- Att söka litteratur - en liten vägledning

Transkript

1 - Att söka litteratur - en liten vägledning Fredrik Fahlander Institutionen för arkeologi och antikens kultur Stockholms universitet 2013

2 Att söka litteratur Att hitta rätt sorts litteratur är nyckeln till allt vetenskaplig textproduktion. Även om man bygger sin uppsats eller analys på ett material är det viktigt att känna till vad andra skrivit om det materialet. Dessutom bör man även ha kännedom om andra studier som gjorts på liknande material och frågeställningar. För femton år sedan kunde man ha ganska bra översikt på det mesta som publicerats inom ett specifikt ämnesområde, något som knappast är möjligt längre. Svensk arkeologi är idag alltmer internationell och viktiga texter publiceras allt oftare i internationella tidskrifter. I vardagen använder de flesta av oss Google för att hitta information. Det akademiska sättet att arbeta skiljer sig dock lite mot det vardagliga. Arkeologer söker också information, men vi gör det i huvudsak i publicerade och granskade texter. Även om allmänna sökmotorer funkar allt bättre även för vetenskapliga syften, bygger de trots allt på speciella algoritmer som bestämmer vilka träffar som skall hamna överst och skiljer inte på vetenskapliga och andra texter. En viktig skillnad är just att vetenskap måste basera sig på någon form av vetenskapligt granskade och godkända texter där vi kan utgå från att det som skrivs inte är helt uppåt väggarna. Kunskaper i litteratursökning är därför grundläggande för att skriva rapporter, uppsatser, artiklar och avhandlingar. I detta kompendium gås de vanligaste sökvägarna och databaserna igenom. De är Stockholms universitetsbibliotek (Substansen), Libris, Vitalis, DiVA samt Google Scholar och Google Books. Biblioteksdatabaserna Substansen och Libris En av de grundläggande sökingångarna för akademiska texter är Stockholms universitetsbiblioteks (sub) resurser. Ett lånekort på universitetsbiblioteket är nödvändigt om du vill låna böcker eller kunna söka i och ladda ner elektroniska resurser hemifrån. Inloggningsuppgifter för detta får alla studenter och aktiveras vid kursstart. Du kan söka i databaserna utan att vara inloggad, men om du vill låna eller ladda ner artiklar måste du logga in. I Stockholms universitetsbiblioteks databas Substansen < kan man enkelt söka på författare, ord i titel, ämnesord etc. Du söker direkt bland både böcker, i databaser och bland bibliotekets tidskrifter. Får du för många träffar kan du pröva att avgränsa sökningen genom Typ i kolumnen till höger (bok, tidskrift, e-bok, video etc), eller efter Ämnesområde, exempelvis: Historia och geografi (se fig. 1). Bibliotekets enkla sökning är ett snabbt men lite trubbigt verktyg. Du kan prova den inledningsvis, men det är lättare att begränsa sökträffen genom att använda alternativet Utökad sökning. Här kan man t ex söka på ett speciellt ämnesord tillsammans med nyckelordet ( arkeologi alternativt archaeology ) samt skilja på författarnamn och ord i titeln. Vill man ha tag i böcker om arkeologisk fosfatkartering och söker på fosfat/phosphate i enkel sökning får man mängder med irrelevanta träffar, men anger man ytterligare sökord, tex arkeologi fosfat får man bättre resultat (fig. 1). 2

3 Fig 1. Enkel (ovan) och Utökad (nedan) sökning i Substansen samt sorteringsalternativ (höger). Om man inte finner vad man söker i Substansen kan man även söka i den gemensamma universitetsbiblioteksdatabasen LIBRIS < där samtliga universitetsbibliotekens material finns åtkomligt. Här kan man se vilka bibliotek som har en speciell bok och beställa med sk fjärrlån till Sub eller KB om den inte finns tillgänglig vid något av biblioteken i Stockholmsområdet. Fjärrlån är kostnadsfria, men räkna dock med att det kan ta tid (flera veckor) att få tag i böckerna. Även Libris har en avancerad sökruta [Utökad sökning] som kan användas för att undvika för många träffar. En annan funktion som är mycket behändig i Libris är Skapa referens. Om du klickar fram en bok du sökt kommer alternativet upp. Genom att klicka på länken så får du fram en lista över hur just den boken skall refereras till enligt Harvardsystemet som arkeologi använder (fig. 2). Det kan vara bra att känna till att varken Substansen och Libris är heltäckande när det gäller äldre material. För att hitta lite mer udda böcker äldre än 1960 kan man ibland behöva söka i en inskannad kortkatalog. Ett exempel är Kungliga Vetenskapsakademiens (KVAB) katalog < Här hittar du Vetenskapsakademiens biblioteks tryckta samlingar fram t.o.m. år Istället för digitala poster får man fram de inskannade katalogkorten och utifrån den informationen kan man göra en manuell beställning på boken ifråga. Det är med andra ord lite krångligare och det underlättas inte av att många kataloglappar är handskrivna och kan vara svåra att tyda. Liknande inskannade kortsystem för äldre böcker finns hos de flesta universitetsbibliotek. 3

