MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne

Transkript

1 Bilaga 1 Miljökonsekvensbeskrivning av Regional transportinfrastrukturplan för Skåne MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV Regional transportinfrastrukturplan för Skåne

2 2

3

4 Innehållsförteckning Kapitel 0. Sammanfattning... 7 Kapitel 1. Sammanfattning av RTI-planens innehåll... 9 Kapitel 2. Bakgrund Syfte med miljöbedömningen Miljöbalken Direktiven för åtgärdsplaneringen Kapitel 3. Miljöbedömningsmetod Relevanta miljömål Miljöaspekter enligt miljöbalken Miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Utvecklingsmål för infrastrukturen i Skåne Avgränsning av miljöbedömningen Allmänhetens intresse Åtgärdsvalsstudier Andra planer och program Tid och rum Geografisk avgränsning Synpunkter på avgränsningen Val av åtgärdskategorier Innehåll och detaljeringsgrad i den regionala planen Åtgärdskategorier i miljöbedömningen Avgränsning av miljöaspekter Innehåll Miljöbedömningstabell Kapitel 4. Tillstånds- och nulägesbeskrivning Transporterna och miljön Trafikarbete, resor och godstransporter Trafikarbete Godstransporter Resor Nuläge miljö och miljökonsekvenser av dagens transportsystem Länsstyrelsens bedömning av miljökvalitetsmålen Klimat Människors hälsa Landskap Miljöns utveckling i ett nollalternativ (utan planen) Trender och förutsättningar för noll-läget Konsekvenser för miljön med noll-läget Kapitel 5. Beskrivning av planens miljöpåverkan Regionala vägobjekt utbyggnader Klimat Hälsa Landskap Regionala vägobjekt förbifarter och nya vägsträckningar Klimat Hälsa

5 Landskap Regionala vägobjekt superbuss och andra kollektivtrafiksatsningar Klimat Hälsa Landskap Trafiksäkerhetsåtgärder Klimat Hälsa Landskap Trafiklugnande åtgärder genomfart Klimat Hälsa Landskap Cykelvägar Klimat Hälsa Landskap Framkomlighet för busstrafik Klimat Hälsa Landskap Tillgänglighetsanpassning hållplatser Klimat Hälsa Landskap Mobility management Klimat Hälsa Landskap Trafiksäkerhet och miljö i tätort Klimat Hälsa Landskap Flyg Klimat Hälsa Landskap Järnväg persontrafik Klimat Hälsa Landskap Bytespunkter Klimat Hälsa Landskap Kapitel 6. Samlad effektbedömning Samlad bedömning per miljöaspekt Koldioxidutsläpp Bebyggelse Buller

6 Luftkvalitet Grundvattnets kvalitet Landskapsbild Biologisk mångfald Djur- och växtliv Materiella tillgångar Forn- och kulturlämningar

7 Kapitel 0. Sammanfattning Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekterna i planeringsprocessen, att identifiera, beskriva och bedöma den betydande miljöpåverkan av planförslaget, samt att beskriva vilka åtgärder som leder till positiv eller negativ måluppfyllelse utifrån relevanta miljömål. Kraven för miljöbedömningar av planer och program styrs av miljöbalken. Region Skåne har i uppdrag att ta fram en Regional transportinfrastrukturplan. Den regionala planen innehåller huvudsakligen investeringar i regionala vägar, samt smärre åtgärder på statligt och kommunalt vägnät, framkomlighet och tillgänglighetsanpassning i kollektivtrafiken, cykelvägar, miljöåtgärder samt en smärre pott på mobility management. En pott satsas också på järnvägsinvesteringar, som medfinansiering i den nationella planen. Regeringen har i direktiven för framtagande av nya infrastrukturplaner på regional och nationell nivå gett uppdrag om att också ta fram miljöbedömning enligt miljöbalken, 6 kap. Region Skåne ska således, som planupprättare, göra en miljöbedömning av den Regionala transportinfrastrukturplanen för Skåne. Miljöbalken innehåller 14 miljöaspekter och betydande positiv eller negativ miljöpåverkan ska beskrivas för samtliga av dessa miljöaspekter. De miljömål som är styrande för miljöbedömningen är miljökvalitetsmålen, utvecklingsmålen för det skånska transportsystemet och det nationella målet om begränsad klimatpåverkan. En avgränsning av miljöbedömningen togs fram innan arbetet påbörjades. Ett syfte med avgränsningen är att koncentrera miljöbedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen på de frågor där trafiken har störst betydelse för miljön. Avgränsningen utgår också från vilket mandat som den regionala transportinfrastrukturplanen har och vilken typ av åtgärder som ingår i denna. Den pågående infrastrukturplaneringen hanterar många typer av åtgärder, varav en liten del ingår i den regionala planen. Trafikverket har tagit fram en metod för miljöbedömningar som innebär att fokus ligger på de tre områdena klimat, hälsa och landskap. Enligt Trafikverket ryms huvuddelen av den miljöpåverkan som trafiken står för inom ramen för de tre dimensionerna i målbilden, vilket även för den regionala nivån är en rimlig bedömning. Transporterna står för mycket positiva effekter i samhället, men står också för en stor del av utsläppen av koldioxid och har en påverkan också på utsläpp till luft, buller och har en stor strukturpåverkande betydelse. För att nå de uppsatta miljömålen behövs åtgärder inom en lång rad olika områden, däribland infrastrukturinvesteringar som främjar cykel och kollektivtrafik, påverkansarbete för minskad efterfrågan på transporter, samhällsplanering, lagar och regler, bränslen och energieffektivisering samt IT. Den nuvarande bedömningen är att det är mycket svårt att till 2020 skapa förutsättningar för att nå flera av de miljömål som beror på transportsystemet. Hur den framtida utvecklingen av trafik och transporter kommer att påverka möjligheten att nå målen är svårt att svara på med säkerhet. Det finns en möjlighet att oljebrist kommer att öka bränslepriserna och efterfrågan på bilen som transportmedel. Samtidigt väntas den ekonomiska utvecklingen innebära en ökad efterfrågan på transporter och de prognoser som Trafikverket har tagit fram visar på stora ökningar, framförallt av den tunga trafiken, i Skåne på såväl 20 som på 40 års sikt. För fokusområde klimat bedöms mer än hälften av summan som satsas på olika åtgärder i RTIplanen ge en positiv effekt på miljön. Majoriteten av vägobjekten bedöms dock innebära ökade koldioxidutsläpp och ökad andel bilresor, vilket ger en negativ påverkan på miljön. För fokusområde hälsa är bedömningen att åtgärderna i planen huvudsakligen ger positiva effekter 7

