Laivisto Virve, Salomäki Sanna-Mari. Främjande av rökfrihet i grundskolan GUIDE TILL STÖDJANDE AV RÖKFRIHET PÅ GRUNDSKOLANS ÅRSKURSER 1 6

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Laivisto Virve, Salomäki Sanna-Mari. Främjande av rökfrihet i grundskolan GUIDE TILL STÖDJANDE AV RÖKFRIHET PÅ GRUNDSKOLANS ÅRSKURSER 1 6"

Transkript

1 Laivisto Virve, Salomäki Sanna-Mari Främjande av rökfrihet i grundskolan GUIDE TILL STÖDJANDE AV RÖKFRIHET PÅ GRUNDSKOLANS ÅRSKURSER 1 6

2

3 Laivisto Virve, Salomäki Sanna-Mari Främjande av rökfrihet i grundskolan

4 I SAMARBETE MED: FINANSIÄRER:

5 GUIDE TILL STÖDJANDE AV RÖKFRIHET I GRUNDSKOLANS ÅRSKURSER 1 6 Laivisto Virve, Salomäki Sanna-Mari Främjande av rökfrihet i grundskolan

6 Guidens bakgrund I den här guiden beskrivs en verksamhetsmodell för att stödja rökfrihet i grundskolans årskurser 1 6. Målet med verksamhetsmodellen är att förebygga risken för att barn börjar röka och att skydda dem från passiv rökning. Verksamhetsmodellen baseras på forskningsresultat och omfattande praktisk erfarenhet gällande främjande av rökfrihet bland barn och ungdomar. Vid beredningen av verksamhetsmodellen har man utnyttjat forskningsresultat gällande ungdomars rökning framarbetade för Cancerföreningen i Finland rf (exempelvis beställningsforskningen Kiltistä koululaisesta tupakoivaksi teiniksi (Från ett snällt skolbarn till en rökande tonåring). Verksamhetsmodellen är ett resultat av multiprofessionellt samarbete i led med programmet Ett rökfritt Helsingfors. Även lärare och rektorer har deltagit i utvecklingen av verksamhetsmodellen. Verksamhetsmodellen har pilottestats i Helsingfors under terminen Projektet En rökfri huvudstadsregion lotsar vidare utnyttjandet av verksamhetsmodellen till hela huvudstadsregionen. Guiden har beretts och skrivits av: Fil. mag. och utvecklingschef Virve Laivisto, Cancerföreningen i Finland rf Kommunikationsforskare Sanna-Mari Salomäki, Kuule Oy, förtrogen med främjande av rökfrihet bland ungdomar Även följande personer har medverkat i arbetsgruppen: Lilja-Marita Kiviaho, sjuksköterska på Tobakskliniken, Hälsovårdscentralen i Helsingfors Raija Nummelin, specialplanerare, Grundskolelinjen, Utbildningsverket i Helsingfors Ledande Klaari-koordinator Päivi Kuusela, Klaari Helsingfors Avdelningsföreståndarinna Seija Laaksonen, Skol- och studenthälsovården, Hälsovårdscentralen i Helsingfors Avdelningsföreståndarinna Seija Laaksonen, Skol- och studenthälsovården, Hälsovårdscentralen i Helsingfors Tandhygienist Anita Karjalainen, Munhälsovården, Hälsovårdscentralen i Helsingfors Hälsochef Anu Leppänen, Andningsförbundet Områdeskoordinator Terttu Huttunen, Hälsan rf Neodesign Oy har ansvarat för designen, illustrationerna och layouten. Guiden finansieras av Penningautomatföreningen och social- och hälsovårdsministeriet. Mer information om innehållet i verksamhetsmodellen: Virve Laivisto, Cancerföreningen i Finland rf, (09) om utnyttjande av verksamhetsmodellen i den grundläggande utbildningen: Raija Nummelin, Utbildningsverket i Helsingfors, (09) om främjande av rökfrihet bland barn och ungdomar i Helsingfors: Päivi Kuusela, Klaari Helsingfors, (09) Materialet i guiden finns även tillgängligt på Internet på adressen Cancerföreningen i Finland rf Tryckeri: Tammerprint Oy, 2011 ISBN (hft.), ISBN (pdf.) Omslag: Internationella cancerunionen UICC, temabilden för Internationella cancerdagen. Publicerad med tillstånd från UICC.

7 Förord Förebyggande av rökfrihet i grundskolans årskurser 1 6 Grunden till rökfrihet i ungdomen och i vuxen ålder skapas redan i barndomen. Lågstadierna har tillsammans med föräldrarna en viktig roll när det gäller att stödja barnets rökfrihet. Verksamhetsmodellen för främjande av rökfrihet i grundskolans årskurser 1 6 är ett smart verktyg för rektorer, lärare, sjuksköterskor och andra anställda i lågstadieskolor. Syftet med verksamhetsmodellen är att förhindra barn och unga från att börja röka samt att skydda barn från passiv rökning. Verksamhetsmodellen innehåller uppgifter och material som är färdiga att utnyttjas i hälsoutbildning, tips på hur man skapar en skolmiljö och -gemenskap som stärker rökfrihet samt innehåll till föräldrakvällar och nya sätt att hantera hälsorelaterade frågor på ett positivt sätt tillsammans med föräldrarna. Guiden innehåller även grundläggande information om rökning bland barn och ungdomar samt hälsoutbildningsmetoder. Verksamhetsmodellen bör användas på så sätt att man väljer de verktyg som är mest lämpade för den egna skolan och modifierar innehållet efter den aktuella situationen. Av uppgiftsalternativen kan lärare välja de lämpligaste uppgifterna och anpassa dem efter klassens behov. Materialet finns även tillgängligt på Internet på adressen Främjande av rökfrihet bland barn och ungdomar är en central tyngdpunkt i hälsofrämjande i Finland. Attitydfostran och förebyggande åtgärder är viktiga beståndsdelar i arbetet i lågstadiet. Detta ämnesområde ingår även i läroplanen för lågstadiet. Alla vi vuxna har en möjlighet och en skyldighet att påverka. Kämpa på med rökfrihetsarbetet! Helsingfors, augusti 2011 Corinne Björkenheim Virve Laivisto Sanna-Mari Salomäki Projektledare Utvecklingschef Kommunikationsforskare Projektet En rökfri Cancerföreningen i Kuule Oy huvudstadsregion Finland rf

