MILJÖREDOVISNING 2008

Transkript

1 MYNDIGHETSPRESENTATION MILJÖREDOVISNING 2008 FORTIFIKATIONSVERKET MILJÖREDOVISNING

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GD HAR ORDET... 3 VI ÄR VASSA PÅ SKYDD!... 4 VÅR MILJÖORGANISATION... 5 VÅR MILJÖPOLICY... 6 VÅRT LEDNINGSSYSTEM... 6 MILJÖMEDVETANDET ÖKAR... 6 MILJÖCERTIFIERINGSARBETET... 7 GENERALLÄKARENS INSPEKTION AV HUVUDKONTORET... 8 VÅRA MILJÖMÅL... 9 VÅR MILJÖPÅVERKAN MINDRE ENERGI - MER MILJÖ KARLSKRONA VINNARE AV ARKITEKTURPRISET 2008! SAMARBETE ARBETE MED ENERGI GAV PRIS! FORTSATT MILJÖARBETE Projektledning och produktion: Charlotte Bäckstrand och Sofia Landstorp, Fortifikationsverket Grafiskt form och layout: Trafalgar Foto: Fortifikationsverket, Ingela Andersson, Eva Hetting Miljöredovisningen är granskad och godkänd, den 29 juni 2009 av ackrediterad miljökontrollant, Intertek Semko Certification AB med ackrediteringsnummer FAKTA OM Fortifikationsverket SE En av Sveriges största fastighetsförvaltare Specialiserade på skydds- och anläggningsteknik En myndighet under Finansdepartementet Ca 700 anställda uppvärmda byggnader 3,2 miljoner kvadratmeter lokaler befästningar och anläggningar 11 flygfält ha mark, varav ungefär ha skogsmark Ca 400 mil vägar Omsatte drygt 3 miljarder kronor Investerade för drygt 1 miljard kronor 2 FORTIFIKATIONSVERKET MILJÖREDOVISNING 2008

3 GD HAR ORDET Fortifikationsverket arbetar aktivt för att ligga i framkant vad gäller en hållbar och miljömedveten utveckling. Verket siktar på att vara en föregångare och ett föredöme i miljöfrågor. Inom Fortifikationsverket är miljöarbetet numera en naturlig del av vår verksamhet och jag kan med glädje konstatera att verket under 2008 blivit miljöcertifierat i enlighet med ISO Det är resultatet av ett långsiktigt och aktivt arbete med att utveckla vårt miljöarbete. Vi kan också när vi tittar tillbaka på verksamhetsåret 2008 konstatera att i stort sett alla våra miljömål uppnåtts. Att verket tar fram en miljöredovisning är ett sätt att lyfta fram miljöarbetet men även för att visa att miljöarbetet under åren tagit betydelsefulla steg framåt. Vi har i många år arbetat systematiskt med att energieffektivisera fastighetsbeståndet och övergå från fossil uppvärmning till mer miljöanpassad uppvärmning. Vi har exempelvis bytt ett antal oljepannor till fjärrvärme eller till pelletspannor. Som ett resultat ser vi att användningen av fossila bränslen har sedan 2003 minskat med drygt 60 procent och att koldioxidutsläppen har minskat med knappt 6 procent på två år. En av de viktigaste förutsättningarna för att minska miljöbelastningen och sänka energianvändningen är att våra lokalanvändare delar vårt ansvar. Det är glädjande att se att ett samarbetsprojekt har bedrivits mellan Fortifikationsverket och Försvarsmakten med syfte att hitta metoder för att förändra brukarattityder, hitta lönsamma energisparåtgärder ur brukarperspektiv, utveckla planerings- och samarbetsformer samt att stimulera samarbetet mellan olika enheter inom garnisonerna. Fortifikationsverket har som myndighet och statlig fastighetsägare även ett ansvar för kulturvärden. Ett ansvar som vi försöker förvalta väl och under 2008 har vi genomfört extra insatser för statliga byggnadsminnen och andra byggnader med högt kulturhistoriskt värde för drygt 19 miljoner kronor. För att utveckla den militära byggnadstraditionen och inspirera till god arkitektur i vårt fastighetsbestånd delades Fortifikationsverkets arkitekturpris ut för femte gången under Det kommande året kommer vi bland annat att fortsätta vårt energieffektiviseringsarbete, att arbeta med omställning av mark för upplåtelse för vindkraft och att intensifiera arbetet med energieffektiva byggnader. Jag hoppas att Du finner denna rapport intressant och välkomnar Dina kommentarer och synpunkter om hur Du tycker att vi skulle kunna förbättra oss inom miljöområdet. Lena Jönsson Generaldirektör FORTIFIKATIONSVERKET MILJÖREDOVISNING

4 Vi är vassa på skydd! Vi har våra rötter i 1600-talet, men grenarna sträcker sig in i framtiden och ut i världen! Fortifikationsverket arbetar med skydd inom försvarssektorn men också skydd av det civila samhället. Vi förser försvarssektorn med berganläggningar, ledningscentraler, specialbyggnader, hamnar, skjut- och övningsfält och mycket mer. Men hoten mot vårt samhälle förändras och nu har vi på uppdrag av regeringen en utvidgad roll. Dels som en del av Sveriges krishantering när det gäller skydd av landets infrastruktur och dels uppgiften att bistå det civila samhället med vår kunskap i skyddsteknik och säkerhet. Vi samarbetar numera också internationellt med länder i Europa, Nordamerika och Asien. Unika på skyddsteknik Vi har en unik kompetens inom skydd och säkerhet. Skyddsteknik i olika typer av anläggningar under jord är vår specialitet. Vi gör också skydds- och sårbarhetsanalyser. Bredd i verksamheten Vi kan förvaltning av specialanpassade byggnader, vi tar hand om nästan 300 byggnadsminnen, vi satsar på förnyelsebar energi - inte bara till användning utan också till produktion. Fortifikationsverket är en av Sveriges största fastighetsägare. Vi säljer och köper mark och byggnader, hyr in och hyr ut, bedriver skogsbruk och förvaltar flygplatser. Vi har stor bredd i vår verksamhet och vi har hög kompetens inom många olika områden. Våra verksamhetsområden och organisation Verkets styrelse har fullt verksamhetsansvar och ger arbetsinriktning utifrån Regeringens regleringsbrev och gällande direktiv och förordningar. Finansdepartementet är huvudman för Fortifikationsverket. Verket finns representerat över hela landet och huvudkontoret är placerat i Eskilstuna. Fortifikationsverket är indelat i fem avdelningar: två fastighetsavdelningar, Centrum för skyddsteknik, Byggprojektavdelningen samt Markavdelningen. Fastighetsavdelningarna är indelade i fastighetsenheter som i de flesta fall är knutna till en garnisonsort. Det finns totalt 17 fastighetsenheter som förvaltar och utvecklar vårt byggnadsbestånd, samt ansvarar för hyres- och den arrendeförvaltning som Markavdelningen inte svarar för. Centrum för skyddsteknik har till uppgift att dels förvalta och utveckla verkets fastighetsbestånd med särskilda skyddskrav, dels att utveckla och vidmakthålla den skydds och anläggningstekniska kompetensen. Byggprojektavdelningen ansvarar för att samla verkets samtliga investeringsprojektledare och stärka verkets roll som byggherre. En viktig del av avdelningens verksamhet är att utveckla samarbetet med Försvarsmakten när det gäller planering av lokalförsörjning och bidra till att utveckla metodik och kompetens i framtida byggande. Internrevision Informationsstab Ekonomistab Ledningsstab Styrelse Generaldirektör Stf Generaldirektör Marknad och försäljning Staben för Internationella relationer Markavdelningen ansvarar för skogsförvaltning, vissa nyttjanderätter såsom jakt-, fiske- och jordbruksarrenden, försäljning av fast egendom och fastighetstillbehör som försvaret inte längre behöver, inköp av fastigheter samt ansvarar för verkets fastighetsregister. HR enhet Juridik Administrativ enhet Fastighetsavdelning Syd Revinge Karlskrona Ronneby Halmstad Såtenäs Göteborg Skövde Karlsborg Småland Fastighetsavdelning Norr Kungsängen Enköping Uppsala Södertörn Linköping Boden Luleå Arvidsjaur Centrum för skyddsteknik Analyser Säkerhet Säkra anläggningar Boden Nora Strängnäs Ronneby Planering Projektledning Försäljning Domän Fastighetsinformation Förädling Markavdelning Byggprojektavdelning Förvaltningsutveckling För lednings- och verksamhetsstöd finns staber och enheter på huvudkontoret. De staber och enheter som arbetar med miljöfrågor är främst Ledningsstaben och Förvaltningsutvecklingsenheten. Ledningsstaben ansvarar för att utveckla verkets miljö- och kvalitetsledningssystem. Förvaltningsutvecklingsenheten ansvar för miljömål som rör arkitektur, statliga byggnadsminnen, energi och brandskydd. 4 FORTIFIKATIONSVERKET MILJÖREDOVISNING 2008

