INVENTERING AV GENUSPERSPEKTIV I NÅGRA STYRPROCESSER INOM REGION VÄRMLAND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INVENTERING AV GENUSPERSPEKTIV I NÅGRA STYRPROCESSER INOM REGION VÄRMLAND"

Transkript

1 INVENTERING AV GENUSPERSPEKTIV I NÅGRA STYRPROCESSER INOM REGION VÄRMLAND Karlstad i november 2010 Uppdragsgivare: Region Värmland Uppdragstagare: BSG utveckling AB Författare: Berit Sundgren Grinups

2 FÖRORD Föreliggande rapport ingår som en del i Region Värmlands projekt Ge jämställdhetsarbetet ett ansikte som finansierats inom ramen för Sveriges kommuners och landstings program för Hållbar jämställdhet. Jag vill tacka Region Värmland för förtroendet att få inventera genusperspektivet i några av organisationens styrprocesser. Arbetet har inneburit nöjet att få bygga vidare på många nygamla kontakter och även etablera nya relationer i Region Värmland. Jag har också lärt mig mer om Region Värmland och inventeringsprocesser i organisationer. Ambitionen med föreliggande rapport är förstås att förmedla resultatet av inventeringen men också att med ett utvecklingsfokuserat förhållningssätt bidra med tips inför det fortsatta jämställdhetsfrämjande arbetet. Ett stort tack vill jag rikta till alla i Region Värmlands organisation som på olika sätt bidragit till mitt arbete. Ett särskilt tack till projektledarna Gun-Britt Björevall och Jan Johansson för det goda samarbetet som jag hoppas får en fortsättning i en eller annan form. Karlstad i november Berit Sundgren Grinups BSG utveckling AB 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 5 BAKGRUND 6 UTGÅNGSPUNKTER 8 Centrala begrepp 8 Teoretiska utgångspunkter 8 RUP Värmland växer och känner inga gränser 10 REDOVISNING AV INVENTERING 12 Beslut i Regionstyrelsen 12 Material 12 Metod 12 Resultat 13 Gruppsammansättningar och könsuppdelad statistik 17 Material 17 Metod 17 Resultat 17 Handläggning av projektansökningar 22 Material 22 Metod 24 Resultat 25 SLUTSATSER OCH DISKUSSION 32 - Arbetet med jämställdhetsintegrering är på gång 32 - Jämställdhetsarbete ska vara tveklöst och tar tid 33 - (O)jämställdhet i arbetsliv och politiska församlingar får långtgående effekter 34 - Genusmedvetenheten varierar mellan individer och mellan verksamheter 36 - Rekommendationer inför framtiden 36 LITTERATURLISTA 38 2

4 SAMMANFATTNING Region Värmland har tydligt formulerade målsättningar och arbetsstrategier och också höga ambitioner med sitt jämställdhetsarbete. Föreliggande rapport redovisar ett inventeringsuppdrag som har ägt rum inom ramen för Region Värmlands SKLfinansierade projekt Ge jämställdhetsarbetet ett ansikte. Uppdraget handlar om att inventera genusperspektivet i ett antal styrprocesser i Region Värmlands organisation; Regionstyrelsebeslut från maj 2009, sammansättningar av tjänstemanna- och politikergrupper aktiva våren 2009, könsuppdelad statistik och projektansökningsprocessen. Region Värmland är en politiskt styrd organisation. Av inventeringen berörs såväl politiker som tjänstemän genom att både besluts- och arbetsprocesser ingår i granskningen. Teoretisk utgångspunkt tas i genussystemteorin med principerna könsdikotomin och könshierarkin. I en organisation synliggörs genussystemet i hur uppdrag, arbete, resurser och makt fördelas mellan kvinnor och män. Hur representation och resurser fördelas mellan könen är centralt i inventeringen. Andra utgångspunkter är indelningen i systembevarande och systemförändrande jämställdhetsinsatser, olika steg i processen till genusmedvetenhet och jämställdhetsintegrering samt i vilken mån genusperspektivet ges plats i institutionens regler, normer och kultur. Det regionala utvecklingsprogrammet RUP Värmland växer och känner inga gränser är ytterligare en utgångspunkt för arbetet. I genusvetenskaplig tolkning har RUP en slagsida åt traditionellt manliga verksamheter. Gjorda prioriteringar och valet av strategiska insatsområden bidrar till att vissa tänkesätt institutionaliseras och andra har svårt att få fäste i verksamheten. Det senare gäller t ex genusperspektivet. Vid genomgång av beslut fattade av Regionstyrelsen framkom att tolv av fjorton ärenden bedömdes ha genusrelevans, samtidigt som jämställdhet och kön som variabel inte belysts i något av ärendena. Vid det aktuella sammanträdet dominerade männen bland de närvarande. Samma dominans av män gäller gruppsammansättningar generellt i Region Värmland. Den största mansdominansen finns inom politiken där 31 av totalt 43 val till grupper etc. består av övervägande män och i 20 av dessa saknas kvinnor helt. I de sju grupper som bedömdes ha självständigt uppdrag och makt att förändra var mansdominansen total medan kvinnorepresentationen ökar i grupper med mindre makt. Könsuppdelad statistik finns att tillgå i databaserna, bl.a pga statliga myndigheters/finansiärers krav, men efterfrågas inte i så hög grad i samband med interna redovisningar och analyser. Uppdraget att inventera projektansökningsprocessen initierades under ett redan pågående revideringsarbete. Det innebar att arbetet i huvudsak kom att inriktas på förslagen till revidering. Resultaten talar för att revideringen lett till att kategorierna kvinnor och män synliggörs i högre utsträckning än tidigare. I handläggningsprocessen 3

5 framkommer en viss osäkerhet i hanteringen av jämställdhet och genus, kanske delvis beroende på att jämställdhet som horisontellt mål varit och fortfarande är ett frivilligt val för projektsökande. S.k. Checklistor bl. a för Jämställdhet med frågor och Ja/Nej svar finns som stöd för samtliga sökande. Krav på ifyllnad av listorna gäller dock enbart projekt som söker minst kr i projektmedel. De förändringar som hittills genomförts är av systembevarande karaktär men därmed långt ifrån oviktiga. Ifrågasättanden, analyser och kritiska frågor uppmuntras i högre grad i den projektansökningsprocess som introducerats sommaren 2010, även om ytterligare stöd i jämställdhetsarbetet behöver utvecklas. Totalt beslutades om drygt 57 miljoner i projektmedel år 2007, knappt 64 miljoner år 2008 och år 2009 delades 83 miljoner ut. Majoriteten av projektmedlen har under dessa tre år gått till näringslivets miljöer och de flesta beslut är fattade av regiondirektör och enhetschef. Det finns en tendens till att en högre andel män är kontaktpersoner för projekt i de båda insatsområden som toppar projektmedelstilldelningen år 2009, nämligen Innovativa miljöer och Livskvalitet. På motsvarande sätt är kvinnor överrepresenterade som kontaktpersoner inom områden som erhållit minst andel projektmedel. Med hänvisning till inventeringens resultat dras följande slutsatser: Kvinnor är underrepresenterade i olika sammanhang både politiskt och på tjänstemannanivå. Könsuppdelad statistik finns i databaserna men efterfrågas i mindre utsträckning i redovisningar och analyser. Könskonsekvensanalyser hör till undantagen. Jämställdhet och genusperspektiv har ännu inte fått fäste som mål för verksamheter och som medel för den regionala utvecklingen. Styrdokumenten om jämställdhet har höga målsättningar som inte tydligt ger avtryck i vardagsverksamheten. Det skapar ambivalens och osäkerhet såväl hos den enskilde medarbetaren som hos värmlänningen i kontakt med Region Värmland. I diskussionen behandlas vikten av att jämställdhetsarbetet bör vara tveklöst och att systemförändrande arbete tar tid. Att (o) jämställdhet i politiska församlingar och i tjänstemannasammanhang får långtgående effekter uppmärksammas också. Kunskap och medvetenhet om genus tillsammans med jämställdhetsfrämjande rutiner (såsom t ex varannan damernas i politiken) leder till exempel till mer jämställda nomineringar och val i hela kedjan från politiska partier, kommuner/landsting, regionfullmäktige och regionstyrelse. Arbetet med jämställdhetsintegrering har startat men sker i otakt i organisationen. Vissa verksamheter och vissa individer (politiker respektive tjänstemän) har en högre medvetenhet om genus än andra. Den kompetensstärkande linjen rekommenderas att fortsätta både allmänt och riktat i organisationen, verksamhetsnära initiativ för ökad jämställdhet ges stöd och uppmuntran och krav på konsekvensanalyser utifrån kön successivt börja ställas. 4

