Den internationella förvaltningen av Internet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den internationella förvaltningen av Internet"

Transkript

1 DATUM RAPPORTNUMMER 2 juni 2003 PTS-ER-2003:23 ISSN Den internationella förvaltningen av Internet Vilka organisatoriska alternativ finns?

2

3 ÖVERSYN AV DEN INTERNATIONELLA FÖRVALTNINGEN FÖR INTERNET Förord Post- och telestyrelsen (PTS) har av regeringen i december 2002 fått i uppdrag att göra en översyn av olika organisatoriska alternativ för den internationella Internetförvaltningen som finns i dag och att analysera möjliga nya konstruktioner. PTS har under de senaste åren arbetat med frågor som rör Internets tillgänglighet och tillförlitlighet i Sverige. Denna rapport är ännu ett steg i den riktningen med fokusering på hur Internets namn, adresser och nummer kontrolleras, förvaltas och fördelas på det globala planet. Uppdraget har genomförts av Anders Rafting och Peder Cristvall på PTS:s avdelning för Internet och säkerhet. Nils Gunnar Billinger Post- och telestyrelsen

4

5 ÖVERSYN AV DEN INTERNATIONELLA FÖRVALTNINGEN FÖR INTERNET Innehåll Sammanfattning Uppdrag från regeringen till PTS Hur ser uppdraget ut? Syfte och mål Metod och avgränsning Utgångspunkter för en översyn av den internationella förvaltningen för Internet Internets växande betydelse Vad förvaltas? Vilka har ansvaret idag? IANA och ICANN USA har det yttersta ansvaret Offentligt inflytande ICANN under förändring Hur sker förvaltningen? Rotzonens förvaltning Förvaltningen av toppdomäner Förvaltningen av IP-adresser Vilka politiska ställningstaganden har gjorts? Europeiska Unionens deltagande i ICANN ITU:s deltagande i Internets utveckling och förvaltning Svenska överväganden Organisatoriska alternativ och nya konstruktioner Förslag till samarbete mellan ITU och ICANN Alternativ för ökad tillgänglighet till rotzonen Nya konstruktioner för DNS-förvaltning ITU som rotzonsansvarig Sekretariat för cctld:er Rotzon hos varje cctld-operatör Litteratur Bilagor Bilaga 1 Domännamnsystemet och IP-adresser Bilaga 2 Viktiga aktörer Bilaga 3 - Översiktlig juridisk beskrivning av Internationella organisationer Bilaga 4 - Ansvarsförhållanden för administrationen av cctld:er i olika länder Bilaga 5 - Historisk utveckling av Internets förvaltning Bilaga 6 - Ordlista och begreppsförklaringar Post- och telestyrelsen 1

6

7 ÖVERSYN AV DEN INTERNATIONELLA FÖRVALTNINGEN FÖR INTERNET Sammanfattning Post- och telestyrelsen (PTS) har av regeringen fått i uppdrag att: belysa alternativ som finns i dag som kombinerar privat deltagande med offentligt inflytande analysera möjliga nya konstruktioner Från att ha varit en företeelse främst förbehållen universitetsvärlden, har Internet kommit att utvecklas till en resurs som används i stora delar av samhället. Efterhand som Internet kommit att få allt större betydelse, har regleringen av Internet kommit att hamna i fokus för såväl stater som för mellanstatliga organisationer. De viktigaste gemensamma resurserna som förvaltas för ett fungerande Internet, är namnrymden för de nationella och de s.k. generiska toppdomänerna i det globala domännamnssystemet, rotzonens innehåll och spridning, IP-adresser samt olika nummer och parametrar som används i Internets logiska infrastruktur. När det gäller de juridiska och politiska aspekterna av förvaltningen av dessa resurser, är de främsta aktörerna USA:s regering genom Department of Commerce (DoC) samt Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) och dess rådgivande organ Governmental Advisory Committee (GAC). För den tekniska förvaltningen av domännamnssystemet (DNS) svarar namnserveroperatörerna för rotzonen och toppdomänerna. Det operativa arbetet för fördelning av bl.a. IP-adresser samordnas av Internet Assigned Numbers Authority (IANA). I den tekniska förvaltningen av Internets resurser har tre typer av aktörer en avgörande roll, nämligen operatörerna för rotnamnsystemet, registreringsenheterna för toppdomäner och de regionala registreringsenheterna för Internets adresser och nummer. En rad organisationer, varav den viktigaste är Internet Engineering Task Force (IETF), arbetar med Internets tekniska utveckling och standardisering. Sedan 1998 har det övergripande ansvaret för administrationen av domännamnsystemet gradvis flyttats från IANA till ICANN. När det gäller kontrollen av Internets domännamn och IP-adresser är det den amerikanska regeringen, företrädd av DoC, som har kontrollen och har den yttersta beslutanderätten beträffande innehållet i rotservrarna. Olika förslag till alternativ förvaltning från olika intressenter redovisas. Ett av alternativen går ut på att, med bibehållen kontroll av DoC och ICANN, spegla rotzonen till ett stort antal kopior för att därmed få ökad tillgänglighet och redundans. Andra alternativ går ut på att nå en lösning som ger bl.a. administratörer av nationella toppdomäner mer att säga till om när det gäller förvaltningen av den kritiska rotzonen, genom att flytta den yttersta kontrollen till en internationellt förankrad och representerad organisation. PTS har inte gjort någon bedömning beträffande rimligheten i förslagen och har inte heller lagt fram egna förslag. Post- och telestyrelsen 3

8

9 1 Uppdrag från regeringen till PTS 1.1 Hur ser uppdraget ut? I regleringsbrevet för budgetåret 2003 har Post- och telestyrelsen (PTS) fått följande uppdrag (uppdrag 1) av regeringen: Post- och telestyrelsen skall göra en översyn av olika organisatoriska alternativ för den internationella Internetförvaltningen. Översynen skall belysa vilka alternativ som finns i dag och som kombinerar ett deltagande av privata aktörer med offentligt inflytande. En analys om möjliga nya konstruktioner skall också presenteras. Uppdraget skall redovisas senast den 2 juni Syfte och mål Syftet med uppdraget är, att när det gäller den internationella förvaltningen av Internets kritiska resurser avseende bl.a. domännamn, rotzonen och IP-adresser belysa alternativ som finns i dag som kombinerar privat deltagande med offentligt inflytande analysera möjliga nya konstruktioner Målet är att beskriva dagens situation och de politiska ställningstaganden som gjorts samt att redogöra för olika förslag till alternativa former för Internets förvaltning. 1.3 Metod och avgränsning Den metod som använts för att genomföra uppdraget inbegriper Omvärldsbevakning, främst på Internet deltagande i relevanta fora såsom i ICANN-möten de senaste två åren närvaro vid en konferens 2003 med ITU som värd angående relationen mellan administratörer för nationella toppdomäner och deras respektive regeringar litteraturstudier i viss utsträckning samtal med personer som arbetat med förvaltningsfrågor för Internet inom berörda organisationer. Uppdraget har avgränsats till förvaltningen av de viktigaste delarna av Internets domännamnsystem samt hantering och tilldelning av adresser och nummer som utgör Internets mest kritiska logiska resurser. När det gäller presentation av alternativa organisatoriska förslag från olika intressentgrupper, gör inte PTS någon bedömning av rimligheten i förslagen utan redovisar dem endast. Post- och telestyrelsen 5

