Projekt inom Hushållningssällskapen Mat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt inom Hushållningssällskapen Mat"

Transkript

1 Projekt inom Hushållningssällskapen Mat :: Utveckling av evenemanget Skördefest på Värmlandsnäs Värmlandsnäs Skördefest erbjuder lantbrukare, lokala livsmedelsproducenter, hantverkare, byalag, föreningar och privatpersoner att under första helgen i september varje år bjuda in allmänheten till sina gårdar och företag på Värmlandsnäs, Säffle kommun. Projektet Utveckling av evenemanget Skördefest på Värmlandsnäs har som syfte att: genomföra evenemanget Skördefest på Värmlandsnäs under första helgen i september 2004 & 2005 bilda och utveckla den planerade Värmlandsnäs Skördefest ideell förening. Genom rådgivning och god marknadsföring skapa för besökarna intressanta och för arrangörerna ekonomiskt lönsamma stationer som deltar på Skördefesten. tillsammans med Skördefestföreningen skapa ett evenemang som är långsiktigt ekonomiskt självbärande. Projektet Utveckling av evenemanget Skördefest på Värmlandsnäs planerar följande verksamhet under projektperioden: Genomföra evenemanget Skördefest på Värmlandsnäs 2004 och Inspirera flera företagare/organisationer att driva stationer under Skördefesten. Genom rådgivning hjälpa stationerna att få god försäljning under evenemanget. Marknadsföra evenemanget till allmänheten. Utvärdera arrangemanget, se rubriken förväntat resultat. Utveckla den ideella organisationens arbetsformer och arrangörskompetens. Knyta stationerna till arrangemanget och få fler aktiva i arrangörsgruppen. Att verka för att Skördefestföreningen genom medlemsavgifter från deltagande stationer, lotteri samt sponsorintäkter på sikt bygger upp ett eget kapital för genomförande av framtida arrangemang. Långsiktigt resultat Vision för Skördefesten 2010: 60 stationer som är attraktiva för besökarna och lönsamma för verksamhetsutövarna. Arrangörsorganisationen fungerar och består av förtroendevalda och funktionärer. En verksamhetsledare med ca 50%-tjänst är anställd. Ett alternativt är att Skördefesten köper in hjälp med marknadsföring och samordning från en fristående konsult. Evenemanget är ekonomiskt självbärande. Skördefestföreningen har eget kapital Spin-off effekter Dom som har stationer har inspirerats att starta nya verksamheter som är inriktade mot turism eller småskalig livsmedelsförädling. Nya företagare, hantverkare m fl inspireras att starta verksamhet eller flytta till Värmlandsnäs. Evenemanget bidrar till att konsumenterna efterfrågar lokala och svenska varumärken i livsmedelsaffärerna under resten av året. Ökad attraktionskraft. Fler direkta kontakter mellan t ex lantbrukare och konsumenter kan ge nya idéer. Visa att lantbruket är en attraktiv arbetsplats, rekrytera personal. Ökad aktivitet i byalag och samverkan mellan olika lokala föreningar. För senast nytt se hemsidan Annelie Pettersson Hushållningssällskapet i Värmland Tfn: Senast ändrad:

2 :: Arvikamodellen - Kommunal upphandling av livsmedel till småkök Projektets mål har varit att utvärdera, dokumentera och utveckla den upphandlingsmetod för småkök, som genomförts i Arvika kommun. Med erfarenhet från projektets resultat har råd formulerats som vägledning till kommuner som vill upphandla enligt Arvikamodellen. Sju värmländska kommuner har deltagit i projektet; Arvika, Grums, Årjäng, Sunne, Torsby, Säffle och Karlstad. I Arvika kommun tillämpades under 2002 en ny metod för upphandling av livsmedel. t var att få en kostnadseffektiv livsmedelshantering i kommunen och samtidigt tillgodose småkökens behov. Kommunen identifierade två olika typer av kök med olika behov: - Storköken tillagar många portioner per dag. Dom har snabb omsättning på råvaror, goda lagringsmöjligheter och god tillgänglighet för stora fordon. Storköken har behov av livsmedel i storförpackning. - Småköken tillagar få portioner per dag, oftast färre än 30. Ett småkök har oftast få lagringsutrymmen. Dom har behov av små konsumentförpackningar och leveranser 1-2 gånger/vecka. Exempel på småkök i Arvika är daghem, fritidshem och gruppboende för äldre. Upphandlingen genomfördes enligt LOU. För leverantörer till småkök ställdes enklare krav än för leverantörer till storkök. Upphandlingen resulterade i att sex detaljhandlare tecknade avtal med kommunen och idag levererar livsmedel till småköken. Det är en stormarknad och fem lanthandlare. Den utvecklingsprocess på 10 år som ledde fram till den nya upphandlingsmodellen beskrivs i rapportens inledning. Slutrapport i pdf-format finns på - Slutrapporten innehåller intervjuer med personal i Arvikas småkök samt med de detaljhandlare som har tecknat avtal med kommunen. I stort fungerar det bra. - En advokat specialiserad på upphandlingsrättsliga frågor har utsetts att granskat Arvikas förfrågningsunderlag från Enligt advokaten finns inga principiella hinder att dela upp en förfrågan i leveranser till storkök och småkök samt att för dessa två leveranstyper tillämpa olika villkor. - I Arvika är bedömningen att kommun som helhet har tjänat på att dela upphandlingen mellan storkök och småkök. Det gäller både den sammanlagda inköpskostnaden för livsmedel och personalens arbetstid. Utan att kunna göra en exakt jämförelse upplever kommunen att priserna till storköken har sänkts medan priserna till småköken har ökat på några ställen. Leverantörerna upphandlas affärsmässigt, d v s den som erbjuder lägst pris vinner avtalet. - Årjängs, Grums, Sunne och Torsby kommuner har upphandlat enligt Arvikamodellen. Erfarenheter från de deltagande kommunernas upphandlingar har beaktats i den utvecklade Arvikamodellen. - Rapporten innehåller råd till detaljhandlare som vill blir leverantörer och skall lämna anbud. Råden gäller bl a hur företagen kan uppfylla livsmedelslagstiftningens krav. Det avslutande kapitlet innehåller råd till kommuner som vill upphandla enligt Arvikamodellen. En mall för anbudsinbjudan samt ett formulär för prissättning bifogas till rapporten. Ylva Gustafsson Hushållningssällskapet i Värmland Tfn: , Senast ändrad:

3 :: Mat från Värmland "Mat från Värmland" vill förbättra förutsättningarna för ett ökat och utvecklat företagande som är baserat på den Värmländska matkulturen och livsmedelsråvaror som produceras och förädlas i länet. att öka utbudet av Värmländsk mat i handeln, på restauranger, i storhushåll osv. att synliggöra den närproducerade maten för konsumenterna. att bidra till ökad miljö och kvalitetssäkring hos företagen. att bidra till ökade kunskaper kring produktutveckling, marknadsföring och ekonomi. att öka antalet anställda som jobbar inom sektorn både i primärproduktionen och vidareförädlingen. att öka lönsamheten för de företag som jobbar med produktion och vidareförädling av Värmländsk mat att få fler företag inom småskalig livsmedelsproduktion i länet För att nå målen kommer vi inom projektet erbjuda/jobba med : studieresor produktutvecklingskurser seminarier miljö och kvalitetssäkring gemensamma marknadsaktiviteter och plattform att synas på. nätverksuppbyggnad både mellan olika producenter och mellan producenter, distributörer och handel/restauranger mm. Elsa Lund-Magnussen Hushållningssällskapet i Värmland Tfn: , Senast ändrad:

4 :: Barnmatsinformation på BVC för invandrade barnfamiljer Barnmatsinformation på BVC för invandrade barnfamiljer är ett projekt som genomförts av Hushållningssällskapet Väst på uppdrag av Gunareds stadsdelsförvaltning och Allmänna Arvsfonden. I denna försöksstudie har nyblivna småbarnsföräldrar med olika nationell och kulturell bakgrund erbjudits att lära sig mer om livsmedel och matlagning. Projektet har varit ettårigt och har genomförts under september 2002 till augusti 2003 t med projektet har varit att hitta metoder för hur föräldrar ska bli mer medvetna om barns näringsbehov och fått sådan kunskap att de kan välja livsmedel och tillaga dem så att de främjar hälsan. Målet har varit att utveckla och testa en arbetsmodell för invandrade familjer med småbarn i samarbete med Barnavårdscentralerna (nedan kallat BVC) i Lövgärdet och Gårdssten. Försöksstudien har genomförts i två steg för föräldrarna. Steg ett har inneburit BVC-information med matlagningsdemonstration och steg två en praktisk matlagningsutbildning. Vid båda tillfällena har tolkar vid behov anlitats för översättning. Totalt har fem stycken utbildningar á två tillfällen genomförts. Kurserna har haft 47 st deltagare från Sydamerika, USA, Irak, Iran, Bosnien, Kroatien, Serbien, Azerbajdzan, Sydkorea, Uruguay och Finland. Tolk har krävts på följande språk; serbiska/kroatiska/bosniska, arabiska och persiska. I utvärderingens sammanfattning kan man läsa att arbetsmetoden har varit framgångsrik och att den rymmer ett flertal utvecklingsmöjligheter. För dessa föräldrar med bakgrund från annan matkultur och vana med andra livsmedel kändes kurserna som en dörröppnare till våra svenska råvaror. En annan faktor som framkom var att matbudskapet var positivt; det var inte krångligt att laga egen barnmat. Ur de positiva kommentarer som framkommit kan man också läsa att det finns stora fördelar med att kombinera teori och praktik. Den praktiska kursen var förutom ett tillfälle att praktisera och smaka, ett tillfälle att under lätta former skaffa sig sociala kontakter. Föräldrarna betonade att de har fått med sig kunskaper på flera olika nivåer, som de inte hade innan kurserna ägt rum. Det finns ett stort behov av framtida utbildningsinsatser när det gäller mat och barns hälsa på BVC i Gunnared. Speciellt invandrarfamiljer med barn har ett stort behov av att få speciellt riktade utbildningar när det gäller barnens mat. Eleonor Schütt Hushållningssällskapet Väst Tfn: Senast ändrad:

5 :: Teoretisk och praktisk matutbildning för föräldrar som har barn med celiaki Teoretisk och praktisk matutbildning för föräldrar som har barn med celiaki är ett projekt som genomförts av Hushållningssällskapet Väst tillsammmans med Celiakiförbundet på uppdrag av Allmänna Arvsfonden. I denna regionala försöksstudie har föräldrar erbjudits att delta i en utbildning som ökar den teoretiska och praktiska kunskapen om celiaki och dess tillämpningar i vardagen. t med projekt har varit att prova två olika arbetsmodeller och utifrån utvärderingar och erfarenheter hitta en arbetsmodell anpassad för föräldrar som har barn med celiaki, som ökar den teoretiska och praktiska kunskapen om celiaki och dess tillämpningar i vardagen. Modellen skall sedan kunna ligga till grund för att liknande utbildningar skall kunna genomföras i andra delar av landet. Försöksstudien har genomförts i Västra Götaland med totalt 37 småbarnsföräldrar. Utbildningen har innefattat fem delkurser i två olika grupper. En grupp har haft en kombinerad kvälls och helgutbildning, den andra gruppen har haft en helgutbildning med möjlighet till övernattning. Utvärderingens syfte har varit att undersöka de två arbetsmodellerna som genomförts för föräldrar som har barn med celiaki och avgöra vilken av modellerna som har gett bäst effekt och genomslagskraft. I utvärderingens slutsats kan man läsa att utbildningen har fungerat som ett forum för föräldrar som har barn med diagnosen celiaki att utbyta erfarenheter och diskutera sin och sina barn situation. Föräldrarna anser efter genomgången utbildning att det har varit mycket lärorikt att få praktisk utbildning i matlagning och att den teoretiska biten är ett bra komplement. Samtliga kursdeltagare ger den praktiska matlagningen högsta betyg. I utvärderingens sammanfattning framkommer också att det finns en stor efterfrågan på fortsatt efterfrågan på området där både barnen och släktingar kan ges möjlighet att delta. Det finns även stor efterfrågan på utbildning för de föräldrar som har barn med celiaki och samtidig diabetes. Utvärderingen visar att deltagarna på helgutbildningen varit mest nöjda, men också att båda utbildningsmodellerna har för- och nackdelar. I utvärderingens sammanfattning sägs att det inte finns ett klart svar på vilken arbetsmodell som är den rätta. Det finns för- och nackdelar med de båda modellerna och det viktigaste är att kursinnehållet och även upplägget anpassas efter de förutsättningar som finns bland kursdeltagarna och arrangörerna. Av det positiva resultat som kommit fram i utvärderingen kan man utläsa att de arbetsmodeller och det material som använts i projektet har varit framgångsrik och att utbildningen kan användas som modell i övriga Sverige. Konkreta resultat av projektet är en handledning med råd och tips för de som skall genomföra en liknande utbildning och ett tillhörande recepthäfte till den praktiska delen av utbildningen. Cecilia Corin Hushållningssällskapet Väst Tfn: Senast ändrad:

6 :: MAT-EKO MAT-EKO är ett rikstäckande projekt som under perioden sep dec genomförts av Hushållningssällskapens Förbund (nedan kallat HS Förbund) och Ekocentrum Informationscentrum för Ekologiska produkter på uppdrag av Jordbruksverket. Projektets syfte har varit att, tillsammans med kommuner och landsting, skapa förutsättningar för ökad användning av ekologiska livsmedel i offentliga storhushåll. MAT-EKO har varit ett led i ansträngningarna att uppnå de, av regeringen, satta målen för ekologisk produktion. Projektet har bestått av tre steg: Rådgivning - skräddarsydd för beslutsfattare i kommuner och landsting som vill börja med ekologiska livsmedel. Denna del har Ekocentrum ansvarat för. Matpusslet miljöutbildning för storhushåll - utbildningspaket som erbjudits kommuner och landsting. Detta utbildningspaket som HS Förbund haft huvudansvaret för har bestått av fem delkurser. Hushållningssällskapens (nedan kallt HS) Matkonsulter har varit utbildningsansvariga för fyra och representanter för Ekocentrum, tillsammans med KRAV (Kontrollföreningen för ekologisk odling) eller en ekologisk bonde, för en. Samverkansträffar - tillfällen att skapa dialog mellan upphandlande part, exempelvis kommun eller landsting, och leverantörer av ekologiska livsmedel. Ekocentrum har ansvarat för denna del. Under projekttiden har 46 utbildningar á fem delkurser genomförts och där i genomsnitt 867 deltagare inom storhushållssektorn har nåtts vid varje delkurs. Projektet MAT-EKO har utvärderats av Forskningsstation Mösseberg, Falköping. I utvärderingen av utbildningsinsatserna i Matpusslet kan man läsa följande: Storhushållspersonal som har deltagit i Matpusslet har nästan enbart positiva saker att säga om utbildningen: bra, meningsfull, intressant, grundlig, man får upp ögonen, får kunskap, stimulerande, engagerande, trevligt, jättekul. Margareta Frost-Johansson Hushållningsällskapens Förbund Tfn: Senast ändrad:

7 :: Medvetna Matval I projektet "Medvetna Matval" har småbarnsföräldrar med barn inom förskolan, nåtts genom både teoretiska och praktiska informationsinsatser. De har fått kunskaper som hjälper dem att göra medvetna matval avseende kvalitet, näring och miljö med projektet har varit att genom informationsinsatser på förskolan göra småbarnsföräldrar medvetna om vad kvalitet, näring och miljö betyder när det gäller val av livsmedel och matlagningsmetoder. Projektet har genomförts på förskolorna i Sverige med både kommunen och kyrkan som samarbetspartner. Hushållningssällskapens matkonsulter har vid föräldraträffar både föreläst och praktriskt visat genom matlagningsdemonstrationer vad medvetna matval innebär. Totalt har 110 informationstillfällen arrangerats på förskolorna runt om i landet, föräldrar samt 143 förskoleperosnal har deltagtit vid kurstillfällena. Forskningsstation Mösseberg i Falköping, har ansvarat för utvärderingen av Medvetna Matval. Utvärderarens bedömning är att "Medvetna Matval" varit ett lycket projekt, som i rimlig nivå uppnått målet att göra förskoleföräldrar medvetna om vad kvalitet, näring och miljö betyder när det gäller val av livsmedel. Margareta Frost-Johansson Hushållningssällskapens Förbund Tfn: Senast ändrad:

8 :: Måltidsämbetet Inrättandet av ett Måltidsämbetet syftar till att skapa en fristående resurs som skall stärka kompetensen och förutsättningarna för tillgång och efterfrågan på lokala/regionala måltider, förädlade livsmedel och råvaror. Måltidsämbetet är verksam inom tre huvudsakliga områden: Utveckling av nätverk och samordning. Utbildning och utveckling av småskaliga livsmedels- och måltidsföretag. Arbete med magisterprogrammet "Måltidens entreprenörskap", 40 p. Måltidsämbetet var ett av fyra delprojekt under Mat som utvecklingskraft som nu lever kvar i egen regi. Grundtanken är att stimulera och öka produktion och konsumtion av produkter (måltider, förädlade livsmedel, råvaror) med regional identitet. Detta bidrar till att långsiktig positiv tillväxt på landsbygden och ökad tillväxt för turism på landsbygden. Projektet syftar till att förbättra förutsättningarna för ett ökat och utvecklat företagande baserat på den lokala matkulturen. Ämbetet har en samordnande funktion och skall vara ett stöd i frågor kring produktion- och konceptutveckling, marknadsföring, information och distribution samt frågor kring kompetensutveckling. Ett stort antal kurser och utbildningar har genomförts. En D-nivå utbildning, Måltidens entreprenörskap, 40p planeras inför hösten Mer information om Måltidsämbetet finner du på deras egen hemsida Ute Walter Örebro Tfn: , Senast ändrad:

9 :: Dalslandsmat Målet med projektet är att stärka nyföretagandet inom området livsmedelsförädling och att nå en ökad lönsamhet och sysselsättning. Målgruppen är småskaliga företag inom förädling och produktion av livsmedel samt perosner som idag driver hobbyverksamhet inom ex charkuteri, bageri, grönsaker, örter, fisk, bär, svamp etc och som har upp till 15 st anställda. Tidsperioden för projektet är april augusti Att stärka livsmedelsförädlande företags position på marknaden. Ett axplock ur projektets innehåll: - Analys av ditt företag, inom bl a miljö - Rådgivning - Bildande av nätverk - Ett gemensamt varumärke etbleras för Dalslandsmat. - Ett väl sammansatt produktsortiment utvecklas som kan marknadsföras och distribueras till gemensamma målgrupper. - Ett centrum för kompetensutveckling och nätverksträffar med möjlighet till genomförande av olika aktiviteter kopplat till livsmedelsförädling. - Fånga upp intresset för entrepenörskap hos unga där företag har möjlighet att erbjuda praktik, studiebesök och mentorskap. - Aktiviteter såsom konferenser, studieresor etc. Målet med projektet är: - Att nå en ökad lönsamhet och sysselsättning. - Att stärka nyföretagandet inom livsmedelsförädling. Karin Jochnick-Sandell Hushållningssällskapet Norra Älvsborg Tfn: / Senast ändrad: :12:00

10 :: Från fluster till kluster Utveckling av småskalig livsmedelsförädling på Gotlands landsbygd. Projektägare Hushållningssällskapet, Gotland, samordnare Riina Noodapera. Målgrupp företag som är på gång eller vill starta småskalig livsmedelsförädling. Projekttid tom Att skapa en grund för småskalig livsmedelsförädling på Gotland. (Att utveckla småskaligheten på Gotland är ett steg mot ett uthålligt samhälle. Gotland är en ekokommun och har antagit det övergripande målet att Gotland skall bli ett uthålligt samhälle inom en generation). Målet är att öka antalet småskaliga livsmedelsförädlare på Gotland samt öka kompetensen hos dessa. Att stötta omvandling av tankar om livsmedelsförädling till bärkraftiga företag genom kompetensutveckling, nätverksbygge, samverkan, försäljning o distribution. Rådgivning och konsultarbete i samverkan med LivsTek, ALMI och Kooperativ Utveckling, kurser i ystning och stenugnsbakning, hygien, marknadsföring mm samt studieresor.projektet är finansierat av NUTEK och LBU medel. finns en delrapport i pdf-format för ytterligare information Riina Noodapera Gotlands läns hushållningssällskap Tfn: Senast ändrad: :53:00

11 :: Bondens egen marknad På bondens egen marknad kommer bönderna till sta n och säljer sina livsmedelsprodukter direkt till konsument under särskilt arrangerade marknadsdagar. Kvaliteten på marknadens varor är hög. Livsmedlen, färska och förädlade, är närproducerade, nyskördade och nytillverkade. Stämningen när producenter och konsumenter möts är öppenhjärtlig och gemytlig. Producenterna får höra konsumenternas åsikter och konsumenterna får svar på sina frågor om produktion och förädling. Bondens egen marknad ger lantbrukare möjlighet att utveckla marknadskanaler och själva sälja sina produkter direkt till konsument. Det ger lantbrukaren möjlighet att stärka sin position på ett långsiktigt och konkurrenskraftigt sätt. Bondens egen marknad ger också konsumenterna möjlighet att handla lokalt producerade livsmedel direkt av producenten. På Borggården i Linköping samlades under sex lördagar i augusti och september 2001 ca 30 lantbrukare och livsmedelsproducenter för att sälja sina varor direkt till konsument. Att köpa närproducerat är viktigt för många idag. På bondens egen marknad ges möjlighet till personliga möten mellan producenter och konsumenter, vilket ger konsumenterna möjlighet att få svar på frågor direkt av producenterna. Både livsmedelsproducenter, konsumenter och intillliggande butiker är mycket nöjda med Bondens egen marknad i Linköping. Producenterna är nöjda för att de sålt mer än förväntat, konsumenterna för att de fått möjlighet att köpa varor av hög kvalitet direkt av producenterna och butikerna i närheten för att folk lockades. Nu arbetar styrgruppen för projektet för en fortsättning kommande år. Vill du veta mer? Hör av dig till kontaktpersonen. Marie Lönneskog Hogstadius Hushållningssällskapet Östergötland Tfn: , Senast ändrad: :22:00

12 :: Matstart - projekt för ökad matkunskap Projekt Matstart syftar till att ge småbarnsföräldrar utbildning i livsmedelkunskap och matlagning. Olika välfärdssjukdomar som bl a beror på felaktiga mat- och måltidsmönster har ökat kraftigt de senaste decennierna. När matvanorna påverkas i positiv riktning leder detta till en bättre folkhälsa. Eftersom matvanor grundläggs tidigt är det viktigt att implementera goda vanor när barnen är små. Att ge småbarnsföräldrar utbildning i livsmedelkunskap och matlagning. Hushållningssällskapen har beviljats 3 miljoner i projektmedel för att ge föräldrar ökad matkunskap via barnavårdscentralerna runt om i landet! Det är Jordbruksdepartementet som stöttar det projekt som Hushållningssällskapet sökt pengar för och som syftar till att ge småbarnsföräldrar utbildning i livsmedelkunskap och matlagning. Olika välfärdssjukdomar som bl a beror på felaktiga mat- och måltidsmönster har ökat kraftigt de senaste decennierna. När matvanorna påverkas i positiv riktning leder detta till en bättre folkhälsa. Eftersom matvanor grundläggs tidigt är det viktigt att implementera goda vanor när barnen är små. Distriktssköterskorna på BVC runt om i länet kommer att kontaktas för information om projektet. Därefter kommer Hushållningssällskapets Mat&Kostkonsult att erbjuda en matlagningsträff i BVC:s befintliga föräldraverksamhet. Under den träffen får föräldrarna lära sig hur man gör egen barnmat både praktiskt och teoretiskt. Som en fortsättning kommer föräldrarna att erbjudas en matutbildning där man får kunskap för att välja livsmedel och enkla matlagningsmetoder för god och nyttig middagsmat, lagad av kvalitetsråvaror. En förutsättning för att projektet ska kunna genomföras är dock att man finansierar projektet regionalt! Jordbruksdepartementet finansierar projektet till hälften och hälften ska projektet finansieras lokalt. I dagsläget arbetar Hushållningssällskapen med att finna regional finansiering för att projektet över huvud taget ska kunna genomföras. Arbetet sträcker sig över två år och under denna tid kommer flera utbildningar att genomföras. Margareta Frost-Johansson Hushållningssällskapens Förbund Tfn: Senast ändrad: :56:00

Motion om Arvikamodellen Kommunal upphandling av livsmedel till småkök. Något för Luleå kommun?

Motion om Arvikamodellen Kommunal upphandling av livsmedel till småkök. Något för Luleå kommun? Kommunfullmäktige 2006-01-30 28 73 2006-11-27 225 512 Kommunstyrelsen 2006-11-13 206 500 Arbets- och personalutskottet 2006-10-30 211 456 Barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden, ekonomikontoret 06.27

Läs mer

Matverkstan resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling på Gotland

Matverkstan resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling på Gotland Resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling på Gotland Matverkstan resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling på Gotland Slutrapport Matverkstan projekttid 2007 01 22 tom 2008 12 31 Aktiviteten

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar

Läs mer

Projekt inom HushållningssällskapenTurism

Projekt inom HushållningssällskapenTurism Projekt inom HushållningssällskapenTurism :: Utveckling av evenemanget Skördefest på Värmlandsnäs Värmlandsnäs Skördefest erbjuder lantbrukare, lokala livsmedelsproducenter, hantverkare, byalag, föreningar

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Lokal mat för turism och förädling.

Lokal mat för turism och förädling. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling. Hushållningssällskapet i Dalarna Gävleborg 2004-2006. Lotta Svensson, fil. dr. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling.

Läs mer

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014 Dnr KS-2013-137 Dpl 06 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum, Näringslivsutveckling & universitet Tjänsteyttrande 2013-05-02 Rose-Marie Andersson, 054-540 12 95 rose-marie.andersson@karlstad.se

Läs mer

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -???

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? VÄRMLAND -LANDSBYGD, -BRUKSBYGD, -GLESBYGD, OCH STÄDER TRADITIONELLT NÄRINGSLIV Tung basindustri: stål, skog, papper samt

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012

Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012 Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012 Närproducerat Ystad-Österlen Det här är kort en sammanfattning

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Redovisning av Ekocentrum Projekt 121. SJV Dnr 19-12804/09 1. SAMMANFATTNING

Redovisning av Ekocentrum Projekt 121. SJV Dnr 19-12804/09 1. SAMMANFATTNING Redovisning av Ekocentrum Projekt 121 SJV Dnr 19-12804/09 1. SAMMANFATTNING Projektet har genomfört ett antal uppskattade och välbesökta aktiviteter och också stakat ut en intressant väg för Ekocentrum.

Läs mer

Arvikamodellen KOMMUNAL UPPHANDLING AV LIVSMEDEL TILL SMÅKÖK HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS RAPPORTSERIE. Ylva Gustafsson

Arvikamodellen KOMMUNAL UPPHANDLING AV LIVSMEDEL TILL SMÅKÖK HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS RAPPORTSERIE. Ylva Gustafsson Arvikamodellen HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS RAPPORTSERIE KOMMUNAL UPPHANDLING AV LIVSMEDEL TILL SMÅKÖK Ylva Gustafsson Värmland i augusti 2005 14 Förord Konsumentverket har regeringens uppdrag att stödja program

Läs mer

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Projektplan Mälteriet

Projektplan Mälteriet Projektplan Mälteriet Projektnamn Skånska mälteriet lokal malt för lokal förädling Projektidé Undersöka förutsättningarna för ett lokalt småskaligt mälteri i Skåne nordost för att kunna producera unik

Läs mer

Projektredovisning slutrapport

Projektredovisning slutrapport Projektredovisning slutrapport Projektnamn och kontaktpersoner Projektnamn; Hållbara Blädinge steg 1 Journalnummer; 2009-4152 Kundnummer; G7222 Stödmottagare; Hållbara Blädinge Kontaktuppgifter; Lisbeth

Läs mer

Skolkocken vår nya idol!

Skolkocken vår nya idol! Tre utbildningsaktörer om vikten av kompetenshöjning i skolköken Eva Fröman, konsult på EkoMatCentrum Cecilia Corin, konsult på Hushållningssällskapet Mija Gustafsson, projektledare på Nationellt centrum

Läs mer

FAQ-10 vanliga frågor om upphandling

FAQ-10 vanliga frågor om upphandling FAQ S. Kindeborg 2010-10-22 Externt Upphandlingsenheten FAQ-10 vanliga frågor om upphandling 1. Närproducerat Fråga: Varför kan inte kommunen bara köpa närproducerade livsmedel till våra skolor och äldreboenden?

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014. Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland

Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014. Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014 Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland 1 Organisationer i Sverige... 3 1.1 LivsmedelsföretagenjLl... 3 1.2

Läs mer

Bran schi nrikt ad lä rling sutbildning inom besöksnäringen

Bran schi nrikt ad lä rling sutbildning inom besöksnäringen VIP Branschinriktad lärlingsutbildning VÄRDSKAP I PRAKTIKEN inom besöksnäringen Branschinriktat projekt inom besöksnäringen. November 2012 Mars 2013 Samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen och Entreprenörerna

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby

Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby Styrdokument, program Stöd & Process/Specialistenheten 2014-10-28 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 910 88 KS/2010:321 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101)

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-03-30 Ert datum Beteckning 300-20899-06 Er beteckning Jordbruksdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Jan Enler 036-395078 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

shållningssällskapet i Mellansverige erbjuder följande utbildningar Mat är gott och något att längta efter! Välkommen att boka utbildning hos oss!

shållningssällskapet i Mellansverige erbjuder följande utbildningar Mat är gott och något att längta efter! Välkommen att boka utbildning hos oss! Kurskatalog 2010 Hushållningssällskapet i Mellansverige erbjuder följande utbildningar Livsmedelshygien Bra mat för förskolebarn Bra mat i skolan Bra mat för äldre Specialkoster Klimatsmart om mat Den

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Beviljade projekt inom stöd till insatser på livsmedelsområdet 2008

Beviljade projekt inom stöd till insatser på livsmedelsområdet 2008 Beviljade projekt inom stöd till insatser på livsmedelsområdet 2008 Projekt med ekologisk inriktning Sökandens namn Projektets namn Kort projektbeskrivning Förberedande inför och genomförande av nordisk

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2015 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2015 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionstyrelsens ansvar Sid 4 Administrativt centrum Region Öst och Mitt

Läs mer

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Projektets namn Från småskalighet till full blom - att växa i egen takt. Uppgifter om sökanden Sökande Föreningen Palma Postadress Etelhem Hemängen

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

s m a r t(h Slutrapport Fisk ett smart(h) val Projektnummer 1002240

s m a r t(h Slutrapport Fisk ett smart(h) val Projektnummer 1002240 l! va ett s m a r t(h ) Slutrapport Fisk ett smart(h) val Projektnummer 1002240 Allmänt om projektet Projektet Fisk ett smart(h) val! har som primär målsättningen haft att höja kunskapen kring matfisk

Läs mer

Referensgrupp möte 2010:1

Referensgrupp möte 2010:1 Kallade: Roger Fredriksson, Karin Steen, Lise-Lotte Boldt, Håkan Wedlund, Folke Göransson, Gunnar Lennermo,, och Maj-Liz Hedendahl Närvarande: Karin Steen, Lise-Lotte Boldt, Håkan Wedlund, Jonas Wedebrand,

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Planera för våren 2013! Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Äldrecentrum arrangerar i samarbete med äldreförvaltningen utbildningar med olika teman inom ämnesområdet nutrition,

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Informationsblad nr 1

Informationsblad nr 1 IN COOPERA TION WITH Informationsblad nr 1 MAJ 2014 Nu bygger vi Taste of Dalarna! IN COOPERA TION WITH Med Falun2015 som motor ska vi lyfta Dalarna som matlandskap och med bakgrund i det faktum att det

Läs mer

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. Informationscentrum för Ekologiska Produkter Informationsmaterial Kursverksamhet Studiebesök Rådgivning Marknadsutveckling

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionstyrelsens ansvar Sid 4 Administrativt centrum Region Öst och Mitt

Läs mer

Offentliga affärer med lönsamhet för båda parter. Magnus Josephson, upphandlingsjurist OPIC 08 678 10 20

Offentliga affärer med lönsamhet för båda parter. Magnus Josephson, upphandlingsjurist OPIC 08 678 10 20 Offentliga affärer med lönsamhet för båda parter Magnus Josephson, upphandlingsjurist OPIC 08 678 10 20 1 Sammanfattningsvis Lönsamma offentliga affärer kräver - Aktiv dialog mellan upphandlingarna i oskarpt

Läs mer

underlag i pressmeddelanden mm. Texten kan även användas som underlag för juryns motivering. Nomineringstexten bör vara högst 35 ord lång.

underlag i pressmeddelanden mm. Texten kan även användas som underlag för juryns motivering. Nomineringstexten bör vara högst 35 ord lång. Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Peter och Jonna Jakobsson

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning

Läs mer

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av turism

Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av turism Leader-kontorets anteckningar Ankomdatum:2012-05-22 Diarienummer:2008-001 AA Turismcheckens namn Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av turism Bondens marknad & antikviteternas

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Det mångkulturella samhället Journalnummer: 2010-68

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Norrbottens län. Projektägare: Övertorneå kommun Kontaktperson: Eva Juntti Berggren Projektperiod: 080101 081231

Norrbottens län. Projektägare: Övertorneå kommun Kontaktperson: Eva Juntti Berggren Projektperiod: 080101 081231 Norrbottens län Här ser du affärs- och innovationsutvecklings i Norrbottens län som drivs inom delprogrammet 1:1, Främja kvinnors företagande 2007 2009. Sammanställningen omfattar inrapporterade fram till

Läs mer

Projekt. Småskaligt fiske en möjlighet för tillväxt och lokal utveckling

Projekt. Småskaligt fiske en möjlighet för tillväxt och lokal utveckling Projekt Övergripande syfte: att främja tillväxt och skapa fler arbetstillfällen på landsbygden genom att synliggöra fiskets betydels för lokal utveckling. Genomföra 2-dagars konferens under våren 2015

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

2009-02-26 Bil. 1. 1. Projektnamn: Skinnriket Gotländska lammskinnsprodukter på export

2009-02-26 Bil. 1. 1. Projektnamn: Skinnriket Gotländska lammskinnsprodukter på export 2009-02-26 Bil. 1 Projektplan 1. Projektnamn: Skinnriket Gotländska lammskinnsprodukter på export Projekttid: 2009 02 12 tom 2011 12 31 Projektägare: Gotlands läns Hushållningssällskap, org.nr 262000-0089

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Utvecklingsavdelningen 2015-02-04 Dnr 8.1.1_2015:183 1 (5) Entreprenörskap i skolan 2015 Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Skolverket har i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet med

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Förnyelseansökan - Fairtrade City. Ansökningsformulär

Förnyelseansökan - Fairtrade City. Ansökningsformulär Förnyelseansökan - Fairtrade City Ansökningsformulär Förnyelseansökan Fairtrade City Kontaktperson Förnamn Efternamn Kommun Telefonnummer (dagtid) E-post 1. Kommunens ansvar Det första kriteriet inom ramen

Läs mer

Lantbrukarnas Ekonomi AB, avd. Företagsutveckling. Projekttid Projekttiden är 15 mars 2008 till 31 juli 2009.

Lantbrukarnas Ekonomi AB, avd. Företagsutveckling. Projekttid Projekttiden är 15 mars 2008 till 31 juli 2009. LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND SLUTRAPPORT Dnr 19-8003/08 Se till din Marknad Lantbrukarnas Ekonomi AB, avd. Företagsutveckling Projekttid Projekttiden är 15 mars 2008 till 31 juli 2009. Sammanfattning Inom

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

CHECKLISTA TIPS. Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget:

CHECKLISTA TIPS. Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget: CHECKLISTA TIPS Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget: Finns det en ansvarig för varje sak? Hur ser vår organisation ut? Är alla med? Känns det bra? Vet alla vad de ska göra? Överhuvudtaget

Läs mer

Hösten 2008 UTBILDNINGAR. Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv

Hösten 2008 UTBILDNINGAR. Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv Hösten 2008 UTBILDNINGAR Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET tel 018-56 04 00 www.hush.se/hskonsult hskonsult@hush.se Kursinformation Anmälan Senast 14 dagar

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Era svar på 4 frågor:

Era svar på 4 frågor: Era svar på 4 frågor: Vilka reflektioner har du gjort när du läst strategin? Vilka är de största utmaningarna för en fördubblad besöksnäring? Vilka frågor har du haft tillfälle diskutera med andra? Kommer

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras fölnde förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Det händer på landet i Pite Journalnummer: 2009-5873 Namn på LAG grupp som nominerar: Spira

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionens övergripande ansvar Sid 4 Varumärkesutveckling och marknadsföring

Läs mer