4 Fig 2. Exempel på resultatpost i Libris. Nederst på sidan finns uppgifter om på vilka bibliotek boken finns och i mitten kan man klicka Skapa referens och få fram en korrekt referens enligt Harvardsystemet att kopiera och klistra in i sin referenslista (till höger). Om man skriver om ett ämne med svensk inriktning är Vitterhetsakademins databas VITALIS en bra ingång < Här finner man böcker, tidskrifter, artiklar ur huvudsakligen svenska tidskrifter samt årsböcker, rapporter, uppsatser från svenska universitetsinstitutioner (fig 3). Vitalis är extra bra på exempelvis arkeologiska rapporter som är svåra att hitta i Substansen eller Libris. Även här finns olika sökingångar från enkla till mer utökade varianter. För att kunna låna och beställa texter från Vitterhetens bibliotek behöver du skaffa ett speciellt lånekort, du kan dock registrera dig som användare i bibliotekskatalogen VITALIS och börja beställa redan innan du hämtat ditt lånekort på informationstorget i Östra Stallet vid Historiska Museet. Fig 3. Olika sökingångar i vitalis. Man kan söka bland e-tidskrifterna via fliken Tidskrifter längs till höger. 4

5 Universitetsbibliotekets elektroniska resurser Universitetsbiblioteket innehåller inte bara register över tryckta böcker utan har avtal med flera större internationella företag som tillhandahåller databaser, e-tidskrifter och e-böcker som exempelvis JSTOR, Academic Search Premier, Ebrary, Elsevier m fl. De digitala resurserna är utan tvekan det viktigaste verktyget för akademisk forskning idag. Tidigare fick man plocka fram rätt nummer av en tidskrift ur bibliotekens hyllor och kopiera eller låna den artikel man var intresserad av. Det fanns få översikter och register över vad tidskrifterna innehöll, vilket innebar att man i princip var tvungen att känna till referensen på förhand för att kunna få tag på artikeln. Idag finns de allra flesta större akademiska tidskrifter tillgängliga via universitetsbibliotekens digitala resurser. Man kan söka med nyckelord eller författare i en specifik tidskrifts hela produktion eller i flera samtidigt. Känner man till referensen är det oftast bara att logga in på Sub och ladda ner artikel som pdf för utskrift eller läsning. För att ladda ner en specifik artikel söker man på tidskriftens namn via enkel sökning. Man får då fram en eller flera länkar på databaser som har tidskriften i fråga. Ofta finns en begränsning bakåt i tiden och ibland är det senaste årets nummer spärrade. Man får välja den länk som innehåller det år man är ute efter. I exemplet nedan har ser man resultatet av en sökning på tidskriften World Archaeology. Fig 4. Sökning på tidskrift i Substansen. De olika länkarna överlappar i år; Academic Search Premier har bara nummer från 1993 och begränsning på det senaste året. JSTOR däremot har alla nummer sedan starten 1969, men sträcker sig bara fram till World Archaeology är ofta en bra start för att hitta texter eftersom varje volym är uppdelad tematiskt. Vill man skriva om båtar, krig, ristningar, eller gravar mm finner man oftast ett nummer med artiklar som behandlar just det ämnet från olika vinklar. De olika e-biblioteken har ganska olika system för hur man plockar fram en specifik text, men man lär sig snabbt hur de olika systemen fungerar. En ytterligare finess med dessa stora system är att när man väl är inne på JSTOR eller liknande kan man söka på nyckelord och namn i hela deras utbud av tidskrifter. Ibland kan man avgränsa en sådan sökning till enbart humaniora eller kanske historia och arkeologi. Resultatet blir dock ofta oöverskådligt eftersom man söker i hela texterna, inklusive referenserna. Man ibland begränsa sökningen att enbart omfatta titlar och abstract, men kanske mer behändigt är att söka bara inom den tidskrift man redan hittat en intressant artikel i. Om man exempelvis går vidare med World Archaeology via JSTOR kan det se ut på följande vis: 5