10 2 Utgångspunkter för en översyn av den internationella förvaltningen för Internet 2.1 Internets växande betydelse Det första nätverket mellan olika datorer bildades 1969 mellan tre universitet och ett institut i USA. Under senare delen av 1970-talet och början av 1980-talet anslöts allt fler nätverk till det som vi idag kallar Internet. Det första europeiska nätverket EUnet anslöts 1982 och det första svenska nätverket SUNET anslöts 1989/90. Inledningsvis var det i första hand universitet som anslöt sig. I och med att WWW-tekniken (World Wide Webb) introducerades i början på 1990-talet och Internet därmed blev mer användarvänligt, uppstod en explosionsartad utveckling av antalet anslutna datorer. Från att ha varit en företeelse i första hand förbehållen universitetsvärlden har Internet kommit att utvecklas till en teknik/företeelse som används i praktiskt taget alla delar av samhället. Efterhand som Internet kommit att få allt större betydelse som en del i staters infrastruktur, har regleringen av Internet kommit att hamna i fokus för såväl stater som för mellanstatliga organisationer. 2.2 Vad förvaltas? De viktigaste gemensamma resurserna som förvaltas för ett fungerande Internet är följande: Namnen för de nationella och de s.k. generiska toppdomänerna i det globala domännamnssystemet Innehållet i rotzonen som utgörs av 258 olika toppdomäner IP-adresser av versionerna 4 (IPv4) och 6 (IPv6) för vägval i Internets routrar AS-nummer (nummer för autonoma system) som tilldelas operatörer för utbyte av trafik operatörer sinsemellan Protokollparametrar som används på Internet 2.3 Vilka har ansvaret idag? När det gäller de juridiska och politiska aspekterna för förvaltningen av dessa resurser, är de främsta aktörerna USA:s regering genom DoC, IANA samt ICANN och GAC se nedan. I den globala debatten är EU och Internationella Teleunionen (ITU) viktiga parter. I den tekniska förvaltningen av Internets resurser har tre typer av aktörer en avgörande roll, nämligen operatörerna för Post- och telestyrelsen 6

11 rotnamnsystemet, registreringsenheterna för toppdomäner och de regionala registreringsenheterna för Internets adresser och nummer. En rad organisationer, varav den viktigaste är IETF, arbetar med Internets utveckling och standardisering. I Bilaga 2 finns en övergripande allmän beskrivning av de viktigaste berörda aktörerna IANA och ICANN IANA hade det fulla ansvaret i början Till en början administrerade den amerikanska organisationen Internet Assigned Numbers Authority (IANA) såväl tilldelningen av IP-adresser som de nationella toppdomänerna. IANA:s riktlinjer för hanteringen av frågor kring toppdomänerna dokumenterades 1994 i Request for Comments 1591 (RFC 1591). Av RFC 1591 framgår att IANA skall delegera ansvaret för de nationella toppdomänerna till en enskild person eller en organisation i det land som toppdomänen avser. Eftersom Internet under 1994, då RFC 1591 antogs som standard, främst var en angelägenhet för den akademiska världen, delegerades ansvaret oftast till en enskild person eller en organisation som hade anknytning dit. Historiskt har t.ex. delegeringen av ansvaret för toppdomäner skett informellt genom kontakter mellan den som varit intresserad av att hantera domänen och IANA. Detta kan gälla såväl på rotservernivå som för servrar på lägre nivå i DNSträdet. Det uppställdes inget krav på att delegeringen skulle ske på visst sätt. De överenskommelser som träffades i fråga om delegering av ansvaret för de nationella toppdomänerna har därför i de flesta fall varit och är alltjämt muntliga IANA:s nya roll IANA är den organisation som genom delegation från Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN ) ) endast har det operativa ansvaret för att dela ut IP-adresser och olika parametrar och nummer enligt fastlagda standarder. Vidare har IANA på uppdrag av ICANN att hantera det operativa arbetet med att dela ut ansvar för toppdomänerna de s.k. Top Level Domains (TLD). ICANN har, genom ett avtal (MoU) med US Department of Commerce (DoC), det yttersta ansvaret för förvaltningen av namn- och adressutrymmet på Internet. ICANN föreslår etablering av nya toppdomäner som först måste godkännas av DoC innan överlämning sker till IANA för den operativa delen av arbetet. IANA allokerar block av IP-adresser till de RIR (se nedan) som finns idag ICANN tar över ansvaret Sedan 1998 har det övergripande ansvaret för administrationen av domännamnsystemet gradvis flyttats från IANA till ICANN. När ICANN slutligen skall ta över det administrativa ansvaret och enligt vilka riktlinjer organisationen skall verka, har dokumenterats i en överenskommelse med titeln Memorandum of Understanding between the US Department of Commerce and Post- och telestyrelsen 7

12 Internet Corporation för Assigned Names and Numbers. Datumet för när ICANN slutligen skall ta över ansvaret har flyttats fram ett antal gånger. Enligt det nämnda dokumentet skall ICANN ha möjlighet att fatta beslut som rör förvaltningen av de nationella toppdomänerna. Ett beslut om att en enskild eller en organisation skall uppdras att hantera en nationell toppdomän skall alltså fattas av ICANN. Än så länge är det dock DoC som beslutar i dessa frågor på rekommendation från ICANN Policies styr arbetet De tre policies som är grundläggande och som huvudsakligen styr ICANN:s arbete är RFC 1591 som är en nedteckning av de principer som ursprungligen användes vid delegeringar av nationella toppdomäner, ICP-1 som är ICANN:s uppdaterade version av RFC 1591 och de s.k. GAC-principerna för delegering och administration av de nationella toppdomänerna. Enligt ICANN är det för närvarande inte möjligt att säga om GAC:s principer om administration och delegering av nationella toppdomäner kommer att antas av ICANN:s styrelse. Principerna har, trots detta, fått avgörande betydelse för hur ICANN behandlar frågor om delegering av de nationella toppdomänerna. Bara i vissa situationer kan det enligt ICANN finnas skäl att avvika från principerna t.ex. om principerna strider mot nationell rätt. Enligt överenskommelsen med den amerikanska regeringen skall ICANN verka för Internets stabilitet och vara organiserad på ett sätt som möjliggör att allmänheten ges så stort inflytande som möjligt i frågorna. I ICANN:s beslutande organ skall det också finnas en bred geografisk representation. ICANN har därtill att verka för att det finns en för konsumenterna gynnsam konkurrens i fråga om domännamnsregistrering och vid valet av operatörer. Det ställs inte heller nu några krav på att avtal om delegering av ansvaret för de nationella toppdomänerna skall vara skriftliga USA har det yttersta ansvaret En mycket betydelsefull aktör när det gäller kontrollen av Internets domännamn och IP-adresser är den amerikanska regeringen, företrädd av Förenta Staternas handelsdepartement (DoC). Att den amerikanska regeringen har haft och fortfarande har ett stort inflytande i frågor som rör Internet har bl.a. sin förklaring i att Internet har sitt ursprung i USA. Redan från det att Internet först kom att användas, har DoC eller tidigare ansvarigt departement i USA deltagit aktivt i utvecklingen. DoC har kontroll över innehållet i domännamnssystemets rotzon och delegering av operativt driftsansvar för rotservrarna. Detta innebär bl.a. att DoC har sista ordet när det gäller att avgöra vilka landskoder som skall finnas med i rotzonen. Om en begäran framställs av ICANN om ändring i rotzonen eller av delegering av en toppdomän, fattar DoC beslut om begärd ändring skall utföras. DoC har således den yttersta beslutanderätten beträffande innehållet i rotservrarna. Detta innebär dock inte att DoC innehar någon rättighet av något slag till de nationella toppdomänerna. Dessa betraktas i stället som en form av allmännyttig tillgång som varje nation förfogar över. Post- och telestyrelsen 8