5 Vår miljöorganisation En av förutsättningarna för att kunna bedriva ett effektivt miljöarbete är att det finns en miljöorganisation som är tydlig och kommunicerad. Generaldirektören har det övergripande ansvaret för miljöarbetet och dess organisation. Kvalitets- och miljöchef, miljöcontroller och central miljösamordnare är placerade på huvudkontoret. Utöver dessa finns det fyra regionala miljösamordnare, en miljösamordnare på byggprojektavdelningen, nitton lokala miljöhandläggare, samt tretton interna verksamhetsrevisorer. Det arbete som dessa personer lade ner på miljö under 2008 motsvarar 213 personveckor. Generaldirektör Planeringschef Fastighetsavdelningschef Markdirektör Chef Centrum för skyddsteknik Chef Byggprojektavdelning Kvalitets- och miljöchef Regionala miljösamordnare Regionala miljösamordnare Regionala miljösamordnare Bygg miljösamordnare Miljöcontroller Central miljösamordnare Fastighetsenhetschef Chef markenhet Chef anläggningsenhet Lokal miljöhandläggare Lokal miljöhandläggare Lokal miljöhandläggare Miljöforum och Stort Miljöforum Fastighetsgruppchef Stort Miljöforum Bild 1 Skiss över verkets miljöorganisation. Färgmarkering anger vilka roller som deltar i miljöforum samt Stort Miljöforum. Miljöforum och Stort miljöforum För att utveckla och driva miljöarbetet framåt har två forum bildats Miljöforum och Stort Miljöforum. I Miljöforum ingår kvalitets- och miljöchefen, miljöcontrollern, centrala miljösamordnaren och regionala miljösamordnarna samt Byggprojektavdelningens miljösamordnare. Utöver Miljöforum finns Stort Miljöforum där även de lokala miljöhandläggarna deltar. Syftet med detta forum är främst att se till att miljöarbetet fungerar i hela organisationen, genom att diskutera styrkor och svagheter i vårt miljöarbete samt genomföra mindre utbildningsinsatser. FORTIFIKATIONSVERKET MILJÖREDOVISNING

6 Vår miljöpolicy Vårt ledningssystem Generaldirektören har det yttersta ansvaret för att miljöfrågorna beaktas i verkets samtliga verksamhetsområden. Detta ansvar har delegerats till underställda chefer. Miljöpolicyn ska förstås och tillämpas av alla medarbetare. All personal ska ges möjlighet till aktuell miljöutbildning för att kunna leva upp till policyn. Samtliga anställda och de personer som jobbar på uppdrag av verket är ansvariga för att se till att ledningens policy efterlevs. Fortifikationsverket är försvarets hyresvärd som på uppdrag av regeringen förvaltar mark, anläggningar och lokaler. Miljöarbetet ska bedrivas som en integrerad del av all vår verksamhet och följas upp i miljömål som är konkreta, tidsbestämda och mätbara. Vår vision är att vara bäst på nyttofastigheter och skyddsteknik. För att nå detta ska vi: identifiera vår miljöpåverkan och våra risker minska vår miljöpåverkan genom att förebygga förorening från vår verksamhet, främst från energi- och resursanvändning regelbundet följa upp miljöarbetet så att ständiga förbättringar kan göras underlätta för kunden att minska sin påverkan genom dialoger kommunicera miljöarbetet till berörda intressenter och följa miljölagstiftningen och andra krav som berör oss Avgörande för vår framtid är hur våra kunder och ägare uppfattar oss. Det är viktigt för oss att upprätthålla och stärka bilden av oss som en professionell och affärsmässig fastighetsförvaltare. Vi har kartlagt hur vi arbetar och nedtecknat detta i processer i systemet Vårt Arbetssätt. Men vad är Vårt Arbetssätt? Enklast kan det beskrivas som ett system för att bedriva verksamheten på ett effektivt och strukturerat sätt. Genom att förenkla, effektivisera och ha ett gemensamt arbetssätt över hela landet ska det hjälpa oss att nå våra mål. Vårt Arbetssätt ska vara ett stöd i vårt dagliga arbete. Det tillhör därför en av hörnstenarna i verksamheten. Allt syftar till att skapa nöjda kunder. Ett ledningssystem har olika inriktning beroende på vad det syftar till. Ett kvalitetsledningssystem syftar till att säkerställa Miljömedvetandet ökar För att öka kunskapen och miljöengagemanget har Fortifikationsverket tillsammans med försvarssektorn tagit fram ett miljökörkort, för att stärka miljökompetensen. Miljökörkortet är en interaktiv utbildning som är spelbaserad och genomförs direkt i datorn. Det är fyra moduler som ska klaras av innan det är dags att göra slutprovet. Efter avklarat slutprov får medarbetaren ett diplom som och öka kundernas nytta medan ett miljöledningssystem syftar till att minska vår påverkan på miljön. I vårt fall har vi integrerat de båda, så att allt som en medarbetare behöver för sitt arbete finns samlat på ett ställe. För att se om det finns något som behöver förbättras i vårt arbetssätt, antingen hur vi jobbar eller i den dokumentation som talar om hur vi ska jobba genomförs varje år interna verksamhetsrevisioner. Dessa revisioner är en viktig del i utvecklingen av ledningssystemet. Under året har vi genomfört 15 verksamhetsrevisioner över hela landet. För att skapa förståelse för de delar av vår verksamhet som påverkar miljön beslutade ledningsgruppen att alla medarbetare skulle ha genomfört en miljöutbildning före utgången av bevis på godkänd utbildning. Utbildningen ska bidra till att underlätta samarbetet och förståelsen mellan myndigheterna inom försvarssektorn, då alla använder samma utbildning. Positivt är också att de som vill kan läsa extra om de områden de är intresserade av. Vid utgången av 2008 hade 81 procent av alla medarbetare tagit Miljökörkort. 6

7 Miljöcertifieringsarbetet Den 8 april 2008 kommer för alltid att vara ett viktigt datum för Fortifikationsverket. Detta var dagen då vårt miljöledningssystem fick godkänt. Miljöledningssystemet, som tagits fram på uppdrag av regeringen, syftar till att få ett bättre grepp om miljöarbetet, kunna följa upp miljöeffekterna och se till att miljöfrågorna kommer in i den dagliga verksamheten. - Att arbeta för en minskad miljöpåverkan handlar om ett förhållningssätt där varje medarbetare har ett eget ansvar, säger Magnus Sand, kvalitets- och miljöchef. För att lyckas är det viktigt att det finns ett engagemang hos ledningen samt kunskap och resurser i organisationen för att driva på miljöarbetet. - I den rankinglista som Naturvårdsverket tar fram vid sin årliga utvärdering av statliga myndigheters miljöarbete ligger vi redan bra till. Förhoppningen är att vi ska placera oss högst på den listan redan För kunderna har införandet av miljöledningssystemet förhoppningsvis lett till att vi ses som en mer professionell och ansvarstagande hyresvärd. Genom att tillämpa ett mer strukturerat arbetssätt har vi fått bättre kunskap om vilka områden i vår verksamhet som har störst miljöpåverkan. Vi blir bättre på att prioritera och genomföra insatser där det är angeläget att förbättra verksamheten. Genom bättre kontroll när det gäller förbrukning, användning, utsläpp med mera, kan både vår miljöpåverkan och kostnaderna minska, något som också kommer våra kunder till gagn, sammanfattar Magnus Sand. I slutändan handlar det om förtroende i våra kundrelationer och om tillit till vår organisation och vad vi står för. Följande verksamheter ingår i certifieringen: Anskaffning, vidmakthållande och avveckling av fastigheter avsedda för försvarsändamål, samt skydds- och anläggningsteknisk utveckling. FORTIFIKATIONSVERKET MILJÖREDOVISNING

8 Generalläkarens inspektion av huvudkontoret I november genomförde Generalläkaren en inspektion på huvudkontoret i Eskilstuna. I Generalläkarens uppgifter ingår att utöva tillsyn och att ge råd och information om de olika lagrummen gällande miljö- och hälsoskydd, livsmedel, djurskydd, djurhälsovård, djursjukvård samt hälso- och sjukvård och smittskydd. Ett antal i förväg fastlagda frågor skulle behandlas inom miljö- och hälsoskydd. Det mesta handlade om konkret hantering av lagstiftningen, som till exempel avfallshantering. Besöket var inte unikt utan Generalläkaren har som rutin att besöka förband ute i landet och då också Fortifikationsverkets verksamhet ute i landet för att diskutera operativa frågor. Här på huvudkontoret ville de ta del av ledningens syn på olika delar inom verksamheten, bland annat kom ansvarsfördelning mellan Fortifikationsverket och Försvarsmakten upp, säger Sofia Landstorp, Miljöcontroller. I Generalläkarens rapport framgår ett antal förbättringsområden. Vi har ett bra miljöledningssystem men vi behöver se över hanteringen av vår egenkontroll och samverkan med Försvarsmakten i vissa frågor som till exempel registerhållning över cisterner. Andra platser de har besökt under 2008 är; Kungsängen (Livgardet), Umeå (Totalförsvarets skyddscentrum, SkyddsC), Ronneby (F 17), Karlsborg (K3), Enköping (Nordic Battle Group, NBG), Karlskrona (AMF 1), Afghanistan, Kosovo och Tchad. Utöver dessa har tillsynsbesök/kontroller gjorts på handläggarnivå, då har i stort sett alla platser i landet besökts. Generalläkaren är en statlig myndighet, under Försvarsdepartementet. Generalläkarens uppgift är att se till att Försvarsmakten följer lagar inom områdena: miljö- och hälsoskydd, livsmedel, djurskydd, djurhälsovård, djursjukvård samt hälso- och sjukvård och smittskydd. Inom miljö- och hälsoskydd har Generalläkaren dessutom tillsyn över Försvarets Materielverk (FMV), Försvarets radioanstalt (FRA) och Fortifikationsverket (FORTV). I Generalläkarens uppgifter ingår även att ge råd och information om de olika lagrummen. Generalläkarens tillsyn sker både i Sverige och utomlands. Generalläkarens verksamhet är huvudsakligen riktad mot personal, ansvariga och beslutsfattare inom ovanstående organisationer och områden. Källa: mil.se 8 FORTIFIKATIONSVERKET MILJÖREDOVISNING 2008

9 Våra miljömål Våra övergripande miljömål har sin grund i de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, naturoch kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. Verket har främst fokus på miljökvalitetsmålen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, God bebyggd miljö, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt och Ett rikt växt- och djurliv. Miljömål för 2008 Kommentarer Status Energianvändning el för uppvärmd area ska uppgå till max 71 kwh/kvm BTA Energianvändning värme för uppvärmd area ska uppgå till max 95 kwh/kvm BTA Köld- och brandsläckningsmedia såsom CFC, HCFC och halon ska, i applikationer där det är tekniskt möjligt, avvecklas Miljökompetensen skall höjas Miljökrav ska ställas på såväl leverantörer som varor och tjänster vid upphandlingar Miljö- och hälsopåverkan från användning av kemiska produkter och varor ska minska Minska koldioxidutsläppen från uppvärmning, el och drivmedel Verksamheten ska ta hänsyn till samhällets krav på en god boende- och fritidsmiljö, en god hushållning med ändliga resurser och funktionella kretslopp samt bibehållande av kulturhistoriska värdefulla byggnader och miljöer Utfall 71 kwh/kvm BTA Utfall 93 kwh/kvm BTA Avvecklingstakten styrs av våra hyresgästers verksamhet, (Försvarsmakten). Arbete med avveckling pågår Utbildningar har genomförts, 81 procent har Miljökörkort Miljökrav ställs i alla våra upphandlingar Antalet kemiska produkter har minskat Koldioxidutsläppen har ökat med tre procent jämfört med vårdprogram för statliga byggnadsminnen och två gestaltningsprogram har upprättats. Arkitekturpris har delats ut Uppfyllt Påbörjat Ej uppfyllt FORTIFIKATIONSVERKET MILJÖREDOVISNING

