Målgrupper i kommunen Ansvarig/chef för individ och familjeplanering Kommunfullmäktige ledamöter

Transkript

1 Dnr /2011 1(1) Avdelningen för kunskapsstyrning Enheten för vägledning 1 Johan Tholander, informatör Johan.tholander@socialstyrelsen.se Till Registrator i kommunen Ett stort tack för att du sprider informationen om kartläggningen till de personer och befattningar som finns listade nedan samt till andra intresserade personer inom kommunen. Socialstyrelsen publicerade 15 april 2013 kartläggningen: Kartläggning av skyddade boenden i Sverige rapporten ger en lägesbeskrivning av skyddade boenden i Sverige. Kartläggningen av skyddade boenden ger en överblick över antalet boenden i landet, fördelningen på regiformer och var i landet de är belägna. Den ger också vissa svar om bemanning och stödinsatser till barn och vuxna. Kartläggningen bygger på en enkät till 206 skyddade boenden. Målgrupper i kommunen Ansvarig/chef för individ och familjeplanering Kommunfullmäktige ledamöter Ladda hem kartläggningen på adress: 29/ pdf Här hittar du mer information om ämnet: För frågor angående kartläggningen kontakta gärna: Utredaren Marlene Karlsson Vargas Marlene.Karlsson-Vargas@socialstyrelsen.se Vänliga hälsningar Socialstyrelsen SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Fax Org.nr Bankgiro

2 Kartläggning av skyddade boenden i Sverige

3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnr Publicerad april

4 Förord Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att göra en samlad analys av insatsen skyddat boende för hotade personer samt ta fram ett vägledande material för berörda målgrupper. I uppdraget ingår att genomföra en kartläggning av omfattningen och kvaliteten av skyddade boenden i Sverige. Rapporten vänder sig till regeringen men resultaten av kartläggningen kan även vara intressanta för andra aktörer inom området som kommuner och frivilligorganisationer. Syftet med kartläggningen är att ge en lägesbeskrivning av skyddade boenden i Sverige. Kartläggningen visar situationen i maj juni Rapporten ger den första samlade översikten av skyddade boenden i Sverige. Marlene Karlsson Vargas har gjort kartläggningen och skrivit rapporten. Cristina Josefsson har medverkat. Den juridiska granskningen är gjord av Marit Birk. Statistiker är Kerstin Westergren. Ansvarig enhetschef är Mary Nilsson. Taina Bäckström Ställföreträdande myndighetschef 3

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Inledning 8 Bakgrund 8 Nationell överblick saknas 8 Uppdraget 9 Målgruppen 9 Kartläggning av skyddade boenden 10 Resultatredovisning 10 Antal skyddade boenden 11 Allmänt om skyddade boenden 11 Regiform 11 Antal platser 12 Storleken på skyddade boenden 13 Finansiering 13 Avtal med socialtjänsten 13 Målgrupper och särskilda grupper 14 Målgrupper 14 Antal personer på boenden under Fysiska funktionsnedsättningar 14 Barn 15 Tonårssöner 15 Stöd för medföljande barn 15 Aktiviteter för barn 16 Insatser för skyddssökande på boendet 16 Stödformer 16 Struktureradebedömningsmetoder 17 Stöd efter tiden på boendet 17 Bemanning och tillgänglighet 18 Bemanning 18 Personal 20 Kompetensutveckling 21 Kompetens att ta emot personer med särskilda behov 21 Andra professioner knutna till boendet 21 Samverkan 22 Dokumentation 22 Skyddsanordningar 23 Skalskydd 23 Boendenas utformning 23 Avslutande diskussion 24 Resultat i förhållande till allmänna råd 25 Bemanning och tillgänglighet 25 Kvalificerad personal 26 5

6 Tillräckliga skyddsanordningar 26 Barn bör tas emot oavsett kön och ålder 26 Lämpligt för barn 27 Skyddssökande med fysiska funktionsnedsättningar 27 Genomförande 28 Skyddade boenden identifierades 28 Datainsamling 28 Enkäten 28 Statistiska mått och redovisningsgrupper 29 Tillförlitlighet 29 Ramtäckning 29 Mätning 30 Bortfall 30 Självrapportering 30 Svårigheter med enkäten 30 Referenser 31 Bilaga 1. Frågeformuläret med andelen svarande 33 Bilaga 2. Diagram 43 6

7 Sammanfattning Kartläggningen av skyddade boenden i Sverige är en del av ett större regeringsuppdrag som syftar till en bred analys och kvalitetsutveckling av skyddade boenden. Den ger en överblick över antalet skyddade boenden i landet, fördelningen på regiformer och var i landet de är belägna. Den ger även vissa svar om bemanning och förekommande stödinsatser till barn och vuxna. Kartläggningen bygger på en enkät till 206 skyddade boenden, varav 195 (95 procent) besvarade den. Alla resultat bygger på uppgifterlämnade av chefer eller anställda på boendena. Resultaten visar att: I hälften av landets kommuner finns minst ett skyddat boende. Flest skyddade boenden finns i storstadsregionerna. 71 procent, eller 141 av de 195 skyddade boenden som besvarade Socialstyrelsens enkät, bedrivs i ideell regi. 21 procent, eller 41 skyddade boenden, bedrivs i kommunal regi. 8 procent, eller 16 skyddade boenden, bedrivs i privat regi. De flesta skyddade boenden är små, närmare 60 procent har 4 platser eller färre. Samtliga skyddade boenden som besvarat enkäten tar emot kvinnor och 172 skyddade boenden tar emot medföljande barn. Cirka 15 procent av de som svarat uppger att de även tar emot män. Inget skyddat boende i kartläggningen tar uteslutande emot män. När kartläggningen genomfördes i maj 2012 kunde cirka 1100 vuxna få plats på skyddat boende tillsammans med cirka 1300 medföljande barn. Under 2011 tillbringade fler än vuxna och 2700 medföljande barn minst en natt på skyddat boende. De flesta vuxna var kvinnor men även 70 män sökte skydd. På 76 procent av de skyddade boenden som besvarat enkäten finns anställd personal, i någon form och omfattning. Cirka 26 procent av de skyddade boenden som besvarat enkäten har ett generellt avtal om genomförande av insats enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Drygt 30 procent har kompetens att ta emot personer med pågående alkohol- eller drogmissbruk. Samtliga boenden uppger att de erbjuder någon typ av stödinsats utöver själva boendet. Den vanligaste formen är praktiskt stöd och stöd vid myndighetskontakt. Men enskilda stödsamtal med utbildad personal erbjuds också på 84 procent av de skyddade boendena. Något fler, 86 procent, erbjuder stödperson på boendet medan 69 procent erbjuder detta utanför boendet. 7

