FULLMÄKTIGEhandboken 2012/13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FULLMÄKTIGEhandboken 2012/13"

Transkript

1 FULLMÄKTIGEhandboken 2012/13

2 Mina FUM-vänner Mail: Mobil: Mail: Mobil: 1 Consensus fullmäktigehandbok 2012/13 Mail: Mobil: Mail: Mobil: Mail: Mobil: Mail: Mobil: Mail: Mobil: Mail: Mobil: Mail: Mobil: Mail: Mobil: Mail: Mobil: Mail: Mobil:

3 Välkommen till Consensus fullmäktige Grattis till ett bra beslut! Du har blivit vald av din sektion att representera alla studenter på din utbildning i Consensus fullmäktige. Tillsammans kommer ni som utgör FUM att fatta många viktiga beslut under året som just inletts. Oavsett om det här är första gången du engagerar dig inom sektionen eller kåren eller om du varit festerist, sektionsordförande eller suttit i kårstyrelsen tidigare så kommer just DIN röst att vara viktig under året. Kåren finns till för oss studenter, och det är genom fullmäktige som studenterna bestämmer vad kåren ska göra. Är du skeptisk? Jag kan nästan lova att du kommer att tycka att kåren är rätt spännande om du ger det en chans. Det är få studenter på LiU som har så mycket makt som du just nu. Men det ligger i era händer, ju mer ni diskuterar och engagerar er - desto roligare blir det. Den här handboken är ny för i år och innehåller lite smått och gott som jag tror att ni kan ha nytta av under året. Mycket av det som står här tar vi upp under FUM-utbildningen, men det skadar nog inte att ha det skriftligt också. Vi som arbetar runt fullmäktige finns till för att göra era möten så bra som möjligt, för att ni ska kunna fatta så bra beslut som möjligt. Tveka inte att snacka med oss i pausen, eller skicka ett mail mellan mötena om du kommer på något som du tycker att vi borde ändra på. Vi testar gärna nya idéer! Och vi är måna om att ni ska hänga med under mötena, så säg till om du vill ha en ny genomgång av mötesteknik eller hjälp att skriva ett yrkande. Sara Bergqvist, Qurator för fullmäktige Consensus fullmäktigehandbok 2012/13 2

4 Innehåll Consensus 4 Consensus FUM 8 Mötesteknik 11 Hälsning från KO 17 Basfakta om LiU 18 Motionsmall 21 Yrkandemall 22 Ordlista 23 FUMs verksamhetsår 24 Kontaktinformation 25 Första utgåvan Linköping, Text, lay-out och redigering Sara Bergqvist Ansvarig utgivare Sara Bergqvist Visste du att.....det var Consensus tillsammans med de andra kårerna vid LiU som tog initiativet till Campusbussen? Det var i själva verket ett krav för att LiU skulle få skapa Campus Norrköping. 3 Consensus fullmäktigehandbok 2012/13

5 vad är CONSENSUS? Consensus är studentkåren vid Hälsouniversitet. Japp, det visste ni nog allihop. Men vet ni varför Consensus finns? Vad kåren är till för, egentligen? Det finns en kårordförande som springer på en massa möten hela tiden och som man nästan aldrig får tag i på kontoret, det finns någon vice som brukar synas på Nolle-P och en annan som ställer en massa krav på sektionerna och tjatar på utbildningsbevakarna? Ja, och så driver de Örat. Nja. Det stämmer nog visserligen ganska bra, men det beskriver inte riktigt syftet med kåren. Studentkårerna är studenternas röst gentemot universitetet. Det är kårerna som godkänner alla beslut som fattas bakom kulisserna på LiU, och som sätter stopp för alla idéer som inte är så genomtänkta eller som riskerar att göra tillvaron sämre för oss studenter. Det betyder att de tre studenter som under ett år jobbar heltid på Consensus går på ganska mycket möten - det är ju där besluten fattas. Och de ägnar en hel del tid åt att förbereda sig inför möten, för det gäller ju att vara påläst och insatt om någon ska lyssna på vad man har att säga. Och ofta måste man i förväg ha snackat med andra som ska på samma möten för att få dem att förstå vad studenterna vill. Förutom att träffa universitetets beslutsfattare och de som leder Hälsouniversitetet har kåren mycket interna möten. Till exempel träffar vice ordförande med ansvar för utbildningsutveckling sektionernas utbildningsbevakare regelbundet, för att samordna, stötta och pusha. Sektionerna bedriver nämligen utbildningsbevakning på uppdrag av Consensus, och får ekonomisk ersättning för det. Om Consensus märker att flera sektioner kämpar med samma sak kan vi lyfta frågan på en högre nivå och få en snabbare lösning. I stora drag jobbar Consensus med utbildningarnas kvalitet (som att alla studenter ska ha en egen, utbildad handledare när de är på VFU), studiesociala frågor (som att man ska kunna studera även om man har funktionshinder), studenters arbetsmiljö (det ska finnas lugna studiemiljöer och bra ventilation i föreläsningssalarna), generell högskolepolitik (avskaffande av kårobligatorium och hur högskolorna ska styras nationellt), interna frågor (hur Consensus organisation ska se ut, hur fler medlemmar ska rekryteras) och stöd och råd till utsatta studenter. Det sistnämnda brukar anses som den viktigaste funktionen, att en student som blivit diskriminerad, anklagad för fusk eller nekats chans till att få göra om en praktikperiod ska kunna komma till Consensus för att få hjälp att driva sin sak. Och tyvärr är det nog den minst kända funktionen. Consensus har stor makt att förändra och påverka. Glöm aldrig det. Sättet som Consensus arbetar med dessa frågor är framförallt genom en nära informell samverkan med HU:s och LiU:s ledning. Kårordförandena äter middag med rektor regelbundet, och träffar HU:s ledning minst varannan vecka. Sedan finns de formella beslutsmötena, debattartiklar i media, nationella kårsamarbeten, samarbeten med sektionerna och inte minst interna möten med till exempel er i fullmäktige för att komma fram till vad studenterna tycker och tänker i olika frågor. I riktigt viktiga frågor har det hänt att kåren tagit hjälp av studenterna för att driva igenom en fråga - till exempel dirigerade Consensus en sittstrejk utanför glasentrén när HU ville stänga HUB på helgerna. Och ja, som ni vet är HUB öppet både lördag och söndag nu för tiden. Studenterna, genom Consensus, har stor makt att förändra och påverka. Glöm aldrig det. Consensus fullmäktigehandbok 2012/13 4

6 vem är CONSENSUS? Organisationen bakom Consensus kan till en början tyckas svår att överblicka, men egentligen är det inte så krångligt. Studentkåren representerar ju studenterna, och därför styrs Consensus av studenterna - genom sektionerna. Det är fullmäktige som är boss i organisationen, ingen kan gå emot det fullmäktige bestämmer. Fullmäktige har alltid sista ordet. Därför är det här sektionerna sitter. Det finns 29 platser i fullmäktige, och de fördelas ut till sektionerna baserat på hur många medlemmar sektionerna har. Alla får minst två platser, men resten sprids efter storlek. Sedan är det fullmäktige som väljer vilka studenter som ska sitta på alla andra poster. Viktigast är nog de tre posterna som innebär heltidsuppdrag; kårordförande (KO), vice kårordförande med ansvar för studiesociala frågor (vkos) och vice kårordförande med ansvar för utbildningsutveckling (vkou). Sektionerna Fullmäktige Styrelsen Presidiet Handläggare De tre heltidarna kallas tillsammans för presidiet, och kårordförande brukar kallas för kossan på grund av förkortningen. Presidiet är en del av styrelsen, men här finns även fem styrelseledamöter som är studenter som sköter sitt kåruppdrag vid sidan av studierna, precis som de flesta sektionsaktiva gör. Förutom genom fullmäktige har Consensus flera samarbetsorgan med sektionerna. Kårordförande träffar sektionsordförandena regelbundet, vkos har ett studiesocialt utskott och ett arbetsmiljöutskott där sektionernas ansvariga deltar och vkou har ett utbildningsutskott där sektionernas utbildningsbevakare sitter. Externt ansvarig anordnar Consensus arbetsmarknadsmässa, och även i denna projektgrupp sitter sektionsrepresentanter. För att inte tala om att sektionerna är en väldigt viktig rekryteringsbas för Consensus centrala poster. Sektionerna utgör med andra ord en stor del av Consensus organisation. Två delar av Consensus som inte syns här är Café Örat och arbetsgrupperna. Café Örat finns på Kårhus Örat och är Consensus alldeles egna café. Cafégruppen är fristående från styrelsen, men caféchefen har alltid ett nära samarbete med någon från presidiet. Arbetsgrupperna är fristående grupper som startats av Consensus, men som arbetar till största del på egen hand med stöttning från presidiet. Just nu är det bara internationella arbetsgruppen som är aktiv. Dessutom finns det studentrepresentanter som kan vara helt vanliga studenter som inte på något annat sätt är engagerade inom kåren. Det kan till exempel vara en student som är intresserad av att se till att biblioteket har rätt utbud av referensböcker som vill representera studenterna i biblioteksstyrelsen eller biblioteksrådet i Norrköping. Dessa väljs vanligtvis av styrelsen. Förutom dessa finns det tre poster som är nära knutna till styrelsen, men som inte är en del av styrelsen. Dessa kallas handläggare och utgörs av en informatör, en norrköpingsansvarig och en externt ansvarig. Sedan kan styrelsen själv knyta olika projektansvariga till sig, till exempel en mottagningsansvarig som hjälper vkos med Nolle-P. 5 Consensus fullmäktigehandbok 2012/13

7 vilka samarbeten har CONSENSUS? Consensus allra främsta samarbetspartners är de andra studentkårerna vid LiU; StuFF på filosofisk fakultet och området för utbildningsvetenskap respektive Lintek på tekniska fakulteten. Om de tre kårerna har enad front gentemot universitetet kan vi driva igenom nästan vad som helst. Samarbetsorganet kallas för LUST; Linköpings universitets studentkårer. På nationell nivå är Consensus medlemmar i Sveriges förenade studentkårer, en organisation som är remissinstans för regering och riksdag och som samarbetar tätt med bland annat utbildningsministern. Ett mer informellt nationellt samarbete är Projëktet; en sammanslutning av främst de stora universitetens studentkårer. Projëktet ses några gånger per termin och diskuterar gemensamma problem, tipsar varandra om lösningar och stöttar varandra. Consensus äger tillsammans med de andra studentkårerna på LiU ett aktiebolag som heter Kårservice. Kårservice driver de fem kårhusen som finns i Linköping och Norrköping; Kårallen, Örat, Trappan, Nationernas hus och Ryds herrgård. På kårhus Örat finns PUB Örat som drivs direkt av Kårservice, precis som pub, café, lunchverksamhet och vissa nattklubbar på Trappan i Norrköping. Kårservice jobbar även med service till kårerna i form av att hålla reda på vilka som är medlemmar och inte, samt service till studenterna i form av korttidslån (till kårmedlemmar), expedition på Campus Valla och lite annat smått och gott. Mer formella samarbetspartners är såklart dels universitetet och fakulteten (Hälsouniversitetet), men även de två kommunerna som Consensus är verksamma inom samt Landstinget i Östergötland. Utöver dessa fasta samarbeten finns det lösare samarbeten som kommer och går - allt från enstaka företag som erbjuder medlemsförmåner till organisationer som man arrangerar något event tillsammans med. Consensus fullmäktigehandbok 2012/13 6