8 medan det för fokusområde landskap är svårt att peka på någon positiv eller negativ påverkan. De positiva hälsoeffekterna skapas framförallt av väntade bullerskydds- och vattenskyddsåtgärder i samband med ombyggnad av vägar. 8

9 Kapitel 1. Sammanfattning av RTI-planens innehåll RTI-plan Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en ny Regional transportinfrastrukturplan (RTI-plan) för åren 2014 till Planen avser investeringsåtgärder på i huvudsak det statliga vägnätet i Skåne. Trafikverket upprättar samtidigt förslag till Nationell plan för investeringar på järnvägsnätet och det nationella stamvägnätet. Stamvägnätet utgörs i Skåne av Europavägarna. Arbetet är reglerat i direktiv från regeringen från , som i sin tur bygger på Infrastrukturpropositionen från , prop 2012/13:25 Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem. Länsplaneupprättarna ska ta fram förslag till länsplaner för regional transportinfrastruktur och redovisa dessa till regeringen Region Skåne har denna uppgift i Skåne. Regeringen kommer att analysera förslagen och därefter besluta om slutlig ekonomisk ram våren Planeringsramen för 12-årsperioden är 522 miljarder kr och av dessa skall 281 mdr kr användas för utveckling av transportsystemet, dvs ny infrastruktur. Övriga 241 mdr kr skall användas för drift, underhåll och reinvesteringar av befintlig infrastruktur. Utifrån ramen för Skåne på 4356 miljoner kr har Region Skåne upprättat ett förslag till Regional transportinfrastrukturplan, som har följande utgångspunkter: 500 mkr avsätts för samfinansiering av järnvägssatsningar i den nationella planen Insatsområden utöver namngivna satsningar, potter, ges liksom i tidigare RTI-planer ett stort utrymme. Potterna ger möjlighet till många viktiga satsningar i Skåne. För de namngivna objekten prioriteras det regionalt viktiga vägnätet som stödjer den flerkärniga miljonstaden Skåne. Satsningar utformas för mötesseparering och 100 km/h på det regionalt viktiga vägnätet. Vägsatsningar görs mer sammanhängande och sprids inte på många små ej sammanhängande utbyggnader Bibehållen takt på genomförandet av regionalt viktiga objekt i planen är viktigt för den kommunala planeringen. Detta är en utmaning då de genomsnittliga kostnadsökningarna för objekten är ca 25 %. För objekten inriktas planen på att genomföra gällande verksamhetsplan för satsningar och att prioritera de åtgärder i planen , som tillhör det regionalt viktiga vägnätet. För planen innebär det bla att satsningar på väg 23 förbi Höör och Höör norrut prioriteras och att väg 19 Bjärlöv-Hanaskog förlängs till Broby för att passa med superbussatsningen i detta stråk. För de riktade åtgärderna minskas anslaget för trafiksäkerhet jämfört med föregående plan, medan anslaget för cykelvägar och kollektivtrafik höjs. Bidrag till kommunal infrastruktur för kollektivtrafik minskas något och bidraget till trafiksäkerhets och miljösatsningar minskas ytterligare något mer. För övriga potter görs mindre justeringar. Avsättning av regionala medel för samfinansiering i nationell infrastruktur görs ungefär dubbelt så stor som föregående plan. Driftbidraget till flygplatser ingår ännu inte i anslaget, men här har Region Skåne gjort ett antagande. 9

10 Förslag till RTI-plan Samfinansiering Nationell plan 500 Marieholmsbanan Ystadbanan, mötesspår Skånebanan Kristianstad-Hässlh., mötessp Österlenbanan, mötesspår Västkustbanan Ängelholm - Maria Söderåsbanan, anpassning för persontrafik Lommabanan, anpassning för persontrafik Riktade åtgärder 1050 Trafiksäkerhet 100 Trafiklugnade åtgärder på genomfarter 150 Regionala cykelvägar 400 Kollektivtrafik regionalt vägnät 400 Bidrag 725 Bidrag kollektivtrafik 425 Bidrag trafiksäkerhet & miljö 300 Övrigt 104 Investeringsåtgärder enskilda vägar 20 Mobility management-åtgärder 24 Driftbidrag till flygplatser 40 Åtgärdsvalsstudier/utredningar 20 Marknadsanpassning 50 Regionala objekt 1967 väg 108 Holmeja-Klågerup 27 Vägsystem Trelleborgsbanan Förbi St Herrestad Inre kustvägen Båstad Veberöd-Sjöbo (förskotterat) 92 återbetalning 101 Förbi Käglinge Vanneberga-Önnestad 109 6,02 Flädie-Lund Bjärlöv-Broby (Superbussatsning) 240 utökad 13 Förbi Assmåsa (Bärighetsåtg) Staffanstorp-Lund åvs Sjöbo (Anklam) - Tomelilla åvs 65 ersätter 23 Ekeröd-Sandåkra åvs Ö Höör/Höör-Hörby åvs 375 hela 100 Höllviken-Vellinge åvs Genom Svedala Löddeköpinge-Kävlinge Bjärred-Flädie åvs 53 ny Summa 4396 mkr 10

11 108 Staffanstorp-Lund 13 Förbi Assmåsa 100 Höllviken-Vellinge Karta: Vägobjekt (>25 mkr) i RTI-plan För flera utpekade objekt är det aktuellt att genomföra åtgärdsvalsstudier (åvs). Utöver dessa avsätts 20 mkr i planen för att utföra ytterligare åtgärdsvalsstudier och utredningar. Avsikten är att utreda satsningar som ligger utanför planramen, men som till nästa plan kan ha ett annat läge. Dessa åtgärdsvalstudier ger också möjlighet att analysera relevanta steg 1, 2 och 3-åtgärder, i avvaktan på en större satsning: Väg 109 Ekeby-Kågeröd Väg 15 Tvärleden Osby Lönsboda Blekinge länsgräns Väg 11 Tomelilla-Gärsnäs (möjligen enklare åvs) Väg 21 Klippan-Hyllstofta Väg 23 Sandåkra - Stoby Väg 108 Svedala-Holmeja och Klågerup-Staffanstorp Väg 102 Lund - Dalby Väg 19 Degeberga Väg 841 Bara-Malmö Väg 108 Kävlinge-Örkelljunga 11

