Forskning och Innovation i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forskning och Innovation i Sverige"

Transkript

1 Forskning och Innovation i Sverige en internationell jämförelse Preliminär version

2 Förord För att Sverige både skall kunna utnyttja de möjligheter och bemästra de utmaningar som följer av globaliseringen, krävs innovation och förnyelse. Detta ställer stora krav på strategiska satsningar i forskning och utveckling. För att få en bättre bild av Sveriges nuvarande position och konkurrenskraft har VINNOVA genomfört en internationell jämförelse av forskning och innovation. Jämförelsen baseras på tillgänglig data och sätter in Sverige i en global kontext. Rapporten avser att belysa centrala dimensioner för en hållbar tillväxt. Syftet är att skapa underlag för ökad insikt i de utmaningar och möjligeter som föreligger. Förhoppningsvis kan den också stimulera till en bred diskussion om vad som bör göras, och vilka prioriteringar som är nödvändiga för att Sverige, även på lång sikt, ska vara konkurrenskraftigt i den ökande globaliseringen. Rapporten har sammanställts av Göran Marklund, Rolf Nilsson och Patrik Sandgren på VINNOVAs Avdelning för Strategiutveckling och är en del i arbetet med projektet Forsknings- och Innovationspolitisk Framsyn. Föreliggande version av rapporten kommer att kompletteras och revideras efter de diskussioner som kommer att föras inom ramen för framsynsprojektet under hösten 27. En slutgiltig version av rapporten beräknas föreligga i januari 28. VINNOVA, september 27 Göran Marklund Avdelningsdirektör, VINNOVA 2

3 Innehåll Sammanfattning Inledning Globaliseringens utmaningar och möjligheter FoU och innovation för hållbar tillväxt Studiens disposition FoU- och innovationsinvesteringar Forskning vid universitet och högskolor Forskning och utveckling vid forskningsinstitut FoU- och andra innovationsinvesteringar i företag Näringslivets totala innovationsinvesteringar FoU i små och medelstora företag Forskning en liten del av FoU-verksamheten i företag Riskkapitalinvesteringar Kommentar Kompetensresurser Antal högutbildade i internationell jämförelse Naturvetare och tekniker i ekonomin Forskarutbildade i ekonomin Kommentar FoU- och innovationssamarbete Samarbetsmönster i innovationsprocesser FoU-samarbete högskola-näringsliv Vetenskaplig sampublicering högskola-näringsliv Uppdragsforskning Forskartjänster Forsknings- och innovationsmiljöer Kommentar Vetenskaplig konkurrenskraft Antal vetenskapliga publikationer Totalt antal publikationer Publicering inom olika vetenskapliga områden Vetenskaplig kvalitet Kommentar Innovativ konkurrenskraft Patentering Total patentering Patentering inom IKT och bioteknik

4 6.2 Innovation i befintliga företag Produktinnovation och produktimitation Nyföretagande Totalt nyföretagande FoU-baserat nyföretagande Kommentar Forsknings- och innovationspolicy Offentlig FoU-finansiering och FoU-incitament Sveriges FoU-finansiering i internationell jämförelse Sveriges offentliga FoU-finansiering och FoU-incitament Statlig finansiering av och incitament för FoU i företag Offentliga FoU-incitament till företag Sammanlagda offentliga satsningar på FoU i företag Offentligt sådd- och riskkapital Offentlig innovationsupphandling Kommentar

5 Sammanfattning Sverige har ett bra utgångsläge. De flesta indikatorer visar att Sverige positionerat sig bland de ledande länderna eller över medelsnittet. Det finns dock betydande orosmoment: Sveriges offentliga investeringar i FoU har minskat i relation till BNP. De offentliga FoU-investeringarna, inklusive skatteincitament för FoU, ligger inte längre i det internationella toppskiktet. Satsningar på behovsmotiverad forskning för innovation i näringsliv och offentlig sektor stagnerar, främst pga. minskad militär FoU. I fråga om de samlade forsknings-, utvecklings- och innovationsinvesteringar tillhör Sverige ett av de länder som investerar mest i förhållande till landets samlade resurser. Den absoluta merparten av de svenska investeringarna finansieras av näringslivet. Noterbart är att FoU-verksamheten i Sverige domineras av en handfull multinationella företag. Sedan 21 visar dock FoU-investeringarna en nedåtgående trend. Minskningen gäller både den offentliga finansieringen och inom vissa sektorer av näringslivet. Sveriges totala offentliga investeringar i FoU, i en internationell jämförelse, begränsade och Sverige saknar skatteincitament för FoU vilket många andra länder har. Karaktären på den svenska forskningsfinansieringen har också förändrats över tid. En tydlig förändring är att den blivit allt mer konkurrensinriktad. Universitet och högskolor måste därför i ökad utsträckning söka externa medel både nationellt och internationellt. Detta har skapat ett tryck att bibehålla och utveckla attraktionskraft och konkurrenskraft genom en tydligare profilering. Därmed har också intresset för, och satsningar på, starka forsknings- och innovationsmiljöer ökat. Institutsektorn, som i andra länder står för en ansenlig del av mer marknadsnära forskning, är liten i Sverige. För närvarande pågår dock en omstrukturering av de industrinära instituten, som kan medföra en förstärkt internationell konkurrenskraft för den svenska institutsektorn. Kompetensresurserna i Sverige har successivt förstärkts. Antalet högutbildade har ökat och Sverige ligger idag, vid en internationell jämförelse, relativt väl till. En relativt stor andel av de svenska forskarna är dessutom unga. I internationell jämförelse är en relativt stor andel av företagen i Sverige är involverad i innovationsaktiviteter. Sverige visar också en hög nivå vad 5

6 gäller samarbete för att generera innovationer. Sett över tiden har denna andel dessutom ökat. Däremot tyder befintliga uppgifter på att utbytet mellan forskningsutförare inom näringslivet och akademin inte är så omfattande som i många andra länder. Företagsfinansieringen av forskningen vid svenska universitet och högskolor är internationellt sett låg och förekomsten av delade tjänster begränsad. Generellt sett håller svensk forskning en hög vetenskaplig kvalité och svenska forskare är produktiva. Resultaten är särskilt framstående inom livsvetenskaper, särskilt biomedicin och klinisk medicin. Sett över tiden finns dock tendenser till försvagning av den forskningsmässiga kvaliteten. Även sett till den tekniska konkurrenskraften har Sverige en relativt stabil position. Mätt i antalet internationella patent ligger Sverige bland de tio ledande länderna. De svenska patenten är dock, liksom FoU-investeringarna, koncentrerade till en handfull FoU-intensiva storföretag. Globalt har patenteringen inom IT och telekom ökat kraftigt, men för svensk del uppvisar området en fallande trend, vilket är ett tecken på en försämrad konkurrenskraft. En viktig faktor i förnyelsen av näringslivet är framväxten av nya företag. De data som finns på nyföretagandet är dock inte entydiga. Sverige placerar sig å ena sidan bland de länder som har en relativt låg, och fallande andel individer som säger sig vara villiga att starta företag. Samtidigt uppvisar dock Sverige en trendmässig ökning i antalet nya företag. Det kan också tilläggas att tillgången på riskkapital i Sverige, vilken ofta framställs som en kritisk faktor för nya företag, är relativt god vid en jämförelse med andra länder. De flesta investeringarna är dock koncentrerade till mogna företag med en tydlig ekonomisk potential. Detta innebär att den reella tillgången på kapital i förkommersiella faser är mer begränsad än vad data ger sken av. I Sverige finns det, generellt sett, få insatser baserade på mekanismer för market pull, dvs. insatser som stärker efterfrågan på innovativa produkter och insatser direkt till FoU i företag. Det bör också understrykas att den behovsmotiverade forskningen - som primärt kan förväntas understödja innovationer - i en internationell jämförelse är liten i Sverige. Dessutom innebär de hittills genomförda neddragningarna i den behovsmotiverade militära forskningen och de ytterligare neddragningar som kan förutses de närmaste åren reella minskningar av den behovsmotiverade svenska forskningen. Nationell Policy för Forskning och Innovation en framtidsinriktad omvärldsanalys. 6