8 hur styrs CONSENSUS? Som ni redan förstått är det Consensus FUM som styr och bestämmer över Consensus. Men eftersom de som sitter i FUM byts ut varje år skulle det bli ganska rörigt om verksamheten baserades på lösa beslut som ändras från år till år. Därför finns de viktiga sakerna nedskrivna i ett antal styrande dokument. Högst i hierarkin står stadgan, den reglerar organisationens sammansättning, de demokratiska principerna, regler för själva styrdokumenten och mycket annat viktigt. Stadgan ska följas i alla lägen. Sedan finns det ett åsiktsdokument som beskriver vad Consensus tycker i olika frågor, till exempel vad vi tycker i frågan om avgiftsbelagd högskoleutbildning. Åsiktsdokumentet är framförallt ett verktyg för styrelsen, men kan även användas för att visa medlemmar eller andra organisationer vad vi tycker och tänker. Consensus policydokument är en samling dokument som beskriver principiella riktlinjer inom olika frågor, oftast är det fullmäktiges riktlinjer för styrelsen. Det kan till exempel handla om kriterierna för utbetalning av bidrag och äskningar till sektioner, eller hur och till vem Consensus bil får hyras ut. Till sist finns två styrande dokument som skrivs om varje år; verksamhetsplanen och budgeten. De beskriver helt enkelt vad styrelsen ska jobba med under året, och hur årets intäkter och utgifter ska fördelas. Kort sagt - stadgan är lagen, policies är regelverket, åsiktsdokumentet är det politiska programmet och arbetsordningarna är tjänstebeskrivningar. Självklart är det fullmäktige som antagit alla dessa dokument, och självklart kan fullmäktige när som helst ändra det som står i dokumenten. Det är viktigt att dokumenten hålls uppdaterade, och därför brukar man gå igenom något av dem varje år för att se till att allt fortfarande stämmer. Särskilt åsiktsdokumentet kan ju behöva ändras då och då, om någon ny stor fråga kommer upp på högskolepolitikernas agenda. Ofta är det styrelsen som föreslår ändringar, men i slutänden är det ju FUM som representerar studenterna och som ska säga vad studenterna tycker. Arbetsordningarna beskriver hur de olika posterna inom Consensus ska arbeta, till exempel ungefär hur mycket tid som ska läggas ner. Stadgan är lagen, policies är regler och åsiktsdokumentet är det politiska programmet 7 Consensus fullmäktigehandbok 2012/13

9 CONSENSUS FUM uppdrag, ansvar, makt Consensus fullmäktige består av 29 studenter som tillsätts av de nio sektionerna som är länkade till Consensus. Sektionerna får ett visst antal platser baserat på hur många medlemmar de har, men ingen kan få färre än två platser. Det är fullmäktiges valberedning som varje år räknar ut hur platserna ska fördelas. En plats kallas för ett mandat, och för varje mandat kan sektionen tillsätta en ordinarie ledamot och en suppleant. Suppleanten är alltid välkommen på mötena, även om den ordinarie ledamoten är där - men bara en av dem får rösta vid beslut. Förutom till ledamöter och suppleanter går möteskallelsen ut till kårstyrelsen och handläggare, kårens revisorer, quratorspresidiet och till alla sektionsordföranden. Alla dessa personer får närvara, prata och lägga fram förslag under mötet. Kallelsen läggs också ut på hemsidan, och alla medlemmar är välkomna att närvara på mötet. Vanliga medlemmar får dock inte prata eller lägga fram förslag under mötet om man inte fattar ett speciellt beslut om detta. Det är dock bara sektionens utsedda ledamöter som får rösta i beslut. Även suppleanterna måste vara officiellt valda av sektionen, så man kan inte be vilken kompis som helst att gå om man själv får förhinder. Varför är det då så noga med vem som får vara där, lägga fram förslag och rösta? Jo, det är för att Consensus FUM har ett oerhört stort ansvar och en stor makt att påverka viktiga frågor. Därför ska man inte kunna komma in och rösta i frågor utan att ha deltagit i FUM-utbildningen eller fått en genomgång av hur allt hänger ihop. Besluten måste hålla en hög kvalitet och vara genomtänkta. Men vad är det egentligen som FUM ansvarar för? Personval FUM ansvarar för att rätt personer företräder studenterna på HU. Kårordföranden som FUM har valt representerar alla HU:s studenter i såväl HU:s som LiU:s styrelse och just i år representerar han ALLA LiU:s studenter i rektors ledningsråd. Denna individ sitter på mycket makt, och därför är det viktigt att det är rätt person som sitter där - en person som kommer att ta uppdraget på allvar och för fram studentkollektivets åsikter istället för sina personliga åsikter. Det samma gäller för alla övriga poster. Åsikter Lika viktigt som att välja rätt person att föra fram studenternas åsikter - lika viktigt är det att komma fram till vad studenternas åsikter faktiskt är. Det här är en stor anledning till att fullmäktige består av studenter från alla olika sektioner, för att kunna representera så stor del av HU:s studenter som möjligt. Det är ju vad majoriteten av fullmäktiges ledamöter kommer fram till som blir studenternas officiella åsikt. Att kåren fungerar Många av de beslut som FUM tar handlar om interna frågor - allt från hur hög medlemsavgiften ska vara till vem som får hyra kårbilen, hur Café Örats logga ska se ut och hur mycket kårordförandens nya dator får kosta bestäms av FUM. I slutänden ska dessa beslut leda fram till att Consensus som organisation fungerar så bra som möjligt, har så många medlemmar som möjligt och har engagerade studenter som trivs med sina uppdrag och därför gör ett bra jobb. Arbetsgivarroll Slutligen har fullmäktige ett ansvar som arbetsgivare för kårens aktiva. FUM måste se till att framförallt styrelsen har drägliga arbetsförhållanden och inte blir överösta med arbete. Det är nämligen styrelsen som måste verkställa allt som FUM beslutar om. Om FUM lägger till saker utöver det som planerats för året är det viktigt att också bestämma vad som istället ska prioriteras bort. Den stora skillnaden jämfört med sektionerna är att Consensus har tre studenter som jobbar heltid. Om styrelsen lyfter arbetsmiljöproblem är det därför viktigt att FUM tar detta på allvar - vem ska annars hjälpa till? Consensus fullmäktigehandbok 2012/13 8

10 möten, samarbeten, agenda Verksamhetsåret Fullmäktige ska sammanträda minst sex gånger per verksamhetsår. I praktiken brukar det bli sju-åtta möten per år, för att det inte ska bli för mycket att behandla varje gång. Det innebär ungefär en gång i månaden. I början av året kommer vi tillsammans att bestämma fullmäktiges arbetsordning. Arbetsordningen beskriver vilka tider som generellt ska gälla, när och hur ni ska anmäla er till mötet, hur lång talartid som ska gälla och mycket annat. Ta din chans att påverka! Första mötet på hösten ligger den 23 september, i direkt anslutning till FUM-utbildningen. Detta första möte handlar till stor del om att ni ska bli varma i kläderna och lära er hur ett möte går till, men självklart är det ett riktigt möte och ni kommer att fatta riktiga beslut. Vi brukar se till att ha någon intressant diskussionsfråga som ni får sätta er in i. Andra mötet brukar ligga i oktober och ska handla om att godkänna förra styrelsens verksamhetsberättelse, årsredovisning och annan formalia. Det är viktigt att detta blir gjort så att styrelsen som just slutat kan få vad som kallas för ansvarsfrihet - helt enkelt att ni säger att allt ser OK ut och att de inte kommer att ställas till svars för något i framtiden. Ibland är inte alla dokument färdiga till detta möte, då tar man det senare under året. Tredje mötet ligger oftast i början av december, vid det laget är det hög tid att välja valberedning för den stundande rekryteringskampanjen. Valberedningen utgörs av ett antal av er som är ledamöter, men ibland även av någon annan student som tycker att det verkar intressant. Fundera redan nu på vem av er från din sektion som vill sitta med i valberedningen! Det ska vara en person från varje sektion. Vårens första möte hamnar strax efter nolle-p och nu ska ni välja vilka som ska representera Consensus på Sveriges förenade studentkårers årsmöte. Det är också dags att börja fundera på nästkommande verksamhetsårs budget och verksamhetsplan, och kanske se om något annat styrdokument behöver revideras. I slutet av mars är det dags att fastställa verksamhetsplanen och budgeten som ni vid det här laget har diskuterat i flera veckor. Val-FUM i april är ett av årets roligaste möten, det är nu ni ska bestämma vilka som ska representera er och alla era medstudenter det kommande året - det är dags att välja ny styrelse! I maj ses vi för sista gången, behandlar allt som inte hunnits med tidigare under året och utvärderar året som gått. Löpande under året behandlas motioner och propositioner. Se sida 24 för schematisk illustration. Förmöten och delegationer Ert uppdrag innefattar att innan varje möte träffas tillsammans i den grupp av FUM-ledamöter och -suppleanter som finns inom din sektion. Denna lilla grupp kallar vi för delegation, så din grupp är till exempel LOG-delegationen eller AT-delegationen. Varje grupp kommer att få utse en delegationsledare som ansvarar för att sammankalla till och leda förmöten inför varje FUM-möte. Ni får ut handlingarna till varje möte senast 7 dagar innan, och helst ska alla ha hunnit läsa igenom handlingarna innan ni har ert förmöte. På förmötet diskuterar ni vad ni tycker om beslutsförslagen och kommer fram till vad ni ska föra fram för argument och åsikter på mötet. Ni behöver inte vara överens. Det är också smart att förbereda era yrkanden redan på förmötet. Jag förväntar mig att ni har tagit ställning till varje beslutsförslag och skrivit åtminstone ett yrkande till varje möte. Om det är något som är oklart i handlingarna tar ni kontakt med er kontaktperson i styrelsen och frågar om fakta. Om ni vill ha hjälp med att skriva ett yrkande kan ni vända er till samma kontaktperson, eller till någon i quratorspresidiet. 9 Consensus fullmäktigehandbok 2012/13