12 Måluppfyllelse Region Skåne har formulerat fem stycken utvecklingsmål för transportsystemet och mot dessa ställs de kategorier av åtgärder som planförslaget innehåller. Det har också genomförts en analys av vilka åtgärder utöver dessa som kan vara relevanta och hur väl dessa styr mot utvecklingsmålen. Denna analys visar på att det finns insatsområden av stor betydelse som hanteras av andra instrument än den regionala och nationella investeringsplanen, tex lagstiftning, fysisk planering och kollektivtrafikutbud. Investeringar i järnvägsinfrastruktur och kollektivtrafikutbud bedöms vara de åtgärdskategorier som styr starkt mot alla utvecklingsmålen. Det första är ett helt statligt ansvar och det andra ett helt regionalt ansvar. Dessa två insatser är också kostnadsmässigt mycket stora, och även i samma storleksordning sett över en 12-årsperiod. Kollektivtrafiken är samtidigt beroende av investeringsåtgärder, för att kunna utvecklas. Bredden på kolumnerna anger storleken på investeringsvolymen och speglar satsningens påverkan relativt de andra åtgärdskategorierna. Förslaget till regional plan för Skåne för åren bedöms ha en god måluppfyllelse mot de regionala utvecklingsmålen för transportsystemet. De medel som avsätts för järnvägsinfrastruktur bedöms ge en mycket god måluppfyllelse mot samtliga mål. Fyra av fem mål stödjs starkt av investering i infrastruktur för bättre busstrafik (tex superbuss, spårvagn, hållplatser) och investering i cykelvägar. Väginvesteringar, som är i storleksordning halva planvolymen, bedöms inte ge en lika stark måluppfyllelse. Investeringar i övriga kategorier har en blandad bild, men samtliga stödjer något av målen starkt. Planförslaget har också analyserats gentemot de transportpolitiska målen och bedöms ha en god måluppfyllelse mot dessa. Inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningen av planen, MKB, har planförslaget ställts mot fokusområdena klimat, hälsa och landskap, samt ett antal underkriterier för dessa. Bilden är blandad och planens huvudsakliga uppgift, att peka ut väginvesteringar under planperioden, har negativ påverkan på merparten av kriterierna. 12

13 Mål Mål 1. Stärka regionförstoring och regionintegrering i den flerkärniga miljonstaden Skåne Jvginfrastruktur för persontransport Investering i väginfrastruktur Busstrafik, Superbuss och Spårvagn Cykelvägar Trafiksäkerhet Mobility managem Flyg (utbud) Mål 2. Stärka stad och landsbygd utifrån deras respektive behov Mål 3. Utveckla ett hållbart resande Mål 4. Förbättra Skånes förbindelser med omvärlden Mål 5. Transportsystemet skall vara effektivt, säkert och kunna nyttjas av alla Figur: Värdering av måluppfyllese av förslaget till regional plan i förhållande till de regionala utvecklingsmålen för transportsystemet. ++ (mörkgrönt) = styr starkt mot målet, + (grönt) = styr mot målet, 0 (ljusgult) = svag koppling mot målet/ingen påverkan, - (ljusrött) = styr från målet, -- (rött) = styr starkt från målet. Bredden anger ungefärlig investeringsvolym inom respektive åtgärdskategori. 13

14 Behov i Skåne Skåne har en flerkärning struktur som ger vissa utmaningar för infrastrukturutbyggnaden. I Skåne finns stora behov av förbättrad infrastruktur. Följande figur sammanfattar anspråken och ambitionerna för de större infrastruktursatsningarna under planperioden. Figur: Insatsområden i Skåne Mycket av den regionala planeringen och inriktningen bygger på en än mer utvecklad kollektivtrafik. Behov och prioriterade insatser i Skåne under planperioden uppgår till totalt 36 mdr kr. Detta fördelas på Huvudstråk 23.0 mdr kr o Godstrafiken genom Skåne medför kraftig miljöpåverkan och många trafikolyckor. Transittrafiken är mycket omfattande och behöver utrymme på spår och vägar och effektiva terminaler. Det behövs mer kapacitet på de större järnvägarna och bättre anslutningar till hamnarna. o En omfattande arbetspendling ska samsas med övrig nationell och regional persontrafik samt växande internationella godstransporter. Detta kräver ökad effektivitet och utbyggd kapacitet i systemen. Det är framför allt Södra stambanan och Västkustbanan som behöver byggas ut. Ny persontågstrafik 3.6 mdr kr o Satsningar på ökad spårburen arbetspendling innebär att 19 nya orter i Skåne skulle kunna nås av tågtrafik. Den framgångsrika Pågatågstrafiken kan betjäna fler resenärer och nya delar av regionen. Järnvägskapacitet, trimning och komplettering 2.2 mdr kr o Några av de regionala enkelspåriga banorna är så belastade att kvaliteten i trafiken inte kan upprätthållas. För att möta resenärernas ökade efterfrågan behövs nya mötesplatser och andra mindre trimningsåtgärder. Några av stationerna i Skåne behöver också moderniseras och anpassas till ett kraftigt ökat resande. Superbussar 1.0 mdr kr o För att öka konkurrenskraften i busstrafiken behöver snabbare bussar med mer komfort sättas in på linjer i de frekvent trafikerade pendlingsstråk där det inte finns tågförbindelser. Nya spännande resmöjligheter kan erbjudas resenärerna. 14

15 Kollektivtrafik i stora städer 2.4 mdr kr o Kollektivtrafiken är en nyckelfaktor för att de stora städerna ska vara attraktiva, med bl a en hälsosam miljö och för att de som tillväxtmotorer kan ta emot ökande pendlingsströmmar. Särskilda åtgärder i infrastrukturen, prioriterade och kapacitetsstarka busslinjer och i vissa fall spårvägar behöver byggas ut. Cykel 1.2 mdr kr o Utvecklingen av cykeltrafik på kortare sträckor främjar både miljö och hälsa. I Skåne och många av de skånska kommunerna drivs en framgångsrik cykelutveckling. En del i detta är att vidareutveckla cykelvägarna både i och runt tätorterna. Regionalt och lokalt vägnät 3.1 mdr kr o På det regionala vägnätet satsas på mötesseparering och anpassningar för högvärdig busstrafik (superbuss mm). Bidrag ges även till specifika satsningar på kommunalt vägnät. (Utöver detta finns naturligtvis ett stort åtagande från kommunerna som väghållare för det kommunala vägnätet). Det finns många mycket bra satsningar att genomföra på det regionala vägnätet. Behoven bortom planperioden på det statliga vägnät som hanteras av RTI-planen är stora och större än för det nationella stamvägnätet (europa-vägarna). Inom ovanstående är de fem viktigaste satsningarna i Skåne under planperioden: Södra stambanan Malmö-Lund samt successiva stationsutbyggnader Västkustbanan Ängelholm-Maria med senare fortsättning till Helsingborg C Godsstråket genom Skåne. Hamnanslutningar Kapacitetsförstärkning på enkelspåriga banor Ystadbanan, Skånebanan, Österlenbanan Kollektivtrafik i storstäder Superbussar, spårvagn Lund C-LTH-ESS I Skåne är behoven stora av satsningar på den statliga järnvägsinfrastrukturen och sammantaget utgör järnvägssatsningar ca 75 % av behovet. Samtidigt är Region Skånes inriktning att, följaktligen, kunna bedriva en än större persontrafik på järnväg. Region Skåne tar ett stort ansvar för den kollektiva trafiken i Skåne. Kostnaderna (underskottet) för kollektivtrafiken i Skåne under planperioden bedöms vara i nivå, eller över, anspråken på investeringar i statlig infrastruktur. Finansiering och Skånepaket Skåne söker en ny modell för genomförandet av infrastrukturinvesteringar tillsamman med staten. Skåne har uppvaktat staten kring ett investeringspaket för Skåne, innehållande bla en satsning på pendling i storstadsregionen Skåne. Paketlösningen har studerats av Region Skåne tillsammans med kommunerna och arbetet har löpt parallellt med förberedelserna för förslagen till ny nationell plan och ny regional plan. Trafikverket har följt detta arbete. Frågor som har behandlats är finansieringsmöjligheter, legala förutsättningar, möjligt och lämpligt innehåll i ett paket mm. De skånska aktörerna har bedömt möjligheterna till en effektivare utveckling genom närmare samverkan mellan parterna i en sammanhållen lösning som är god även i Skåne. Behoven av utveckling av infrastrukturen i regionen bedöms också som stora och att det behövs någon form av ny lösning för att lösa nuvarande problem och möta regionens utmaningar. I januari 2012 lämnade representanter för Region Skåne och Skånes kommuner en skrivelse till infrastrukturministern med önskan om ett samarbeta med staten kring en sammanhållen satsning i Skåne. Idén med paketlösningen är att genom ett starkare engagemang från parterna och tydligare åtaganden kring gemensamma projekt öka förutsättningar för effektivare utbyte av insatta medel. Incitamenten för prioritering och för parternas delaktighet i genomförandet blir tydligare. Bättre 15

16 förutsättningar kan skapas för att projekten verkligen genomförs på avsett sätt och till planerade kostnader. Samordningen mellan infrastrukturprojekten och insatser inom andra samhällssektorer kan bli tydligare. För de regionala och lokala aktörerna kan en sådan lösning ge ökad stabilitet och tydlighet om vilka insatser som ska göras. För de nationella organen skapas en stark modell för förankring av såväl planering och prioritering som genomförandet av projekten. Den principiella ansvarsfördelningen mellan stat, region och kommun ska ligga till grund för finansieringen. Principerna kan konkretiseras utifrån avtalet mellan Region Skåne och de skånska kommunerna om den regionala kollektivtrafiken och tillämpning i hittillsvarande arbete med utveckling av ny trafik. Med utgångspunkt från detta föreslås följande: Nya järnvägsstationer Nya stationer inkl pendlar- och cykelparkering, busshållplatser, anslutningsvägar etc bekostas av berörd kommun. Detta är inträdesbiljetten till tågsystemet. Ombyggnad av stationer Spårombyggnader, plattformsförlängningar, väderskydd och övrig plattformsutrustning bekostas normalt av Trafikverket/Region Skåne. Kringanläggningar som busshållplatser, pendlar- och cykelparkering, anslutningsvägar etc bekostas normalt till 50 % av kommunen och 50 % av staten, ofta via RTI-medel. Om kommunen väljer en högre standard än vad som krävs för den grundläggande trafikfunktionen, bekostas den tillkommande delen helt av kommunen. Åtgärder som i huvudsak är av kommunalt intresse, t ex stadsförnyelse eller allmänna gatuåtgärder, bekostas helt av berörd kommun. Kapacitetsåtgärder och standardhöjningar i järnvägsnätet Kapacitetsåtgärder och standardhöjningar i järnvägsnätet bekostas normalt av Trafikverket/Region Skåne. Kommunal medfinansiering kan bli aktuell om det finns stora kommunala nyttor, t ex om åtgärden möjliggör ett utökat turutbud med Pågatåg. För det kommunala vägnätet är grundregeln att kommunen tar det fulla ekonomiska ansvaret inom eget väghållningsområde. Upp till 50 % statlig medfinansiering kan lämnas för trafiksäkerhets- och kollektivtrafikåtgärder (oftast med RTI-medel). Utbyggnad av cykelvägar finansieras normalt till hälften av staten och till hälften av kommun, genom kommunal medfinansiering till statlig infrastruktur eller genom statlig medfinansiering till kommunal infrastruktur. Under våren 2013 har överenskommelser och avsiktsförklaringar för potentiella projekt i den nationella planen tagits fram. Det har skett efter gemensamma riktlinjer som tagits fram inom Trafikverket. Dessa uttrycker gemensamma åtaganden från berörda parter om att utveckla prioriterade insatser, översiktliga principer för finansiering samt om hur fortsatt samarbete ska ske. Överenskommelserna är inte juridiskt bindande. Följande åtgärder berörs. Marieholmsbanan Regionala superbussar Spårvagn Lund C-ESS Lommabanan Söderåsbanan Kontinentalbanan Snabbcykelväg Malmö-Lund Skånebanan, mötesspår Hässleholm-Kristianstad Ystadsbanan, mötesspår 16