8 Inledning Bakgrund I Sverige utsätts varje år ett stort antal personer för hot och våld. Många av dem är i behov av stöd och skydd på både kort och lång sikt, till exempel i skyddat boende. Att personer utsätts för hot och våld är ett allvarligt samhällsproblem och regeringen har därför initierat ett stort antal åtgärder för att åtgärda och förbättra situationen för brottsoffer. Brottsutsatta och deras närstående har rätt till stöd från socialtjänsten. Det hör till socialnämndens uppgifter att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska vidare särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Till socialnämndens uppgifter hör också att ansvara för att barn som utsatts för brott och dennes närstående samt barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående får det stöd och den hjälp de behöver (5 kap. 11 SoL). Ideella organisationers arbete är ett viktigt komplement till socialnämndens ansvar för insatserna och deras kvalitet (proposition 2006/07:38 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor s. 12). Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2011 i uppdrag att vägleda socialtjänsten i arbetet med brottsoffer som är i behov av stöd och hjälp, bland annat genom att ta fram kunskapsstöd för tillämpningen av socialtjänstlagen vid bedömningar av insatsbehov för den som utsatts för brott och dennes närstående. Vidare har myndigheten i uppdrag att utveckla och genomföra öppna jämförelser när det gäller socialtjänstens stöd till brottsoffer. I princip alla kommuner kunde under år 2011, enligt deras egen rapportering, erbjuda kvinnor som var utsatta för våld av närstående tillfälligt/skyddat boende ämnat för våldsutsatta kvinnor, det visar Socialstyrelsens öppna jämförelser som publicerades i maj 2012 [1]. Nationell överblick saknas De flesta kommuner erbjuder skyddat boende för kvinnor som är utsatta för hot eller våld i den egna kommunen eller i andra kommuner. I vissa fall driver kommunen ett eget skyddat boende men i majoriteten av fallen drivs dessa av ideella föreningar, vanligtvis kvinnojourer. Skyddade boenden kan också drivas av privata aktörer. Inom socialtjänsten finns emellertid ingen begreppsdefinition, generell nationell vägledning eller kriterier för skyddat boende. Det finns heller ingen överblick av antalet platser vid eller kvaliteten på landets skyddade boenden. 8

9 Uppdraget Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att göra en samlad analys av insatsen skyddat boende för hotade personer samt att ta fram ett vägledande material för berörda målgrupper. Syftet med uppdraget är att möjliggöra en kvalitetsutveckling av insatsen skyddat boende samt en bättre uppföljning och utvärdering av insatsen. Uppdraget har flera delar: En kartläggning av omfattningen av och kvaliteten på skyddade boenden i Sverige klart den 15 april Ett vägledande material för berörda mottagare, socialtjänstens handläggare och utförare klart den 2 september Ett förslag till modell för hur insatsen kan kvalitetsutvecklas, följas upp och utvärderas kontinuerligt på nationell nivå klart den 2 september Ta fram en definition av begreppet skyddat boende. Utreda tillståndsfrågan om skyddade boenden. Målgruppen Socialstyrelsen ska enligt uppdraget analysera insatsen skyddat boende för hotade och våldsutsatta personer. När arbetet med kartläggningen inleddes gjordes en ansats till att få kunskap om polisens arbete med personsäkerhet för hotade personer och den eventuella förekomsten av skyddade boenden inom polisen. Det var svårt att få fram information om den generella målgruppen hotade personer då det kan röra sig om många olika typer av hot. Polisen har, enligt uppgift, inga egna skyddade boenden för kvinnor eller män som är utsatta för våld i nära relation utan hänvisar då till socialtjänsten eller kvinnojourer. Socialstyrelsen har i denna kartläggning valt att fokusera på skyddade boenden för personer utsatta för hot och våld i nära relationer. 9

10 Kartläggning av skyddade boenden Enligt uppdraget ska kartläggningen belysa både omfattningen av och kvaliteten på skyddade boenden i Sverige. För att fånga upp olika faktorer som kan ha betydelse för kvaliteten i skyddat boende har vi i enkäten utgått från rekommendationerna i Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2009:22) om socialnämndens arbete med våldutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld samt tittat på tillsynens bedömningskriterier för den nationella tillsynen av kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld under åren För att resultatet inte ska uppfattas som missvisande är det viktigt att komma ihåg att skyddade boenden i kommunal och privat regi inte är lika många som de i ideell regi. 1 Det är även viktigt att påpeka att begreppet skyddat boende i kartläggningen används i vid bemärkelse. Definitionen av termen skyddat boende är ännu inte fastställd. De som besvarat enkäten har själva definierat sin verksamhet som skyddat boende. Resultatredovisning Totalt svarade 195 skyddade boenden av 206 tillfrågade på enkäten, en svarsfrekvens på 95 procent. Alla har inte besvarat samtliga frågor. 2 Resultatredovisningen presenteras enligt följande: 1. Allmänt om boendet/jouren. 2. Målgrupper och särskilda grupper. 3. Barn. 4. Insatser för skyddssökande på boendet. 5. Bemanning och personal. 6. Skalskydd. En del svar redovisas med hjälp av tabeller eller diagram och andra beskrivs i text. I ett avslutande kapitel diskuteras en del av resultaten i förhållande till kvalitetsaspekten. 1 Det är viktigt att beakta att antalet skyddade boenden i privat regi är få, totalt 16 boenden (8 procent). Att jämföras med de 141 som drivs i ideell regi (73 procent) och de 41 boenden som drivs i kommunal regi (21 procent). 2 Frågorna 10 16, 19, 21, 23, och 30 var villkorade i enkäten. Det vill säga att man fick de frågorna beroende på hur man svarat i en tidigare fråga. 10