11 engagemang, projekt, vilja Vid sidan av mötena hoppas jag att ni kommer att vilja engagera er inom något som intresserar er lite särskilt. Det kan vara allt från att sitta i valberedningen som är aktiv under ett par månader av året till att ta fram ett beslutsunderlag i någon speciell fråga, utforma en enkät till medlemmarna, fundera på hur vi kan rekrytera fler medlemmar, hålla i pausgympan eller baka fika till något av mötena. Stort som smått - om ni är villiga att göra något litet extra så kommer det att bli roligare såväl för er som för alla andra. Vi vet att många av er har fler uppdrag inom er sektion eller kåren, och att tiden är knapp. Men genom att välja ett område att lägga några extra timmar på mellan FUM-mötena kommer du att inse att mötena blir roligare - om du är den som kan allra mest om en fråga eller den som är ansvarig för ett litet projekt, då skjuter såväl engagemangsnivån som intresset i höjden. Tycker du att det är trist att läsa handlingar från styrelsen möte efter möte? Önskar du att ni diskuterade lite mer studentnära frågor ibland? Skriv en motion! Fundera själv på vad du tycker att kåren skulle kunna göra för att göra något i din studentomvärld lite bättre och skriv ett förslag till nästa möte. Då är det du som får stå där framme och berätta för alla varför din idé borde bifallas, varför kåren borde Visste du att.....det var efter att en student skickade en motion till Consensus FUM som Consensus såg till att det kom upp godisoch dryckesautomater på Campus US? lägga tid på det. Tänk så mycket roligare det blir! Och dessutom blir det bättre för studenterna. Styrelsen blir lätt lite insnöade på formalia och frågor som ligger lite längre från studenterna, det är ni som fortfarande är ute i föreläsningssalarna och på studentpubarna som ser vad som behöver förbättras. Ta din chans att påverka på riktigt! Jag hoppas att jag får in åtminstone en motion från varje sektionsdelegation under året, för jag tror att ni ganska lätt kan komma på något som ni vill påverka. Mitt mål som qurator är att det ska vara roligt att sitta i FUM. Visst är det ett viktigt och seriöst uppdrag, men det sista jag vill är att ni ska sitta och sova på mötena eller till och med hitta på ursäkter för att slippa komma för att ni tycker att det är tråkigt. Tillsammans kan vi se till att ni ser fram emot nästa kallelse - men jag kan inte göra det själv. Jag kan se till att variera mötesformerna, se till att fixa lite sociala aktiviteter ibland, ordna en bra utbildning och en snygg handbok - men det är upp till er att engagera er och ge det en rättvis chans. Jag vill att ni lär känna varandra, minglar i kaffepausen och kanske till och med hittar en ny vän från en annan utbildning. Vi får hjälpas åt att blanda upp formalian med socialisering. Vad sägs om en FUM-kväll på PUB Örat? Idéerna är många, och tillsammans tror jag att vi en gång för alla kan tvätta bort stämpeln att Consensus FUM är långtråkigt, kan se till att det är lite konkurrens om platserna nästa år snarare än att era efterträdare tjatas in på platserna som jag misstänker att en del av er som läser detta gjort. De av er som, liksom jag, är mötesnördar tycker nog att det som står på den här sidan låter jättekonstigt, ni kan helt enkelt bortse från det. Jag räknar med att ni ser fram emot året redan som det är! Hjälp mig att göra FUM roligt, mest av allt för er egen skull! Kramar från Qurator Consensus fullmäktigehandbok 2012/13 10

12 din guide i MÖTES- DJUNGELN Varför göra det krångligt? Det är lätt att tycka att språket och formalian som används vid fullmäktigemöten är onödigt byråkratiskt och krångligt. Självklart är inte syftet att förvilla eller göra någon osäker, så om du vid något tillfälle under ett möte känner att du inte förstår eller inte hänger med är det viktigt att du frågar. Det allra viktigaste är att du förstår vad beslutet eller diskussionen innebär och att du vågar säga vad du tycker, inte att du använder rätt ord. Anledningen till att vi använder vissa speciella ord i mötessammanhang är att de är oladdade ord som vi inte använder i andra situationer. Det betyder att sannolikheten att vi alla har olika tolkningar av ordet är liten, till skillnad från mer vardagliga termer som vi alla kan se på lite olika sätt. Jämför till exempel ordet Reservation med andra uttryck som vi skulle använda mer vardagligt, som Jag håller inte med eller Det här går jag inte med på. Vi vet exakt vad ordet reservation betyder i mötessammanhang, det betyder att du motsätter dig beslutet och att du avsäger dig juridiskt ansvar för dess följder. De andra uttrycken skulle kunna signalera allmänt missnöje på en rad olika sätt. Formalian vi använder finns främst till för att alla ska komma till tals under mötet, för att vi ska hinna bearbeta alla ärenden inom utsatt tid och för att diskussionen ska hållas saklig och inom rimliga ramar. Den här lilla guiden går igenom de vanliga termer och den formalia som är vanliga inom studentorganisationer. Du kan ha nytta av den vid allt från fullmäktigesammanträden till mer informella möten. Texten som följer är en utförlig beskrivning, på sida 23 hittar du en kort kom-ihåg-lista. 11 Consensus fullmäktigehandbok 2012/13 Vem gör vad? Qurator Leder och kallar till möten. Ansvarig för att allt runt fullmäktige fungerar och för kommunikation med styrelsen. Pro Qurator Qurators vice samt ansvarig för det praktiska runt varje möte. Sekreterare Skriver protokoll och håller ordning på röstlängden. Fullmäktige Högsta beslutande organ. Bestämmer. Styrelse Ansvariga för att verkställa beslut, högsta beslutande organ mellan fullmäktiges sammanträden. Skriver de flesta beslutsförslagen.

13 Föredragningslistan Rösträknare I början av mötet väljs en eller två mötesdeltagare till rösträknare. Rösträknarna är de som räknar röster om ett beslut går till votering. Justeringsperson De som väljs till rösträknare är vanligen även justeringspersoner. Som justeringsperson ska du hålla lite extra koll på vilka beslut som fattas för att kunna kontrollera att protokollet blir korrekt. När sekreteraren skrivit färdigt protokollet skickas det till dig för att du ska läsa igenom och godkänna det. Du får sedan skriva under protokollet tillsammans med sekreteraren och mötesordföranden. Mötets behöriga utlysande På den här punkten ska mötesdeltagarna godkänna att kallelserna till mötet gått till som de ska, att ni fått handlingarna utskickade i tid och att alla fått veta var och när mötet är. Om ni inte fått kallelsen eller något blivit väldigt försenat kan ni här ogiltigförklara mötet, varpå ni alla går hem och väntar på en ny kallelse. Adjungering Om ni har en gäst på mötet som inte har närvarorätt enligt stadgan måste ni adjungera in personen. Det betyder att ni ger personen rätt att vara med på mötet. Ni kan bestämma om ni adjungerar in personen med närvarorätt eller med närvaro- och yttranderätt. Det senare betyder att personen även får delta i diskussionen. Det kan begränsas till en speciell punkt på föredragningslistan om ni vill. T ex Jag yrkar att adjungera in Ivar Icke Medlem med närvaro- och yttranderätt under 10. Interpellation En interpellation är en enkel skriftlig fråga till organisationens ordförande eller styrelse. Den ska skickas in innan mötet och svaret får du på plats. Det är en bra sak att använda om du vill att något ska tydliggöras i protokollet och på så sätt bli offentligt. Förslag till beslut Motion En motion är ett beslutsförslag från en eller flera medlemmar. Om du som ledamot vill att mötet ska fatta ett visst beslut så skriver du en motion om det. I bakgrunden förklarar du din idé, den kan vara mer eller mindre utförlig. Det är bra att föra fram alla argument för varför mötet ska nappa på din idé, gärna också fakta. I att-satsen ( Jag föreslår att ) skriver du kortfattat vad själva beslutet ska vara. Tänk på att bara det som står i att-satsen täcks in i beslutet, det som står i bakgrunden är inget annat än en förklarande bakgrund för de som ska fatta beslutet. Det är smart att dela upp din idé i flera olika att-satser om det innefattar olika delar. Till exempel Jag föreslår att Consensus köper en bil OCH att denna bil hyrs ut till medlemmarna istället för Jag föreslår att Consensus köper en bil som hyrs ut till medlemmarna.. Se motionsmallen i slutet av handboken! En motion måste skickas till kårordförande och qurator senast 14 dagar innan mötet för att behandlas. Motionssvar Om du har skickat en motion till fullmäktige kommer den vanligen först att behandlas av styrelsen. De diskuterar och skriver ett svar på motionen. Styrelsens motionssvar är ett förslag på hur de tycker att fullmäktige ska besluta. I sitt motionssvar kan de skriva med lite fakta, som i exemplet ovan kanske de skriver att det finns ett budgetöverskott motsvarande kostnaden för en bil och att de därför föreslår bifall för motionen. Motionssvaret skickas ut till ledamöterna tillsammans med motionen vid den sista kallelsen. Observera att styrelsens motionssvar bara är ett förslag till beslut, det är fullmäktige som bestämmer. Consensus fullmäktigehandbok 2012/13 12

14 Proposition En proposition är ett beslutsförslag från styrelsen. Den är uppbyggd på samma sätt som en motion, det enda som skiljer är att det är styrelsen som står bakom förslaget istället för en medlem. Eftersom det är styrelsens förslag från början finns det inget som motsvarar motionssvaret i det här fallet. Däremot gäller samma sak som med motionssvar; propositionen är ett förslag till beslut, det är fullmäktige som bestämmer. Propositionerna skickas ut med den sista kallelsen. Föredragning För varje punkt på föredragningslistan finns det en föredragande person/enhet. Det kan till exempel vara den person som skrivit en motion till mötet. Det vanligaste är att styrelsen föredrar en massa saker för er. Det innebär helt enkelt att de muntligen, kanske med en datorpresentation, förklarar en idé ytterligare eller informerar om något. Ibland kommer det gäster till mötena som berättar om saker som har anknytning till något ni ska behandla på mötet. Efter föredragningen finns vanligtvis utrymme att ställa frågor, så det är bra att ha läst texten innan mötet och diskuterat med sina kamrater. Under diskussionen Talarlista och talartid För att alla ska komma till tals i tur och ordning används något som kallas dubbel talarlista. Det innebär att du som vill prata visar detta för qurator, genom att vifta lite med handen och fånga dennes uppmärksamhet varpå ditt namn skrivs upp på en lista. Du får ordet när de som står uppskrivna före dig på listan har pratat. Om listan är lång kan det ta lång tid, så skriv gärna ner vad det var du tänkte säga så du inte glömmer det när du lyssnar på de andra. Dubbel talarlista betyder att qurator har två listor. På den ena skrivs alla upp som säger något för första gången under diskussionen. På den andra listan hamnar alla som sagt något tidigare och de får vänta till den första listan är tom. Det innebär att alla som inte sagt något tidigare får förtur när de vill prata för första gången. Det kan finnas en reglering av hur lång tid du får prata, två minuter är vanligt. Om det börjar bli kort om tid kan qurator införa en förkortad talartid. Denna kan då vara olika för de två olika listorna, till exempel max en minut för första listan och max 30 sekunder för andra listan. Du behöver inte hålla koll på tiden själv. Åsiktstorg När en stor fråga ska behandlas på ett möte finns det olika sätt att komma fram till beslut. Ett sätt är att diskutera i helgrupp eller i smågrupper och ett annat är att ha ett åsiktstorg. Ett åsiktstorg är ett tillfälle där alla skrivna förslag sitter uppe på väggarna i ett rum, där ni går runt och diskuterar förslagen med varandra. Om du själv har skrivit ett förslag eller står bakom en viss åsikt har du chansen att förklara för alla andra varför de ska stå bakom ditt förslag och inte någon annans. Om du inte bestämt dig än har du chans att fråga vad andra tycker och be om deras argument. Under åsiktstorget finns också möjlighet för er att tillsammans skriva ett helt nytt förslag, att kompromissa. Efter åsiktstorget återsamlas vi i helgrupp och går till beslut. Replik Om någon under diskussion i helgrupp går till personangrepp mot dig eller felciterar var du sagt kan du säga Replik. Qurator kommer då att ge dig ordet utan att skriva upp dig på listan och du får chans att rätta till det som blivit fel. Du får aldrig framföra några nya åsikter under en replik. Replik är alltså något som ytterst sällan behöver användas. Sakupplysning Ibland kan en diskussion köra fast för att ni saknar korrekt eller tillräcklig fakta, och kanske är du den som sitter på mer information? Du säger i så fall Sakupplysning varpå du får ordet utan att skriva upp dig på listan. Du får då möjlighet att lägga fram den fakta du har, men får inte framföra någon åsikt. I det tidigare förslaget om att köpa en bil får du alltså säga att Årsavgiften för bilförsäkringen skulle hamna på X kronor, men inte Årsavgiften för bilförsäkringen skulle hamna på X kronor, vilket känns lite för dyrt. 13 Consensus fullmäktigehandbok 2012/13