10 Vår miljöpåverkan Verket har genom en miljöutredning identifierat de områden som har störst miljöpåverkan, både på ett positivt och ett negativt sätt, i verksamheten. Detta för att kunna prioritera var insatser ska sättas in. Följande områden har störst miljöpåverkan: Utsläpp av koldioxid Hantering av bygg- och rivningsavfall Utsläpp från oljeavskiljare Utsläpp från/vid bränsle- och drivmedelcisterner Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen från kylanläggningar Material- och teknikval vid upphandling av varor och tjänster Utöver dessa områden har vi under året genomfört aktiviteter även inom andra områden som har miljöpåverkan: Arkitektur/utformning av bebyggd miljö Kulturhistorisk värdefull bebyggelse Kostnadseffektiv hantering av mark med oexploderad ammunition Kemiska produkter Levande skogar Miljökompetens Om du vill läsa mer om vår miljöpåverkan på lokal nivå, samt hur vi lever upp till de specifika kraven som finns på våra miljöfarliga verksamheter, hittar du detta på Utsläpp av koldioxid Det är viktigt att minska koldioxidutsläppet då det idag är det största hotet mot miljön. Vår största källa till koldioxidutsläppen är elförbrukningen, som står för nästan 72 procent. Uppvärmning står för cirka 26 procent, därför är det viktigt att minska användningen av fossilt bränsle. Detta sker exempelvis genom konvertering till biobränslen, träpellets, bioolja av vegetabiliskt ursprung eller genom anslutning till lokala fjärrvärmenät. Samtidigt är det av stor vikt att minska energianvändningen överlag och detta görs i samarbete med hyresgästen. Resterande två procent av utsläppen av koldioxid kommer ifrån tjänsteresor och drivmedel för våra tjänstefordon och maskiner, se tabell 1. Några aktiviteter som genomförts under året: Särmätning av verksamhetsel har påbörjats med installation av undermätare och med en ökad kontroll och analys av verksamhetens elanvändning, vid till exempel kajer, flygplatser och andra specifika anläggningar. Detta bidrar till att redovisningen av den fastighetsrelaterade elanvändning blir mer korrekt. Flera aktiviteter i ett energiprogram har startats upp under 2008 och löper sedan vidare under 2009 med nya måltal. Läs mer om energiprogrammet i artikeln Mindre energi- mer miljö på sidan 18. Arbetet med energideklarationer genomförs enligt Boverkets föreskrift. Arbetet fortgår under Arbetet med energieffektivisering och konverteringar från fossila till förnyelsebara bränslen för uppvärmning pågår och har så skett under de senaste sex åren. En intern rutin har tagits fram som reglerar resor i tjänsten. Bland annat ska vi i första hand använda tåg som färdmedel. Med de tågresor som verket gjorde under 2008, cirka mil, har vi släppt ut 3,7 kg koldioxid vilket kan jämföras med utsläppen från bil, (för samma sträcka), kg koldioxid. Hur har vi påverkat miljön? Sammantaget kan konstateras att verket inte minskat miljöpåverkan genom utsläpp av koldioxid, då energianvändningen totalt sett ökat med cirka tre procent, jämfört med tidigare år. Även användningen av fossila bränslen har ökat något, vilket ledde till att koldioxidutsläppet ökat med tre procent. Trots detta visar nyckeltalet, användningen av fossila bränslen per uppvärmd area, att fossila bränslen har minskat, se tabell 2. Klagstorp, flygeln En förklaring till dessa siffror kan dels vara att 2008 var ett kallare år än 2007, men även att vi har ett något större fastighetsbestånd med uppvärmd area än tidigare år. Dessutom har våra byggnader blivit allt mer installationstäta, det vill säga innehåller mer energikrävande utrustning. Ändå ser vi att vårt systematiska arbete som pågått sedan 2003, med att energieffektivisera fastighetsbeståndet och övergå från fossil uppvärmning till mer miljöanpassad uppvärmning, har gett effekt. Andelen fossila bränslen av totala energianvändningen har minskat från 17 procent (2003) till 7 procent (2008). 10 FORTIFIKATIONSVERKET MILJÖREDOVISNING 2008

11 Hantering av bygg- och rivningsavfall Det är viktigt att ta hand om bygg- och rivningsavfall på rätt sätt och återanvända det som går för att öka resurshushållningen. Varje år säger Försvarsmakten upp ett antal lokaler, markområden och anläggningar. Innan ett objekt kan säljas, rivas eller överföras till annan myndighet krävs, i de flesta fall, omfattande återställningsåtgärder. Tabell 1 Fortifikationsverkets koldioxidutsläpp mellan samt procentuell fördelning av energi och totala koldioxidutsläpp under Källa: FORTV miljödatasystem, MYRAN. Ton koldioxid Procentuell fördelning av koldioxid av den totala energianvändningen under 2008 i procent (%) El Värme Tjänsteresor och övrig bränsleförbrukning Totalt FORTV På fastighetsavdelningarna sker oftast driftens huvudsakliga avfallssortering gemensamt med Försvarsmakten. Antal fraktioner som avfallet sorteras i varierar, främst beroende på inom vilken kommun området är beläget. Några aktiviteter som genomförts under året: Översyn och förtydligande av rutiner kring bygg- och rivningsavfall har skett. För att minska volymen av deponerat avfall har avfallshanteringen hos leverantörerna säkerställts. Lokala rutiner för uppföljning av mängden farligt avfall har tagits fram. Hur har vi påverkat miljön? Avfall som uppstår vid ny-, ombyggnad eller rivning hanteras enligt våra riktlinjer för hantering av avfalls- och restprodukter. Totalt sett har mängden avfall minskat, vilket kan förklaras med att vi har haft färre byggnationer och rivningar under året. Trots detta har andelen deponerat av totala mängden avfall minskat från 4,3 procent (2007) till 3,8 procent (2008). Huvuddelen av avfallet som redovisas i tabell 3 är bygg- och rivningsavfall, dock finns en viss del driftavfall med. Tabell 2 Faktisk energianvändning för Fortifikationsverket inklusive verksamhetsanknuten energi mellan åren Källa: FORTV miljödatasystem, MYRAN. Totalt Fortifikationsverket (kwh) Diff (%) Elenergi exkl. värme ,0% Olja för värme ,4% Gasol 95 för värme ,2% Gas för värme ,9% Fjärrvärme för värme ,1% Träbränsle för värme ,7% El för värme ,6% Vegetabilisk olja för värme ,4% Summa värme: ,4% Summa el (ej värme): ,0% Summa tot energi (GWh): 548,9 545,8 561,5 2,9% Nyckeltal: Användning av fossila bränslen (kg CO2/BTA (t)) 4,9 4,4 3,5 Tabell 3 Bygg- och rivningsavfall mellan åren Källa: FORTV miljödatasystem, MYRAN Deponerats Återvunnits Återanvänts Energi återvunnits Summa FORTIFIKATIONSVERKET MILJÖREDOVISNING