7 1 Inledning Syftet med denna studie är att ge underlag för diskussion och reflektion inom ramen för projektet Forsknings- och Innovationspolitisk Framsyn, som under 27 genomförs av i samspel mellan många aktörer i det svenska forsknings- och innovationssystemet. Projektet avses ge underlag för den forskningspolitiska propositionen 28. Huvudansvariga för projektet är IVA och VINNOVA. Denna studie omfattar indikatorbaserade internationella jämförelser av investeringar i forskning, utveckling och innovation respektive resultat av sådana investeringar på vetenskap och innovation. Studien innehåller också internationella jämförelser av offentliga satsningar och incitament för forskning, utveckling och innovation. Studien bör relateras till tre andra underlagsrapporter som görs inom ramen för projektet Forsknings- och Innovationspolitisk Framsyn. En av dessa analyserar framtidsscenarier för andra länders offentliga satsningar på forskning, utveckling och innovation, baserat på olika länders policystrategier för framtiden. Denna studie har titeln Nationell Policy för Forskning och Innovation en framtidsinriktad omvärldsanalys. En annan rapport redovisar erfarenheterna av respektive diskuterar motiv och förutsättningar för satsningar på konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer. Denna studie har titeln Starka forsknings - och innovationsmiljöer i Sverige: Utmaningar för Sverige i en globaliserad värld. En tredje rapport är en bred diskussion om forskningens roll i samhället. Den har titeln Forskningens roll i samhället. 1.1 Globaliseringens utmaningar och möjligheter Globaliseringen förändrar förutsättningarna för forskning, innovation och tillväxt. Världens länder, människor och organisationer integreras alltmer med varandra. En viktig effekt av den ökade globala integrationen är en ökad tillväxt i möjligheterna till värdeskapande, kunskapsgenerering och social utveckling. Förutsättningarna för tillväxt och utveckling ökar således i takt med globaliseringen. Den globala tillväxten har också ökat avsevärt det senaste decenniet. En annan effekt av kritisk betydelse för den framtida globala utvecklingen är den markant ökade belastningen på jordens resurser och ekosystem som följer i globaliseringens spår. Ökad tillväxt i allt fler delar av världen genererar ökade ekologiska belastningar. Markant förbättrade miljöprestanda i 7

8 produkter, produktionsprocesser och samhälle kommer att vara av avgörande betydelse för den globala utvecklingen. En tredje viktig effekt av globaliseringen är att konkurrensen ökar mellan organisationer, individer och länder ökar då alltfler aktörer deltar på samma marknader. För länder gäller konkurrensen i hög grad att skapa de internationellt bästa förutsättningarna för kompetensutveckling, vetenskap, innovation och affärsutveckling. Politiken har med andra ord i allt större utsträckning blivit konkurrensutsatt. Långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt är grunden för nationellt välstånd. Innovation och förnyelse i näringsliv och samhälle är förutsättningar för hållbar tillväxt. Forskning och utveckling är kritiska investeringar för innovation och förnyelse. Länders konkurrenskraft är avgörande för deras förmåga att generera hållbar tillväxt. Konkurrenskraft kan analyseras i flera dimensioner. I denna rapport analyseras Sveriges internationella konkurrenskraft med fokus på forskning, innovation och tillväxt. Syftet är att rapporten ska ligga till grund för vidare analyser och diskussioner inför den forsknings- och innovationsproposition som aviserats till hösten 28. Materialet baseras på kvantitativa indikatorer. Globaliseringen innebär både utmaningar och möjligheter för svensk tillväxt och välfärd. Konkurrensen intensifieras till följd av att varor och tjänster köps och säljs i global skala och att priser tenderar att sjunka över tid. Några av förutsättningarna för globaliseringen är att produktionsfaktorernas rörlighet ökat till följd av internationella avregleringar på t.ex. handelsområdet och tillkomsten av lågkostnadsländer i Östeuropa och Asien samt det finansiella kapitalets tryck på ständigt ökande avkastning. Globaliseringens konsekvenser är flerfaldiga. En viktig faktor är dock att konkurrensen ökar, vilket skapar ökad press på kontinuerlig förnyelse av affärer och företag. På kort sikt ökar trycket på effektivisering av verksamheter. På längre sikt är innovation en nödvändig förutsättning för företags, branschers och länders internationella konkurrenskraft. För Sverige har konkurrensen från låglöneländer i Östeuropa och Asien kommit att innebära att företag i arbetsintensiva branscher i ökad utsträckning flyttar ut standardiserad produktion och rutiniserade tjänster. Men utflyttning sker också av kunskapsintensiva jobb och forskning. För att stärka sin konkurrenskraft söker företag tillgång till arbetskraft med hög kompetens och till miljöer med kvalificerad FoU. 1 1 Isaksson, P, 26. 8

9 För att uppnå konkurrensfördelar på globala marknader tenderar företag att specialisera sig på ett färre antal verksamheter. Därigenom kan innovationsoch förnyelsekraften på dessa områden stärkas. Företag kan, och måste långsiktigt, möta den globala konkurrensen med produktinnovationer. Det innebär att nya varor och tjänster utvecklas med mer efterfrågade och förbättrade egenskaper som inte kan kopieras så snabbt. De företag som inte klarar att ta fram nya internationellt konkurrenskraftiga produkter kommer i förlängningen att tvingas till priskonkurrens. De delar av verksamheterna inom olika produktområden som andra företag utför med högre kvalitet eller effektivare avvecklas och köps istället från dem. Det kan gälla såväl stödfunktioner i verksamheten som komponenter i produkterna. Sådana omstruktureringsprocesser kallas ofta för outsourcing. Outsourcing till utländska leverantörer, sk. offshoring, kan innebära att näringslivet i Sverige krymper. 2 Kostnadspressen till följd av den internationella konkurrensen medför också att företag ständigt tvingas rationalisera sin verksamhet för att sänka sina kostnader. Jakten på sänkta kostnader sätter även press på snabbare och effektivare transporter, minskad eller avskaffad lagerhållning, utveckling av ny produktionsteknik och effektiviserad produktutveckling. Samtidigt pressas leverantörer att producera billigare. Globaliseringen driver således på en ökande rationalisering i alltmer specialiserade företag och företagsnätverk. 1.2 FoU och innovation för hållbar tillväxt Innovation innebär utveckling och kommersialisering av varor och tjänster eller produktions- och distributionsprocesser. Det är därför viktigt att betona att för att innovationer skall komma till stånd krävs alltid ett visst mått av utvecklingsarbete. Vid inkrementell innovation är andelen utvecklingsarbete ofta begränsat. Vid mer radikal innovation krävs vanligen betydande utvecklingsarbete och ofta även forskning. Innovationer förutsätter således utvecklingsarbete eller forskning, ofta båda. 3 De produkter som det svenska näringslivet lever på att sälja idag är resultatet av gårdagens investeringar. Imorgon har någon annan lärt sig att göra liknande produkter bättre eller billigare, ofta bådadera. Företagens förmåga 2 VINNOVA, VP 26:1 3 Det bör understrykas att den officiella FoU-statistiken, både i Sverige och internationellt, underskattar det totala utvecklingsarbete som bedrivs i näringsliv och offentlig verksamhet. Det finns flera orsaker till detta. Den viktigaste är att FoU är en verksamhet som främst genererar immateriella tillgångar i form av kunskap och kompetens. Det innebär att den vanligtvis är svår att kvantifiera. Därför är det primärt den FoU-verksamhet som formaliseras i organisatoriska termer, såsom särskilda FoU-enheter eller FoU-processer som fångas i statistiken. 9

