Kognitiva symtom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kognitiva symtom 1 08-06-04"

Transkript

1 DEFINITION Begreppet kognition kan härledas ur det latinska ordet cognoscere, som betyder att lära. Det används i betydelsen uppfattningsförmåga, förnimmelse eller i vid bemärkelse förstånd. Kognitiva funktioner innefattar högre hjärnfunktioner som tänkande, perception, uppmärksamhet, minne och språk. Exekutiv kontroll, dvs förmågan att kunna sålla, prioritera och planera effektivt samt hämma inadekvat eller irrelevant beteende, hör också hit Kognitiv dysfunktion är en starkt bidragande orsak till handikapp hos personer med MS. De kognitivt påverkade är inte yrkesarbetande eller socialt aktiva i samma utsträckning som de kognitivt intakta oberoende av fysiskt funktionsstatus (1,2). PREVALENS och FÖRLOPP Förekomst av störningar i kognitiva funktioner vid MS är välkänd, men omfattningen varierar avsevärt mellan olika studier beroende på vilka patientgrupper som undersökts och vilka testmetoder som använts. Bland institutionspatienter uppvisade mer än 50% kognitiva störningar (3) medan frekvensen var endast 13% bland patienter med lindrig fysisk funktionsnedsättning (4). I en ambitiös studie med 100 slumpvis utvalda MS-patienter som genomgick ett omfattande neuropsykologiskt testbatteri var frekvensen 43% (2). Vanlig bedside screening gav en mycket låg frekvens, 13% (5). Eftersom personer med MS har brister i meta-minnet (6), dvs kunskapen om sitt eget minne, är det troligt att frekvensen av självrapporterade problem med minnet, 40%, är för låg (7). Snabbt progredierande demens är ovanlig vid MS (8). Kognitiv dysfunktion kan emellertid uppträda redan i början av sjukdomen och har noterats i fall av clinically isolated syndrome (CIS) (9). Vid akut synnervsinflammation har man beskrivit brister i uppmärksamhet och minne samt retarderad informationsbehandling (10,11). I en italiensk patientgrupp med minimal neurologisk funktionsnedsättning hade cirka 25% kognitiva svårigheter (12)

2 Många undersökningar har visat att sambandet mellan kognitiv dysfunktion, neurologisk funktionsnedsättning mätt med EDSS och sjukdomens duration är svagt, men det finns få longitudinella studier. En 10-års uppföljning visade att de kognitiva symtomen ökade med tiden och med tilltagande neurologisk funktionsförlust (13), men många patienter förblir kognitivt intakta trots långvarig sjukdom. I vår egen studie av 22 personer, som år tidigare hade haft en isolerad opticus neurit, hade 15 (68%) signifikant nedsättning inom minst en kognitiv domän och sju av dem inom flera kognitiva områden, trots avsaknad av symtom enligt sin egen uppfattning (14). Tidig immunmodulerande behandling kan ha en bromsande effekt på utvecklingen av kognitiva symtom (15,16). En nyligen publicerad genomgång av kognitiv rehabilitering vid MS (17) ger visst stöd för gynnsamma effekter av inlärnings- och minnesstrategier, men behovet av undersökningar som uppfyller metodologiska krav kvarstår. SYMTOM Vid MS är lesionerna i huvudsak subkortikala och symtomen skiljer sig från dem som förekommer vid kortikala demenssjukdomar. Personer med MS anses ha IQ inom normalgränserna vid sjukdomens debut, men det har rapporterats att IQ sjunker under sjukdomens förlopp på grund av brister i minnesfunktioner, abstraktionsförmåga och andra kognitiva funktioner. Minnet är den kognitiva funktion som har undersökts mest. En rad studier har visat att minnesfunktionerna (18,19) försämras vid MS. Det har påpekats att det rör sig mera om glömska än om amnesi, mera om recall än om igenkännande (20) samt mera om retarderad inlärning än om inlärningsproblem per se. Nedsatt minne kan påvisas redan tidigt i sjukdomsförloppet, dvs inom ett par år (11,21) och i samband med skov (21). Framför allt korttidsminnet men även fjärrminnet försämras. Som påpekades ovan är också metaminnet påverkat (6). Påverkan på mental snabbhet och informationsbearbetning förefaller vara den centrala, underliggande dysfunktionen vid MS, då flera studier har visat att personer med MS presterar lika väl eller nästan lika väl som friska, om testtiden inte är begränsad (22) och om hänsyn tas till om prestationen utförs korrekt snarare än snabbt. Påverkan på exekutiva funktioner där även förmåga till abstrakt tänkande ingår påverkas i varierande grad och är mer uttalad vid sekundär progressiv MS (SPMS) än vid relapsing MS (RRMS) (23). Brister i uppmärksamhet har påvisats redan hos patienter med CIS (10,24) men i högre grad vid CDMS (25). Försök att korrelera brister i kognitiva funktioner med förlopp och duration av MS har givit motstridiga resultat. Visserligen har man funnit att de är mer uttalade vid SPMS än vid RRMS (23,26) men, som nämnts ovan, man har funnit brister i uppmärksamhet redan hos personer med CIS (10,24). Man har ej heller påvisat någon variabel i sjukdomsförloppet som utgör en prediktor för kognitiv dysfunktion (2,27). Det är möjligt att det bristande sambandet beror på att kognitiv