6 Fig. 5. JSTORs layout till World Archaeology är ovanligt enkel och gör det lätt att hitta rätt nummer. I övre högra hörnet kan man söka In this title (i alla nummer mellan ), eller All content som tar med hela JSTORs enorma sortiment. När man söker på nyckelord via google kommer ibland artiklar från e-tidskrifter upp i resultatlistan, men när man klickar på länkarna kommer man ändå inte åt innehållet (pdf:en). Man får då notera tidskriftens namn och årgång och gå omvägen via Sub som fungerar som en inloggningsportal till e-tidskrifterna. Det ska tilläggas att även Vitalis har avtal med många akademiska tidskrifter som till viss del kan skilja sig från Subs utbud. Skulle någon tidskrift du söker inte vara tillgänglig digitalt på Sub kan det därför löna sig att även söka i Vitalis (sök under fliken Tidskrifter ). Universitetsbiblioteket håller även på att utveckla en ny kombinerade sökmotor Ebsco Discovery Service. Det är en söktjänst där du söker i en stor mängd material samtidigt (länk finns på sub.su.se). Tjänsten är inte heltäckande, men väldigt bred. Du hittar bl.a. artiklar, konferensrapporter, avhandlingar och e-böcker. Du söker samtidigt i ett stort antal databaser, e-tidskrifter och e-böcker, samt bibliotekets tryckta material. För närvarande kan man söka på författare och/eller ord i titel. Svenska tidskrifter på nätet Kravet på open access har gjort att flera arkeologiska och historiska tidskrifter har digitaliserat sitt material och gjort det sökbart. Fornvännen finns exempelvis utlagd i sin helhet < Här kan du bläddra årgång för årgång, söka på författare och/eller nyckelord samt ladda hem individuella artiklar. Det är att bra sätt att få 6

7 koll på vad som gjort tidigare inom svensk arkeologi då artiklarna spänner över hundra år av arkeologisk forskning. Fornvännen ingår även i Samla < vilket är Riksantikvarieämbetets öppna arkiv. Här kan du fritt läsa, söka och ladda ner Riksantikvarieämbetets publikationer, arkeologiska rapporter från Riksantikvarieämbetes arkeologiska uppdragsverksamhet (UV) för åren samt uppdragsarkeologiska rapporter från 2013 och framåt. Även Current Swedish Archaeology (CSA) har lagt ut alla artiklar från starten 1993 digitalt < Här finns inte samma sökfunktion som för Fornvännen, men det är lätt att få tag på och ladda ner de texter man är intresserad av. CSA är ännu bara är åtkomlig via Arkeologiska Samfundets hemsida. Notera att dessa bägge tidskrifter inte ingår i Subs digitala sortiment och bara i begränsad omfattning katalogiserade i Vitalis och Libris. DiVA Diva portalen är en annan digital resurs som framförallt omfattar avhandlingar och uppsatser från 34 nordiska universitet och högskolor (inklusive Uppsala och Stockholm). Här finns även artiklar och publikationer av forskare anställda vid dessa universitet. Det fina med Diva är att många texter ligger åtkomliga som pdf:er och kan laddas ner fritt. För att begränsa sökresultatet kan man bl a välja bort studentuppsatser om man bara vill söka i forskningspublikationer. Man kan även välja att bara söka på de poster som innehåller fulltext, dvs nedladdningsbart material. I den avancerade sökningen kan man också välja att bara söka på vissa universitet eller begränsa sökning till ämneskategorierna Arkeologi och/eller Historia. Om man bara vill skapa sig en allmän översikt över arkeologiska publikationer från svenska universitet kan man exempelvis söka på Arkeologi och Archaeology och sedan organisera sökresultaten efter fallande publiceringsår. Möjligheterna är många, men det kanske främsta användningsområdet för DiVA är att man kan hitta många arkeologiska avhandlingar i fulltextformat. Det kan tilläggas att andra universitet i Sverige har egna system. Göteborgs universitets databas heter Gupea, som också är sökbar och innehåller många avhandlingar och artiklar i fulltext < Avhandlingar och andra texter från Lunds universitet kan man komma åt via en liknande sökmotor: < Även här kan man välja att bara se fulltext-poster och sortera mellan avhandlingar och andra texter. Google scholar och Google books Google har lagt ned ett enormt arbete på att digitalisera böcker och göra de tillgängliga på nätet. De dyker ibland upp vid vanliga sökningar, men det är lättare att få mer precisa resultat om man söker via Google Books < Här kan man hitta många företrädevis utländska fackböcker och kan i varierande grad söka i enskilda böcker och till och med läsa delar av dem. Man kan dock inte skriva ut någonting eller kopiera från texterna, men det är ett bra sätt att se om en bok verkar vara värd att låna hem från sub/vitalis. Google scholar < är en annan portal där man framförallt ska kunna söka på facklitteratur. Avgränsningsmöjligheterna skiljer en del från bibliotekens och den kan vara värd att prova för att hitta ett specifikt material. Man kan se i resultatlistan vilka av texterna som är direkt nedladdningsbara. Övriga får man plocka hem via universitetsbiblioteket. 7