6 INLEDNING Våren 2009 initierades diskussionerna om en långsiktig strategi, en femårsplan, för utveckling av jämställdheten och genusperspektivet i Region Värmland i samarbete med kommuner och landsting. Målet var att påbörja ett utvecklingsarbete internt i organisationen, men också att utveckla kunskap och förmåga att fungera bättre som stödresurs för medlemmarna, dvs. kommunerna och landstinget i deras jämställdhetsarbete. Som ett första steg sändes en ansökan om utvecklingsmedel till Sveriges Kommuner och Landstings program för hållbar jämställdhet. 1 Region Värmland beviljades medel till utbildningsinsatser inklusive handledning, inventering av genusperspektiv i några utvalda system och processer samt till ett antal utvecklingsarbeten på medborgarnivå. Den här rapporten avser redovisning av inventeringsarbetet som innefattar studier av ett urval fattade regionstyrelsebeslut, rutiner vid gruppsammansättningar och statistikinsamling samt genusperspektivets närvaro i handläggningen av projektansökningar. Besluten i Regionstyrelsen och det arbete som görs i olika grupper av tjänstemän respektive grupper av politiker liksom handläggningen av projektansökningar får effekter för medborgarna genom att de påverkar prioriteringar, innehåll etc. i regionala medborgarnära verksamheter. Både regionens politiska organisation och tjänstemannaorganisation kom alltså att involveras i inventeringen. Målsättningen med inventeringsarbetet var hög. I ansökan anges att minst ett beslut vid varje regionstyrelsesammanträde i juli-september 2010 ska innehålla en konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv. Dessutom angavs målet vara en jämställd könsfördelning i arbetsgrupper och kommittéer våren 2010 och att all statistik är könsuppdelad. Vidare uttrycktes jämställdhetsmålet med att inventera genusperspektivet i handläggningen av projektansökningar vara en revidering av riktlinjer för projektansökningar, krav på att alla projektansökningar har ett aktivt jämställdhetsperspektiv samt att integrera jämställdhet som indikator i projektens lägesrapporter. Den externa utvärderingen kommer att uppehålla sig vid hur långt projektet egentligen kom att nå. Den här rapporten ger indikationer på utfallet av inventeringsuppdraget. I det följande beskrivs bakgrund och sammanhang inom vilket inventeringsarbetet ägt rum. Vidare redovisas utgångspunkter, vad som ingår i analysen, hur arbetet gått till och använda metoder. Därefter beskrivs resultatet. Rapporten avslutas med slutsatser och reflektioner. 1 Målet med SKL-programmet är att skapa konkreta och bestående förbättringar i de organisationer som ges medel för jämställdhetsintegrering och i kommunala och landstingsverksamheter så att likvärdig service och vård ges till kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar. 5

7 BAKGRUND Region Värmland är en politiskt styrd organisation där Regionfullmäktige utses i indirekta val. Efter att de politiska partierna nominerat och valt till kommuner och landsting (i direkta val) är det kommunerna och landstinget, i egenskap av Region Värmlands medlemsorganisationer, som utser Regionfullmäktige. Region Värmlands uppdrag är att arbeta strategiskt med tillväxtfrågor, regional utveckling, kultur och folkbildning. Den nuvarande organisationen trädde i kraft Sedan dess har följande gjorts inom jämställdhetsområdet: 2 En jämställdhets och mångfaldsgrupp med tjänstemän har bildats Jämställdhets- och mångfaldspolicy och motsvarande planer har antagits Samtliga drygt 300 medarbetare i organisationen har fått mellan en halv till tredagars utbildning i Jämställdhet och mångfald En medarbetarenkät har gått ut för att kartlägga jämställdhetsläget i den interna organisationen Regiondirektören med ersättare finns representerad i Länsstyrelsens Jämställdhetsråd Region Värmland ger ekonomiskt stöd till universitetsprojekt för att främja jämställdheten Region Värmland stöder andra organisationers arbete för kvinnligt företagande I Region Värmlands Jämställdhetspolicy, senast uppdaterad och antagen av Regionfullmäktige i maj 2009, har jämställdhetsintegrering (gender main-streaming) antagits som strategi för arbetet. Visionen är att genusperspektivet ska finnas med som en naturlig del inom samtliga Region Värmlands verksamhetsområden. Genusperspektivet ska finnas med i allt arbete och vara en självklar strategi i regional utvecklingspolitik. I policyn fastslås att jämställdhetsintegrering är ett nödvändigt perspektiv i arbetet för en hållbar utveckling och tillväxt. Både kvinnors och mäns erfarenheter och värderingar ska beaktas och få genomslagskraft, enligt jämställdhetspolicyn. Och vidare att det därför är viktigt att båda könen finns representerade på alla nivåer och inom alla områden. I ansökan till SKL definieras begreppet jämställdhet på följande sätt: Jämställdhet innebär att människor inte diskrimineras pga. kön. Jämställdhet definieras som en demokrati-, makt- och resursfråga. Jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns erfarenheter och värderingar beaktas och får genomslagskraft i verksamheten. Det innebär en jämn könsrepresentation på alla nivåer och inom alla områden och att regler, rutiner och normer i verksamheten vilar på genusvetenskaplig kompetens och könsneutral grund. 2 Hämtat från projektets ansökan till SKL 6

8 Inom ramen för projektet Ge jämställdhetsarbetet ett ansikte sker andra aktiviteter parallellt med inventeringsarbetet. Under våren 2010 genomförs utbildningar för chefer och nyckelpersoner i jämställdhet och genusperspektiv. Även politikergruppen startar sin 3-dagarsutbildning före sommarsemestern Handledning till chefer, nyckelpersoner och politiker erbjuds och tillvaratas av nio personer under våren Dessutom påbörjas de fyra medborgarnära utvecklingsarbeten som finansieras inom projektet successivt under våren. Projektet gör en broschyr och har en länk med information på Region Värmlands hemsida. 3 Sammanfattningsvis framkommer att Region Värmland i dokument som Jämställdhetspolicy och Jämställdhetsplan liksom i ansökan till SKL har tydligt formulerade målsättningar och arbetsstrategier och också höga ambitioner med sitt jämställdhetsarbete. Det är i det sammanhanget inventeringsarbetet tog sin början i mars 2010 i samråd med projektledarna för projektet Gun-Britt Björevall och Jan Johansson. 4 3 Man kan läsa om projektet som har en egen länk under rubriken Aktuellt på startsidan. Rubriken jämställdhet saknas på Region Värmlands startsida. (sept 2010) 4 Gun-Britt Björevall har uppdrag som jämställdhetssamordnare och Jan Johansson är administrativ chef inom organisationen. 7

9 UTGÅNGSPUNKTER Centrala begrepp Jämställdhet är ett politiskt begrepp och målen är politiska. Det övergripande nationella jämställdhetsmålet är att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Jämställdhet har både en kvantitativ och en kvalitativ dimension. Med kvantitativ jämställdhet, dvs. en jämställd fördelning, avses att representationen av vartdera könet varken är mer än 60 eller mindre än 40 procent. Kvalitativ jämställdhet syftar på att såväl kvinnors som mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas till vara samt att kvinnor och män har lika makt. Studier visar att en kvantitativt jämställd fördelning, t ex av mellanchefer, inte är någon garanti för att båda könens närvaro ska sätta avtryck i verksamheten och bidra till jämställdhetsintegrering. 5 Genusbegreppet är vetenskapligt formulerat och används i betydelsen socialt och kulturellt konstruerade könskategorier och relationen mellan dessa. Att anlägga ett jämställdhets- och genusperspektiv i ett sammanhang innebär att målet är jämställdhet och att utgångspunkten är att kön ständigt görs på individ- och organisationsnivå. Jämställdhetsintegrering är själva arbetsstrategin. Förenklat innebär det att ett jämställdhets-/genusperspektiv fortlöpande utvecklas och att målet är att det ska genomsyra all verksamhet och hela organisationen. I det praktiska arbetet handlar det om att kvinnor och män och deras villkor synliggörs, analyseras och förändras i riktning mot både kvantitativ och kvalitativ jämställdhet. Teoretiska utgångspunkter Genusvetenskaplig teori och forskning om jämställdhetsarbete i arbetslivets organisationer utgör utgångspunkter för inventeringsuppdraget. Grundläggande för det teoretiska anslaget är genussystemteorin med principerna könsdikotomin (isärhållande av kvinnor och män) och könshierarkin (mannen som norm), där dikotomin lägger grunden för hierarkin. Det innebär att arbetet utgår från ett könsmaktsperspektiv på strukturell nivå. I det vardagliga görs kön på individ och organisationsnivå, där en del i genusskapandet är isärhållandet av könen och rangordningen med mannen som norm (för människan och det mänskliga). 6 I organisationer synliggörs genussystemet i hur arbete, resurser och makt fördelas mellan kvinnor och män. Det tar sig vidare uttryck i bedömningar och värderingar av 5 Se bl a Delegationen för Jämställdhet i högskolans rapporter samt Gunilla Furst Hörte Exempel på mannen som norm är de många jämställdhetsinsatser och andra åtgärder som syftar till att rätta till kvinnors brister i olika avseenden, såsom intressen, kompetenser, prioriteringar etc. 8

10 olika verksamheter, kompetenser, ansvarsområden och som en följd därav prioriteringar av t ex medel. De genusskapande processerna i arbetslivets organisationer kan beskrivas utifrån en modell som kommit att användas i flera genusprojekt i VINNOVAs satsningar, t ex Fiber Optic Valley m fl. 7 Processerna som studeras är: Könsfördelning och segregeringsmönster vertikalt och horisontellt; Interaktionsmönster, t ex hur görs kön på möten och i fikarum; Symboler och föreställningar förknippade med män och maskuliniteter och kvinnor och femininiteter, och slutligen; Konstruktionen av och förväntningar på den individuella medarbetaren som kvinna eller man. I forskning om jämställdhetspolitiska åtgärder görs en indelning i systembevarande och systemförändrande arbete. Att ge kvinnor möjlighet att närvara och ge dem röst att uttala sig i redan etablerade mansdominerade sammanhang hör till förändringsarbete av systembevarande karaktär. Om man å andra sidan ifrågasätter rådande ordning och granskar processer etc. ur ett jämställdhets- och genusperspektiv handlar det om ett systemförändrande arbete. 8 Förändringsarbetets systembevarande respektive systemförändrande karaktär har kopplingar till indelningen i kvantitativt respektive kvalitativt jämställdhetsarbete som vilar på genusvetenskaplig grund. Det systemförändrande arbetet är mer långsiktigt och syftar till att påverka strukturella förhållanden som upprätthåller rådande strukturer och maktordningen mellan könen. Det senare möter inte sällan på motstånd i organisationer och verksamheter visar forskning. 9 Motståndet tar sig olika uttryck såsom att göra genus och jämställdhet till en icke-fråga eller en sidoverksamhet för ett fåtal intresserade medarbetare. Motstånd kan vara passivt eller aktivt och dyka upp i olika skeden i förändringsarbetet. 10 Å andra sidan framgår, både inom forskning och i statliga utredningar, att om strukturella ordningar och värderingar inte ifrågasätts finns risk att konservera istället för att förändra rådande förhållanden. 11 Ett annat sätt att kategorisera den jämställdhetsintegrerande processen i en organisation är hämtat från den akademiska världen. Där beskrivs forskningen ha utvecklats från att vara könsblind till att integrera genus genom att ställa kritiska frågor och lägga kvinnor till den manliga normen. 12 Med könsblindhet menas en underlåtenhet att identifiera eller bekräfta skillnaden på grund av kön där det är betydande. 7 Ursprungligen utvecklades modellen av sociolog Joan Acker 1992 Gendering Organizational Theory. I Mills, A och Tancred, P (red) Gendering Orgnizational Analyses. Nembury Park, Sage. 8 De tre principerna närvaro, röst och process nämns som byggstenar i jämställdhetspolitiskt arbete i Ewa Wittboms avhandling Att spränga normer: om målstyrningsprocesser för jämställdhetsintegrering 2009 med referens till Squires T ex Eva Amundsdotter 2010, Anna Wahl m fl Ingrid Pincus T ex SOU 2005:66, Malin Rönnblom 2008 m fl 12 Perspektivet som utvecklats av flera forskare inom universitetsvärlden beskrivs i Ewa Wittboms avhandling (se fotnot 8). 9

11 Ytterligare en teoretisk utgångspunkt tas i att institutioner är regulativa, normativa och kulturella. Institutioner kan t o m sägas vara föreställningar och tankesätt. Vissa idéer, tänkesätt och trender får fäste i uttalade regler, i förespråkade normer eller upptas i kulturen och får institutionell status. Det handlar om regler om hur verksamheter får bedrivas, hur olika professioner etc. bör utövas och trygghet i att bedriva verksamheten på sätt som stämmer i den gällande kulturen. 13 Om vissa idéer bär upp institutionen betyder det å andra sidan att andra tänkesätt och trender exkluderas. Frågan för inventeringen är hur genusperspektivet med tillhörande trender och verksamhetsområden ges plats i institutionens regler, normer och kultur? RUP Värmland växer och känner inga gränser Ytterligare en utgångspunkt för arbetet utgörs av organisationens uppdrag att främja tillväxt och regional utveckling. Region Värmland har i samarbete med aktörer från alla sektorer i länet arbetat fram den nu gällande regionala utvecklingsplanen (RUP). RUP ligger till grund för prioriteringar och beslut om verksamheter och resurser. 14 Det finns därför anledning att uppmärksamma den som en förutsättning för andra uppdrag inom Region Värmland och därmed som en utgångspunkt för inventeringen av styrprocesser. För handläggare i projektansökningsprocessen och för beslutfattare på alla nivåer i organisationen är RUP vägledande för bedömningar och beslut. Nedan följer några genusvetenskapligt förankrade reflektioner vid läsning av Värmland Växer och känner inga gränser. Som helhet tolkas texten utifrån sin rationalitet. I det perspektivet är den genomgående tekniskt-begränsat rationell, dvs. i första hand instrumentell och ekonomiskt orienterad. Omsorgsrationella utsagor i meningen att individers behov och verklighet uttrycks som styrande för inriktningen hör till undantagen. 15 Texten tenderar att vara absolut och instrumentell i sina uttryck. Varierande synsätt och förklarande resonemang saknas så gott som helt. Intrycket blir å ena sidan det i sammanhanget eftersträvansvärda i att skapa en tydlig inriktning på regionens utveckling och ett tillhörande tydligt ledarskap. Å den andra sidan innebär stringensen i texten att alternativa tankesätt och perspektiv inte kommer till uttryck. Vissa innovationer och företagare/organisationer med idéer utanför den prioriterade ramen har därför sannolikt svårt att utvecklas i regionen och få stöd i utvecklingen av sin produkt eller tjänst. Man kan utgå från att oliktänkande och alternativ funnits med under framtagandet av programmet. Presentationen av 13 Se fotnot 8 14 Ett regionalt utvecklingsprogram (RUP) utgör en samlad strategi för ett eller flera läns regionala tillväxtarbete. RUP binder samman planeringsprocesser som har betydelse för en hållbar regional utveckling och underlättar samverkan mellan länen. (www.sweden.gov.se) 15 Rosmari Eliasson skriver om olika rationaliteter i omsorgens skiftningar. Begreppet, vardagen, politiken, forskningen (1990) med hänvisning till Hildur Ve som ursprungligen definierade teknisk- begränsad rationalitet. 10

12 regionens utvecklingsarbete i Värmland växer och känner inga gränser andas, vilket alltså sannolikt varit avsikten, samstämmighet om en enda bästa väg att nå utveckling i regionen. Frågan bör dock ställas, vilka konsekvenser ett sådant förfarande får för jämställdheten, kvinnor och män samt den regionala utvecklingen. Jämställdhet och genuskunskap rör attityder, normer och värderingar. Det blir därför meningsfullt att se hur dessa hanteras i RUP. Värdegrundsfrågor och uttryck för konkret vardagsliv står det sparsamt om. Jämställdhet och integration inryms i strategin Öka nyttan av mångfalden som är en del i den sociala dimensionen en av den hållbara tillväxtens tre dimensioner (sid 56). Jämställdhet får här en tämligen undanskymd placering i det regionala tillväxtprogrammet. I övriga skrivningar med anknytning till jämställdhet och mångfald är formuleringarna vida och oprecisa. Skrivningen ta tillvara både kvinnors och mäns kompetens och aktivt involvera nya värmlänningar (sid 20) är exempel på sådana övergripande formuleringar. Som läsare får man inte några argument eller motiv för varför jämställdhet och mångfald skulle vara viktiga för tillväxten och den regionala utvecklingen oavsett inriktningen på den. Barn och familj kan ses som indikatorer på ett konkret vardagsliv och en verklighet som många i Värmland delar. Ett mått på hur angeläget området är i en text är att se hur ofta orden i fråga förekommer. Ordet barn finns nämnt två gånger (sid 10 och 46) 16 och ordet familjeliv en gång (sid 57). Visionen inför 2020 beskrivs som en önskvärd bild av framtiden och ska lägga grunden för vilket samhälle vi vill utveckla. Med den ambitionen kan det vara rimligt att undra varför frågor om vardagsliv, barn och familj ges ett sådant marginellt utrymme i programmet? En effekt av RUP-ens tydlighet i prioriteringar och strategiska insatsområden är dels att dessa institutionaliseras i regler, normer och kultur och dels att alternativa synsätt på utvecklingen har svårt att få fäste i verksamheten. I det perspektivet finns en risk att jämställdhet och andra värdegrundsfrågor hanteras mer av plikt, relativt ytligt och utan egentliga ambitioner. 16 Ena gången som barn och andra som barnfetma. 11

13 REDOVISNING AV INVENTERINGEN Nedan redovisas inventeringsarbetet steg för steg. De styrprocesser som valts ut att studeras är beslut i regionstyrelsen, gruppsammansättningar och statistikinsamling 17 samt handläggningen av projektansökningar. Målet är att inventera hur genomperspektivet uppmärksammas i dessa. Av de tre delarna i inventeringen är handläggning av projektprocessen den ojämförligt största i alla avseenden, t ex vad gäller insamlat material, analysarbete, berörd personal, möjlig påverkan på verksamheten etc. I det följande beskrivs varje del av inventeringen för sig med rubrikerna Material, Metod och Resultat. Slutsatser och diskussion utgör ett eget kapitel som följer direkt efter redovisningen av inventeringen. Beslut i Regionstyrelsen Material Protokollet från regionstyrelsens möte som ägde rum på Molkoms folkhögskola i Molkom den 20 maj 2009 mellan kl och inklusive tillhörande beslutsunderlag har studerats och analyserats ur ett jämställdhets- och genusperspektiv. Inför inventeringen kopierades dokumenten av enheten för administration och ekonomi på Region Värmland. Metod Protokoll och beslutsunderlag har analyserats med hjälp av ett antal frågor där inspiration bl a hämtats från Sveriges kommuner och landstings skrifter 18 och från databasen Jämställd.nu (www.jamstall.nu) 19. Frågan om ärendenas eventuella genusrelevans var central för analysen. För att få svar på det har följande frågor ställts: Berör förslaget både män och kvinnor? Kommer det att påverka det dagliga livet för något eller båda könen? Finns det skillnader mellan kvinnor och män på detta politik- eller verksamhetsområde i något avseende, t ex rättigheter, resurser, delaktighet, genusrelaterade värden och normer? 17 Ursprungligen var tanken att studera dokument med uppdrag om statistikrapportering från våren Detta visade sig svårt att genomföra i praktiken, då bl a samtliga ärenden skulle gås igenom för att identifiera eventuella statistikuppdrag. Årliga redovisningar med statistik görs rutinmässigt och de flesta övriga uppdrag lämnas muntligen till utredare och strateger. Efter samråd med projektledningen beslutas att i denna del av inventeringen fokusera sökandet på statistik som ännu inte är könsuppdelad. 18 Bl a Aktivt jämställdhetsarbete som beskriver jämtegrering (förkortning av ordet jämställdhetsintegrering) som metod utgiven år 2002 av dåvarande Svenska kommunförbundet. 19 Bl a finns under rubriken Verktygslåda verktyget Könskonsekvensanalys som särskilt fokuserar konsekvensanalyser av politiska beslut. 12