13 2.3.3 Offentligt inflytande För att bevaka och ge råd i ICANN:s verksamhet i den utsträckning som verksamheten berör de nationella regeringarnas angelägenheter, bildades 1999 Governmental Advisory Committee (GAC) som är en mellanstatlig rådgivande kommitté. Denna organisation är öppen för samtliga regeringar och har f.n. cirka 35 medlemmar. GAC har endast en rådgivande funktion i förhållande till ICANN. GAC har utformat en rad olika rekommendationer, som bl.a. rört tvistlösning, geografisk mångfald och bestämmelser för landsdomänregister. En av de viktigaste rekommendationerna är den som rör formerna för delegationen av ansvaret för de nationella toppdomänerna och som kommer till uttryck i principerna för administrationen av nationella toppdomäner för adressering på Internet ICANN under förändring ICANN:s arbete har blivit föremål för en del synpunkter. Det har bl.a. riktats kritik mot beslutandeprocessen som anses vara alltför långsam och omfattande. Det har också framförts att det tar alltför lång tid att få till stånd avtal med ICANN bl.a. i frågor som rör teknisk kvalitet på Internet och riktlinjer för val av standarder. Det har vidare ifrågasatts om ICANN är det rätta organet att administrera toppdomänerna och om inte uppdraget i stället borde överlämnas till FN. Enligt DoC:s uppfattning, finns det inget annat organ än ICANN som kan sköta dessa uppgifter. Att välja en annan lösning skulle enligt DoC:s mening skapa förvirring och oordning på ett sätt som skulle innebära oöverskådliga problem. Under början av 2002 tog diskussionerna kring ICANN ny fart efter det att organisationens verkställande direktör diskuterat behovet av förändringar av ICANN:s organisation. En reform av ICANN har efter omfattande konsultationer med intresserade parter genomförts under Den 31 oktober 2002 beslutade ICANN:s styrelse att anta nya stadgar som syftar till att göra organisationen mer effektiv. 2.4 Hur sker förvaltningen? Rotzonens förvaltning Från starten vid mitten av 1980-talet har det officiella rotnamnserversystemet bestått av en primär namnserver och ett flertal sekundära namnservrar. Aktuellt innehåll i rotzonen hämtades av de sekundära namnservrarna fram till år 2000 från den enda primära namnservern som först kallades ns.internic.net och senare a.root-servers.net. De sekundära namnservrarna fick namnen b.rootservers.net t.o.m. m.root.servers.net. Under år 2000 ändrades konfigurationen något så att de sekundära masterservrarna kunde hämta rotzonen antingen från Post- och telestyrelsen 9

14 a.root-servers.net eller en skuggserver vilka administrerades av Network Solutions, år 2000 förvärvat av Verisign som nu har ansvaret. Ytterligare förändringar har skett och planeras ske se avsnitt Rotnamnservrarna, som är 13 till antalet, är en nödvändig förutsättning för att kataloguppslagningar i domännamnsträdet skall fungera världen över. Nedanstående tabell visar vilka som administrerar rotnamnservrarna och deras geografiska placering. Figur 2: Rotnamnservrarnas operatörer och geografiska placering Rotserver Operatör Geografisk placering A VeriSign Global Registry Services Herndon VA, USA B Information Sciences Institute Marina Del Rey CA, USA C Cogent Communications Herndon VA, USA D University of Maryland College Park MD, USA E NASA Ames Research Center Mountain View CA, USA F Internet Software Consortium Palo Alto/San Francisco CA, USA G U.S. DOD Network Information Center Vienna VA, USA A H U.S. Army Research Lab Aberdeen MD, USA I Autonomica Stockholm, Sverige J VeriSign Global Registry Services Herndon VA, USA K RIPE NCC London, Storbritannien L ICANN Los Angeles CA, USA M WIDE Project Tokyo, Japan Av rotservrarna är tio belägna i USA och en i vardera London, Tokyo och Stockholm (se figur 2 ovan). I de flesta fall sköts driften av rotnamnservrarna utan stöd av skriftliga avtal och därtill kopplade krav och ansvarsregleringar. De som ansvarar för driften av rotservrarna representeras inom ICANN genom RSSAC (Root-Server System Advisory Committee) som är en stödorganisation till ICANN. ICANN har tagit fram ett förslag till avtal Memorandum of Understanding avsett att användas mellan den som är ansvarig för driften av en rotnamnserver och ICANN. Av detta framgår att drift av dessa servrar skall ske i enlighet med ett dokument som behandlar Current best practice vid drift av rotnamnservrar, RFC 2870, vilket innehåller bland annat krav avseende programvara, uppkopplingsmöjligheter, fysisk säkerhet, reservkraft m.m Rådgivande kommitté för driften Enligt ICANN:s regelverk skall det finnas en rådgivande kommitté för rotserversystemet, den s.k. Root Server System Advisory Committee (RSSAC), med en ordförande som väljs av medlemmarna. Syftet med RSSAC är att vara rådgivande till ICANN:s styrelse i frågor som gäller driften av rotnamnservrarna, kapacitet på hårdvara, programvara för operativsystem och namnserver, anslutning till Internet och fysisk miljö. RSSAC skall undersöka och ge råd i säkerhetsfrågor när det gäller rotnamnservrarna. RSSAC skall också övervaka deras antal, placering och spridning av DNS-information samt den totala kapaciteten, stabiliteten och tillförlitligheten. Post- och telestyrelsen 10

15 Kommittén består av representanter från de tretton rotnamnservrarna och andra organisationer som är involverade i den tekniska driften av rotnamnserversystemet. Kommittén möts regelbundet och vanligen i anslutning till IETF:s återkommande möten. Det senaste mötet ägde rum i mars Förbättrad säkerhet och kapacitet RSSAC bedriver f.n. ett projekt enligt en överenskommelse (Cooperative Research and Development Agreement, CRADA) mellan ICANN och amerikanska regeringens National Institute for Standards and Technology (NIST) och National Telecommunications and Information Administration (NTIA). Projektets avsiktsförklaring innebär i stora drag att utarbeta former för hur rotnamnserversystemet skall bli mer robust och säkert och utveckla rutiner för rotsystemets drift inklusive formalisering av avtal under vilka rotservrar runt om i världen opererar. Varje ändring i den originaldatabasen för rotzonen måste vara godkänd av DoC i ett separat dokument. Kommittén har tidigare arbetat med övergången till nytt millennium under 1999 och f.n. pågår ett arbete med att anpassa rotserverdriften till vad som anges av RFC2870, vars krav är inkluderade i ett MoU mellan varje rotnamnserveroperatör och ICANN. Kommittén har vidare arbetat med en plan att utöka arkitekturen för administrationen av rotzonens innehåll och dess distribution vilken presenterades i juli 2000 för ICANN:s styrelse som bestämde att ett förslag skulle tas fram för att införa förändringarna och presenteras för DoC. Kommittén är också engagerad i insamlingen och analys av mätdata för trafik och kapacitet med stöd av Cooperative Association for Internet Data Analysis (CAIDA) för att få en bättre förståelse för vilken kapacitet som krävs för rotnamnsserversystemet och för att planera för framtida anpassningar och förbättringar. Kommittén tittar vidare på vilka krav som uppkommer på grund av nya tekniker såsom IPv6, säker DNS (Secure DNS, DNSSEC) och införande av hantering av internationella domännamn (IDN). Kommitténs arbete har nu resulterat i att a-root inte längre har rollen som distributionsmaster för rotzonen. Denna sköts nu av en dold primär master tillsammans med en alternativ server för redundans och lastdelning. Vidare har man infört metoder för att fastställa äktheten i transaktioner mellan avsändare och mottagare genom Transaction Signature (T-SIG, se RFC2845) samt att signera rotzonen för att fastställa äktheten hos en mottagen rotzonsfil Förvaltningen av toppdomäner Principerna för hur toppdomäner eller country code Top Level Domains (cctld) bör administreras framgår av policydokumenten RFC 1591 och ICP-1. Både för generiska och nationella toppdomäner gäller att de skall drivas för att tillgodose allmännyttiga behov. Ansvaret för att detta sker vid administrationen av de nationella toppdomänerna, bör enligt ICANN överlämnas till de nationella regeringarna. För att ändamålet med administrationen av de nationella toppdomänerna skall kunna förverkligas, krävs alltså att de nationella regeringarna Post- och telestyrelsen 11