17 Lund C Utöver detta har några överenskommelser beretts, men Trafikverket har valt att inte ställa sig bakom dem: Österlenbanan, mötesspår Hässleholm C Kapacitet till, från och inom Malmö, åtgärdsvalstudie Från statens sida har man hittills inte svarat upp mot de regionala organens förslag om paket och gemensamma partnerskap. Genom det förberedelsearbete som gjorts i Skåne har ändå ett underlag och beredskap skapats för en sammanhållen lösning byggd på statliga anslag, medfinansiering och en fördjupad samverkan i olika projekt. Det finns därför möjlighet att i den slutliga beredningen av planförslagen under höst-vinter 2013 pröva en sådan lösning. Detta kan göras parallellt med att de nu föreliggande avsiktsförklaringarna konkretiseras. Det behövs också ett fortsatt utvecklingsarbete kring metoder för brukarfinansiering med hänsyn till nya tekniska möjligheter, internationell utveckling mm. Kommande fasta förbindelser över Öresund och andra stora investeringar kan också komma att kräva särskilda lösningar. 17

18 Kapitel 2. Bakgrund 2.1. Syfte med miljöbedömningen Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekterna i planeringsprocessen, att identifiera, beskriva och bedöma den betydande miljöpåverkan av planförslaget, samt att beskriva vilka åtgärder som leder till positiv eller negativ måluppfyllelse utifrån relevanta miljömål Miljöbalken Lagkraven vid en miljöbedömning styrs av Miljöbalken 6 kap. I det fall en myndighet upprättar en plan ska en miljöbedömning genomföras om planen antas medföra en betydande miljöpåverkan. Miljöbedömningens övergripande syfte är att integrera miljöaspekterna i planen så att en hållbar utveckling främjas (MB 11 2 st). Miljöbedömningen ska integreras i planarbetet och ske parallellt med planprocessen. Inom ramen för en miljöbedömning enligt 11 ska myndigheten eller kommunen, i det här fallet planupprättaren Region Skåne, upprätta en miljökonsekvensbeskrivning där den betydande miljöpåverkan som planens eller programmets genomförande kan antas medföra identifieras, beskrivs och bedöms. Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd skall också identifieras, beskrivas och bedömas (12 ) Direktiven för åtgärdsplaneringen Regeringen får meddela föreskrifter om vilka slags planer och program som alltid kan antas medföra en betydande miljöpåverkan samt om undantag från kravet på miljöbedömning. I uppdrag om att ta fram förslag till nationell transportslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet och trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur har regeringen tydliggjort att länsplaneupprättare ska tillämpa 6 kap i miljöbalken i syfte att kontinuerligt integrera miljöaspekter i den kommande planeringen så att en hållbar utveckling främjas. Region Skåne ska således, som planupprättare, göra en miljöbedömning av den Regionala transportinfrastrukturplanen för Skåne och upprätta en miljökonsekvensbeskrivning av planen. 18

19 Kapitel 3. Miljöbedömningsmetod 3.1. Relevanta miljömål Miljöaspekter enligt miljöbalken Betydande positivt eller negativ miljöpåverkan ska beskrivas enligt samtliga av Miljöbalkens 14 miljöaspekter. Miljöaspekterna är biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv. Även den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter ska bedömas. Miljökvalitetsmål Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, fjorton etappmål och sexton miljökvalitetsmål. Riksdagen beslutade våren 2010 om en ny målstruktur för miljöarbetet: Ett generationsmål anger inriktningen för en samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmål anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmål anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det finns även preciseringar av miljökvalitetsmålen. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans, levande kust 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap (14. Storslagen fjällmiljö) 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Begränsad klimatpåverkan Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet är att halten av växthusgaser i atmosfären i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i 19

20 en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. 2-gradersmålet För att inte riskera en farlig påverkan på klimatsystemet har EU:s medlemsstater enats om målet att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till högst 2 grader jämfört med förindustriell temperaturnivå. För att uppnå denna temperaturbegränsning bör den sammanlagda halten i atmosfären av på lång sikt inte överskrida 400 miljondelar (ppm). Etappmål - utsläpp av växthusgaser till år 2020 Etappmålet för Begränsad klimatpåverkan innebär att utsläppen för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år Fossiloberoende fordonsflotta 2030 Den svenska regeringen har tagit beslutet om en fossiloberoende fordonsflotta i Sverige år Utvecklingsmål för infrastrukturen i Skåne Under arbetet med planerna för åren togs ett antal mål och principer fram som skulle vara vägledande för planeringsarbetet och de investeringsåtgärder som Region Skåne föreslog. De kallades bärande idéer för Skånes infrastrukturutveckling och antogs av Region Skåne i samband med remissammanställningen av den inriktningsdialog som gjordes Målen har justerats och bl.a. lyft in visionen kring den flerkärniga miljonstaden Skåne. Målen har preciserats i delmål, för att kunna göras mer mätbara och ge en tydligare koppling mot de åtgärder som förs fram i kommande kapitel. Framförallt är det följande utvecklingsmål som är styrande för miljöbedömningen; Mål 3. Utveckla ett hållbart resande Utveckla kollektivtrafiken och öka kollektivtrafikresandet för att nå klimatmål och en hållbar stadsmiljö. Säkerställa att hela resan har en god funktionalitet och att det finns en bra intermodalitet. Effektivisering av fordonsparken och omställning till förnybara bränslen för att nå klimatmålen Arbeta med åtgärder som påverkar behovet av att resa Stärka drivkrafterna för att fler korta resor företas med gång och cykel, för ett mer hållbart resande och en bättre folkhälsa. Mål 5. Transportsystemet skall vara effektivt, säkert och kunna nyttjas av alla I första hand nyttja befintlig infrastruktur. Hushålla med marken och sträva efter ytsnåla trafik- och infrastrukturlösningar. Transportsystem skall utformas så att en olycka inte leder till att någon dödas eller allvarligt skadas. Skapa ett transportsystem för alla. Transportsystemet skall bli mer jämställt såväl mellan kön som mellan olika åldersgrupper. Handikappanpassningen av transportsystemet skall utvecklas ytterligare och infrastrukturen skall även användas för att stärka den sociala hållbarheten. 20