12 Utsläpp från oljeavskiljare Många av verkets oljeavskiljare finns på flygflottiljerna. En del av dem finns även anslutna till tvätthallar, spolhallar eller liknande. Om läckage skulle ske är det stor risk att vattendrag och omgivande mark tar skada. Därför är viktigt att oljeavskiljaren används på ett korrekt sätt och att exempelvis avfettningsmedel, som förstör oljeavskiljaren, inte används. Vid tömning och rengöring av oljeavskiljarna uppkommer avfall som måste omhändertas som farligt avfall. Några aktiviteter som genomförts under året: Larmutrustning har installerats för att indikera när nivåerna blir för höga. Översyn av rutiner för drift och skötsel har genomförts. Hur har vi påverkat miljön? I och med att vi installerar allt fler larmutrustningar och ser över våra rutiner minskar vi risken för oönskade utsläpp från oljeavskiljare. Utsläpp från/vid bränsleoch drivmedelcisterner Förvaringen av bränsle sker i cisterner, antingen ovan eller under mark. Lagringen av drivmedel sker i regel i cisterner under mark. Dessa ligger till största del i anslutning till flygfält, förbandens fordonsplatser samt fortifikatoriska anläggningar. Vid olycka kan utsläpp till mark och vatten ske, vilket kan leda till att det uppstår en grundvattenförorening. Vid rening av cistern, i samband med till exempel avyttring, uppkommer farligt avfall som måste tas omhand. Utsläppen kan antingen ske vid cisternen under tankning eller påfyllnad, eller att cisterner eller dess rörledningar har sprungit läck. Några aktiviteter som genomförts under året: Statusbesiktningar på bränsle- och drivmedelscisterner har genomförts. Avvecklingsplaner av bränsle- och drivmedelscisterner har tagits fram. Avveckling av äldre bränsle- och drivmedelscisterner har genomförts. Många av våra cisterner under mark har grävts upp och vallats in. Hur har vi påverkat miljön? Risken för miljöpåverkan har minskat tack vare våra insatser med att avveckla äldre bränsle- och drivmedelscisterner samt att besiktningar har genomförts. Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen från kylanläggningar Det finns ett antal olika slags köld- och släckanordningar inom verkets verksamhet. De som är till för att kyla eller skydda byggnaden ansvarar verket för. De anordningar som är verksamhetsanknutna ansvarar kunden för. Utsläpp av köldmedia, såsom HCFC och släckmedier, såsom halon och halotron, påverkar uttunningen av ozonskiktet samt växthuseffekten. 12 FORTIFIKATIONSVERKET MILJÖREDOVISNING 2008

13 För samtliga av verkets anläggningar eller maskiner som innehåller köldmedia lämnas miljörapporter varje år in till Generalläkaren, där mängden påfylld och omhändertagen köldmedia med mera finns dokumenterad. Några aktiviteter som genomförts under året: Kostnader för avveckling av köld- och brandsläckningsmedia har utretts. Konverteringar av köld- och släckanordningar på fortifikatoriska anläggningar har genomförts. Hur har vi påverkat miljön? Arbetet med avveckling pågår. Under året har vi arbetat med att utreda och delvis uppskattat kostnaderna för att avveckla dessa. I fortifikatoriska anläggningar har vi sedan en tid arbetat med att konvertera köld- och släckanordningar. Endast ett fåtal anordningar kvarstår för konvertering. De sista anordningarna kommer att konverteras under Detta har gjort att risken för miljöpåverkan har minskat något, men vi har fortfarande relativt stora mängder ozon- och växthuspåverkande köld- och släckmedia kvar i verksamheten. Material- och teknikval VID upphandling av varor och tjänster I all upphandling av konsulter och entreprenörer ställs miljökrav enligt vårt miljöprogram för miljökrav vid upphandling, där vi bland annat ställer krav på avfallshantering, fordon, användning av kemiska produkter, material samt framtagning av LCC-kalkyler, kalkyler för kostnader över hela livscykeln, investering, drift och avveckling. Upphandlingarna innehåller börkrav på att företaget har ett miljöledningssystem/miljöledning i projektet/uppdraget. I utvärdering av anbud värderas hur miljöledningen sker i projektet/uppdraget utifrån företagets miljöledningssystem eller miljöplan. Några aktiviteter som genomförts under året: Översyn av FORTV miljöprogram för miljökrav vid upphandling har genomförts. Utbildningsinsatser för projektledare har genomförts. Hur har vi påverkat miljön? Det är svårt att bedöma om våra ställda miljökrav lett till minskad miljöpåverkan. Dock bedömer vi att med de miljökrav vi ställer på bland annat systemval, LCC-kalkyler med mera, gör att vi bygger in mindre miljöbelastningar i våra byggnader. Detta medför att miljöskuld i framtiden minskar. Miljökraven ställer vi i alla våra upphandlingar, både under och över tröskelvärdet, oavsett om det är entreprenader, varor eller tjänster. Trots alla miljökrav brister vi i uppföljningen av att kraven verkligen genomförs. Frågan utreds för tillfället för att öka efterlevnaden av ställda miljökrav samtidigt som det blir större fokus på miljöledning i projektet. Närsholmen FORTIFIKATIONSVERKET MILJÖREDOVISNING