16 ges inflytande i tillräcklig utsträckning. ICANN har också uppgett att man inte kommer att delegera ansvaret för en nationell toppdomän till en enskild person eller organisation om det inte sanktioneras av berörd nationell regering. När det gäller generiska toppdomäner eller generic Top Level Domains (gtld) vilar motsvarande ansvar på ICANN. DoC har gett uttryck för samma inställning som ICANN i dessa frågor. Det kan konstateras att det hos respektive stater finns ett välgrundat intresse av inflytande över och insyn i administrationen av toppdomänerna med hänsyn till deras betydelse Hur ser ansvaret ut i olika länder? Ansvarsförhållandena för hantering av toppdomäner varierar starkt mellan olika länder. Enligt en utredning i frågan som gjorts av Prof. Michael A. Geist vid University of Ottawa Law School kan det aktuella läget beskrivas enligt följande: Tio cctld:er administreras av ett regeringsdepartement eller annat statligt organ som har formell överenskommelse med regeringen. Nio cctld:er sköts av privata vinstdrivande företag, varav två (USA och Japan) har ett formellt förhållande bundet med kontrakt, tre har ett informellt förhållande medan fyra saknar förhållande till regeringen. Tjugo cctld:er hanteras av organisationer utan vinstsyfte, varav fyra har formella kontraktsförhållanden med sina regeringar, fem saknar varje form av överenskommelse, tio har informella förhållanden varav åtminstone tre håller på att etablera formellt förhållande (Ryssland, Sydafrika,Italien). Fem cctld:er utgörs av akademiska institutioner, varav två saknar överenskommelse med sina regeringar (Guatemala, Colombia) men försök har gjorts från deras regeringar att ta över ansvaret. Se Bilaga 4 för en sammanställning av förhållandena när det gäller ansvaret för administrationen av cctld:er i olika länder Toppdomänernas samarbete Vad gäller organisationer med intresse för frågor som rör administrationen av nationella toppdomäner bör nämnas Council of European National Top Level Domain Registries (CENTR) som är de europeiska nationella toppdomänernas intresseförening. Ett globalt samarbete mellan administratörer av nationella toppdomäner sker inom World Wide Alliance of Top Level Domain. Vidare finns, relaterat till ICANN, en stödjande organisation för domännamn kallad country code Name Supporting Organisation (ccnso) som består av operatörer för olika cctld:er och som arbetar med spörsmål som rör deras intressen. Vid ett möte arrangerat av ICANN och ITU-T tillsammans i början av mars 2003 diskuterades cctld:ernas samarbete med sina respektive stater. Detta möte var det första i sitt slag där Post- och telestyrelsen 12

17 företrädare för såväl ICANN-sfären som ITU deltog. Mötet resulterade bl.a. i ett dokument med följande frågor till GAC inför dess möte i Rio i mars 2003: Kommer GAC att uppmuntra användningen av cctld:er och industriell självreglering (med hänsyn till nationella lagar) eller är målet att reglera förvaltningen av cctld:er som tillägg till nationell lag och stödja alternativ till cctld:er? Många registreringsenheter för cctld:er har mekanismer för policyutveckling som involverar Internets användare, tjänsteleverantörer, operatörer och företrädare för teknik- och standardutveckling (the Internet Community) som använder sig av cctld:er och med en policy som är anpassad för lokala förhållanden. Anser GAC att en sådan mekanism för policyutveckling bör eller kan ersättas med en global process för utveckling av policy för cctld:er? Om så är fallet, vad är GAC:s rekommenderade metod för hur detta skall ske? Vad är GAC:s uppfattning om ccnso:s processer och utformning? Stödjer GAC arbetet som bedrivs av ccnso som kanske (om ccnso:s beslut är bindande) kan påverka policyutvecklingen på nationell nivå? Hur ser GAC på eventualiteten att en sådan bindande policy skulle kunna åläggas en cctld från utlandet t.ex. av ICANN som, om än inte i strid med nationell lag, skulle kunna vara emot nationell officiell policy? Tycker GAC att individuella länder skall behålla makten att inge reservationer när ICANN:s globala policy är fastställd? Vad anser GAC vara handlingsalternativen för hantering av tvistiga önskemål om tilldelning av cctld till annan aktör än den befintliga och vilka alternativ förespråkas och hur skall de implementeras? Bör begäran om sådan tilldelning av cctld skötas i en lämplig nationell process enligt nationell lag eller skall detta vara en angelägenhet för någon annan gruppering och hur skulle den i så fall se ut? Rekommenderar GAC att plikten att tillhandahålla cctld-tjänster ansvarsfullt och noggrant skall ligga hos o the Internet Community (se ovan) o respektive lands regering o ICANN eller annan internationell organisation Vad är GAC:s uppfattning om den organisatoriska separationen av den centrala databasen för tekniska Internet-parametrar från det icke-tekniska forumet för utveckling av policy? Dessa frågor ger uttryck för de farhågor som operatörer för cctld:er hyser för att GAC tillsammans med ICANN negativt skulle kunna påverka deras nuvarande situation. ICANN:s möjlighet att hota med potentiell omdelegering eller borttagning av cctld:er uppfattas av cctld-operatörerna som starkt otillfredsställande Förvaltningen av IP-adresser Internets logiska resurser IP-adresser och domännamn, förvaltas idag av ICANN och ett antal till ICANN relaterade organisationer. Genom organisationen IANA, Post- och telestyrelsen 13

18 som har hand om de operativa delarna av verksamheten, delas block av IPadresser ut till fyra olika regionala Internet-registratorer s.k. Regional Internet Registries (RIR). Det finns för närvarande fyra RIR som beskrivits mer ingående i Bilaga 1. De block av IP-adresser som varje RIR får sig tilldelat, fördelas vidare till Local Internet Registries (LIR) som vanligen utgörs av Internetoperatörer. Dessa LIR tilldelar i sin tur adresser till användare och återförsäljare av Internetkommunikation. Varje RIR har ett varierat antal LIR knutna till sig som genom avgifter finansierar RIR:s verksamhet RIR och industriutvecklingen RIR är aktiva inom många områden när det gäller implementering av ny teknik t.ex. General Packet Radio Service (GPRS), Universal Mobile Telecommunications System (UMTS), IPv6 och Digital Subscriber Line (xdsl)-baserade Internet-tjänster. RIR strävar efter goda relationer med industrin. Olika parter har berättigat intresse av tilldelning och registrering av IP-adresser och RIR:s ståndpunkt är att även fortsättningsvis samarbeta med intressenterna för att nå samförstånd när det gäller frågor om adresstilldelning Förhållandet mellan RIR och ICANN ICANN:s reformeringsprocess under 2002 har påskyndat alla RIR att nogsamt överväga deras relation till ICANN. Enligt den kommuniké som togs fram den 24 mars 2003 av de regionala registreringsenheterna för Internet, anser de det uppenbart att, likt varje privat organisation, ICANN:s långsiktiga existens inte är garanterad. Dess förmåga att fortsättningsvis ta över alla de uppgifter som IANA innehar är inte självklar. För att hantera denna situation, har RIR påbörjat en riskanalys i termer av externa händelser som kan inträffa och som kan äventyra RIR:s verksamhet eller stabiliteten hos Internet som helhet. Vidare har samtal genomförts med såväl ICANN som andra intressenter i den regulativa och offentliga sektorn Samordning viktigt När det gäller policy anser RIR att det för frågor som rör adresshantering finns ett uttalat behov av en extern rättslig granskningsenhet med avseende på global policy för RIR som en del i behovet av övergripande kontroll och granskning när den globala policyn för RIR skall fastställas. När det gäller Internets nummerresurser, anser RIR att dessa skall vara allmänt tillgängliga resurser. I detta hänseende är det viktigt att ha en extern rättslig enhet för samordning av tilldelning av Internets nummerresurser till de regionala registreringsenheterna. Detta skall ske i enlighet med en global policy angående förvaltning av dessa resurser och för att skydda den kvarvarande pool av icke utdelade resurser, till vilka RIR alltid måste ha fri åtkomst genom etablerade rutiner. Denna rättsliga roll skulle, enligt RIR, kunna innehas av ICANN eller annan lämplig organisation. Post- och telestyrelsen 14

19 Förhållandet mellan RIR och GAC Enligt ovan nämnda kommuniké, anses ansvarsfull förvaltning av gemensamma resurser vara förenat med aktivt deltagande av många intresserade parter. RIR:s verksamhet har legitimitet och följs med intresse av allmänheten. RIR har påbörjat och fortsätter aktiva dialoger med olika nationella och regionala offentliga sektorer i frågor som rör administration av Internets nummer och rollspelet mellan RIR och offentlig sektor. Ett uttryck för detta är det arbete som görs inom GAC, som av RIR förväntas att dels ge råd till respektive regeringar, när det gäller förvaltning av Internets nummerresurser, dels säkerställa att representanterna i GAC är väl informerade i frågor som rör hanteringen av Internets nummer när de medverkar i andra organisationer och fora. RIR anser att ett regelbundet nära samarbete med GAC är ett viktig fortgående behov för att säkerställa att nyss nämnda förväntningar skall uppfyllas Framtiden för RIR Sedan 1990 när RIR-systemet föreslogs har utvecklingen av RIR gått fort och fått gott stöd från samhället. Den har varit relativt fri från politiska diskussioner till skillnad från t.ex. systemen för registrering av domännamn. Detta är troligen ett resultat av att man tidigt tog beslut om att tillhandahålla tillgängliga, öppna fora för berörda intressenter i olika regioner. Nya tekniker kommer troligen att medföra operationella och taktiska utmaningar för all RIR, samtidigt som tillfällen ges till ökat globalt samarbete i ett sammanhang där skilda regionala intressen kan tas till vara Stöd till ICANN i adresseringsfrågor Address Supporting Organisation (ASO) etablerades 1999 utifrån en del av det Memorandum of Understanding (MoU) från DoC som signerats av ICANN och den dåvarande enda registreringsenheten för Internet-adresser nämligen American Registry for Internet Numbers (ARIN) lokaliserat i USA. Syftet med ASO är att granska och utveckla rekommendationer för policy när det gäller administrationen av IP-adresser och att ge råd till ICANN i dessa frågor Senare har fler RIR (som ansvarar för administration av IP-adresser i olika regioner i världen) tillkommit. ASO är en av tre s.k. Supporting Organisations som omnämns i regelverket som styr ICANN:s verksamhet. Varje RIR är ansvarigt för att utse tre representanter till ett råd, ASO Adress Council (AC), vars roll är att ge råd till ICANN i adresseringsfrågor. Syftet med AC är att övervaka rekommendationer för IP-adresseringspolicy, vilket inbegriper att vara värd för ett öppet möte, ASO:s General Assembly samt att ansvara för aktiviteter kring utveckling av policy. En annan viktig aspekt i AC:s roll är att utse ledamöter till ICANN:s styrelse, ICANN Board of Directors. Post- och telestyrelsen 15

20 Alltsedan bildandet av ASO, har RIR haft en betydande roll i att underlätta dess verksamhet. Genom en gemensam överenskommelse, delar RIR på ansvaret för att sköta sekretariatsplikterna för ASO inklusive administrationen av webbsida för ASO på roterande basis. Asia-Pacific Network Information Center (APNIC) skötte dessa sysslor under det första året och för närvarande (2003) är det Reseaux IP Europeens Network Coordination Centre (RIPE NCC) som har rollen. ASO har månatliga telefonkonferenser med deltagare från alla RIR. I enlighet med det MoU som slutits med ICANN, håller också ASO regelbundna öppna möten i anslutning till de öppna policymötena för RIR. 2.5 Vilka politiska ställningstaganden har gjorts? Europeiska Unionens deltagande i ICANN Europeiska Unionen (EU) var kritisk till de förslag som framlades i The Green Paper se Bilaga 5, kap 6. Framförallt vände sig EU mot den del av förslaget som syftade till att den amerikanska regeringen själv skulle utse ett antal nya generiska toppdomäner eftersom detta skulle kunna ses som ett bekräftande av USA:s befogenheter och jurisdiktion i sådana frågor. DoC beaktade bland annat denna kritik som också framfördes från andra håll och detta förslag fanns inte med i The White Paper Bilaga 5, kap 6. Kommissionen har härefter lämnat sitt stöd till den ICANN. Bland annat i ett meddelande till rådet och europaparlamentet, Organisation och förvaltning av Internet, Internationella och europeiska politiska frågor , KOM(2000) 202, i vilket anförs att privata aktörer inom EU har spelat en avgörande roll när det gäller att skapa en position för EU på alla nivåer i den globala samordningen av Internets infrastrukturfunktioner genom deltagande och medverkan i ICANN:s styrelse, stödorganisationer för DNS:s rotserversystem, registreringsenheter för toppdomäner samt genom deltagande i IETF och WWW Consortium. Kommissionen noterar vidare att upprätthållandet och fördjupandet av den europeiska privata sektorns medlemskap och deltagande i organisationen ICANN, är en avgörande förutsättning för att EU skall kunna delta med framgång, både ur Internet-användarnas synvinkel och ur offentlig-politisk synvinkel. Kommissionen uppmanar därför bland annat medlemsstaterna och europaparlamentet att underlätta informationsflödet om ICANN-arbetet, inbegripet information om medlemskap till alla kategorier av Internet-användare, i synnerhet till offentliga institutioner och enskilda, så att berörda intressen kan delta och företrädas i tillräcklig utsträckning. Vidare har kommissionen, med hänvisning till det samförstånd som nåtts mellan medlemsstaterna och på internationell nivå, uppmuntrat medlemsstaterna att genomföra GAC:s rekommendationer på ett lämpligt sätt i den mån de rör regeringarnas förbindelser med ICANN och med deras nationella landsdomänregister. Kommissionen har insyn i och deltar också i GAC:s arbete. Post- och telestyrelsen 16

Rotadministration och serverroller

Rotadministration och serverroller Rotadministration och serverroller 1 Lars-Johan Liman liman@autonomica.se 2 Domännamn och DNS Domännamn är textsträngar. För att domännamn skall kunna användas måste de stoppas in i DNSdatabasen. Vem som

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Förvaltning av Internet framtida åtgärder

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Förvaltning av Internet framtida åtgärder SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.6.2009 KOM(2009) 277 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Förvaltning av Internet framtida åtgärder SV SV MEDDELANDE

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

Varför och hur införa IPv6 och DNSSEC?

Varför och hur införa IPv6 och DNSSEC? Varför och hur införa IPv6 och DNSSEC? SSNF:s Årskonferens den 22 mars 2012 Linköping Erika Hersaeus Nätsäkerhetsavdelningen Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen Agenda Vad är IPv6? Varför IPv6?

