Annons Hela denna tematidning är en annons från ALMI Företagspartner, Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons

Transkript

1 Annons Hela denna tematidning är en annons från ALMI Företagspartner, Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons #3 Puma tar vara på vårdpersonalens idéer SIDAN 12 Uppfinnare berättar SIDAN 6 Det viktiga är att komma med idéerna! CARL MELANDER, 10 ÅR SIDAN 4 Sverige ett innovationsland i världsklass? SIDAN 15 Medföljer som bilaga i Dagens Industri september 2008 Vi hjälper ditt patent till världen. Medföljer som bilaga i Dagens Industri oktober 2007

2 Annons Hela denna bilaga är en annons från ALMI Företagspartner, Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons SIDAN 12 SIDAN 6 CARL MELANDER, 10 ÅR SIDAN 4 Medföljer som bilaga i Dagens Industri oktober 2007 SIDAN 15 2 Annons Hela denna tematidning är en annons från ALMI Företagspartner, Svenska Uppfi nnareföreningen och Provisa Information Annons #3 Puma tar vara på vårdpersonalens idéer Uppfinnare berättar Nya idéer skapar tillväxt Det viktiga är att komma med idéerna! Vi hjälper ditt patent till världen. Sverige ett innovationsland i världsklass? WANJA BELLANDER GÖRAN LUNDWALL EU-kommissionen har i Innovation Scoreboard 2008 påtalat bristen på kapital för utveckling i tidiga skeden i Sverige. En effektiv struktur för att tillhandahålla riskkapital är av grundläggande betydelse för ett lands förmåga att skapa tillväxt. Både i tider när det är god tillgång på riskkapital och i tider med sämre tillgång har projekt i de allra tidigaste skedena svårt att attrahera riskvilligt kapital. Här finns en viktig funktion för staten att komplettera marknaden med tidig såddfinansiering. Ökade satsningar på forskning och utveckling är naturligtvis bra. Men långt ifrån alla affärsidéer och projekt kommer från universitetsmiljöer. Svenska Uppfi nnareföreningen och ALMI Företagspartner har ett nära samarbete och strävar efter samma mål. Att fl er idéer ska kunna kommersialiseras framgångsrikt. Vi ser flera möjligheter att öka den tidiga såddfinansieringen. Komplettera och öka det offentliga stödet för utveckling av nya idéer. Skatteavdrag för personer som investerar i andras nystartade företag enligt den brittiska modellen Enterprise Investment Scheme, EIS. Privata riskkapitalister får, som komplement till den egna insatsen, låna pengar från staten på fördelaktiga villkor enligt den amerikanska modellen Small Business Investment Corporations, SBIC. En ökad tillgång på såddfinansiering ger fler idéer möjlighet att utvecklas. Idéer som utvecklas och förverkligas leder till nya produkter och tjänster. Idéer som kommersialiseras leder till nya företag. Sveriges konkurrenskraft är beroende av att nya idéer får möjlighet att utvecklas. Vi hoppas med denna tredje utgåva av Idé och Innovation kunna inspirera fl er att förverkliga sin idé. Wanja Bellander VD Svenska Uppfi nnareföreningen Göran Lundwall Koncernchef ALMI Företagspartner Producerad av Strandvägen 19, Stockholm Tel Ett samarbete med ALMI Företagspartner och Svenska Uppfi nnareföreningen nnare.se Projektledare David Axelsson Redaktionell projektledare Heidi Stenström Formgivning Karin Jansson Primaform Produktion Omslagsfoto Inger Bladh Repro Primaform Produktion Tryck BOLD/DNEX Tryckeri AB, Akalla V-TAB Aröd AB, Göteborg MittMedia Print, Örnsköldsvik Har du tips eller synpunkter? skriv till synpunkter@provisa.se Med ett varumärkesskydd kommer du längre. Skydda dina idéer

3

4 4 Annons Hela denna tematidning är en annons från ALMI Företagspartner, Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons»Jag kan ju inte uppfinna komplicerade saker som en kamera eller en tv, men det spelar inte så stor roll det viktigaste är att komma med idéerna«reserverade pengar Nu har det blivit enklare för kvinnor att finansiera bra idéer. Almi har avsatt tio miljoner kronor per år under tre år som reserveras enbart för innovativa kvinnor. Programmet ger fler kvinnor möjlighet att finansiera innovationsprojekt. Det gäller idéer om nya produkter och tjänster och täcker alla branscher. Programmet förväntades stödja 100 nya innovationsprojekt per år, och startade under sommaren Efter 12 månader kan summeras att efterfrågan var minst lika stor som Almi förväntade och totalt 130 projekt beviljades inansiering till ett totalt belopp av 10,9 miljoner kronor. Den bransch som varit mest representerad är vård och omsorg. Det är regeringens satsning på kvinnors företagande som gör programmet möjligt. Den förstärkta innovationsinansieringen är en del av ett omfattande program för att främja kvinnors företagande. Målet är att öka kvinnors företagande genom att ha en högre andel kvinnor bland kunderna än genomsnittet. Information och särskilda program för kvinnor ska möjliggöra att målet uppnås. Almis innovationsrådgivare är specialiserade på att hantera idéer på ett tidigt stadium. Utöver inansiering ges rådgivning. Programmet är högt prioriterad inom samtliga Almi-bolag och aktiviteter pågår för att öka antalet innovationsprojekt som ägs av kvinnor. Några Almi-bolag har inlett samarbete med kvinnligt resurscentra i länen för att öka innovationerna bland kvinnor. Almi kan se ett större inlöde av idéer från kvinnor, inte minst från yngre kvinnor. Innovationsprojekt har en lång ledtid och arbetet att öka antalet innovationer måste ses långsiktigt. Mer info inns på Carl Melander, 10 år, uppfinnare. Titeln har han faktiskt papper på. Förra året fick Carl ett specialpris av juryn för Stockholm stads uppfinnarstipendier för sin hajspanare. TEXT: LARS MALMSTRÖM FOTO: INGER BLADH Spana in hajarna Hajar är fascinerande djur, det tycker de lesta pojkar i nio tioårsåldern. Carl Melander är en av dem. Men hur ska man kunna studera djuren utan att bli uppäten och helst också utan att bli blöt? Jo, en hajhiss i glas var Carl Melanders lösning. Jag experimenterade i köket med att trycka ner upp- och nervända dricksglas i vattnet i diskhon, berättar han. Luften stannar kvar i glaset och man ser tydligt ut i vattnet på ett sätt som man inte gör genom vattenytan. Carl ritade sin hiss och förklarade funktionerna. Mamma Anneli Melander tyckte det var en bra idé, värd att uppmuntras, så hon skickade in uppinningen till juryn för Stockholm stads uppinnarestipendier. Vi hörde inget på ett halvår, men en dag ringde en entusiastisk dam från Stockholm stad, berättar Anneli Melander. Flera uppfinningar I slutet på november förra året ick han ta emot ett specialpris, en bok, ur stadsborgarrådet Mikael Söderlunds händer vid en ceremoni i Stockholms stadshus. Ett års medlemskap i Svenska Uppfinnareföreningen ingick också i priset. Hajhissen är nu inte Carl Melanders första uppinning och förmodligen inte den sista heller. Tidigare har han konstruerat Kalaskul, en pumpbehållare med lera pipar runt om som gör att det går snabbare att hälla upp saft i glasen på barnkalasen. En mer storstilad plan är att inhägna nordpolen med en barriär av järn. Då skulle det inte göra något om isen smälte, säger han. Bota soffpotatisar Efter att ha varit i USA med familjen och sett alla överviktiga människor kom han på en bot mot sofpotatisar. För att titta på tv måste man sätta sig på en träningscykel som driver en generator som i sin tur ger tv:n ström. Slutar man trampa slocknar skärmen, förklarar han. Genialt! Jag kan ju inte uppinna komplicerade saker som en kamera eller en tv, men det spelar inte så stor roll det viktigaste är att komma med idéerna, säger Carl. Och så vill jag bara uppinna nyttiga saker, inte vapen och sånt. Vad han ska bli när han blir stor? Uppinnare så klart! Eller möjligen snickare som pappa Jon. Jag tror det blir uppinnare, säger mamma Anneli. Hans lärare i skolan säger att ingen annan ställer så många och så svåra frågor som Carl. FAKTA CARL MELANDER Ålder 10 år Sysselsättning Skolelev 4:de klass på Studemaskolan, uppfinnare Familj Mamma Anneli, pappa Jon och bror Casper, 6 år och ett marsvin Fritidsintressen Köra motorcross, uppfinna saker Det stora föds ur det lilla Säg forskning och utveckling och de flesta tänker automatiskt på multinationella företag inom medicin eller teknologi. Det är också kring storföretagen som det mesta kretsar när storleken på statliga forskningsinvesteringar debatteras. I själva verket står vardagsutvecklingen hos lokala entreprenörer för en betydande del av företagsutvecklingen i Sverige. Det inns massor av småföretag med intressanta produkter som kan utvecklas vidare och på så sätt skapa tillväxt i hela landet, säger Per Lidström, ordförande för FöretagarFörbundet. Per Lidström, ordförande för FöretagarFörbundet. FöretagarFörbundet förespråkar riktade skatteavdrag för att stimulera tillväxt i småföretag med utvecklingsbara produkter. Samverkan med andra regionala aktörer, exempelvis högskolor, är någonting annat som förbundet tror mycket på, så länge företagets eget utvecklingsbehov är i fokus. Små företag bidrar också Man får inte glömma bort att göra insatser i beintlig verksamhet som kan öka tillväxten. Det är ofta väldigt kostnadsefektivt. Även små företag med tillväxtambitioner kan bidra till en stark framtid för näringslivet och samhället, säger Per Lidström. Ekvationen är enkel: Teknik- och marknadsutvecklingsinsatser skapar bättre konkurrenskraft och ger ökad möjlighet till långsiktig lönsamhet. Det ger i sin tur ler arbetstillfällen och bättre underlag för välfärd. Vi behöver såväl forskning som produkt- och marknadsutveckling. FöretagarFörbundet vill lyfta de små företagens betydelse och möjligheter, vilka oftast är mycket underskattade, avslutar Per Lidström.

5 Hela denna tematidning är en annons 5 Patent i rasande fart Thomas Randes, Managing Partner, IPQ Visionen och själva grundidén med IPQ har alltid varit att stå för ett nytänkande i en traditionell bransch. Vår ilosoi är att IP är synonymt med möjligheter att skapa nya intäkter och utöka lönsamheten för våra kunder. Det nära samarbetet med Hynell är därför naturligt och helt rätt för oss. Vår gemensamma styrka ger oss ännu större möjligheter att arbeta smart och efektivt och det förstärker bara känslan att vi skall samarbeta i än större utsträckning i framtiden. Peter Kylin, vd, Hynell Patenttjänst Tack vare systerskapet med IPQ kan vi ge våra kunder ännu bättre service. Att sitta tillsammans med IPQ i Kungstornet mitt i Stockholms City är verkligen perfekt! Den kreativitet som skapas när våra och IPQ:s medarbetare arbetar tillsammans stimulerar oss alla. Företagskulturen inom Hynell har alltid präglats av teamwork. Förutsättningarna att stötta våra kunders afärer har deinitivt stärkts av samarbetet. Hynell & IPQ i positivt teamwork Med rötter i den värmländska skogs- och järnbygden har Hynell Patenttjänst sedan starten 1977 utvecklats på ett gediget sätt. Samma starka och positiva utveckling kännetecknar Stockholmsbaserade IP-specialisten IPQ. Under 2008 har ett nära samarbete vuxit fram som på många sätt ger bägges kunder ett antal mervärden. Bland fördelarna märks kostnadsefektivare produktion, tydligare helhetslösningar inom IP, större resurskapacitet samt en förstärkt IP-strategisk kompetens. Varmt välkommen till Hynells och IPQ:s värld! Sara Hägglund (till vänster) var en av deltagarna i 72 hour race som sändes under våren i tv. Till höger står processledarna Marie Gillstam och Olof Hansson. Sverige är ett av världens mest kreativa länder och visst går det att speeda upp innovationsprocessen. Det visade inte minst professor Kaj Mickos, mannen bakom tv-programmet 72 hour race som resulterade i 63 patentansökningar på 72 timmar. Och tv-programmet är i sig en innovation, nu går formatet på export världen över. TEXT: LARS MALMSTRÖM FOTO: 72 HOUR RACE PRODUKTION Kaj Mickos har lotsat tusentals svenska uppinnare och innovatörer från idé till marknad med sin rådgivning och sitt mentorskap. Den metod han utarbetat är så efektiv att han själv kallar den för Innovationsfabriken. Nu ska han sprida den över hela landet. Innovationsfabriken? Kan man verkligen massproducera innovationer? Javisst, det rör sig om produktion vilket betyder att upprepa en bra lösning om och om Kaj Mickos igen, svarar Kaj Mickos. I fabrikens ena ända stoppar man in uppinnare med idéer och i andra änden kommer marknadsfärdiga produkter ut. Det är tankarna runt Innovationsfabriken som ligger bakom programmet 72 hour race. Jag ville visa att det går att snabba på processen från idé till marknadsfärdig produkt och det tycker jag vi gjort med eftertryck, säger Kaj Mickos. 72 hour race ledde till 63 patentansökningar på 10 program. En liknande process vi körde i Shanghai, dock inte som tv-program, ledde till 17 patent på tre dagar. Alla bidrog med idéer I 72 hour race indelades deltagarna i lag, alla med olika ålder, bakgrund och erfarenheter. Sara Hägglund, coach för studenter och lärare vid Mälardalens högskola, är en av deltagarna. I vårt lag fanns bland annat en ingenjör och fotbollstränare, en 15-årig skoltjej och jag. Det var en stor fördel och när vi jobbade upptäckte vi att alla hade idéer, till och med kameramännen och de som drev cateringirman på inspelningen. Hennes lag tog fram fyra idéer som kokades ner till två. Den ena är min egen: en fotbollsstrumpa med inbyggd icka för benskyddet. Den gör att man slipper skavsår och allergier som man lätt får när skyddet ligger direkt mot huden. Det andra är en brandsäker ljushållare i silikon. Ljushållaren gör att de lesta ljus passar i de lesta stakar. Dessutom gör den det enkelt att få ut nedbrunna ljusstumpar ur staken. Candelaid som den döptes till, patenterades och såldes redan under programmet. Snart inns den i butiker världen över.»i fabrikens ena ända stoppar man in uppfinnare med idéer och i andra änden kommer marknadsfärdiga produkter ut«prototyp framtagen Pernilla Ahlquist, civilingenjör och ekonom, var med i en annan grupp. Mitt förslag till en lexibel kakform har patenterats och en prototyp har tagits fram i Kina, berättar hon. Flera stora kedjor Pernilla Ahlquist har visat intresse. Hennes grupp tog också fram ett knivskydd för alla typer av knivar som är barnsäkert och går att tvätta i diskmaskin. Där har vi fått mycket positiv feedback från lera producenter, säger Pernilla. 72 hour race var en fantastiskt spännande process. Jag har alltid varit uppinningsrik och har lera idéer på gång, men jag har aldrig sett mig själv som uppinnare. Nu är min dröm att syssla med detta på heltid. Vi söker idéer som kan förändra världen Innovationsbron stödjer forskare, innovatörer och entreprenörer med en idé med att omsätta den till affärer. Vi kombinerar såddfinansiering med företagsnära affärsutveckling för att besvara frågor om affärsmodell, teknik, marknad och ekonomisk potential. Vi driver också ett program för inkubatorer dvs. entreprenöriella miljöer, där nystartade företag stöttas i sin affärsutveckling samt arbetar aktivt för att engagera efterföljande privata investerare. Vi finns i hela landet.