8 Innehåll Skolbarn och rökning Redan barn smakar på cigaretter Ett barn är även passiv rökare Skadlighet för barnets hälsa...10 Tobaksutbildning för barn varför och hur? Grunden för rökfrihet läggs i barndomen Egna insikter, roliga erfarenheter Deltagande inlärning bereder väg för insikter Pedagogiska metoder Barnets utvecklingsskede i fokus En skola som stödjer rökfrihet En rökfri skolgemenskap och -miljö Undervisning och fostran Välbefinnande i skolan Samarbete mellan hemmet och skolan...19 Årskurs 1 2: Hälsa är roligt! En hälsosam livsstil Självförtroende och resurser En hälsosam miljö och passiv rökning...21 Årskurserna 3 4: Rökning är BLÄ! En hälsosam vardagsrytm Självförtroende och resurser Farorna med tobak Årskurserna 5 6: Nej tack till tobak! Faktorer som gynnar hälsan Skadliga effekter av rökning Experiment med tobak På väg mot högstadiet Tips för samarbetet mellan hemmet och skolan Positivt samarbete Föräldrakvällar...51 Länkar och tips om annat material

9 1 Skolbarn och rökning 1.1 Redan barn smakar på cigaretter Tyvärr är det nuförtiden så att den första cigaretten provas i lågstadieåldern, redan så tidigt som i tredje klass. Barnet är intresserat av hur cigaretten smakar och vilken inverkan den har. Eftersom så många vuxna tycker om cigaretter och röker dem, så väcks en nyfikenhet för cigaretter i barnet. Att smaka på cigaretten är det första steget på vägen mot rökning. När man redan har erfarenhet av hur det känns att hålla i och suga på en cigarett, är det i fortsättningen lättare att ta en cigarrett. Under de sista åren i lågstadiet och i högstadieåldern ökar experimenten med rökning. Då är det inte längre fråga om barnslig nyfikenhet. I kompisgänget får man via rökningen sociala fördelar, andras beundran och accepterande. Rökning kan vara ett sätt att komma med i kompisgänget eller att se tuffare och coolare ut i andras ögon. Att börja röka är sällan ett övervägt beslut, utan något man råkar ramla in i genom att prova på rökning. Målet för en ungdom som provar på rökning är inte att bli rökare eller att fastna i tobaksmissbruket. Antalet tillfällen då ungdomen provar på rökning ökar pö om pö. Beroendet överraskar ungdomen, och då är det redan svårare att sluta röka. En värld av testande Experimenterandets värld Rökningens värld Nyfikenheten väcks... Inträdesbiljett till gänget... Måste röka... Barns och ungdomars livsmiljöer, hem, skolor och fritidsmiljöer har stor betydelse vad gäller rökningen. Hurdana exempel och förebilder är föräldrar och andra vuxna? Är rökning en accepterad del av den normala vardagen? Hur förhåller man sig till rökande ungdomar? Vilka slags regler finns det och hur efterlevs de? Finns tobaken tillgänglig? Främjande av rökfrihet är ett samarbete för vuxna, it takes a village to raise a child. Källa: Salomäki, Sanna-Mari & Tuisku, Johanna. (2009). Kiltistä koululaisesta tupakoivaksi teiniksi (Från ett snällt skolbarn till en rökande tonåring). Forskning beställd av Cancerföreningen i Finland. En rökfri huvudstadsregion 9