Läs mer

Internet för Alla En presentation av ISOC-SE

Internet för Alla En presentation av ISOC-SE Internet för Alla En presentation av ISOC-SE ISOC-SE är en ideell förening som verkar för ett demokratiskt, sunt, lättanvänt och säkert Internet för alla utan onödiga regleringar 1 Vad är ISOC-SE? ISOC-SE

Läs mer

Yttrande över betänkande Toppdomän för Sverige (SOU 2003:59)

Yttrande över betänkande Toppdomän för Sverige (SOU 2003:59) DATUM VÅR REFERENS 22 september 2003 03-009711/60 ERT DATUM ER REFERENS 2003-06-26 N2003/4833/IT HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Anders Rafting Nätsäkerhet 08-678 55 41 anders.rafting@pts.se

Läs mer

Förutsättningar för övningar och praktiska prov avseende drift av Internet i Sverige oberoende av funktioner utomlands

Förutsättningar för övningar och praktiska prov avseende drift av Internet i Sverige oberoende av funktioner utomlands HANDLÄGGARE AVDELNING/ENHET, TELEFON, EPOST DATUM VÅR REFERENS Anders Rafting 15 december 2001 01-026615 IS, Informationssäkerhet 08-6785541 Anders.Rafting@pts.se Regeringen Näringsdepartementet 103 33

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM22. Förordning om naturgas- och elprisstatistik. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM22. Förordning om naturgas- och elprisstatistik. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om naturgas- och elprisstatistik Finansdepartementet 2015-12-18 Dokumentbeteckning KOM (2015) 496 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk

Läs mer

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering REMISSVAR 1 (9) 2007/214 ERT ER BETECKNING N2007/5876/ITP Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig

Läs mer

! " #$%&' ( #$!

!  #$%&' ( #$! ! " #$%&' ( #$! Vad är.se? ISO 3166-1 Alpha 2-kodelement för konungariket Sverige TLD administreras och drivs av en stiftelse Drygt 500 000 registrerade domännamn En daglig tillväxt med ~500 domäner Driften

Läs mer

Bo Martinsson hälsade alla välkomna och alla närvarande presenterade sig kort.

Bo Martinsson hälsade alla välkomna och alla närvarande presenterade sig kort. PROMEMORIA Datum Vår referens 2015-06-29 1(5) Nätsäkerhet Gudrun Thelander 08-678 57 85 gudrun.thelander@pts.se Minnesanteckningar referensgruppsmöte gällande internets styrning (RGIG) 2015-05-27 kl. 13.00-16.00,

Läs mer

Datum Vår referens Sida Dnr: (6) Handlingsplan för ett säkrare Internet i Sverige

Datum Vår referens Sida Dnr: (6) Handlingsplan för ett säkrare Internet i Sverige PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2009-02-20 Dnr: 09-1276 1(6) Nätsäkerhetsavdelningen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Handlingsplan för ett säkrare Internet i Sverige 2009-2011 PTS överlämnade

Läs mer

Styrningen av Internet. staffan.jonson@iis.se

Styrningen av Internet. staffan.jonson@iis.se Styrningen av Internet staffan.jonson@iis.se Vem bygger Internet? Vem äger Internet? Vem bestämmer över Internet? Vems ansvar är det om det blir fel? Vem ska få tjäna pengar på Internet? Vem ska bestämma

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Internets historia i Sverige

Internets historia i Sverige Internets historia i Sverige 1962 Det första modemet för telefonlinjer blev tillgängligt med en hastighet av 300 bit/s. 1978 Det första svenska elektroniska forumet började av Stockholms Datamaskincentral.

Läs mer

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet 3 Internet Detta kapitel presenteras det världsomspännande datanätet Internet. Här beskrivs bakgrunden till Internet och Internets uppkomst. Dessutom presenteras

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

DNSSec. Garanterar ett säkert internet

DNSSec. Garanterar ett säkert internet DNSSec Garanterar ett säkert internet Vad är DNSSec? 2 DNSSec är ett tillägg i Domain Name System (DNS), som säkrar DNS-svarens äkthet och integritet. Tekniska åtgärder tillämpas vilket gör att den dator

Läs mer

Hälsoläget i.se 2008. Anne-Marie Eklund Löwinder kvalitets- och säkerhetschef

Hälsoläget i.se 2008. Anne-Marie Eklund Löwinder kvalitets- och säkerhetschef Hälsoläget i.se 2008 Anne-Marie Eklund Löwinder kvalitets- och säkerhetschef Hot mot domännamnssystemet DNS related threats Undersökning av.se 2008 Vad? Hur hanterar verksamheter sin DNS? Hur hanterar

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

WHOIS policy för.eu-domännamn

WHOIS policy för.eu-domännamn WHOIS policy för.eu-domännamn 1/7 DEFINITIONER Termer som definieras i allmänna villkor och/eller i tvistlösningsreglerna för domänen.eu skrivs i kursiv stil i detta dokument. AVSNITT 1. INTEGRITETSPOLICY

Läs mer

Återrapportering av genomförda aktiviteter enligt handlingsplan för ett säkrare Internet i Sverige 2009-2011

Återrapportering av genomförda aktiviteter enligt handlingsplan för ett säkrare Internet i Sverige 2009-2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2010-03-02 Dnr: 09-1276 1(6) Nätsäkerhetsavdelningen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Återrapportering av genomförda aktiviteter enligt handlingsplan för ett säkrare

Läs mer

Övervakningskommittén för havs- och fiskeriprogrammet ARBETSORDNING FÖR ÖVERVAKNINGSKOMMITTÉN FÖR HAVS- OCH FISKERIPROGRAMMET

Övervakningskommittén för havs- och fiskeriprogrammet ARBETSORDNING FÖR ÖVERVAKNINGSKOMMITTÉN FÖR HAVS- OCH FISKERIPROGRAMMET ARBETSORDNING FÖR ÖVERVAKNINGSKOMMITTÉN FÖR HAVS- OCH FISKERIPROGRAMMET 2014 2020 1. UPPRÄTTANDE, SAMMANSÄTTNING OCH SEKRETARIAT 1.1 Upprättande Övervakningskommittén 2014 2020 är inrättad av regeringen

Läs mer

Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet. Publiceringsdatum Juni 2007 ( rev. September 2011)

Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet. Publiceringsdatum Juni 2007 ( rev. September 2011) Fastighetsavdelningen STYRDOKUMENT Leif Bouvin 11-09-14 dnr A 13 349/ 07 031-789 58 98 Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet Publiceringsdatum Juni 2007 ( rev. September

Läs mer

RIKTLINJER FÖR BILDANDE AV LOKALAVDELNINGAR TILL MOTIVATIONAL INTERVIEWING NETWORK OF TRAINERS (MINT) INCORPORATED

RIKTLINJER FÖR BILDANDE AV LOKALAVDELNINGAR TILL MOTIVATIONAL INTERVIEWING NETWORK OF TRAINERS (MINT) INCORPORATED RIKTLINJER FÖR BILDANDE AV LOKALAVDELNINGAR TILL MOTIVATIONAL INTERVIEWING NETWORK OF TRAINERS (MINT) INCORPORATED Sida 1 av 12 INTRODUKTION Syftet med detta dokument är att beskriva processen för hur

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism Regeringskansliet Faktapromemoria Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism Justitiedepartementet 2014-02-18 Dokumentbeteckning KOM (2013) 941 slutlig MEDDELANDE

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

II-Stiftelsen. Östen Frånberg Ordförande, II-Stiftelsen

II-Stiftelsen. Östen Frånberg Ordförande, II-Stiftelsen II-Stiftelsen Östen Frånberg Ordförande, II-Stiftelsen Internetverksamhet i Sverige IIS roll i Sverige och Internationellt Arbeten som bedrivs av IIS Page 1 Internetverksamhet i Sverige Ekonomi Telekom

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM89. Förordning om arbetsmarknadsstatistik 2012/13:FPM89. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM89. Förordning om arbetsmarknadsstatistik 2012/13:FPM89. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om arbetsmarknadsstatistik Finansdepartementet 2013-04-26 Dokumentbeteckning KOM (2013) 155 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer:

Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer: Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer: SIS/TK 323 Geodata TK 323 Geodata är ett projektområde inom Swedish Standards Institute (SIS) för standardisering

Läs mer

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling

Läs mer

Internationellt arbete

Internationellt arbete Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

Föreläsning 7. Varför Standardisera? Standarder

Föreläsning 7. Varför Standardisera? Standarder Föreläsning 7 förstå varför standardisering är viktig känna till standardiseringsorganisationer inom tele/datakommunikationsbranschen känna till varifrån specifikationer för centrala protokoll hittas Varför

Läs mer

Bo Martinsson hälsade alla välkomna, gick igenom dagordningen därefter följde en kort presentationsrunda av deltagarna.