11 Antal skyddade boenden Socialstyrelsen fann vid en inventering våren 2012 totalt 206 skyddade boenden. I storstadsregionerna hittar vi flest skyddade boenden: i Stockholms kommun 18 boenden, i Göteborgs kommun 11, i Malmö kommun 8 och i Uppsala kommun 5. I de kommuner där det finns skyddat boende är det vanligast med ett boende. I en del kommuner finns det två. Ungefär hälften av Sveriges kommuner saknar skyddat boende i den egna kommunen. Allmänt om skyddade boenden Regiform De flesta skyddade boenden i landet drivs av ideella organisationer (71 procent). Cirka en femtedel, 21 procent, drivs i kommunal regi medan privata aktörer driver 8 procent av samtliga boenden, se figur 1. Av de som svarat att de bedrivs i kommunal regi är det 5 boenden som uppgett att det är jourlägenheter/kvinnofridslägenhet. Figur 1. Regiformfördelat på andelar. 11

12 Antal platser Våren 2012 kunde cirka 1100 vuxna vid ett tillfälle få plats på skyddat boende i Sverige tillsammans med cirka 1300 medföljande barn. Under 2011 sökte fler än 4000 vuxna skydd och 2700 medföljande barn. Hur många personer som har nekats en plats eller hur många dygn det i genomsnitt tillbringas på ett skyddat boende, vet Socialstyrelsen inte, då det inte efterfrågades i enkäten. Däremot vet Socialstyrelsen efter att ha samtalat med aktörer inom området att platserna inte räcker till alla som söker plats på skyddat boende. I enkäten svarade samtliga 195 boenden att de tar emot vuxna och 172 att de tar emot medföljande barn. I tabellerna 1 och 2 visas hur många platser det finns i varje län och hur många platser det finns i varje län i förhållande till befolkningen. Västra Götalands län har flest platser för vuxna medan Stockholms län har flest platser för medföljande barn. Tabell 1. Totalt antal platser i landet. Totalt Län Vuxna Barn Västra Götalands län Stockholms län Skåne län Uppsala län Dalarnas län Östergötlands län Värmlands län Västernorrlands län Örebro län Norrbottens län Södermanlands län Gotlands län 22 4 Gävleborgs län Jönköpings län Kronobergs län Blekinge län Västerbottens län Hallands län Västmanlands län Kalmar län 7 16 Jämtlands län 6 7 Hela riket Tabell 2. Antal platser per län. Per invånare Län Vuxna Barn Gotlands län 38 7 Västra Götalands län Dalarnas län 14 9 Västernorrlands län Stockholms län Blekinge län Värmlands län Norrbottens län Uppsala län Kronobergs län Örebro län Östergötlands län 9 4 Södermanlands län 9 20 Skåne län 8 19 Västerbottens län 8 13 Gävleborgs län 8 13 Jönköpings län 6 10 Jämtlands län 5 6 Västmanlands län 4 8 Hallands län 4 6 Kalmar län 3 7 Hela riket

13 Storleken på skyddade boenden Vanligast var boenden med 1 2 platser (64 skyddade boenden). Antalet boenden med 3 4 platser var 49 stycken och 54 boenden har 5 9 platser. Några skyddade boenden är större: knappt 13 procent (25 boenden) har 10 platser eller fler. Av de små boendena, 1 2 platser, drivs 80 procent av ideella organisationer och av de stora boendena, 10 platser eller fler, bedrivs hälften i kommunal regi och andra hälften i lika stora delar av privata respektive ideella aktörer. Finansiering En kombination av verksamhetsbidrag och dygnsavgift är det vanligaste sättet att finansiera verksamheten. Så ser det ut för 45 procent av de skyddade boenden som besvarade enkäten. Detta gäller särskilt för skyddade boenden som drivs i ideell regi där 54 procent finansieras på detta sätt. När det gäller skyddade boenden i privat regi svarade 93 procent att verksamheten finansieras genom dygnsavgift från kommunen. Avtal med socialtjänsten Endast 26 procent svarade att boendet har ett generellt avtal om genomförande av insats enligt socialtjänstlagen med de biståndsgivande kommunerna. Ett generellt avtal innebär att kommunen och det skyddade boendet formaliserat ett avtal om att kommunen använder det skyddade boendet för genomförande av insatser för skyddssökande under en avtalad period. Det vanligaste är dock att avtal sluts i enskilda fall, för enskilda skyddssökande. Totalt svarade 48 boenden att det finns ett generellt avtal och 64 att ett sådant sluts i enskilda fall. Uppdelat på regiform svarade: 21 procent av de skyddade boendena i ideell regi att det finns ett generellt avtal och 36 procent att det sluts i enskilda fall. 43 procent av skyddade boenden i privat regi att det finns ett generellt avtal och 36 procent att det sluts i enskilda fall. 13

14 Målgrupper och särskilda grupper Målgrupper Samtliga boenden uppger att de tar emot kvinnor. Det innebär att inget skyddat boende som besvarat enkäten enbart tar emot skyddssökande 3 män. Många kan ta emot medföljande barn. Nästan alla skyddade boenden som drivs av ideella organisationer (94 procent) uppger att de tar emot medföljande barn. Kommunalt drivna skyddade boenden tar emot barn i mindre utsträckning. Däremot uppger de ideella organisationerna att de inte tar emot lika många män, transpersoner eller par, se figur 2. Figur 2. Andelen skyddade boenden som tar emot olika målgrupper, efter regiform 100% 80% 60% 40% 20% 0% Kommunal Privat Ideell. Antal personer på boenden under 2011 Under 2011 var det runt 4000 vuxna personer som stannade minst en natt på ett boende. Av dessa var 3900 kvinnor och 70 män. Det har även förekommit att några få transpersoner och par har sökt skydd. Antalet medföljande barn var Fysiska funktionsnedsättningar Personer med behov av rullator, ledsagare eller personlig assistent kan tas emot av fler än hälften av de skyddade boenden som besvarat frågan. De privata aktörerna har genomgående större möjlighet att ta emot personer med fysiska funktionsnedsättningar, se figur 11 i bilaga 2. 3 Med skyddssökande avses person som söker stöd och skydd på skyddat eller tillfälligt boende. 14

15 Barn Med barn menas alla medföljande under 18 år. Det är172 boenden (88 procent) som har angett att de tar emot medföljande barn. Tonårssöner Tonårssöner tas inte emot av alla boenden. De flesta skyddade boenden i kommunal regi tar emot pojkar och de gör ingen skillnad på ålder. Däremot tar inte de ideella organisationerna emot tonårssöner i lika stor utsträckning och framför allt inte pojkar äldre än 15 år, se figur 3. Figur 3. Andelen skyddade boenden som tar emot tonårssöner år resp år efter regiform. 100% 80% 60% 89% 89% 86% 85% 84% 63% 40% 20% 0% år år Kommunal Privat Ideell Stöd för medföljande barn Introduktionssamtal uppges vara den vanligaste stödformen för barn under boendetiden (information om boendet m.m.). Även svarsalternativen enskilda stödsamtal med utbildad personal, stödperson på boendet och stödperson utanför boendet uppges förekomma i hög grad. Det är flest privata aktörer (85 procent) som uppger att de har rutiner för att tillgodose barnens rätt till skolgång jämfört med 64 procent av de kommunala och 66 procent av de ideellt drivna. 4 Cirka 73 procent av alla boenden som tar emot barn uppger att de erbjuder någon specifik form av samtalsmodell för barn. Trappan 5 är den vanlig- 4 Det är barnets hemkommun som har ansvar för ett barns grundskoleutbildning. Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin grundskola ska ta emot elever vilkas grundskoleutbildning hemkommunen ansvarar för. (10 kap. 24 skollagen (2010:800). Personalen på boendet kan uppmärksamma kvinnan på barnets rätt till skola och vid behov hjälpa henne att ta kontakt med kommunen för att se till att barnet får en ordnad skolgång 15

16 aste formen av samtalsmodell bland boenden i kommunal och ideell regi, även om andra alternativ förekommer. Av de svarande skyddade boendena uppger 90 procent att de har möjlighet att förmedla samtalskontakter för barn med BUP. Cirka 78 procent uppgav att de har möjlighet att förmedla annan psykologkontakt och 73 procent kunde förmedla kontakt med samtalsgrupp. Aktiviteter för barn Utflykter och lekaktiviteter/fritidsaktiviteter är de vanligaste aktiviteterna som de skyddade boendena normalt sett kan erbjuda medföljande barn. Exempel på annat är lägeraktiviteter, caféverksamhet, babyträffar och middagsgemenskap för ensamstående mammor, se figur 12 i bilaga 2. Insatser för skyddssökande på boendet Med skyddssökande avses alla som söker skydd för egen del, både vuxna över 18 år och ungdomar under 18 år. Stödformer Samtliga boenden uppger att de kan erbjuda någon form av stöd utöver själva boendet. Praktiskt stöd och stöd vid myndighetskontakt, är den vanligaste formen som 95 procent av de som besvarat enkäten uppger att de erbjuder. Enskilda stödsamtal med utbildad personal uppger 84 procent av de skyddade boendena att de kan erbjuda. Ännu fler, 86 procent, uppger att de kan erbjuda stödperson på boendet, medan 69 procent uppger att de kan erbjuda detta utanför boendet. Psykologkontakt uppger 45 procent av boendena att de kan erbjuda och 40 procent uppger att de kan erbjuda gruppsamtal med utbildad personal. Ungefär hälften, 51 procent, av boendena i enkäten uppger att de hjälper till vid behov med hämtning av tillhörigheter i hemmet. Till sist, uppger knappt två tredjedelar (64 procent) att de kan erbjuda fritidsaktiviteter. 5 Trappanmodellen är den vanligaste modellen i Sverige när det gäller krissamtal med barn som bevittnat våld mot modern. Samtalsmodellen grundas på tre steg: etablera kontakt med barnet, göra en rekonstruktion av det som hänt och förmedla kunskap om krisreaktioner. 16

17 I figur 4 är stödformerna fördelade på de skyddade boendenas regiform. Figur 4. Andelen boenden som kan erbjuda olika stödformer, efter regiform. Stöd vid myndighetskontakt Stödsamtal utbildad personal Praktiskt stöd Stödperson på boendet Hjälp att söka arbete/studier Fritidsaktiviteter Stödperson utanför boendet Ideell Privat Kommunal Hämtning av saker i hemmet Gruppsamtal utbildad personal Psykologkontakt/leg.psykoter 0% 20% 40% 60% 80% 100% Struktureradebedömningsmetoder Av de tillfrågade boendena uppger 25 procent att de alltid använderstrukturerade hot- och riskbedömningsinstrument för vuxna och 38 procent uppger att de använder sådana metoder i vissa fall. Enkätsvaren visar på en stor spridning av vilka olika bedömningsmetoder som används. Bland de kommunalt drivna boendena var det lika stora andelar som använde Patriark (52 procent) som andra metoder (Patriark är ett hjälpmedel vid riskbedömning av hedersrelaterat våld). Fler alternativ kunde väljas. Bland privat och ideellt drivna skyddade boendena var det vanligast med andra metoder, till exempel checklista utarbetad av Rinkeby-Kista kvinnofridsteam, frågeformulär för bedömning av farlighet och Alternativ till våld (ATV). Stöd efter tiden på boendet Cirka 85 procent av boendena uppger att de erbjuder någon typ av stöd för tiden efter det skyddade boendet. Det vanligaste är att skyddspersonen ges möjlighet till telefonkontakt med personalen och stöd i kontakter med till exempel socialtjänsten, psykiatrin, vårdcentralen. Det som är minst vanligt är hjälp med utslussningsboende, se figur 13 i bilaga 2. 17

18 Bemanning och tillgänglighet Bemanning Av 195 skyddade boenden uppger 50, det vill säga 28 procent, att de är bemannade dygnet runt, se figur 5. Av dessa drivs de flesta av privata aktörer, medan ideella aktörer driver få boenden med bemanning under dygnets alla timmar. Av de 50 boendena ligger 21 boenden i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. Resterande boenden med bemanning dygnet runt är spridda över olika kommuner. Bland de som är bemannade dygnet runt tar 22 procent emot barn (35 skyddade boenden). Figur 5. Andel boenden som tar emot under dygnets alla timmar, efter regiform. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Tar emot under dygnets alla timmar Kommunal Privat Ideell När boendet inte är bemannat finns ofta en jourperson att ringa till. Cirka 89 procent av de boenden som svarat uppger att en jourperson finns tillgänglig på telefon när det skyddade boendet är obemannat under vardagar och 91 procent under helger. 18

19 Samtliga boenden som drivs av privata aktörer (16 stycken) uppger att de kan ta emot personer under dygnets alla timmar. Bland boendena i ideell regi är det många som uppger att de kan ta emot personer under dygnets alla timmar (56 procent), särskilt i jämförelse med att endast 11 procent av dem är bemannade dygnet runt, se figur 6. Figur 6. Andel boenden som har bemanning dygnet runt, efter regiform. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bemanning dygnet runt Kommunal Privat Ideell I enkäten ställdes frågan om det fanns anställd personal på det skyddade boendet vid frågetillfället. Däremot efterfrågades inte anställningsformen eller omfattningen på anställningarna. Att de som besvarat frågan uppgett att det finns anställd personal innebär därmed inte att anställd personal arbetar heltid. Tre fjärdedelar av dem som besvarat enkäten, 76 procent av de skyddade boendena, uppger att det fanns anställd personal, se figur 7. Figur 7. Andel anställd personal, efter regiform 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Anställd personal Kommunal Privat Ideell 19

20 I enkäten ställdes även frågan om det fanns volontärer på det skyddade boendet vid frågetillfället. Så var fallet på över hälften, 55 procent av de boenden som besvarade frågan, se figur 8. Figur 8. Andel volontärer, efter regiform 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Volontärer Kommunal Privat Ideell Bland skyddade boenden i privat regi har 94 procent anställd personal. Av boenden i kommunal regi har 76 procent anställd personal och i de ideella organisationernas boenden är andelen anställd personal 72 procent. Bland boenden i ideell regi är andelen volontärer nästan lika stor, 71 procent. Av boenden som drivs i kommunal regi har 20 procent volontärer och bland de privata boendena har 6 procent volontärer. Personal När det gäller den anställda personalens utbildning kunde flera alternativ väljas. Så här såg fördelningen ut: socionom 56 procent beteendevetare 35 procent lärare 16 procent sjuksköterska 15 procent specialpedagog 15 procent juristutbildning 8 procent genusvetare 7 procent psykolog 4 procent annan utbildning 71 procent. 20

21 Av de med annan utbildning var det vanligast med mentalskötare och undersköterska. Näst vanligast var behandlingsassistent/behandlingspedagog. Andra vanliga exempel var juristutbildade och socialpedagoger. Endast 7 skyddade boenden uppgav att de har förskolelärare eller fritidsledare bland den anställda personalen. Kompetensutveckling Många boenden uppger att de ger kompetensutveckling både till anställd personal och till volontärer. Det vanligaste är utbildning inom hedersrelaterat våld och kortare kurser anpassade för verksamheten, till exempel kvinnojoursutbildning. Den enda utbildningen som endast erbjuds anställda och inte volontärer, är utbildning i samtalsmodell för barn som bevittnat våld, se figur 14 i bilaga 2. Kompetens att ta emot personer med särskilda behov En enkätfråga behandlar personalens kompetens att ta emot personer med särskilda behov. Med kompetens avses att personalen ska ha lämplig utbildning och erfarenhet. Av de boenden som svarade uppger: 91 procent att de har kompetens att ta emot personer utsatta för hedersrelaterat våld. 67 procent har kompetens att ta emot hbt-personer. 43 procent har kompetens att ta emot personer med psykiska funktionsnedsättningar. 32 procent har kompetens att ta emot personer med aktivt alkohol- och drogmissbruk. Andra professioner knutna till boendet En del skyddade boenden uppger att de har avtal med vissa specialistfunktioner som barnpedagog, psykolog, läkare eller jurist. Av de som svarade på frågan uppgav 20 procent att de har tillgång till psykolog, 19 procent tillgång till jurist, 13 procent hade tillgång till barnpedagog och12 procent tillgång till läkare. 21

22 Samverkan Resultatet visar att det är vanligt att skyddade boenden har rutiner för samverkan. Cirka 94 procent av de skyddade boenden som besvarade enkäten anser att de har en fungerande rutin för samverkan med socialtjänsten. En nästan lika stor andel, 86 procent, uppger att de har fungerande rutiner för samverkan med polisen. Andra skyddade boenden och kvinnojourer är också vanliga samverkanspartner, medan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket är mindre vanligt förekommande i samverkanssammanhang, se figur 9. Figur 9. Andel boenden som uppger att de har en fungerande rutin för samverkan. Socialtjänsten Polisen Andra skyddade boenden/jourer Sjukvården Brottsofferjour Andra kommuner Bostadsbolag Psykiatrin Skatteverket BUP Migrationsverket Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Andra 59% 49% 49% 40% 39% 35% 29% 27% 25% 25% 19% 70% 94% 86% Dokumentation Dokumentation är något som varierar mycket mellan boendena. I enkäten efterfrågades om det skyddade boendet använder: journaler arbetsanteckningar genomförandeplan statistik över antal boende. Samtliga alternativ förekommer. Den typ av dokumentation som används mest är statistik över antalet boende skyddspersoner, sådan förs av 94 procent av de boenden som svarat. Arbetsanteckningar förs av 73 procent och endast få (5 procent) använder ingen typ av dokumentation alls. Cirka 44 procent uppger att de använder genomförandeplan, det vill säga en dokumentation av hur den beslutade insatsen skyddat boende praktiskt ska genomföras. Av skyddade boenden i privat regi använder 79 procent genomförandeplan, 47 procent av de i kommunal regi och35 procent av skyddade boenden i ideell regi. 22

