 5. Avgränsningar och urval... 5 6. Resultat...

Läs mer

Uppgift Medlemmar etc Svensk anknytning Webbadress. namn. Se förkortning EBA, Euro Banking ABE. Association for Financial Markets

Uppgift Medlemmar etc Svensk anknytning Webbadress. namn. Se förkortning EBA, Euro Banking ABE. Association for Financial Markets ABE AFME ARC Se förkortning EBA, Euro Banking Association Association for Financial Markets in Europe Accounting Regulatory Representerar institut som bedriver värdepappershandel. Kommittén är underställd

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011 Aktiemarknadsnämnden firade år 2011 sitt 25-årsjubileum. Nämnden har sedan starten hösten 1986 utvecklats till en väletablerad institution på den svenska aktiemarknaden

Läs mer

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00060 Er referens: FI Dnr 14-6258 1 (6) 2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm finansinspektionen@fi.se Kapitalkrav för svenska banker Översyn av åtgärder

Läs mer

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO)

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) REMISSVAR 2007-07-26 Dnr 2007/1124 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) Riksgälden

Läs mer

Anna Kinberg Batra. - styr finansutskottet i riksdagen

Anna Kinberg Batra. - styr finansutskottet i riksdagen april 2011 2 Anna Kinberg Batra - styr finansutskottet i riksdagen Foto: Lars Nyman Stora befogenheter för framtida finanskrishanterare Svenska säkerställda obligationer marknadsförs utomlands 2 Bankföreningens

Läs mer

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet.

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet. Placeringspolicy Inledning Hörselskadades Riksförbund, HRF, väljer från fall till fall om gåvor i form av fonder eller aktier ska säljas direkt eller vara kvar som långsiktig placering. Primärt arbetar

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Förhandsinformation om konsumentkrediter Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna återger

Läs mer

Öppen utfrågning om finansiell stabilitet ur ett konsumentperspektiv

Öppen utfrågning om finansiell stabilitet ur ett konsumentperspektiv KKV2002, v1.2, 2011-02-05 ANFÖRANDE 2012-03-15 1 (5) Öppen utfrågning om finansiell stabilitet ur ett konsumentperspektiv Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid Riksdagens finansutskott

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Riksbanken välkomnar i stort de förslag som Finansinspektionen framför i remisspromemorian Kapitalkrav för svenska banker.

Riksbanken välkomnar i stort de förslag som Finansinspektionen framför i remisspromemorian Kapitalkrav för svenska banker. E S T A B L I S H E D 1 6 6 8 Protokollsbilaga A Direktionens protokoll 140626, 3 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00

Läs mer

Utvecklingen på bolånemarknaden

Utvecklingen på bolånemarknaden RAPPORT DEN 21 FEBRUARI 2008 DNR 07-12625-399 2008:6 Utvecklingen på bolånemarknaden INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKT 2 Förutsättningar 2 Omfattning och kvalitet 2 Kreditrisk i utlåning mot småhus

Läs mer

Finansiella kriser i ett internationellt perspektiv

Finansiella kriser i ett internationellt perspektiv ANFÖRANDE DATUM: 2006-09-12 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Köpenhamn SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer