Samordning av varselinsatser i Värmland

Transkript

1 Regeringskansliet Näringsdepartementet Statssekreterare Jöran Hägglund STOCKHOLM Samrdning av varselinsatser i Värmland Karlstad Eva Erikssn Landshövding Tmas Riste Reginråd 1 (4)

2 Karlstad Regeringskansliet Näringsdepartementet Statssekreterare Jöran Hägglund STOCKHOLM Redvisning från samrdnarna i Värmlands län I Värmland har vi inledningsvis kncentrerat ss på att föra dialg med företrädare för mrådescheferna för de sex Arbetsförmedlingarna i Värmland, Försäkringskassan, kmmunerna i Västvärmland (Arvika, Säffle ch Årjäng), enskilda företag, arbetsmarknadens parter, näringslivets rganisatiner, Almi Värmland. Samråd har även ägt rum med samrdnarna i Västra Götaland. Sedan årsskiftet har Värmland drabbats av ett betydande antal varsel varav merparten kmmit under hösten. Hittills har 1928 persner varslats m uppsägning varav 401 persner i nvember. Varslen har sin tyngdpunkt i Arvikareginen med en klar dminans för företag inm frdnsindustrin ch underleverantörer till denna bransch. Dminerande antalsmässigt är varslen vid Vlv Cnstructin Equipment. Detta mtiverar att de särskilda ch medelbara insatser sm vi här föreslår ska inledas i Arvikamrådet. Dck har alla kmmuner i Värmland drabbats varför hela länet mfattas av handlingsprgrammet. Under första kvartalet 2009 kmmer varslen att få effekt ch vid utgången av nästa år kan antalet varslade ha fördubblats i Värmland. De persner sm drabbats mest av de strukturella förändringarna i Värmland finns i branscher där andelen män är mycket hög. Värmland ligger generellt mycket lägre än riksgenmsnittet när det gäller utbildningsnivån ch männen halkar efter allt mer. Många av de varslade ch uppsagda är i en ålder med hög försörjningsplikt. Situatinen måste hanteras i både ett krt ch långt perspektiv. I str utsträckning drabbas unga av de varsel sm nu läggs. Viktigast är att få ut dem i arbetslivet igen så snabbt sm möjligt. Med den demgrafiska struktur Värmland har klarar vi inte att förlra ung arbetskraft till Nrge eller andra delar av Sverige. Samtidigt sm vi måste kmpetensutveckla de övriga sm inte medelbart kmmer ut i arbetslivet. I det krta perspektivet måste vi lösa försörjningsprblematiken på individnivå. Hur kan vi få enskilda individer att vidareutbilda sig när de har svårt att klara vardagseknmin? Vissa kmmer att under en perid ha a-kassan sm inkmst, andra saknar den inkmstkällan. Våra uppskattningar visar att mkring ti prcent av de varslade i Västvärmland inte mfattas av a- kassan. Finanskrisen ch lågknjunkturen har initialt yttrat sig sm en industrikris i Värmland. Men basnäringen i Värmland - papper, massa, stål ch verkstad - är ckså mycket viktig för Sverige, mer än persner sysselsätts ch bidrar med över 25 miljarder krnr till Sveriges exprtnett. 2 (4)