14 Om ett ärende visat sig ha genusrelevans granskas underlag och beslut för att se om kön/genus har uppmärksammats och i så fall på vilket sätt? Resultat Vid styrelsen för Region Värmlands majsammanträde 2009 var tio (10) män och tre (3) kvinnor beslutande som ledamöter och tjänstgörande ersättare. 20 Sex tjänstemän, varav fyra (4) män och två (2) kvinnor närvarade under hela mötet och fyra (4), alla män, närvarade under behandlingen av specifika ärenden. Männens närvaro dominerar med andra ord sammanträdesrummet 14 män och 5 kvinnor. Efter en genomgång av vilka beslutsärenden 21 som behandlades på sammanträdet, bedöms endast två sakna genusrelevans. Dessa är Fastställande av medlemmarnas avgift till Region Värmland för 2010 och information om Ett klimatneutralt Värmland. 22 Övriga tolv (12) beslut bedöms ha genusrelevans. Vart och ett av dessa tolv ärenden, argument för deras respektive genusrelevans och om hänsyn tagits till detta eller inte redovisas nedan: Beslut att bevilja medel till Region Värmland för projekt Varumärket Värmland. Målet med projektet Varumärket Värmland är att Värmland nämns bland de främsta när det gäller regioner att verka i, att samarbeta med och slutligen flytta till eller stanna i. I underlaget till beslutet står att marknadsföringsinsatserna som sker i projektet Varumärket Värmland är ett strategiskt verktyg för att attrahera kompetent arbetskraft och företagsetableringar till Värmland. Ärendet berör både kvinnor och män i meningen att de ska attraheras som arbetskraft och företagare. Ingen uppmärksamhet ges genusperspektivet i underlag eller beslut. Tilläggsbeslut om att bevilja extra marknadsföringsmedel till Rottneros Park Trädgård AB för projekt Marknadsföring/Förnyelse Rottneros Park etapp 2-3. Ännu ett beslut som gäller marknadsföring. Här är målet att öka antalet besökare och dessa är både kvinnor 20 Tre (3) ej tjänstgörande ersättare, två (2) män och en (1) kvinna var också närvarande på mötet. 21 Förutom beslutsärenden handlades även godkännande av dagordning, redovisning av arbetsutskottets beslut, delegeringsbeslut, tilläggsbeslut till tidigare delegering samt fastställande av årsredovisningar. Dessa ärenden rör i hög grad ekonomiska frågor och har därmed en genusrelevans. Samtidigt är besluten fattade på en annan nivå än i Regionstyrelsen, vilket motiverar att de utesluts från analysen. 22 Frågan om medlemsavgift betraktas som en följdfråga till många andra mer genusrelevanta beslut som handlar om medlemskap, budgetfrågor etc. Beslutet om klimatprojektets start, finansiering och innehåll bedöms som genusrelevanta. Dessa beslut är redan fattade varför informationen om projektet väljs bort från den fortsatta analysen. För att läsa mer om miljöfrågorna ur ett könsperspektiv hänvisas till Kajsa Lindqvists bok Har klimatet ett kön?

15 och män, flickor och pojkar. Inte heller här synliggörs att besökarna har kön och att detta faktum skulle tillåtas påverka marknadsföring etc. Policydokument (för Jämställdhet, Arbetsmiljö, Mångfald och Rehabilitering.) Beslutet rör en revidering av tidigare upprättade policydokument med anledning av huvudmannaskapsförändringen för folkhögskolorna och verksamheten vid Värmlands Turistråd. Policyfrågor handlar om normer och tänkesätt i institutionen och har därmed en självklar genusrelevans. Jämställdhetspolicyn är tydlig och klar när det gäller både mål och strategi för jämställdhetsarbetet. Övriga policydokument har också genusrelevans. Kön/genus hade kunnat problematiseras i relation till arbetsmiljöfrågor, mångfald (t ex etnicitet, ålder etc.), vilket alltså inte görs. 23 Revisionsrapport avseende granskning av årsredovisningen 2008/ Revisionsberättelse för år Som framgår av Revisorernas redogörelse för år 2008 skall enligt Kommunallagen (KL) det i delårsrapporten finnas en beskrivning av hur de uppsatta verksamhetsmålen uppfyllts. Revisorerna ska bedöma om resultatet är förenligt med både verksamhetsmål och finansiella mål. Med något undantag saknas verksamhetsmål vilket också revisorerna noterar i sin redogörelse som en brist. Region Värmlands verksamhetsmål och de ekonomiska målen ska ta hänsyn till alla individer som bor och verkar i regionen oavsett kön, etnicitet etc. Därmed har ärendet genusrelevans och revisionen borde optimalt även granska verksamhetsmålen ur ett genusperspektiv. Ingen uppmärksamhet har givits jämställdhet och genus. Information om region- och landstingsdirektörernas uppdrag i regionfrågan. Regiondirektören redovisade muntligen sitt och landstingsdirektörens uppdrag att ta fram underlag för kontakter och förhandlingar med Västra Götaland. Som underlag förelåg rapporten VÄRMLAND OCH VÄSTRA GÖTALAND Tillsammans i en ny västsvensk regionkommun? Version 13 maj Regionfrågan har relevans för både kvinnor och män som ska bo och verka i området. Inte minst har frågan om vilka kontakter som anses betydelsefulla och ramarna för kommande förhandlingar med Västra Götaland betydelse för den framtida eventuella storregionens prioriteringar och synsätt. I rapporten från 13 maj saknas jämställdhet och genusfrågor, trots att följande frågor identifierats som viktiga, där samtliga på olika sätt belysts av forskare som genusrelevanta. Hälso- och sjukvård inklusive folkhälsa 24 ; Regional utveckling och näringsliv inklusive turism, kluster/innovativa miljöer, utbildning, miljö och internationella frågor 25 ; Infrastruktur 26 ; Kollektivtrafik; Kultur och Fritid 27 ; Ekonomi 28, 23 Att problematisera kön och andra maktstrukturella förhållanden i relation till varandra ger en mer realistisk och samtidigt mer komplex bild av kön som kategori. Perspektivet kallas intersektionellt. 24 T ex SKL:s kunskapsöversikt (O)jämställdhet i hälsa och vård från Gunilla Furst Hörte 2009, Lena Gonäs m fl 2009, Gunnel Forsberg & Gerd Lindgren 2010, m fl 26 T ex Sune Berger 2003, m fl 27 T ex Agneta Stark & Roberg Hamrén 2000 m fl 14

16 utdebitering, inomregional harmonisering, gränssnitt; Politisk organisation och administrativa funktioner 29. Vid en genomgång av rapporten behandlas befolkning, medborgare, företagare, organisationer etc. som könsneutrala, dvs. genusperspektivet belyses inte i ärendet. 30 Val av ledamöter till utredning om regionbildning Västra Götaland Värmland. Angående ärendets genusrelevans se ovan under Information om region- och landstingsdirektörernas uppdrag i regionfrågan. Regionstyrelsen beslutade utifrån partiernas inkomna namnförslag. Till ledamöter valdes sex (6) män, två (2) kvinnor och en plats vakant. Beslut om att samfinansiera nationella infrastrukturobjekt med medel ur Värmlands länsplan. Beslutet rör fördelning av 80 miljoner kr som medfinansiering till tre trafikprojekt. Region Värmland har ansvar för planeringen av trafikprojektet som finansieras med statliga medel. Infrastrukturfrågor är betydelsefulla för regionen och har genusrelevans 31. Det här aktuella beslutet har föregåtts av omfattande politiska diskussioner om vilka satsningar som ska prioriteras. Möjligen är genusrelevansen tveksam vid detta slutliga beslut. Dock finns skillnader i kvinnors och mäns preferenser och utnyttjande av olika kommunikationsmedel, vilket skulle motivera att kön/genus ses som en faktor att hantera i ärenden inom området. Inget tyder på att så varit fallet. Västanå Teater. Regionstyrelsen blev informerad om Nya Västanå Teaters framtidsplaner och finansiering. Två män skötte informationen. En verksamhets framtid påverkar båda könen och när det gäller det här specifika ärendet påverkas kvinnor och män avseende vilka arbetstillfällen som erbjuds och delaktighet och medverkan i verksamheten. Kvinnor och män utgör vidare publiken och ska attraheras av framtida uppsättningar. Om genusperspektivet funnits med vid informationen känner vi inte till, då ärendet inte följts av något skriftligt underlag. Folkhögskolorna. Regionstyrelsen får en muntlig lägesrapport om Region Värmlands folkhögskolor. Verksamheten vid skolorna har genusrelevans ur flera aspekter. Dels avseende deltagare och dels utifrån vilka kurser/utbildningar som erbjuds och innehållet i dessa. På samma sätt som gäller Västanå Teater kan ingen bedömning göras om genus uppmärksammats eller inte i informationen då informationen endast gjordes muntligt. Gammelkroppa Skogsskola. Informationen gäller framtidsutsikterna för Gammelkroppa Skogsskola som länge dragits med ekonomiska svårigheter. En högskola är en 28 T ex Anita Nyberg 2010, Åsa Löfström T ex Lena Wägnerud (2007) Christina Bergqvist m fl (2009) 30 Sedan dess har utredningen lagt fram förutsättningar och konsekvenser av en ny regionbildning och i oktober 2010 presenterades rapporten Analys av jämställdhetsperspektivet i en ny gemensam region. 31 Särskilt om man till kommunikationer och den fysiska infrastrukturen lägger den sociala infrastrukturen med omsorg och service. 15

17 verksamhet som ska vara öppen för båda könen inte bara formellt utan också reellt. För att den faktiskt ska attrahera och fungera för båda könen kan innehåll och pedagogik, normer, jargonger, symboler etc. studeras ur ett genusperspektiv. En genusanalys fyller alltid en funktion inför verksamheters framtida utsikter. I det skriftliga underlaget Framtiden för Gammelkroppas Skogsskola är jämställdhet och genusperspektiv inte omnämnda. Redovisning av regionala utvecklingsmedel. Underlaget är en redovisning av beslut, utbetalningar av regionala och statliga utvecklingsmedel i siffror. I det skriftliga underlaget redovisas de regionala och statliga utvecklingsmedlen utifrån insatsområde enligt RUP. Kön som variabel finns inte med. 16

18 Gruppsammansättningar och könsuppdelad statistik Material Gruppsammansättningar I ansökan står att inventeringen av hur genusperspektivet uppmärksammas i system och processer ska innehålla en genomgång av könsfördelningen i av regionstyrelsen och regiondirektören sammansatta arbetsgrupper/kommittéer våren Val till politiskt sammansatta grupper sker i samband med ny mandatperiod. I inventeringen, som avser förhållandena 2009, kom därför grupper valda för perioden att studeras. En pärm med Val mandatperioden har kopierats av enheten för administration och ekonomi för inventeringsändamålet. Dessutom har en 3-sidig lista lämnats ut av avdelningen med rubriken Grupper tillsatta av regiondirektören. Könsuppdelad statistik Årsredovisningen för år 2009 som ger information i text och siffror om Region Värmlands insatser och verksamhetsaktiviteter samt personalstatistik är det dokument som är en del i inventeringen av den könsuppdelade statistiken. Metod Gruppsammansättningar Inledningsvis räknades representationen av kvinnor och män i alla de grupper som fanns i pärm och på lista. Efter genomgång av gruppernas sammansättningar har regiondirektören intervjuats om gruppernas olika uppgifter och tyngd i makthänseende samt om någon uppmärksamhet funnits kring respektive grupps könssammansättning. Vissa kompletterande frågor har besvarats av administrative chefen Jan Johansson, tillika en av projektledarna för jämställdhetsprojektet. Intervjun med Jan Johansson gjordes lite längre fram i analysarbetet och efter att grupperna kategoriserats efter vilken makt gruppen antas ha att påverka utvecklingen. Könsuppdelad statistik Intervjuer har genomförts med chefen för avdelningen för administration och ekonomi Jan Johansson, ekonomichefen Bertil Rehnholm samt projektsamordnaren för styrningsoch kvalitetsarbetet Elisabeth Ernholm. Vissa frågor som rör statistik för olika verksamheter har även ställts till annan personal. Resultat Tjänstemannagruppers sammansättning På listan över grupper tillsatta av regiondirektören nämns totalt tolv (12) grupper vid namn och med angivna deltagare. Av dessa har sju (7) identifierats som grupper med makt att påverka resursfördelning, prioriteringar och utvecklingsriktningar etc. Dessa villkor får i sin tur effekter för genussystemets bevarande eller förändring nu och i en 17

19 framtid. 32 Dessa är: Ledningsgruppen; Planeringsgrupp kommunchefer/ landstingsdirektör; Rektorsgrupp; Jämställdhet och mångfaldsgrupp; Länsstyrelsens ledning/region Värmland; Gruppen för Utredning om en eventuell ny västsvensk region; samt Kommuncheferna och Landstingsdirektör. De grupper som har identifierats ha makt att påverka regionens framtid kallas i fortsättningen Grupper med makt att förändra. Övriga fem (5) grupper har uppgifter som rör mer av den vardagliga handläggningen. Det gäller följande grupper: Stiftelsen Dalslands kanal; Ärendehanteringsgrupp; Tillsyn av regional projektverksamhet; Utvecklingsstab; och Varselsamordningsuppdrag. För dessa grupper handlar det om förvaltande, samordnande och informerande uppgifter. I fortsättningen kallas de Grupper med förvaltningsansvar. Representationen av kvinnor och män i de båda kategorierna av grupper ser ut enligt nedanstående tabell. Grupper med Grupper med makt att förändra förvaltningsansvar Jämställd Kvinnodominans 34-3 Mansdominans procent män 1 1 Av tabellen kan utläsas att två av grupperna med makt att förändra är jämställda. Dessa är Ledningsgruppen och Jämställdhets- och mångfaldsgruppen. I fyra av grupperna dominerar män och i en grupp saknas kvinnorepresentation helt. Kvinnor dominerar å andra sidan i tre av de fem grupperna med förvaltningsansvar. I en av dessa grupper är könsfördelningen jämställd och det är i gruppen med tillsyn av regional projektverksamhet. I gruppen med namnet Stiftelsens Dalslands kanal deltar två män och ingen kvinna. Förutsättningarna att ta hänsyn till kön varierar för olika grupper, så låt oss se närmare på de grupper som har makt att förändra. Ledningsgruppen har en jämställd representation. Enligt regiondirektören har det också varit en ambition att efter 32 Samråd om gruppernas dignitet har skett med regiondirektören Christer Svahn samt med administrative chefen Jan Johansson, var och en för sig. Se föregående sida. 33 En grupp anses vara jämställd om varje kön är representerat till minst 40 procent. 34 Mer än 40 procent kvinnor ger en kvinnodominerad grupp och motsvarande för män. 18

20 kompetensprövning välja kvinnor till lediga ledningsfunktioner, även om den ambitionen inte synliggjorts i annonseringen till tjänsterna. Ledningsuppdraget i sig medför en plats i ledningsgruppen som för närvarande består av fyra (4) män och tre (3) kvinnor. Gruppen Kommunchefer och landstingsdirektör har 20 medlemmar varav 17 är män. Gruppen är med andra ord mycket mansdominerad. Uppdraget i respektive kommun och i landstinget för också med sig en plats i den här gruppen. Att nå positionen som högsta chef i en kommun respektive landsting görs i de flesta fall först längre fram i yrkeslivskarriären. Förutom att män alltså dominerar i gruppen är också medelåldern hög. I gruppen förankras allt som rör Region Värmlands uppdrag för tillväxt och regional utveckling. Det finns en vilja att tydliggöra gruppens uppdrag och för det ändamålet tillsattes den grupp som kallas Planeringsgrupp kommunchefer/landstingsdirektör. De ska planera för arbetet i den stora medlemsgruppen genom att ta fram idéer om gruppens arbete och genom att identifiera nätverk som ska ha tillträde till gruppen. Planeringsgruppen består av sex män. Enligt regiondirektören tas ofta hänsyn till representation av både stora och små kommuner i motsvarande arbetsgrupper, vilket verkar vara fallet i den här gruppsammansättningen. Både den stora medlemsgruppen och den mindre planeringsgruppen har omfattande makt när det gäller regionens och dess medborgares framtid. Rektorsgruppen består av regiondirektören 35 och de fyra rektorerna på länets folkhögskolor. Grupper består då av fyra (4)män och en (1) kvinna. Enligt regiondirektören har underrepresenterat kön funnits med som en faktor i samtalen vid gjorda nyrekryteringar men det har inte lett till någon förändring. 36 Jämställdhet och mångfald är den andra jämställda gruppen med fyra (4) kvinnor och fyra (4) män som medlemmar. Den administrativa chefen (tillika en av två projektledare för detta jämställdhetsprojekt) uppger att medlemmarna i gruppen handplockats utifrån olika verksamheter och intresse. Av männen i gruppen har tre (3) av fyra (4) chefspositioner. Det kan tolkas som att ledningen anser att frågan har hög prioritet och har sett värdet av att ledningen driver jämställdhetsutvecklingen. Å andra sidan uppstår en formell hierarkisk ordning i gruppen som istället kan förstärka genusordningen. 37 Gruppen som kallas Länsstyrelsens ledning/region Värmland består av två (2) kvinnor och sex (6) män från Länsstyrelsens och Region Värmlands högsta ledning (regiondirektör, bitr. regiondirektör, länsråd, verksamhetschef och utvecklingsstrateg) 35 Enhetschefen Birgitta Nilsson (ingår i ledningsgruppen) har ledaransvar för bl a folkhögskolorna. I samband med hennes föräldraledighet fördelades hennes arbetsuppgifter på övriga i ledningsgruppen. Regiondirektören har ansvaret att leda folkhögskolorna och är därför en i den s.k. Rektorsgruppen. 36 Ambitionen har inte skrivits ut i rekryteringsannonser. 37 I boken Den dolda hierarkin av Ulla Ressner (1985) behandlas mäns dubbla överordning och kvinnors dubbla underordning när hänsyn tas både till position i organisationen och kön. 19

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län Intern strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen i Norrbottens län Titel: Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Version 2007 Dnr 8003914-04 Inledning Arbetet med Handlingsplan för jämställdhetsintegrering kommer att innebära att Länsstyrelsen Östergötland står

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01 Jämställdhets och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 20112013 Ver. 20101201 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VARFÖR ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING?... 3 1.1.1 Hur arbeta med Jämställdhet/likabehandling...

Läs mer

Regionstyrelsen. Bildande av förening för sydsvensk region (RF) Regionstyrelsen

Regionstyrelsen. Bildande av förening för sydsvensk region (RF) Regionstyrelsen Regionstyrelsen BESLUTSFÖRSLAG Datum 2012-09-13 Dnr 1101007 1 (6) Regionstyrelsen Bildande av förening för sydsvensk region (RF) Ordförandens förslag 1. Regionfullmäktige godkänner det förslag till process

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips! Denna litteraturlista finns även tillgänglig i pdf-format på Sjukhusbiblioteken i Värmlands webbplats: www.liv.se/sjukhusbibliotek under rubriken Lästips i vänstermenyn. Välkommen till Sjukhusbiblioteken

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Shalamov/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 1 Inledning Revisorernas verksamhet regleras i lag och i det av kommunfullmäktige beslutade reglementet för kommunrevisionen.

Läs mer

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län 2014-08-28 Region Jönköpings län Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ansvar för hälso- och sjukvård och för regional utveckling

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen

Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen Antaget av regionfullmäktige 19 oktober 2010, 159 Ändringar enligt RF 177/10 har införts. Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen Regionstyrelsens organisation och övergripande uppgifter

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 Jämställdhetsplan för anställda 2008-2009 Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 1(4) 2008-12-22 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för anställda 2008-2009 INLEDNING Högskolan i Gävle ser jämställdhet

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 jämställdhet ett eget politikområde, då under Olof Palme 1994 tydligt (feministiskt) maktperspektiv

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv. Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet

Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv. Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet Vad är jämställdhet? Minst 40 % av vardera könet skall finnas på en viss position.