23 Cirka 24 procent av de skyddade boenden som besvarade enkäten uppger att de för journaler. Skyddsanordningar Den vanligaste skyddsåtgärden uppges vara att de boende får informationssamtal om säkerhet. Sådana samtal kan till exempel behandla vilka regler som gäller på det skyddade boendet, säkerhetstänkande kring mobiltelefon och internet, hur larmet fungerar och sekretess i förhållande till andra personer som vistas på boendet. En stor del av de skyddade boenden som besvarade Socialstyrelsens enkät uppgav att personalen har kontroll över vilka som rör sig in och ut i boendet, att det finns upparbetade kontakter med polis och andra som kan rycka in vid förhöjd risk eller hot samt att det finns rutiner för hur personalen ska agera vid hot och våld. Skalskydd Hälften av boendena uppgav att de har särskild låsanordning. Med särskild låsanordning avses allt utöver ett vanligt dörrlås. Näst vanligast är larm som 40 procent av de skyddade boendena i enkäten uppgav att de har installerat. Cirka 36 procent uppgav att boendet har säkerhetsdörr. Andelen som uppgav att det finns fönster skyddade mot intrång var 27 procent, kameraövervakning uppgav 7 procent att de installerat, och vakt uppgav 9 skyddade boenden, eller 5 procent, att de använder, se figur 15 i bilaga 2. Boendenas utformning Det är en stor variation på hur de olika boendena är utformade. Vanligast är att de består av en lägenhet där kök och badrum delas. Många är lägenheter med enskilt boende. Däremot är det inte vanligt med skyddade boenden i villa eller separat hus, varken som enskilt boende eller kollektivt, se figur 10. Figur 10. Fördelning av hur skyddade boenden är belägna. 52% 36% 15% 14% 7% I lägenhet, kollektivt där kök och badrum delas I lägenhet, enskilt boende I villa/separat hus, kollektivt där kök och badrum delas Annat I villa/separat hus, enskilt boende 23

24 Avslutande diskussion Regeringen har efterfrågat en kartläggning där omfattningen och kvaliteten på skyddade boenden i landet ska redovisas. I denna rapport ges en överblick över antalet skyddade boenden, fördelningen på regiformer och var i landet de är belägna. Kartläggningen ger även vissa svar om bemanning och förekommande stödinsatser till barn och vuxna. Resultaten i kartläggningen visar att: I hälften av landets kommuner finns minst ett skyddat boende. (Dock uppger i princip alla kommuner att de kan erbjuda skyddat boende, enligt de öppna jämförelser som Socialstyrelsen publicerade i maj 2012) [1]. De hänvisar då till boenden i andra kommuner. Drygt 70 procent av de boenden som besvarat Socialstyrelsens enkät drivs av ideella organisationer. Endast 26 procent av de skyddade boenden som besvarat enkäten har ett generellt avtal om genomförande av insats enligt SoL. På 76 procent av de skyddade boenden som besvarat enkäten finns anställd personal, i någon form och omfattning. Drygt 90 procent av dessa skyddade boenden uppger sig ha kompetens att ta emot personer utsatta för hedersvåld. Bara drygt 30 procent har kompetens att ta emot personer med aktivt alkohol- eller drogmissbruk. Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (3 kap. 3 SoL). God kvalitet i socialtjänstens verksamhet kan beskrivas i termer av hur tjänsterna svarar mot målen i gällande lagstiftning [2] I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete definieras kvalitet inom socialtjänsten såsom att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om socialtjänst och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Socialnämnden kan lämna över genomförandet av insatser enligt SoL till en enskild verksamhet, till exempel en ideell förening. Socialnämnden bär dock huvudansvaret för att en insats enligt SoL uppfyller kraven på god kvalitet, även om genomförandet av insatsen har överlämnats till en enskild verksamhet. Den enskilda verksamheten har samtidigt ett eget ansvar för att genomförandet av insatsen håller god kvalitet (proposition 2009/10:131 Lex Sarah och socialtjänsten förslag om vissa förändringar s.27). 24

25 Att bedöma vad som är god kvalitet i ett skyddat boende är svårt eftersom en definition av vad som utgör god kvalitet på ett sådant boende saknas. För att tydliggöra hur man kan mäta kvaliteten på skyddade boenden på ett enhetligt sätt kommer Socialstyrelsen i enlighet med regeringsuppdraget att presentera kvalitetsindikatorer för skyddade boenden i slutredovisningen av detta uppdrag den 2 september Här görs dock en ansats att undersöka hur resultaten i kartläggningen förhåller sig till rekommendationerna om tillfälligt boende i Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2009:22). Enligt de allmänna råden bör, om en våldsutsatt kvinna är i behov av stöd och hjälp akut eller på kort eller lång sikt, socialnämnden bland annat kunna erbjuda henne lämpligt, tillfälligt boende som är tillräckligt bemannat av kvalificerad personal och som har tillräckliga skyddsanordningar, till exempel lås och larm, och annat lämpligt, tillfälligt boende. Det boende som erbjuds en våldsutsatt kvinna bör även ta emot samt vara lämpligt för medföljande barn oavsett kön och ålder. Av kartläggningens resultat framgår att de privata aktörerna ofta i hög grad lever upp till de formulerade frågeställningarna: de tar emot flest personer i olika kategorier, de har möjlighet att ta emot personer med särskilda behov, de tar emot skyddssökande dygnet runt och har ofta bemanning dygnet runt. Det är dock viktigt att beakta att antalet skyddade boenden i privat regi är få, totalt 16 boenden (8 procent) att jämföras med de 141 som drivs av ideella organisationer (73 procent) och de 41 boenden som drivs i kommunal regi (21 procent). En annan viktig aspekt är skillnaderna i finansieringsformer. Skyddade boenden i privat regi finansieras i allmänhet av dygnsavgifter som täcker de faktiska kostnaderna, medan kvinnojourer och andra skyddade boenden i ideell regi är beroende av en kombination av ofta kortsiktiga finansieringsmöjligheter som verksamhetsbidrag från kommunen, statliga projektmedel och har dessutom av tradition låga dygnsavgifter. Resultat i förhållande till allmänna råd Nedan diskuteras resultaten i kartläggningen i förhållande till Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2009:22.) Bemanning och tillgänglighet I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2009:22) anges att ett tillfälligt boende bör vara tillräcklig bemannat. En utgångspunkt är att bemanningen ska vara behovsanpassad efter individen som söker stöd och hjälp. Det vill säga att socialnämnden ska ha möjlighet att erbjuda den som söker skydd ett tillfälligt boende som motsvarar personens behov. Några skyddssökande kanske behöver en egen lägenhet med hög grad av självständighet medan andra behöver personal på plats dygnet runt för trygghet och bearbetning av situationen [2]. Fler än hälften, 125 boenden eller 65 procent, har möjlighet att ta emot personer under dygnets alla timmar trots att enbart 27 procent (50 boenden) av de 195 skyddade boenden som svarade på enkäten, har bemanning dygnet runt. Cirka 90 procent har dock en jourperson att ringa till när boendet är 25