Bo Martinsson hälsade alla välkomna, gick igenom dagordningen därefter följde en kort presentationsrunda av deltagarna. Datum Sida 2014-10-19 1(7) Nätsäkerhetsavdelningen Gudrun Thelander 08-678 57 85 gudrun.thelander@pts.se Minnesanteckningar från referensgruppsmötet gällande internets styrning (RGIG) 2014-09-23 kl.13:00-16:00

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 27.6.2012 2012/2030(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Angelika Niebler (PE491.093v01-00) Fullbordandet av den inre e-marknaden (2012/2030(INI)) AM\907170.doc

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

PTS redovisar härmed sin utredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning avseende upphävandet av de allmänna råden.

PTS redovisar härmed sin utredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning avseende upphävandet av de allmänna råden. Konsekvensutredning Datum Vår referens Sida 2015-01-26 Dnr: 14-13006 1(14) Nätsäkerhetsavdelningen Karin Lodin 08-678 56 04 karin.lodin@pts.se Konsekvensutredning avseende upphävande av Post- och telestyrelsens

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om kvinnor och vetenskap EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION (8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQMXQL 25HQ /,0,7( 5(&+ 5c'(765(62/87,21 DYGHQ om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION av följande skäl: 1. Främjandet av jämställdhet

Läs mer

Rapport Kalmar Län 2013 Interlan Gefle AB Filialkontor

Rapport Kalmar Län 2013 Interlan Gefle AB Filialkontor Kalmar Län 2013 Innehåll Förord...3 Före och efter...3 Vad är DNS och DNSSEC?...4 Att använda DNSSEC...4 Hindra attacker mot DNS-frågor...4 För välbesökta webb-platser...4 Fördjupande information...4 Projektresultat...5

Läs mer

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA(BoS(13/164 SV Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA WesthafenTower Westhafenplatz 1 60327 Frankfurt Germany Phone: +49 69 951119(20 Fax: +49 69 951119(19 info@eiopa.europa.eu

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Transparens och förtroende Så gör vi Internet säkrare. Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef amel@iis.se Twitter: amelsec

Transparens och förtroende Så gör vi Internet säkrare. Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef amel@iis.se Twitter: amelsec Transparens och förtroende Så gör vi Internet säkrare Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef amel@iis.se Twitter: amelsec Icann, domännamnssystemet och nycklarna varför ska vi skydda DNS? Badwill och

Läs mer

ARBETSORDNING FÖR ÖVERVAKNINGSKOMMITTÉN FÖR DET SVENSKA LANDSBYGDSPROGRAMMET

ARBETSORDNING FÖR ÖVERVAKNINGSKOMMITTÉN FÖR DET SVENSKA LANDSBYGDSPROGRAMMET ARBETSORDNING FÖR ÖVERVAKNINGSKOMMITTÉN FÖR DET SVENSKA LANDSBYGDSPROGRAMMET 2014 2020 1. UPPRÄTTANDE, SAMMANSÄTTNING OCH SEKRETARIAT 1.1 Upprättande Övervakningskommittén är inrättad enligt Europarlamentets

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM22. Anpassning av regler för genomförande. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM22. Anpassning av regler för genomförande. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av regler för genomförande av EU-rätten på EU-nivå Statsrådsberedningen 2013-11-21 Dokumentbeteckning KOM (2013) 751 Förslag till Europaparlamentets och rådets

Läs mer

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET 4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska

Läs mer

Enum som en komponent i NGN. Gert Öster Ericsson

Enum som en komponent i NGN. Gert Öster Ericsson Enum som en komponent i NGN Gert Öster Ericsson Samtal! Med Vem? Två dominerande address format för att identifiera en användare som man vill kommunicera med Nummer baserade addresser, tex Telefon nummer

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM95. Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM95. Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Justitiedepartementet 2016-06-07 Dokumentbeteckning KOM (2016) 271 Förslag från kommissionen

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

RP 151/2005 rd. 1. Nuläge

RP 151/2005 rd. 1. Nuläge Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om domännamn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om domännamn ändras så att lagen

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 Kommenterad dagordning NU 2010-05-17 Näringsdepartementet Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 6. Kommissionens meddelande om En Europeisk strategi för rena och energieffektiva fordon - Presentation av

Läs mer

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar: EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.8.2005 KOM(2005) 361 slutlig 2005/0147 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om upphävande av rådets direktiv 90/544/EEG om frekvensband

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET IT-policy version sid 2 av Syfte Övergripande Styrning av IT... 3

GÖTEBORGS UNIVERSITET IT-policy version sid 2 av Syfte Övergripande Styrning av IT... 3 IT-policy sid 2 av 9 Innehåll 1. Syfte... 3 2. Omfattning... 3 3. Ansvar... 3 4. ITpolicy... 3 4.1 Övergripande... 3 4.2 Styrning av IT... 3 4.3 Organisation av IT... 4 4.4 Användande av IT... 4 4.4.1

Läs mer

IT-Policy. Tritech Technology AB

IT-Policy. Tritech Technology AB IT-Policy Tritech Technology AB 1 av 6 Innehåll 1 Dokumentinformation...3 1.1 Syfte och målgrupp 3 1.2 Ansvar 3 1.3 Nyttjande 3 1.4 Distribution 3 1.5 Versionshistorik 3 1.6 Godkännande 3 2 IT-Policy...4

Läs mer

Betänkandet - E-legitimationsnämnden och Svensk E-legitimation (SOU 2010:104)

Betänkandet - E-legitimationsnämnden och Svensk E-legitimation (SOU 2010:104) N2011/559/ITP TSG 2011-87 Remissvar 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet - E-legitimationsnämnden och Svensk E-legitimation (SOU 2010:104) Transportstyrelsen ställer

Läs mer

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN C 58/4 Europeiska unionens officiella tidning 24.2.2011 EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS BESLUT av den 20 januari 2011 om arbetsordningen för Europeiska systemrisknämnden (ESRB/2011/1)

Läs mer

Nya toppdomäner, gtld:er

Nya toppdomäner, gtld:er Nya toppdomäner, gtld:er Maria Häll, kansliråd Enheten för IT politik Näringsdepartementet ICANN - Internet Corporation for Assigned Names and Numbers bildades 1998 not-for-profit hanterar Internets domännamnssystem

Läs mer

Verkligheten bakom gratis ISP DNS

Verkligheten bakom gratis ISP DNS Excedo Networks AB Box 3065 SE-169 03 SOLNA SWEDEN +46-(8)-501 612 00 www.excedodns.se Verkligheten bakom gratis ISP DNS En viktig förutsättning för verksamheten som är värd att betala för. Ditt företag

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

2015-03-13 1(6) 2. Arbetet med Netmundial Initiativet inom WEF (Anders Hektor, Näringsdep.)