14 Klagstorp Arkitektur/utformning av bebyggd miljö Byggproduktionen inom Fortifikationsverket har sedan försvarsbeslutet 2004 varit förhållandevis hög. Försvarsmaktens utveckling mot ett högteknologiskt försvar ställer krav på ständiga anpassningar och förnyelse i vårt fastighetsbestånd, där kulturarvet ibland samtidigt kräver stor hänsyn. Fortifikationsverket har sedan flera år i sitt regeringsuppdrag ett tydligt uttalat mål att verka för att det militära byggandet skall präglas av god arkitektur. Som stöd i det arbetet har verket ett kvalitetsprogram för arkitektur där verkets arkitekturpolicy ingår samt ett antal aktiviteter, som ska främja god kvalitet. Dit hör till exempel arkitekturrådets arbete, upprättandet av gestaltningsprogram, att anordna arkitekttävlingar i särskilt intressanta projekt samt att arbeta med att förbättra byggprocessen och kompetensutveckling. Några aktiviteter som genomförts under året: Verket har delat ut arkitekturpris. Under 2008 delades arkitekturpriset ut för femte gången. Årets arkitekturpris till- delades Sjösäkerhetsskolan Arsenalen i Karlskrona och arkitekt Lennart Göransson. Arkitekt Ingvar Blixt fick ett hederspris för ombyggnaden av Klagstorp vid Skövde. Läs mer om arkitekturprisen i artikel på sidan 19. Gestaltningsprogram har tagits fram för två områden, ett för Boden och ett för Karlsborg. Gestaltningsprogrammet beskriver de kvaliteter som finns i landskapsbild, fastighetsbestånd och enskilda byggnader och ger vägledning för hur man ska tillvarata och utveckla dem. Frågor som trafikföring, entréfrågor och parkeringsplatser kommer ofta upp liksom markskötsel, belysning och skyltning. Programmet ska även ge riktlinjer för eventuella nya byggnader. Hittills har gestaltningsprogram upprättats för ett dussintal garnisonsområden. Hur har vi påverkat miljön? Med stöd av aktiviteterna i kvalitetsprogrammet för arkitektur, bedömer vi att våra byggnadsinvesteringar påverkas i en positiv riktning. Kulturhistorisk värdefull bebyggelse För att få en långsiktigt hållbar förvaltning av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen har Fortifikationsverket som mål att alla, närmare 300 byggnader och parker som är statliga byggnadsminnen, ska ha ett vårdprogram. Ett vårdprogram beskriver bland annat kulturhistoriska värden, historik, nuläge och mål för förvaltningen. Några aktiviteter som genomförts under året: Vi har upprättat 13 vårdprogram för statliga byggnadsminnen. Vi har satsat cirka 19 miljoner kronor för att åtgärda eftersatt underhåll exteriört på statliga byggnadsminnen och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Antikvarisk dokumentation har genomförts för kulturhistoriskt värdefulla byggnader som inte är byggnadsminnen. Hur har vi påverkat miljön? Vårdprogram, antikvariska dokumentationer och extra satsning på eftersatt underhåll gör att vi säkerställer en långsiktigt hållbar förvaltning där de kulturhistoriska värdena tas tillvara i byggnader och parker. 14 FORTIFIKATIONSVERKET MILJÖREDOVISNING 2008

15 Kostnadseffektiv hantering av mark med oexploderad ammunition Verket har en viktig roll i arbetet med att ställa om tidigare övningsmark till civilt bruk. En del av övnings- och skjutfälten kommer att avvecklas under de närmaste åren. På många fält finns det stora mängder oexploderad ammunition (OXA). Att rensa marken från detta blir mycket kostsamt för staten. En möjlighet som inte kräver enorma ekonomiska resurser är att marken nyttjas till förnyelsebar energi, såsom vindkraft. Markomställningen kan göras där det är ekonomiskt, vindmässigt samt möjligt utifrån Försvarsmaktens verksamhet. Några aktiviteter som genomförts under året: Möjligheten för omställning av mark har utretts. En utredning och ett handlingsprogram har tagits fram för verkets fortsatta agerande inom området förnybar energi. Samarbete med exploatör för exploateringsavtal/arrendeavtal har inletts. Kemiska produkter Verket använder ett stort antal kemiska produkter i verksamheten. För att minska miljöpåverkan gäller det främst att minska produktantalet i vårt sortiment samt att få ett enhetligt sortiment i hela verksamheten. Byggnadsbeståndet hos Fortifikationsverket består till hög grad av äldre byggnader, vilket kan innebära att farliga ämnen har byggts in. Under perioden användes PCB-haltigt material som medför risker för hälsa och miljö. Några aktiviteter som genomförts under året: Inventering av kemikalier och upprättande av kemikalieförteckningar har genomförts. Antalet kemiska produkter har minskats. PCB-inventeringar samt analys av prover har genomförts. Saneringar av PCB har genomförts på vissa byggnader. Hur har vi påverkat miljön? Vi har under 2008 inventerat och rensat ut stora mängder kemikalier för att under 2009 arbeta fram en fungerande hantering av kemiska produkter och även få fram ett enhetligt sortiment som ska kunna användas av alla i driftverksamheten, samt att ha en databas där vi kan samla all information vi behöver. PCB-haltiga material ska vara bortsanerade till 2011 respektive 2013, beroende på byggnadstyp. Viss sanering har redan genomförts och andra kommer att ske vid planerat underhåll. Vi bedömer att vi är på rätt väg och att miljöpåverkan kommer att minska ytterligare med de planerade åtgärderna såsom att minska antalet kemiska produkter, att få ett enhetligt produktsortiment samt att sanera bort PCBhaltigt material i våra byggnader. Hur har vi påverkat miljön? Arbete pågår för att hantera områden med oexploderad ammunition, dock är det för tidigt för att utläsa några effekter. FORTIFIKATIONSVERKET MILJÖREDOVISNING