15 Yrkande När ni har fått ett förslag föredraget för er, ställt frågor och diskuterat en stund kanske du kommer fram till att du tycker att grundförslaget är bra, men vore ännu bättre med en liten justering eller med ett tillägg. Du kan då skriva ett yrkande. Ett yrkande är helt enkelt ett tillägg eller en ändring av ett förslag som skickats ut i förväg. I förslaget om att köpa en bil som ska hyras ut till medlemmarna kan ett tilläggsyrkande lyda Jag yrkar att bilen ska vara Consensus-blå. Ett ändringsyrkande skulle kunna vara Jag yrkar att bilen bara ska hyras ut till sektionerna. Ett yrkande kan också vara ett helt nytt förslag, så länge det är relaterat till det ärende som behandlas. Till exempel att Jag yrkar att styrelsen anordnar en marknadsföringskampanj för denna nya medlemsförmån. Om du kommer på ett yrkande redan innan mötet, när du läser handlingarna får du gärna skicka in det i förväg. Annars går det bra att skriva det under mötet. Du kan alltid få hjälp att skriva ett yrkande, det är bara att säga till så kommer någon från quratorspresidiet till undsättning. Vi älskar när ni yrkar! Ordningsfrågor En ordningsfråga är något som rör själva mötet och mötesformen snarare än sakfrågan som ni diskuterar. Om du vill föra upp en ordningsfråga till diskussion säger du Ordningsfråga och qurator ger dig då ordet utan att sätta upp dig på listan. Ordningsfrågor bryter alltså debatten. Här följer några vanliga exempel på ordningsfrågor: Bordläggning Om ni är mitt i en diskussion och du inser att ni inte har tillräckligt med fakta för att kunna fatta ett bra beslut eller om du känner att du behöver prata mer med de du representerar kan du föreslå bordläggning. Ni kommer då att börja diskutera huruvida frågan ska bordläggas eller inte innan ni går vidare med sakfrågan. Om ni beslutar om bordläggning kommer frågan automatiskt att lämnas för att istället komma upp på nästföljande möte. Återremittering Om ni har fått ett förslag till beslut men känner att ni inte fått tillräckligt med information i bakgrunden till förslaget kan ni yrka på återremittering. Det är ett finare sätt att säga Gör om, gör rätt där ni helt enkelt ger de som skrivit förslaget i uppdrag att ta fram en bättre bakgrund och skicka förslaget till er igen. Ajournering Ajournering är mötesnördens ord för rast. Det kan handla om 5 minuters bensträckare, 15 minuter för att hinna ringa en vän eller prata ihop er inom gruppen eller uppehåll till nästa dag för att ni vill gå hem och sova. Om ni ajournerar mötet till en annan dag kommer ni att börja precis där ni slutade utan att någon kan föra upp nya punkter på listan. Alternativet är att avsluta mötet, bordlägga alla frågor och utlysa ett extra möte veckan därpå då ni får chans att föra upp nya frågor, men även måste börja om från början med alla formaliapunkter. Qurator får besluta om ajournering utan att be om lov. Utan qurator inget möte. Ajournering är det enda som någon annan än ni med rösträtt kan besluta om. Streck i debatten Om diskussionen inte verkar vilja ta slut, utan snarare börjar gå i cirklar och inte kommer någon vart kan du föreslå streck i debatten. Ni öppnar då upp en diskussion i ordningsfrågan och diskuterar huruvida ni ska dra streck i debatten eller inte. Om ni beslutar att ni ska dra streck i debatten ger qurator först alla som vill tala chans att sätta upp sig på talarlistan och lämna in sina yrkanden. Sedan drar hon ett streck längst ner på listan. Det innebär att när alla på listan har talat har ingen någon chans alls att varesig tala eller yrka mer. Ni går direkt till beslut. Ett smidigare sätt att uppnå samma sak är att helt enkelt föreslå att ni ska gå till beslut. let s all be the kings & queens of the jungle

16 Beslutsordning När ni diskuterat färdigt kommer qurator att sitta med ett huvudförslag (en motion eller proposition) och troligtvis ett antal tilläggs- och ändringsyrkanden från er. Han/hon kommer då att fundera ut i vilken ordning ni ska besluta om de olika förslagen, hon funderar ut en beslutsordning (kallas även propositionsordning). När qurator kommit fram till en bra lösning kommer hon att förklara beslutsordningen för er så att ni vet vilka yrkanden som ställs mot varandra och i vilken ordning så ni får en chans att fundera ut hur ni vill rösta i varje steg. Här är det oerhört viktigt att ni förstår vad qurator menar så att ni inte röstar fel, tveka inte att säga nej när ni får frågan om alla är redo att gå till beslut. Ni behöver inte oroa er för i vilken ordning allt ska tas, det är quratorspresidiets jobb. Det enda ni måste vara noga med är att se till att ni förstår hur ni ska rösta. Generellt för beslutsordningen gäller följande. Alla tilläggsyrkanden ställs var och ett mot avslag och ändringsyrkanden ställs mot varandra, två i taget. Alltså: Ändringsyrkanden Consensus ska köpa en bil samt Consensus ska köpa en skåpbil är inte förenliga, ni måste välja det ena eller det andra. De ställs därför mot varandra där ni röstar bifall på det förslag ni tycker låter bäst. Tilläggsyrkande Bilen ska vara Consensus-blå är förenligt med båda förslagen ovan, och ställs därför bara mot avslag. Ni röstar för eller mot förslaget. När ni har tagit ställning till alla yrkanden kommer det framvaskade förslaget (motionen med alla ändringar och tillägg) att ställas mot huvudförslaget, alltså mot motionen såsom den var från början. Sist av allt kommer det slutliga förslaget att ställas mot avslag, så ni kommer att ha möjlighet att avslå hela motionen om ni inte gillar hur förslaget blev i slutänden. Acklamation Ofta fattas beslut genom acklamation. Acklamation betyder att ni högt och tydligt säger JA vid den frågan som bäst passar det ni vill. Ni säger alltså aldrig nej, qurator kommer istället att ställa två motsatta frågor. Hon frågar Är det mötets mening att bifalla förslaget? (då ni som vill bifalla svarar JA) följt av Att avslå detsamma? / Någon där emot? (då ni som inte vill bifalla svarar JA). Qurator lyssnar sig till vilket förslag som får flest JA-röster och säger Jag finner bifall eller Jag finner avslag varefter hon slår klubban i bordet. Votering Om du tycker att qurator hört fel eller att det var väldigt jämt ska du ropa Votering mellan det att qurator säger Jag finner.. och det att hon slår klubban i bordet. Den första voteringen sker vanligen genom att ni istället för att säga JA räcker upp handen på motsvarande fråga. Qurator uppskattar då vilket förslag som fått flest röster och utkunnar igen sin dom. Om ni fortfarande tycker att det blivit fel eller att det fortfarande är väldigt jämt ska ni ropa votering igen. Då kommer de personer som är valda till rösträknare i början av mötet att komma fram till qurator och räkna händer. De skriver ner siffrorna på en lapp, och när båda rösträknarnas siffror stämmer överens har ni ett slutgiltigt beslut. Personvalsbeslut Om det finns en kandidat till en post sker röstningen med acklamation som vanligt, men om det finns fler än en kandidat sker omröstningen med sluten votering. Sluten votering innebär att ni alla skriver ner vilken kandidat ni vill rösta på varefter rösträknarna räknar lapparna var för sig och meddelar qurator hur rösterna fördelats. På så sätt vet ingen annan än rösträknarna och qurator hur många röster respektive kandidat fått. Ofta används denna valmetod eftersom det känns onödigt att en kandidat ska behöva veta att den förlorade med stor marginal. Ni kan självklart välja att ha en sluten votering även när det bara finns en kandidat. 15 Consensus fullmäktigehandbok 2012/13

17 Om du inte håller med Det är viktigt att veta att det i protokollet bara kommer att synas vilket förslag som fick majoriteten av rösterna. Det syns inte om fullmäktige var eniga eller ej om man inte tar ett särskilt beslut om att beslutet var enhälligt, och det syns framförallt inte vem som röstade för respektive emot förslaget. Om du vill att det i protokollet ska synas att du var emot ett visst beslut måste du därför vidta någon av följande åtgärder. Reservation Om mötet fattar ett beslut som du anser är helt felaktigt och som du absolut inte kan tänka dig att stå bakom, eller där du oroar dig för beslutets följder kan du reservera dig mot beslutet. Du säger då Reservation precis när qurator slagit klubban i bordet och skriver sedan en kommentar till din reservation som du lämnar till sekreteraren. En reservation innebär förutom att du förklarar att du inte står bakom beslutet även att du slipper ta ansvar för dess följder. Protokollsanteckning Om du vill föra in något i protokollet ska du lämna en protokollsanteckning till sekreteraren. Det kan du göra om du vill förklara att du inte står bakom ett beslut men tycker att en reservation känns väl hård, men du kan även göra det om du vill förklara varför du valt att stå bakom ett beslut eller för att skriva in något helt annat i protokollet. Om du vill få med en anteckning i protokollet säger du Protokollsanteckning! när punkten behandlas på mötet. Anteckningen ska du sedan ha lämnat till sekreteraren senast 24 timmar efter mötet. Visste du att Consensus under förra året satte stopp för ett beslut som skulle ha inneburit att vi studenter förlorade vår rätt att parkera gratis på US? sektion kostar 190 kr per termin och ger dig en mängd förmåner. Bli medlem via: Consensus fullmäktigehandbok 2012/13 16