10 1.2 Ett barn är även passiv rökare Tobaksrök är ett cancerframkallande ämne och hälsovådlig även annars. Enligt lag har arbetsgivare skyldighet att säkra de anställdas säkerhet och skydda dem från att utsättas för tobaksrök på arbetsplatsen. Tobaksrök är ännu farligare för barn som växer och utvecklas. Barn exponeras för tobaksrök i sin livsmiljö, till och med inomhus i hemmet och i bilen. Tobaksrök luktar illa, svider i ögonen, får en att må illa och är mycket hälsovådligt. Exponering av barn för tobaksrök har till och med benämnts som kemisk misshandel. Varje barn har rätt till en hälsosam och trygg uppväxt- och utvecklingsmiljö. 1.3 Skadlighet för barnets hälsa Passiv rökning påverkar barnets hälsa och välmående på flera sätt. Redan under graviditeten förmedlas gifterna i tobaksrök via navelsträngen och moderkakan till fostret. Om modern röker eller exponeras för tobaksrök under graviditeten orsakar det utvecklings- och tillväxtstörningar hos barnet, ökar riskerna för att barnet ska insjukna i ett antal olika sjukdomar samt bromsar barnets inlärning och annan mental utveckling. I värsta fall kan exponering för gifterna i tobaksrök orsaka missfall. Även risken för plötslig spädbarnsdöd är större. Barn till mödrar som är storrökare under graviditeten är ännu i årsåldern mindre än barn till icke-rökare. Rökning under graviditeten fördubblar risken för att barnet ska få någon atopisk sjukdom, såsom astma, allergisk rinit eller eksem. Passiv rökning utgör alltid en stor risk för barnets hälsa. Om föräldrarna röker ökar det risken för att barnet insjuknar i upprepade luftvägs- och öroninfektioner samt astma och allergier. Tobaksrök försämrar barnets immunförsvar och ökar benägenheten för inflammationssjukdomar. Tobaksrök irriterar ögonen, halsen och luftvägarna. Om barnet fortlöpande utsätts för tobaksrök, kan barnets blodkärl uppvisa förändringar som liknar tidig kranskärlssjukdom. Tidig exponering för tobak påverkar senare även uppkomsten av tobaksberoende och beslutet att börja röka. Barn som exponerats för tobak har lättare för att börja röka och fastnar lättare i beroendet. Rökning är alltid skadligt för hälsan, men tidig rökningsdebut är särskilt skadligt för barn som växer och utvecklas. Ju tidigare en ungdom börjar röka, desto farligare är det. Barnets och ungdomens utvecklande organ skadas lätt av gifterna i tobaksrök. Exempelvis orsakar tobaksrök oåterkalleliga funktionella och strukturella skador på lungor som ännu utvecklas. Gifterna orsakar även bestående förändringar på hjärtat och cirkulationsorganen. Tidig rökningsdebut har en skadlig inverkan på barnets längdtillväxt. Ganska snart efter rökningsdebuten kan man urskilja förändringar även kring munnen och tänderna samt på huden. Ju tidigare rökningsdebuten sker, desto snabbare utbryter allvarliga sjukdomar som orsakas av rökning ut. Enligt WHO:s skolundersökning sker rökningsdebuten tidigare i Finland än i övriga Europa. Källa: Vierola, Hannu. (2006). Tyttöjen ja naisten tupakkatietokirja. Pysy nuorena elä kauemmin. Helsingfors: Tietosanoma. 10 En rökfri huvudstadsregion

11 2 Tobaksutbildning för barn varför och hur? 2.1 Grunden för rökfrihet läggs i barndomen Grunden för rökfrihet för ungdomar läggs redan i lågstadieåldern. Det är viktigt att man redan i lågstadiet stärker barnets självförtroende och egen åsikt, för att barnet ska kunna bilda sig en egen uppfattning om rökning. På det här sättet blir det vid övergången till högstadiet inte någon ny och överraskande fråga som ungdomen måste ta ställning till för sin egen del ska jag eller ska jag inte röka? En successivt uppbyggd och stärkt inställning om den egna rökfriheten och ett gott självförtroende gör det enklare att säga: Nej tack! 2.2 Egna insikter, roliga erfarenheter Traditionellt sett har hälsoupplysning varit att den vuxna auktoriteten med fingret i högsta hugg förmanar barn och ungdomar om framtida sjukdomar samt ger information och färdiga svar. Detta fungerar inte. Man kan inte hälla information över huvudet på någon och hälsosamma inställningar föds inte på kommando. Det krävs egna insikter och roliga erfarenheter. Man måste få barn och ungdomar att bli intresserade och få dem att diskutera. Hälsofostran måste vara lockande och rolig. Den måste erbjuda beståndsdelarna för egna insikter och hjälpa i att hitta kopplingar till barnens och ungdomarnas egna liv. När man vill stärka barnets egna uppfattningar, behöver man inspirerande undervisning. 2.3 Deltagande inlärning bereder väg för insikter I sin forskningsavhandling skapade läraren Reetta Niemi deltagande pedagogiska metoder för undervisning i hälsokunskap i lågstadiet. Niemis didaktiska modell för deltagande inlärning betonar elevens aktivt deltagande, kunskaper i informationssökning, förmåga att lösa problem, kritiska tankesätt och självuttryck. Enligt modellen fortskrider inlärningen på följande sätt: 1./4. Byggandet av den personliga innebörden av ett fenomen 3. Hantering av fenomenet och kulturell reflektion 2. Aktiv inlärnings - situation och reflektion över inlärningssituationen Didaktisk modell för deltagande inlärning (Niemi 2009) En rökfri huvudstadsregion 11

12 1. Personliga kunskaper och uppfattningar: Till en början framför eleven sina personliga kunskaper och sin uppfattning om det fenomen som han eller hon ska lära sig om. 2. Aktiv inlärningssituation: Därefter följer en inlärningssituation där fokus ligger på undersökande och erfarenhetsbaserad inlärning. Barnet samlar in och hanterar studiematerial. 3. Konceptualisering av fenomenet: Härnäst söker man fram viktiga frågor och begrepp baserat på studiematerialet. Studiematerialet granskas även i relation till kultur och samhälle. 4. Byggandet av den personliga innebörden av fenomenet: Slutligen bearbetar eleven det inlärda även på ett personligt plan, exempelvis genom att föra en studiedagbok. I dagboken fastställs de mest centrala begreppen, kunskaperna utökas i riktning mot elevens intressen och eleven kan skriva ned egna åsikter, tankar och känslor om ämnet i dagboken. På det här sättet upplever eleven egna insikter i ämnet och samtidigt bygger han eller hon upp en personlig innebörd. Källor: Niemi, Reetta Onks tavallinen koe vai sellanen, missä pitää miettii? Ympäristölähtöisen terveyskasvatuspedagogiikan kehittäminen narratiivisena toimintatutkimuksena. Jyväskylä: Jyväskylä universitet. Niemi, Reetta, Heikkinen, Hannu & Kannas, Lasse Osallisuus koulupedagogiikan lähtökohtana. Kasvatus 41 (1), Pedagogiska metoder Drama Med hjälp av drama kan man lära känna sig själv och förstå andra människor på ett bättre sätt. Det stärker människans självförtroende som beslutsfattare och problemlösare. Med hjälp av drama lär man sig samarbeta och med hjälp av det kan man i en trygg omgivning utforska mänskliga känslor, sociala situationer och moraliska problem. Dramaövningarnas skeden är upplevelse, insikt och inlärning. Med hjälp av drama undersöks det verkliga livet i fabricerade imaginära situationer. Det viktiga är att eleverna tillsammans förbinder sig till att bygga upp berättelsen. I dramaövningarna har alla roller. Skyddet från rollen gör det enklare att agera på ett sätt som avviker från det verkliga jaget. Med hjälp av rollarbete lär man sig i bästa fall något nytt om sig själv, om att vara människa och om mötet med andra. Dramaarbete kan även förverkligas med hjälp av finger- eller handdockor. Eleverna tillverkar sina egna finger- eller handdockor, som sedan fungerar som rollfigurer. Berättelser Med hjälp av berättelserna får barnet grepp om frågorna. Berättelserna breddar barnets värld, men för också de egna erfarenheterna närmare varandra. Det är lätt att komma igång med diskussionerna med hjälp av berättelserna. Barnen kan även själv skapa berättelser. Lekar I lågstadiet är lek ett viktigt verktyg i inlärningen. Med hjälp av lek undersöker barnen världen runtomkring sig och lär sig att förstå vilka de är samt att göra spännande upptäckter. Lekar förbättrar tillägnandet av information, födseln av nya inställningar och stärker de mänskliga relationerna. 12 En rökfri huvudstadsregion