Läs mer

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Slutrapport från kartläggning av kvinnors och mäns representation i de kommunala

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2012-05-31 och uppdaterade och kompletterad 2013-10-03 med en särskild arbetsordning för lekmannarevisorerna. 1 Inledning Revisorernas

Läs mer

PeaceWorks Swedens stadgar

PeaceWorks Swedens stadgar PeaceWorks Swedens stadgar Stadgarna antagna 1974 10-19, senast ändrade 1998-03-21, 2004-02-22, 2005-03-19, 2005-08-27 och 2007-03-18, 2008-09-14, 2009-08-30, 2010-08-22, 2011-08-28, 2012-09-01, 2014-08-30,

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 Hofors kommun fastställd av, KF 61/2013-06-10 Jämställdhetsplanen gäller från och med 2013-08-31 Revideras 2016-08-31 0 Inledning Enligt 13 i diskrimineringslagen

Läs mer

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Projektets utgångspunkt och målsättningar Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Effektivare och tydligare

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Jämställdhetsplan. Jämställdhetsplan för Vilhelmina kommun 2013-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-14

Jämställdhetsplan. Jämställdhetsplan för Vilhelmina kommun 2013-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-14 Jämställdhetsplan Jämställdhetsplan för Vilhelmina kommun 2013-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-14 1 Innehållsförteckning 1. Inledning sid 1 2. Vilhelmina kommuns utgångspunkter för jämställdhetsarbete

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt

Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt Datum Dnr 2013-01-29 12-035 Näringsdepartementet Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt Ett nytt regionalt arbetssätt Regionförbundets Sörmland har från årsskiftet ett nytt regionalt utvecklingsprogram,

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt 1(6) Dnr 2007-00467 Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt Socialfondsprojekt ska enligt det operativa programmet 1 jämställdhetsintegreras. Denna vägledning har tagits fram som ett stöd

Läs mer

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB 1 BESLUT 2015-04-24 Dnr SU 1.2.1-3150-14 Universitetsstyrelsen Agneta Stenborg Universitetsjurist Ledningskansliet Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB Dessa anvisningar syftar till att

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2012-11-19 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Risk och väsentlighetsanalys

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Syftet med jämställdhetsarbetet har varit att öka kunskaperna hos medarbetarna inom området jämställdhet. Detta för att medarbetarna

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

Trelleborgs kommuns jämställdhetspolicy. Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete

Trelleborgs kommuns jämställdhetspolicy. Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete Jämställdhetsplan Antagen 2014-xx-xx Framtagen av Vendela Muhrén, Annika Ekberg och Magnus Dahlberg, Kommunledningsförvaltningen Revideras vart tredje år Innehåll 2 (12) Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete...

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av förutsättningarna för ledarskap i kommunens verksamheter. Revisionsrapport. KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10

Söderhamns kommun. Granskning av förutsättningarna för ledarskap i kommunens verksamheter. Revisionsrapport. KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10 Granskning av förutsättningarna för ledarskap i KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Projektets syfte 3 2.3 Metod och genomförande 3 2.4 Bemanning

Läs mer

Jämställdhetsplan 2013-2015

Jämställdhetsplan 2013-2015 Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista Idrotts- och föreningsförvaltningen, augusti 2013 Kontaktperson: Carola Helltén, verksamhetsutvecklare, Förening Telefon:

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014 Mångfalds- och likabehandlingsplan En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns Mångfalds- och likabehandlingsplan Polisen ska vara en arbetsplats för alla där olikheter och olika bakgrund är

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken. Räddningstjänsten

Jämställd medborgarservice i praktiken. Räddningstjänsten Jämställd medborgarservice i praktiken Räddningstjänsten Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp

Läs mer

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Tjänsteskrivelse 2015-03-25 Regionledningskontoret Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Förslag till beslut Samhällsentreprenörskap

Läs mer

FASTÄLLDA AV FÖRBUNDSSTÄMMAN

FASTÄLLDA AV FÖRBUNDSSTÄMMAN Stadgar FASTÄLLDA AV FÖRBUNDSSTÄMMAN 2009 Faställda av Sensus studieförbund förbundsstämman 2009 Gäller från och med 28 maj 2009 Stadgar Sensus studieförbund...5 Region inom Sensus studieförbund...11 Stadgar

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Likabehandlingsplan för Åklagarmyndigheten 2012-2014 ÅM-A 2012-0296 Reviderad 2012-04-23

Likabehandlingsplan för Åklagarmyndigheten 2012-2014 ÅM-A 2012-0296 Reviderad 2012-04-23 Likabehandlingsplan för Åklagarmyndigheten 2012-2014 ÅM-A 2012-0296 Reviderad 2012-04-23 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 ORGANISATION... 3 3 DEFINITIONER... 3 3.1 Definition av mångfald... 3 3.2

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 Sid 1(6) JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 För allas lika värde, rättigheter och möjligheter i jobbet Sid 2(6) 1 Inledning och bakgrund Jämställdhets-

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Protokoll från samordningsgruppens möte den 1 april 2004 i Västerås

Protokoll från samordningsgruppens möte den 1 april 2004 i Västerås Protokoll från samordningsgruppens möte den 1 april 2004 i Västerås Närvarande: Anna-Lena Sörenson, Östergötland, ordf Agneta Jansson, Västra Götaland Ann Lindman, Gävleborg Cecilia Carpelan, Stockholm

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

OPOPONAX Fredrik Bondestam fredrik@bondestam.se SFK, 150827. Leda och styra jämt. Din guide till utplånande av orättvisor

OPOPONAX Fredrik Bondestam fredrik@bondestam.se SFK, 150827. Leda och styra jämt. Din guide till utplånande av orättvisor Fredrik Bondestam fredrik@bondestam.se SFK, 150827 Leda och styra jämt Din guide till utplånande av orättvisor Några utgångspunkter Forskningssamordnare, Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Plats och tid Kommunhuset den 12 juni 2015 kl. 08.00 10.00 Beslutande Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Lars Hollner (S) Ann Petersson

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Stor blandning - lika behandling Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Inledning Den här strategin borde inte behövas. En strategi för att säkerställa det självklara att alla som är involverade

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Det lönar sig. Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt. Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011.

Det lönar sig. Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt. Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011. Det lönar sig Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011 Christina Franzén www.ledarskapsakademi.se Vision vår handlingskraft i nutid

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 25 2013-06-10 Miljö- och byggnämndens prioriterade mål För mandatperioden 2011 2014 BJURHOLMS KOMMUN 2011 2014 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Beskrivning av arbetsgång...

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion Jämställdhets och mångfaldsplan 2011 2013 Kortversion 2(8) Övergripande mål är att alla medarbetare ska ha kunskap om Staffanstorps kommuns arbete med jämställdhet och mångfald samt att detta arbete ska

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret sid 1 (7) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlanderg 8 www.karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax:

Läs mer

Regionstyrelsen 2010-05-07

Regionstyrelsen 2010-05-07 2010-05-07 kl 10.00 14.00, Förvaltningshuset, Ljusdal Per-Olof Svensson, ordförande Ann-Margret Knapp, 2:e v ordförande Carina Blank Sven-Åke Thoresen Marit Holmstrand Peter Kärnström Evy Degerman Stig

Läs mer

Jämställdhetspolicy på lika villkor

Jämställdhetspolicy på lika villkor Jäms spo t e h d l täl på lika villkor licy PÅ LIKA VILLKOR Jämställdhetspolicy INNEHÅLLSförteckning Strategisk arbetsgivarpolitik Varför Jämställdhetspolicy? Bakgrund Innehållet i arbetet med jämställdhet

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Stockholms läns landsting

Jämställdhetspolicy för Stockholms läns landsting Jämställdhetspolicy för Stockholms läns landsting Förord 3 Inledning 4 SLL:s verksamhet gentemot länets invånare 7 SLL som arbetsgivare 9 Strategier 10 Anvisningar för införande av SLL:s jämställdhetspolicy

Läs mer