16 Levande skogar Vår huvudsakliga uppgift är att försvarsanpassa skogsbruket på verkets fastigheter. Förvaltningen innebär dels att hänsyn tas till kultur- och naturvärden på våra fastigheter, och dels att hanteringen är av förebyggande och operativt karaktär. På detta sätt skyddas statlig skog. Grunden för denna förvaltning är vårt inventerings- och taxeringsarbete samt de gröna certifieringsanpassade skogsbruksplanerna. Via dessa planer dokumenteras bland annat kultur- och naturvärdena. Många faktorer indikerar att det finns en hög biologisk mångfald på försvarsfastigheterna jämfört med omkringliggande fastigheter. Genomgång och kvalitetssäkring av de formellt skyddade områdena på försvarsfastighet, 54 Natura 2000-områden och 37 naturreservat. En inventering och kontroll av naturvårdshänsyn kring föryngringsavverkningar och återväxtytor, enligt inriktningen för verkets miljöcertifikat och våra egna styrdokument, har genomförts med hjälp av extern konsult. Skötselåtgärder enligt bevarandeplanerna för några Natura 2000-områden har genomförts på bland annat Marma och Ravlunda. Åtgärder enligt skötselplaner för några naturreservat har genomförts på bland annat Torhamnsudde. Hur har vi påverkat miljön? Genom ett försvarsanpassat och aktivt skogsbruk har vi bidragit till att öka försvarsskogarnas förmåga att binda föroreningar och koldioxid. Egenkontrollen och externa inventeringar och kontroller indikerar att den biologiska mångfalden bibehållits och i vissa avseenden ökat, exempelvis har lövandelen och mängden död ved ökat. Några aktiviteter som genomförts under året: Ajourhållning och revidering av gröna certifieringsanpassade skogsbruksplaner görs minst en gång per år. Uppskattnings vis har en tiondel av planinnehavet genomgått en mer utförlig revidering. Därmed har en genomgång gjorts av de frivilligt skyddade arealerna som nu planmässigt uppgår till drygt 10 procent. Tabell 4 Hur många och hur stor andel av FORTV mark som har gröna skogsbruksplaner Antal upprättade Gröna skogsbruksplaner Totalt antal upprättade Gröna skogsbruksplaner Totalt antal ha som har Gröna skogsbruksplaner Totala innehavet mark (ha) Andel mark som har Gröna skogsbruksplaner (%) 42% 42% 45% 1) Variationerna i statistiken beror på att vi både säljer och köper fastigheter samt att de gröna certifieringsanpassade skogsbruksplanerna ajourhålls och revideras minst en gång per år. Särskilda miljöhändelser under året Hydrauloljeläckage från packbox. I Karlsborg inträffade ett läckage från en maskin i verkstaden. 20 liter olja läckte ut men fångades upp av oljeavskiljaren. Direkt när läckaget inträffade sanerades golvet. För att förebygga liknande händelser kommer extra tömningar av oljeavskiljaren att göras. Läcka på hydraulslang i Revingehed. Vid sopning med traktorhängt sopaggregat av asfaltsytorna på garnisonen uppstod en läcka på en hydraulslang. Utsläppet uppmärksammades dock inte under arbetet eftersom maskinen sprutar ut vatten. Ingen åtgärd kunde genomföras men utsläppen anses vara ringa. Dieselläckage i ett elverk. En bränsleslang till ett elverk sprang läck. Direkt när läckaget inträffade torkades det upp och slangen på elverket byttes ut. Glykolutsläpp i ett elverk i Vidsel. Saneringsmedel lades direkt på utsläppet och kontakt med verkstaden gjordes för lagning av slang. För att förebygga liknande händelser föreslås att kraftaggregatet byts ut. Utsläpp av tvätt- och rengöringsmedel i Linköping. På grund av bristande kännedom har tvätt- och rengöringsmedel med bland annat fosfater, blekningsmedel runnit ut i golvbrunn i tvättstuga/lokalvårdförråd. Brunnen är kopplad på dagvattenledningen som öppet mynnar ut i ett dike. Arbetet pågår med att titta på anslutning till spillvatten eller en ny tvättstuga för lokalvården. Hydraulslang gick av i Kvarn. Hydraulslang på hjullastare gick av under pågående snöröjning på hårdgjorda asfaltsytor. Utsläppet uppskattas till 40 liter olja. För att begränsa utsläppet till marken ställdes ett kärl under hjullastastaren och marken sanerades med saneringsmedel, absol. Absol och uppsamlad hydraulolja inlämnades till Försvarsmaktens logistiks miljöstation. Utsläpp från olje/slamavskiljare vid brandövningsplats i Skövde. Utsläppet inträffade på grund av att larm på avskiljare var ur funktion. Åtgärden som gjordes var tömning av avskiljare och provtagning vid utsläppspunkten. Erfarenheten visar att aktuell typ av larm skapar problem efter 8-10 år, förslaget är att larmet byts ut rutinmässigt efter fem år. Ammoniak i reningsverk i Såtenäs. Fälthållningsfordon avisas med urea som innehåller ammoniak. När dessa tvättades i tvätthall följde ammoniaken med tvättvattnet till reningsverket. Där upptäcktes en stark lukt av ammoniak. Reningsverket stoppades och cirka 7 kubikmeter tvättvatten gick igenom reningsverket. Den åtgärd som genomfördes var att öka luftningen i biostegen i avloppsreningsverket för att på så vis öka kvävereduceringen. Dessutom har rutinerna för avisning av fälthållningsfordon setts över för att förebygga att detta inträffar igen. 16 FORTIFIKATIONSVERKET MILJÖREDOVISNING 2008

17 Miljökompetens En förutsättning för att miljöarbetet ska bli bättre är att medarbetarna får en ökad förståelse och bättre insikt om varför vi ska arbeta enligt våra rutiner och vad det får för konsekvenser om man inte arbetar på det sätt vi beskrivit. På så sätt kan ett engagemang för miljöfrågor skapas och vi kan minska vår miljöbelastning. Några aktiviteter som genomförts under året: 81 procent av medarbetarna har genom fört miljökörkortet. Utbildning i riskhantering, yttre miljö har genomförts. Hur har vi påverkat miljön? Många av medarbetarna, 81 procent, har genomfört en interaktiv miljöutbildning kallad Miljökörkortet, för att få en grundläggande miljöutbildning samt ökad förståelse av försvarssektorns miljöpåverkan. Läs mer om miljökörkortet på sidan 6 Miljömedvetandet ökar. Under året har vi utvecklat metodiken för riskhantering, yttre miljö och genomfört en utbildning i tillvägagångssättet. Nästan alla medarbetare har genomfört miljökörkortet och på det sättet fått en grundläggande utbildning i miljö, dock behöver samtliga få denna grund för att kunna förstå mer om vår miljöpåverkan och vilka konsekvenser som kan uppstå. Vi bedömer dock att vi är på rätt väg, men att vi fortlöpande behöver utbilda och informera medarbetarna i miljöfrågor. Söderarm fyren FORTIFIKATIONSVERKET MILJÖREDOVISNING

18 Mindre energi - mer miljö För att minska miljöbelastningen och sänka energianvändningen har ett samarbetsprojekt bedrivits mellan Fortifikationsverket och Försvarsmakten. Först ut som pilotområde var Såtenäs garnison. Syftet med projektet har varit att hitta metoder för att förändra brukarattityder, hitta lönsamma energisparåtgärder ur brukarperspektiv, utveckla planerings- och samarbetsformer samt att stimulera samarbetet mellan enheter inom garnisonen. De viktigaste resultaten från projektet har sammanställts i en handbok som nu håller på att färdigställas, berättar Stefan Andersson fastighetsgruppchef på Såtenäs. Handboken ska sedan användas som en checklista och ett stöd för det fortsatta energioptimeringsarbetet på de andra garnisonerna. Vi började med att göra en inventering med drifttekniker från Fortifikationsverket tillsammans med husvärd från Försvarsmakten, där vi tittade på vad som kunde åtgärdas direkt, berättar Stefan. Det var till exempel att vi skulle släcka efter oss, stänga av datorerna, att portarna till hangarerna inte ska stå öppna och att värmeaggregat inte ska stå på i onödan, fortsätter Kristina Magnusson som är fastighetshandläggare på stab logistik som varit delaktig i projektet från Försvarsmaktens sida. Däremot fick det inte påverka arbetsmiljön alltför mycket, fortsatte Stefan. Vi testade till exempel att stänga av ventilationen och gjorde sedan mätningar av luftkvaliteten. Vi såg då att det inte var riktigt bra att göra så eftersom det samlades vissa farliga ämnen i luften. I handboken tas en rad exempel upp på lönsamma energieffektiviseringsåtgärder med brukarperspektiv. Exempel på åtgärder är att reglera temperaturen i byggnader som inte ska användas under en viss tid, klimat- och årstidsanpassa luftflöden, byta ut kvicksilverarmaturer till högtrycksnatriumarmaturer, sektionera och tidsstyra belysning samt att ha bättre kontroll av tryckluftskompressorer och avfuktningsaggregat. För att visualisera användningen av energi har några byggnader fått TVskärmar uppsatta. Med skärmarna vill vi skapa medvetande om förbrukning och beteenden, berättar Anders Pettersson, drifttekniker i Såtenäs och ansvarig för projektet med TV-monitorerna. På skärmarna visar vi bland annat hur energianvändning och koldioxidutsläpp ser ut just nu och per år och så kan man se förändring från år till år. Vi har en tumme som pekar upp eller ner beroende på om siffrorna går åt rätt håll eller inte. Informationen blandas också upp med bilder från den verksamhet som pågår i just den byggnaden. Det har varit ett viktigt projekt, säger Kristina. Framförallt öppnar det upp medvetandet för energi och miljöfrågor. Det har också lett till att samarbetet mellan Fortifikationsverket och Försvarsmakten blivit intensivare vilket är positivt. Det är klart att det tar ju också tid att förändra beteenden och här ligger fokus på brukarrelaterade energisparåtgärder så vår förmåga att påverka slutresultatet blir mindre, fyller Stefan i. Nu kommer del två av projektet att ta vid. Avsikten för den uppföljande delen är främst att införa integrerad energi- och miljöledning och att se till att konkreta energisparåtgärder verkligen genomförs. 18 FORTIFIKATIONSVERKET MILJÖREDOVISNING 2008

