Vår beteckning Michael Slavicek /98-28 Telefon Nämnden för offentlig upphandling

Transkript

1 Michael Slavicek /98-28 Telefon (20) Regeringskansliet Finansdepartementet STOCKHOLM Rapport från Nämnden för offentlig upphandling (NOU) avseende uppdraget från regeringen att utreda om statliga bolag tillämpar lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU) Nämnden för offentlig upphandling (NOU) har på uppdrag av regeringen ( ) utrett i vilken utsträckning bolag med statligt ägande tillämpar LOU. Beslut om utformningen av detta yttrande har fattats vid nämndsammanträde den 24 november 1998, i vilket deltog kammarrättslagmannen Lisbeth Edlund, ordförande, kommerserådet Bengt Agild, vice ordförande, inköpschefen Tomas Axi, civilekonomen Jonas Berggren, sektionschefen Hans Ekman och juristen Eva Sveman. Beslutet fattades i närvaro av kanslichefen Margareta Hentze och chefjuristen Hans Sylvén efter föredragning av kammarrättsassessorn Michael Slavicek. Beslutet expedieras i enlighet med föredraget förslag jämte ändringar enligt direktiv som lämnats vid beslutstillfället. Nämnden för offentlig upphandling Michael Slavicek Slavicek/98-172y1130.DOC Postadress Besöksadress Telefon (växel) Telefax Box 2012 Norra Riddarholmshamnen STOCKHOLM Stockholm

2 /98-28 Sidan 2 av 20 Sammanfattning Nämnden för offentlig upphandling (NOU) utövar tillsyn över den offentliga upphandlingen enligt 7 kap. 9 lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU). Regeringen gav i juni 1998 NOU i uppdrag att utreda i vilken utsträckning bolag med statligt ägande tillämpar LOU. NOU har nu slutfört sitt uppdrag. Bolagen bör enligt NOU klassificeras som upphandlande enheter enligt 1 kap. 6 LOU på följande grunder: 1. En upphandlande enhet är en sådan organisation som a) har inrättats för att täcka behov i det allmännas intresse där detta behov inte är av industriell eller kommersiell karaktär b) är juridisk person c) uppfyller åtminstone ett av de uppställda kraven på ägande, tillsyn eller styrelserepresentation. Behov i det allmännas intresse (enligt p. 1 ovan) är de "behov som staten, av skäl som har samband med allmänintresset, väljer att själv tillgodose eller som den avser att fortsätta att ha ett avgörande inflytande på". Den svenska rätten, den politiska traditionen, samhälls- och marknadssituationen i Sverige bör därför beaktas. Det finns enligt EG-domstolen allmännyttiga behov av kommersiell karaktär och allmännyttiga behov av icke-kommersiell karaktär. Alla behov i det allmänna intresset är således inte av icke-kommersiell karaktär. Det torde inte spela någon roll i vilken form verksamheten bedrivs. Även en liten andel allmännyttiga behov medför enligt EG-domstolen att hela verksamheten i bolaget inklusive de delar som är konkurrensutsatta och bedrivs helt kommersiellt underkastas regelverket. Bolag i samma koncern skall dock bedömas var för sig. Övriga två villkor i 1 kap 6 LOU (enligt punkt 1 ovan b) juridisk person och c) statens inblandning) preciserar ytterligare vad som menas med "organ som lyder under offentlig rätt" (eller upphandlande enhet). 2. Begreppet stat skall enligt EG-domstolen tolkas i vid bemärkelse och i funktionella termer oberoende av lagstiftningen i det enskilda medlemslandet. 3. Det bör rimligen göras en ändamålsenlig tolkning av EG:s direktivregler för att avgöra vilka bolag som är upphandlande enheter. Reglernas syfte att bevara den fria konkurrensen och åstadkomma fri rörlighet av varor och tjänster skall därvid tillmätas stor betydelse. Slavicek/98-172y1130.DOC

3 /98-28 Sidan 3 av 20 Statliga bolag som kan betecknas som upphandlande enheter NOU:s behov av att kunna identifiera tillsynsobjekt och att utöva effektiv tillsyn över de organisationer som omfattas av LOU ävensom Sveriges internationella åtaganden kräver att det finns en förteckning över upphandlande enheter. Bland de bolag som finns redovisade som bolag med statligt ägande finns ett antal bolag och bolagsgrupper som redan nu tillämpar LOU, bilaga B till utredningen och ett antal bolag och bolagsgrupper som enligt NOU:s bedömning borde göra det, bilaga C till utredningen. Bolag upptagna i bilaga C bör emellertid beredas möjlighet att bemöta NOU:s ställningstagande. Skälet till NOU:s ställningstagande bolag för bolag redovisas i bilaga F. Då förteckningen inte är normerande för frågan om ett bolag är att betrakta som en upphandlande enhet och bolagen kan genomgå olika förändringar avseende sin verksamhetsinriktning, ägarförhållanden och styrelsesammansättning kan förnyade ställningstaganden bli aktuella i framtiden. Det genomförda arbetet omfattar inte alla de organ som kan anses omfattas av 1 kap. 6 LOU och gemenskapsdirektiven. Ytterligare kartläggning behövs för att upprätta en någorlunda heltäckande förteckning över de organisationer som omfattas av begreppet upphandlande enhet. Slavicek/98-172y1130.DOC

4 /98-28 Sidan 4 av 20 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Uppdraget 5 Utredningens syfte 5 Ärendets handläggning hos NOU 6 De tillfrågade bolagen 6 Erhållna svar 7 Slutligt ställningstagande 8 Behovet av att fastställa vilka juridiska personer i Sverige som omfattas av LOU 9 Sammanställning över upphandlande enheter 11 Möjligheter att i praktiken fastställa vilka organisationer som omfattas av LOU 12 Begreppet upphandlande enhet 14 De granskade bolagens invändningar 15 Utredningens slutsatser 19 BILAGOR: A - Bolag med statligt ägande B - Bolag som anser sig vara upphandlande enheter C - Bolag som borde anse sig vara upphandlande enheter D - Bolag som sannolikt inte är upphandlande enheter. E - Begreppet upphandlande enheter F - Skälen till varför bolag på bilagan C bör anses vara upphandlande enheter G - Regeringens uppdrag H - NOU:s skrivelse till bolagen Slavicek/98-172y1130.DOC

5 /98-28 Sidan 5 av 20 Uppdraget NOU har från regeringen erhållit följande uppdrag. 1 "Lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU) innehåller bestämmelser om hur offentliga sektorn skall upphandla. I 1 kap. 6 LOU finns bestämmelser som innebär att statliga bolag i vissa fall också omfattas av lagen. Det finns ingen sammanställning över dessa bolag. En sådan sammanställning bör kunna utgöra ett ändamålsenligt underlag för Nämnden för offentlig upphandling i dess tillsynsfunktion. Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Nämnden för offentlig upphandling att utreda i vilken utsträckning bolag med statligt ägande tillämpar LOU samt bedöma och följa upp om bolagen tillämpar bestämmelserna på rätt sätt. En sammanfattande redovisning av uppdraget skall lämnas till regeringen senast den 1 november 1998." Finansdepartementet har senare angivit att uttrycket "bedöma och följa upp om bolagen tillämpar bestämmelserna på rätt sätt" skall tolkas så att NOU skall granska hur bolagen tillämpar bestämmelserna i 1 kap. 6 LOU om begreppet upphandlande enhet. 2 Tiden för uppdragets redovisning har förlängts till den 1 december Uppdraget enligt regeringens skrivelse omfattar inte tillämpningen av 4 kap. 1 LOU som gäller vid upphandling för verksamhet inom vatten-, energi-, transport-, och telekommunikationsområdena, i det följande kallade försörjningssektorerna. Inte heller omfattas några föreningar, samfälligheter och stiftelser av uppdraget. Finansdepartementet har dock muntligen till NOU angivit att uppdraget främst avser de bolag som finns upptagna i regeringens skrivelse 1997/98:20, 1997 års redogörelse för företag med statligt ägande, vilka kan utgöra upphandlande enhet enligt 1 kap. 6 LOU. Uppdraget skulle därför anses omfatta även bolag med statligt ägande verksamma inom försörjningssektorerna och andra organisationer med statligt inflytande under förutsättning att denna granskning inte skulle medföra ytterligare senareläggning av utredningens redovisning. 4 Utredningens syfte Slavicek/98-172y1130.DOC 1 Regeringsbeslut den 17 juni Bilaga G. 2 Tjänsteanteckning angående telefonsamtal med finansdepartementet den 25 juni Tjänsteanteckning angående telefonsamtal från finansdepartementet den 8 september och protokoll fört vid nämndsammanträde den 24 september Tjänsteanteckning angående telefonsamtal med finansdepartementet den 29 september 1998.

6 /98-28 Sidan 6 av 20 Regeringen anger i uppdraget att syftet är bl.a. att färdigställa en sammanställning över bolag med statligt ägande. En sådan sammanställning bör, enligt regeringen, "kunna utgöra ett ändamålsenligt underlag för Nämnden för offentlig upphandling i dess tillsynsfunktion". NOU anser att kravet på en sådan sammanställning 5 följer även av Sveriges internationella avtal och tidigare förarbeten till LOU. För fullständighetens skull behandlas dessa avtal nedan. ÄRENDETS HANDLÄGGNING HOS NOU De tillfrågade bolagen Förteckning över de 335 bolag NOU skrivit till återfinns i bilaga A till detta yttrande. NOU har vid utskicket följt den förteckning som finns i regeringens 1997 års redogörelse över bolag med statligt ägande (skrivelse 1997/98:20) men har uteslutit organisationer som är statliga verk och av den anledningen anses vara upphandlande enheter. 6 NOU har vidare inte skrivit till bolag som trots statligt ägande inte omfattas av LOU eftersom de inte är svenska aktiebolag. 7 Under utredningens gång har framkommit att vissa bolag är vilande, har avvecklats eller att staten inte längre har någon ägarandel (jfr års redogörelse för företag med statligt ägande 8 ). Dessa bolag är på bilagan A markerade med fet stil. Föreliggande utredning liksom EG-domstolens resonemang visar att en fullständig redovisning av uppdraget kräver en betydligt mera ingående analys av bolagens syfte, arbetssätt och villkor på marknaden än den mer formella granskningen av dess syfte och bolagsform som här varit möjlig. NOU:s uppdrag omfattar inte föreningar, samfälligheter och stiftelser. (NOU har dock påbörjat en granskning av de stiftelseägda bolagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB eftersom bolagens motsvarighet i Danmark anses vara upphandlande enheter.) Inte heller andra former av statligt ägande, t.ex. pensionsfonder och dess bolag ingår i utredningen. För att få en mera rättvisande bild av de upphandlande enheter vilka staten äger eller utövar inflytande över krävs en utökning av granskningen även till andra former av statligt ägande och inflytande, t.ex. myndighetsägda bolag som inte finns upptagna i regeringens skrivelse 1997/98:20. Slavicek/98-172y1130.DOC 5 Sammanställningen skall dessutom hållas uppdaterad. 6 Såsom Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Svenska Kraftnät. 7 NOU tar därmed inte ställning i frågan om dessa i utlandet registrerade bolag är eller borde anses vara upphandlande enheter enligt direktiven eller annan lagstiftning än LOU. 8 Regeringens skrivelse för innevarande år 1998/99:20 och NOU:s tjänsteanteckningar i detta ärende. Regeringens skrivelse 1998/99:20 överlämnades till riksdagen den 17 september 1998 och kunde inte beaktas när NOU:s skrivelser avsändes.

7 /98-28 Sidan 7 av 20 Eftersom regeringsuppdraget således inte täcker samtliga organisationer som i Sverige kan anses utgöra "organ som lyder under offentlig rätt" 9 redogörs i det följande för de begränsningar, urvals- och tillvägagångsmetoder som NOU valt att göra. Valet av metoder har till viss del styrts av den korta tid och begränsade personella resurser som stått till buds för uppdraget. I det följande berörs även behovet av att färdigställa en förteckning över upphandlande enheter i Sverige och de praktiska möjligheterna därtill. Erhållna svar NOU har i skrivelsen till bolagen bl.a. ställt frågorna: Anser Ni er vara en upphandlande enhet enligt 1 kap. 6 LOU? 2. Anser Ni er vara en upphandlande enhet enligt 4 kap. 1 LOU? Fråga 2 ställdes av rationalitetsskäl för att söka undvika möjliga gränsdragningsproblem och för att kunna användas i en eventuell fortsatt utredning. NOU har påbörjat en granskning av vissa av bolagen, t.ex. Telia AB med dotterbolag. Insamlingen av svaren har blivit oväntat arbetskrävande. Många bolag svarade inte i tid 11 och flera svar inkom först efter september 1998, trots flera nya utskick av NOU:s frågor och upprepade påminnelser per telefon. 12 De inkomna svaren har NOU successivt bedömt utifrån de för bolagen angivna syftena och verksamhetsinriktningarna såsom dessa har kunnat utläsas ur bolagens verksamhetsbeskrivning, riksdagens beslut, statens ägardirektiv och instruktioner, SOU och andra handlingar. NOU har vidare genom telefonsamtal och särskilda skrivelser till berörda bolag inhämtat även andra upplysningar om bolagens verksamhet, deras syfte och inriktning, ägarförhållanden, styrelsens sammansättning, m.m. Viss kontakt har tagits även med regeringskansliet, eftersom flera bolag har uppgivit att de tillsammans med deras departement har tolkat bestämmelserna så att de inte skulle vara upphandlande enheter. Av de bolag som svarat på NOU:s frågor har 32 bolag svarat ja på fråga 1 och 32 bolag svarat ja på fråga 2. NOU bedömer att övervägande skäl talar för att de bolag som svarat ja på någon av frågorna också är upphandlande enheter. Någon ytterligare djupare granskning har därför inte vidtagits beträffande dessa bolag. Förteckning över dessa finns i bilaga B. Slavicek/98-172y1130.DOC 9 EG-direktivens definition av upphandlande enheter i direktiven 93/36/EEG, 93/37/EEG, 92/50/EEG och 93/38/EEG. 10 Bilaga H. 11 Svaren skulle ha kommit in den 18 augusti. Vid augusti månads utgång hade knappt hälften av de tillfrågade bolagen inkommit med svar. 12 Skrivelse från ett stort statligt bolag har kommit in den 17 november Detta trots hänvisning till Regeringens uppdrag, nytt utskick och flera telefonsamtal.

8 /98-28 Sidan 8 av 20 I bilaga C anges bolag som inte anser sig vara upphandlande enheter men där NOU ifrågasätter bedömningens riktighet. I denna bilaga ingår även bolag, som valt att inte ange något klart svar på frågorna men där NOU har anledning att anse dessa vara upphandlande enheter. Dessa bolag har blivit föremål för en fördjupad granskning. I bilaga C anges även anledningen till granskningen och diarienummer på de ärenden i vilka dessa bolag särskilt kommer att behandlas. Särskild granskning med hjälp av advokater har skett av följande stora bolagsgrupper: 1. Almi Företagspartner AB med dotterbolag 2. AmuGruppen AB med dotterbolag 3. Posten AB med dotterbolag 4. Samhall AB med dotterbolag. NOU har anlitat advokathjälp även för granskning av 5. Telia AB med dotterbolag, såsom exempel på bolag verksamma inom försörjningssektorerna och 6. Sveriges TV, Radio och Utbildningsradio, såsom exempel på stiftelseägda bolag. Då de två sistnämnda grupperna redovisas inte inom ramen för denna utredning. Övriga bolag har granskats enbart av NOU. Arbetet har gjorts så uttömmande som varit möjligt inom ramen för den angivna tiden. Vissa gränsdragningsproblem har uppkommit avseende de granskade bolagens dotterbolag. Såsom EG-domstolen uttalade i Mannesmann-domen 13 kan ett helägt dotterbolag till en upphandlande enhet inte i sig anses utgöra upphandlande enhet. En preliminär självständig prövning har därför skett av varje enhet för sig för att avgöra om även dessa dotterbolag uppfyller rekvisiten för att vara upphandlande enhet, däribland att de inrättats för att tillgodose ett behov i det allmännas intresse som inte är av industriell eller kommersiell karaktär. Bolag som själva inte anser sig vara upphandlande enhet och angående vilka NOU för närvarande inte finner anledning att ifrågasätta bolagens bedömning anges i bilaga D. Slutligt ställningstagande Utredningens tidsram m.m. har medfört att de i bilagan C upptagna bolagen inte har kunnat beredas tillfälle att ta del av NOU:s analys. Ett definitivt Slavicek/98-172y1130.DOC 13 C-44/96 Mannesmann Anlagenbau Austria AG m.fl. mot Strohal Rotationsdruck GesmbH, p. 41.

9 /98-28 Sidan 9 av 20 ställningstagande bör därför lämpligen anstå tills bolagen beretts tillfälle att bemöta denna. Fortsatt arbete krävs för att en förteckning över de upphandlande enheter över vilka staten utövar inflytande blir någorlunda fullständigt. En belysning av rättsläget och analys av olika organ skulle vidare behövas av andra former av "statligt" ägande och inflytande, t.ex. den verksamhet som ägs och drivs av olika myndigheter, statliga verk, stiftelser och fonder. I mån av resurser avser NOU att utreda även dessa grupper. NOU har, som nämnts ovan, redan påbörjat granskningen av bolag inom Telia-koncernen och de stiftelseägda aktiebolagen Sveriges TV, Radio och Utbildningsradio. I ett annat projekt pågår kartläggningen av de kommunala bolagens upphandlingar. SCB har fått i uppdrag att genom en enkät insamla och delvis bearbeta uppgifter från kommunala bolag. Behovet av att fastställa vilka juridiska personer i Sverige som omfattas av LOU NOU har i sin hittillsvarande verksamhet i huvudsak utgått ifrån att varje organisation själv skall avgöra om den är att anse som en upphandlande enhet enligt LOU. NOU har samtidigt länge ansett att en grundläggande förutsättning för att kunna utöva tillsyn över och prioritera mellan tillsynsobjekt, dvs. upphandlande enheter, är att kunna identifiera dessa. NOU vände sig år 1997 till regeringen för att påtala problemet med oklarheterna beträffande de statliga bolagen. Vilka organ som skall anses omfattas av begreppet upphandlande enhet har grundläggande betydelse för frågan om organisationen har skyldighet att upphandla i enlighet med EG-direktiven, GPA 14 och LOU. Ytterst gäller det Svenska statens ansvar gentemot de övriga medlemsstaterna i EU, nämligen att alla de organ som rätteligen bör omfattas av regleringen också gör det. I direktiv 93/37/EEG art 1 b) andra st. anges följande: Förteckningarna över organ eller kategorier av organ som lyder under offentlig rätt och som uppfyller villkoren i andra stycket återfinns i bilaga 1. Dessa förteckningar skall vara så fullständiga som möjligt och kan revideras enligt artikel 35. För ändamålet skall medlemsstaterna regelbundet informera kommissionen om varje ändring i sina förteckningar över organ och kategorier. Direktiv 93/36/EEG art 1, fjärde st. hänvisar till samma bestämmelse. Motsvarande bestämmelse finns även i direktiv 92/50/EEG art. 1 e). 15 För att uppfylla kravet på förteckningar måste regeringen sannolikt fastställa en lista över upphandlande enheter. Slavicek/98-172y1130.DOC 14 Världshandelsorganisationens avtal Government Procurement Agreement (GPA). 15 I artikeln anges: Förteckningar över organ, eller kategorier därav, som lyder under offentlig rätt och som uppfyller villkoren i andra stycket i denna punkt återfinns i bilaga 1 till direktiv 71/305/EEG. Dessa förteckningar skall vara så uttömmande som möjligt och kan revideras enligt det förfarande som fastställs i artikel 30b i det direktivet.

10 Sidan 10 av /98-28 Här kan även nämnas att EG-kommissionen i sina "Guidelines" anger vilka enheter i de respektive medlemsländerna som omfattas av direktiven. För Sveriges vidkommande anges därvid att det är alla icke-kommersiella enheter vars upphandling står under tillsyn av NOU. 16 Detta innebär att det är nödvändigt att regeringen vet vilka organisationer som av NOU anses vara upphandlande enheter. Begreppet upphandlande enhet har vidare betydelse vid tillämpning av undantagen grundade på ensamrätt enligt artikel 6 i tjänstedirektiv 92/50/EEG och artikel 11 i försörjningsdirektiv 93/38/EEG och 5 kap. 2 LOU. En utökad krets av organ som omfattas av bestämmelserna i LOU kan i vissa fall även medföra bortfall av formbundna upphandlingar. Upphandling av tjänster behöver t.ex. inte göras från en annan upphandlande enhet som på grund av lag eller annan författning, som är förenlig med Romfördraget, har ensamsätt att utföra tjänsten. 17 Vad som menas med upphandlande enhet får ytterligare en dimension vid bestämmande av om en myndighet eller bolag utgör en eller flera upphandlande enheter. Denna betydelse uppstår framför allt vid förhandsannonsering då samtliga planerade upphandlingar inom respektive varuområde/tjänstekategori inom den upphandlande enheten skall sammanräknas för det kommande budgetåret och annonseras för det fall värdet inom respektive varuområde/tjänstekategori uppgår till ecu (2 kap. 6, 4 kap. 14 och 5 kap. 11 LOU) Guidelines finns angående de klassiska direktiven, här kan nämnas "Guidelines to the Community rules on public procurement of services", ISBN , sid. 95 i vilka det anges: "XV SWEDEN. All non-commercial bodies whose whole procurement is subject to supervision by the National Board for Public Procurement." Vad kommissionen avser med "whole procurement" är inte klart. Jfr. även vad som i bilagan E till denna utredning sägs om NOU:s tillsyn och det cirkelresonemang detta kan leda till. 17 AB Svensk Bilprovning har före lagändringen i SFS 1997:1068 inte ansett sig omfattas av LOU fastän bilprovningstjänster i prop. 1992/93:88 sid. 96 nämns som exempel på sådan tjänst som omfattas av undantaget i 5 kap. 2 LOU. 18 Motsvarande regler finns även för byggentreprenader. Slavicek/98-172y1130.DOC

11 Sidan 11 av /98-28 Sammanställning över upphandlande enheter Syftet med regeringsuppdraget är att utreda och färdigställa en sammanställning över de statliga bolag som kan anses utgöra upphandlande enheter enligt LOU. Sådana listor nämns i direktiven och har behandlats i förarbetena till LOU. Redan i prop. 1992/93:88 (sid. 41) angavs att det kan finnas skäl att ge ut s.k. enhetslistor, dvs. listor som förtecknar de myndigheter, företag m.m. som omfattas av LOU och därvid också skall följa lagens bestämmelser. Listorna skulle vara omfattande och aktuella. Departementschefen anförde vidare: "Det torde emellertid inte vara möjligt att någonsin uppnå sådan kvalitet på listorna att man med stöd av dessa skulle kunna undvara en definitionsbestämmelse i lagen. Det bör därför inte komma i fråga att listorna får karaktär av normgivning. De listor som kan övervägas bör lämpligen vara av endast exemplifierande karaktär. Sådana listor bör vid behov kunna ges sedan det nya systemet tillämpats en tid. Enligt min mening bör listorna kunna ges ut av den nya Nämnden för offentlig upphandling som jag senare kommer att föreslå inrättad". En lista över organisationer eller kategorier av sådana organisationer som lyder under offentlig rätt finns i en bilaga till byggdirektivet (93/37/EEG). Även andra direktiv förutsätter en sådan lista. 19 Listan är dock inte normerande för om organisationen i fråga är en upphandlande enhet. Av EGdomstolens domar kan man också utläsa att det i tveksamma fall är definitionen i direktivet och inte huruvida organisationen finns angiven på listan som avgör om ett organ är att anse som upphandlande enhet. 20 NOU har byggt upp ett register över de myndigheter och organisationer som kan vara upphandlande enheter enligt lagen. Registret har dock inte haft någon normerande verkan vad gäller fastställandet av vilka som är upphandlande enheter. De som upptogs i registret var de enheter som sannolikt borde ha omfattats av LOU. Registret omfattar ca enheter. Det verkliga antalet upphandlande enheter kan emellertid enligt NOU:s bedömning uppgå till ett betydligt större antal eftersom de juridiska personerna ibland består av flera upphandlande enheter. 21 Slavicek/98-172y1130.DOC 19 Jfr. t.ex. dir. 92/50/EEG art. 1 "The lists of bodies or of categories of such bodies governed by public law which fulfil the criteria referred to in the second subparagraph of this point are set out in Annex I to Directive 71/305/EEC. These lists shall be as exhaustive as possible and may be reviewed in accordance with the procedure laid down in Article 30b of that Directive." 20 Kommissionen./. Portugal, mål C-247/ Margareta Hentze och Hans Sylvén nämner i boken Offentlig upphandling att antalet upphandlande enheter i Sverige kan vara så många som Vid nämndsammanträdet avseende yttrande över Riksdagens revisorers rapport om offentlig upphandling, NOU:s dnr 301/97-22, uttalade NOU att "NOU:s tillsyn omfattar kanske upphandlande enheter och enligt Riksdagens revisorers egen bedömning ca. 280 miljarder kronor".

12 Sidan 12 av /98-28 NOU ger ut nyhetsbrevet NOU info. Ett exemplar av nyhetsbrevet har fram till våren 1998 sänts ut fyra gånger per år automatiskt och kostnadsfritt till upphandlande enheter i NOU: s register. Sedan NOU fått en hemsida på Internet får de upphandlande enheterna inte några gratis exemplar utan de som så önskar får prenumerera hos Fritzes InformationsCenter eller läsa nyhetsbrevet (och ta utskrift av detsamma) på NOU:s hemsida. NOU har vid genomgång av sitt adressregister konstaterat att flera bolag med statligt ägande återfinns i registret även om bolagen enligt den nu genomförda utredningen fortfarande inte anser sig vara upphandlande enheter. En förteckning över myndigheter som skall följa GATT-överenskommelsen om statlig upphandling finns i bilaga I till förordningen (1980:849) om tillämpning av GATT-överenskommelsen om statlig upphandling. Förteckningen har inte längre någon praktisk betydelse, men den kan vara av visst intresse då förteckningen omfattar några statliga verk, som numera ombildats till aktiebolag med statligt ägande med i huvudsak samma uppgifter. Möjligheter att i praktiken fastställa vilka organisationer som omfattas av LOU De svenska domstolarna och EG-domstolen kan fastställa att en viss organisation är upphandlande enhet medan däremot EG-kommissionen och NOU enbart kan uttolka att organisationen ifråga bör anses vara en upphandlande enhet. De praktiska möjligheterna att fastställa vilka bolag som är upphandlande enheter är emellertid något begränsade. EG-domstolen har givetvis rätt att i ett förhandsavgörande (tolkningsbesked) uttala sig i frågan huruvida ett organ bör omfattas av bestämmelserna om offentlig upphandling. EG-domstolen är dock i regel beroende av att frågan först kommer under en nationell domstols prövning, vilket, som diskuteras nedan, inte är helt självklart att så sker. EG-kommissionen kan också själv ta upp frågan och granska huruvida ett bolag omfattas av upphandlingsdirektiven. 22 Kommissionen kan ta upp frågan med det berörda bolaget och medlemsstaten och även föra talan i EGdomstolen. NOU utövar tillsyn över de bolag som i Sverige omfattas av LOU 23. Bolag som inte är upphandlande enheter har därför ingen lagstadgad skyldighet att Slavicek/98-172y1130.DOC 22 Detta har t.ex. skett avseende Systembolagets ställning. EG-domstolen har i det s.k. Franzén-målet (C-189/95, meddelat den 23 oktober 1997) inte uttalat sig i frågan om Systembolaget är upphandlande enhet. EG-kommissionen har ännu inte beslutat sig för hur denna fråga i fortsättningen kommer att hanteras. NOU underlåter därför i denna utredning att ta ställning i frågan om Systembolaget AB. 23 I 7 kap. 9 LOU anges: "En särskild nämnd, Nämnden för offentlig upphandling, utövar tillsyn över den offentliga upphandlingen enligt denna lag.

13 Sidan 13 av /98-28 underkasta sig någon granskning av NOU. Svaret på frågan huruvida NOU:s tillsyn inbegriper rätt att granska bolag i syfte att fastställa vilka bolag som omfattas av LOU är omtvistat. Även EG-domstolens uttalande i BT-målet 24 har felaktigt lett till ifrågasättande av NOU:s behörighet att ange om en organisation bör anses vara eller inte vara upphandlande enhet. En närmare analys av domen i BT-målet visar att det inte föreligger några hinder mot att NOU uttalar sin åsikt i frågan huruvida en organisation är en upphandlande enhet. NOU torde därmed även äga rätt att infordra handlingar från en sådan organisation. 25 NOU har på direkt fråga från ett antal allmännyttiga bostadsföretag tillhörande SABO-företagen uttalat sig att dessa omfattas av LOU. 26 De centrala bestämmelserna i LOU har vidare fr.o.m. den 1 januari 1998 fått en ny lydelse (se nedan). Regeringens proposition med den föreslagna nya lydelsen har varit känd och NOU har för flera år sedan påtalat att den tidigare lydelsen ifrågasattes av EG-kommissionen. Någon klarhet har dock inte rått. Svenska domstolar har i sin dömande verksamhet använt sig av den nu enligt propositionen felaktiga tolkningen av begreppet upphandlande enhet 27 och flera bolag har angivit att de avvaktar med ställningstagande i frågan tills den nya lydelsen träder i kraft och till dess EG-domstolen uttalar sig i frågan. Denna inställning kan dock inte anses vara berättigad, i vart fall inte för tiden efter den 1 januari 1998, då den ändrade svenska lydelsen trädde i kraft och EG-domstolen samma månad uttalat sig i Mannesmanndomen. NOU har med anledning av den tidigare rådande osäkerheten i en skrivelse till regeringen begärt att krav ställs på de statliga bolagen att dessa åtminstone tar ställning till och officiellt klargör huruvida de betraktar sig som upphandlande enhet (NOU:s ärende dnr 198/97-29, avsänt den 5 september 1997). Slavicek/98-172y1130.DOC Vid sin tillsyn får nämnden inhämta alla nödvändiga upplysningar från upphandlande enheter. Upplysningarna skall i första hand inhämtas genom skriftligt förfarande. Om det på grund av materialets omfång, brådska eller något annat förhållande är lämpligare, får upplysningarna inhämtas genom besök hos den upphandlande enheten." 24 C-392/93 The Queen mot Treasury, ex parte British Telecommunications plc angående tolkning av direktiv 90/531. Storbritannien hade vid införlivandet av direktivet förklarat att bl. a. British Telecommunications (BT) inte omfattades av undantaget i direktivet enligt art. 8 (1) [motsvarar art. 8 (1) i 93/38]. EG-domstolen uppgav att det inte ankom på medlemsstaten att avgöra när undantaget var tillämpligt. Detta skulle uttryckligen enligt direktivet avgöras av den upphandlande enheten själv (p. 1 i domslutet). 25 I 7 kap. 10 LOU anges att en upphandlande enhet är skyldig att tillhandahålla de upplysningar som NOU begär för sin tillsyn. 26 NOU:s ärende dnr. 19/94-21, 20/94-21, m.fl. i vilka NOU uttalade att flera kommunala fastighetsbolag var upphandlande enhet och därmed vid upphandling skulle följa LOU. 27 Kammarrätten i Göteborg (mål nr ) har vid en laglighetsprövning tolkat denna paragraf så att det kommunala bostadsföretaget, AB Bjuvbyggen, inte skulle behöva följa LOU vid sin upphandling av tjänster. Ej PT i RegR.

14 Sidan 14 av /98-28 I sista hand ankommer det på en svensk domstol att avgöra dels om en organisation är att anse som en upphandlande enhet och dels om eventuella skadeståndskrav kan riktas mot den organisationen. Vad gäller de statliga bolagen som inte anser sig omfattas av LOU är det emellertid svårt för leverantörer att med framgång vända sig till domstol och få fastställt att sådana bolag är upphandlande enheter. De statliga bolagen omfattas inte av bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet. En leverantör som inte tillfrågats kan därför i regel inte ta reda på vilka anskaffningar som görs. Även vid upphandling under tröskelvärdena har han begränsade möjligheter att få ut förfrågningsunderlaget om han inte erbjudits att lämna anbud. Han kan knappast av praktiska skäl åberopa bestämmelsen i 6 kap. 6 LOU, vilket innebär att en icke tillfrågad eller förbigången leverantör endast i rena undantagsfall kan hinna med att begära överprövning i allmän förvaltningsdomstol innan ett avtal har slutits. Det kan inte uteslutas att länsrätten avslår yrkandet med hänvisning till 7 kap. 1 eller 2 LOU med motiveringen att det inte finns en behörig klagande (leverantör som lidit skada) eller att yrkandet har inkommit för sent. Att föra skadeståndstalan i tingsrätten utan att ha lämnat in ett anbud kan vid dagens rättsläge och praxis bedömas som i det närmaste utsiktslöst. I de flesta fall är det därför omöjligt att få till stånd en domstolsprövning av frågan huruvida ett bolag med statligt ägande är en upphandlande enhet eller inte. I flera länder är denna fråga delvis löst genom offentlig anbudsöppning. 28 NOU anser mot bakgrund av det ovan anförda att reglerna för bolag med statligt ägande snarast bör bli föremål för en utredning avseende kravet på öppenhet/transparens vid offentlig upphandling. Reglerna bör tillgodose behovet av information i samband med upphandling, överprövning och skadestånd. Ett statligt bolag har därför vid nuvarande förhållanden i praktiken ganska stora möjligheter att under en lång tid undvika att följa reglerna om offentlig upphandling utan att några mera påtagliga åtgärder kan vidtas mot bolaget. Begreppet upphandlande enhet Redogörelse för vad som avses med upphandlande enhet i LOU, GPA och EG-rätten finns i bilaga E till denna utredning. Nedan anges endast NOU:s slutsatser om rättsläget som i denna utredning lagts till grund för bedömningen av vilka organisationer som bör klassificeras som upphandlande enheter enligt 1 kap. 6 LOU. 1. Upphandlande enhet är sådan organisation som a) har inrättats för att täcka behov i det allmännas intresse där detta behov inte är av industriell eller kommersiell karaktär Slavicek/98-172y1130.DOC 28 Jfr. t.ex. Belgien och i Danmark (licitationsloven avseende upphandling av byggentreprenader).

15 Sidan 15 av /98-28 b) är juridisk person c) uppfyller åtminstone ett av de uppställda kraven på ägande, tillsyn eller styrelserepresentation. Behov i det allmännas intresse (enligt p. 1 ovan) är de "behov som staten, av skäl som har samband med allmänintresset, väljer att själv tillgodose eller som den avser att fortsätta att ha ett avgörande inflytande på". 29 Den svenska rätten, den politiska traditionen, samhälls- och marknadssituationen i Sverige bör därför beaktas. Det finns allmännyttiga behov av kommersiell karaktär och allmännyttiga behov av icke-kommersiell karaktär. 30 Alla behov i det allmänna intresset är således inte av icke-kommersiell karaktär. Det torde inte spela någon roll i vilken form verksamheten bedrivs. 31 Även en liten andel allmännyttiga behov medför att hela verksamheten i bolaget inklusive de delar som är konkurrensutsatta och bedrivs helt kommersiellt underkastas LOU:s reglering. 32 Bolag i samma koncern skall dock bedömas var för sig. 33 Alla tre villkor enligt punkt 1 ovan, a) behov i det allmännas intresse, b) juridisk person och c) statens inblandning) är "kumulativa" och preciserar därmed vad som menas med "organ som lyder under offentlig rätt" (eller upphandlande enhet), jämför Mannesmann-domen. 2. Begreppet stat måste tolkas i vid bemärkelse och i funktionella termer oberoende av lagstiftningen i det enskilda medlemslandet Det bör rimligen göras en ändamålsenlig tolkning av direktivreglerna för att avgöra vilka bolag som är upphandlande enheter. Reglernas syfte att bevara den fria konkurrensen och åstadkomma fri rörlighet av varor och tjänster skall därvid tillmätas stor betydelse. De granskade bolagens invändningar Vissa av de tillfrågade bolagen har anfört olika skäl till varför de inte bör anses vara upphandlande enheter enligt LOU. Av dessa förtjänar vissa Slavicek/98-172y1130.DOC 29 Arnhem-domen, p Arnhem-domen, p Beentjes, C-31/87, ECR 4655, p Mannesmann-domen, p. 25. I Arnhem-domen, p. 55 anges: "Det förhållandet att det endast är en relativt obetydlig del av den verksamhet som detta organ faktiskt bedriver som består i att tillgodose allmännyttiga behov är inte heller relevant, då en sådan enhet fortfarande ansvarar för de intressen som den särskilt är skyldig att tillgodose". 33 Mannesman-domen, p. 39 och Arnhem-domen, p Beentjes-domen, p. 11 och 12.

16 Sidan 16 av /98-28 närmare kommentar. I bilaga F återfinns en förteckning över de bolag som avses. Konkurrensutsättning En vanlig invändning är att bolagets verksamhet är utsatt för konkurrens. Denna invändning kan inte utan vidare godtas. Frånvaron av konkurrens är inte ett nödvändigt villkor för definitionen av ett organ som lyder under offentlig rätt. På samma sätt är inte den omständigheten att behoven kan tillgodoses eller tillgodoses av privata företag tillräckliga bevis för att ett behov av allmänt intresse inte föreligger. Direktiven och LOU kan omfatta även bolag vilkas allmännyttiga syften medför att de kan komma att ta andra hänsyn än att på kort eller lång sikt maximera vinsten. Dessa organ kan med hänsyn till de behov de tillgodoser (behov i det allmännas intresse) i vissa situationer åsidosätta principerna för normal kommersiell drift 35. Förutsatt att de övriga rekvisiten för definition av upphandlande enhet är uppfyllda, bör ett sådan organ omfattas av LOU. Regeringen indelar i sin skrivelse (Skr. 1998/99:20 sid. 13) de statliga bolagen i bolag som 1. tillhandahåller infrastrukturella tjänster, 2. uppfyller sektorpolitiska mål (t.ex. social-, regional-, närings- eller arbetsmarknadspolitiska mål), 3. sköter en kontrollverksamhet till viss del av myndighetsliknande karaktär, 4. sysslar med fastighetsförvaltning, 5. finansiella tjänster, 6. temporära bolag (avsedda att avvecklas) och 7. kommersiella bolag. Samma bolag återfinns i flera kategorier. Framför allt de bolag som tillhör grupperna 1-4 kan i sin verksamhet styras av sådana "särskilda uppgifter" att val av leverantör kan ske på andra än rent kommersiella grunder. I prop. 1992/93:88 anges att syftet med direktiven är att åstadkomma att den offentliga sektorns upphandling utsätts för marknadens villkor och därför sker på ett affärsmässigt sätt. "De företag som redan är utsatta för konkurrens bedriver redan en affärsmässig upphandling, och reglerna skall därför inte tillämpas på dessa." Konkurrensens förekomst kan dock inte utesluta direktivens och LOU:s tillämpning. EG-domstolen uttrycker detta i Arnhem-domen (p. 43) med följande ord: "Den omständigheten att det förekommer konkurrens är emellertid inte tillräckligt för att utesluta möjligheten att ett organ som finansieras eller kontrolleras av staten ( ) låter sig styras av andra hänsyn än ekonomiska. Således kan ett sådant organ till exempel förorsaka ekonomiska förluster av att det för en viss politik för inköp från det organ som det är nära beroende av. (p.47) Av detta framgår att artikel 1 b i direktiv 92/50 kan tillämpas på ett visst organ, även om privata företag tillgodoser eller skulle kunna tillgodose samma behov som detta, och att frånvaron av konkurrens inte är nödvändigt villkor för definitionen av ett organ som lyder under offentlig rätt." NOU har därför noggrannare granskat huruvida dessa bolag verkligen styrs av endast ekonomiska hänsyn och hur deras vinstkrav är formulerade. 35 Ovan anförd dom av den 16 juni Slavicek/98-172y1130.DOC

17 Sidan 17 av /98-28 Utsatta för konkurrens inom tillståndspliktig verksamhet Ett antal bolag hävdar att de visserligen bedriver tillståndspliktig verksamhet men att tillståndet kan erhållas även av andra. I prop. 1992/93:88 sid. 40 anges att ett "tillståndskrav brukar föra med sig att företag i fråga har en särställning på sin marknad och därför teoretiskt sett kan sägas vara i den ställningen att verksamheten inte behöver vara helt affärsmässig. Låt vara att många företag i denna kategori rent faktiskt upphandlar rent affärsmässigt. Om däremot det tillstånd det är fråga om ges till alla som söker tillstånd kan det sägas att den marknad som företaget arbetar på inte är skyddad i någon reell mening. Direktiven föreskriver också undantag i sådana situationer". Regeringen anger i årets sammanställning över bolag med statligt ägande följande: 36 "Många av de statliga bolagen verkar på marknaden utan fungerande konkurrens, vilket kan bero på att bolagen har lagstadgade monopol eller har andra särskilda uppgifter och får årliga tillskott från staten. Många av bolagen är dessutom i en eller annan omfattning ålagda att utföra samhällsåtaganden, dvs. producera varor eller tjänster som är ekonomiskt olönsamma. För dessa bolag gäller att prestationerna måste mätas på annat sätt än genom rent företagsekonomiska kriterier. (...) Åtagandena kan ses som uppdrag som bolaget utför åt staten. Det är därför av betydelse att de preciseras till sitt innehåll och att det klart framgår hur de skall finansieras." Regeringen hänvisar här till en rapport av Riksdagens revisorer 1997/98:2 sid. 81f). NOU har utgått ifrån verksamhetens karaktär och de faktiska konkurrensmöjligheterna. Avgörande betydelse har fästs vid den offentliga regleringens karaktär och det skyddsnät som vissa bolag har fått eller har upparbetat. Även om det finns andra företag på marknaden måste det vara svårt att konkurrera med t.ex. Posten AB dels på grund av de offentligt bestämda avgifterna som dessa bolag kan stödja sig på (som ytterst medför att de i normala fall inte kan gå i konkurs), dels på grund av den infrastruktur som byggts upp redan under dessa bolags tidigare verksamhet som statliga verk. Huruvida bygger på utfärdade lagar eller förordningar saknar betydelse för begreppet upphandlande enhet. 37 Bolagisering Vissa bolag har anfört att de utgör en tidigare förvaltningsstyrd verksamhet som bolagiserats i avsikt att följa aktiebolagslagens bestämmelser och därmed har vinstsyfte. Denna invändning kan godtas endast under Slavicek/98-172y1130.DOC 36 Skr. 1998/99:20, sid Arnhem-domen, p. Punkt 60. Domstolen anger att det för bestämmande av begreppet upphandlande enhet saknar betydelse huruvida verksamheten eller organets tillblivelse bygger på lag eller annan författning. Samma kriterier är dock väsentliga för tillämpningen av art. 6 i direktiv 92/50/EEG (5 kap. 2 LOU).

18 Sidan 18 av /98-28 förutsättning att bolaget kan visa att det inte längre bedriver sådan verksamhet som består av att tillgodose allmännyttiga behov utan kommersiellt karaktär. 38 Som framgår av Mannesmann-domen upphör en upphandlande enhet inte att vara sådan enhet bara för att den vid sidan av verksamheten i det allmännas intresse bedriver en annan verksamhet i vinstsyfte, även om den sistnämnda är omfattande och avser rent kommersiella eller industriella behov. 39 Inköp av s.k. fria varor sker i ren konkurrens Ett bolags invändning är att bolagets huvudsakliga inköp inte omfattas av LOU och inköp av s.k. fria varor sker i ren konkurrens med andra återförsäljare som säljer denna typ av varor och har således en ren kommersiell karaktär. NOU anser att även de bolag som på grund av särskilda bestämmelser till äventyrs skulle kunna undantas från upphandling av vissa speciella varor och tjänster inte innebär att all dess anskaffning kan undantas från LOU:s tillämpning. EG-domstolen anger i Mannesmann-domen 40 bl.a. att det inte existerar någon skillnad mellan kontrakt som en upphandlande enhet tecknar för att tillgodose allmänna intressen och kontrakt som saknar samband med denna uppgift. Moderbolaget omfattas men inte dotterbolagen Flera bolag har med varierande grad av säkerhet anfört att moderbolaget förmodligen omfattas men att detta inte gäller dotterbolagen. Förutom svårigheter att klarlägga vad de olika dotterbolagen egentligen arbetar med uppkommer vid sådan invändning även frågor avseende vad som menas med självständiga bolag och hur moderbolagets allmännyttiga verksamhet utan kommersiell karaktär påverkar dotterbolagen. Anledningen därtill är att vissa koncerner behandlas av regeringen och tillsyns- eller tillståndsmyndigheterna som en enhet fastän de består av flera bolag av vilka vissa kan betecknas som endast utlokaliserade stabsfunktioner (outsorcing eller divisionering). Det är t.ex. moderbolaget som har alla tillstånd och ensamrätter och dotterbolagen sköter den faktiska verksamheten. Angående sammanblandning av kommersiell och allmännyttig verksamhet har EG-domstolen redan uttalat i Mannesmann-målet 41 att det faktum att det bedrivs andra verksamheter vid sidan av den huvudaktivitet som utgör organets institutionella Slavicek/98-172y1130.DOC 38 Arnhem-domen, p Mannesmann-domen, p Mannesmann-domen, p Generaladvokaten i Arnhem-målet ville i sitt förslag till avgörande påpeka att det är omöjligt att göra åtskillnad mellan å ena sidan verksamheter av icke-kommersiell och icke-industriell karaktär och å andra sidan dem som har denna karaktär, så snart som ifrågavarande organ hör till dem som utgör en sådan upphandlande enhet som avses i direktivet om offentliga arbeten eller tjänster. Generaladvokaten anser att frånvaron av risk, som utmärker ifrågavarande organs sätt att verka, medför att verksamheten, även om den i teorin kan göras ekonomiskt lönsam, slutligen inte kan skiljas från den institutionellt stadfästa verksamheten. Denna absorberar således de övriga verksamheterna och berövar dem deras kommersiella eller industriella karaktär.

19 Sidan 19 av /98-28 verksamhetssyfte i sig inte kan anses vara av sådan vikt att det förändrar arten av ifrågavarande organ med avseende på direktivets tillämpning på ärenden rörande offentlig upphandling. Inköp är inte upphandling i LOU:s mening Vissa bolag anser att de inköp som hänför sig till bolagets huvudsakliga verksamhet inte utgör upphandling i LOU:s mening. En annan variant av samma invändning är att bolaget gör skillnad mellan upphandling och inköp m.fl. anskaffningsformer. NOU anser att dessa invändningar inte kan förändra bedömningen. Egenskapen av att vara upphandlande enhet innebär att enheten (om det inte finns några uttryckliga undantag i LOU) måste göra sina inköp i enlighet med lagen. Detta innebär dock inte att alla varor, entreprenader och tjänster behöver upphandlas genom ett formbundet anbudsförfarande då vissa anskaffningar inte behöver göras genom den ordning som gäller för offentlig upphandling 42 och kan i vissa fall direktupphandlas enligt 6 kap. 2 LOU. Den omständigheten att ett bolags huvudsakliga inriktning gäller ett område som är undantaget från reglerna om formbunden upphandling (öppen, selektiv, förhandlad eller förenklad upphandling) innebär inte att bolaget inte skall tillämpa dessa former avseende andra typer av anskaffningar, såsom byggnader, transporter, tjänster, möbler, m.m. Inga större inköp görs Något bolag har anfört att bolaget är så litet att några större inköp inte görs. Denna invändning kan inte godtas. Den omständigheten att bolaget inte gör några större inköp utesluter inte att bolaget är upphandlande enhet. Om bolaget gör upphandlingar 43 skall det följa LOU. Mindre upphandlingar skall då enligt 6 kap. 2 LOU göras genom förenklad eller direkt upphandling. Departementet har tagit ställning till att bolaget inte är upphandlande enhet Flera bolag har anfört att deras huvudman har uttalat att bolaget inte omfattas av LOU. De har här hänvisat till enskilda departement. NOU har att närmare granskat dessa invändningar. Några dokumenterade uttalanden eller beslut har inte kunnat presenteras. I de granskade fallen har NOU inte kommit fram till att dessa bedömningar varit sakligt grundade. Utredningens slutsatser NOU överlämnar härmed till regeringen sin redovisning av uppdraget. NOU:s behov av att kunna identifiera tillsynsobjekt och att utöva effektiv tillsyn över de organisationer som omfattas av LOU ävensom Sveriges Slavicek/98-172y1130.DOC 42 T.ex. undantagen i 5 kap. 1 LOU. 43 Enligt LOU är upphandling köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor, byggentreprenader eller tjänster.

20 Sidan 20 av /98-28 internationella åtaganden kräver att det finns en förteckning över upphandlande enheter. Bland de bolag som finns redovisade som bolag med statligt ägande finns ett antal bolag och bolagsgrupper som redan nu tillämpar LOU (bilaga B) och ett antal bolag och bolagsgrupper som enligt NOU:s bedömning borde göra det (bilaga C). I de redovisade bolagsgrupperna kan dock ingå något bolag angående vilket bedömningen är mera osäker. Av bilagorna B och C framgår vilka svenska bolag med statligt ägande som NOU anser vara upphandlande enheter. Bolag upptagna i bilaga C bör emellertid beredas möjlighet att bemöta NOU:s ställningstagande. Då förteckningen inte är normerande för frågan om ett bolag är att betrakta som en upphandlande enhet och bolagen kan genomgå olika förändringar avseende sin verksamhetsinriktning, ägarförhållanden och styrelsesammansättning kan förnyade ställningstaganden bli aktuella i framtiden. Det genomförda arbetet omfattar inte alla de organ som kan anses omfattas av 1 kap. 6 LOU och gemenskapsdirektiven. Ytterligare kartläggning behövs för att upprätta en någorlunda heltäckande förteckning över de organisationer som omfattas av begreppet upphandlande enhet. Uppdraget är härmed avslutat. BILAGOR: A - Bolag med statligt ägande B - Bolag som anser sig vara upphandlande enheter C - Bolag som borde anse sig vara upphandlande enheter D - Bolag som sannolikt inte är upphandlande enheter. E - Begreppet upphandlande enhet F - Skälen till varför bolag på bilagan C bör anses vara upphandlande enheter G - Regeringens uppdrag H - NOU:s skrivelse till bolagen Slavicek/98-172y1130.DOC