3 dysfunktion härrör från lesioner i vit substans medan de neurologiska symtomen i första hand beror på skador i ryggmärg, hjärnstam och cerebellum. Euphoria sclerotica, en upprymd bekymmerslöshet beskrevs av Charcot 1877, och under första hälften av 1900-talet ansågs detta vara vanligt bland patienter med MS. Under senare år har undersökningar visat att detta symtom förekommer hos färre än 10% (28) och är ett uttryck för uttalad hjärnatrofi (29). Det beskrivs som bristande insikt, affektlabilitet, avsaknad av social empati. Patienterna tenderar att övervärdera sin kognitiva kapacitet i förhållande till såväl anhörigas skattning som de neuropsykologiska testresultaten (30). TESTER Det har allt mera uppmärksammats att neuropsykologisk testning bör ingå i bedömningen av MSpatienters funktionsstatus. Ett stort antal tester har använts men vanliga kognitiva screening tester som Mini-Mental State (MMS) har visat sig okänsliga vid MS (27). I den tidigare omnämnda studien av Rao (2) använde författarna först ett omfattande batteri om 231 tester, som tog 7 timmar i anspråk. Med detta som utgångspunkt valde man sedan ut de 5 känsligaste testerna, som kunde genomföras på 30 minuter: Buschke Verbal Selective Reminding Test (SRT) 7/24 Spatial Recall Test (7/24) Paced Auditory Serial Addition Test (PASAT) Controlled Oral Word Association Test (COWAT) Symbol Digit Modality Test Dessa tester utvärderar verbalt och spatialt minne, uppmärksamhet och språk och är användbara för screening. The Cognitive Function Study of the National Multiple Sclerosis Society i New York har rekommenderat ett testbatteri som är mycket omfattande men tar mindre än två timmar (3). MRT Det är känt att neurologiskt funktionsstatus korrelerar dåligt med lesion load. Kognitiv funktionsnivå korrelerar emellertid med total lesion area (TLA) (10,25,31,32), antalet lesioner (33,34) och hjärnatrofi (35,36). Särskilt gäller detta korttidsminne, språk och problemlösningsförmåga. Bredden på corpus callosum korrelerar med snabb problemlösning och processing speed (31). Graden atrofi av främre delen av corpus callosum (37) och frontallobslesioner påverkar verbal fluency (35) och abstrakt tänkande (38). En 5-års uppföljning bekräftade associationen mellan lesion load och de neuropsykologiska testresultaten (32). MS, BARN och KOGNITION Ungefär 5% av alla som insjuknar i MS är barn och ungdomar. Nyligen rapporterade Amato et al (39) resultaten av en ambitiös studie omfattande 63 patienter med MS som var yngre än 18 år och 57 friska ålders- och demografiskt matchade kontroller. Nästan en tredjedel (31%) av patienterna uppfyllde kriterier för kognitiv dysfunktion (misslyckades i minst tre av testerna) och mer än hälften (53%) misslyckades i minst två tester. Det var framför allt minne, uppmärksamhet och