8 Fig. 6. Sökning i Google scholar. Några avslutande ord på vägen. De elektroniska resurserna har revolutionerat sökandet efter information de senaste decennierna och tillgängliggjort forskning på ett helt nytt sätt. Om problemet förr var att få fatt i fysiska böcker och tidskriftsnummer och nöja sig med vad som fanns tillhands i de lokala biblioteken är problemet idag snarast det omvända. Det är allt svårare att sålla fram det viktiga ur den stora informationsmängden som finns tillgänglig på internet. Det är en orsak till att man i arbetet med uppsatser och forskning behöver använda specifika och vetenskapligt inriktade sökmotorer vid sidan om Google. En annan effekt av digitaliseringen är att det blir svårare att skilja olika texter åt. Texter skrivna av en intresserad allmänhet kan ibland på ytan vara lik en faktagranskad text skriven av en forskare. Det finns exempelvis några digitala tidskrifter på nätet och även förlag som kan ge intryck att vara vetenskapliga, men som inte alls omfattas av samma granskning och kvalitetssäkring som de stora förlagen. Även bland de akademiska tidskrifterna finns skillnader i graden av granskning mellan de som använder ett reglerat peer-review system och de som väljer andra sätt att granska sina bidrag. I många facktidskrifter som exempelvis Fornvännen granskas inkomna texter bara av redaktören och ibland av ytterligare en sakkunnig. I detta fall vet samtliga inblandade normalt vem de andra är vilket kan påverka bedömningen. I en dubbelt anonym peer-review granskad tidskrift som exempelvis CSA gör redaktörerna först ett urval av inkomna texter av vilka några skickas anonymt till tre specialister inom fältet (ofta internationella forskare): Dessa får individuellt granska och utvärdera textens vetenskapliga bäring och deras kommentarer avgör sedan om texten skall accepteras för publicering eller ej. Med det sagt är det inte nödvändigtvis så att en peer-review granskad tidskrift innehåller bättre texter än andra, men generellt sett är det svårare att texter med faktafel av misstag eller okunskap publiceras i granskade tidskrifter. Var börjar man? En annan praktisk sak när man söker litteratur är att veta vad man ska söka på för nyckelord. Ett bra sätt att börja kan vara att gå till något av de arkeologiska uppslagsverk som finns i institutionsbiblioteket. Det består ofta av korta texter som sammanfattar forskningen under ett nyckelord eller tema och följs av några referenser. Dessa texter kan 8

9 vara en väg att följa för att hitta andra liknande eller mer specialiserade texter. Ett bra sätt är också att försöka hitta en så ny text som möjligt som behandlar det tema, plats, tid eller material du är intresserad av. Sedan kan man skumma igenom textens litteraturförteckning efter lovande titlar. Dessa texter har i sin tur en litteraturlista som kan ge nya alltmer specifika referenser. Det är viktigt att börja med en ny text i ämnet eftersom man då får med sig de senaste årens forskning. Äldre böcker innehåller ju av förståeliga skäl ingen om de senaste årens debatt och material. Metoden att följa referenser kan ofta leda långt iväg från det ursprungliga ämnesvalet, men är ett bra sätt att finna artiklar i ämnet utöver de böcker man får fram genom allmänna sökningar på nyckelord. Det är ofta kul att sätta sig in i ett ämne och ta del av den mängd texter som skrivits om det. Du bör dock tänka på att metoden att samla referenser bara är starten på uppsatsförfattandet. Går böcker eller artiklar inte att få tag i, eller dröjer det för lång tid att få fram är de inte mycket värda för uppsatsen. Ett vanligt nybörjarfel är att fastna i litteratursökandet och samla långa listor på intressanta texter. Med dagens stora utbud är det i det närmaste omöjligt att täcka in allt som skrivits om ett ämne. Dessutom är det först när man börjar läsa på allvar som också skrivprocessen börjar. Många texter ger nya infallsvinklar som man inte tänkt på från början och de leder i sin tur till annan litteratur. Det bästa brukar vara att koncentrera den första sökningen till översiktslitteratur för att få en uppfattning om ämnet och sedan gå vidare och söka mer specifika texter. Genom att varva sökning med läsning och skrivande blir man mer effektiv och slipper lägga tid och ansträngningar i onödan på sådant som i slutändan inte visar sig relevant för den slutgiltiga texten. Det kan inte nog betonas att det är först när du börjar skriva texten som du inser vilken typ av texter du behöver. Till sist: Det man kanske i första hand träffar på när man söker litteratur är böcker. En bok är generellt en bra ingång till ett tema, men tar ofta lång tid att skriva och få tryckt. Artiklar kan verka svårare att få tag i än böcker, speciellt om de inte finns som elektronisk resurs, men de är generellt sett mer aktuella. De är dessutom ofta korta och specifika och tar därmed mindre tid i anspråk att läsa. Artiklar är dessutom ofta mer djuplodande i ämnet och rätt artikel kan ofta vara nyckeln till en bra uppsats. 9

10 10