3 Förslag på åtgärder Handlingsprgrammet bifgas sm bilaga 1. Här följer en krt sammanfattning. Prgrammet är indelat i lika mråden: Arbete ch utbildning Vi har att arbeta utifrån två huvudlinjer: 1. Att få människr ut i arbetslivet. I det fallet handlar det m att stärka Arbetsförmedlingens resurser. 2. Att ge de arbetslösa kmpetensutveckling enligt nedanstående, men ska detta vara möjligt måste någn frm av kmpetensutvecklingsersättning på minst a-kassenivå införas. Strategisk kmpetensmatchning Vi vill säkerställa ch höja individernas anställningsbarhet utifrån de strukturella förändringarna på arbetsmarknaden genm att ta tillvara de varslades ch uppsagdas kmpetenser, kartlägga, cacha, vägleda, validera ch matcha med skräddarsydd utbildning genm befintlig utbildningsstruktur. Utbildningsinsatsen ska utgå ifrån företagens såväl krtsm långsiktiga arbetskrafts- ch kmpetensbehv. Småföretagande ch entreprenörskap Småföretagande ch entreprenörskap är viktigt för Värmlands utveckling ch tillväxt. För att underlätta för de existerande entreprenörerna ch skapa förutsättningar för att få fram nya förmågr föreslår vi att en företagsakut bildas. Vi föreslår ckså att företagsstödet (anslag 33:1) ska få användas på ett mer behvsanpassat sätt, till exempel för kmpetensutvecklingsinsatser eller för åtgärder i samband med reknstruktin, samt mer medel för att främja kvinnrs företagande ch mtverka arbetslöshet bland kvinnr. Pririterade infrastruktursatsningar Vi har identifierat ett antal pririterade infrastruktursatsningar sm det är möjligt att byggstarta år 2009 eller Dessa bjekt har enligt de samhällseknmiska mätningar sm gjrts visat att de ger en mycket psitiv effekt på både krt- ch långsiktig effekt på den värmländska eknmin. Frskning ch utveckling I en påbörjad reginal frskningsstrategi pririterar vi fyra industrinäringar (stål ch verkstad, papper ch förpackning, infrmatins- ch kmmunikatinsteknik, IKT, samt besöksnäringen). Tillsammans med Karlstads universitet har vi identifierat ett antal frskningsmråden. Ett antal frskningsprjekt har redan initierats inm till exempel knsumentdriven förpackningsteknlgi, tjänstefrskning ch genusvetenskap. Här finns det stra möjligheter att intensifiera en rad industrinära frskningssatsningar sm på sikt kmmer att generera både nya jbb ch företag. 3 (4)

4 Önskvärda insatser från regeringen För att kunna hantera situatinen ch genmföra det föreslagna handlingsprgrammet önskar vi att: Regeringen ser över Arbetsförmedlingens regelverk, innebärande att pririterade grupper utökas med att ckså mfatta persner sm är eller riskerar att bli arbetslösa i denna kris. Regeringen ändrar reglerna i sciala fnden till att mfatta utbildningsinsatser ch till att mfatta persner sm är eller riskerar att bli arbetslösa. Regeringen inför ett nytt tillfälligt studiestöd för kmpetenshöjande åtgärder. Nivån på studiestödet bör mtsvara a-kassenivån. Regeringen ändrar reglerna ch föreskrifterna för aktivitetsstöd så att de anpassas till nuvarande arbetsmarknadssituatin. Regeringen skjuter till medel för en ökad vlym av utbildning. Det kan vara arbetsmarknadsutbildning, Kmvux, KY-utbildning, företagsrelaterad utbildning. Regeringen ökar Regin Värmlands ch Länsstyrelsen i Värmlands läns medel för reginala utvecklingsinsatser (anslaget 33:1). En preliminär bedömning är att anslaget bör tredubblas till mkring 225 Mkr per år Regeringen har skjutit till 2 Mdkr till Almi, det är bra. Vi utgår från att medel där ur kan användas till att bygga upp en natinell företagsakut med reginala kntr. Regeringen skjuter till medel för kvinnrs företagande. Värmland har tilldelats cirka 2 Mkr för Vi önskar att denna andel ökas för att mtverka arbetslösheten bland kvinnr. Eva Erikssn Landshövding Tmas Riste Reginråd Bilaga 1: Bilaga 2: Handlingsprgram för samrdning av varselinsatser i Värmland Arvika kmmuns kartläggning av åtgärder, sm exempel på en drabbad kmmuns handlingsprgram 4 (4)

5 Bilaga 1 Näringsdepartementet Statssekreterare Jöran Hägglund STOCKHOLM Handlingsprgram för samrdning av varselinsatser i Värmland 1. Strategisk kmpetensmatchning I Värmland har vi kmmit långt i utvecklingen av lika strategiska insatser inm utbildningsmrådet ch lika samarbetsarenr mellan näringsliv ch den ffentliga sektrn. Idag finns frmaliserade samarbetsarenr ch -frum för: Vägledning Validering Gymnasiesklan Yrkesvux Kvalificerad Yrkesutbildning (KY) Teknikcllege Vård- ch msrgscllege Samverkan skla ch arbetsliv Teknikerjakten Vi vill nu växla upp ch använda ss av en matchningsstege sm mdell för öka vägledningen mt arbete eller utbildning. För att ytterligare säkerställa att matchningsstegens insatser utnyttjas fullt ut vill vi även inrätta ett antal matchningscentra i Värmland. Matchningsstege för kmpetensutveckling Vi vill säkerställa ch höja individernas anställningsbarhet utifrån de strukturella förändringarna på arbetsmarknaden genm att ta tillvara de varslades ch uppsagdas kmpetenser, kartlägga, cacha, vägleda, validera ch matcha med skräddarsydd utbildning genm befintlig utbildningsstruktur. Utbildningsinsatsen ska utgå ifrån företagens såväl krtsm långsiktiga arbetskrafts- ch kmpetensbehv. Vi vill i Värmland ta tillvara möjligheterna ch säkerställa framtida efterfrågan på kmpetent arbetskraft. Vi gör det genm att bygga vidare på vår etablerade samarbetsmdell (se nedan), där vi kpplar samman näringslivs-, arbetsmarknads- ch utbildningsmrådena ch använder ss av Värmlands samlade resurser ch aktörer för planering ch genmförande av matchningsstegen. De samlade aktörerna är: Länsstyrelsen i Värmlands län Regin Värmland Arbetsförmedlingarna Kmmunerna Arbetstagar- ch arbetsgivarrganisatinerna Utbildningsaktörer med genmförandekapacitet Trygghetsrådet Trygghetsfnden 1 (6)

6 Företagen Klusterrganisatiner ch klusterbildningar sm: The Paper Prvince inm pappers ch massateknlgi Cmpare inm IT- ch tjänstesektrn Stål & Verkstad inm stål- ch verkstadsindustrin The Packaging Arena inm förpackningsindustrin Visit Värmland inm besöksnäringen Företagens efterfrågan av framtida arbetskraft ska vara vägledande för att kunna matchas med relevant utbildning. Värmlands samlade utbildningsutbud ch -anrdnare ska användas för genmförande av kmpetenshöjande insatser till exempel: Kmmunal vuxenutbildning/yrkesvux Flkhögskleutbildning Kvalificerad Yrkesutbildning Universitetsutbildning Arbetsmarknadsutbildning Uppdragsutbildning Utbildningarna inm matchningsstegen ska kunna erbjuda: Valideringsmöjligheter Arbetsplatsförlagt lärande Flexiblitet i tid ch rum (distansutbildningsmöjligheter) En lärmiljö sm stimulerar ch tillgdser lika lärstilar Matchningsstege - för kmpetensutveckling Trygghetsfnden Trygghetsrådet Jbb Kmmunal Vuxenutbildning/ Yrkesvux Kvalificerad Yrkesutbildning (KY) VARSLAD UPPSAGD Kartläggning Upprättande av CV Vägledning Upprättande av individuell handlingsplan Validering Upprättande av individuell utbildningsplan Utbildning Flkhögskla Arbetsförmedlingen Starta eget Annan insats Fullgöra avbruten utbildning Gymnasiekmpetens Tekniskt basår Yrkes/spetsutbildning Annan utbildning Högskla/ Universitet Annan utbildningsanrdnare Utbildning genmförs hs utbildningsanrdnare sm kan erbjuda: validering arbetsplatsförlagt lärande flexibilitet i tid ch rum lärmiljöer för lika lärstilar 2 (6)

7 Matchningscentra Vi vill utveckla befintliga samarbetsarenr, kraftsamla ch bygga matchningscentra i länet för samrdning ch effektivisering av utbildningsinsatser. Matchningscentrats uppdrag är att cacha, vägleda, validera ch skräddarsy individanpassade utbildningar utifrån Värmlands framtida behv ch samlade utbildningsresurser. Centrat ska vara en samarbetsarena ch katalysatr för utveckling, samrdning ch stöd med syfte att säkerställa långsiktig strategisk ch efterfrågestyrd utbildning. Förslagsvis etablerar man matchningscentran i Värmland. Matchningscentrats uppdrag är säkerställa att: Genmförandet av utbildningar sker utifrån marknadens efterfrågan Bevaka ch initiera nya utbildningskncept utifrån framtida behv Bevaka finansieringsmöjligheter av verksamheten ch utnyttja dem Ha hög genmförandekapacitet för att individen snabbt ska kunna återgå till arbetsmarknaden Organisatin Matchningscentren kpplas samman via en reginal kmpetensgrupp sm består av representanter från respektive matchningscentra samt Regin Värmland, Länsstyrelsen i Värmlands län, Karlstads universitet, arbetsgivar- ch arbetstagarrganisatinerna. Den reginala matchningsgruppens uppdrag är att: Vara en arena för infrmatin ch erfarenhetsutbyte Initiera samarbete mellan lika centra för att höja genmförandekapaciteten ch kstnadseffektivisera insatserna Initiera analyser ch kartläggningar av framtida arbetsmarknad ch kmpetensbehv samt skapa underlag för att snabbt kunna skapa en beredskap för förändringar Lbbyarbete Bevaka nya marknader ch utbildningsmråden 2. Småföretagande ch entreprenörskap Värmländska företagare ser effekterna av finanskrisen, vittnar bland andra Almi Värmland m. Fler företag är avvaktande i sina investeringar. Behv av finansiering finns trts detta ch bankerna är, med hänsyn till krisen, mer restriktiva vid kreditförfrågningar. Vår bedömning är att behven ckså kmmer öka med tanke på generatinsväxlingen sm står för dörren. Företagsstöd I det läge sm nu råder bedömer vi att det finns fördelar av att använda företagsstödet (anslag 33:1) på ett mer behvsanpassat sätt vilket skulle medföra att företag i behv av till exempel kmpetensutvecklingsstöd eller åtgärder i samband med reknstruktin skulle kunna erhålla bidrag. Genm en kraftig påspädning av anslaget kan sådant stöd erbjudas samtidigt sm de företag sm ämnar genmföra expansinsrelaterade investeringar kan stödjas i samma grad sm hittills. 3 (6)

8 Kvinnrs företagande Regeringen har uppdragit till Nutek att genmföra ch samrdna ett treårigt prgram (2007 tm 2009) för att främja kvinnrs företagande. Prgrammet ska bidra till att nyföretagande bland kvinnr ökar ch att fler av de företag sm drivs av kvinnr växer. Delprgram 1 möjliggör för kvinnr sm vill starta ch/eller utveckla ett eget företag utan speciella krav på bransch, företagsfrm eller företagsstrlek, att få tillgång till rådgivning, cachning, mentrskap, nätverk ch/eller utbildning eller mtsvarande verktyg ch metder i syfta att utveckla sina företag. Värmland har tilldelats cirka 2 Mkr för Kan denna andel ökas för att mtverka arbetslösheten bland kvinnr? En företagsakut för att fånga rade företagare Orn hs småföretagen är nu str ch behv av extra rådgivning är påtaglig. En kritisk faktr för att rädda företaget är att kmma in tidigt i företagarens planering. Många företagare vill inte vända sig till den befintliga bankkntakten i rädsla för att uppfattas sm svag ch därmed att få indragna rörelsekrediter. En lösning är då att Almi natinellt öppnar en berende företagsakut. Via ett 020-nummer där företagaren får hjälp med en första analys samt stöd ch rådgivning. I steg två slussas företagaren vidare till en företagsakut vilken vi ansvarar för att bygga lkalt där en fem timmars gratis rådgivning ger en djupare analys av företaget. Utifrån detta resultat får kunden ta del av ytterligare specialisthjälp för att rädda företaget. Här finns behv av eknmiska medel för kunden att gå vidare, antingen via knsultcheckar eller via någn ny typ av villkrslån sm är återbetalningspliktigt m företaget överlever. Dessa eknmiska medel finns inte idag. Denna företagsakut byggs upp med hänsyn tagen till de lika gegrafiska behven ch strukturerna sm finns i Värmland. Den byggs upp tillsammans med andra aktörer ch nätverk. Dialg har påbörjats med Länsstyrelsen i Värmlands län ch Företagarna. Från Västra Götaland, där en företagsakut har funnits sedan 1998 vet vi att detta arbetssätt fungerar. Under 2008 har 80 mindre företag hittills fått hjälp av denna instans. Vi kan genm en snabb analys av ch med lärande från Västra Götaland starta upp denna aktivitet snabbt. Det sm behövs är eknmiska medel, vilket även inkluderar de marknadsföringsinsatser sm krävs. 3. Pririterade infrastruktursatsningar Inm ramen för den pågående prcessen med att ta fram en ny länstransprtplan har vi identifierat ett antal pririterade infrastruktursatsningar sm det är möjligt att byggstarta år 2009 eller Dessa bjekt har enligt de samhällseknmiska mätningar sm gjrts visat att de ger en mycket psitiv effekt på både krt- ch långsiktig effekt på den värmländska eknmin. 4 (6)

9 Väg Väg 61 Kalleviken Gate 50 Mkr 2009 Väg 175 Skasås Nysäter 20 Mkr 2009 Väg 175 Nysäter Kila 120 Mkr 2010 E 18 Björkås Bergvik 400 Mkr 2010 E 18 trafikplats Bergvik 250 Mkr 2009 E 45 Slberg Ånimskg 120 Mkr 2009 E 45 Ånimskg Åmål 120 Mkr 2010 Järnväg Värmlandsbanan Kil Arvika breddning av fem tunnlar 45 Mkr 2010 Värmlandsbanan mötesspår 50 Mkr Fryksdalsbanan upprustningspaket 220 Mkr Frskning ch utveckling I Värmland har ett arbete med att ta fram en reginal frskningsstrategi påbörjats där näringslivets fyra pririterade industrinäringar (stål ch verkstad, papper ch förpackning, infrmatins- ch kmmunikatinsteknik, IKT, samt besöksnäringen) deltagit tillsammans med de lika fakulteterna ch ledningen vid Karlstads universitet. I det arbetet har ett antal frskningsmråden identifierats ch ett antal frskningsprjekt redan initierats inm till exempel knsumentdriven förpackningsteknlgi, tjänstefrskning ch genusvetenskap där Karlstads universitet håller hög internatinell standard. Här finns det stra möjligheter att intensifiera en rad industrinära frskningssatsningar sm på sikt kmmer att generera både nya jbb ch företag. Ett arbete har påbörjats för att inm krt kunna ta fram en kstnadsberäkning för en tillväxtrienterad frskningssatsning vid Karlstads universitet. 5. Mdell för samverkan I Värmland är vi vana vid att arbeta tillsammans. Sedan många år samverkar ffentlighet, akademi ch näringsliv med fkus på affärsutveckling, frskning, entreprenörskap ch kmpetensförsörjning. Vi kallar det Värmlandsmdellen ch målet är att skapa innvatiner tillväxt. Mycket av samarbetet i Värmland kanaliseras idag via de klusterbildningar sm finns i länet. Klusterrganisatinerna har, på näringslivets initiativ, växt fram ur reginalt starka näringslivsgrenar sm papper ch massa, förpackningar, IT samt stål ch verkstad betydande verksamheter med mer än medarbetare, sm bidrar med över 25 miljarder krnr till Sveriges exprtnett. 5 (6)

10 Tre år i rad har Regin Värmland ch Länsstyrelsen i Värmlands län låtit en extern ch berende aktör, Ramböll Management, undersöka mdellens effekter. Mätmetden har kvalitetsgranskats av Nutek sm verifierat mätningens tillförlitlighet ch giltighet. 315 klusterföretag har fått svara på frågr m tillväxt, knkurrenskraft, frskning ch utveckling samt kmpetensförsörjning. Nästan var tredje företag uppger att de säljer mer ch nästan hälften att de utvecklat nya prdukter ch tjänster sm ett resultat av mdellen. Dessutm bidrar mdellen till ökad industrinära frskning ch långsiktig kmpetensförsörjning. Även antalet jbb har påverkats psitivt. Mellan 2005 ch 2008 bidrg Värmlandsmdellen till att det skapades mer än 1200 nya jbb inm papper ch massa, IT samt stål ch verkstad, med en beräknad skatteeffekt på drygt 140 miljner krnr. Resultatet visar att Värmland befinner sig i framkant när det gäller att utveckla innvativa samverkansfrmer ch att här ger både privata ch ffentliga investeringar gd avkastning. Värmlandsmdellen har rönt strt internatinellt intresse. Bara under den senaste månaden har representanter besökt både Tky ch Kapstaden för att berätta m det framgångsrika arbetet. 6. Uppföljning ch utvärdering En tillbakablick på Värmlands utveckling visar att de flesta decennier har haft sina kriser. Några riktigt bra dkumentatiner eller beskrivningar av hur kriserna hanterats har dck sällan gjrts. Med ett allt tydligare fkus på lärande arbetssätt ch rganisatiner bör de insatser sm nu planeras ch genmförs därför följas ch utvärderas. Uppföljning ch utvärdering bör fånga upp ch beskriva det agerande sm krisen leder till från företag, fackliga rganisatiner samt myndigheter ch kmmuner. I uppföljningen ch utvärderingen bör ckså finnas en tydlig ambitin att m möjligt beskriva ch exemplifiera de knsekvenser sm krisen får för lika persner ch familjer ch hur deras nödvändiga vägval kmmer att gestalta sig. I Värmland har under flera år gjrts mätningar av hur företagen ser på nyttan av länets klusterprcesser. Dessa spelar en str rll i de intentiner sm ryms inm det nu aktuella samverkansuppdraget. I perspektiv av ett framtidsinriktat reginalt utvecklingsarbete är det önskvärt ch av central betydelse att dessa mätningar kan frtsätta ch utvecklas. Ett uppdrag med den beskrivna riktningen bör kunna ges till Centrum för frskning m reginal utveckling (Cerut) vid Karlstads universitet. Cerut har allt mer kmmit att spela rllen sm en frsknings- ch utvecklingsresurs av betydelse för länets reginala utvecklingsarbete. Cerut har således utvärderat resultat ch effekter av både reginala prgram ch viktiga utvecklingsprjekt. Uppdraget att frtlöpande följa ch värdera de insatser sm nu följer bör mfatta åren 2009 ch 2010 ch beräknas ksta 1 Mkr per år. Den övergripande målsättningen för det samrdningsuppdrag sm har getts till landshövdingen ch reginrådet är att Värmland ska gå stärkt ur krisen. Ett uppföljnings- ch utvärderingsarbete sm startar mgående ch ges tydliga resurser ch mandat kan ge värdefulla erfarenheter för kmmande generatiner. 6 (6)

11 Bilaga Arvika kmmun Kartläggning av tänkbara åtgärder med anledning av varsel i Arvika kmmun På länsnivå är landshövding Eva Erikssn ch reginråd Thmas Riste utsedda av regeringen till samrdningsmän för att samrdna behv av åtgärder i vår regin. Lkalt har ett arbete rganiserats där kmmunen, Arbetsförmedlingen, företagen ch fackliga företrädare deltar för att kartlägga behv av insatser ch utifrån kartläggningen se behv av åtgärder med anledning av de varsel sm lagts. Här nedan följer en redvisning ch kartläggning utifrån lika utgångspunkter av tänkbara åtgärder. Individuell cachning Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen kmmer att arbeta med individuella lösningar ch har fått viss resursförstärkning. AF ställer kundarbetsplatser till förfgande på Vlv CE. Trygghetsrådet/Startkraft eller mtsvarande För Vlv CE pågår förhandlingar med Trygghetsrådet ch dess dtterblag Startkraft m avtal för mställningsstöd riktad till varslade på företaget. Trygghetsrådet ansvarar för tjänstemännen ch Startkraft för kllektivanställda. De kmmer när avtalet är klart att upprätta ett lkalkntr för individuell cachning ch med grupprum för kurser. Andra företag kan vara invlverade i mtsvarande prcesser på andra företag sm lagt varsel. Satsningar på utbildningar utifrån behv, kmpetenssäkring Gymnasiesklan, Arvika kmmun Förberedelser pågår för en ansökan m Teknikcllege. Gymnasiesklan kan bidra till frtsatt utveckling av yrkesutbildningar. Eda Teknikcenter har idag CNCutbildning. Sklrnas lkaler är idag utnyttjade till kl Eftermiddagar ch kvällar finns tillgängliga. Befintliga lärarresurser är uppbkade full ut. Vuxenutbildning, Arvika kmmun/anc Erbjuder kurser ch utbildningar med start vecka 2, 2009, prgram är klart. 1

12 Kmvux kan utifrån efterfrågan ch resurstilldelning erbjuda ytterligare utbildning. De erbjuder allt från svenskundervisning för invandrare till bussförarutbildning ch undersköterskeutbildning. Enstaka kurser i matte, data ch engelska finns att tillgå. Yrkesinriktade kmvux-kurser kan anrdnas men kräver planering ch resurstilldelning. Här finns lkaler för att anrdna utbildningar. KY-utbildningar, Arvika kmmun/anc I betänkandet "Yrkeshögsklan för yrkeskunnande i förändring" föreslås att all eftergymnasial yrkesutbildning utanför högsklan samlas i ett ramverk kallat Yrkeshögsklan. KY-myndigheten kmmer att avvecklas ch den nya Yrkeshögsklemyndigheten placeras i Hässlehlm ch Västerås från den 1 juli Förändringar aviseras vad avser nya ansökningar m KY-utbildningar. I Arvika pågår prduktinsteknik/lgistik 60 p ch specialutbildad undersköterska psykiatri/demens 40 p. KY Verktygsmakare med huvudrt Hagfrs km inte igång på grund av för få sökande liksm en tredje beviljad mgång av KY industri/sälj. Det går att undersöka möjligheten att starta dessa. En spelprduktinsutbildning Game Maker pågår ch kan starta på nytt. I reginen finns KY-utbildningar med lediga platser. I ex. Karlstad finns 25 heltidsplatser inm elektrnik, maskinknstruktin, prcessteknik, bygg ch installatin. Uppdragsutbildning, Arvika kmmun/anc Arvika Näringslivscentrum, Ingesunds Flkhögskla, (skapa ESF-prjekt). Gjuteriföreningen ch High Tech Welding är några exempel på utbildningsanrdnare sm kan skräddarsy utbildningar för företagens behv. Högskla ch universitet På Arvika Näringslivscentrums Lärcentrum kan man läsa högskle- ch universitetsutbildningar på distans via telebild. Man kan även välja att läsa helt nätbaserade utbildningar. Anmälan till vårens kurser gjrdes senast den 15 ktber. Man kan alltid göra en "sen anmälan" m man skulle missa sista ansökningsdag. Bland kursinnehållet kan nämnas CAD/CAM, CNC-teknik ch Lean-prduktin. I övrigt finns ett strt prgram ch kursutbud via universitetens ch högsklrnas hemsidr. Karlstads universitet är ex intresserade av att skräddarsy behvsstyrda utbildningar för reginens behv. Götebrgsreginen Götebrgsreginen vill gärna knyta kntakt med Regin Värmland ch i ett samarbete så skulle vi kunna skräddarsy gemensamma utbildningar ch även jbba med validering. Företagens ch fackens redvisade behv av utbildningsinsatser Redvisning från företagen, nuläge ett urval Svetsutbildning CNC 2

13 Gjuteriteknik Prcess/prduktinsteknik Rbtteknik Lean-prduktin Datakurs för samtliga anställda Kvalitetsutbildning Företagsrelaterad utbildning med anknytning till egna system ch maskiner Engelska Data Svenska för invandrare Fackens redvisning av behv, ett urval Yrkesinriktade, svetsning, prgrammering av svetsrbtar, skärmetder mm mm Data Truck Kvalitet Miljö Lgistik Materiallära Prgrammering Prduktinsteknik Gruppledare/säljare/entreprenör Buss- ch lastbilskrt Hvslagare Grävmaskinförare Svenska Engelska Tyska Eknmi Data Validering Praktik Behv av infrastrukturåtgärder Uppvaktningar till Regeringen/Vägverket/Banverket Priritera en närtidssatsning för bättre infrastruktur genm järnvägstunnlar mt Götebrg samt insatser Nysäter Vickersrud länsväg 175 samt E 45 mt Götebrg. Andra infrastruktursatsningar är E 18, länsväg 172 samt riksväg 61. Dessa insatser skulle väsentligt stärka förutsättningarna för utveckling av näringslivet i västra Värmland. Regin Värmland ch Arvika kmmun förbereder aktiviteter ch förslag på åtgärder för att stimulera till förbättringar av infrastrukturen. 3

14 Företagsrådgivning mm Arvika kmmun Ett samarbete med grannkmmuner ch Regin Värmland, samt samrdning av insatser mellan lika aktörer har inletts med anledning av varslen. Samarbete med andra aktörer där eu-prjektet Den Företagssamma Utvecklingen kan användas med aktiviteter sm Jbb/rekryteringsmässa, nyföretagarutbildning. Under de kmmande åren kan ytterligare aktiviteter sättas igång. Deltagande kmmer att ske i mässr ch ett samarbete finns med företagsrganisatiner sm ALMI, Handelskammaren mfl. Arbetsmarknadsåtgärder Arbetsmarknadsenheten Arvika kmmun rganiserar ch administrerar åtgärder för arbetslösa i samarbete med Arbetsförmedlingen. De åtgärder sm erbjuds idag är lika arbetsmarknadsåtgärder sm gagnar samhällsutvecklingen, sysselsättningen ch den enskildes behv. Arvika kmmun har avtal med AF m att anrdna praktik inm ramen för Jbbch utvecklingsgarantin. Avtalet innebär att praktik kan kmma i fråga efter 150 dagars inskrivning i jbb- ch utvecklingsgarantin. Praktiken kan uppgå till 300 dagar. Lönebidragsanställningar, ffentligt skyddade anställningar (OSA) ch särskilt anställningsstöd handläggs av arbetsmarknadsenheten i samarbete med Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsenheter erbjuder praktiksamrdning för lika önskemål m praktik ute på arbetsplatser både ffentliga ch privata. Strukturfnder Strukturfnderna för nrra Mellansverige, reginala ch sciala fnden kan användas för att mildra knsekvenserna av varslen. Frdn ch transprtindustrin anges sm strategiska mråden ch här finns resurser för kmpetensutveckling. KOMMUNLEDNINGSSTABEN Tillväxt ch utveckling Anna Wikstrand Utvecklingschef 4