18 några ord från kårordföranden Bästa fullmäktigeledamot, Jag har härmed den stora äran att välkomna Eder till Fullmäktige, det högsta beslutande organet vid Hälsouniversitetets Studentkår. Det är med glädje och tillförsikt som jag blickar fram emot året som komma skall; ett år som jag hoppas att vi, tillsammans, ska kunna konkretisera ner till någonting unikt. Ett år fyllt av händelser, vilka i många fall är av allra största vikt för oss och våra medstudenter. Ett år som kommer att kräva mycket engagemang, men också skänka dig unika erfarenheter och insikter i den skapelse som är vårt Universitet. När jag satt och funderade på vilka ord jag skulle skicka med er fullmäktigeledamöter inför året, så slog det mig att kåren ganska ofta försöker normalisera och plocka ned universitetsvärlden. Vi förenklar och förklarar, ibland så mycket att det inte längre låter varken häftigt eller intressant. Så jag tänkte helt enkelt att jag skulle göra tvärtom. Jag bygger på fördomarna, och förstorar hierarkin så att ni när och om ni sedan möter universitetsverkligheten snarare blir positivt överraskade över hur enkelt allting är. Så; du som mot förmodan tyckte att inledningen var något formell och högtravande kan nu dra en lättnadens suck varken kåren eller universitetet är så konstiga egentligen... Avslutningsvis tänkte jag bara passa på att tacka dig för att du ställer upp som fullmäktigeledamot. Jag hoppas verkligen att du inser hur viktig du är, men att du också samtidigt tar chansen till personlig utveckling. Om du tar uppdraget på allvar, läser handlingarna och kommer på så många möten som möjligt så lovar jag dig att du kommer att växa in i rollen som en del av ett av de tre mäktigaste studentorganen på Linköpings universitet. För det är du som bestämmer du är min chef och det är du som avgör vad som ska hända med Hälsouniversitetets Studentkår i framtiden. Med hopp om ett gott samarbete och ett stort lycka till! Oskar Lyding Kårordförande, 2012/13 17 Consensus fullmäktigehandbok 2012/13

19 basfakta om Linköpings universitet Organisation Universitetet leds av universitetsledningen, med rektor Helene Dannetun i spetsen. Helene valdes till rektor I ledningen ingår även prorektor Karin Fälth Magnusson, vice rektor för samverkan Peter Värbrand, universitetsdirektör Kent Waltersson samt biträdande universitetsdirektör Mats Arwidson. En gång per månad träffar kårerna rektor eller prorektor under informella omständigheter för att diskutera aktuella frågor, och en av kårordförandena är ledamot i rektors ledningsråd som sammanträder varje vecka. I år sitter Consensus ordförande där. Ledningsrådet utgör bollplank och rådgivande organ för rektor, och är en mycket viktig plats för kårerna att utöva påverkan. Bortsett från detta träffar kårerna på veckobas framförallt Mats Arwidson som utgör en oerhört viktig länk mellan kårerna och universitetet. Även Marina Geijer med titeln ledningsstöd är en viktig person för kårerna, hon var ordförande för StuFF 2007/08 och är nu anställd på LiU för att arbeta med studentfrågor. Universitetsstyrelsen är LiUs högsta beslutande organ (LiUs FUM) och leds av ordförande Bengt Westerberg (LiUs Qurator). I styrelsen sitter representanter för verksamheten, för studenterna (de tre kårordförandena), för de anställda (fackrepresentanter) samt för det allmänna intresset - folk från näringsliv och andra universitet. Universitetsstyrelsen har bland annat i uppdrag att fatta följande beslut: viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och högskolans organisation årsredovisningar, delårsrapporter, budgetunderlag och viktigare framställningar i övrigt åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelser och revisionsrapporter godkännande om inrättande av studentkår fastställande av vissa bestämmelser i studentkårs stadgar beslut om vilka studentkårer som får utse och entlediga studentrepresentanter i högskoleorgan Med studenter, anställda och över 100 utbildningsprogram är Linköpings universitet ett av Sveriges större lärosäten. LiU har utbildning och forskning inom teknik och naturvetenskap, medicin och vård, utbildningsvetenskap, samhälls och beteendevetenskap och humaniora, och inom breda problemområden, teman. All denna verksamhet är indelad i fakulteter och institutioner, och inom varje fakultet finns ett visst antal utbildningsprogram och kurser och en stor andel forskning. Consensus fullmäktigehandbok 2012/13 18

20 Ansvarsfördelning inom universitetet Universitetets övergripande uppgifter framgår av högskolelagen. Universitetet ska bedriva utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, bedriva forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete jämte härutöver samverka med det omgivande samhället. Närmare föreskrifter om universitetets uppgifter och om förutsättningarna i olika avseenden för utbildningen och forskningen finns i högskoleförordningen. I högskolelagen anges bl a de allmänna grunderna för universitetets organisation. Obligatoriska beslutsorgan/funktioner är universitetsstyrelsen och rektor. Härutöver gäller att beslut som kräver en bedömning av uppläggning, genomförande av eller kvalitet i utbildningen respektive organisationen av eller kvalitet i forskningen ska fattas av personer eller grupp av personer med vetenskaplig kompetens. I övrigt beslutar universitetet om sin interna organisation i enlighet med vad som är föreskrivet i lag och förordning. Institutionen En institution kan uppfattas som en matris där det på den ena axeln finns resurser i form av människor, lokaler, utrustning och andra materiella resurser samt organisationskapacitet och på den andra axeln finns beställningar, i form av forskningsprojekt, utbildningsprogram och kurser institutionen beviljas medel för av organ utanför institutionen. Dessa granskas sedan och bedöms med avseende på resultaten av forskningen. Som grundregel gäller att varje enskild beställning är kopplad till en resursanvisning, och att verksamheterna tillsammans finansierar den personal, de lokaler, den utrustning, de materiella resurser i övrigt och den administrativa service som behövs för att de olika verksamheterna skall kunna genomföras. För att de skall kunna samexistera är det nödvändigt att de som bedriver dem tar ett gemensamt ansvar för institutionen. En stor del av institutionernas forskningsresurser passerar aldrig fakultetsstyrelserna utan kommer direkt till den enskilda institutionen från en extern finansiär, t.ex. ett forskningsråd, något som innebär att fakultetsstyrelsen inte utövar direkt styrning av dessa medel utan styr över dem på mer övergripande sätt med profilering och balansering av olika forskningsområden. På detta sätt kan hänsyn också tas till intresset av att genom forskningsorganisationens omfattning och inriktning kunna uppnå en adekvat forskningsanknytning för grundutbildningen. Det formella ansvaret för institutionens verksamhet ligger på institutionsstyrelsen (vald av studenter och anställda) och på prefekten (utsedd av rektor), som tillika oftast är ordförande i institutionsstyrelsen. Styrelsen och prefekten utgör tillsammans institutionsledningen, som har i uppgift att se till att institutionens åtaganden i nuet är rimliga i förhållande till dess förutsättningar, att gjorda åtaganden fullföljs, att institutionens 19 Consensus fullmäktigehandbok 2012/13 ekonomi är sund och ger utrymme för personella och materiella investeringar, så att man kan ta nya beställningar, och att personalansvaret utövas på ett sätt som främjar utbildningens och forskningens intressen inom ramen för personalpolitiken. Fakultetsstyrelsen Fakultetsstyrelserna är de organ inom universitetet som har ansvaret för vilken utbildning och forskning som ska bedrivas: de utgör de vetenskapliga ledningsorganen. Det är fakultetsstyrelserna som beslutar om fördelning av de medel universitetet har för forskning inom respektive fakultet och det är också fakultetsstyrelserna som förskotterar medel till grundutbildningen. Medel kan beviljas t.ex. för utbildningen i en klumpsumma till en institution för att den skall utföra ett visst utbildningsprogram eller ett visst antal kurser och uppnå en viss resultatnivå. Fakultetsstyrelserna har också en mycket betydelsefull roll när det gäller att planera och löpande administrera de sammanhållna utbildningsprogrammen i de fall dessa aktiviteter är institutionsövergripande. De håller kontakt och samverkar med olika sektorer av arbetsmarknaden som grund för utveckling av både grundläggande utbildningsprogram och insatser för fortbildning och vidareutbildning. Fakultetsstyrelsens beslut om resurser för forskning och forskarutbildning är av en karaktär som påminner om motsvarande beslut avseende grundutbildning, men besluten om forskning och forskarutbildning i regel är mindre precisa. Universitetsledningen Universitetsledningen uppträder i enlighet med högskolelagen och förordningen i två olika skepnader, nämligen Universitetsstyrelsen och Rektor, vilka av lagstiftaren har getts olika funktioner. Universitetsstyrelsen har i ett särskilt beslut bestämt närmare principer för arbetsfördelningen mellan styrelsen och rektor och i andra beslut också godkänt att rektorsfunktionen i samband med utförande av för universitetet gemensamma, strategiska utvecklingsfrågor förstärks med ett antal vicerektorer. Genom denna organisation är universitetsledningen uppbyggd för att hantera både löpande arbetsuppgifter och utpräglade utvecklingsbehov. Som nämnts tidigare har universitetsledningen tilldelats ett hierarkiskt ansvar för universitetet utifrån ett antal politiska och administrativa utgångspunkter. Statsma terna förväntar sig att universitetsledningen svarar för en effektiv drift av universitetet, och att detta ansvar också innebär uppföljning samt utvärdering av denna drift. Från rättslig utgångspunkt är universitetet att betrakta som en juridisk person, för vars handlande ledningen ansvarar, oavsett om det gäller t.ex. avtal om köp av varor och tjänster, anställningstrygghet, arbetsmiljö, lönesättning eller jämställdhet. Universitetsledningen är också ansvarig för t.ex. den ekonomiska förvaltningen och för lokalförsörjningen.

B E G Ä R A N A V O R D E T Begäran av ordet sker via handuppräckning och ordföranden för talarlista och fördelar ordet enligt den samma.

B E G Ä R A N A V O R D E T Begäran av ordet sker via handuppräckning och ordföranden för talarlista och fördelar ordet enligt den samma. Sektionsmötes ABC. Ett höst- vinter- eller vårmöte på I-sektionen är ungefär som en cirkus. Det finns en cirkusdirektör som dirigerar och det finns några artister som syns oftare än andra i manegens mitt.

Läs mer

Mötesordning. Tidigare ordning har varit gällande under fullmäktigemöten och årsmöten:

Mötesordning. Tidigare ordning har varit gällande under fullmäktigemöten och årsmöten: Mötesordning SENAST UPPDATERAD: 28 FEBRUARI 2015 Nedan följer en genomgång av den ordning som gäller under fullmäktigemöten och årsmöten. Ordningen är baserad på organisationens tidigare praxis vid formella

Läs mer

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning.

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning. ÖVRIGA HANDLINGAR FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2014 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN Vi bestämmer vilka på årsmötet som får rösta. 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Vi frågar om alla fått

Läs mer

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Årsmöten skall genomföras stadgeenligt riktigt och i en demokratisk ordning. Det finns en hel del att tänka på inför, under och efter årsmötet!