10 att skapa innovationer - nya eller bättre produkter och processer - är avgörande för deras internationella konkurrenskraft. En viktig förutsättning för detta är investeringar i forskning och utveckling (FoU). Flertalet innovationer uppstår i kombinationer av behov och kunskaper. Företag investerar merparten av sina FoU-resurser på att förbättra befintliga varor, tjänster och processer utifrån kunskap om kunders efterfrågan. I allmänhet investeras en mindre del av FoU-investeringarna i produkter som tillfredställer ännu inte artikulerad efterfrågan. Företag är mycket sällan självförsörjande på den kunskap och kompetens som är nödvändig för att utveckla innovationer. De använder sig av andra företag, kunder och leverantörer samt av universitet, högskolor och forskningsinstitut. Forskningen vid dem kan bidra till företags innovationer på ett flertal sätt. Den kan bidra med att generera nya kunskapsmässiga och tekniska möjligheter respektive med kunskap för att lösa specifika tekniska och organisatoriska problem. Forskningen utvecklar också en kunskaps- och kompetensbas som företag kan nyttiggöra via rekrytering. Den forskning som bedrivs vid universitet, högskolor och forskningsinstitut är i huvudsak offentligt finansierad. En ny studie visar att det också på branschnivå föreligger ett positivt samband mellan branschers FoU-intensitet och exporttillväxt: ju högre FoUintensitet desto högre exporttillväxt. Förklaringen till detta är att FoU genererar internationellt konkurrenskraftiga innovationer som kan exporteras. 4 En generell slutsats från forskningen om ekonomiska effekter av FoUinvesteringar är att dessa, i genomsnitt, genererar ett ekonomiskt värde som klart överstiger kostnaderna för dessa investeringar. Det huvudsakliga skälet till detta är att sådana investeringar i allmänhet genererar stora multiplikatoreffekter i form av lärande och imitationsinvesteringar som uppstår till följd av de innovationer som investeringarna resulterar i. 5 Vissa empiriska studier pekar på att den genomsnittliga multiplikatoreffekten, genom s.k. externa effekter (eller spill-over ), kan vara högre än 1. 6 Det är också tydligt från forskningen att den samhälleliga avkast- 4 Andersson, M. & Johansson, S Baumol, W. J., The Free-Market Innovation Machine analyzing the growth miracle of capitalism, 22, Princeton University Press, New Jersey, 6 Coe and Helpman, International R&D spillovers, European Economic Review, 1995, 39(5), pp , Guellec, D. and Van Pottelsberghe de la Potterie, B, R&D and productivity growth: panel data analysis of 16 OECD-countries, OECD, 21, STI, Working Papers, no. 21/3, Paris, OECD, Links between policy and growth: cross-country evidence, OECD Economic Outlook no 68, 2, pp , Bassanini, A., Scarpetta, S. and Hemmings, P., Economic growth: the role of policies and institutions. Panel data evidence from OECD countries, OECD, Economic Department Working Papers, no 283, 21, Paris. 1

11 ningen från FoU-investeringar generellt sett är flera gånger högre än den privata. 7 En översikt av studier på företagsnivå visar att den totala samhälleliga marginalavkastningen av FoU-investeringarna ligger mellan 9 och 1 procent, medan enbart den privata ligger mellan 7 och 69 procent. Den relativt stora diskrepansen mellan den privata och samhälleliga avkastningen motiverar offentligt stöd till FoU-investeringar. För radikala innovationer som får stor spridning i samhället kan tillväxteffekterna vara synnerligen stora. Om statlig politik kan bidra till framväxten av radikala innovationer, så är det ett mycket starkt argument för lönsamheten hos sådan verksamhet. Det finns även stöd i forskningen för att storskaliga, radikala, teknologiskiften sällan kommer till stånd utan offentlig inblandning. 8 Den offentligt finansierade forskningens förmåga att generera nya vetenskapliga och teknologiska resultat överstiger vanligen den privata sektorns förmåga och intresse för att använda dessa. För internationellt konkurrenskraftiga innovationssystem, som genererar effektivt nyttiggörande av offentliga kunskapsinvesteringar behövs därför effektiva mekanismer, strukturer och organisationer. Forskningen visar samtidigt att positiva tillväxteffekter av offentliga FoU-investeringar förutsätter noggrann utformning av FoUstöd Studiens disposition I kapitel 2 FoU- och innovationsinvesteringar studeras hur Sverige står sig i en internationell jämförelse avseende satsningar på FoU och innovation. Tonvikten ligger på näringslivets satsningar. Vidare studeras internationaliseringen av FoU-verksamheten samt utvecklingen av riskkapitalförsörjningen. I Kapitel 3 Kompetensresurser görs internationella jämförelser avseende andelen högutbildade. Kapitel 4 FoU- och innovationssamarbete behandlar benägenheten att samverka vid utvecklandet av innovationer. Särskild tonvikt läggs i kapitlet på samarbete mellan UoH och näringsliv. I Kapitel 5 Vetenskaplig konkurrenskraft studeras den vetenskapliga produktionen i termer av vetenskapliga publikationer. Den teknologiska utvecklingskraften studeras i kapitel 6 Innovativ konkurrenskraft där såväl pa- 7 Baumol, W. J., The Free-Market Innovation Machine analyzing the growth miracle of capitalism, 22, Princeton University Press, New Jersey, pp , Wolff, E.N., Spillovers, Linkages and Technical Change, Economic Systems Research 9, 1997, 9-2, 8 Ejermo, Olof, Kerstin Enflo och Astrid Kander, Offentlig forskning och utveckling och tillväxt, CIRCLE, 26 9 Ejermo, Olof, Kerstin Enflo och Astrid Kander, Offentlig forskning och utveckling och tillväxt, CIRCLE, 26 11

12 tentering, omsättning från nya produkter och nyföretagande används som indikatorer. I kapitel 7 Forsknings- och innovationspolicy studeras statens satsningar på FoU till såväl volym som inriktning. 12

13 2 FoU- och innovationsinvesteringar Forskning och utveckling (FoU) utgör de viktigaste investeringarna i innovationer med högt förädlingsvärde. Med forskning avses att systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap och nya idéer. Utvecklingsarbete är att systematiskt och metodiskt utnyttja forskningsresultat, vetenskaplig kunskap och nya idéer för att åstadkomma nya produkter, processer och nya system eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana. I internationell jämförelse satsas det i Sverige, i förhållande till ekonomins storlek, stora resurser på forskning och utveckling. År 25 uppgick FoUinvesteringarna i Sverige till knappt 14 miljarder kronor, vilket motsvarade nästan 3,9 procent av BNP. Endast i Israel är FoU-investeringarna större i relation till ekonomins storlek (figur 2.1). Figur 2.1 FoU som andel av BNP och fördelad på utförarkategorier år 25 Israel Sverige Finland (24) Japan (24) Schweiz (24) Korea (24) USA (24) Tyskland (24) Danmark (24) Frankrike (24) Företagssektorn Universitet och högskolor Statliga institut och myndigheter Övriga organisationer (inkl. kommuner och landsting) Belgien (24) Storbritannien (23) Nederländerna (24) Norge (24),5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Procent av BNP Källa: SCB för Sverige och OECD för övriga länder I Sverige utförs FoU i en, jämfört med de flesta andra länder, markant tvådelad struktur, dominerad av å ena sidan, och främst, företag och å andra sidan universitet och högskolor. År 25 utfördes cirka 74 procent av FoUverksamheten i företag och 21 procent i universitet och högskolor. Företagen finansierar till stor del sin egen FoU, 89 procent år 25. Omkring 4 procent av företagens FoU-investeringar finansieras i Sverige av offentliga finansiärer. Finansieringen av forskning vid universitet och högskolor kommer huvudsakligen från offentliga finansiärer, knappt 8 procent 13

14 år Privata fonder och stiftelser finansierade 25 cirka 1 procent och företag omkring 5 procent. Sverige placerar sig alltså i den absoluta världstoppen när det gäller FoUinvesteringar i relation till ekonomins storlek. I absoluta tal är de dock relativt små i ett globalt sammanhang. Omräknat till köpkraftsjusterade amerikanska dollar hamnar de svenska FoU-investeringarna först på trettonde plats(figur 2.2). FoU-investeringarna i USA var nästan 28 gånger större, Japans 1 gånger större, Kinas 1 gånger större och Tysklands drygt 5 gånger större. Av OECD-ländernas totala FoU-investeringar utgör den svenska andelen cirka 1,5 procent. Figur 2.2 FoU-investeringar år 25 i OECD-länder (miljarder köpkraftsjusterade US dollar) Miljarder PPP $ , , 115,2 61,7 4,4 USA (24) Japan (24) Kina Tyskland Frankrike Storbritannien (24) Källa: OECD MSTI 26 32,2 31,6 21,8 17,9 16,7 14,6 13,2 11,6 11,4 9,6 8,8 7,6 6,5 6,2 5,7 4,6 4,5 3,7 3,1 3, Korea Kanada Italien (24) Ryssland Taiwan (24) Spanien Australien (24) Sverige Nederländerna (25) Israel Schweiz (24) Österrike Belgien Finland Danmark Sydafrika Turkiet (24) Singapore Norge Mellan åren var Sverige det land som i relation till BNP investerade mest resurser i FoU. År 21 passerades Sverige av Israel. I Sverige ökade FoU-investeringarna under hela 199-talet för att nå som sin topp 21. Därefter har FoU-investeringarna som andel av BNP minskat och uppgick år 25, som nämnts ovan, till cirka 3,9 procent av BNP. 1 I denna finansiering inkluderas anslag från de sju forskningsstiftelser som i mitten av 199-talet bildades med de tidigare löntagarfondsmedlen som grund. 14

15 Figur 2.3 Totala FoU-utgifter som andel av BNP Procent av BNP Israel Sverige 5, Finland Japan USA Korea 4,5 Danmark Frankrike Tyskland Kanada 4, Belgien Storbriannien Nederländerna Norge 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Källa: OECD MSTI 27 Noteras bör att FoU-investeringar i småföretag med färre än 5 anställda för första gången inkluderades i 25 års FoU-undersökning. För 25 inkluderades även FoU-verksamheten i kommuner och landsting som inte tidigare undersökts. Därmed är siffrorna för år 25 inte helt jämförbara med de för tidigare år. 11 Om data för företag med färre än 5 anställda och FoUverksamheten vid kommuner och landsting räknas bort från 25 års statistik uppgår de totala FoU-investeringarna i Sverige till ca 3,6 procent. Nedgången i Sveriges FoU-investeringar har inneburit att Sveriges försprång gentemot andra länder minskat (figur 2.3). Huvuddelen av den totala FoU-verksamheten i Sverige utförs i näringslivet. Det är också där som ökningen av FoU-investeringarna under 199-talet, i förhållande till BNP, skett. Nedgången i FoU-investeringarna sedan 21 kan förklaras av minskade FoU-investeringarna i näringslivet, främst i de multinationella företagen. FoU-verksamheten utanför näringslivet har i relation till BNP varit i det närmaste konstant under de senaste 15 åren (figur 2.4). 11 Eftersom flertalet länder i sina FoU-studier undersöker småföretags FoU-verksamhet är dock jämförbarheten med andra länder bättre för 25 än för tidigare år. 15

16 Figur 2.4 FoU-utgifter i Sverige fördelade på utförande sektor som andel av BNP Procent av BNP 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1, Totalt Företagssektorn Universitet & högskolor Statliga myndigheter & institut Kommuner och landsting Övriga organisationer,5, Källa: SCB, 27, Forskning och utveckling (FoU) i Sverige Forskning vid universitet och högskolor Forskningsvolymen vid svenska universitet och högskolor uppgick år 25 till cirka 21 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt,8 procent av BNP. I internationell jämförelse är denna procentandel den högsta. Efter Sverige kommer Israel, Kanada, Finland och Schweiz. Att Sverige placerar sig så högt är bl.a. ett resultat av den sedan länge etablerade politiska prioriteringen i Sverige att samhällets forskningsresurser ska koncentreras till universitet och högskolor. Det har samtidigt inneburit att institutsforskningen i Sverige är liten i internationell jämförelse. I absoluta tal placerade sig svenska universitet och högskolor ifråga om forskningsvolym år 25 först på fjortonde plats. I USA var universitetens forskningsvolym drygt 17 gånger större än vad de var i Sverige, medan de i Japan var cirka 7 gånger större (figur 2.5). 16

17 Figur 2.5 Forskningsvolym vid universitet och högskolor år 25 i OECD-länder (miljarder köpkraftsjusterade US dollar) Miljarder PPP$ 45 42, ,8 USA (24) Japan (24) 11,4 1,2 7,9 7,9 7,5 Källa: OECD MSTI 26 5,9 Kina Tyskland Kanada Frankrike Storbritannien (24) Italien (24) 3,8 3,1 3,1 Spanien Australien (24) Korea Nederländerna (24) Turkiet (24) 2,7 2,5 2,4 1,7 1,7 1,7 1,4 1,3 1,1 1,1 1,,9,9,9 Sverige Schweiz (24) Österrike Taiwan (24) Belgien Israel Finland Danmark Ryssland Sydafrika (24) Poland Norge Sett till ämnesområden utförs ca 7 procent av all forskning i Sverige inom ämnena medicin, naturvetenskap och teknik (figur 2.6). Figur 2.6 Forskningsvolym fördelat på ämnesområden vid svenska högskolor år 25, procent Källa: SCB, 26, Forskning och utveckling i universitet och högskolesektorn 25 Även om det finns ett stort antal universitet och högskolor i Sverige är universitetsforskningen relativt koncentrerad. Forskningen utförs främst vid de 17

18 stora universiteten och vid de tekniska högskolorna. De tio största lärosätena svarade år 25 för nära 18 miljarder kronor, eller cirka 86 procent, av den totala forskningsvolymen. Universiteten i Lund, Uppsala, Stockholm och Göteborg samt Karolinska Institutet svarade samma år för drygt hälften av alla forskningsårsverken. En allt större del av såväl forskning som forskarutbildning vid universitet och högskolor finansieras med externa medel. I början av 199-talet kom cirka två tredjedelar av anslagen direkt via statsbudgeten, medan andelen var mindre än 5 procent år 25. Huvuddelen av den externa finansieringen består av offentliga medel som fördelas i konkurrens, i huvudsak av Vetenskapsrådet, Formas, Fas, VINNOVA, Energimyndigheten och av de forskningsstiftelser som under 199-talets skapades med löntagarfondsmedel. År 25 svarade offentliga medel för knappt 8 procent av FoU-finansieringen vid universitet och högskolor. 12 Motsvarande siffra 1993 var cirka 85 procent. 2.2 Forskning och utveckling vid forskningsinstitut Den starka politiska prioriteringen av universitet och högskolor som samhällets huvudsakliga forskningsresurs har haft effekter på institutssektorns storlek i Sverige. Det är inte möjligt att med hjälp av officiell OECD-statistik jämföra institutssektorns storlek mellan länder, då klassificeringar av forskningsinstituten varierar kraftigt. En jämförelse av forskningsinstitutsektorn i ett mindre antal länder år 21 visar dock att den svenska institutsektorn är betydligt mindre än i andra länder (figur 2.7) SCB, 26, Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn Det Kongelige Utdannings- og Forskningsdepartementet. Vilje till Forskning. Norge 25 18

19 Figur 2.7 Forskningsinstitutssektorns andel av total FoU i ett antal länder år Procent Norge Danmark Finland Nederländerna Tyskland Österrike Sverige Källa: Det kongelige Utdannings- og Forskningsdepartement, "Vilje til forskning", Norge, 25 Det svenska systemet med kollektiva forskningsinstitut har sina rötter i den Malmska utredningen från början av 194-talet 14 och i branschers gemensamma forskningsbehov. Institut som bildats senare har inte en lika stark branschanknytning utan har organiserat institutens verksamhet kring forskning inom olika kompetensområden eller teknologier. I Sverige finns ett 3- tal forskningsinstitut. Sexton av dem är organiserade i IRECO som skapades 1997 för att förvalta de industriforskningsinstitut för vilka näringsdepartementet tidigare var huvudman. 15 Både staten och näringslivet står bakom IRECO-instituten och bidrar finansiellt till verksamheten. Statens grundfinansiering motiveras av nödvändigheten att upprätthålla en hög och attraktiv forskningskompetens och behovet av statlig finansiering vid långsiktiga projekt med ett högt risktagande Sörlin, S En stor del av industriforskningsinstituten har formerats i fyra starka koncerner som kan möta de krav som ställs på ett effektivt och konkurrenskraftigt institutssystem. Omstruktureringen av instituten har inneburit grupperingar kring följande branscher, material och tekniker: Fiber, pappers-, förpacknings- och tryckteknik (STFI-Packforsk AB), Materialoch verkstadsteknik (Swerea AB), Informations- och kommunikationsteknik (Swedish ICT Research AB) samt Bio-, miljö- och byggteknik (SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB) 16 IRECO-institutens medel för FoU är följande: Kompetensutvecklingsmedel syftar till långsiktig kunskaps- och kompetensuppbyggnad och är nödvändiga för förnyelse och utveckling av institutens kompetens. Dessa medel kommer från statliga myndigheter. 19

20 Industriforskningsinstitutens primära uppgift är att stödja teknologiutveckling i svenskt näringsliv genom att förädla och förmedla forskningsresultat som kan generera kommersialiserbara produkter och processer. Forskningsinstituten har tre roller i FoU-systemet. De är forskningspartner, teknologileverantörer och rekryteringskälla till andra forskningsutförare och företag. 17 Industriforskningsinstituten uppfyller dessa roller genom att bl.a. erbjuda företagskunder olika tjänster som: Gemensammma forskningsprojekt: Forskning öppen för alla intressenter och finansieras kollektivt (basfinansiering, serviceavgifter mm.) Multikundprojekt: Företag, internationella eller svenska, erbjuds att medverka i projekt med samfinansierad forskning och utveckling baserad på kostnadsdelning. Uppdragsverksamhet: Projekt beställda av enskilda företag. I detta fall står det enskilda företaget ensamt för finansieringen av projektet. Servicetjänster/Information: Industriforskningsinstituten erbjuder viss information kostnadsfritt, övrig information och tjänster betalas av enskilda företag. I forskningspropositionen år 21/2 FoU och samverkan i innovationssystemet föreslog regeringen att staten medverkar till en omstrukturering av industriforskningsinstituten med målet att skapa en flexibel och effektiv struktur med ett färre antal starka institut som är konkurrenskraftiga internationellt och har en stark förankring hos näringslivet. 18 Industriforskningsinstituten har i samband med omstruktureringen bildat fyra institutkoncerner kring lika många teknik- och branschområden. 19 Fiber, papper, förpackningar och tryckteknik Material- och verkstadsteknik Informations- och kommunikationsteknik Bio-, miljö, och byggteknik Projektfinansiering avser verksamhet som ofta finansieras gemensamt av näringslivet och med offentliga medel. De offentliga medlen kan kanaliseras via statliga verk och andra myndigheter, i första hand VINNOVA. Projektverksamheten är den dominerande verksamheten i instituten. Uppdragsfinansiering avser uppdrag som till 1 % finansieras av uppdragsgivaren (i regel ett företag) och utförs med full sekretess. 17 INNO FoU och samverkan i innovationssystemet Prop 21/2:

21 Den första koncernen STFI-Packforsk AB (fiber, papper, förpackningar och tryckteknik) bildades genom sammanslagning av STFI och Packforsk. Senare tillkom även delar av Framkom. Syftet är att mer effektivt kunna betjäna kunder i hela värdekedjan, från råvara till förpackningar och tryckta grafiska produkter. I Swerea AB (material- och verkstadsteknik) ingår de sex instituten IFP Research AB, IVF Industriforskning och Utveckling AB, KIMAB, Mefos- Metallurgical Research Institute AB, SICOMP AB och SweCast AB. Swerea-koncernen skapar, förädlar och förmedlar forskningsresultat inom områdena material-, process-, produkt- och produktionsteknik. Målet är att skapa affärsmässig nytta för medlemmar och kunder och att stärka konkurrensoch innovationsförmågan hos näringslivet i Sverige. Swedish ICT Research AB (informations- och kommunikationsteknik) utgörs av SICS AB, Interactive Institute AB, Santa Anna IT Research Institute AB, IT-forskningsinstitutet Viktoria AB samt ACREO. Syftet med samgåendet är att tillvarata de synergier som uppkommer genom att förena hårdvaru- och mjukvaruforskning för att attrahera större forskningsuppdrag till Sverige. I SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB (bio-, miljö, och byggteknik) ingår fyra dotterbolag, SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik, YKI Ytkemiska Institutet AB, SMP Svensk Maskinprovning samt SITAC Swedish Institute for Technical Approval in Construction. Motiven för samgåendet är att instituten förstärker varandra vilket förbättrar möjlighterena att verka på en globalt konkurrensutsatt marknad. 2.3 FoU- och andra innovationsinvesteringar i företag Ekonomiskt värdeskapande innovationer genereras i privata företag eller offentliga verksamheter. Innovationer i företag har dock en särskilt viktig roll för ekonomisk tillväxt och jobbskapande, eftersom de varor och tjänster som produceras i näringslivet säljs på olika marknader i konkurrens med andra företag, allt oftare i internationell konkurrens. Företagens innovationsförmåga är därför avgörande för deras långsiktiga konkurrenskraft och därmed för deras långsiktiga värdeskapande. FoU-investeringar svarar för huvuddelen av företags innovationsinvesteringar och utgör därför en av de viktigaste investeringarna för näringslivets framtida konkurrenskraft. I detta avsnitt beskrivs volymen och utvecklingen av svenskt näringslivs FoU- och andra innovationsinvesteringar. 21

22 2.3.1 Näringslivets totala innovationsinvesteringar Totalt beräknas företag i Sverige ha investerat 117 miljarder kronor i innovationsverksamhet under år 24, vilket är det senaste år som undersökts i de innovationsundersökningar som regelbundet genomförs inom EU. I innovationsinvesteringar ingår utgifter kopplade till innovationsprocesser för egen forskning och utveckling, köp av forskning och utveckling, förvärv av maskiner, utrustning och programvara samt köp av annan extern kunskap. Kostnader för FoU-verksamhet dominerar innovationsinvesteringarna. I Sverige uppgick de totala innovationssatsningarna i företagen år 24 till 4,3 procent av BNP. I relation till BNP är det av de studerade länderna endast Tyskland som uppvisar större satsningar (figur 2.8). När det gäller såväl egenutförd som utlagd FoU placerar sig Sverige i topp satt i relation till ekonomins storlek. Bland annat Tyskland, Irland och Belgien uppvisar större satsningar i relation till BNP än vad Sverige gör för förvärv av maskiner, utrustning och programvara samt köp av annan extern kunskap. Figur 2.8 Innovationsutgifternas andel av BNP i ett antal länder år Procent av BNP 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Tyskland Sverige Irland Belgien Frankrike Danmark Italien Nederländerna Spanien Norge Källa: Eurostat 27 Not: Uppgifter för bland annat Finland och Storbritannien saknas. För Tyskland är uppgiften över de totala innovationssatsningarna större än summan av delarna varför uppgiften för Tyskland bör tolkas med försiktighet. År 24 uppgick kostnader för egen FoU till omkring 73 miljarder kronor och köp av FoU till omkring 19 miljarder kronor. Sammanlagt svarade därmed FoU-investeringar för omkring 78 procent av de totala innovationsin- 22

23 vesteringarna i befintliga företag. 2 Utgifter för förvärv av maskiner, utrustning och programvara uppgick samma år till omkring 22 miljarder kronor. Köp av annan extern kunskap, t.ex. patent, uppgick till 3 miljarder kronor. Av de totala innovationsinvesteringarna i svenskt näringsliv på 117 miljarder kronor år 24 svarade tillverkande företag för omkring 91 miljarder kronor och tjänsteproducerande företag för cirka 21 miljarder kronor. Företag i energisektorn svarade för omkring 5 miljarder kronor. Av samtliga företag i svenskt näringsliv bedrev nästan hälften, 49 procent, innovationsverksamhet under perioden 22-24, dvs. introducerade nya eller väsentligt förbättrade produkter eller processer. Vanligast är att företag inom sin innovationsverksamhet både bedriver produkt och processinnovation. (tabell 2.1). Tabell 2.1 Antal samt andel företag med eller utan innovationsverksamhet under 22-24, samtliga företag Källa: SCB, 26, Innovationsverksamhet i svenska företag När det gäller andelen företag som bedriver innovationsverksamhet placerar sig Sverige i en internationell jämförelse i den övre halvan före länder som Finland, Storbritannien och Nederländerna. Tyskland placerar sig som etta där 65 procent av företagen under perioden bedrev innovationsverksamhet (figur 2.9). 2 Noteras bör dock att det finns risk för viss dubbelräkning i dessa data om FoUinvesteringar. Eftersom när företag köper FoU av andra företag kan det hända att även de senare tar upp dessa utgifter som FoU. Viss varsamhet bör därför iakttas när det gäller tolkningar av de exakta volymerna av FoU-utgifterna. 23

24 Figur 2.9 Andel företag som bedrev innovationsverksamhet under 22-24, procent. 7 Procent företag med innovationsverksamhet Tyskland Österrike Danmark Irland Belgien Sverige Finland Storbritannien Italien Spanien Nederländerna Frankrike Källa: Eurostat 27 Som andel av omsättningen som genererades i företag som bedrev innovationsverksamhet utgjorde de totala innovationsutgifterna cirka 5 procent. Denna andel var högre i tillverkande företag än i tjänsteföretag med innovationsverksamhet, 7,1 procent jämfört med 2,3 procent. Det var också en något högre andel tillverkningsföretag än tjänsteföretag som bedrev innovationsverksamhet under perioden 22-24, 55 jämfört med 45 procent. 21 Uppgifter rörande företagens FoU-verksamhet tas även fram av SCB i en särskild FoU-undersökning som utförs vartannat år. Denna studie täcker in en större population företag. Statistiken i FoU-undersökningen är därför inte helt jämförbar med FoU-uppgifterna som kommer från innovationsundersökningen som presenterats ovan. Vidare är svarsfrekvensen högre vid FoUundersökningen än vad den är i innovationsstudien varför det är rimligt att anta att uppgifterna i FoU-undersökningen också har en bättre kvalitet. I den senaste FoU-undersökningen investerade företag verksamma i Sverige år 25 cirka 77 miljarder kronor i FoU. Antal FoU-årsverken uppgick till drygt 56. Två år tidigare uppgick FoU-investeringarna till knappt 72 miljarder kronor och mätt i FoU-årsverken motsvarade det över En bidragande orsak till den ökade FoU-verksamheten i företagssektorn mellan 21 Noteras bör dock att hela tjänstesektorn inte undersöktes i studien för perioden Bland annat omfattades inte hotell- och restaurangtjänster, vissa företagstjänster, delar av parti- och detaljhandeln samt fastighetstjänster. Hela tillverkningsindustrin undersöktes. 22 SCB, 24 och 26, Forskning och utveckling i företagssektorn 23 respektive

25 åren 23 och 25 är att SCB i 25 års studie utökat undersökningspopulationen. 25 undersöks även FoU-verksamheten i företag med mellan 1-49 anställda. Exkluderas FoU-verksamheten i småföretagen (6,5 miljarder) från 25 års studie har FoU-verksamheten i näringslivet minskat med cirka 1,5 miljarder jämfört med 23. Företagens FoU-investeringar år 25 uppgick till knappt 2,9 procent av BNP, vilket kan jämföras med snittet för EU på 1,19 procent av BNP år I USA nådde investeringsnivån 1,88 procent av BNP samma år. I absoluta tal är dock de svenska FoU-investeringarna i näringslivet inte lika imponerande (figur 2.1). Figur 2.1 Företags FoU-investeringar 25 i OECD-länder (miljarder köpkraftsjusterade US dollar) Miljarder PPP $ , USA (24) Japan (24) 88,7 78,7 Källa: OECD MSTI 26 43,2 25, 24,3 2,3 11,7 11,3 9,4 9,2 8,6 7,2 6,7 6,2 5,7 5,6 4,4 4,2 4,1 3,1 2,5 2, 1,9 1,6 Kina Tyskland Frankrike Korea Storbritannien (24) Kanada Ryssland Taiwan (24) Italien Sverige Spanien Israel Australien (24) Nederländerna Schweiz (24) Österrike Belgien Finland Danmark Sydafrika (24) Singapore Tjeckien Norge FoU-verksamhet med koppling till tillverkningsindustrin svarade 25 för omkring 85 procent av näringslivets FoU-investeringar. Näringslivets FoUinvesteringar är koncentrerade till produktgrupperna elektronik- och optikprodukter, transportmedel, läkemedel samt maskiner. Nära 75 procent av de totala FoU-investeringarna kan hänföras till dem (figur 2.11). Noteras bör dock att den branschbaserade statistiken inte på något bra sätt speglar tjänsteekonomins utbredning. Tillverkning av varor förutsätter och omfattar vanligen tjänsteverksamhet i betydande omfattning. På motsvarande sätt förutsätter de flesta tjänster användning av varor. I många fall är 23 Avser genomsnittet för EU15 år

26 varu- och tjänsteproduktion nära integrerade och förutsätter varandra inom ramen för olika värdeskapande system. Figur 2.11 Företagens FoU-utgifter 25 fördelade på produktgrupper El- och optikprodukter Transportmedel Läkemedelsindustri Maskiner Petroleum och kemisk industri Massa och papper Metaller Metallvaror Livsmedel Gummi- och plastvaror Jord- och skogsbruk Övrig tillverkning Gruvindustri Icke-metalliska mineraliska prod. Trä och trävaror Textilvaror Databehandling Forskning och utveckling Utbild, vård Post- och telekommunikation Energi, vatten och bygg Finansiell verksamhet Transport- och magasinering Andra företagstjänster Parti- och detaljhandel Miljoner kronor 25 Källa: SCB 26, Forskning och Utveckling i företagssektorn 25 Näringslivets FoU-verksamhet är, i Sverige, koncentrerad till ett fåtal multinationella företag. De 2 största företagen svarade år 25 för drygt 6 procent av näringslivets totala FoU-utgifter och samma år utfördes 67 procent all FoU i näringslivet av företag med fler än 1 anställda. Företag med minst 25 anställda svarade för 79 procent av näringslivets FoU i Sverige. 24 De svenska FoU-satsningarna är till stor del koncentrerade till högteknologisk och medel högteknologisk tillverkning. Som andel av tillverkningssektorns FoU utgör FoU i högteknologisk och medel högteknologisk verksamhet mer än 9 procent, vilket i en internationell jämförelse placerar Sverige i toppen. 25 De multinationella koncerner som dominerar näringslivets FoUinvesteringar i Sverige har över tiden blivit alltmer internationaliserade. Detta har inneburit att FoU-verksamheten över tiden också blivit alltmer internationaliserad. Utflyttning av produktion och arbetstillfällen från Sveri- 24 SCB, 26, Forskning och utveckling i företagssektorn European Innovation Scoreboard 26 Comparative analysis of innovation performance. 26

27 ge till andra länder och nya marknader är inget nytt fenomen. Det har pågått under lång tid och även fungerat som ett viktigt inslag i strukturomvandlingen, det vill säga ersättandet av lågförädlande verksamheter med mer högförädlande verksamheter. Det finns dock indikationer, inte minst från USA, på att utflyttningen av produktionen de senaste åren ändrat karaktär och att den nu även har kommit att omfatta mer kunskapsintensiv verksamhet, inklusive utvecklingsverksamhet. Antalet anställda i svenska storföretag kärnan i näringslivets FoU investeringar har minskat med ca 258 personer under de senaste 2 åren (figur 2.12). Nedskärningarna har skett över hela linjen av anställda och drabbat såväl arbetare som tjänstemän och FoU-personal. Dock utgör läkemedelsföretaget AstraZeneca ett undantag. Här har både FoU-investeringar nyinvesteringar i produktion gjort att antalet anställda i Sverige idag är högre än under 198- och 199-talen. I början av 27 meddelade dock AstraZeneca att företaget har för avsikt att minska sin verksamhet i Sverige. I praktiken innebär detta att ca 18 jobb kommer att försvinna från företagets produktionsanläggningar i Södertälje. Företaget har även för avsikt att successivt minska den egna FoU-verksamheten och istället göra fler strategiska uppköp av innovativa bioteknikföretag. 26 Figur 2.12 Neddragning av antalet anställda i större företag i Sverige TeliaSonera Electrolux SJ ABB A J Gruppen Posten KF Volvo Ericsson Saab & Scania SKF SSAB Skanska SCA Sandvik -1 Antalet anställda Neddragning av antalet anställda 25 Neddragningar av antalet anställda Summa: anställda SvD, NyTeknik & Affärsvärlden Feuk, M. Nu måste Astra öka trycket, [

28 De jobb som försvunnit i storföretagen genom omstruktureringar har dock bara delvis försvunnit ur den svenska ekonomin. I flera fall har neddragningarna varit kopplade till outsourcing av verksamheter i Sverige, vilka bidragit till att generera nya arbeten i andra, ofta mindre, företag. Därmed har vissa underleverantörssystem ökat i omfattning. De nya jobb som på så vis genererats innebär dock att de små och medelstora företagen (SMF) i högre grad måste bedriva eget innovationsarbete, inklusive FoU, för att kunna bibehålla sin konkurrenskraft (som leverantörer). Kunskapsbehovet, liksom behovet av partners, som stöd för innovationsprocesser har därmed ökat. De FoU-investeringar som redovisats ovan avser den del som företagen utför i respektive land. Många företag, framför allt de stora multinationella företagen, utför en del av sin FoU i andra länder än i hemlandet. Mellan åren 1995 och 25 ökade de 2 största svenskägda multinationella företagens FoU-investeringar i Sverige och utomlands från 36 miljarder kronor till drygt 55 miljarder kronor. FoU-investeringarna i Sverige ökade från drygt 28 miljarder till knappt 31 miljarder. Det innebär att nästan hela den globala FoU-ökningen mellan i de 2 största svenskägda multinationella företagen skett utomlands. År 1995 uppgick den utländska andelen till 22 procent. Tio år senare, 25, hade andelen ökat till 44 procent. Det vanligaste sättet att öka utlandsandelen var genom förvärv av företag i utlandet och inte genom direkt flytt av verksamhet från ett land till ett annat (figur 2.13) ITPS, 27, Forskning och utveckling i internationella företag 25 28

Forskning och Innovation i Sverige en internationell jämförelse

Forskning och Innovation i Sverige en internationell jämförelse Forskning och Innovation i en internationell jämförelse Innehåll Förord 4 Sammanfattning 5 1. Inledning 7 KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska

Läs mer

Forskning och Innovation i Sverige. en lägesbedömning

Forskning och Innovation i Sverige. en lägesbedömning Forskning och Innovation i Sverige en lägesbedömning 1 Förord I regleringsbrevet 2006 fick VINNOVA Regeringens uppdrag att, med utgångspunkt i Regeringens skrivelse Innovativa Sverige en strategi för tillväxt

Läs mer

Utmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar

Utmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar Utmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar Peter Eriksson Chefsstrateg VINNOVA VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt Bild 2 1 Varför ny strategi Sverige i världen

Läs mer

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Forskning och utveckling i Sverige 2015 preliminära uppgifter

Forskning och utveckling i Sverige 2015 preliminära uppgifter Rapport 1 (10) 2016-08-08 Forskning och utveckling i Sverige 2015 preliminära uppgifter Bakgrund I Statistiska Centralbyråns (SCB) statistik över forskning och utveckling (FoU) undersöks de resurser som

Läs mer

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Statistiska centralbyrån, september 2012 Carolina Thulin Frida Hultgren Robin

Läs mer

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2009

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2009 Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2009 Statistiska centralbyrån, september 2010 Carolina Thulin Daniel

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Innovation för ett attraktivare Sverige

Innovation för ett attraktivare Sverige VINNOVA INFORMATION VI 2016:06 Innovation för ett attraktivare Sverige Sammanfattning Här presenterar vi en sammanfattning av Vinnovas förslag inför regeringens kommande proposition för forskning, innovation

Läs mer

Samverkan som framgångsfaktor för forskning och innovation Johanna Adami, leg. läk. professor

Samverkan som framgångsfaktor för forskning och innovation Johanna Adami, leg. läk. professor Samverkan som framgångsfaktor för forskning och innovation Johanna Adami, leg. läk. professor Direktör, avdelningschef Bild 2 Sveriges innovationsmyndighet Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Utbildning, lärande och forskning

Utbildning, lärande och forskning P Johansson, M Nygren, A Trogen -Ett särtryck ur Fakta om s ekonomi 24 34 peter johansson, margareta nygren, anita trogen Att kunskapsförsörjningen till näringslivet fungerar är en viktig förutsättning

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Svenska staten. Forskning, utveckling och innovation för hållbara lösningar! 100 % 60 % 42 % 29 %

Svenska staten. Forskning, utveckling och innovation för hållbara lösningar! 100 % 60 % 42 % 29 % Peter Holmstedt VD Svenska staten 100 % 60 % 42 % 29 % Forskning, utveckling och innovation för hållbara lösningar! Automation och industriella processer Bioraffinaderi, bioenergi och nya biomaterial Samhällsbyggnad

Läs mer

Svenska småföretags syn på innovationer och FoU hinder och möjligheter

Svenska småföretags syn på innovationer och FoU hinder och möjligheter Svenska småföretags syn på innovationer och FoU hinder och möjligheter Sammanfattning och slutsatser SEB och VINNOVA har låtit genomföra en undersökning bland små- och medelstora företag i Sverige för

Läs mer

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY - a case study of AstraZeneca in Sweden CESIS rapport 2008 Martin Andersson, Börje Johansson, Charlie Karlsson och Hans Lööf Rapportens syfte: Vad betyder AstraZeneca

Läs mer

Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid

Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid Varför behövs en strategi för småföretag? Sverige behöver fler nya och växande företag Stort behov av att satsa på innovationer En kraftsamling

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En region med lång erfarenhet av utrikeshandel Sjöfart och internationell handel har präglat Göteborgsregionen i snart 400 år. Visserligen är varorna inte desamma

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Innovationsklimatet i den svenska livsmedelssektorn varmt eller kallt? Hauke Bossen, Roland Berger AB Tove Larsson, Roland Berger AB

Innovationsklimatet i den svenska livsmedelssektorn varmt eller kallt? Hauke Bossen, Roland Berger AB Tove Larsson, Roland Berger AB Innovationsklimatet i den svenska livsmedelssektorn varmt eller kallt? Hauke Bossen, Roland Berger AB Tove Larsson, Roland Berger AB Studiens frågeställningar Hur innovativ är livsmedelssektorn? Vad kan

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Q4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.

Q4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower. Q4 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 26, Manpower Inc. All rights reserved. Innehåll Q4/6 Sverige 4

Läs mer

Ett ESS i rockärmen för näringslivet. Henrik Andersson

Ett ESS i rockärmen för näringslivet. Henrik Andersson Ett ESS i rockärmen för näringslivet Henrik Andersson Vi gör Sydsverige till en bättre plats för företagen Lobbying Affärsservice Nätverk Utväxlingen av ESS OBS: denna tillväxt är beroende av att innovationssystemet

Läs mer

FoU och innovationer i Sverige 2009. Roger Björkbacka Carolina Thulin Sandra Dovärn

FoU och innovationer i Sverige 2009. Roger Björkbacka Carolina Thulin Sandra Dovärn FoU och innovationer i Sverige 2009 Roger Björkbacka Carolina Thulin Sandra Dovärn Agenda 1. Bakgrund 2. FoU i Sverige 3. SCB:s undersökningar av FoU 4. Analys av statliga anslag till forskning och utveckling

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Research and Experimental Development in the Business Enterprise Sector 2005

Research and Experimental Development in the Business Enterprise Sector 2005 UF 14 SM 0701 Appendix till: Forskning och utveckling inom företagssektorn 2005 Research and Experimental Development in the Business Enterprise Sector 2005 I korta drag Mycket högre FoU-intensitet i högteknologiska

Läs mer

Teknikföretagen har inbjudits att inkomma med remissvar på utredningen Research quality evaluation in Sweden FOKUS.

Teknikföretagen har inbjudits att inkomma med remissvar på utredningen Research quality evaluation in Sweden FOKUS. Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten Mats Johnsson 2016-01-05 Lena Heldén lena.helden@teknikforetagen.se 08-782 08 31 Remiss av rapporten Research quality evaluation in Sweden FOKUS rörande

Läs mer

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

EUs lägsta arbetslöshet till 2020 EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna

Läs mer

Beskrivning av statistiken

Beskrivning av statistiken Beskrivning av statistiken Produkt: Forskning och utveckling i internationella företag 2003 Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS Studentplan 3, 831 40 ÖSTERSUND Telefon

Läs mer

Året i sammandrag för IRECO-koncernen

Året i sammandrag för IRECO-koncernen Året i sammandrag för IRECO-koncernen Verksamheten IRECOs syfte är att främja teknisk utveckling och kompetensspridning inom svenskt näringsliv. Syftet förverkligas bl a genom att äga och förvalta aktier

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Lägesrapport Sveriges satsningar på medicinsk forskning

Lägesrapport Sveriges satsningar på medicinsk forskning Lägesrapport 2016 Sveriges satsningar på medicinsk forskning Juni 2016 Copyright 2016 Forska!Sverige www.forskasverige.se 2 Förord Det finns saker som allmänhet, politiker och profession verkar vara överens

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Näringslivets syn på FoU och innovationer

Näringslivets syn på FoU och innovationer Näringslivets syn på FoU och innovationer Utgångspunkter Forskning- och innovationsfrågorna är centrala för näringslivets utvecklingskraft. Nära relationer till akademin tillgång till kompetens och kunskap

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

myt eller verklighet..

myt eller verklighet.. Behöver vi innovation?!? Bild 1 Forskningsdebatten myt eller verklighet.. Bild 2 1 Myt 1, Innovation är ett buzzword och inte så viktigt Innovation är helt avgörande för tillväxt, jobb och konkurrenskraft!