26 obemannat och därför är tillgängligheten bättre än vad frågan om bemanningen visar. Kvalificerad personal Enligt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2009:22) bör all personal som genomför insatser enligt SoL regelbundet få kompetensutveckling inom området våld eller andra övergrepp av eller mot närstående. Resultaten i kartläggningen visar en stor spridning av olika grundutbildningar. Mycket få skyddade boenden har uppgett att de har anställda förskollärare eller fritidsledare. Det kan tyda på att vuxenperspektivet hamnar i fokus när man tänker på lämplig utbildning och att barnfokuset tappas bort. Vi kan i det avseendet jämföra med Danmark där det sedan tjugo år finns en betoning på barnperspektivet bland annat genom ett tidigare statligt stöd till en anställd, specialiserad på stöd till barn, på alla kriscenter. Den vanligaste kompetensutvecklingen för anställd personal uppges avse hedersrelaterat våld och minst vanlig är utbildning i att leda samtalsgrupper samt utbildning i alkohol- och drogmissbruk. Detta avspeglas även i vilka olika grupper det skyddade boendet anser sig ha kompetens att ta emot. Endast 32 procent av de boenden som svarat anser att de har kompetens att ta emot personer med aktivt alkohol- och drogmissbruk. Kvinnor i missbruk eller beroende befinner sig många gånger i livssituationer som ökar risken för att utsättas för våld samtidigt som de tycks ha svårare än andra våldsutsatta att få stöd och hjälp [3]. Många skyddade boenden svarar i enkäten att det finns kompetens bland personalen inom olika områden och att boendet kan erbjuda olika former av stöd och hjälp. Tillräckliga skyddsanordningar I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2009:22) anges att ett tillfälligt boende bör ha tillräckliga skyddsanordningar, till exempel lås och larm. I kartläggningen uppgav mindre än hälften av alla svarande boenden att de har särskild låsanordning och/eller larm. Skyddssökande behöver olika former av skydd beroende på om det finns risker för ytterligare våld. Larm och lås kan vara nödvändigt. I vissa fall kan boendet behöva vara bemannat nattetid [2]. En fråga ställdes om huruvida personalen har kontroll över vilka som passerar in och ut i boendet, vilket 153 boenden uppgav att de hade. Endast 123 av dessa boenden har dock anställd personal. Det innebär att 30 boenden uppger att de har kontroll över vilka som rör sig i boendet trots att de saknar anställd personal. Barn bör tas emot oavsett kön och ålder I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2009:22) slås fast att det boende som erbjuds en våldsutsatt kvinna även bör ta emot samt vara lämpligt för medföljande barn oavsett kön och ålder. Ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp (5 kap. 11 fjärde 26

27 stycket SoL). Om en kvinna med barn erbjuds tillfälligt boende ska den enhet som handlägger barnavårdsärenden informeras om detta. Enligt Socialstyrelsen bör ett barn som följer med en våldsutsatt förälder till ett boende få en bedömning av sitt egna behov av stöd och hjälp [2]. En majoritet av de skyddade boenden som svarat har också angett att de tar emot medföljande barn: 172 boenden eller 88 procent tar emot medföljande barn. Det är inte självklart att skyddade boenden alltid ska välkomna medföljande barn. Det kan vara mindre lämpligt med barn på skyddade boenden som vänder sig till speciella målgrupper som exempelvis personer med missbruksproblematik eller psykiska funktionsnedsättningar. Tonårssöner tas inte emot av alla boenden. De flesta skyddade boenden i kommunal regi tar emot pojkar och de gör ingen skillnad på ålder. Däremot tar inte de ideella organisationerna emot tonårssöner i lika stor utsträckning, framför allt inte pojkar äldre än 15 år. Det är socialnämnden som ansvarar för att det boende som beviljas den enskilde är lämpligt utifrån den enskildes individuella situation, till exempel i form av möjlighet att ta med sig barn till boendet. Lämpligt för barn Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör det tillfälliga (skyddade) boendet vara lämpligt för medföljande barn. Vad som är lämpligt framgår inte närmare. Ett kriterium kan vara att barnet ska känna sig sett och få efter åldern avpassad information för att förstå var det befinner sig. En hög andel, 96 procent av de 172 boenden som tar emot barn, uppger att barnen får tillgång till introduktionssamtal. Likaså uppger en stor andel, 80 procent, att barnen har tillgång till en stödperson på boendet. Skyddssökande med fysiska funktionsnedsättningar I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2009:22) anges att socialnämnden i sin verksamhet för våldsutsatta kvinnor bör beakta både gruppers och enskildas behov av stöd och hjälp. Det gäller även särskilda behov på grund av ålder, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller missbruk och beroende. I enkäten frågade vi om möjligheten att ta emot personer med fysiska funktionsnedsättningar som kräver rullator, rullstol, personlig assistent, ledsagare, ledarhund eller insatser från äldreomsorgen. Fler än hälften av de skyddade boenden som besvarat frågan uppgav att de har möjlighet att ta emot personer med behov av rullator, ledsagare eller personlig assistent. De privata aktörerna har genomgående större möjlighet att ta emot personer med fysiska funktionsnedsättningar. 27