13 Barn som börjar skolan lever fortfarande i en sagovärld samtidigt som de uppfattar sig själv som stora då de utvecklar ett intresse för idoler. De älskar gåtor och vill undersöka världen. Ett viktigt hjälpmedel i att uttrycka sig själv är att rita. Senare är lekarna fortfarande en del av undervisningen. Barn njuter av att skapa och av att agera. Diskuterande undervisning Diskussionskunskaper öppnar upp möjligheter till självförståelse och omsorg om andra. Dialogen kan bli kärnan för inlärningen. Av lärarna förutsätter detta nytt tänkande och goda färdigheter i att leda diskussioner, och att gruppen formar sig till en diskussionsgemenskap med gemensamma spelregler. Undersökande inlärning Undersökande inlärning är en pedagogisk modell där man arbetar på ett sätt som liknar vetenskaplig forskning. I undersökande inlärning betonas problemlösning, informationssökning och -analysering samt bildande av egna åsikter. Informationen kan inhämtas exempelvis genom undersökning av skriftliga källor, observationer och intervjuer. Ny information eftersöks och byggs såväl individuellt som i grupp. Syftet med undersökande inlärning är att förstå fenomenen och att anamma de viktiga frågorna. 2.5 Barnets utvecklingsskede i fokus I de flesta barns familjer hanteras rökningsrelaterade frågor hemma. Enligt undersökningarna kan rökning dock vara ett besvärligt samtalsämne om båda föräldrarna eller den ena föräldern är rökare, och det kan vara svårt för barnet att få information om rökning från sina föräldrar. Frågor gällande rökning bör bearbetas efter barnets utvecklingsnivå i de olika åldersskedena. Årskurs 1 2 Viktiga vuxna är förebilder och mål för identifiering. Läraren är en viktig auktoritet och föremål för beundran. Barnet skapar ett ideal, en föreställning om hur han eller hon skulle vilja vara. Barnet lär sig känna igen känslor. Tydliga regler skapar trygghet och säkerhet. Barnet har en ganska tydlig uppfattning om skillnaderna mellan rätt och fel. Vännerna är viktiga. Barnet behöver ändå mycket av den vuxnas tid och trygghet. Årskurs 3 4 Kompisarnas åsikter spelar en allt viktigare roll, men barnet behöver fortfarande gränser och trygga vuxna omkring sig. Barnets egen urskillningsförmåga utvecklas och individualiteten stärks. Barnet kan även utveckla kritiska tankar om sina egna föräldrar och om lärarna. Barnet lär sig begrunda och motivera regler. Barnet har svårt att förstå en motsägelse mellan ord och handling (exempelvis om den vuxne själv röker). Barnet lär sig förstå orsaker och konsekvenser. Ett intresse för rökning kan väckas och barnet kan prova på rökning för första gången. Barnet är intresserat av hur cigaretten smakar och vilken inverkan den har. En nyfikenhet kring rökning väcks eftersom barnet upptäcker att så många vuxna tycker om cigaretter. En rökfri huvudstadsregion 13

14 Årskurs 5 6 Puberteten närmar sig. Flickor och pojkar separerar sig i skilda grupper och identifierar sig med vuxna av de egna könet. En ung person som är på väg att bli självständig behöver uppskattning och acceptans, tillit och gränser. Är jag ett barn eller en ungdom? Bland vänner delar man med sig av tankar, stödjer varandra och är lojal mot varandra. Barn ifrågasätter saker, exempelvis genom att argumentera, och bildar sig egna uppfattningar ur olika synvinklar. Åsikterna är svartvita och kan snabbt ändras. Den stora förändringen från lågstadieelev till högstadieelev närmar sig. Ett intresse för rökning kan väckas och barnet kan prova på rökning för första gången. Barnet är intresserat av hur cigaretten smakar och vilken inverkan den har. En nyfikenhet kring rökning väcks eftersom barnet upptäcker att så många vuxna tycker om cigaretter. Att smaka på cigaretter upplevs vara en förberedelse inför högstadiet och som en portal till ungdomen. Källor: Mannerheims Barnskyddsförbund, Salomäki, Sanna-Mari och Tuisku, Johanna. (2009). Kiltistä koululaisesta tupakoivaksi teiniksi (Från ett snällt skolbarn till en rökande tonåring). Forskning beställd av Cancerföreningen i Finland. Salomäki, Sanna-Mari och Tuisku, Johanna. (2006). Forskningshelhet om ungas hälsa och vardag där en del innefattade en undersökning om inverkan av föräldrarnas rökning. Forskning beställd av Cancerföreningen i Finland. Enkätundersökning med rökande föräldrar. (2007). Forskning beställd från Taloustutkimus av Cancerföreningen i Finland. 14 En rökfri huvudstadsregion

15 3 En skola som stödjer rökfrihet Grunden till rökfrihet i ungdomen och i vuxen ålder skapas redan i lågstadieåldern. Lågstadierna har tillsammans med föräldrarna en viktig roll när det gäller att stödja barnets rökfrihet. I arbetet för att förebygga rökdebuter är följande viktigt: Stärka självförtroendet Rökfri, trygg och hälsosam livsmiljö Föräldrar och andra vuxna som är rökfria och som stödjer rökfrihet Hälsosam livsstil som en del av vardagen Förstärkning av inställningar som stödjer rökfrihet En praktisk verksamhetsmodell för att stödja rökfrihet I led med programmet Ett rökfritt Helsingfors har man skapat en verksamhetsmodell som stödjer rökfrihet för grundskolans årskurser 1 6. I enlighet med verksamhetsmodellen uppmärksammas stödjande av rökfrihet mångsidigt i skolvardagen: 1. Skolgemenskapen och -miljön är rökfri och stöder hälsa 2. Förebyggande av rökdebuter ingår i undervisnings- och uppfostringsarbetet 3. Stödjande av rökfrihet står i fokus i välbefinnandet på skolan (hälsovård och munhälsovård) 4. Skolan samarbetar med hemmen i arbetet för att främja rökfrihet LÅGSTADIET Årskurs 1 2 Årskurs 3 4 Årskurs Undervisning och fostran 3. Välbefinnande i skolan 4. Samarbete mellan hemmet och skolan En rökfri skolgemenskap och -miljö som stödjer hälsa En rökfri huvudstadsregion 15

16 3.1 En rökfri skolgemenskap och -miljö En positiv atmosfär Hälsa är en glad sak. Att sköta om hälsan är inte bara viktigt, utan även roligt. Skolans attityd och atmosfär uppmuntrar till ett hälsosamt levnadssätt och stödjer rökfrihet på ett positivt sätt, genom att arbeta tillsammans. Hälsofrämjande inom skolan är allas angelägenhet. Positiva insikter och roliga erfarenheter från barndomen har inverkan långt in i ungdomen och vuxenlivet. Vuxna som rökfria förebilder och exempel Lärarna och alla andra vuxna som arbetar på skolan är förebilder och exempel för skolbarnen. Egen rökfrihet ökar även trovärdigheten i arbetet för att främja rökfrihet, d.v.s. när man lever som man lär. Personalen får hjälp att sluta röka via arbetshälsovården, webbplatsen stumppi.fi och via rådgivningstelefonen Stumppis avgiftsfria telefonnummer på vardagar mellan klockan En rökfri skola Skolan är barnens område och tobak hör inte till barnens värld. Lärarna kan tillsammans med barnen designa skyltar till skolan som påminner alla som rör sig på skolområdet om detta. Skolan är rökfri även utanför skoltid och rökfriheten gäller alla. Detta har fastställts även i lagen. Man bör även informera skolans intressentgrupper och samarbetspartners om rökfrihet. Skolan är en trygg och hälsosam tillväxt- och utvecklingsmiljö. Särskilda rökrutor och askkoppar hör inte hemma på skolgården. Särskild uppmärksamhet fästs vid bortstädningen av eventuellt tobaksskräp. Tobaksskräpet kan utgöra en säkerhetsrisk för barnen. Hälsosam rastverksamhet En hälsosam livsstil stödjer rökfrihet. Rastverksamhet som stödjer hälsa kan planeras och genomföras tillsammans med barnen. Man kan exempelvis utse ett eget hälsotema för varje månad och sedan skapa verksamhet kring temat. Man kan samarbeta med högstadieskolor, så att rastverksamheten fortsätter även efter övergången till årskurs sju. Tydliga spelregler En trygg uppväxt- och utvecklingsmiljö förutsätter även att det finns regler, att reglerna internaliseras och att man förbinder sig till dem. Detta gäller såväl vuxna som barn. Det är viktigt att skolan fastställer regler och verksamhetssätt relaterade till rökning. Hur ingriper man då barn provar på rökning? Vad ska man göra om barnet har tillbehör för rökning? Vad ska man göra om barnet luktar rök konstant och starkt, och utsätts alltså för rökning i hemmet? Vad ska man göra om någon röker på skolområdet? O.s.v. 3.2 Undervisning och fostran Läroplanen som grund Främjande av rökfrihet hör till undervisningsinnehållet i skolämnet hälsokunskap. Enligt de nationella läroplansgrunderna (2004) för den grundläggande utbildningen undervisas skolämnet 16 En rökfri huvudstadsregion

17 hälsokunskap i årskurserna 1 4 som en del av miljö- och naturkunskap och i årskurserna 5 6 undervisas ämnet som en del av biologi och geografi samt fysik och kemi. I miljö- och naturkunskap består det centrala innehållet bland annat av att ta hand om den egna hälsan samt hälsovanor i vardagen. Målet är att eleven ska lära sig begrepp, terminologi och tillvägagångssätt relaterade till hälsa, sjukdomar och hälsofrämjande, att göra hälsofrämjande val, hitta sitt självförtroende och sin självuppskattning samt att fungera tryggt i sin miljö och skydda sig själv (passiv rökning, brandsäkerhet, tobaksskräp). I biologi och geografi består det centrala innehållet bland annat av att värdesätta och skydda den egna kroppen, faktorer som stöder och skadar sund tillväxt och utveckling samt pubertetsrelaterade förändringar. Målet är även att lära sig förstå samspelet mellan naturen och människan på jorden samt de miljöförändringar som människan orsakar genom sitt agerande. I fysik och kemi består det centrala innehållet bland annat av de aktiva substanserna i rusmedel och droger samt nackdelarna med dem. Främjande av rökfrihet kan även genomföras med hjälp av fragmenterad undervisning. I enlighet med den kommunspecifika delen i läroplanen för den grundläggande utbildningen (2005) observerar man i genomförande av fragmenterade ämneshelheter de möjligheter och utmaningar som kommunens och särskilt skolans område erbjuder. Bland annat är följande ämneshelheter relaterade till främjande av rökfrihet: Att växa som människa Det centrala är att stödja barnets och ungdomens växande till att ta ansvar för sitt eget liv och den gemensamma framtiden. Kommunikation och mediekunskap I dessa ämnen övar man på mångsidiga uttryck, uppdelning och tolkning av kommunikation, bildläskunnighet, kritisk användning av media och informationsinhämtning. Ansvar för miljö, välbefinnande och en hållbar framtid I det här ämnet främjar man elevens färdigheter och motivation att arbeta för miljön, människors välbefinnande och en god framtid. Säkerhet och trafik Alla som arbetar på skolan har gemensamt ansvar för att måna om säkerheten. Inlärningsmiljön och verksamhetskulturen ska vara trygg och främja hälsan både på det psykiska och på det fysiska planet. Eleverna uppmuntras att ta ansvar för sin egen hälsa. Utbildningsinnehåll för olika årskurser Årskurs 1 2: Hälsa är roligt! I årskurserna 1 2 är temat för undervisningen Hälsa är roligt. Barnet får positiva erfarenheter av och insikter om hälsa samt lär sig vad som är både bra och dåligt för hälsan. Dessutom får eleven stöd för självförtroendet. I undervisning och fostran stöds rökfriheten med följande innehåll En hälsosam livsstil Stärkande av självförtroendet och de egna resurserna Hälsosam omgivning (farorna med tobaksrök) Barnets rätt till en trygg och hälsosam livsmiljö (passiv rökning) Mer information om målen och uppgifterna finns i kapitel fyra. En rökfri huvudstadsregion 17

18 Årskurs 3 4: Rökning är BLÄ! I årskurserna 3 4 är temat för undervisningen Rökning är BLÄ. Barnet lär sig göra hälsofrämjande val, får stärkt självförtroende och lär sig grundläggande information om hälsovådligheter relaterade till rökning samt hur han eller hon ska skydda sig själv mot farorna. I undervisning och fostran stöds rökfriheten med följande innehåll En hälsosam livsstil och vardagsrytm Stärkande av självförtroendet och de egna resurserna Farorna med rökning En trygg och hälsosam livsmiljö (passiv rökning) Mer information om målen och uppgifterna finns i kapitel fem. Årskurs 5 6: Nej tack till rökning! I årskurserna 5 6 är temat för undervisningen Nej tack till rökning!. Barnet lär sig mer om faktorer och val som gynnar hälsan, får ytterligare stärkning av självförtroendet, får mångsidig förståelse för de skadliga effekterna av rökning och funderar över rökning i förhållande till ungdomsriden, puberteten och övergången till högstadiet. I undervisning och fostran stöds rökfriheten med följande innehåll En hälsosam livsstil Stärkande av självförtroendet och de egna resurserna Skadliga effekter av rökning Övergång till högstadiet och experiment med rökning Mer information om målen och uppgifterna finns i kapitel sex. 3.3 Välbefinnande i skolan Att främja rökfrihet hör till skol- och munhälsovårdens uppgifter. I det här kapitlet presenteras verksamheten i grundskolans årskurser 1 6 i Helsingfors som ett exempel. Läkarundersökning för eleverna i grundskolans årskurs 1 Frågor om rökning i familjen (föräldrar får närvara vid hälsoundersökningen) Undersökning av sjuksköterska i grundskolans årskurs 3 Frågor om rökning i familjen Läkarundersökning för elever i grundskolans årskurs 5 Frågor om rökning i familjen (föräldrar får närvara vid hälsoundersökningen) Eleven frågas om denne har provat på rökning 18 En rökfri huvudstadsregion

19 Målet med hälsosamtalet är att främja elevens hälsa, stödja hälsosam tillväxt och utveckling samt att uppmuntra eleven till att leva ett hälsosamt liv. Hälsosamtalet genomförs baserat dels på de frågor som framkommer i hälsoundersökningen och dels på de frågor som barnet/familjen framför. I hälsosamtalet uppmärksammas olika delområden inom skolans läroplansenliga hälsorådgivning för elever i olika åldrar samt barnets utvecklingsskede. Gällande rökning kan exempelvis följande frågor behandlas: Föräldrar: Föräldrarnas rökvanor och beslut att sluta röka Hur föräldrarna kan stödja barnet till avhållsamhet från rökning Elever: Passiv rökning Att smaka på cigaretter och prova på rökning Föräldrarnas rökvanor, rökvanor i kompisgänget Tandläkarna undersöker tänderna hos elever i årskurs 1 och 5. Vid undersökningen i årskurs 5 frågas elevens om dennes rökvanor. Eleverna besöker munhygienister vid behov. Munhygienisten kan ställa frågor exempelvis om elevens förhållande till rökning, om föräldrarnas rökvanor och om kompisarnas rökvanor. Dessutom diskuteras nackdelarna med rökning och särskilt de nackdelar som relaterar till munhälsan. Källor: Skol- och studenthälsovårdens handlingsplan (uppdaterad den ) Skol- och studenthälsovårdens hälsoprogram Samarbete mellan hemmet och skolan Föräldrarna är VIP Ansvaret för barnets hälsa och välbefinnande åligger de vuxna och särskilt föräldrarna. De vuxna är de viktigaste faktorerna när det gäller barns och ungdomars hälsa. Föräldrarna har en stor möjlighet, ofta en större möjlighet än vad man kan tro, att påverka sitt barns hälsa nu och i framtiden. Föräldrarnas deltagande Det är av största vikt att skolan och hemmet tillsammans och likriktat stödjer och uppfostrar barnet till en hälsosam livsstil och rökfrihet. När man stödjer barnet till avhållsamhet från rökning, behandlas följande teman tillsammans med föräldrarna: Rökfrihet på skolan verksamhetsmetoder och samarbete Hur föräldrarna kan stödja barnet till avhållsamhet från rökning Övergången till högstadiet I kapitel 7 finns tips om hur föräldrar kan delta och om föräldrakvällar samt om sätt att hantera frågor relaterade till hälsa och rökning tillsammans med föräldrarna på ett positivt sätt. En rökfri huvudstadsregion 19

20 4 Årskurs 1 2: Hälsa är roligt! I årskurserna 1 2 är temat för undervisningen Hälsa är roligt. Barnet får positiva erfarenheter av och insikter om hälsa samt lär sig vad som är både bra och dåligt för hälsan. Dessutom får eleven stöd för självförtroendet. Läraren kan välja ut de lämpligaste uppgiftsalternativen och anpassa genomförandet av uppgifterna efter den egna undervisningsgruppens behov. 4.1 En hälsosam livsstil En hälsosam livsstil lär man sig redan som barn och ungdom. Tillvägagångssättet Du får inte, du får inte! bör undvikas i hälsofostran. När hälsa behandlas på ett positivt och intressant sätt och när man erbjuder inspirerande och positiva erfarenheter, är det roligare att anamma en hälsosam livsstil som en del av vardagen. Hälsofostran kan även vara både lockande och rolig. En hälsosam livsstil stödjer även rökfrihet. Uppgift 1: Hälsosolen Mål: Att lära sig vad som är bra och vad som är dåligt för hälsan. Stödja eleven till att göra hälsofrämjande val i sitt eget liv. Genomförande: Läraren samlar in bildmaterial till collagearbete. Bilder kan exempelvis klippas ut ur tidningar. Bland materialet kan det även finnas en bild av cigaretter. Eleverna delas in i grupper om sex elever.varje grupp får ett ämne: 1) mat, 2) motion, 3) sömn och vila, 4) gott humör, 5) familj och vänner, 6) onyttiga saker. Bland materialet väljer gruppdeltagarna ut bilder som lämpar sig för gruppens ämne. Vad är nyttigt att äta och dricka? Vad ska man göra för att få motion? Vilka slags bilder beskriver god sömn och avspändhet? Vad gör en på gott humör? Vilka slags bilder beskriver den tid man tillbringar med familj och vänner? Vilka slags saker är skadliga för hälsan? De nyttiga sakerna samlas till ett bildkollage innanför solen och de onyttiga sakerna innanför åskmolnet. Diskutera: Varför är hälsa roligt? Vad allt kan man göra när man är frisk? Vilka slags hälsosamma saker finns i ens eget liv? Och ohälsosamma saker? Hur kan man själv leva på ett hälsosammare sätt? 20 En rökfri huvudstadsregion

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!!

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!! Familjen och drogförebyggande fostran Vi vill också ha!!! Som underlag för funderingar kring alkohol och droger Det är bra att samtala med barn om verkningarna hos alkohol och droger i situationer där

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar Inskolning Mål: Barnet skall introduceras på avdelningen för att lära känna lokaler, barn och personal. Barnet visas runt på avdelningen. Barnet får bekanta sig med de andra barnen och personal. De gamla

Läs mer

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar. Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Tips till föräldrarna. Unga och rusmedel

Tips till föräldrarna. Unga och rusmedel Tips till föräldrarna Unga och rusmedel Tips till föräldrarna Hälsoproblemen som orsakas av rusmedel har ökat år för år. Ju yngre man är när man börjar använda rusmedel, desto större är sannolikheten för

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

SMOKEFREE- UPPGIFTSBANA

SMOKEFREE- UPPGIFTSBANA SMOKEFREE- UPPGIFTSBANA ANVISNINGAR TILL LÄRAREN 1 Smokefree-uppgiftsbanan är i första hand planerad för årskurs 5 6, men uppgifterna lämpar sig även för högstadieelever. Uppgiftsbanan kan genomföras i

Läs mer

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09 Förskolan Mål och arbetsplan 2008/09 1 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR SVENSKA FÖRSKOLAN I NAIROBI. Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt läroplanen för förskolan. Vi skall utnyttja det faktum att

Läs mer

Examensarbete VT Börja på förskolan

Examensarbete VT Börja på förskolan Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN 2014-2015 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 4704 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9 en läsåret 2007-08 Ledningskontoret Folkhälsoenheten Uppföljning i klasserna 6 och 9 Till lärarna! Här kommer nu en rapportering av resultatet av barn- och ungdomshälsoenkäten, som gjordes månadsskiftet

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter. GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Munhälsan under graviditeten. Martta Karttunen, Johanna Widerholm 2016