Läs mer

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 1 Organisation och Syfte mom. 1 Föreningens juridiska namn är Enskilda Gymnasiets elevkår, men

Läs mer

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse(interimsstyrelse) som kan bestå av tre personer

Läs mer

Tips & Råd Så startar du en egen förening

Tips & Råd Så startar du en egen förening Tips & Råd Så startar du en egen förening Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då ska du läsa detta! Samla några personer som har ett gemensamt intresse. Vid den första träffen

Läs mer

Fastställd av Örebro studentkårs styrelse: 2014-09-25 Reviderad: 2014-10-02-MB-AL FULLMÄKTIGEHANDBOK. Örebro studentkårs fullmäktige

Fastställd av Örebro studentkårs styrelse: 2014-09-25 Reviderad: 2014-10-02-MB-AL FULLMÄKTIGEHANDBOK. Örebro studentkårs fullmäktige Fastställd av Örebro studentkårs styrelse: 2014-09-25 Reviderad: 2014-10-02-MB-AL FULLMÄKTIGEHANDBOK Örebro studentkårs fullmäktige Välkommen till Örebro studentkårs fullmäktige! Varmt välkommen till ditt

Läs mer

Att starta en förening

Att starta en förening Att starta en förening Fritidskontoret Hur du bildar en förening En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse (interimsstyrelse) utses som

Läs mer

GDK-sektionen 1 (10) 2013-05-29 Stadgar

GDK-sektionen 1 (10) 2013-05-29 Stadgar GDK-sektionen 1 (10) 2013-05-29 för Grafisk design och kommunikations sektion Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Senast uppdaterade 2013-05-29 GDK-sektionen 2 (10) 2011-05-03 Innehållsförteckning

Läs mer

Stadgar rörande Kultur, Samhälle och Mediegestaltning vid Linköpings universitet

Stadgar rörande Kultur, Samhälle och Mediegestaltning vid Linköpings universitet Stadgar rörande Kultur, Samhälle och Mediegestaltning vid Linköpings universitet Reviderade 09-01-19 Övergripande stadgar Kap 1 Allmänt 1 Föreningsnamn Föreningens namn är SKUM vid Linköpings universitet.

Läs mer

Protokoll. Sara Bergqvist, styrelseledamot

Protokoll. Sara Bergqvist, styrelseledamot Consensus styrelsesammanträde Datum: 22 november 2011 Tid: 17.30-21.30 Lokal: Sektionsrum, Kårhus Örat Kallade: Styrelsens ledamöter Handläggare och utvecklare Sektionsordföranden Sakrevisorer Närvarande:

Läs mer

UTBILDNINGSRÅD HT 2012. Ultuna 19-20 oktober ULS kårhus

UTBILDNINGSRÅD HT 2012. Ultuna 19-20 oktober ULS kårhus UTBILDNINGSRÅD HT 2012 Ultuna 19-20 oktober ULS kårhus SCHEMA Lördag 07.30 Frukost 08.30 Mötet inleds, punkt 1-6 Kort bensträckare 10.00 Utvärdering med prorektor 11.00 Fika 11.15 Intern kommunikation-

Läs mer

Proposition Proposition Kravallklädsel Nuvarande kravallklädsel för läkarstudenter på HU är grönt OP-ställ och läkarfrack. Kravallklädseln är direkt olämplig att fortsätta med för framtida läkarstudenter,

Läs mer

Stadgar. Senast reviderad 2013-11- 04

Stadgar. Senast reviderad 2013-11- 04 Stadgar Senast reviderad 2013-11- 04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT... 4 1.1 SYFTE... 4 1.2 FIRMA... 4 1.3 SÄTESORT... 4 1.4 VERKSAMHETSÅR... 4 1.5 FIRMATECKNARE... 4 1.6 ORGANISATION... 4 1.7 STYRDOKUMENT...

Läs mer

3 Sammansättning... 14 4 Styrelsemedlemmar... 14 5 Fyllnadsval... 14 6 Styrelsesammanträde... 14 7 Kallelse till styrelsesammanträde...

3 Sammansättning... 14 4 Styrelsemedlemmar... 14 5 Fyllnadsval... 14 6 Styrelsesammanträde... 14 7 Kallelse till styrelsesammanträde... Innehåll Övergripande stadgar... 4 Kap 1 Allmänt... 4 1 Föreningsnamn... 4 2 Verksamhetsbeskrivning... 4 3 Verksamhetsort... 4 4 Verksamhetsår... 4 5 Firmateckning... 4 6 Beslutsordning... 4 Kap 2 Stadgar...

Läs mer

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner Ett årsmöte hålls för att stämma av vad som har hänt under det föregående året, bestämma vad som ska hända det kommande året och att välja

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

Lindholmens Pubförening Stadgar 1 (7) Reviderad den 2007-02-26. Stadgar för. Lindholmens Pubförening På Chalmers campus Lindholmen

Lindholmens Pubförening Stadgar 1 (7) Reviderad den 2007-02-26. Stadgar för. Lindholmens Pubförening På Chalmers campus Lindholmen Lindholmens Pubförening Stadgar 1 (7) Stadgar för Lindholmens Pubförening På I samarbete med Ingenjörsteknolog- och Sjösektionen vid Chalmers Studentkår Gäller fr.o.m. 2007-06-30 Innehåll 1 ALLMÄNT...

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

1 Föreningens namn Föreningens namn är LÄSK. LÄSK är en förkortning för Lärarstuderande I Karlstad

1 Föreningens namn Föreningens namn är LÄSK. LÄSK är en förkortning för Lärarstuderande I Karlstad LÄSK STADGAR 2014 1 Föreningens namn Föreningens namn är LÄSK. LÄSK är en förkortning för Lärarstuderande I Karlstad 2 Föreningens säte Föreningen har sitt säte i Karlstad kommun 3 Föreningsform Föreningen

Läs mer

Stadga för Lok Studerandeförening på HLK

Stadga för Lok Studerandeförening på HLK Stadga för Lok Studerandeförening på HLK Kapitel 1 Loks syfte 1:1 Lok är en religiöst-, politiskt- och fackligt obunden studerandeförening för studenter på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK)

Läs mer

Dokumentansvarig Senast reviderad. 1 Säte Södertörns Förenade Ekonomers säte är Huddinge kommun i Stockholms län.

Dokumentansvarig Senast reviderad. 1 Säte Södertörns Förenade Ekonomers säte är Huddinge kommun i Stockholms län. Stadgar Kapitel 1 Säte, sammansättning och ändamål 1 Säte Södertörns s säte är Huddinge kommun i Stockholms län. 2 Sammansättning Södertörns är en opolitisk, icke religiös sammanslutning av studenter vid

Läs mer

Stadgar för Kemisektionen vid Uppsala teknolog- och naturvetarkår

Stadgar för Kemisektionen vid Uppsala teknolog- och naturvetarkår Stadgar för Kemisektionen vid Uppsala teknolog- och naturvetarkår Kapitel 1 Allmänna stadgar 1. Studentföreningen Kemisektionen härefter kallad K-sektionen är en sammanslutning av studenterna på civilingenjörsprogrammet

Läs mer

Stadgar. LiTHe Kod. Antagna 30 september 2013

Stadgar. LiTHe Kod. Antagna 30 september 2013 Stadgar LiTHe Kod Antagna 30 september 2013 Innehåll 1 Föreningen 3 1.1 Namn............................................. 3 1.2 Säte.............................................. 3 1.3 Syfte..............................................

Läs mer

Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås

Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås Örjanshus 12-09-24 1 Allmänt S:t Örjans Scoutkår är en sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Scoutverksamheten bedrivs

Läs mer

Handlingar Årsstämma 2013-05-28. Ekonomsektionen i Luleå

Handlingar Årsstämma 2013-05-28. Ekonomsektionen i Luleå Handlingar Årsstämma 2013-05-28. Ekonomsektionen i Luleå MÖTESFORMALIA Beslutsmässighet Sektionsstämman är beslutsmässig när fem (5) medlemmar, exklusive sektionsstyrelsen, är närvarande på plats eller

Läs mer

Stadgar för Mälarscouterna

Stadgar för Mälarscouterna Stadgar för Mälarscouterna 1 Allmänt Scoutkåren Mälarscouterna är en partipolitisk och religiöst obunden sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Mälarscouterna

Läs mer

FÖRSLAG STADGAR MESKALIN

FÖRSLAG STADGAR MESKALIN FÖRSLAG STADGAR MESKALIN 1 NAMN Föreningens namn är Meskalin, och har sitt säte i Kalmar. Meskalin är en religiöst och partipolitiskt obunden förening. 2 SYFTE Meskalin ska representera och arbeta för

Läs mer

Östasiatiska föreningen

Östasiatiska föreningen Östasiatiska föreningen Stadgar antagna 2014-11-24 Innehåll 1 Föreningens namn.......................... 1 2 Föreningens säte........................... 1 3 Föreningsform............................ 1

Läs mer

Handlingar Vårsstämma. 2014-05-14. Ekonomsektionen i Luleå

Handlingar Vårsstämma. 2014-05-14. Ekonomsektionen i Luleå Handlingar Vårsstämma 2014-05-14. Ekonomsektionen i Luleå MÖTESFORMALIA Beslutsmässighet Sektionsstämman är beslutsmässig när fem (5) medlemmar, exklusive sektionsstyrelsen, är närvarande på plats eller

Läs mer

Stadgar för Kallhälls scoutkår

Stadgar för Kallhälls scoutkår Sid 1(7) Stadgar för Kallhälls scoutkår Organisationsnummer: 813200-5128 Antagna av kårstämman den 2014-10-05 1 Allmänt Scoutkåren är en sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att bedriva

Läs mer

Senast reviderad 2010-05-19

Senast reviderad 2010-05-19 STUDENTFIKET CAMPUS NORRKÖPING Studentfiket Campus Norrköping Senast reviderad 2010-05-19 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNT... 4 1.1. SYFTE... 4 1.2. FIRMA... 4 1.3. SÄTESORT... 4 1.4. VERKSAMHETSÅR... 4

Läs mer

Stadgar för Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker. Senast reviderade 2015-05-05 2014-05-13 2013-11-12

Stadgar för Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker. Senast reviderade 2015-05-05 2014-05-13 2013-11-12 ! Stadgar för Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker Senast reviderade 2015-05-05 2014-05-13 2013-11-12 Stadgar 2 (6) Kapitel I: Allmänna stadgan Föreningens syfte är att främja studiemiljön och det sociala

Läs mer

Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår

Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår Stadgar för Sollentuna Norra Scoutkår Organisationsnummer: 814800-3513 Antagna av Kårstämman den 2012-10-10 1 Allmänt Scoutkåren är en sammanslutning av enskilda

Läs mer

Medlemmar är de som är valda till styrelsen. Föreningen har ingen medlemsavgift.