2015-03-13 1(6) 2. Arbetet med Netmundial Initiativet inom WEF (Anders Hektor, Näringsdep.) Datum 2015-03-13 1(6) Nätsäkerhetsavdelningen Gudrun Thelander 08-678 57 85 gudrun.thelander@pts.se Minnesanteckningar från referensgruppsmötet gällande internets styrning (RGIG) 2015-01-27, kl.13:00-16:00

Läs mer

Yttrande över Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2016:12)

Yttrande över Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2016:12) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad I denna serie har även utkommit Att planera, utföra och drifta arkivlokaler

Läs mer

TCP/IP och Internetadressering

TCP/IP och Internetadressering Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset

Läs mer

Post- och telestyrelsens författningssamling

Post- och telestyrelsens författningssamling Post- och telestyrelsens författningssamling Utgivare: Karolina Asp, Post- och telestyrelsen, Box 5398, 102 49 Stockholm ISSN 1400-187X Post- och telestyrelsens föreskrifter om krav m.m. på radioutrustning;

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

ÖVERSÄTTNINGSCENTRUMETS BESLUT OM GENOMFÖRANDET AV FÖRORDNING (EG) NR 1049/2001 OM ALLMÄNHETENS TILLGÅNG TILL HANDLINGAR

ÖVERSÄTTNINGSCENTRUMETS BESLUT OM GENOMFÖRANDET AV FÖRORDNING (EG) NR 1049/2001 OM ALLMÄNHETENS TILLGÅNG TILL HANDLINGAR CT/CA-012/2004/01sv ÖVERSÄTTNINGSCENTRUMETS BESLUT OM GENOMFÖRANDET AV FÖRORDNING (EG) NR 1049/2001 OM ALLMÄNHETENS TILLGÅNG TILL HANDLINGAR STYRELSEN HAR FATTAT DETTA BESLUT med beaktande av rådets förordning

Läs mer

Synpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa

Synpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa 1999-06-01 EuJu1999/2993 Justitiedepartementet Granskningsenheten Kanslirådet Thomas Ericsson Telefon 08-405 46 27 Telefax 08-20 27 34 Europeiska kommissionen Att: Wolfgang Huber Enhetschef för GD XIII/E-1

Läs mer

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka Webben som verktyg Idag: Hur hänger det ihop? Viktiga tekniker Stegen i ett webbprojekt Verktyg Dreamweaver Photoshop Joomla CMS Storyboard och flödesschema Fixa webbhotell Hur hänger det ihop? För att

Läs mer

Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader

Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader Bakgrund Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader SABOs medlemsföretag och deras kabelnät SABO har idag ca 300 medlemsföretag med sammanlagt omkring 730 000 lägenheter. Drygt 90 % av

Läs mer

Handläggningsordning för förvaltning av IT-system vid Högskolan Dalarna

Handläggningsordning för förvaltning av IT-system vid Högskolan Dalarna Handläggningsordning för förvaltning av IT-system vid Högskolan Dalarna Beslut: Rektor 2012-01-16 Revidering: - Dnr: DUC 2012/63/10 Gäller fr o m: 2012-01-16 Ersätter: - Relaterade dokument: - Ansvarig

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Remissvar avseende ENUM slutrapport, Ert diarienummer N2004/1365/ITFoU

Remissvar avseende ENUM slutrapport, Ert diarienummer N2004/1365/ITFoU Remissvar avseende ENUM slutrapport, Ert diarienummer N2004/1365/ITFoU Stiftelsen för Internetinfrastruktur, som har lämnats tillfälle att yttra sig över rubricerade remiss, får med anledning därav anföra

Läs mer

Telia överlämnar frågan till PTS prövning.

Telia överlämnar frågan till PTS prövning. YTTRANDE HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Mikael Grape Teletillsyn 08-678 55 19 mikael.grape@pts.se DATUM VÅR REFERENS 11 april 2001 Dnr 01-0154/23 Tele2 AB Box 62 164 94 KISTA Telia AB 123

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 11/12/2003 K(2003) 4639 slutlig KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 11/12/2003 om genomförandet och användningen av Eurokoder för byggnadsverk och byggprodukter

Läs mer

Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet

Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet Fastighetsavdelningen STYRDOKUMENT Leif Bouvin 07-05-24 dnr A 13 349/ 07 031-789 58 98 Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet Publiceringsdatum Juni 2007 Publicerad Beslutsfattare

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för rättsliga frågor 17.7.2013 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0073/2013) Ärende: Motiverat yttrande från den luxemburgska deputeradekammaren över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad 1 (6) Fastställd av kommunfullmäktige 2016-03-15 Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad Bakgrund 2008 fattades ett regeringsbeslut som kom att

Läs mer

Michael af Sandeberg Datapolicy för SMHI 1.1. Gd/Maria Ågren /1706/21

Michael af Sandeberg Datapolicy för SMHI 1.1. Gd/Maria Ågren /1706/21 Datapolicy för SMHI Versioner Version Datum Åtgärd / orsak till ändringen Person 1.0 07-03-02 Fastställd av Gd M af Sandeberg 1.1 07-12-13 Justering av definition M af Sandeberg Bakgrund SMHI har såsom

Läs mer

Bryssel den 10 december 2010 (16.12) (OR. en) EUROPEISKA UNIONENS RÅD 17217/2/10 REV 2. Interinstitutionellt ärende: 2008/0241 (COD)

Bryssel den 10 december 2010 (16.12) (OR. en) EUROPEISKA UNIONENS RÅD 17217/2/10 REV 2. Interinstitutionellt ärende: 2008/0241 (COD) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 10 december 2010 (16.12) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0241 (COD) 17217/2/10 REV 2 ENV 824 MI 510 CODEC 1413 REVIDERAD NOT från: Generalsekretariatet till:

Läs mer

ZA4454. Flash Eurobarometer 189b White Paper on Communication - Decision Maker. Country Specific Questionnaire Sweden

ZA4454. Flash Eurobarometer 189b White Paper on Communication - Decision Maker. Country Specific Questionnaire Sweden ZA4454 Flash Eurobarometer 189b White Paper on Communication - Country Specific Questionnaire Sweden Flash EB 189 White Paper on Communication Questionnaire God morgon/eftermiddag, jag heter _ och ringer

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 27.5.2008 KOM(2008) 313 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Läs mer

Punkt 10: Dnr 0023/16-09 VD-instruktion Försäkrings AB Göta Lejon

Punkt 10: Dnr 0023/16-09 VD-instruktion Försäkrings AB Göta Lejon 2016-06-09 Punkt 10: Dnr 0023/16-09 VD-instruktion Försäkrings AB Göta Lejon Förslag till beslut - att anta framlagd VD-instruktion för Försäkrings AB Göta Lejon FÖRSÄKRINGS AB GÖTA LEJON VD-instruktion

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten Justitiedepartementet 2016-10-18 Dokumentbeteckning KOM(2016) 595 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 25.5.2012 2011/0366(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för konstitutionella frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för konstitutionella frågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för konstitutionella frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för konstitutionella frågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för konstitutionella frågor PRELIMINÄR VERSION 23 juni 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor till budgetutskottet över förslaget till

Läs mer

Denna arbetsordning fastställs av styrelsen för ett år i sänder, första gången den 21 maj 2014, och ska revideras när det behövs.

Denna arbetsordning fastställs av styrelsen för ett år i sänder, första gången den 21 maj 2014, och ska revideras när det behövs. ARBETSORDNING FÖR STIFTELSEN RADIOHJÄLPENS STYRELSE Detta dokument innehåller styrelsens arbetsordning och instruktion för arbetsfördelning mellan styrelsen och generalsekreteraren. Denna arbetsordning

Läs mer

Näringsdepartementet STOCKHOLM Er referens: Remissyttrande. Ang. SOU 2003:59; Toppdomän för Sverige, Ert diarienr.

Näringsdepartementet STOCKHOLM Er referens: Remissyttrande. Ang. SOU 2003:59; Toppdomän för Sverige, Ert diarienr. Vår referens: Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Er referens: Stockholm, 2003-09-19 Remissyttrande Ang. SOU 2003:59; Toppdomän för Sverige, Ert diarienr. 2003/4833/ITFoU Föreningen Svenskt Näringsliv

Läs mer