Munhälsan under graviditeten. Martta Karttunen, Johanna Widerholm 2016 Munhälsan under graviditeten Graviditet och munhälsa Den väntande mammans munhälsa Graviditet, familjen och munnen Fostrets munhälsa Tobak Kost Rengörning av tänder Munnens vårdingrepp under graviditeten

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till föräldrar A Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida)

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10 Förskolan och arbetsplan 2009/10 1 Övergripande mål för Förskolan på Svenska skolan i Nairobi, Kenya Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt den svenska läroplanen för förskola (Lpfö98) Vi

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 8

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 8 Vägledning vecka 8 Guds kärlek till oss Förlåtande nåd Vägledning: Hur mycket Gud måste glädja sig Den här veckankommer vi att vandra runt i Guds kärlek till oss. Vi vill smaka - och till fullo njuta av

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt PROJEKT ARBETET MÄNNISKOKROPPEN Period: HT 2014- VT 2015 Vi har arbetat mycket med projekt människokroppen som barnen har visat ett stort intresse för.

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013 Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här.

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Det är morgon och fortfarande mörkt ute. Utanför fönstret är det bara

Läs mer

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013 2012-06-27 Sid 1 (10) Handlingsplan för Tallåsgårdens förskola 2012/2013 I detta dokument kan du som besökare eller vårdnadshavare läsa om hur hela Tallåsgården tillsammans arbetar för att säkerställa

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen Tema Kretslopp Vi har diskuterat tillsammans med barnen om de olika målen, kompostering, källsortering och nedbrytningsprocessen. Barnen tycker att det är spännande. - Varför vill maskarna ha våran mat?

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Att tänka på innan du börjar:

Att tänka på innan du börjar: Årskurs 7 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete

ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete LÄXOR OCH INLÄRNING Läxorna är en viktig del av skolarbetet. Här har du som förälder en viktig roll i att hjälpa ditt barn att skapa goda rutiner. Målet är att ge barnet de verktyg som behövs för självständig

Läs mer

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Hej! Det du håller i din hand är en hjälp till hur man som förening kan arbeta mot tobak. Det är många olika krafter som drar i våra barns uppmärksamhet -

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början Inled berättelsen och arbetet med att läsa brev 1 från Pigglorna. Innan ni läser brevet väljer ni om ni vill låta eleverna tillverka var sin Piggla

Läs mer

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN 2011-2012 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 2644 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD FÖR VERKSAMHETEN Verksamhetsplanen

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Projekt: NO med inriktning på experiment och kroppen. Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Varför: Vi valde att även denna hösttermin arbeta med NO och olika experiment med

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Välkommen till Mimers Hus. en tobaksfri gymnasieskola. Riktlinjer mot tobak

Välkommen till Mimers Hus. en tobaksfri gymnasieskola. Riktlinjer mot tobak Välkommen till Mimers Hus en tobaksfri gymnasieskola Riktlinjer mot tobak http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/ http://www.kungalv.se/kommun-och-politik/planer-och-styrdokument/alla-styrdokument/

Läs mer

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Niklas Odén Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet Rökte varannan svensk man Rökte varannan 15 åring Unga tjejer går om unga killar Rökfria

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

Läs mer

HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag

HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag HÄLSOKUNSKAP Läroämnets uppdrag Hälsokunskap är ett läroämne som bygger på kunskap från flera vetenskapsgrenar. Undervisningen i hälsokunskap har som uppgift att ge eleverna mångsidig kunskap om hälsa.

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD Korsholms familjedagvård erbjuder småbarnsfostran i en hemlik och trygg miljö. Målet med en kvalitativ vård och fostran är att ge barnen en lycklig

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Äga hälsan! Foto: Elin Åkesson

Äga hälsan! Foto: Elin Åkesson Foto: Elin Åkesson Ett diskussionsmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2009 Välkommen till Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

SKRIVÖVNINGAR NAMN... Psst... du får gärna fylla i med lite färg inte bara här, utan på alla övningssidor!

SKRIVÖVNINGAR NAMN... Psst... du får gärna fylla i med lite färg inte bara här, utan på alla övningssidor! SKRIVÖVNINGAR Psst... du får gärna fylla i med lite färg inte bara här, utan på alla övningssidor! Du kan börja att skriva på din övningssida och sedan fortsätta på ett eget papper, så att du får plats

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

VÅGA VILJAS MÅNADSBREV

VÅGA VILJAS MÅNADSBREV VÅGA VILJAS MÅNADSBREV OKTOBER 2012 Hösten är här för att stanna och vi njuter av klar luft, sol, regn, vattenpölar och all den roliga lek som oktober erbjuder på gården och i omgivningarna! Vi vill be

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till skolan Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida) om ett

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Lust att snacka LUST ATT SNACKA TIDNINGARNAS FÖRBUND. Bästa lärare

Lust att snacka LUST ATT SNACKA TIDNINGARNAS FÖRBUND. Bästa lärare LUST ATT SNACKA Bästa lärare Uppgifterna till finns nu i förnyad form för läraren! Materialet som ursprungligen planerades för FN:s familjeår, lämpar sig främst för undervisningen i årskurserna 7 9, men

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Global Youth Tobacco Survey (GYTS)

Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Resultat av enkäten som genomfördes hösten 2012 31.1.2014 www.thl.fi/gyts 1 Bakgrund GYTS-studien utreder 13 15-åriga skolelevers attityder, kunskap och erfarenheter

Läs mer

Info om Inf o om klasst klass ä t vling ä

Info om Inf o om klasst klass ä t vling ä Info om klasstävling Fyra av fem röker inte Finland är världens första land vars lagstiftning siktar på att folket helt slutar använda tobaksprodukter. Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf är medlem i

Läs mer