4 exekutiva funktioner som påverkades men också språklig förmåga. En tredjedel (34.5%) av patienterna hade IQ<90 jämfört med 3.5% av de friska. Fem patienter hade IQ<70. Dessa förhållanden är viktiga att hålla i minnet, då barn och ungdomar med MS kan behöva särskild hjälp. SAMMANFATTNING Kognitiv dysfunktion är ett vanligt symtom vid MS och kan förekomma tidigt under sjukdomen. Den kognitiva funktionsnivån korrelerar med antalet lesioner, total lesion area och graden av hjärnatrofi detekterade med MRT. Tillståndet bör kartläggas med noggrannhet hos den enskilde patienten eftersom det påverkar familjerelationer, sociala aktiviteter och arbete. Neurorehabilitering bör omfatta också kognitiv träning, då det kan minska bördan av den kognitiva dysfunktionen. REFERENSER 1. Bobholz JA, Rao SM. Cognitive dysfunction in multiple sclerosis: a review of recent developments. Curr Opin Neurol 2003;16, Rao SM, Leo GJ, Bernardin L, Unverzagt F. Cognitive dysfunction in multiple sclerosis. I. Frequency patterns and prediction. Neurology 1991;41, Peyser JM, Rao SM, LaRocca NG, Kaplan E. Guidelines for neuropsychological research in multiple sclerosis. Arch Neurol 1990;47, van den Burg W, van Zomeren AH, Minderhoud JM et al: Cognitive impairment in patients with multiple sclerosis and mild physical disability. Arch Neurol 1987;44, Peyser JM, Edwards KR, Poser CM, Filskov SB. Cognitive function in patients with multiple sclerosis. Arch Neurol 1980;37, Beatty WW, Monson N. Metamemory in multiple sclerosis. J Clin Exp Neuropsychol 1991;13, Jambor KL. Cognitive functioning in multiple sclerosis. Br J Psychiatry 1969;115, Bergin JD. Rapidly progressive dementia in disseminated sclerosis. J Neurol Neurosurg Psychiatry 1957;20, Francis DA, Compston DAS, Batchelor JR, McDonald WI. A reassessment of the risk of multiple sclerosis developing in patients with optic neuritis after extended follow-up. J Neurol Neurosurg Psychiatry 1987;50, Feinstein A, Youl B, Ron MA. Psychometric, psychiatric and MRI abnormalities in acute optic neuritis. Brain 1992;115, Lyon-Caen O, Jouvent R, Hauser S et al. Cognitive function in recent onset demyelinating disease. Arch Neurol 1986;43, Amato MP, Ponziani G, Pracucci G et al. Cognitive impairment in early-onset multiple sclerosis: pattern, predictors, and impact on everyday life in a 4-year follow-up. Arch Neurol 1995;52,

5 13. Amato MP, Ponziani G, Siracusa G, Sorbi S. Cognitive dysfunction in earlyonset multiple sclerosis: a reappraisal after 10 years. Arch Neurol 2001;58, Nilsson P, Rorsman I, Larsson E-M, Norrving B, Sandberg-Wollheim M. Cognitive dysfunction years after isolated optic neuritis. Multiple Sclerosis 2008 (in press). 15. Fischer JS, Priore RL, Jacobs LD et al. Neuropsychological effects of interferon beta-1a in relapsing multiple sclerosis. Collaborative Research Group. Ann Neurol 2000;48, Barak Y, Achiron A. Effect of interferon-beta-1b on cognitive functions in multiple sclerosis. Eur Neurol 2002;47, Tunami H, Uttner I. Influences on cognition by immunosuppression and immunomodulation in multiple sclerosis. J Neurol 2007;254(Suppl 2):II/69- II/ Beatty WW, Goodkin DE, Monson N et al. Anterograde and retrograde amnesia in patients with chronic progressive multiple sclerosis. Arch Neurol 1988;45, Litvan I, Grafman J, Vendrell P et al. Multiple memory deficits in patients with multiple sclerosis. Exploring the working memory system. Arch Neurol 1988;45, Grafman J, Rao SM, Litvan I. Disorders of memory. In: Neurobehavioural aspects of multiple sclerosis. (Rao SM ed. New York:Oxford University Press, 1990: Grant I, McDonald WI, Trimble M et al. Deficient learning and memory in early and middle phases of multiple sclerosis. J Neurol Neurosurg Psychiatry 1984;47, De Sonneville LMJ, Boringa JB, Reuling IEW et al. Information processing characteristics in subtypes of multiple sclerosis. Neuropsychologia 2002 ;40, Rao SM, Hammeke TA, Speech TJ. Wisconsin Card Sort Test performance in relapsing-remitting and chronic-progressive multiple sclerosis. J Consult Clin Psychol 1987;55, Callanan MM. Logsdail SJ, Ron MA, Warrington EK. Cognitive impairment in patients with clinically isolated lesions of the type seen in multiple sclerosis. Brain 1989;112, Ron MA, Callanan MM, Warrington EK. Cognitive abnormalities in multiple sclerosis: a psychometric and MRI study. Psychol Med 1991;21, Heaton RK, Nelson LM, Thompson DS et al. Neuropsychological findings in relapsing-remitting and chronic-progressive multiple sclerosis. J Consult Clin Psychol 1985;53, Beatty WW, Goodkin DE, Hertsgaared D, Monson N. Clinical and demographic predictors of cognitive performance in MS. Do diagnostic type, disease duration and disability matter? Arch Neurol 1990;47, Fishman I, Benedict RH, Bakshi R, Priore R, Weinstock-Guttman B. Construct validity and frequency of euphoria sclerotica in multiple sclerosis. J Neuropsychiatry and Clin Neurosci 2004;16,