Läs mer

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP på 5 min

Läs mer

Lägesrapport En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Forskning och utveckling i stora internationella koncerner 2005

Forskning och utveckling i stora internationella koncerner 2005 S2006:008 Forskning och utveckling i stora internationella koncerner 2005 Forskning och utveckling i stora internationella koncerner 2005 Innehållsförteckning Resultat 2 Fakta om statistiken 5 Bakgrund

Läs mer

Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN

Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN Näringsdepartementet 103 33 Stockholm 2010-12-22 Maria Sandqvist maria.sandqvist@teknikforetagen.se 08-782 09 30 Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN Sammanfattning

Läs mer

FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn, samt offentlig sektor år 2013

FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn, samt offentlig sektor år 2013 Rapport 2014-09-11 1(11) FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn, samt offentlig sektor år 2013 Bakgrund Statistiska centralbyrån (SCB) genomför vartannat år

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004 S2007:001 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004 Innehållsförteckning Definition av internationella och nationella företag 2 Sammanfattning 3 Resultat

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003 S2006:003 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003 Innehållsförteckning Definition av internationella och nationella företag 3 Sammanfattning 5 Resultat

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Handel med teknikvaror 2016

Handel med teknikvaror 2016 217-2-8 Handel med teknikvaror 216 Ökad teknikhandel men försämrad handelsbalans Teknikvaror till ett värde av 4 miljarder SEK exporterades från Sverige under 216, vilket är en ökning med 2 procent i värde

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse 1 2 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse Industriforskningsinstituten med ägande under RISE Research

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Forskning och utveckling i internationella företag 2003

Forskning och utveckling i internationella företag 2003 S2005:005 Forskning och utveckling i internationella företag 2003 Forskning och utveckling i internationella företag 2003 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Inledning 3 FoU i stora svenska industrikoncerner

Läs mer

Exempel på industrinytta från Swerea Olivier Rod

Exempel på industrinytta från Swerea Olivier Rod Exempel på industrinytta från Swerea Olivier Rod Presentation av Swerea-koncernen 1 Swerea 2 Swerea-koncernen Swerea IVF Industriell produktframtagning, textil, metaller, polymerer, keramer. Swerea KIMAB

Läs mer

Utländska dotterbolag i Finland 2007

Utländska dotterbolag i Finland 2007 Företag 2008 Utländska dotterbolag i Finland 2007 14 procent av företagens anställda arbetade i utländska dotterbolag år 2007 2007 var den sammanräknade omsättningen för utländska dotterbolag i Finland

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Lägesrapport 2014. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2014. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2014 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2014 Förord Sveriges regering har uttryckt ett mål om att de samlade investeringarna i forskning och

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/ Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

INVEST IN DALARNA AGENCY Dalarna s Official Inward Investment Agency

INVEST IN DALARNA AGENCY Dalarna s Official Inward Investment Agency INVEST IN DALARNA AGENCY Dalarna s Official Inward Investment Agency Attraktiva regioner, styrkor och svagheter SKNT Falun 2015 Johan Holmberg, Managing Director Copyright Invest in Dalarna Agency 2015

Läs mer

Lägesrapport Sveriges satsningar på medicinsk forskning

Lägesrapport Sveriges satsningar på medicinsk forskning Lägesrapport 2018 Sveriges satsningar på medicinsk forskning Juni 2018 2 Copyright 2018 Forska!Sverige www.forskasverige.se De offentliga kostnaderna för hälso- och sjukvård fortsätter att öka i Sverige

Läs mer

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad

Läs mer

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer?

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Judit Wefer, Enheten för EU-relationer Bild 1 Varför europeiskt samarbete? Resurser Forskningens behov Forskningsexcellence Gemensamma behov Bild 2 Bn 2007

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Uppdrag att etablera en funktion för Testbädd Sverige

Uppdrag att etablera en funktion för Testbädd Sverige Regeringen Proj. n r VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM A k 2017-05- 1 2 Regeringsbeslut I 3 2017-05-04 N2017/03280/IFK Näringsdepartementet D/Dnr 2QIT-02nt-l Verket för innovationssystem 101 58 Stockholm Uppdrag

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

Miljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet

Miljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet Miljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet Sammanfattning 2016-09-21 I budgetpropositionen för 2017 har regeringen aviserat stora satsningar på forskning och innovation inom samhällsbyggandet. I november

Läs mer

TCO-ekonomerna analyserar. Svensk ekonomi bättre än sitt rykte!

TCO-ekonomerna analyserar. Svensk ekonomi bättre än sitt rykte! TCO-ekonomerna analyserar Svensk ekonomi bättre än sitt rykte! Hur förändras bilden av svensk ekonomi i och med revideringen av Nationalräkenskaperna? Inledning 1 Den 5 december publicerade Statistiska

Läs mer

Forskning och utveckling i Sverige 2014

Forskning och utveckling i Sverige 2014 Rapport 1 (12) 2015-07-08 Forskning och utveckling i Sverige 2014 Bakgrund I SCB:s statistik över forskning och utveckling (FoU) undersöks de resurser som satsas på FoU-verksamhet i Sverige. Undersökningarna

Läs mer

Fler betalande studenter hösten 2012

Fler betalande studenter hösten 2012 STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning / löpunmmer 2013-09-10/ 6 Analysavdelningen. 52-87-13 Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en Handläggare av formerna för att löpande redovisa tendenser

Läs mer

Globala Arbetskraftskostnader

Globala Arbetskraftskostnader Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

I korta drag. Forskning och utveckling i Sverige En översikt UF 16 SM 1701

I korta drag. Forskning och utveckling i Sverige En översikt UF 16 SM 1701 UF 16 SM 1701 Forskning och utveckling i Sverige 2015 En översikt Research and development in Sweden 2015. An overview I korta drag Ökade utgifter för forskning och utveckling I Sverige uppgick 2015 års

Läs mer

INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND

INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND Peter Bökmark peter.bokmark@ri.se 27 Mars 2019 Research Institutes of Sweden Material and Production RISE IVF 2 Ägarens uppdrag till RISE Industriforskningsinstituten

Läs mer

2 Offentlig FoU-finansiering i Sverige 1981-2012

2 Offentlig FoU-finansiering i Sverige 1981-2012 2 Offentlig FoU-finansiering i Sverige 1981-2012 Rolf Nilsson & Staffan Håkansson Sammanfattning Sverige har sedan början av 1980-talet tillhört de länder i världen där staten, som andel av BNP, satsat

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2016

Finländska dotterbolag utomlands 2016 Företag 2018 Finländska dotterbolag utomlands 2016 Finländska företags omsättning störst i Sverige år 2016 Finländska företag bedrev affärsverksamhet i 400 dotterbolag i 144 länder år 2016. et anställda

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Samverkansarenan för svensk livsmedel (2018)

Samverkansarenan för svensk livsmedel (2018) Samverkansarenan för svensk livsmedel (018) Hur innovativ är livsmedelssektorn? Vad kan lära från andra länder? Vad kan vi lära oss från andra industrier? Hur kan man samverka inom sektorn? 1 är ett innovativt

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Dan Nordin Universitetslektor Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Rikedom och välstånd! det är väl bara för ett land att trycka pengar eller för en löntagare

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Forskningspolicy Region Skåne

Forskningspolicy Region Skåne Forskningspolicy Region Skåne Förutsättningar för forskning och utveckling i Skåne Den växande globala konkurrensen ställer höga krav på utvecklingen av forskningen och innovationsförmågan. Skåne har potential

Läs mer