21 3.2. Avgränsning av miljöbedömningen Ett inledande samråd om avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen har hållits, där Länsstyrelsen och de skånska kommunerna har givits möjligheter att ge synpunkter (13 ) på den föreslagna avgränsningen. Avgränsningen av miljöbedömningen syftar till att få en effektiv och verkningsfull besluts- och genomförandeprocedur med relevant och rimligt beslutsunderlag. Ett syfte är att koncentrera miljöbedömningen och miljökonsekvensbeskrivning på de miljöfrågor som har störst betydelse. Uppgifterna i slutrapporten, som fortsättningsvis kallas för miljökonsekvensbeskrivning, ska vara rimliga med hänsyn till; bedömningsmetoder och aktuell kunskap, utredningens innehåll och detaljeringsgrad, allmänhetens intresse, att vissa frågor bättre kan bedömas i samband med andra beslut om program, planer eller projekt. Allmänhetens intresse Det stora flertalet av Sveriges befolkning kommer dagligen i kontakt med transportsystemet. Transportsystemet påverkar våra möjligheter att röra oss och nå olika målpunkter, men påverkar också våra upplevelser och det omgivande ekosystem vi alla ingår i. Planförslaget har däremot ingen civilrättslig betydelse. Planförslaget är alltså inte ett rättsligt bindande dokument som påverkar enskild egendom. Däremot har planen en styrande effekt på kommande plan- och tillståndsprövning. Åtgärdsvalsstudier Från och med den 1 januari 2013 finns en ny lagstiftning vad gäller planering och genomförande av väg- och järnvägsobjekt. Riksdagen har beslutat om förändringar i den strategiska och ekonomiska planeringen, samt om förändringar för planering av väg- och järnvägsprojekt enligt väglagen och lagen om byggande av järnväg. Planeringsskedena med förstudie utredning arbetsplan har tagits bort och ersatts av ett inledande skede kallat åtgärdsval, med en därefter följande sammanhållen process genom hela genomförandet. Ytterst syftar förändringarna till en totalt sätt snabbare och effektivare planeringsprocess, mer anpassad för respektive frågas storlek och komplexitet. Att tiden från start till genomförande skall kunna bli kortare. Det inledande skedet åtgärdsvalet skall ta ett brett grepp på frågan och belysa åtgärder enligt fyrstegsprincipen utifrån den befintliga bristen. De fyra stegen i fyrstegprincipen är: Steg 1. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt o Detta omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och informationskampanjer för att minska transportefterfrågan eller föra över resor och transporter till effektivare transportslag. Steg 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät o Detta steg är insatser, planering och påverkan för att använda befintligt vägnät effektivare, säkrare och miljövänligare. Bussfiler på trafikintensiva gator är exempel på åtgärder inom detta steg. 21

22 Steg 3. Mindre vägförbättringsåtgärder o Omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintligt sträckning till exempel trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. Mötesfria vägar med wireräcken är exempel på åtgärder inom detta steg. Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder o Omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar. Steg 1 och 2 kallas i Sverige och internationellt också för Mobility management-åtgärder. Avsikten är att samtliga åtgärder i transportsystemet som namnges (eller planeras att namnges) i nationell eller regional plan för transportsystemet på sikt ska ha analyserats genom åtgärdsvalsstudier. Undantag bör göras för projekt där den fysiska planeringen redan påbörjats eller slutförts, såvida det inte är tydligt att en åtgärdsvalsstudie kan komma att ge ett påtagligt mervärde utöver redan genomförda utredningar. Befintlig dokumentation kan efter granskning godkännas eller icke godkännas som likvärdig med en åtgärdsvalsstudie. I den regionala planen namnges satsningar som är större än 25 mkr och i den nationella större än 50 mkr. I RTI-planen för Skåne finns genomförda utredningar och ställningstaganden, ofta arbetsplan, för merparten av de objekt som ligger i gällande plan. Dessa objekt följer också till mycket stor del med in i den nya planperioden. För ett antal objekt handlar det om att de gjorda studierna är föråldrade och för något enstaka saknas helt utredningar. Merparten av de namngivna vägobjekten är uppgradering och mötesseparering i befintlig sträckning. För miljöbedömningen har åtgärdsvalsstudier en betydelse då den betydande miljöpåverkan för en del miljöaspekter bättre hanteras i åtgärdsvalsstudier av specifika objekt än i miljöbedömningen av planen. Andra planer och program Nationell transportplan Den nationella planen för transportsystemet innehåller åtgärdsområdena investeringar i statliga järnvägar och vägar, trimningsåtgärder och statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m., och för medfinansiering till stora och strategiska åtgärder i hamnar, farleder och slussar. Förutom till dessa åtgärdsområden bör ramen användas till att täcka kostnader för räntor och amorteringar för investeringar som finansieras med lån. Miljöbedömning av åtgärder i den nationella planen som är lokaliserade i Skåne hanteras i miljöbedömningen av den nationella planen. Den fysiska samhällsplaneringen Den fysiska samhällsplaneringen regleras i plan- och bygglagen och det är kommunerna som ansvarar för planeringen. Det betyder att de själva väljer vilka områden som ska planläggas och när. Länsstyrelsen har ansvaret för att det nationella perspektivet tas om hand i den kommunala planeringen. Kommunerna ska ha en aktuell kommuntäckande översiktsplan där de övergripande planeringsfrågorna och de allmänna intressena finns behandlade. Översiktsplanen utgör underlag för detaljplaner och områdesbestämmelser. 22

23 En översiktsplan (även en fördjupad sådan) innehåller många olika delar, till exempel pågående och framtida mark- och vattenanvändning, allmänna intressen och riktlinjer. Översiktsplaner bildar därmed ett viktigt underlag för planering av trafik, transporter och transportinfrastruktur. Det är av stor vikt för samhällsbyggandet att det finns en tydlig koppling mellan den kommunala fysiska planeringen och planeringsprocesserna för infrastrukturprojekt. Tid och rum Bedömningen av miljöaspekterna baseras på att alla åtgärdspaket/utbyggnader är genomförda och därmed avses effekten för år 2025 när planen bedöms vara genomförd. För flera aspekter kommer dock miljöpåverkan att fortsätta att ske, t ex avseende klimatpåverkande åtgärder. Ingen bedömning har gjorts av effekten under själva byggtiden. Geografisk avgränsning När det gäller den geografiska avgränsningen är det framför allt effekter inom Skåne som bedöms men klimatpåverkande åtgärder har effekt även utanför Skånes gränser. Synpunkter på avgränsningen En synpunkt inkom på avgränsningen. Det var Hässleholms kommun som gjorde bedömningen att föreliggande förslag på avgränsning var rimligt utifrån nuvarande kunskap om kommande planer och program Val av åtgärdskategorier Arbetet med att ta fram nya långsiktiga infrastrukturplaner syftar till att ganska precist föra fram vilka investeringsåtgärder som behöver genomföras mellan åren 2014 och Hur vi väljer att resa, eller inte resa, beror av: 1. Ekonomi privatekonomi mot kostnaderna/uppoffringen för att göra vara eller tjänst tillgänglig. 2. Inställning och beteende vår inställning, preferens och beteende i en given situation. 3. Lagar och regler lagstiftning, lagar och regler som sätter begräsningarna, men som också styr kostnader och därmed våra val 4. Fysiska strukturer hur utbudet av resalternativ/tillgänglighet ser ut. Dessa faktorer påverkar hur vi reser och hur vi tillgängliggör olika varor och tjänster. Direkta åtgärder inom punkt 1 Ekonomi, finns egentligen inte utan får sägas vara summan av de andra - hur vi agerar utifrån utbud och efterfrågan om man så vill. Utmaningen för framtiden för transportsystemet är att samtidigt möta önskemålen om bättre tillgänglighet och samtidigt utveckla det till ett mer hållbart transportsystem. Vi kan enbart i mindre utsträckning skapa ett mer hållbart transportsystem genom investeringsåtgärder i det samma, utan dessa måste gå hand i hand med lagstiftning på nationell nivå. Ytterst är det de ekonomiska incitamenten som styr respektive medborgares val i en given situation. Därför måste också långsiktiga mål föras ned till att bli ekonomiska incitament på individnivå. Inom ramen för investeringsplaneringen för infrastruktur är det i första hand åtgärder inriktade på punkt 4 Fysiska strukturer som är aktuella, men även till viss del informations- och 23