6 29. Ron MA, Logsdail SJ. Psychiatric morbidity in multiple sclerosis. A clinical and MRI study. Psychol Med 1989;19, Carone DA, Benedict RHB, Munschauer FE, Fishman I, Weinstock-Guttman B et al. Interpreting patient/informant discrepancies of reported cognitive symptoms in MS. J Internatl Neuropsychol Soc 2005;11, Rao SM, Leo GJ, Haughton VM et al. Correlation of magnetic resonance imaging with neuropsychological testing in multiple sclerosis. Neurology 1989;39, Feinstein A, Kartsounis L, Miller D et al. Clinically isolated lesions of the type seen in multiple sclerosis followed up: a cognitive, psychiatric and MRI study. J Neurol Neurosurg Psychiatry 1992;55, Meader R, Nelissen E, Appel B et al. Magnetic resonance imaging and cognitive functioning in multiple sclerosis. J Neurol 1987;235, Franklin GM, Heaton RK, Nelson LM et al. Correlation of neuropsychological and MRI findings in chronic-progressive multiple sclerosis. Neurology 1988;38, Swirsky-Sacchetti T, Mitchell DR, Seward JM et al. Neuropsychological and structural brain lesions in multiple sclerosis: a regional analysis. Neurology 1992;42, van Buchem MA, Grossman RI, Armstrong C et al. Correlation of volumetric magnetization transfer imaging with clinical data in MS. Neurology 1998;50, Pozzilli C, Bastianello S, Padovani A et al. Anterior corpus callosum atrophy and verbal fluency in multiple sclerosis. Cortex 1991;27, Arnett PA, Rao SM, Bernardin L et al. Relationship between frontal lobe lesions and Wisconsin Card Sort Test performance in patients with multiple sclerosis. Neurology 1994;44, Amato MP, Goretti B, Ghezzi A et al. Cognitive and psychosocial features of childhood and juvenile MS. Neurology 2008;70,

MS och kognitiv påverkan

MS och kognitiv påverkan Kognition dysfunktion: En starkt bidragande orsak till handikapp vid MS Ia Rorsman Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund MS och kognitiv påverkan Ca hälften Arbete, sociala aktiviteter,

Läs mer

Kognition, fatigue och känslomässiga aspekter vid MS Ia Rorsman Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund

Kognition, fatigue och känslomässiga aspekter vid MS Ia Rorsman Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund Kognition, fatigue och känslomässiga aspekter vid MS Ia Rorsman Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund MS och kognitiv påverkan Ø Ca hälften Ø Påverkar yrkesarbete, sociala aktiviteter,

Läs mer

Kognitiva symptom. Bakgrund. Prevalens och förlopp

Kognitiva symptom. Bakgrund. Prevalens och förlopp Bakgrund Begreppet kognition kan härledas ur det latinska ordet cognoscere, som betyder att lära. Det används i betydelsen uppfattningsförmåga, förnimmelse eller i vid bemärkelse förstånd. Kognitiva funktioner

Läs mer

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke efter stroke Regionala Strokedagen 19 maj 2016 Elisabeth Åkerlund leg psykolog specialist i neuropsykologi elisabeth.akerlund@vgregion.se Vad gör en neuropsykolog? Neuropsykologisk utredning Neuropsykologisk

Läs mer

Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014

Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014 Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014 Magnus Vrethem, Docent, överläkare, MS-team ansvarig Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Linköping Multipel skleros

Läs mer

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk

Läs mer

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center Depression, kognition och åldrande Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center Depression Livstidsrisk för att utveckla depression: Kvinnor: 10-25%, Män: 5-12% Multipla episoder: 25-75%

Läs mer

Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose?

Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose? Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose? Ove Almkvist Psykologiska institutionen, Stockholms universitet & NVS institutionen, Karolinska Institutet, Stockholm E-mail: ove.almkvist@ki.se

Läs mer

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt

Läs mer

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet Mini-Betula Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula utgår från Betulastudien Betulastudien -

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Psykiska funktionshinder och kognition

Psykiska funktionshinder och kognition Psykiska funktionshinder och kognition Vaasa 13.11 2014 Leif Berg, verksamhetsledare Pol.mag/Leg.psykoterapeut Omaiset mielenterveystyön tukena, Uudenmaan yhdistys ry- Anhörigas stöd för mentalvården,

Läs mer

Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år

Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år Kognitiva profiler vid förstadier till Alzheimer och vaskulär demens Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi arto.nordlund@neuro.gu.se DTS-studien patienter med

Läs mer

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Elna-Marie Larsson, professor, överläkare BFC/Röntgen Akademiska sjukhuset, Uppsala SFNR årsmöte, Lund, 111111

Läs mer

Prognos. Vid debutskov

Prognos. Vid debutskov Att studera MS-sjukdomens naturalförlopp och långsiktiga prognos är inte så enkelt som det kanske kan förefalla. För det första krävs att man studerar en representativ grupp av individer med MS. Om urvalet

Läs mer

Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman (IGM)

Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman (IGM) Beslut i anmälningsärende Dnr. W482/02 2003-01-26 Ärende Schering Nordiska AB./. Biogen AB angående marknadsföring av Avonex i patientskrift. Avonex är ett interferon beta-1a preparat för behandling av

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

SMART Swedish Memory and Attention Re Training

SMART Swedish Memory and Attention Re Training SMART Swedish Memory and Attention Re Training Kursdag i 2013-06-19 Ingrid van t Hooft Neuropsykolog/PhD Neuropediatriska Rehabiliteringen» Astrid Lindgrens Barnsjukhus» Karolinska Universitets Sjukhuset/Karolinska

Läs mer

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Tidiga minnesstörningar vid Parkinsons sjukdom

Tidiga minnesstörningar vid Parkinsons sjukdom Tidiga minnesstörningar vid Parkinsons sjukdom Parkinsons sjukdom beskrivs främst som en rörelsesjukdom, där behandlingar till största delen riktar sig mot de rörelsestörningar som åtföljer sjukdomen.

Läs mer

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI vid Psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska Vad är arbetsminne?

Läs mer

Diagnos och förlopp av MS. Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus

Diagnos och förlopp av MS. Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus Diagnos och förlopp av MS Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus S Vad är MS? S En spontan benägenhet för upprepade och multifokala inflammatoriska episoder i CNS S Ingen

Läs mer

Är vi alla stöpta i samma form?

Är vi alla stöpta i samma form? Är vi alla stöpta i samma form? Om olika sätt att hantera problemlösning med hjälp av våra olika intelligenser Ulla Ek Daniel Kahneman Fick 2002 Ekonomipriset till Alfred Nobels minne Har inte gått en

Läs mer

Prognos. Prognos. Naturalförlopp. Metodbok MS

Prognos. Prognos. Naturalförlopp. Metodbok MS Vid MS är sjukdomsförlopp och prognos oerhört varierande mellan individer. Vissa har enbart enstaka perioder med lindriga övergående symtom under en hel livstid, medan andra drabbas av svåra och snabbt

Läs mer

Ja, du kan ändra kursen för utvecklingen av MS

Ja, du kan ändra kursen för utvecklingen av MS Ja, du kan ändra kursen för utvecklingen av MS Den 5-åriga BENEFIT-studien visar: omedelbart insatt behandling med Betaferon kan förebygga utvecklingen av MS Innehållet i denna broschyr baserar sig på