6 6 Annons Hela denna tematidning är en annons från ALMI Företagspartner, Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons Sverige är fullt av innovatörer Här träffar du elva av dem Alla som har storhandlat med barnvagn vet hur jobbigt det är att manövrera båda vagnarna i storköpen, säger Kristiina Starck, mamma till två pojkar på tre och fem år. Hon utvecklade en shoppingvagn som rymmer både barnvagnen och matvarorna. I dag är Likolo shoppingvagn, som hon kallar sin skapelse, patentskyddad i hela världen. Kristiina har hittat tillverkare i södra Sverige och både svenska och internationella stormarknadskedjor visar stort intresse. Inom Likolo nyckelpiga på överkalixbondska har Kristiina utvecklat en rad enkla, smarta och användarvänliga produkter för småbarnsföräldrar. Bland dem Safesleep, ett lakan med inbyggd icka för kudde så den inte kan åka upp över ansiktet på barnet, och Likolo kilkudde som lyfter upp huvudändan på bädden för barn i förkylningstider. Namn Kristiina Starck Yrke Egen företagare Ålder 37 år Bostadsort Luleå Min son Alexander, 5 år, önskar en maskin som står bredvid datorn. När man är ute och tittar på olika leksaker på Internet, ska man kunna klicka på leksaken och då sätter maskinen igång och tillverkar leksaken direkt. En tillverkningsskrivare helt enkelt. Den svenska rymddesignern Cecilia Hertz inbjöds som en av nio rymddesigners att delta i The Birdhouse Project när det i år hölls för åttonde gången. The Birdhouse Project är ett japanskt initiativ där deltagande designers och arkitekter skapar konceptmodeller som illustrerar deras visioner om framtida boende och levnadsstilar. Cecilia arbetar med rymddesign och med att applicera rymdteknologi i konsumentprodukter. Hennes bidrag till The Birdhouse Project kallas The Seascraper och är tänkt att förankras i havet utanför storstäder. Den bygger på sexkantiga prefabricerade boendemoduler liknande en gigantisk bikaka. Modulerna kan vara av olika storlek och kan lyttas mellan olika seascrapers. Mitten av byggnaden innehåller allt som krävs för att försörja invånarnas behov av el, vatten och andra förnödenheter. All konsumerad energi genereras i byggnaden med hjälp av sol, vind och vatten. Namn Cecilia Hertz Yrke Grundare och vd Umbilical Design AB Ålder 37 år Bostadsort Stockholm Jag skulle vilja uppfinna ett helhetskoncept för att snabbt kunna undsätta människor efter katastrofer, bland annat med uppförande av bomoduler, matdistribution, igångsättande av skolor och så vidare. Jag är säker på att det finns många rymdmaterial/teknologier som skulle kunna användas i detta sammanhang och skapa stora förbättringar. Vår mission är att skydda mot skador inom så kallade gravity sports athletes, som utförsåkare och downhill cyklister, säger Stefan Ytterborn. Stefan har en bakgrund som designkonsult och skidåkare och såg afärsmöjligheter inom området skydd. Till sin hjälp har företaget ett vetenskapsråd som består av läkare och skidåkare. Med den kunskap vi har kan vi hitta lösningar som är bättre än konkurrenternas, säger Stefan. POC har patenterat en hjälm som till skillnad mot traditionella hårdskalshjälmar har penetrationsskyddet inbyggt mellan två deformationszoner. Det ger en progressiv uppbromsning vid stötar och är 50 procent tunnare än vanliga skidhjälmar. Samtidigt som det ger ett bättre skydd. POC har vunnit en rad designpriser för sina produkter och är nu senast, för tredje gången, nominerade till det prestigefyllda German Design Award 2009 med POCito barnhjälm och Synapsis free ride-hjälm. Man har fått guld- respektive silvermedalj tidigare år. Namn Stefan Ytterborn Yrke Grundare och vd POC Ålder 44år Bostadsort Saltsjöbaden Jag skulle uppskatta en teleporteringsmaskin som rymmer hela familjen, inklusive mig själv och kan teleportera oss vart som helst. Foto Henric Lindsten Vattentätt papper, virke som inte ruttnar och tyg som lyser i mörkret. OrganoClick har utvecklat en katalytisk miljövänlig process som ger cellulosamolekylen nya egenskaper. Men den kanske mest lovande användningen är att åtgången på råvaror kan minskas i en stor del av världens pappersframställning. Vi kan efektivisera mycket av pappersanvändningen inom de lesta pappersbruk. Att minska råvaruåtgången är ju mycket intressant för alla i den branschen, säger bolagets vd Mårten Hellberg. Vi hoppas ha första färdiga produkten ute 2009 och då tar vår omsättning fart. Företaget har en stark potential att snabbt få ett internationellt genomslag. Bland OrganoClicks kunder inns redan några av Sveriges största bolag. OrganoClick fick priset som Sveriges mest lovande startupföretag Bakom priset står Stockholm Innovation & Growth (STING) och KTH Innovation. OrganoClick håller till på inkubatorn Teknikhöjden, bakom KTH i Stockholm. Hemsida: Från höger till vänster ser du Saeid Esmaeilzadeh, Mårten Hellberg (vd), Armando Cordova, Ashkan Pouya och Jonas Hafrén. Sten Engwall sägs vara mannen som fick bergvärmen att slå igenom i Sverige. Nu vill han halvera uppvärmningskostnaderna med sin innovation Ecogrund: Enkelt förklarat fungerar det så att luft utifrån värms upp av till exempel bergvärme eller pellets och förs in hit till husets grund, säger han. Eftersom varm luft stiger, sprider sig värmen från grunden genom golv och väggar till resten av huset. Den smuts som inns i luften lägger sig på en radonduk som kan torkas av en gång per år. Uppinnaren Sten Engwall har arbetat i 20 år med att ta fram systemet och han anser att fördelarna är många: Det halverar uppvärmningskostnaderna, vi får renare luft, du slipper fukt, mögel och radon. Är det en astmatiker som bor i huset kan det vara fråga om vederbörandes hälsa i allra högsta grad, berättar Sten Engwall. Namn Sten Engwall Yrke Innovatör Ålder 85 år Bostadsort Sigtuna, Mallorca, Thailand YubiKey har tagits fram av Stina Ehrensvärd, vd och utvecklare på företaget Yubico, som hon själv grundat. Innovationen består av en tunn sticka som sätts in i USB-porten på datorn. Stickan innehåller en krypteringsnyckel och har en knapp på ovansidan. Tryck på knappen, så genereras stickans identitet och en engångskod, ny för varje gång du trycker. Koden skickas till en server som veriierar att den är giltig. Du kan även lägga till en personlig kod, för att ytterligare höja säkerheten när du exempelvis ska betala över nätet. Med öppna standarder för identiiering kan en och samma nyckel användas till en obegränsad mängd tjänster på nätet. YubiKey är ett enkelt, säkert och kostnadseffektivt alternativ till skrapkoder, bankdosor och andra kodbaserade säkerhetssystem på nätet. Själv liknar Stina YubiKey med ett bilbälte för Internet. Hon är den enda som vunnit EM i IT, European IST Grand Prize, två gånger. Dock inte med YubiKey ännu, vill säga. Namn Stina Ehrensvärd Yrke vd för Yubico Ålder 41 år Bostadsort Täby Ett enkelt, billigt och miljövänligt sätt att göra dricksvatten av saltvatten. Rent vatten är en bristvara i stora delar av världen. Det hela började när säljaren Pontus Andersson efter två år av problem med sin egen röst tröttnade och ville ha en bra röstförstärkare. Pontus och hans dåvarande kollega Christofer Livå bestämde sig för att göra något åt saken, de skulle tillsammans ta fram en ny typ av röstförstärkare och startade Blue Noise AB. CREATE Business Incubator i Västerås nappade på deras idé och såg engagemanget. I inkubatorn fanns sedan tidigare bolaget Semprecia AB, ett teknikföretag specialiserat på utveckling av kompakta audiosystem och kommunikationsutrustning. Inkubatorns afärsutvecklare Per Skogsberg såg potentialen i ett samarbete där erfarenhet av röstproblem och försäljning kombinerades med teknisk kompetens inom området. - Ett samarbete var självklart. Nu har vi tillsammans tagit fram den första prototypen. Vi tänker mer accessoar än hjälpmedel, säger Pontus. Namn Pontus Andersson Yrke Entreprenör, Säljare/Marknadsförare Ålder 28 år Bostadsort Surahammar Något som gör att jag kan prata i mobiltelefonen utan att min omgivning störs på t.ex. bussen eller tunnelbanan.

7 Annons Hela denna tematidning är en annons från ALMI Företagspartner, Svenska Uppfi nnareföreningen och Provisa Information Annons 7 Ett hus fyllt med passion för teknik På Innovatum Teknikpark i Trollhättan huserar Inkubatorn med sina fjorton nystartade företag i en sjudande miljö av forskning och utveckling. Det finns en spännande potential i mötet mellan Innovatum Teknikparks fokusområden. Hos Inkubatorn tar vi tillvara gnistorna som tänds i dessa möten, förklarar Dan-Erik Palm, chef för Innovatum Teknikparks Inkubator. TEXT: JENNY MÅRTENSSON FOTO: JOAKIM NYWALL I slutet av augusti gick lyttlasset till en totalrenoverad byggnad, 73:an, specialdesignad för forskning och utveckling. Huset är byggt runt ett torg, fyllt av toppmodern produktionsteknisk utrustning. Här bedriver Saab Automobile, Volvo Aero och Högskolan Väst utvecklingsprojekt tillsammans med en rad mindre företag, under samlingsnamnet Produktionstekniskt Centrum. Projekten hålls samman av Innovatum Teknikparks koordinatorer. Sverige måste vara världsbäst på att producera efektivt och med högsta kvalitet. Det är enda sättet om vi ska skapa tillväxt, behålla industriproduktion och arbetstillfällen i landet. Och det är just det vi utvecklar här, säger Lars Pejryd, verksamhetsledare för Produktionstekniskt Centrum. Med miljön i fokus På Innovatum Teknikparks Projektarena inns dessutom en stark drivkraft att utveckla miljösmarta lösningar. Det är allt för många goda idéer som blir liggande i byrålådan och där gör de ju ingen nytta för vare sig idébäraren eller miljön, säger Karin Stenlund, som leder Innovatum Teknikparks satsning inom fokusområdet energi- och miljöteknik. Hos oss finns metoder som slussar idéer hela vägen till marknaden. Antingen i form av utvecklingsprojekt för befintliga företag, eller via Inkubatorn där idébäraren får förutsättningar att utveckla sin idé till ett livskraftigt företag. Just nu drivs ett tiotal miljöprojekt från Projektarenan, bland annat koncept för biogas, etanol och solenergi. Hos Inkubatorn finns just nu två företag med tydligt miljöfokus. Upplevelse möter industri Resterande inkubatorföretag ryms inom Innovatum Teknikparks tredje fokusområde; audiovisuell teknik. Idébärarna hos Inkubatorn rör sig i ett spännande gränssnitt där ljud, film, 3D-animation och simulering möter både upplevelseindustri, traditionell industri och en framväxande energioch miljöteknisk industri. Samma koncept som gör succé inom dataspelsvärlden kan användas för såväl simulering av miljöförstöring i havet som av produktionsprocesser, förklarar Dan-Erik Palm och avslutar. Att finnas här i 73:an, ett hus proppfullt av utvecklingslusta, ger våra inkubatorföretag unika möjligheter till möten och kompetens som bidrar till kreativitet och framgång. Det är inte vad vi gör utan hur vi gör det. Innovationer & Värde I dagens snabba samhälle är det viktigare än någonsin att skydda det som gör ditt företag unikt. Att sedan omsätta sina skyddade innovationer i lönsamma affärer handlar om att hitta rätt förutsättningar för en kommersiell framgång. I grunden finns det två alternativa vägar, att utveckla, lansera och sälja sina egna produkter med de fördelar innovationen ger alternativt att sälja rätten att nyttja innovationen till någon annan som är beredd att betala för detta. Oavsett vilken strategi du väljer finns det mycket du kan göra för att öka värdet på dina innovationer. Hur ser din strategi ut? Kunskap & Helhetssyn På Bergenstråhle & Lindvall har vi en helhetssyn som bygger på erfarenhet och kompetens inom teknik, juridik och affärsmannaskap. Vi ser patent, designskydd och varumärken i första hand ur ett affärsmässigt perspektiv. Vi vet att det inte finns en specifik strategi som är rätt för alla företag, utan vårt engagemang gör att vi ser möjligheterna med kundens ögon. Oavsett hur du tänkt kommersialisera dina innovationer och oavsett var du befinner dig i processen ger vi dig rätt stöd och rätt råd i rätt tid. Det som gör oss unika är inte vad vi gör utan hur vi gör det. Kontakta oss för att maximera dina möjligheter. Hemsida: Telefon: E-post: Fax: info@bergenstrahle.se

8 8 Annons Hela denna tematidning är en annons från ALMI Företagspartner, Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons Roadshow värna de immateriella tillgångarna Från idé till mark För att sprida kunskap om företags rättigheter till immateriella tillgångar genomförs fem seminarier runt om i Sverige under hösten. Svenska Uppfinnareföreningen, PRV, Svenskt Näringsliv, VINNOVA och Forum for Innovation Management samarbetar i projektet. Målet är att ge praktiska råd kring hur företag bäst ska säkra sina immateriella tillgångar samt ta med synpunkter till ett avslutande möte med politiker i början av Seminarierna kommer att hållas i Stockholm, Jönköping, Malmö, Umeå och Linköping. En innovation är något nytt som introduceras på markanden. Det kan vara både en ny vara och en ny tjänst. En ny tjänsteinnovation är till stor del en ny affärsmodell, en ny produktionsmodell eller en ny livsstilsinnovation. En ny vara blir en innovation då den introduceras på marknaden och är ofta också en uppfinning och möjligen även patenterad. TEXT: HEIDI STENSTRÖM ILLUSTRATION: HELENA HALVARSSON Det viktiga är att få fram produkter och tjänster som går att kommersialisera, inte bara patentera, för en köpvillig marknad. Wanja Bellander, VD på Svenska Uppinnareföreningen, SUF, menar att man får räkna med fem till åtta år innan man börjar tjäna pengar på sin innovation. Tid och pengar är med andra ord två viktiga delar innan man når ekonomisk hållbarhet. Men det inns ler steg. Vi redovisar här för nio av dem och hoppas de kan hjälpa dig att våga förverkliga din innovation - från idé till marknad. deiniera vad som är din marknad och vilka behov dina potentiella kunder har. Beskriv vad det inns för produkter/konkurrenter som ersätter/liknar din idé. Vad upplever man för problem med dessa produkter som gör din idé så mycket bättre? Hur ser kundgruppen ut? (Ålder, intressen, yrken, kön, familjesituation etc.) Vem ska använda produkten? Hur många kunder inns det i Sverige? Om det inns en marknad på exempelvis personer i Sverige kanske 1 procent av dessa köper din produkt. Vem kommer du att marknadsföra din idé/produkt till? Hur ser försäljningskanalerna ut i just din bransch? Köper afärer in från grossister eller direkt från tillverkare? senaste årens, patent inlagda i databaserna. Hittar du inget patent som är nyhetshindrande, så är det alltså endast ett tecken på att du inte lyckats hitta något i den första preliminära nyhetsundersökningen. Det är absolut ingen garanti för att du är ensam om uppinningen! Beskriv uppinningen ingående, hur ser konstruktionen ut och vilka komponenter ingår. Teknisk nyhetsgranskning är när man går in på till exempel Patentverkets register och tittar efter patent på liknande tekniska lösningar. Även granskning på mönster-, design-, och varumärkesskydd kan göras på PRV (Patent- och registreringsverket). Vid dessa undersökningar får man Hitta ditt lokala nätverk av uppfinnare Runt om i landet finns lokala uppfinnarföreningar som är anslutna till SUF. Svenska Uppinnareföreningen har 33 lokala medlemsföreningar spridda över hela landet. Det är i de lokala föreningarna som medlemmarna träfas och utbyter idéer och tips. De lokala föreningarna arrangerar också en hel del aktiviteter, i form av studiebesök, seminarier och andra evenemang. Var inns din närmsta förening? I Kalmars Idé och Uppfinnarförening, KIUF, har man till exempel följande punkter på sitt program inför hösten: Regelbundna medlemsträffar En ny anpassad och fräsch hemsida Intressant höstprogram med företagsbesök varvat med föredrag och idécafé Teknik- och marknadsöversikter genomförs åt ALMI Kartläggning av samarbetet med alla länets tolv kommuner Planering av KIUFs 25-års jubileum pågår 1. Din idé Löser din idé ett problem eller ett behov? Hur långt har du kommit i utvecklingen av din lösning? Rådet är att du ska börja med att göra en skriftlig förklaring av problemet/behovet och vilka krav en lösning bör ha, en så kallad kravspeciikation, för att kunna identiiera problemet/behovet. Leta efter liknande lösningar. Hur löser man problemet i dag? Komplettera med skisser och förklarande text eller annat material. Tala om vad som är nytt och unikt med din idé. Skriv ned alla fakta och spara allt material du hittar om din idé. Prova själv olika lösningar med enkla material så du ser att din idé fungerar i praktiken. 2. Finns det en marknad? Har du beskrivit projektet och dina mål? Har du gjort en marknadsundersökning som visar behovet av din lösning? Har du kontakt med någon potentiell kund? Din idé och den färdiga produkten måste skapa en kundnytta som motiverar att den kund som ska köpa och betala för produkten är villig att göra så. Tänk igenom hur din idé skapar kundnytta, och lär dig att genom en kort presentation argumentera för produkten. En utvärdering av kundnyttan och marknaden är den viktigaste delen i utvecklingsprocessen. Ett gott råd är att du själv tar reda på så mycket du kan. Du får då information och ett bra underlag för den fortsatta idéutvecklingen. Du behöver Ett ordentligt förarbete i form av marknadsundersökningar är a och o och kan du dessutom redan vid ett tidigt stadium visa upp en presumtiv kund, då är du redan mycket närmare dina mål. 3. Är din idé ny? Du kan på egen hand och relativt enkelt genomföra en första preliminär nyhetsundersökning. Lämpliga informationskällor för din nyhetsundersökning är exempelvis facktidskrifter, produktkataloger, fackmässor samt Internet. Nyhetsgranskning på Internet kan i första hand ske på två sätt, dels via kostnadsfria patentdatabaser och dels söka information på webben med hjälp av sökmotorer. Man får dock aldrig glömma att de kostnadsfria patentdatabasernas innehåll inte är komplett. Endast ett fåtal av världens länder har börjat lägga ut sina nationella patent på Internet. Dessutom inns med få undantag endast de senaste decenniernas, eller i vissa fall enbart de Sök svar på frågan om idén verkligen är ny. Om du hittar en liknande lösning undviker du att göra intrång, vilket kostar både tid och pengar. Man kan även beställa en teknisk översikt genom en patentbyrå eller genom PRV. En patentbyrå tolkar de patent som hittas och du får ett skriftligt utlåtande om vilka möjligheter det inns att skydda din produkt. 4. Skydda din idé Har du tänkt igenom hur din lösning ska skyddas? Om du visar upp din idé eller pratar om den är det viktigt att du försäkrar dig om att den part du vänder dig till behandlar din idé under sekretess. SUF har förslag på avtal som du kan använda dig av. Patent, designskydd, varumärke, upphovsrätt är exempel på rättigheter som upphovsmannen kan använda för att skydda sin idé från att kopieras. Vad som är aktuellt för just din idé kan du läsa

9 Annons Hela denna tematidning är en annons från ALMI Företagspartner, Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons 9 nad mer om genom att ta del av immaterialrätt eller besöka de www-adresser som inns i slutet. Har du inte sökt patent tidigare bör du anlita någon med professionell erfarenhet, eftersom det är viktigt att det blir rätt från början. Man kan till exemplel inte lägga till text och förklaringar i ett senare skede. Språket och de formuleringar du använder kräver också en särskild eftertanke. Huruvida man överhuvudtaget skall produktskydda sin idé och vilket slags skydd som i så fall är det optimala, måste avgöras från fall till fall. Det är här viktigt att påpeka att idén inte automatiskt blir framgångsrik, enbart för att den har skyddats. Det inns lera exempel på lyckade projekt där man valt att avstå från att skydda sin idé. Avgörande i sammanhanget är den afärsmässiga helheten. Ett immaterialrättsligt skydd är en investering som självfallet måste generera avkastning. Till exempel kan nämnas att en svensk patentansökan brukar kosta mellan och kronor. Har man planer på att skydda produkten internationellt får man vara beredd på ännu större kostnader. Här krävs i regel en kommersiell partner av något slag med resurser för internationell verksamhet. Det är inte ovanligt att innovatören ingår ett licensavtal med en sådan partner 5. Rådgivning Har du någon mentor/coach som hjälper dig? Har du kunskap om produktutveckling och branschen för din produkt? Utveckling är krävande och ingen klarar att själv lösa alla problemställningar som man möts av på vägen från idé till marknad. Det kan gälla kunskap Bank» om marknad, produktion, försäljning, administration och ekonomi. Rådet är att du bör ha ett nätverk runt dig som stöttar, ger råd, vägledning och information. Bygg sociala nätverk och sök samarbete tidigt. Du kan vända dig till ofentliga aktörer, som ditt lokala Almi-kontor eller köpa in kompetens. Det kanske inns en uppinnarförening där du bor? Där kan du träfa människor som är intresserade av problemlösningar och teknik. Har du en teknisk idé inom it, telekom eller datakommunikation? I så fall kan Stockholm Innovation & Growth vara till stöd och hjälp för dig. Om du är medlem i SUF, kan du genom SUFs samarbete med Ingenjörssamfundet, ISF, få juridisk rådgivning, till reducerad kostnad. 6. Finansiering, offentlig/privat Hur ser din tid och finansiering av projektet ut? Har du utvärderat produktens lönsamhet? Rådet är att du ska försöka uppskatta hur mycket pengar och egen tid du är beredd att satsa framöver. Vad är din vision? Har du tänkt tillverka produkten i eget företag? Om inte, vilket slags företag skulle kunna tillverka din produkt? Ta kontakt med några olika tillverkare (under sekretess) för att se vilka som är bäst att ha ett samarbete med. Undersök tillverkningspris och verktygskostnader för att kunna beräkna en produktkalkyl. Om det inns liknande produkter på marknaden i dag, tillverkas dessa i Sverige eller utomlands? Det är betydelsefullt att veta för prissättningen. Tänk på att din lösning ska slå sig in på en tuf marknad och skapa lönsamhet och försäljningsvolymer så att alla investerade pengar betalas tillbaka. Innan du bestämmer dig för att ta lån för att inansiera utvecklingen bör du vara övertygad att du har möjlighet att lyckas. En bank kommer att begära säkerheter för ett lån, och du behöver amortera lånet även om utvecklingen misslyckas. Såddinansiering är en av de absolut viktigaste inansieringsformerna eftersom det utgör en första viktig ekonomisk plattform som gör att entreprenören kan utveckla sin idé och blir redo att söka ytterligare inansiering. Till exempel ALMI Företagspartner beviljar såddinansiering. Pengarna kan användas för produktutveckling, skydd av immateriella tillgångar eller marknadsundersökning. Innovationsbron och VINNOVA är exempel på andra ofentliga aktörer som kan bidra med en första ekonomisk plattform. Var öppen för olika inansieringsformer och var beredd att ändra dina förutsättningar under resans gång. När du väl passerat den första ekonomiska tröskeln och beviljats såddinansiering så öppnar sig nya möjligheter även på den privata riskkapitalmarknaden. När det gäller ofentlig inansiering så gäller ofta principen att man får inansiering till hälften, medan man själv måste ordna fram resterande hälft, via privata riskkapitalister, banklån eller liknande. Sök därför gärna i båda sektorerna. Ett stort tålamod och relativt gott om tid är också bra när man söker inansiering. Det tar nästan alltid längre tid än man tror att få tillgång till kapital. Att söka medel ur fonder och stipendier kan vara ett annat alternativ för att inna inansiering. 7. Prototyp Idag har utvecklingen kring framtagning av prototyper förändrats radikalt och man arbetar ofta med virtuella produkter, skapade i datamiljö. Det här brukar vara ett billigt sätt att få ett första intryck av produkten. Det är dessutom enkelt att förändra densamma och dess design. Självklart kvarstår ibland behovet av att bygga en prototyp av traditionellt slag. Gör gärna själv en första enkel modell, om det går, för att få en uppfattning om funktionen. När det gäller materialval och tillverkningsmetoder är det alltid bra att besöka relevanta mässor för att knyta kontakter, få varuprover, kataloger osv. Beintliga produkter kan också inspirera till nya lösningar när det gäller material, utformning och, inte att förglömma, själva förpackningens utformning. 8. Kommersialisering Finns det en efterfrågan eller ska behovet skapas? Vad är nyttan och hur löser kunden behovet i dag? Skall produktidén kombineras med en tjänst, dvs. att sälja en systemlösning till kunden? Värdet av din idé påverkas av de framtida möjligheterna att kunna sälja varan eller tjänsten. Du kommer tidigt att ställas inför frågan om du själv skall kommersialisera din produkt, eller om du skall sälja din idé till något annat företag då du fått tillräckligt immaterialrättsligt skydd. Kalkyler ger dig möjlighet att beräkna vilket av alternativen som är mest lönsamt. Andra viktiga frågor är om innovatören skall agera projektledare? Då måste det innas kunskaper inom projektstyrning, försäljning, teknik och administration. Finns ett för projektet fungerande kontaktnät etablerat, hur är det med externa inansiärer? En viktig fråga att ställa sig som innovatör är: Vad är det jag skall sälja, ett utvecklingssamarbete, en helt färdig produkt, ett patent, en design? Svaren på dessa frågor är viktiga byggstenar för att kunna marknadsanpassa projektet och lyckas i att ta steget från idé till kommersiell framgång. Var också noga med att fundera igenom de avtal du tänker skriva på. Kontakta en afärsjurist eller personer som varit med förr för att få deras uppfattning om viktiga beståndsdelar i ett avtal. Detta kan gälla vem som ska betala patentkostnaderna i framtiden, minimiroyalty, utvecklingen av produkten förpackningens utformning och så vidare. 9. Dokumentera Glöm för all del inte att skriva dagbok under hela processen från din allra första tanke. Skriv ner vad du gjort, vem du kontaktat, resultatet av kontakten, när saker och ting gjordes osv. Den här dokumentationen är ovärderlig när du ska förhandla fram ett licensavtal eller när du helt enkelt ska fundera igenom ditt projekt, ta lärdom, ändra inriktning, ta nya tag. Att lyckas med sin idé är ofta en krokig, men många gånger rolig vandrig från idé till marknad. Lycka till! TIPS PÅ NYTTIGA LÄNKAR PATE N HO F NA CENSA ESSE A N N E NCE ÄNNA N

10 10 Annons Hela denna tematidning är en annons från ALMI Företagspartner, Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons Försäkra dina immateriella tillgångar Immateriella rättigheter är ett gemensamt uttryck för exempelvis rättigheter till patent, varumärken, mönsterskydd och copyrights. Som innehavare har du ensamrätt till rättigheterna. Höga utvecklings-, tillverknings- och marknadsföringskostnader för produkterna är starka skäl för att skydda rättigheterna. Om en intrångssituation uppstår kring dina rättigheter kan detta leda till ödesdigra konsekvenser och i värsta fall få ditt företag på fall. Immateriella rättigheter är en stor och potentiell inkomstkälla för ett företag. Därför är det viktigt att du har ekonomiska resurser i beredskap vid eventuella tvister, som kan leda till att även starka och konkurrenskraftiga patent helt kan förlora sitt värde. Svenska Uppinnareföreningen har tagit fram en försäkringslösning åt sina medlemmar som driver företag i Sverige. Försäkringen täcker ombuds- och rättegångskostnader upp till 2 miljoner kronor och gäller i tvister med motpart inom EU och EES-området. Grundförsäkring för immateriella rättigheter omfattar täckning av ombudskostnader vid tvist i följande fall: Processkostnader vid angrepp i de egna immateriella rättigheterna. Processkostnader vid försvar, då intrång skett i annat företags immateriella rättigheter. Läs mer på Tjäna pengar på outnyttjade patent Allt större värde ligger i dag i de immaterialrättsliga tillgångar (IPR) som skapas av innovativa företag. Den stora utmaningen är att faktiskt göra bättre affärer genom sin IPR, säger Peter Friedrichsen, vd på konsultföretaget Bergenstråhle & Lindvall. En ofta outnyttjad möjlighet är att många företag sitter på IPR, i Sverige ofta patent, som inte kommersialiseras eftersom de inte passar in i den övriga verksamheten. Företagen har helt enkelt inte produkter eller tjänster som utnyttjar den IPR man utvecklat. I många Peter Friedrichsen fall skulle företagen kunna tjäna pengar på att licensiera ut eller sälja sin IPR till andra företag som kan dra fördel av dem. Säljaren tjänar pengar på någon annans afärer, köparen skapar sig en konkurrensfördel genom att köpa rätten till en innovation som är värdefull i företagets verksamhet, säger Peter Friedrichsen. Att bedöma värdet på kunskap är inte enkelt, särskilt om den inte omsatts i produkter eller tjänster ännu. Att göra en grundlig så kallad due diligence på området är en möjlighet för säljaren och en nödvändighet för köparen. Världens mest innovativa land En nyligen publicerad undersökning, European Innovation Scoreboard 2007, rankar Sverige som världens mest innovativa land, samtidigt som vi har låg efektivitet. Vi får helt enkelt inte full utväxling av våra satsningar i form av lönsamma afärer och sysselsättning, även om man själv inte ser något värde i den egna verksamheten för sin IPR kan den vara värdefull för någon annan, säger Peter Friedrichsen Väljer man att se det positiva i detta så innebär det alltså en stor möjlighet för Sverige som land och för svenska företagare att kommersialisera alla sina innovationer. I dag kan vi också se företag som är rena utvecklingsbolag och som jobbar aktivt med att identiiera andra företag som skulle kunna vara intresserade av att kommersialisera de egna patenten. Företagsbesiktning, eller due diligence, är en arbetsprocess och metod för att samla in och analysera information om ett företag inför ett företagsförvärv eller andra strategiska förändringar. Källa: Wikipedia Peter Friedrichsen, Bergenstråhle & Lindvall: Det jag gärna skulle vilja ha uppfunnet är miljöneutral energi. Där vet jag att det finns många svenska företag som ligger långt fram även om ingen ännu nått hela vägen fram. istockphoto.com INNOVATIONSKONSULT effektivisera förnya skapa Innovation Management Människan, miljön, produkten, processen Innovation on Demand Systematiskt innovativt tänkande Marknadstänkande i vår nya omvärld Carl-Magnus Björnsson Grupputveckling Workshop Coaching

11 Annons Hela denna tematidning är en annons från ALMI Företagspartner, Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons 11 Guld värt med uppfinningsrik anställd Sveriges välstånd bygger på innovationskraft och nya uppfinningar. Att arbetstagare uppfinner mer, är därför guld värt. Många vet dock inte att det finns en lag som reglerar rätten till arbetstagares uppfinningar. TEXT: HANS HJELMSTAD FOTO: JANNE DANIELSSON Det är mycket viktigt för anställda att känna till LAU, Lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar. Kollektivavtal kompletterar dessutom LAU, säger Marianne Lettström, jurist på Ingenjörsamfundet. Ingenjörsamfundet är en ideell yrkesorganisation som backas upp av Fackförbundet ST, Fackförbundet SKTF, Finansförbundet, Försvarsförbundet och Unionen. Förbundens ingenjörer och tekniker är också medlemmar i Ingenjörsamfundet. Idag inns information på Internet om LAU och frågor kring rätten till arbetstagares uppinningar. Ingenjörsamfundet och fackförbunden ger dessutom ut skrifter och handledningar och erbjuder rådgivning, säger Marianne Lettström. Tillfaller automatiskt arbetsgivaren Arbetsrätten säger att en arbetstagares uppinning automatiskt tillfaller arbetsgivaren om den anses höra till företagets verksamhetsområde. Detta gäller oavsett anställningsform eller om uppinningen tagits fram i tjänsten eller på fritiden. Är däremot arbetstagarens uppinning patenterbar och faller inom ramen för den anställdes tjänst eller arbetsgivarens verksamhetsområde, klassas den som arbetstagarens uppinning. Om arbetsgivaren då övertar uppfinningen, finns tvingande lagstiftning om ersättning. LAU talar om skälig ersättning med hänsyn tagen till uppfinningens värde och omfattningen av den rätt som arbetsgivaren övertagit. Långsiktigt samarbete bäst Det allra bästa är att anställd och företag samarbetar långsiktigt, det vinner båda parter på. Det är dyrt att söka patent och där behövs företagets resurser, menar Marianne Lettström. I arbetslivet är det lite olika beroende på typ av verksamhet om det inns en rätt till ersättning. På större industriföretag är det vanligt att team av tekniker tar fram nya produkter och då anses ofta lönen täcka arbetet. Samtidigt är det just inom dessa företag som miljonersättningar har utbetalats i skiljemålsdomar där man kunnat påvisa stora vinster för bolagen. Ligger uppinningen utanför den normala tjänsten t. ex. om en säljare medverkar till en patenterad uppinnings tillkomst, är han i princip alltid berättigad till ersättning utöver lönen. Istället för utbetalning av skälig ersättning kan anställd erbjudas att utveckla sin idé i eget bolag eller genom så kallad avknoppning och på så sätt få chansen till egen ekonomisk vinning. På bilden omges Marianne Lettström (fr. vänster) av Tina Koch Skarin, Johan Wendt, Jonas Ivarsson, Pia Landfeldt, Terje Andersson (VD) och Sofia Björkvi. Komplicerat kan det bli om ett företag inte vill utveckla och använda uppinningen eller söka patent. Ett annat exempel är företag som säljer ett av en anställd framtaget koncept till en kund. Kvar sitter då den anställde utan ersättning. Så det inns alla skäl i världen att informera sig om vad som gäller, avslutar Marianne Lettström. FAKTA INGENJÖRSAMFUNDET En yrkesorganisation för dig som arbetar med naturvetenskap och teknik och är medlem i Fackförbundet SKTF, Fackförbundet ST, Finansförbundet, Försvarsförbundet eller Unionen. Från idé till verksamhet juridiken på vägen Henrik Hybbinette och Sandra Brånstad, båda advokater på Ramberg Advokater. Foto: Alvreten När en idé, tjänst, uppfinning eller know how börjar lämna idéstadiet för att ta nästa steg är det hög tid att fundera på formerna för detta. Juridiska frågor behöver övervägas och få svar. Beslut som måste fattas är t.ex. företagsform (aktiebolag eller handelsbolag), behov av patentansökan eller varumärkesskydd, inansiering och delägaravtal. Att lösa detta utan sakkunskap är förenat med stora risker. På en advokatbyrå som sysslar med afärsjuridik kan man utgå från att kompetensen inns i dessa frågor. Finns det lera kompanjoner i det nya projektet måste ett delägaravtal formuleras där bl.a. olika roller deinieras, eventuella skyldigheter att tillskjuta kapital bestäms, beslutsfattande och vinsthantering anges samt hur regelverket kring försäljning av aktier eller andelar skall hanteras. Vidare bör man fundera över konkurrensfrågor, försäkringar, sekretess och anställningsvillkor. Hyresavtal är ett annat område som kräver insikt i de formella reglerna. Hyresvärden är oftast mer insatt i hyreslagstiftningen, varför hyresgästen gör klokt i att skafa stöd av behövlig kompetens. Även här kan advokater ge bra stöd. Ramberg Advokater, med kontor förutom i Stockholm även i Helsingborg och Malmö, är en medelstor afärsjuridisk advokatbyrå, där den bärande afärsidén är att ge klienten en hög tillgänglighet, korta ledtider och råd av hög kvalitet. Kring en ny klient skapas som regel ett klientteam om normalt tre jurister med för ärendet och klienten anpassad kompetens och erfarenhet, för att tillgodose den höga tillgängligheten och kvalitetsnivån. Våra klientteam presenteras för klienten eftersom vi anser att den rådgivning vi ger måste bygga på en personlig relation mellan klient och jurist. Klientens verklighet viktig Inom vissa specialområden har Ramberg Advokater formerat kompetensgrupper för att säkerställa en hög juridisk kvalitet i rådgivningen. Afärsmässighet innebär för oss bl.a. att våra klienter får tydliga råd som är lätta att förstå även om de avser komplicerade juridiska frågor. Flera av våra jurister har varit verksamma i stora svenska företag och känner väl till vikten av att vara insatt i klientens verksamhet och att råden speglar klientens verklighet. Kostnaden för rådgivning bör ses som en form av försäkringspremie och ju tidigare i ett ärende juristen blir involverad, desto större är möjligheten att undvika juridiska och andra komplikationer. Att skafa en bra relation med en advokat kan bidra till att göra bolagets afär mindre riskutsatt och i lera avseenden mer konkurrenskraftig.

12 12 Annons Hela denna tematidning är en annons från ALMI Företagspartner, Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons Handfasta råd ger mod Visst kan kvinnor! Puma-programmet i Jönköping startades för att få fram idéer som kan ge en bättre sjukvård. Puma vänder sig till anställda inom vård och omsorg. TEXT: LARS MALMSTRÖM Sedan starten 2003 har ett tjugotal produkter nått marknaden och bakom de allra lesta står just kvinnor, berättar Helen Ljunggren som är projektledare för Puma. Puma, produktutveckling med medicinsk anknytning, drogs igång av ALMI Företagspartner och landstinget i Jönköpings län. Programmet startade för att Helen Ljunggren ta vara på vårdpersonalens idéer till nya eller förbättrade produkter och för att kommersialisera dem, berättar Helen Ljunggren. Syftet är att skapa en bättre sjukvård, tandvård, kundnytta och/eller ekonomi. Eftersom majoriteten av de anställda inom vården är kvinnor har programmet också lett till att ler kvinnor har vågat satsa på sina idéer och ta steget ut på marknaden. Det beror till stor del på den metodik som utvecklats inom Puma. Vi är med dem i processen från start till mål: hjälper till med produktbeskrivning, prototyputveckling, afärsplan, företagskontakter ända in i säljfasen. Föder idéer istället för bebisar Helen Ljunggren är visserligen anställd på ALMI Företagspartner, men hon kan vårdbranschen där hon arbetat i många år, senast som barnmorska. Då hjälpte jag till att föda bebisar, nu hjälper jag till att föda idéer i stället. Skillnaden är att grossessen för idéer är mycket längre än för bebisar, två till tre år jämfört med nio månader. Vård och omsorg är en mycket speciell värld, säger hon. Bristen på afärstänk och förståelse för hur en innovation kan kommersialiseras har gjort det mycket svårt att utveckla sina idéer inom landstinget. Till det kommer den ständiga bristen på resurser i form av tid och pengar. Puma-programmet har man visat att detta går att ändra på. Med handfasta råd och små summor pengar har de hittills lotsat ett tjugotal produkter ut på marknaden. Och ler inns i pipelinen, konstaterar Helen Ljunggren. Effektiv metodik Metodiken bakom Puma har visat sig efektiv. Inom programmet har man fått ut två till tre produkter av tio på marknaden. Normen brukar ligga på en på tio. Och bakom de produkter som lyckats står till 72 procent kvinnor och 28 procent män. Generellt gäller att andelen kvinnor bakom framgångsrika uppinningar och innovationer ligger på mellan 12 och 15 procent. Nu sprids erfarenheterna från Puma runt om i landet. Landstingen i Värmland, Östergötland och Norrland har redan systerprojekt startats och ler är på gång. Målet är att stötta 100 innovationsprojekt med kvinnliga idégivare i förarstolen före årsskiftet. Helen Ljunggren, ALMI Företagspartner, Jönköping: Som tjej skulle det vara bra att uppfinna något som gör att man alltid vaknar med perfekt hår. Stort problem med enkel lösning tack vare två innovativa kvinnor En liten förseglingsbar ask var lösningen på problemet med läkemedelsrester inne i operationssalarna. Den minskar riskerna och spar tid. Det är Pumas förtjänst att vår idé förverkligades, säger Katrin och Sylvia som står bakom innovationen. Sylvia Poltan och Katrin Westerberg, undersköterskor på Höglandssjukhuset i Eksjö, hade ett problem på jobbet: Vad ska man göra av läkemedelsrester i operationssalen? Resterna blev ofta liggande vilket skapade stora risker att avfallet skulle hamna i fel händer, eller kasseras på felaktigt sätt, säger Katrin Westerberg.» utan deras kontakter hade vår idé förmodligen aldrig blivit verklighet «Hett diskussionsämne Frågan hade diskuterats i all oändlighet på personalmöten, utan resultat. Sylvia och Katrin beslöt sig för att göra något åt saken. Lösningen var enkel, en liten förseglingsbar engångsbehållare minskar risker och spar tid. Men frågan var hur de skulle gå vidare. Vi hade hört talas om Puma och tog kontakt med Helen Ljunggren. Hon och hennes kollegor nappade på idén. Sylvia Poltan och Katrin Westerberg. Foto Tomas Jansohn Med Pumas hjälp och pengar från Almi tog de fram en prototyp som testas på merparten av landets operationsavdelningar. Responsen från operationspersonalen har varit jättebra, konstaterar Katrin Westerberg. Lång process I slutet på förra året skrev de ett avtal med Stena Miljö AB för produktion och marknadsföring av behållaren. Visst har processen tagit tid, nu har det gått nästan tre år sedan den första kontakten med Puma, men utan deras kontakter hade vår idé förmodligen aldrig blivit verklighet. Vårt eget nätverk sträcker sig ju inte utanför vården, säger Katrin Westerberg. Utvecklingen av Campus Lindholmen har idag en samordnad strategi där starka verksamheter inom akademi, företag och offentliga aktörer arbetar mot en gemensam vision och förstärker varandra, bland annat genom att skapa dynamiska mötesplatser. Karin Markides, rektor Chalmers Under senare år har närmare 200 företag etablerat sig inom Lindholmen Science Park och tillströmningen fortsätter. Här finns idag kunskapsintensiva företag som Ericsson, Volvo, Semcon och IBM, samt mediaföretag som SVT. Campus Lindholmen, med Chalmers och IT-universitetet i Göteborg, ger akademisk närvaro. Samverkan erbjuder nya möjligheter Utvecklingsintensiva företag inom fordons-, telekom-, IT- och mediaindustrin ser stora möjligheter i Lindholmen Science Park som präglas av Campus Lindholmen, det centrala läget, den spännande miljön och det positiva företagsklimatet. Hör av dig när du också ser potentialen!

13 Annons Hela denna tematidning är en annons från ALMI Företagspartner, Svenska Uppfi nnareföreningen och Provisa Information Annons 13 En innovativ miljö ger starka företag Inkubatorer och Science Parks i Sverige är en fantastisk möjlighet för entreprenörer och företag. Målet är att kunna erbjuda stimulerande och utvecklande miljöer för företag i tillväxt. Det möjliggör en dynamisk process för utveckling av människor, affärer och företag. TEXT: LINDA KASTANIUS JARENMARK FOTO: HENRIC LINDSTEN Än så länge är begreppen Science Parks och inkubatorer inte så kända för allmänheten. Trots att det inns en Science Park i nästan alla svenska städer som har ett universitet eller en högskola och Science Parks har funnits i Sverige i nästan 30 år. Kortfattat kan man säga att en Science Park är en miljö där unga, innovativa utvecklingsföretag, ofta baserade på forskning, får en möjlighet att växa sig starka i en kreativ miljö. Företagen i parken får också tillgång till en gemensam reception, konferenslokaler och övriga servicefaciliteter. Många Science Parks erbjuder även rådgivning och kompetent personal inom områden där nya tillväxtföretag inte har tillräcklig kompetens. Samlad styrka Therese Sjölundh, ordförande för SiSP (Swedish Incubators and Science Parks) och VD för Science Park Jönköping, menar att det är en styrka att många företag sitter under samma tak. Det gör parken till en mötesplats mellan människor, idéer och kunskap. Det innebär möjligheter i företagens utveckling och man kan därmed ta del av varandras erfarenheter. Inkubatorn kan vara fristående men är vanligtvis en del av en Science Park miljö. Där får man hjälp att bygga upp en struktur och ge trovärdighet till framväxande projekt eller nystartade företag. Inkubatorn hjälper entreprenörerna med anpassad managementsupport, tillgång till inansiella, tekniska och kommersiella nätverk samt en kreativ tillväxtmiljö. Tanken är att Inkubatorn ska vara ett verktyg för att skapa nya starka företag som utvecklar nya idéer och ny teknologi. Stor ökning Det innebär stora möjligheter att sitta i en Science Park miljö. Enligt herese Sjölundh, växer företagen inom Science Park verksamheterna och skapar nya arbetstillfällen hela tiden. Enligt statistik från SiSP fanns det 2007, 3348 företag hos 28 medlemmar med totalt verksamma personer i företagen. Antalet företag har ökat med närmare 22 procent på två år och antalet verksamma i företagen har växt med hela 15 procent under samma period. Therese Sjölundh, ordförande för SiSP och VD för Science Park Jönköping Inkubatorer och Science Parks fi nns i hela Sverige. Besök för att hitta en nära dig. Borlänge Borås Eskilstuna Göteborg Halmstad Jönköping Kalmar Karlstad Karlskrona Kista Kristianstad Linköping Luleå Lund Malmö Norrköping Piteå Ronneby Sandviken Skara Skellefteå Skövde Stockholm Sundsvall Söderhamn Trollhättan Umeå Uppsala Visby Västerås Växjö Örebro Östersund Konferens Kontor Utveckling Sandbacka Park mötesplats för människor, idéer och företag Tel Let it flow! 7 12 Förverkliga dina idéer genom oss Investera i tillväxtbolag baserade på spetsforskning vid Göteborgs universitet - läs mer på the future and beyond Born Global? Best place to raise your growth company is here

14 14 Annons Hela denna tematidning är en annons från ALMI Företagspartner, Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons Mästare i innovation 2008 Det prestigefyllda utvecklingsstipendiet från Stiftelsen SKAPA delas ut under Tekniska Mässan. Med fokus på automation och produktion ger Tekniska Mässan även sina besökare möjligheten att hitta nyckeln till ökad produktivitet och konkurrenskraft inom tillverkningsindustrin. SKAPAs Utvecklingsstipendium kommer att delas ut den 21 oktober på Stockholmsmässan. Utdelningen sker i samband med öppnandet och invigningen av Tekniska Mässan. I år har Stiftelsen SKAPA tagit emot 177 ansökningar. 24 länsinalister har sedan valts ut som får dela på kronor. Av dessa kommer upp till tre inalister att få dela den stora summan på kronor. Det här är ett av de största uppinnarpriserna i Sverige och prissumman ska användas för att vidareutveckla uppinningen kommersiellt, säger Peter A. Jörgensen, ordförande i Stiftelsen SKAPA. Se SKAPA-inalisternas projekt i monter A22:30. FAKTA TEKNISKA MÄSSAN Tekniska Mässan är norra Europas största fackmässa för industrin med inriktning på produktutveckling, automation, produktion och logistik. Utställare som representerar branschens olika områden, däribland robotbaserad automation och energieffektiv produktion, medverkar. Det ges även möjlighet att ta del av flertalet konferenser, bland andra MERA-konferensen 2008, som är en del av den största svenska satsningen hittills på utveckling av fordonsinriktad produktionsteknik. Tekniska Mässan 2008 äger rum mellan 21 och 24 oktober på Stockholmsmässan. Nytt forum inom riksdagen Bättre möjligheter för uppfinnare gagnar alla Forum för uppfinningar och innovationer är en informell tvärpolitisk grupp inom riksdagen. Syftet är att främja kontakter mellan riksdagsledamöter, uppfinnare och innovatörer. TEXT: LARS MALMSTRÖM Jag såg att det fanns ett behov av att öka kunskapen om uppfinnares och innovatörers villkor i samhället, därför tog jag initiativet till forumet i början av 2007, säger Margareta Cederfeldt, moderat riksdagsledamot. Margareta Cederfeldt har en bakgrund som chefssjuksköterska och arbetade på Karolinska Universitetssjukhuset med att stimulera kvinnliga uppinnare och innovatörer inom vården. Det tänkesättet tog jag med mig när jag blev invald i riksdagen 2002 förklarar hon. På frågan om hon anser att riksdagsledamöterna är okunniga om dessa frågor svarar Margareta Cederfeldt med eftertryck: Nej, inte alls. Riksdagsledamöter drivs oftast av en vision att förbättra samhället. Att förbättra möjligheterna för uppinnare och innovatörer att kommersialisera sina produkter och få ut dem på marknaden gagnar oss alla, det skapar arbetstillfällen och exportintäkter. Hur kan då riksdagsledamöterna bidra till detta? Det handlar om en kedja av åtgärder från att öka intresset redan i skolan till att stimulera alla delar i ledet från idé till marknadsfärdig produkt. En inte oviktig del går ut på att förändra lagar och regler. Margareta Cederfeldt poängterar att forumet inte har någon egen beslutsrätt. Vi vill lyfta fram dessa frågor vilket förhoppningsvis leder till ett ökat intresse och en starkare förståelse bland riksdagsledamöterna. Kvinnor har många idéer Själv vill Margareta Cederfeldt speciellt lyfta fram kvinnofrågorna inom området. I dag står kvinnor för bara cirka sju procent av alla patentansökningar i Sverige. Det beror sannerligen inte på brist på idéer, det har jag kunnat konstatera under mitt arbete inom vården. Att kvinnors tankar och uppslag så sällan leder till konkreta produkter är i själva verket ett stort slöseri med resurser. Hittills har Forum för uppinningar och innovationer hållit fyra möten. Vid det senaste informerade Petra Wadström om sin uppinning Solvatten och vad det innebär att gå från idé till marknad. Leif Lundbladh, mannen bakom sedelautomaten, berättade om sina vedermödor under en lång karriär som uppinnare och innovatör. Enterprise Europe Network Svenska små och medelstora företag kan med hjälp av ett nytt europeiskt nätverk av servicekontor Enterprise Europe Network dra nytta av EU:s inre marknad och möjligheter till finansiering av t ex samarbets- och forskningsprojekt. Enterprise Europe Network gör det också lättare att etablera affärskontakter med Europa och övriga världen. EU-kommissionen är initiativtagare till Enterprise Europe Network. Nätverket består av 500 kontor med ca erfarna personer till din tjänst, i drygt 40 europeiska länder. Det nya nätverket bygger på mångårig verksamhet inom två tidigare EU-nätverk: Inno vation Relay Centres och Euro Info Centres, och är därför väl etablerade med bred kompetens i företagande och internationella affärer. Information och rådgivning om EU-regler, internationalisering och EU-finansiering Förmedling av internationella affärskontakter, främst inom EU Service vid teknik- och forskningssamarbete Företagsrådgivning nära dig Bakom Enterprise Europe Network i Sverige står nationella och regionala näringslivsorganisationer, universitetsnära teknikcentra och forskningsinstitut. Nutek Verket för näringslivsutveckling koordinerar och är huvudfinansiärer för verksamheten. I Sverige finns 15 servicekontor som erbjuder professionell företagsrådgivning nära dig. För mer information och kontakt gå in på webbplatsen Nutek är koordinator och samverkar med 15 regionala servicekontor runt om i Sverige.

15 Annons Hela denna tematidning är en annons från ALMI Företagspartner, Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons 15 Hur uppnår vi världsklass? Idé & innovation frågade riksdagsledamöterna som är medlemmar i Forum för uppfinningar och innovationer: Vad kan man göra för att Sverige ska bli ett innovationsland i världsklass? Uppfinningar Till Salu Gunilla Wahlén, v: Sverige måste satsa mycket mer resurser på att omvandla goda idéer till färdiga produkter, bland annat genom att skapa statliga kreditgarantier för att inansiera exempelvis produktionen av prototyper. Jag önskar att någon uppfann ett larmsystem som larmar om en person har blivit oförmögen att ta hand om sig själv så hon inte har förmågan att kontakta omvärlden. Detta för att förhindra att någon sjuk, skadad, medvetslös eller till och med död upptäcks och blir utan hjälp under en, flera dagar, ja, även under flera veckor. Per Bolund, mp: Utbildningssystemet bör läggas om så det uppmuntrar kreativitet och entreprenörskap. Över huvud taget måste myndigheterna bli bättre på att stödja enskilda människor och små företag som har idéer, framför allt i tidiga skeden i utvecklingen. En koldioxdammsugare som suger upp all koldioxid i atmosfären. Eva-Lena Jansson, s: Socialdemokraterna tillsatte en utredning om dessa frågor som presenterades I den inns en rad förslag som jag tycker man borde genomföra. Bland dem en stark satsning på fou från regeringens sida, att göra det enklare att få fram riskkapital till uppinnare och småföretag, att arbeta med frågorna inom skolan. Att arbeta inom EU med att harmonisera patentfrågorna så det blir enklare att få patent inom hela unionen är också en viktig fråga. Det skulle ju vara rätt coolt att uppfinna en evighetsmaskin... Per Åsling, c: Vi gör i årets budget en historisk stor satsning på forskning och innovationer. Förutom mer pengar behövs nya tankesätt. Det ska bli int att tjäna pengar, liksom att kommersialisera idéer och forskningsresultat. Vi satsar på att koppla ihop högskolor och universitet med företag vilket är avgörande för att idéerna ska bli verklighet i nya produkter och tjänster. En Jantelagstvättmaskin. Karin Pilsäter, fp: Satsa stort på forskning. Inför en skatterabatt på fou inom småföretag, förbättra möjligheterna till inansiering, speciellt i de riktigt tidiga skedena av en idéutveckling. Sänk inkomstskatten så det verkligen lönar sig att lyckas. Koldioxid-ätaren förstås! I avvaktan på den trasselfria handsfreen till mobilen! Margareta Cederfeldt, m: Titta på uppinnandet ur ett brett perspektiv, åtgärder behövs inom många områden: exempelvis kvaliicerad rådgivning, immaterialrätt, möjlighet till inansiering på tidigt stadium i idéutvecklingen, underlätta skapande av stödjande nätverk med kompetens inom juridik, marknadsföring, produktion, konstruktion med mera. Samhällets synsätt bör vara Låt många idéer blomma. Samtidigt som satsningar görs på forskning och högskola är det viktigt att också komma ihåg det stora antal uppinnare som har en annan bakgrund än forskning. Synsättet måste utgå från en positiv syn på uppinnare och företagare. Ett energislag som är oändligt, utan oönskade biverkningar, användarvänligt och prisvärt. SUFs hemsida har en handelsplats för uppfinningar, produkter, tjänster och företag. Titta in på handelsplatsen för att se vilka projekt som för närvarande annonseras. Du kan också skaffa dig en gratis prenumeration på nya annonser och vara först till kvarn att knyta kontakt med en uppfinnare som vill ta sin idé vidare till marknaden. Genom Svenska Uppfinnareföreningen kan du nå direktanslutna medlemmar, 35 lokala uppfinnarföreningar och över unika besökare på hemsidan. Mer info: Om MentorRing MentorRing är av Qvinnliga Uppfinnare i Sverige, QUIS, en framtagen metod för att stödja kvinnliga uppfinnare i innovationsprocessen med att förverkliga sina idéer. Metoden beskriver ett strukturerat och dynamiskt arbetssätt för projektledare, grupp och individ. MentorRing genomförs i form av att en homogen och mindre grupp stödjer varandra i arbetet med att tillvarata och förverkliga idéer till organisations- eller marknadsanpassade innovationer. Nyckelord för ett arbete med stöd av MentorRing är: långsiktighet, kontinuitet, uppföljning, anpassning, förtroende, samverkan och tystnadsplikt. MentorRing är framtagen av kvinnor för kvinnor men kan likaväl användas av män som metod för stöd i innovationsprocessen. Your guide in the IP jungle Drottninggatan Helsingborg mail@ipadvisors.eu ipadvisors.eu Robot/Automation Verktygsmaskiner Lean Production Utveckla robotanvändningen i företaget? Öka lönsamheten med effektivt underhåll? Få inspiration till ökad produktivitet? Införa Lean Production? Frågorna om hur automatiserad produktion kan utvecklas inom industrin är många på Tekniska Mässan den oktober 2008 hittar du svaren i teknikens framkant. Hämta inspiration! Vi bjuder på internationell robotkonferens, brett seminarieprogram, NM i svetsning samt Embedded Awards. På Tekniska Mässan leder det personliga mötet till goda relationer, lönsamma affärer och ökad konkurrenskraft. Här är du med och formar den industriella framtiden. Aktuellt seminarieprogram finns på webben! Läs också senaste nytt i vår webbtidning Välkommen! Tekniska Mässan 2008 Fri entré vid registrering på Fackmässa åldersgräns 18 år.

16 Bra idéer mår bra av rätt sällskap Har du en idé om en ny produkt eller tjänst? Om du vill kommersialisera den kan ALMI hjälpa dig att välja rätt väg. Avgörande är att du har en stark vilja och drivkraft och att det finns en marknad som efterfrågar din idé. ALMIs rådgivare finns över hela landet. Vi fungerar som bollplank och gör dig uppmärksam på risker och möjligheter med idén. I den kostnadsfria rådgivningen går vi tillsammans igenom ditt projekt och utvärderar de kommersiella möjligheterna. Kan det vara något? Kontakta i så fall närmaste regionala ALMI-bolag eller besök för mer information. ALMIs uppdrag är att skapa tillväxt och förnyelse i näringslivet genom finansiering i kombination med affärsutveckling. Målet är att fler innovativa idéer kommersialiseras framgångsrikt, att fler livskraftiga företag startas och utvecklas och att fler företag ökar sin konkurrenskraft och tillväxt. ALMI, som ägs av staten, är moderbolag i en koncern med 19 regionala bolag som har regionala delägare.