Medlemmar är de som är valda till styrelsen. Föreningen har ingen medlemsavgift. Kapitel I: Allmänna stadgan Föreningens syfte är att främja studiemiljön och det sociala livet för studenter antagna till programmet teknisk fysik vid Uppsala universitet (hädanefter F student). Medlemmar

Läs mer

Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet

Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet (antagna 2012-10-30) 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet. 2 Föreningens säte 2.1

Läs mer

Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet

Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet Förslag till stadgar antogs av SULF/LiU vid årsmöte 2014-01-14 och fastställdes av SULF:s förbundsstyrelse 2014-02-07. Innehåll Allmänna bestämmelser

Läs mer

STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1

STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1 STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1. ALLMÄNT... 4 1.1 Namn... 4 1.2 Ändamål och syfte... 4 KAPITEL

Läs mer

Stadgar för MediUm Kårföreningen för studenter vid Institutionen för kultur- och mediavetenskaper

Stadgar för MediUm Kårföreningen för studenter vid Institutionen för kultur- och mediavetenskaper Ändamål 1 MediUm har som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vi Umeå universitet. 2 Föreningen fungerar som kårförening inom Humanistiska

Läs mer

Stadgar Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 30 november 2013

Stadgar Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 30 november 2013 Stadgar Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 30 november 2013 1 Syfte mom 1 Organisationens syfte är att stödja och hjälpa elevråd på grundskolan. 2 Organisation mom 1 Organisationens juridiska namn är

Läs mer

Att starta förening hur gör man det?

Att starta förening hur gör man det? Att starta förening hur gör man det? Läs hjälpredan med liten ordlista Kultur - och fritidsförvaltningen en del av Hultsfreds kommun Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då

Läs mer

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE KAPITEL 1 Firma, säte och ändamål STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE 1:1 Namn 1:2 Säte Föreningens namn är Linjeföreningen BEWARE. Föreningens styrelse har sitt säte i Västerås. 1:3 Föreningstyp Linjeföreningen

Läs mer

Kallelse föreningsmöte 1 (1)

Kallelse föreningsmöte 1 (1) Kallelse föreningsmöte 1 (1) Plats Gamma Tid Tisdagen den 19 mars klockan 17.15 Föredragningslista 1. Preliminärer a. Mötets öppnande b. Val av två justeringspersoner tillika rösträknare c. Justering av

Läs mer

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA STADGAR Antagna vid extra årsmöte 2015- xx- xx ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål, sammansättning och hemort Wings Hockey Club Arlanda ( Föreningen ) har som ändamål att bedriva

Läs mer

Stadgar för Agronomförbundet

Stadgar för Agronomförbundet 1. Ändamål [STADGAR FÖR AGRONOMFÖRBUNDET] Antagna den 9 mars 2013 Stadgar för Agronomförbundet Medlemskap i Agronomförbundet tillkommer den som besitter agronomexamen eller som bedriver studier för att

Läs mer

Antagna VT 1995 Senaste revidering 2010-05-14. Stadgar för SSK-L

Antagna VT 1995 Senaste revidering 2010-05-14. Stadgar för SSK-L Antagna VT 1995 Senaste revidering 2010-05-14 Stadgar för SSK-L 2 Innehållsförteckning 1 Ändamål 3 2 Medlemskap 3 3 Organisation 3 4 Stormöte 3 5 Valberedningen 4 6 Sjuksköterskesektionens styrelse 5 7

Läs mer

Stadgar för Engelbrekt Scoutkår

Stadgar för Engelbrekt Scoutkår Stadgar för Engelbrekt Scoutkår Scouterna Stadgar för Engelbrekt scoutkår, organisationsnummer 875001-8676 Antagna av kårstämman den 2012-03-01 med tillägg vid stämma 2013-03-07 1 Allmänt Engelbrekt scoutkår

Läs mer

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH)

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) Förslag till stadgar antogs av SULF/KTH:s årsmöte 2013-11-05 och fastställdes av SULF:s förbundsstyrelse XXXX-XX-XX. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association).

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association). STADGAR Dessa stadgar har antagits vid Föreningsstämma 23:e mars 2015 och är en uppdatering av ursprungliga Stadgar antagna på Ordinarie Föreningsstämma från 26:e juni 2013 samt uppdateringar vid extra

Läs mer

3 Medlemmar Medlemmar är de som är valda till styrelsen. Medlemsavgiften är 0 kr. Föreningen har ingen medlemsavgift.

3 Medlemmar Medlemmar är de som är valda till styrelsen. Medlemsavgiften är 0 kr. Föreningen har ingen medlemsavgift. Stadgar för Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker Senast reviderade 2013 11 12 2014 05 13 Raderat Tillagt Omformulerat från Omformulerat till Flyttat från Flyttat till Tänk: Rött, lila och blått ska bort

Läs mer

Stadgar för S:t Olofs Scoutkår TKÅR VÄSTERÅS. Organisationsnummer: 878001-9124 Antagna av Kårstämman 2012-10-10

Stadgar för S:t Olofs Scoutkår TKÅR VÄSTERÅS. Organisationsnummer: 878001-9124 Antagna av Kårstämman 2012-10-10 Stadgar för S:t Olofs Scoutkår US:T OLOFS SCO TKÅR VÄSTERÅS Organisationsnummer: 878001-9124 Antagna av Kårstämman 2012-10-10 Not: När begreppet Scoutkåren används i dessa stadgar avser detta S:t Olofs

Läs mer

Stadgar Medicinska studierådet Uppsala universitet Reviderade 140519

Stadgar Medicinska studierådet Uppsala universitet Reviderade 140519 Stadgar Medicinska studierådet Uppsala universitet Reviderade 140519 1. Uppgift Medicinska studierådet är en politiskt och religiöst obunden organisation som skall tillvarata läkarstuderandes intressen

Läs mer

Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter

Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter - SFQ Senast uppdaterad av kongressen den 16-17 november 2013 Associationsform 1 Riksförbundet utgör en ideell förening och har som sådan rättshandlingsförmåga.

Läs mer

Fonden för CancerFriskvård Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva info@fondenforcancerfriskvard.se www.fondenforcancerfriskvard.se

Fonden för CancerFriskvård Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva info@fondenforcancerfriskvard.se www.fondenforcancerfriskvard.se Fonden för CancerFriskvård Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva info@fondenforcancerfriskvard.se www.fondenforcancerfriskvard.se Stadgar 1 juni 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Fonden för

Läs mer

Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige

Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige Många av oss är kanske inte alltför rutinerade årsmötesordförande och det händer att vi blir lite ställda ibland, vilka ordsvängningar

Läs mer

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske Dessa stadgar är antagna den 26 mars 2011 efter att ha behandlats vid föreningsmöte den 16 oktober 2010 och vid föreningens årsmöte den 26 mars 2011. Malmö Dövas Förening Svenske är ansluten till Sveriges

Läs mer

Kårfullmäktigesammanträde

Kårfullmäktigesammanträde Verksamhetsåret 2012/2013 Kårfullmäktigesammanträde den 17 december 2012 - Utskotts- och kommittéförslag a) förslag om ändring i Reglemente för Ekonomiska sektionen 2011-01-18 Reglemente för Ekonomiska

Läs mer

Mötesteknisk ordlista för IOGT-NTO

Mötesteknisk ordlista för IOGT-NTO Mötesteknisk ordlista för IOGT-NTO Acklamation Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Man ropar aldrig nej. Om man är mot förslaget är man tyst, och ropar bara ja på det förslag som man

Läs mer

Exempelstadga för scoutkår

Exempelstadga för scoutkår Exempelstadga för scoutkår Stadgar för scoutkåren, organisationsnummer [xxxxxx-xxxx] Antagna av kårstämman den [ÅÅÅÅ-MM-DD] 1 Allmänt Scoutkåren [Namn] är en sammanslutning av enskilda personer och har

Läs mer

Att starta en studentförening

Att starta en studentförening 1 (5) Att starta en studentförening Läs noga genom hela dokumentet innan ni börjar skriva stadgar, och kontrollera att ni får med allt i er ansökan. Att starta en studentförening kan sammanfattas i fem

Läs mer

STADGAR för LiTHe Syra

STADGAR för LiTHe Syra STADGAR för LiTHe Syra Senast reviderad 2012-10-17 Tidigare versioner: 2012-05-07 2008-08-25 2009-07-15 2010-03-20 2011-05-17 1 LiTHe Syra LiTHe Syra är en politiskt oberoende sammanslutning för studenter,

Läs mer

Kårens verksamhetsområde är Försvarshögskolan. Försvarshögskolans Studentkår har sitt säte i Stockholm.

Kårens verksamhetsområde är Försvarshögskolan. Försvarshögskolans Studentkår har sitt säte i Stockholm. STÄMMOHANDLINGAR Sida 1 av 8 Antagna: Trädde i kraft: 2015-10-23 1 Sammansättning, ändamål och verksamhetsområde Försvarshögskolans Studentkår är en demokratisk och ideell sammanslutning av studenter och

Läs mer

Fullmäktigesammanträde 3 14/15

Fullmäktigesammanträde 3 14/15 Sid 1(7) Fullmäktigesammanträde 3 14/15 Datum: 2014-12-11 Tid: 17.15 Lokal: Kårhuset Origo F14-3 Formalia Anmärkning F14-3.1 Mötets öppnande Talman, Astrid Råberg, förklarar mötet öppnat klockan 17.24

Läs mer

Stadgar Göteborgs Förenade Studentkårer

Stadgar Göteborgs Förenade Studentkårer Stadgar Göteborgs Förenade Studentkårer Organisationsnummer: 857200-4995 1 Ändamål och uppgifter 1.1 Göteborgs Förenade Studentkårer (GFS) har till ändamål: att tillvarata och främja medlemskårernas och

Läs mer

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA Antagna på årsmöte 2011-xx-xx 1. Firma Lokalavdelningens namn är jagvillhabostad.nu Uppsala. 2. Syfte Lokalavdelningens syfte är att bevaka samt agera utifrån unga bostadssökandes

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH Antagna 2008-04- 19 1 FÖRENINGEN 1.1 Namn och Säte Föreningens namn är Svalorna Indien Bangladesh. Föreningen har sitt säte i Lund, Lunds kommun. 1.2 Symbol

Läs mer

Styrelse 5 Föreningens angelägenheter handhas av styrelsen. Den ska verka för föreningens framåtskridande samt tillvarata medlemmarnas intressen.

Styrelse 5 Föreningens angelägenheter handhas av styrelsen. Den ska verka för föreningens framåtskridande samt tillvarata medlemmarnas intressen. Stadgar för Gransjöbodarnas snöskoterklubb Ändamål 1 Klubben är en ideell förening, vars uppgift skall vara att tillvarata medlemmarnas intressen i snöskoterfrågor, verka för en sund utveckling av snöskotertrafiken

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om sammanträdesteknik

FACKLIG HANDBOK. om sammanträdesteknik FACKLIG HANDBOK om sammanträdesteknik Akademikerförbundet SSR, DIK-förbundet, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Ingenjörsförbundet, Naturvetareförbundet, Sveriges Farmacevtförbund 1. Inledning... 3

Läs mer

1. NAMN 2. MEDLEM 3. ORGANISATION 4. FÖRENINGENS ÄNDAMÅL 5. STYRDOKUMENT 6. BESLUTSFATTANDE. förtroenderådet i ryd STADGAR

1. NAMN 2. MEDLEM 3. ORGANISATION 4. FÖRENINGENS ÄNDAMÅL 5. STYRDOKUMENT 6. BESLUTSFATTANDE. förtroenderådet i ryd STADGAR Antagna av Hyresbetalarmötet den 14 februari 1973. Senast reviderade av Boendestämman den 23 Maj 2011. Dessförinnan reviderade 2010-04-28, 2009-01-22, 2008-11-18, 2007-11-13, 2004-11-08, 2003-05-13, 2002-11-11,

Läs mer

Stadgar Umeå Cheerleadingförening

Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Föreningens namn, m.m. 2 Syfte 3 Beslutande organ 4 Verksamhets- och räkenskapsår 5 Firmateckning 6 Stadgeändring

Läs mer

Till hedersmedlem kan av sektionsmötet utses person som synnerligen främjat sektionens intressen och strävanden.

Till hedersmedlem kan av sektionsmötet utses person som synnerligen främjat sektionens intressen och strävanden. 1. Ändamål 1.1. Syfte N-sektionen är en ideell förening som har till uppgift att verka för sammanhållningen mellan sina medlemmar, samt att bevaka och tillvarata deras intressen. 1.2. Utbildningsprogram

Läs mer

Arbetsbeskrivning för Konstkårens Presidium FÖRSLAG

Arbetsbeskrivning för Konstkårens Presidium FÖRSLAG Antagen av Fullmäktige 2014-10-22 Huvudområden Presidiet har följande fem huvudsakliga områden med arbetsuppgifter: 1. Utföra Fullmäktiges och Styrelsens beslut 2. Sköta utbildningsbevakning a. på fakultetsnivå

Läs mer

Detta introduktionsprogram är tänkt att kortfattad ge en beskrivning av FSO:s förening och vad du bör tänka på i ditt uppdrag.

Detta introduktionsprogram är tänkt att kortfattad ge en beskrivning av FSO:s förening och vad du bör tänka på i ditt uppdrag. INTRODUKTIONSPROGRAM FÖR NYA FÖRTROENDEVALDA INOM FÖRENINGEN SOCIAL OMSORG (FSO) Grattis till ditt nya förtroendeuppdrag inom FSO Vi hoppas att du ska trivas i ditt nya uppdrag och känna dig välkommen

Läs mer

Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF

Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF Protokoll från konstituerande möte den 22 januari 1999 i Stockholm. 1 Mötet förklarades öppnat av Christer Bergsten. 2 Till mötesordförande valdes

Läs mer

Att bilda en förening

Att bilda en förening Att bilda en förening Här hittar du information om hur man startar en förening och om vilka uppgifter styrelsen och styrelsens ledamöter har. Förberedelser För att kunna bilda en förening måste det finnas

Läs mer

Bilaga 2 Sammanfattning av samtliga beslut som fram tills nu har tagits av KS 13/14

Bilaga 2 Sammanfattning av samtliga beslut som fram tills nu har tagits av KS 13/14 Bilaga 2 Sammanfattning av samtliga beslut som fram tills nu har tagits av KS 13/14 KS möte 10/7-2013 Fattade beslut Firmateckning Attesträtt Förste Kårstyrelseledamot Ansvarsområden Kårstyrelsen Tidsrapportering

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGEN EKETÅNGA MONTESSORISKOLA

IDEELLA FÖRENINGEN EKETÅNGA MONTESSORISKOLA IDEELLA FÖRENINGEN EKETÅNGA MONTESSORISKOLA STADGAR 1. ÄNDAMÅL Ideella Föreningen Eketånga Montessoriskola har till ändamål att bedriva montessoriförskola, montessoriförskoleklass, montessoriskol- och

Läs mer

BILDA FÖRENING en handledning

BILDA FÖRENING en handledning BILDA FÖRENING en handledning Att bilda en förening 1. Ta fram förslag till: namn på föreningen personer som kan sitta i styrelsen stadgar (förslag till stadgar finns på sidan 3) revisorer kanske också

Läs mer

En förening ska ha stadgar och styrelse och ska vara öppen för alla på er arbetsplats.

En förening ska ha stadgar och styrelse och ska vara öppen för alla på er arbetsplats. Sida 1 av 7 Råd och tips om hur ni bildar en ny förening Saknar ni en förening på er arbetsplats för att bättre kunna arrangera lokala hälsofrämjande aktiviteter för personalen och för att ni ska kunna

Läs mer

FLiNS Stadgar Föreningen Linköpings Nationalekonomer och Statsvetare FÖRENINGEN LINKÖPINGS NATIONALEKONOMER OCH STATSVETARE STADGAR

FLiNS Stadgar Föreningen Linköpings Nationalekonomer och Statsvetare FÖRENINGEN LINKÖPINGS NATIONALEKONOMER OCH STATSVETARE STADGAR FÖRENINGEN LINKÖPINGS NATIONALEKONOMER OCH STATSVETARE STADGAR Antagna av FLiNS årsmöte 2015 Förslag till FLiNS årsmöte 2015 1 Innehållsförteckning 1 Firma... 3 2 Syfte... 3 3 Firmatecknare... 3 4 Medlemskap...

Läs mer

Stadgar för Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker. Senast reviderade 2014-05-13 2013-11-12

Stadgar för Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker. Senast reviderade 2014-05-13 2013-11-12 ! Stadgar för Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker Senast reviderade 2014-05-13 2013-11-12 Stadgar 2(5) Kapitel I: Inledande bestämmelser 1 Definitioner FUTF: Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker F-STORM:

Läs mer

Halmstad Studentkår Stadga

Halmstad Studentkår Stadga Halmstad Studentkår Stadga Antagen av Medlemsmötet för Halmstad Studentkår 21 maj 2013 Kapitel 1. Allmänt... 3 Kapitel 2. Medlemskap... 4 Kapitel 3. Kårstatus... 5 Kapitel 4. Organisation... 6 Kapitel

Läs mer

Stadgar för Herbert Felixinstitutet Ideell förening

Stadgar för Herbert Felixinstitutet Ideell förening Stadgar för Herbert Felixinstitutet Ideell förening Stadgar Vid en konstituerande stämma i Eslöv fredagen den i november 2007 har följande stadgar antagits: 1. Ändamål. 1.1 Föreningen skall verka för att

Läs mer

Hur man bildar en förening

Hur man bildar en förening Handläggare Datum Lars Louthander 2011-01-03 Hur man bildar en förening Varför skall vi gå samman i en förening? Genom att bilda föreningar har människor skapat en fastare gemenskap kring sina intressen.

Läs mer

En information om hur det går till att bilda en förening.

En information om hur det går till att bilda en förening. Bilda förening En information om hur det går till att bilda en förening. Att bilda en förening I Sverige finns det ingen lag som kräver att ideella föreningar ska registreras eller godkännas. Det innebär

Läs mer

Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. 1. Ändamål. 2. Uppgifter Riksorganisationens uppgifter är: Lokalföreningens uppgifter är:

Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. 1. Ändamål. 2. Uppgifter Riksorganisationens uppgifter är: Lokalföreningens uppgifter är: Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. Stadgar antagna vid årsmöte den 28 februari 1988 Ändringar av stadgarna antagna vid årsmöte 15 maj 2004 Ändringar av stadgar antagna vi årsmöte

Läs mer

STADGAR FÖR KFUK-KFUM västsvenska regionen

STADGAR FÖR KFUK-KFUM västsvenska regionen STADGAR FÖR KFUK-KFUM västsvenska regionen 1 Verksamhetsområde och medlemmar. KFUK-KFUM västsvenska regionen, fortsättningsvis kallad Regionen, är ett regionalt förbund inom KFUK-KFUM Sverige, fortsättningsvis

Läs mer

Örebro studentkårs Fullmäktige

Örebro studentkårs Fullmäktige Örebro studentkårs Fullmäktige Datum: 13-04-23-13-04-24 Tid: 17:00 Plats: T137, Rättegångssalen 1.Mötets öppnande...2 2.Mötets stadgeenliga utlysande...2 3.Val av mötesfunktionärer...2 4.Protokolljustering...2

Läs mer

Fö reningen Sivans Stadgar

Fö reningen Sivans Stadgar Fö reningen Sivans Stadgar Fastställda av årsmötet 2003-05-14 Reviderade 2012-09-18 1 Innehållsförteckning Kapitel I Föreningens namn, ändamål och syfte 3 Kapitel II Medlemskap 3 Kapitel III Styrelse 3

Läs mer

Stockholms Spiritualistiska Förening

Stockholms Spiritualistiska Förening 1 Stockholms Spiritualistiska Förening STADGAR Slutligen fastställda på årsmötet den 28 april 1998. (Justerade enligt beslut på årsmötet den 20 april 2009.) (Justerade enligt beslut på årsmötet den 22

Läs mer

Stina. Studieinspiratörerna. Stadgar för den ideella föreningen Studieinspiratörerna. Ändringar gjorda på årsmöte 140526 medtagna

Stina. Studieinspiratörerna. Stadgar för den ideella föreningen Studieinspiratörerna. Ändringar gjorda på årsmöte 140526 medtagna Stina Studieinspiratörerna Stadgar för den ideella föreningen Studieinspiratörerna Ändringar gjorda på årsmöte 140526 medtagna Föreningen 1 Föreningens namn är Studieinspiratörerna. 2 Föreningen och dess

Läs mer

STYRELSEN PROTOKOLL 2010/2011:9 1 (5)

STYRELSEN PROTOKOLL 2010/2011:9 1 (5) 1 (5) Närvarande styrelseledamöter: Ella Brodin Johan Gärdebo Michael Jonsson Niclas Karlsson (t o m 6) Lukas Klingsbo Eric Lennerth Pontus Sandström Frånvarande: Karin Nordlund Presidiet: Gabriel Ledung

Läs mer

Consensus verksamhetsplan

Consensus verksamhetsplan Verksamhetsår Consensus verksamhetsplan 2013 2014 Consensus en kår nära dig Antagen av FUM 130320 Inledning Denna verksamhetsplan är något mindre betungande än tidigare års och samtidigt som vi har begränsat

Läs mer

Stadgar för. Reviderad 2014-04-10

Stadgar för. Reviderad 2014-04-10 Stadgar för Reviderad 2014-04-10 Innehåll Kapitel 1 Inledande bestämmelser.....3 1 Namn....3 2 Säte......3 3 Verksamhet......3 Kapitel 2 Medlemmar.......4 1 Medlemskap......4 2 Nollningsavgift.......4

Läs mer

antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Föreningen har som ändamål att bedriva havsbastuverksamhet i Kullavik.

antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Föreningen har som ändamål att bedriva havsbastuverksamhet i Kullavik. Bilaga 1 till Protokoll Årsmöte 2015 STADGAR för Kullaviks Havsbastuförening antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Allmänna bestämmelser 1 Föreningens firma Föreningens firma

Läs mer

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening Sveriges Släktforskarförbund Framtagna 2011 NORMALSTADGAR För släktforskarförening 1 Föreningens namn Föreningens namn är. 2 Föreningens ändamål Föreningen, är en ideell förening samt politiskt och religiöst

Läs mer

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1 Bilaga 1 INSTRUKTION för LOKALAVDELNINGARNA i SOS BARNBYAR SVERIGE Antagen vid årsmöte den 15 maj 2004 Antagen vid årsmötet den 23 april 2005 Antagen vid årsmötet den 22 april 2006 Antagen vid årsmötet

Läs mer