24 påverkansåtgärder (punkt 2 Inställning och beteende). Region Skåne har också ett ansvar inom IT och bredbandsinfrastrukturen, som i vissa fall, och kanske i en större utsträckning i framtiden, kan ersätta en fysisk resa. Styrande för våra val är hur den fysiska rumsliga strukturen ser ut idag och här kan investeringsplaneringen i viss omfattning förändra det befintliga, men det blir i allt väsentligt ett mindre tillägg och förändring av den struktur vi har idag. Dock, med infrastrukturutbyggnad och samhällsplanering i samverkan, uppnås goda effekter lokalt, och över tiden även substantiellt. Utifrån de fyra punkterna ovan prövas följande åtgärdskategorier mot uppsatta mål: Investering i järnvägsinfrastruktur för persontransport o Åtgärder som helt hanteras av den nationella investeringsplanen Investering i järnvägsinfrastruktur för godstransport o Åtgärder som helt hanteras av den nationella investeringsplanen Investering i väginfrastruktur o Åtgärder som sker via medel i den nationella och regionala investeringsplaner, men som också till betydande del sker av kommuner på kommunalt väghållningsområde Utbud kollektivtrafik o I Skåne ansvarar Region Skåne för kollektivtrafiken via Skånetrafiken. Ambitionen är att utveckla kollektivtrafiken ytterligare, för att nå målet om fördubblat kollektivtrafikresande till Underskottet för driften är ungefär 1,5 miljarder kronor per år och är kraftigt stigande över åren. Det aggregerade underskottet/kostnaden under planperioden , är ca 20 till 30 miljarder. Busstrafik, Superbuss och spårvagn framkomlighet, tillgänglighetsanpassning o I Skåne finns ambitionen att skapa mer kapacitetsstaka och mer attraktiva kollektiva färdmedel i vissa relationer med stort resande, i form av regionala och lokala BRT-lösningar, eller superbussar och i vissa fall även spårvagn. Bytespunkter o Bättre intermodalitet är en nyckel för ett mer hållbart transportsystem, att kunna stiga om från individuella till kollektiva transportmedel. Det kan handla om pendlarparkeringar, infartparkeringar, cykelparkringar och satsningar på de stora stationerna, för att skapa en bättre funktionalitet för hela resan Cykelvägar o Skåne har goda förutsättningar att utveckla cyklingen som transportmedel. En del kan vara satsning på bra pendlingscykelvägar mellan och in till större städer, sk supercykelvägar, en annan del kan handla om cykelsatsningar för att stärka kollektivtrafikens upptagningsomland i mindre orter och samhällen, en tredje del om säkrare cykelvägar och ytterligare en del om turist- och rekreationscykelleder. Hamnar och terminaler o Skåne är en stor nod för godstransporter och stora delar av export och import i Sverige går via de Skånska hamnarna. Stora satsningar planeras av hamnarna och likaså på flera terminaler. Satsningarna behöver mötas upp av statliga satsningar på järnvägsinfrastruktur för godstransporter. Trafiksäkerhet (inkl genomfartsåtgärder samt trafiksäkerhets- och miljöåtgärder i tätort) o Trafiksäkerheten på vägnätet har förbättrats mycket tack vare främst satsningar på möteseparering. Antalet döda och svårt skadade skyddade trafikanter minskar stadigt, men för de oskyddade trafikanterna ser utvecklingen inte lika ljus ut. Åtgärdskategorin innebär satsning på vissa korsningar, sträckor, genomfarter, samt även åtgärder på kommunalt vägnät. 24

25 Mobility management o ITS o Flyg o Sjöfart o IT-infrastruktur o För att påverka attityder och hur personer väljer att resa är det viktigt att arbeta med påverkansåtgärder, för att undvika resor eller styra över resor till mer hållbara transportmedel. ITS - Intelligenta trafiksystem i form av variabla skyltar, informationssystem i fordon, ATK (fartkameror), ISA (hastighetsbegränsare i bil) kan göra det lättare och säkrare att resa. I detta sammanhang handlar åtgärden om flygutbudet, dvs tillgången till destinationer från flygplatsen, och hur denna åtgärdskategori styr mot eller från målen. I detta sammanhang skall åtgärdskategorin förstås som antalet fartygsanlöp, eller utbudet av destinationer från hamnarna, och hur denna åtgärdskategori styr mot eller från målen. Ett utbyggt bredbandsnät för 100 Mbit/s har betydelse för tillgängligheten och kan till del ersätta annan tillgänglighet. Tankställen och infrastruktur för nya bränslen o För att skapa ett mer hållbart transportsystem, och skapa efterfrågan på fordon drivna med nya förnybara bränslen, måste det finnas tillgång till tankställen för t.ex. biogas, vätgas och laddinfrastruktur för eldrivna fordon. Energieffektivisering och bränslen o Fysisk planering o Lagstiftning o För att skapa ett mer hållbart transportsystem så måste fordonen bli energisnålare och anpassade för nya förnybara bränslen. Det är viktigt att ha en klok bebyggelseplanering som stödjer strukturer för kollektivtrafik och som inte motverkar ambitionen om att öka kollektivtrafikandelarna. Gällande lagstiftning, skatteregler mm är mycket styrande för vilka val som görs på individnivå. Innehåll och detaljeringsgrad i den regionala planen Den regionala planen får innehålla följande typer av åtgärder; investeringar i statliga vägar som inte ingår i stamvägnätet åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur åtgärder i andra icke statligt finansierade anläggningar av betydelse för det regionala transportsystemet som bör redovisas i planen driftbidrag till icke-statligt finansierade flygplatser som bedöms vara strategiskt viktiga för regionen investeringar och förbättringsåtgärder för vilka Trafikverket har ansvaret enligt förordningen (2009:236) om en nationell plan för transportinfrastruktur byggande och drift av enskilda vägar åtgärder till vilka bidrag kan lämnas enligt förordningen (2009:237) om statsbidrag till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m., vilket innefattar följande områden: o byggande av väg- och gatuanläggningar för regional kollektivtrafik som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov, 25