19 Karlskrona vinnare av arkitekturpriset ett berömvärt exempel på god nutida försvarsarkitektur, med respekt för det historiska arvet. Detta är en del av juryns motivering till varför Arsenalen, som är en del av Sjöstridsskolans nya lokaler i Karlskrona, vann Fortifikationsverkets arkitekturpris Försvarsbeslutet 2004 innebar en koncentration av marinutbildning till Karlskrona och behovet av nya lokaler uppstod. En del av dessa lokaler har nu inrymts inom de gamla murarna längst ut på Söderstjärna. Murarna är klassade som fornminne och den nya byggnaden kallas Arsenalen efter gamla planer som aldrig förverkligats. Lennart Göransson, från Tranark arkitektbyrå i Tranås, har ritat årets vinnare. Det är inte första gången som Lennart vinner arkitekturpriset. Redan 2003 vann han för ombyggnaden av en stallbyggnad i Eksjö. - Jag är fantastiskt glad över att få priset, sa Lennart. Det är ett unikt arbete att få bygga nya lokaler i ett fornminne och vi kan ju egentligen säga att vi har jobbat så att det inte ska synas, skrattar Lennart. Jag vill också tacka mina medarbetare, jag är ju inte ensam om att ha jobbat med det här, det har vi gjort tillsammans under flera år. Hans-Erik Bergenståhl, arkitekt, projektledare och verkets beställare av byggnaden är väldigt nöjd. Målet har varit att anpassa de nya delarna till befästningsmurarna som bildar den gamla bastionen och samtidigt underordna byggnaden så att murarna, speciellt från sjösidan, framträder. Arbetet har flutit på mycket bra och även budgeten har hållit trots att det inte är ovanligt att oförutsedda kostnader dyker upp när man arbetar med gamla byggnader, berättar Hans-Erik. Fortifikationsverkets arkitekturpris har instiftats för att utveckla den militära byggnadstraditionen och inspirera till god arkitektur i försvarsfastigheter genom att lyfta fram goda exempel på genomförda byggprojekt. I år var det femte gången som arkitekturpriset delades ut. FORTIFIKATIONSVERKET MILJÖREDOVISNING

20 samarbete Fortifikationsverket medverkar i en rad olika nätverk och samverkansprojekt inom miljöområdet. Försvarssektorns miljöarbete Försvarsmakten har fått ett särskilt uppdrag av regeringen om att driva arbetet med ekologisk hållbar utveckling inom försvarssektorn. I det arbetet har Försvarsmakten ett samarbete med de närstående myndigheter som påverkar de nationella miljökvalitetsmålen mest; Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets radioanstalt och Försvarshögskolan. Under året har arbetet främst varit inriktat på: Försvarssektorns klimatdag. Sektorns myndigheter arrangerade gemensamt den 9 april ett ledningsseminarium under temat klimathot och försvarets påverkan samt konsekvenser för försvarets verksamhet. Information. En broschyr om sektorns miljöarbete har tagits fram och används såväl internt som externt i myndigheternas informationsarbete. Miljöindikatorer. Arbetet har under året varit fokuserat på att vidareutveckla gemensamma miljönyckeltal för försvarssektorns myndigheter. Resultatet av arbetet redovisas i Förslag till miljöindikatorer för försvarssektorn. Kemikalier. Omfattande information och utbildning har skett inom sektorn avseende den nya europeiska kemikalielagstiftningen REACH. Miljöanpassad upphandling. Samordningsgruppen för miljöanpassad upphandling och försäljning har under året arbetat med att finna gemensamma kravställningar vid upphandling av konsulter. Dessutom har gruppen arbetat med krav på leverantörer vid upphandling. Samverkansforum Samverkansforum är ett nätverk som kommit till stånd genom ett regeringsuppdrag att förbättra byggherrerollen genom förbättrad byggherresamverkan inom statliga verk. Helt rätt i statligt byggande och förvaltning är visionen för Samverkansforums arbete. Det innebär nöjda kunder och ändamålsenliga produkter genom att statliga byggnader och anläggningar med tillhörande tjänster uppfyller både samhällets och användarnas krav. Visionen om Helt rätt ska sporra alla till engagemang och samverkan för en konstruktiv utveckling inom statligt byggande och förvaltning samt även stimulera andra aktörer inom sektorn. Inom Samverkansforum finns sex nätverk inom olika områden. Fortifikationsverket har representanter i varje nätverk. Under året har nätverket Ekologisk hållbar utveckling tillsammans med nätverket Regler och Avtal arbetat med att arrangera en temadag om miljökrav vid upphandling. Syftet med temadagen var att hitta beröringspunkter, få svar och dela med sig av tankar och erfarenheter samt identifiera vilka samverkansmöjligheter som finns. Mer om Samverkansforum hittar du på deras hemsida: Nordisk försvarsbygg Nordisk försvarsbygg är ett samarbetsforum för bygg- och fastighetsorganisationer i de nordiska ländernas försvar. Samarbetet mellan de nordiska länderna startade redan 1973 med en konferens i Oslo. Från början deltog Sverige, Norge och Danmark och forumet hette Skandinaviskt Försvarsbygg. När Finland gick med, 1994, ändrades namnet till Nordisk Försvarsbygg. Syftet med samarbetet är att lära av varandra och dra nytta av de erfarenheter som gjorts i respektive land för att bli en så bra hyresvärd åt försvaret som möjligt. Det finns arbetsgrupper inom flera områden, bland annat miljö, nyckeltal och benchmarking, energi samt internationella operationer. Under året har två workshops inom miljöområdet genomförts. Den ena handlade om återställande av övnings- och skjutfält och den andra handlade om infrastruktur med fokus på miljö, vatten och energi vid internationella operationer. Läs mer på Nordisk Försvarsbyggs hemsida, 20 FORTIFIKATIONSVERKET MILJÖREDOVISNING 2008