28 Genomförande Kartläggningen ska visa omfattningen och kvaliteten på skyddade boenden i Sverige. En målsättning var att kartläggningen ska kunna utgöra utgångspunkten för framtida kvalitetsutvecklingsarbete. Skyddade boenden identifierades Kvinnojoursorganisationerna, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS) och Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund (SKR) har på sina webbsidor förteckningar över vilka kvinnojourer som är anslutna till respektive organisation och ur dessa valdes de som erbjuder boende till kartläggningen. Boenden identifierades också genom andra rapporter på området, förteckning över de som sökt medel från länsstyrelsen och sökningar på Internet. Som en kontroll skickades en enkät ut till Sveriges samtliga 321 kommuner och stadsdelar, samt till landets 21 polismyndigheter, där vi bad dem lista de jourer och boenden de använder sig av. Totalt svarade cirka 78 procent av kommunerna. Målet var att nå samtliga skyddade boenden i Sverige men eftersom det, vid kartläggningens början, inte fanns en enhetlig definition valdes alla som erbjuder någon typ av boende för personer som behöver skydd. Totalt identifierades på detta sätt 206 boenden. Datainsamling En elektronisk enkät sändes till dessa 206 skyddade boenden. Datainsamlingen pågick från den 7 maj till den 20 juni För att få in svaren gjordes först ett ordinarie utskick, tre skriftliga påminnelser och flertalet telefonsamtal för att få in svaren. Svarsfrekvensen blev 95 procent: 195 boenden av 206 svarade på enkäten. Tyvärr upptäcktes ett tekniskt villkorsfel när 16 procent (40 stycken) hade svarat på enkäten. Det åtgärdades, men innebar att av de första 16 procenten som svarat att de använder sig av strukturerade hot- och riskbedömningsinstrument inte kunde fylla i vilken typ av instrument de använder sig av. Enkäten Den elektroniska enkäten bestod av 46 frågor. Punkterna i regeringsuppdraget har varit vägledande för frågornas utformning. Där står att följande områden och frågeställningar särkskilt bör analyseras: identifiering av olika skyddsnivåer, t.ex. skalskydd, tillgång till personal 28

29 personalens utbildningsnivå, samarbete med polisen m.m. en bedömning av vad som bör omfattas i form av stöd på kort och på lång sikt i det skyddade boendet behov av särlösningar för särskilt utsatta grupper, t.ex. specifika kvalitetskriterier barnperspektivet vid boendet skydd och stöd för eventuella medföljande barn socialtjänstens samarbete med och ansvarsförhållande till polisen hot- och riskbedömningar hur verksamheten säkerställer att personalen har lämplig utbildning och erfarenhet dokumentation behov av sekretess. Synpunkter på enkätfrågorna har inhämtats från sakkunniga i arbetsgrupper från Socialstyrelsen, Länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne, polisen, samt representanter från Brottsofferjourernas riksförbund (BOJ), Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (RFSL), Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS), Sveriges kvinnojourers riksförbund (SKR), Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Slutligen testades enkäten på fem boenden. Det insamlade materialet har granskats genom olika manuella och maskinella kontroller. I samband med granskningen har kontakt tagits med uppgiftslämnarna och fel har kunnat rättas till. Statistiska mått och redovisningsgrupper Resultaten har redovisats för alla boenden sammantaget samt separerade redovisningar för privata, kommunala, idéburna samt boenden som tar emot medföljande barn. I enkäten fanns vissa frågor som riktades enbart till boenden som tar emot medföljande barn. Tillförlitlighet Ramtäckning Vid kvalitetsbedömning av en undersökning är det viktigt att beakta hur väl rampopulationen stämmer överens med målpopulationen, det vill säga hur väl man nått de objekt som man avsåg att mäta. Om det saknas skyddade boenden i den lista som Socialstyrelsen tog fram kommer detta innebära att undersökningen har en undertäckning. Risken för detta bedöms som litet då det gjordes en noggrann undersökning av vilka boenden som används genom frivilligorganisationer och kommuner. Boenden som fanns i förteckningen och som har upphört upptäcktes vid datainsamlingen och har tagits bort. 29

30 Mätning I samband med datainsamlingen kan fel uppstå, så kallade mätfel. Det finns en rad olika källor till dessa fel, bland annat mätinstrumentet och insamlingssättet. För att reducera risken för mätfel har frågeblankett och följebrev konstruerats och granskats av en enkätfrågekonstruktör tillsammans med ämneskunniga på Socialstyrelsen. Bortfall Av samtliga 206 skyddade boenden som enkäten skickades till har 195 besvarat enkäten. Det motsvarar ett bortfall på 4 procent. Dessutom tillkommer ett visst bortfall på enskilda frågor. Detta bortfall varierar från någon procent till 15 procent. Det innebär att det totala bortfallet uppgår till 20 procent på vissa frågor. I redovisningarna av enskilda frågor antas att boendena med bortfallet inte avviker nämnvärt i sin uppfattning från de som har besvarat frågorna. Om bortfallet avviker kan detta innebära ett fel i de resultat som redovisas. Det skulle till exempel inträffa om boenden som inte uppfyller vissa kvalitetskrav hellre hoppar över sådana frågor som gäller kvalitet än talar om att de inte uppfyller kraven. Det motsatta gäller för redovisningen av kommuner som uppfyller villkoren för stödinsatser, bemanning och skalsydd. För att vara ett boende som uppfyller samtliga villkor som gäller för till exempel stödinsatser måste samtliga frågor som gäller det området ha besvarats. I detta fall kommer troligtvis andelen boenden som uppfyller kraven på skalsydd att vara underskattad. På grund av risken för en bortfallsbias, det vill säga att bortfallet avviker från de som har svarat bör resultaten tolkas med viss försiktighet. Självrapportering Svaren baseras på vad de skyddade boendena själva har svarat vilket kan ge en förskönad bild av verkligheten. Tendensen finns att man svarar som man vill att verksamheten ska fungera och inte hur den fungerar i verkligheten. Det är stor skillnad på att kunna ta emot personer med olika behov och att faktiskt göra det. Detta gäller framförallt i svaren för personer med särskilda behov. Ett problem med denna kartläggning är att den vid rapportens redovisning inte är helt aktuell. Svaren baseras på hur det såg ut i maj juni Vi vet att en del har hänt sedan dess, både med verksamheter som har lagt ned och verksamheter som har tillkommit. Svårigheter med enkäten Fokus låg på att få svar på det som efterfrågades i regeringsuppdraget. För att enkäten inte skulle bli för lång eller bestå av för många frågor lämnades vissa områden, exempelvis finansieringsfrågan, utanför. 30

31 Referenser 1. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld [cited ]; Available from: 2. Våld : handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Stockholm: Socialstyrelsen; Skylla sig själv? : utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med missbruks- eller beroendeproblem. Stockholm: Socialstyrelsen;