26 o o o o o o o o byggande av spåranläggningar för regional kollektivtrafik som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov, byggande av stationer, terminaler, vänthallar, hållplatser och andra liknande anläggningar för trafikanternas behov vid regionalt kollektivt resande, byggande av flygplatsanläggning som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov, transportinformatik eller fysiska åtgärder för förbättrad miljö och trafiksäkerhet på kommunala vägar och gator, åtgärder för ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken för funktionshindrade resenärer i fråga om kollektivtrafikfordon, terminaler, hållplatser eller andra anläggningar i anslutning till dessa samt investeringar i reseinformationsanläggningar som underlättar funktionshindrades resor, byggande av kajanläggning för fartyg som i regional kollektivtrafik transporterar personer och gods och som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov, investeringar i fartyg som i regional kollektivtrafik transporterar personer och gods och som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov investeringar i sådan rullande materiell för regional kollektivtrafik på järnväg, tunnelbana eller spårväg som utpekats i den banhållningsplan som fastställts för så länge det finns kvar anslagna medel för ändamålet Regeringen lämnar i sitt uppdrag ekonomiska planeringsramar. För Skåne gäller planeringsramen Mkr sammanlagt för hela 12-årsperioden (prisnivå 2013). Efter det att länsplaneupprättarna lämnat sina förslag, och regeringen analyserat förslagen, kommer man att lämna definitiva ramar. Den regionala planen innehåller ställningstaganden kring den ekonomiska prioriteringen av transportinfrastrukturen i Skåne under perioden och anger därmed en intention för genomförandet av den regionala planen. Val av utformning av specifika objekt och precisering av objekt inom insatsområden/potter kommer att fastställas i genomförandet av planen. Åtgärdskategorier i miljöbedömningen Av de åtgärdskategorier som har lokaliserats ovan som styrande för målen i transportplaneringen är det endast en del som den regionala planen har rådighet över. I miljöbedömningen har därför en avgränsning skett till följande åtgärdskategorier; Regionala vägobjekt utbyggnader Regionala vägobjekt förbifarter och nya vägsträckningar Regionala vägobjekt superbuss och kollektivtrafiksatsningar Trafiksäkerhetsåtgärder Trafiklugnande åtgärder på genomfarter Cykelvägar Framkomlighet för busstrafik Tillgänglighetsanpassning hållplatser Mobility management Trafiksäkerhet och miljö i tätort Järnväg persontrafik Bytespunkter 26

27 3.4. Avgränsning av miljöaspekter Innehåll Vid avgränsning av vilka miljöaspekter som studerats i miljöbedömningen har utgångspunkten varit Trafikverkets utarbetade metod för miljöbedömning av planer och program inom transportsystemet. Här utpekas tre områden för vilka transporterna har störst miljöpåverkan - klimat, hälsa och landskap. Enligt Trafikverket ryms huvuddelen av den miljöpåverkan som trafiken står för inom ramen för de tre dimensionerna i målbilden, vilket även för den regionala nivån är en rimlig bedömning; a) Transporterna står för en stor del av utsläppen av koldioxid. b) De utsätter mer än 2 miljoner människor för buller, där t. ex. järnvägstrafiken står för ca en femtedel. c) De står för en hög andel av de svenska utsläppen till luft. d) De tar mark i anspråk för infrastruktur och har en påverkan på natur- och kulturmiljö inklusive skyddade områden (miljöbalken kap. 7). e) De har en strukturbildande funktion som har påverkan på det övriga samhällsbyggandet och formar därmed människors livsmiljö men även framtida transportbehov. Trafikverkets underlag har i miljöbedömningen av den regionala planen för Skåne anpassats till de regionala förhållandena. Relevanta miljöaspekter har valts ut och sorterats in under respektive målbild med utgångspunkt i avgränsningen av miljöbedömningen. Miljöaspekterna med underliggande kriterier och bedömningsgrunder har diskuterats löpande under bedömningsfasen, vissa kriterier har tillkommit respektive tagits bort under arbetets gång. Vissa åtgärder är inte platsbestämda eller slutlig vägsträckning ej vald, varför bedömning av vissa aspekter såsom landskapspåverkan bäst sker inom ramen för MKB för enskilda objekt/åtgärdsvalsstudier. Nedan visas vilka av miljöaspekterna från Miljöbalken som planen bedöms påverka i betydande omfattning: o o o Klimat Klimatfaktorer, Bebyggelse, Hälsa Människors hälsa, Dricksvatten, Luft, Befolkning, Landskap Landskap (inkl Bebyggelse, Forn- och kulturlämningar samt annat kulturarv), Biologisk mångfald, Växt- och djurliv, Materiella tillgångar. Miljöbedömningstabell Utifrån varje miljöaspekt ovan som trafikplanen kan komma att påverka har de miljömål som hör till respektive miljöaspekt gåtts igenom och kriterier valts ut för att studera huruvida betydande miljöpåverkan kan ske eller ej samt omfattningen av denna påverkan graderad i 5 nivåer; o stor negativ påverkan, o liten negativ påverkan, o ingen påverkan, o liten positiv påverkan samt o stor positiv påverkan. För valda åtgärdskategorier har denna bedömning gjorts avseende alla miljömålen. Till hjälp för att kunna bedöma huruvida påverkan sker eller ej har ett antal frågor utarbetats för respektive kriterium. För Begränsad klimatpåverkan har t ex följande frågor ställts avseende 27