Läs mer

DEMENS EFTER STROKE. Thomas Lindén Leg. läkare, specialist i neurologi och psykiatri [ ]

DEMENS EFTER STROKE. Thomas Lindén Leg. läkare, specialist i neurologi och psykiatri [ ] DEMENS EFTER STROKE Thomas Lindén Leg. läkare, specialist i neurologi och psykiatri [2007-05-09] 1 Detta avsnitt handlar om de särskilda typer av skador många upplever efter stroke, nämligen försämrade

Läs mer

En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio

En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio Ort datum: Eskilstuna 2009-02-12 Författare: Anita Sehlstedt Handledare: Louise Olsson Sammanfattning Introduktion

Läs mer

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomenkäten : Historik Specialistens kliniska undersökning av kognitiv dysfunktion Läkartidningen 2002; 99. 782-785 (Å Edman, S Eriksson,

Läs mer

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Ulla Passant Docent, överläkare Psykogeriatriska kliniken, Avd f Geriatrisk Psykiatri, Lund Ovanliga demenssjukdomar, Lund Ett nationellt symposium 8-9

Läs mer

Kan MS botas? Svenska och internationella erfarenheter av blodstamcellstransplantation som behandling fo r multipel skleros

Kan MS botas? Svenska och internationella erfarenheter av blodstamcellstransplantation som behandling fo r multipel skleros Kan MS botas? Svenska och internationella erfarenheter av blodstamcellstransplantation som behandling fo r multipel skleros Joachim Burman, Överläkare Neurologkliniken Akademiska sjukhuset Vad menas

Läs mer

Tänder och kognition!

Tänder och kognition! Tänder och kognition!? Maud Bergdahl Professor, sjukhustandläkare IKO - Institutt for Klinisk Odontologi, Universitetet i Tromsø TkNN - Tannhelsetjenestens kompetansesenter for Nord Norge Universitetet

Läs mer

Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen

Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen Virala CNS infektioner hos barn - prognos efter encefalit i barndomen Åsa Fowler, Barnläkare, PhD Sektionen för akut och allmänpediatrik, Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge Inst för Kvinnor och Barns

Läs mer

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård

Läs mer

Varför behövs psykosocial behandling?

Varför behövs psykosocial behandling? Varför behövs psykosocial behandling? Kristiansand februari 2013 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska institutionen,

Läs mer

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se

Läs mer

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen Maria Johansson, Med.dr., leg. arbetsterapeut Minnesmottagningen, Universitetssjukhuset i Linköping 2 Kognitiv svikt/demens Demens; 5-10 %

Läs mer

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat?

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Carl-Erik Flodmark 1 Docent i Pediatrik vid Lunds universitet Barnmedicin Skånes Universitetssjukhus 2015-01-05 Företräder ej Socialstyrelsen eller

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i

Läs mer

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in

Läs mer

ADHD hos äldre. Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

ADHD hos äldre. Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ADHD hos äldre Taina Guldberg-Kjär Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Leg psykolog, Specialist i Neuropsykolog Neuropsykologkonsult Taina Guldberg- Kjär Picture Inge Löök Post doc

Läs mer

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Christian Andersson specialist i geriatri överläkare, medicinsk chef Rehabiliterings- och geriatrikliniken Ålands

Läs mer

Det åldrande minnet. Lars Bäckman Aging Research Center, KI

Det åldrande minnet. Lars Bäckman Aging Research Center, KI Det åldrande minnet Lars Bäckman Aging Research Center, KI SNAC-K dagen, 14 oktober, 2015 Vad vet vi idag? Episodiskt minne och arbetsminne försämras i åldrandet, medan kunskapsminne och procedurminne

Läs mer

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? GOD FÖRMIDDAG! Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? Del I: Neuroendokrin funktion Kognitiv förmåga Hippocampus morfologi Del II: Konstruktion och utvärdering av en självskattningsskala för symtom

Läs mer

Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom

Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom Elna-Marie Larsson, professor, överläkare Uppsala Universitet, Akademiska Sjukhuset, Uppsala Röntgenveckan, Stockholm 2016-09-15 Rekommenderad terminologi

Läs mer

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Åsa Elwér Talat språk... Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet HLR 2016 - Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet Inte bara överlevnad En lyckad återupplivning skall

Läs mer

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Hélène Pessah-Rasmussen överläkare, docent VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes universitetssjukhus 160316 Behovet av palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel

Läs mer

Tidig immunterapi vid MS minskar risk för senare handikapp Sekundärprogressivt förlopp fördröjs, enligt studie med virtuell placebo

Tidig immunterapi vid MS minskar risk för senare handikapp Sekundärprogressivt förlopp fördröjs, enligt studie med virtuell placebo originalstudie Läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se Tidig immunterapi vid MS minskar risk för senare handikapp Sekundärprogressivt förlopp fördröjs, enligt studie med virtuell

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Inledning I detta kapitel beskrivs några av de fysiska, energimässiga och psykologiska behandlingar som ofta används av patienter

Läs mer

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Samsjuklighet Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Fyra grundläggande funktionshinder ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation ADHD Uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/Hypoaktivitet

Läs mer

Exponering för svavelväte och bestående effekter en riskvärdering

Exponering för svavelväte och bestående effekter en riskvärdering 1 Miljömedicinskt Forskningscentrum Exponering för svavelväte och bestående effekter en riskvärdering Rapport 2/09 2 Inledning Svavelväte förekommer normalt i kroppen och spelar en viktig roll för nervsystemets

Läs mer

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post: Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2017-01-23 1 Grundproblem Många olika diagnoser forskning oftast utifrån specifika funktionsnedsättningar.

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Håkan Nyman Dr Med, Leg psykolog, specialist i neuropsykologi Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap

Läs mer

Anne-Marie Landtblom Hälsouniversitetet Östergötland

Anne-Marie Landtblom Hälsouniversitetet Östergötland Anne-Marie Landtblom Hälsouniversitetet Östergötland Svenska MS-registret Autoregistrering i väntrumsgränssnitt PROM Pilotprojektet i Motala Arbetsförmågeprojektet i Umeå/Linköping Planerad web-modul för

Läs mer

Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret

Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret 41 Dorota Religa MD, PhD Docent /Associate Professor Specialistläkare i geriatrik Ansvarig specialistläkare Trafikmedicinsk

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund

Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund Projektbeskrivning Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund Elevers olika förutsättningar för att klara skolan Barn och ungdomar har olika kognitiva förutsättningar att klara skolan.

Läs mer

Interferonbehandling vid multipel skleros

Interferonbehandling vid multipel skleros Interferonbehandling vid multipel skleros Publicerad 99-02-15 Reviderad 00-05 Version 3 Alerts bedömning Multipel skleros (MS) är en vanlig sjukdom med stora konsekvenser för patienter och anhöriga och

Läs mer

BESLUT. Datum 2014-05-08. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Tecfidera Enterokapsel, hård 240 mg Blister, 56 400574 10 760,00 10 927,00

BESLUT. Datum 2014-05-08. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Tecfidera Enterokapsel, hård 240 mg Blister, 56 400574 10 760,00 10 927,00 BESLUT 1 (7) Datum 2014-05-08 Vår beteckning SÖKANDE BiogenIdec Sweden AB Kanalvägen 12 194 61 Upplands Väsby SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV

Läs mer

Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet

Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet Anita Karp, L Fratiglioni, Stuart MacDonald, S Paillard-Borg, B Winblad HX Wang Risk faktorer Genetisk sårbarhet Demensrisk sett i ett livsloppsperspektiv

Läs mer

KIT 104 Kognitiva processer

KIT 104 Kognitiva processer KIT 104 Kognitiva processer Thomas Porathe, Tekn.Dr Informationsdesign / mux Lab Akademin för innovation, design och teknik Mälardalens Högskola Maritime Human Factors gruppen Institutionen för sjöfart

Läs mer

- Problem med olika delar av lärandet utöver matematiken. Forskning visar problem med auditivt men även

- Problem med olika delar av lärandet utöver matematiken. Forskning visar problem med auditivt men även Björn Adler 2008 Forskning & Dyskalkyli Låg Number sense är huvudproblemet vid Dyskalkyli (DSM-5) - tioåringar med dessa problem presterar ofta på 5-6 årings nivå - gräns vid testning i forskning är -1,5

Läs mer

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Depression En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Life-time occurrence of major depression from 1968-2010 800 women examined by psychiatrist in 1968 285 (35.6%) had an episode of MDS up

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus

The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Helena Claesson Lingehall Nina Smulter Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus Delirium Diagnoskriterier enligt DSM-IV-TR Grumlat medvetande

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Epilepsi och minne: Ett fmri-anpassat kognitivt testbatteri för diagnostisering av minnesstörningar

Epilepsi och minne: Ett fmri-anpassat kognitivt testbatteri för diagnostisering av minnesstörningar Epilepsi och minne: Ett fmri-anpassat kognitivt testbatteri för diagnostisering av minnesstörningar Stina Andrén, Linnea Björk Timm, Malin Karlsson, Robin Keskisärkkä, Anders Mannerhagen, Kenny Skagerlund,

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -

Läs mer

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) Susanne Bejerot docent, Karolinska Institutet ESSENCE-DAG 1, Göteborg 3 JUNI 2014 OCD / tvångssyndrom 1-2 procent av befolkningen, heterogen sjukdom neurologisk, låg

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

ICU-delirium och CAM-ICU Catharina Larsson, RN, CCRN, BNsc, MNsc

ICU-delirium och CAM-ICU Catharina Larsson, RN, CCRN, BNsc, MNsc ICU-delirium och CAM-ICU Catharina Larsson, RN, CCRN, BNsc, MNsc 1 Skånes universitetssjukhus SUS Kliniken för Intensivvård och Perioperativ medicin Malmö Malmö Lund Skånes universitetssjukhus är en del

Läs mer

Perceptuell Störning

Perceptuell Störning Perceptuell Störning Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Agenda 1) Synstörningar 2) Perceptuella störningar

Läs mer

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och

Läs mer

Kognition, inlärning och känslor vid epilepsi. Yvonne van de Vis Kaufmann Psykolog KNUT team 3 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Solna

Kognition, inlärning och känslor vid epilepsi. Yvonne van de Vis Kaufmann Psykolog KNUT team 3 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Solna Kognition, inlärning och känslor vid epilepsi Yvonne van de Vis Kaufmann Psykolog KNUT team 3 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Solna Kända personer med epilepsi Alexander den Store Julius Caesar Jeanne d Arc

Läs mer

Epilepsi och kognition

Epilepsi och kognition Epilepsi och kognition Göran Carlsson, docent, leg.psykolog Universitetskliniken Schleswig-Holstein, Campus Kiel, Tyskland & Regionhabiliteringen, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska

Läs mer

Minnets möjligheter och neurokognitiv habilitering

Minnets möjligheter och neurokognitiv habilitering Minnets möjligheter och neurokognitiv habilitering Anna Derwinger leg Psykolog, Med Dr Medveten minnesprocessen Uppmärksamhet Inkodning Lagring Framplockning Hierarkisk modell för uppmärksamhet Fokus -

Läs mer

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret 41 Dorota Religa MD, PhD Specialistläkare i geriatrik Ansvarig specialistläkare Trafikmedicinsk Cetrum Geriatriska Kliniken,

Läs mer

Utvecklingsstörning och psykisk ohälsa

Utvecklingsstörning och psykisk ohälsa Projektet Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning Roger Larsson, psykolog, utbildare i projektet kontakt : roger.larsson@vannas.se mobil: 070-264 89 49 Utvecklingsstörning och psykisk

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

Psykiatriska aspekter

Psykiatriska aspekter INTRODUKTION Bilden av den typiske MS-patienten är en ung, vuxen person, drabbad av motoriska och sensoriska bortfall, koordinationsstörning, blåsrubbning, synnedsättning och neurogena smärtor. Utöver

Läs mer

Bilkörning och demenssjukdom: Vilka faktorer påverkar läkarens hantering av frågan?

Bilkörning och demenssjukdom: Vilka faktorer påverkar läkarens hantering av frågan? Bilkörning och demenssjukdom: Vilka faktorer påverkar läkarens hantering av frågan? Dorota Religa, docent i geriatrik Medicinskt ansvarig specialistläkare på Trafikmedicinskt centrum, Karolinska Universitetssjukhuset/Karolinska

Läs mer

Exekutiva Funktioner:

Exekutiva Funktioner: Exekutiva Funktioner: Relationen till språk-, läs- och skrivutveckling hos barn Cecilia Wåhlstedt Fil.dr psykologi Institutionen för psykologi Uppsala University cecilia.wahlstedt@psyk.uu.se cecilia.wahlstedt@psyk.uu.se

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer