GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK

Transkript

1 GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK En sammanställning av Ove Bengtsson

2 Gamla dialektord från Pauträsk med omnejd (Lite om grammatik och förklaringar finns att läsa på sidorna 83 och 84) Här följer ordlista Pauträskdialekt till Svenska följd av en ordlista Svenska till Pauträskdialekt Obs! Tjockt l är markerat. Ex: Bälefisken A a före kvinnonamn (a Kerstin kömmä hit) Abbar, abbarn Abborre, abborren Ackordér Köpslå, förhandla Affäres Göra affärer Ajtomát Automat Áksan Tvärstycke på t.ex skacklar (det hästen drar med) Áktdä! Akta dig! Áktsä Akta sig Almycke (öppet a) Mjölkört, rallarros Alldeles oppa tok Alldeles galet, åt skogen Alltisänn Rätt vad det är, oförhappandes (Gäller framtid) Ámpen Ivrig, orolig, ängslig, bekymrad Ámpes Bekymra sig, oroa sig Annandagsblia Annsönns, annsjönnsch Ánna Ánnara Ánnvar Annvara Annörja Ánnsia Armest (öppet a) Arn (undearmslängd) Asaforen Asadelut Aschulä Askfisn Avarne Avarnom Avavick Köldperioden mellan Lucia och Jul bryts tillfälligt ungefär vid Annandag Jul av några dagars blidväder Motsols, bakvänt Skördetiden t.ex. slåttanna = höslåttertid Breda skidor det gick bra att åka på lös snö med Varannan Betrakta Skidspåret På andra sidan (om ett vattendrag) Knappast Alnmåttet (1 aln = 2 fot = 4 kvárter = 59,4 cm) Vådslöshet (farlig sådan) Riskabelt, farligt (okristligt) Ändan Yngsta barnet Ovanpå Ovanför Obalans på grund av hög tyngdpunkt 1

3 b B Backen Back-knix Bakan, bakaven Bakanför, bakarne Bakerst, bakersti Bakétter Baklannä Bakstammen Bakufjäla Bakuspjalka Bakuvén Ballongbyxen Bannréjä Basväg Beg Begés Bejär, bejol, bejórt Benut Ber, bera Berukang Besmí Betárt (kort a) Betroddn Marken, jorden Liten kulle överst i en backe Barkdelen på en timmerstock (Spill vid sågning) Bakom Längst bak Bakom (efter) Sluttning mot norr Aktern på en roddbåt Bakredskap med vilket man överförde brödet från bakbordet till ugnen Bakredskap, med vilket man överförde brödet från bakbordet till bakufjäla Ved att elda bakugnen med Ridbyxor Kobindsle. Att tjudra kon i båset med Huvudväg vid timmerkörning Tjurig, ovillig Tvistar, är inte överens, har olika åsikter Begär, begärde, begärt Benig Bär, bären Bärklase. Eller kvist eller grässtrå, som man trätt upp bär på. (smultron?) Besvärligt arbete, besvärlig syssla Betalt, betalning Om man har betroddn är man betrodd och ansedd vara pålitlig Bettnäs,bettnäsä,bettnäsä Härsknar, härsknade, härsknat Beviljat (Ha hä) Ha det bättre än man förtjänar Bi (långt i) Hålla sig mätt länge Bissmanä Besman (Förr vanlig handvåg) Bju, bjudd, bjudd Bjuder, bjöd, bjudit 2

4 Bjärka Björn Björnmöger Black Blaka Blakatvetn Blannbytta Blask, blaskä, blaskä Blaskut Blattn ihop Blattn, blattnä Bleka Bleksot Blem, blemmen Blia Blisch Blistér, blisträ, blisträ Blisterpunga= Blysch = blask Blåisn Blåjakob, blåhansch Blåknut Blåmjölka Blåning Bläckt Blöta Björken Ett verktyg (som en hävarm), används för att binda ett timmerlass med kättingar Hästmyra som svärmar och då har vingar Utan pengar Grovbila timmer Spån vid bilning Bytta för vardagsdricka (vattenblandad kärnmjölk) Blinkar, blinkade, blinkat Tunt, vattnigt, dåligt. T.ex. svagt kaffe Falla ihop (av ansträngning,fysisk eller psykisk) Blöts upp, blöttes upp. Ex: Hårt tunnbröd, lera mm, som blöts upp och därför mjuknar och ev. löses upp Stämpla (märka) skog som ska avverkas Blodbrist Blåsa, brännblåsa/blåsor, brännblåsor Töväder Glad, ser gladlynt ut Visslar, visslade, visslat Flatvattuskon = Skrenablemmen. Hemsydda kängor av kohud med slät undersida Blinka När det är riktigt halt är det blåisn Blåhjon. Blå skalbagge (callidium violaceum) Kan ses i virkeshögar Hård knut, som är svår att lösa upp Skummjölken Blåmärke Vifta (med armarna) Maträtt av tunnbröd, blöts, värms i mjölk eller buljong 3

5 Blötskodd Bogfjäla Bondeförbundara Bonnska Bo näta Borti Bortjórt Bottnsjyla Bra däg! Bránnbera Brannjärnä När man fått in vatten i stövlarna t.ex. Skulderbladet Kängor med snörning, gummerad skodel, läderskaft Dialekt. T.ex. Pauträskbondska = Pauträskdialekt Sätta telnar på näten, laga näten Utav, av, från Undanstökat, klart Täcker bottnen Snälla du! Hallon Ring med tre ben. (Trefot) Användes vid Kokning - matlagning, över öppen eld Brankä Bröts sönder (is och skare) Branntjäpp, branntjäppen Eldgaffel, eldgaffeln Bráno Ganska, rätt så, i mesta laget Bratt Brant Bre, brea, bréen Bräda, brädan, brädorna Bredave Bredvid Brems, bremsn, bremsa Broms, bromsen, bromsarna (insekt) Brolysä Utebelysningen Bron Farstutrappen Bruck, brucke, brucke Brukar, brukade, brukat Bruschel,bruschlä,bruschlä Drar/drog/dragit ihop timmer för bortkörning Bryckstun Bagarstugan Bryta Bråbär (långt betonat å) Brågärv (långt betonat å) Bråttomt Bräsa Bräst, brästä, brästä Brätt sjiden Brönagga Maträtt (frukost) av tunnbröd eller knäckebröd som brutits i bitar i långfil eller mjölk Ko som kalvar på hösten är bråbär Brådmogen, lillgammal Bråttom Stå bredbent eller ta ovanligt långt steg Sprättar, sprättade, sprättat upp (Bräst opp Böja upp skidbrättena. Värma i hett vatten, böja över stången, där man hängde spiskroken Hopbundna stora fågelfjädrar, som man naggade bröd med 4

6 Brörallra Brörern Bröt Bukjola Buksörja Bullerkús Búltn Búltn Byxluka (långt u) Båna (långt betonat å) Bånbåna Bånut (långt betonat å) Bås-lädä Båtlänninga Båtsuda Bäckel (betonat ä e) Bäckel (betonat ä) Bäckelkús Bäckläs, bäckläsä Bäckern (betoning ä e) Bälinga Bäle (Läte från en tjur) Bälefisken Bängel (kort betonat ä) Bänglut Bänner*, bännrä, bännrä (*betonat ä och e) Bakredskap som ersatte brönagga och rullades över brödet Bröderna Flottningstimmer som fastnat i bäcken/älven och stoppar upp timmer som kommer uppifrån Rem i selen som spänns under hästens buk Om man la för sig mer än en kaka i taget från kakfatet visade man buksörja. Ansågs mycket ofint Bullersam man/pojke Varpen läggs upp på denna i vävstolen Drogs efter häst för att packa snö på vintervägar och på nysådd åker för att platta till jorden Gylfen Barnen Barnbarnen Gravid Skiljevägg mellan korna i ladugården Båtplatsen. Där man drar upp båten Relingen Fumla med något, vara valhänt Fumlig valhänt person Person som ofta misslyckas (klantar sig) Krånglar, krånglade Baggen Hud från underbenet hos djur,används vid skotillverkning Råma Elritsa Besvär, problem Besvärligt, problematiskt Experimentera, experimenterade, experimenterat 5

7 Bänt Bärarhärva Bäraschulä Bära till Bäre Bärfot Bärhänt Bärjola Bärr Bärskall Bärsom Bär å, bar å Bätchäs, bätchäsä Bätter Böl Böl Böllspönnarplan Böllspönninga Bölä (långt betonat ö) Bön, böna Böngel, (bögel) Bönglut Bönn Bönnjettingen Böre, börjä, börjä Börting Bös (långt ö) Böschn (långt ö) Bösa deri båse (öppet ö) Bösa ne (öppet ö) Bössä D Dagavill Damn å Svårt att komma åt, besvärligt Träräfsa (kraftig) för hässjning av hö Barändan Bli av, hända Bärga, skörda Barfota Bara händer. Utan handskar eller vantar Barmark Spreta Barhuvad Undvara Bär iväg, bar iväg Visar avsky, visade avsky Bättre Råm från en ko Ko som bär kalv Fotbollsplanen Fotbollsspelandet Bärande yta i kärra, släde eller säng Gudstjänst, gudstjänsten, bönemöte, bönemötet Buckla Bucklig Fundersamt, trumpet, titta ner i marken och vara tyst Getingblomfluga. Liknar geting och kan stå stilla i luften Börjar, började, börjat Stor bäcköring Ivrig, skyndar sig Spöket Strö ut torvströ i kobåset Skräpa ner Damm, finkornig smuts Osäker på vilken dag det är Domna av 6

8 Darukang Darunål (långt öppet a) Ditta Ditti Dittna Divel Dividér Dockes Dockslen Domp, dompä, dompä till Dongen Donkesä Dotra Dra, dro, dräjje Dráks vä (kort öppet a) Dra snarkvarna Dra fälen ätter sä Dremn, dremnä, dremnä Liten tunn kvist från barrträd. (Eller barrkluster: Tallbarr sitter inte ett och ett, utan i kluster) Barr (ett barr) Till. Om platser i naturen, ej samhällen Ex: Ditta Bäremyra Till (Gå ditti Kalles = Gå till Kalles) Ditti +faderns förnamn i genetivform. Även ditti skola, ditti Resbäcken, ditti Bergnäs, ditti farfars, ditti morfars... Dit,däråt Tvista, diskutera Diskutera Är knappt synbart, t.ex. ett översnöat skidspår Dödsryckningar i klubbat djur Slår, slog, slagit till (Slutföra en affär) Hoptrampad gödsel i t.ex. fårkätten Möglat Dottern Drar, drog, dragit Arbeta med, syssla med Snora Dra benen efter sig Smälter, smälte, smält (Ex: sockerbit i kaffet) Dryckt/drycktä/drycktä sä Leker/underhåller; lekte/underhöll; lekt/underhållit sig själv. (Tidsfördriv) Dräp, drap(öppet a) drippe Dödar, dödade, dödat Drävje Gungfly Drävjemyr Sank myrmark, med gungfly Dug, duggd, duggd Duger, dög, dugt Dyngkäsa Gödselstacken Dyngrus (långt betonat u) Komocka (Koskit i en liten hög) Dyngsjövla Skovel att utgödsla med Dyngspridarn Gödselspridaren Dyngstavarn Svinmålla Dyt, dytä, dytä Signalerar, signalerade, signalerat (Bilhorn) Dä, däg Dig 7

9 Däng, dängt, dängt onga Dänna Däri Dävi Döbb Döbb, döbbä, döbbä Döjja Dönarrä Döra (långt betonat ö) Dörabäcken Döragåta Dörna (långt betonat ö) Dörr, dörrä, dörrä Agar, agade, agat barnen Där När man skulle ange i vilket hem något skett eller skulle ske, sa man däri följt av familjefaderns förnamn i genitiv. Ex. Däri Lasses. Även om orter Ex: Däri Bergnäs Utan att nämna namn: Däri morfars, däri farfars Vid, ex: Han stod (dävi) vid en sten Flytande markering av nät Försvinner, försvann, försvunnit under ytan T.ex. Flötet när man metar Ett slags foder åt korna. Spill från höladan sopades ihop, las i ett träkar tillsammans med varmt vatten Lurad, grundlurad Dörren Tröskeln Dörrkarmen Skjuta hårt i bollsporter Skakar, vibrerar/skakade, vibrerade/skakat, vibrerat Dörsk Olustig, trött. Slapp slö och likgiltig Döver*, dövrä, dövrä Bullrar, bullrade, bullrat *(betonat ö) Dövskall En som inte vill lyssna E Egennytti Elltenä (långt betonat e) Elljest Enkomt Enkronasväg På dåligt humör Näver och lättantändliga små kvistar Annars, annorlunda Gjort med beräkning Enkel väg som byggdes med statsbidrag. En krona per byggd meter. Enkronasväg byggdes på 30-talet från Friheten till Pauträskvägen av Nicke Backlund 8

10 En töcken Et, åt, itte Etergäddn Ettrut Exingen F Falér Falåtä Famn (verb) Fangforä Faren (öppet betonat a) Farfars tobáckä Fargångsstugun (öppet a) Fargångströsta (öppet a) Fark Fárken Fársmen Farstukammarn Fassn, fassnä, fassnä Féger Féhunn Féhusä, lagårn Féta Fick på lakaskalln En sådan Äter, åt, ätit (infinitivform: eta) Små röda myror som finns i tuvor på myrar Argsint Kvickrot Det fattas något, något är fel Förhänge, draperi Räfsa ihop hö, för att lägga upp i en hässja Mossa, ris, bark, allt slags bristfoder i nöd Fåror i jorden (plogfåror) Rölleka Undantagsstuga för de äldre (Fargånga) Någon eller något som kan bli till glädje för äldre Varna Långt handtag till dubbellien som man drog efter båten vid fräkenslåtter Lättflugen vit aska I traditionella enkla hus (förr i världen) var det vanligt att man på bottenvåningen hade tre rum. Från farstun kom man genom en dörr in i farstukammarn, som ofta inte var uppvärmd vintertid. Genom den andra dörren kom man till köket och vidare in till kammarn. Övervåningen hade ofta inte ens någon eldstad Fastnar, fastnade, fastnat Vackrare Fähund Ladugården (fähuset) Talg = Det fasta fettet kring större organ hos idisslande djur. Ex: Fårfeta, skärs i tärningar och används bland annat i fetpalt Fick en ordentlig utskällning 9

11 Finn åt, fann åt Fira Fisse å Fjaskut Fjaskforen Fjer, fjera, fjeren Fjoling Fjuster Fjustrut Fjöla Flasa till Flatvattuskon (öppet a) = Fli, flidd, flidd Flin, flinä, flinä Flister Flir, flirä, flirä Flott (kort o-ljud) Flottkus Flyhänt (är flyhänt) Flöj, flöjd, flöjd Folkforen Forssparn Fotspönna Framstammen Frest, frestä, frestä Fri Friar Frostlännt Främmen, främmena Främmerst Frö, frödd, frödd Hitta. hittade (något som var borttappat, förlagt) Ta ledigt från jobbet, inte arbeta Avtagit Löjlig, larvig Dumheter Fjäder, fjädern, fjädrarna Årsgammal älg (Kan ev. användas om andra djur) Dåre Dåraktigt Sittbrädet på dass Flamma upp (Elln flasa till = Elden flammade upp) Skrenablemmen = Blisterpunga. Hemsydda kängor av kohud, med slät undersida Skamfilar, skadar, nöter/skamfilade, skadade, nötte/ skamfilat, skadat, nött Ler, log, lett Mjäll Småsnöar, småsnöade, småsnöat (Lätt kall snö) Högt vattenstånd E-formad munk Utför ett arbete snabbt Knuffar, knuffade, knuffat Folkvett Strömstaren Sängens nedersta del Fören på en roddbåt Försöker, försökte, försökt Ha en kärleksrelation med någon (Han fri vä á Eva) Man som uppvaktar, eller har en kärleksrelation en kvinna, utan att vara sambo eller särbo Läge med risk för frost under odlingssäsongen Besökare, gäst ; besökare, gäster Längst fram Förfryser, förfrös, förfrusit (Ja tro ja ha frödd föttren) 10

12 Frön, frönt Frönlivu Frötjen Fårgråtn Fyromfot, gå fyromfot Fårfittbrems Fäjjen Fälen (betonat ä) Fäles (betonat ä) Fällsjyra Fära åt Fär, for, furi Fär, for, furi ill sä Fögel Föle, fördd, fördd vä Följes Förevis Förfálla För mer, ä för mer Förning Föskä (kort öppet ö) Fö sä, född sä, född sä G Gallko Gamles Gammalt Gammfönna Gammjänt Gammkusn Gammpiln Gammpojk Gangnelit Gaputt Spröd, skör, bräcklig/sprött, skört, bräckligt Sjuklig, dör tidigt Matfrisk, glupsk Ögonvar Gå på alla fyra Regnbroms Upprymd, begajstrad, glad, förhoppningsfull Fotspår, spår Färdas Skåra, som görs i träd innan fällning Gå till väga Far, for, farit (Åker, åkte, åkt) (infinitivform: fära) Gör, gjorde, gjort sig illa Fågel Följer med, följde med, följt med Pojke och flicka som har sällskap Förutseende Tid när man inte kan färdas över sankmark, sjö (Ex: Svag is, men inte öppet vatten) Person som anser sig bättre än andra Reskost, matsäck Murket, ruttet trä Försörjer sig, försörjde sig, försörjt sig Steril ko (Kan inte bli med kalv) Åldras Förr i tiden Fjolårsgräs på lägdor Medelålders ogift kvinna Namn på mörkrets furste Namn på mörkrets furste Ungkarl Brukbart (Gangneli även om person) Om person som pratar opassande högt om likt och olikt i sällskap 11

13 Geschvint Glapasnög Glema Gliver Glo Snabbt och lätt Snöar stora blöta flingor Glänsa, glimma Flina, småskratta (eventuellt också hånle Ett mindre område öppet vatten helt omgivet av fräken och andra vattenväxter. Ett bra metarställe Glommer Ljud från häst eller koskälla Glup opp Kasta upp = Lättare kräkning Glyster, glysträ, glysträ Lyser, lyste, lyst (mycket svagt) Gnalm (substantiv) Gnäll, jämmer eller dylikt (Även kattljud) Gnalm, gnalmä, gnalmä Gnäller tjafsar; gnällde tjafsade; gnällt, tjafsat Gnetcha Gnällande ljud Ex: Från dörr med osmorda gångjärn Gníster Pip från orolig hund Gnup/gnuppt/gnuppt åt Nyper/nöp/nypt åt Gnus, gnust, gnust Nyser, nös, nyst Gnäg, gnäggd, gnäggd Gnager, gnagde, gnagt Gnäpäs Gnabbas, bråka Goakti Givmild Gockä däri Nickes (Nu ä hä)det har gått galet, det är kört Go-prata Prata för att få någon på bättre humör Govér, govérä Vackert och varmt väder Govilli Hjälpsam Granntyckt Tar lätt illa upp Grejhojta Ungefär som fina fisken Grést Glest Gre ut, gredd ut, gredd ut Reder ut, redde ut, rett ut (t.ex hår, trasslig lina) Grin, grint, grint Gråter, grät, gråtit Grispären Potatisar, för små som matpotatis. Blev grismat Gromlut Grumligt Groova Dalsänkan Grotäs, grotäsä, grotäsä Hotar/hotade/hotat att företa sig något mot någon Gruv sä/gruvä sä/gruvä sä Oroar/oroade/oroat sig Grådu (betonat å och u) Äter mycket efter att ha svultit. jfr eng. greedy Gråkalln Tjädertuppen Gräddsnicka Gräddkanna för kaffegrädde Gräftyxa Spadyxa som bl.a. användes vid dikesgrävning Grälut Bråksjuk 12

14 Grämes, grämäsä, grämt sä Ångrar sig, ångrade sig, ångrat sig Gräsbuk Kalv som gått på bete under sommaren och slaktas på senhösten Gröbb, gröbben Grop, gropar Gröhull Gott läkkött för sår och skador Grötmälla Snörstump för att förlänga byxans vidd Gulltyppa Nyckelpiga Gumödelit (betonat ö) Hjärtskärande Gusslån Mat, spannmål Gussris Besvärlig, jobbig person Gå/jick/gått bet Misslyckas/misslyckades/misslyckats Gåli Färdig (för en resa) Gåt, gåta (långt å) List, listen runt fönster och dörrar Gå åt byn, gå te byn Hälsa på (gå hem till folk) Gärv Duktig för sin ålder Gärvfolkä Vuxna Göbb (öppet ö) Gubbe, farbror, man Göjvut (öppet ö) Dum, obegåvad Gömsn (öppet ö) Baggen Görä (öppet ö) Gyttja,slam, gegga Görhöl (öppet ö, båda) Gyttjehål Görmut (öppet ö) Gnällig, besvärlig. Aldrig nöjd Görmstickar (öppet ö) Renstekel, Renstyng Görskutte (öppet ö) Skjuten i magen Gösa (öppet ö) Riva upp himmel och jord utan rimlig anledning Gössekär (öppet ö) Ett kraftuttryck. Ex: Men gössekär, vilken fisk! Götta (öppet ö) Karameller,godis Göva Strömmande varm luft från en värmekälla H Hagastör Ha/hadd gulle Hakafönsträ Hakafark Halvdeles Halvhärdasklea Halvtjytting Halvtjävling Halvylleblusn Gärdsgårdsstör Har/hade gått ; Hä sku ha gulle = Det skulle ha gått Öppningsbart fönster med hakar Båtshakeskaft Nästan Kläder man hade på sig på vardagskvällar.lite finare Tonåring, speciellt om pojkar Yngling Skogsarbetarplagg 13

15 Hamlut Hams/hamsä/hamsä Hanna, hännren Hannvass Haran (öppet a) Hark, harkä, harkä Harnan Harre Gu! Harrmelit Hárta Hata (långt öppet a) He He bort Hedd på sä He hem dä! He hit! Herkusligen! He ut, hedd ut, hedd ut Fumlig, klumpig Arbetar/arbetade/arbetat fort och slarvigt Handen, händerna Stark i nyporna Haren Bromsar, bromsade, bromsat (med foten, när man med sparkstötting vill sänka farten, eller stanna) Hane på vapen Herre Gud! Förargligt Hälften. En rolig fråga: Hur mycke ä hárta bórti hárta å hárta bórti hä? Sägs med grym röst till småbarn som är på väg att stoppa något olämpligt i munnen Sätta, ställa, lägga. Jämförbart med engelskans put Göra sig av med Tog på sig (olika klädesplagg) Gå hem! (lite aggressivt, uppfordrande) Ta hit! / Ge mig! Herre min skapare Ställer ut, släpper ut, häller ut; ställde ut, släppte ut,hällde ut; ställt ut, släppt ut, hällt ut Hev (långt e) Glad över något som lyckats, stolt Het Ivrig (mycket ivrig) Higrarn (långt i) Gran vars kvistar når till marken (bildar en kåta) Hihaj (långt i) Överrumplande, plötslig brådska Hilka Huvudduk Hip ätt ann (långt i) Andas in häftigt (med svårighet) Hipä ätt ann (långt i) Andades in häftigt (med svårighet) Hir, hirä, hirä (långt i) Hitti Ilar, ilade, ilat (i magen) Exempelvis när man åker berg-och dalbana. Hit, hit till (Kömm hitti skola = Kom till skolan) 14

16 Hittna Hit (Används när man är inom syn och hörhåll) (Kömm hittna! = Kom hit!) Hitt, hittä, hittä opp Hittar på, hittade på, hittat på Hommla Humla Hopes Ansamlas Hóptjukä Hopkurad Hort ja sku... Om jag skulle... Hort elln tappå ta sä? Jag undrar om elden börjar ta sig Hovér Hoverä Ho vet? (långt o) Huckér Hull Hunne Hunnut Hurvel Hurves Hurr/hurrä/hurrä Huskäs (å huskäs) Huvva! Huvvaligen! Huvaligen sä fin! Huva sä hämst! Huvvusvag Huvvuvill Hytt, hyttä, hyttä Håll, hull, hulli Håvidja Hårhärna Häckla (betonat ä) Hä gäll Tillsätta något efter gottfinnande, eller ta ett ungefärligt mått Tog till på ett ungefär Vem vet? Smågnägga (Häst) Sparsam, försiktig, gnidig, snål Hunnit Sniken, lurar folk till höger och vänster Örfil Rysa av obehag, eller att man fryser så man skakar Glider, kanar/gled, kanade Hastig chockkänsla över något oangenämt Usch! Hu då! / Usch då! Oh, så fin! Oh, så hemskt! (farligt) Höjdrädd Yr Gör/gjorde, gjort en hotande åtbörd Håller, höll, hållit Sammanvriden vidja. Användes för att hålla åran på plats i årtullen Håret på huvudet Linhäckla, skohöhäckla. Häckla lin =Kamma bort rest skal från fibrerna. Skohöhäckla = skohökammen) Det gick 15

17 Hä gäll int Hä jäll Hä jäll int Hällflygä Hämtar Hängna (betonat ä) Hänna Hänna kömm äggä borti kätta Härdasklea Härva (betonat ä) Härveln (betonat ä) Härvelkors Hästbrems Hä va ba ojort Hävi oss Hä ä int sä vilyftit Hä ä na i na Höcken Högfälut Höppstor Höcke du vill Höcken Höl, hölä (öppet ö) Höstol Det gick inte Det går Det går inte Bergsstupet Hink, ämbar, kanna, kruka, mjölkhämtar, bärhämtar) Inhängnaden (Inhängnad betesmark) Här Detta är pudelns kärna Helgdagskläderna Höräfsa En träställning för att varpa upp garnet till härvor Det man snurrade upp garnnystan på, för att göra härvor. (knippor) Kan även användas i uttrycket Du går an som ett härvelkors Om någon som är överdrivet aktiv Fäbroms Det var nära ögat Hos oss Det är inte så noga. Det är någorlunda bra Vem, vilken Högfärdig Förväntansfull Som du vill, vilket du vill Vem, vilken Hål, hålet Stol, med låda under sits med gångjärn. I den, som stod nära spisen, förvarade man skohö Hövvda (öppet ö) Utskjutande taksprång I Ickorr Idu Ilag Ekorre Eda, bakström (Exempel: Kvarnidun i Paubäcken) Tillsammans, ihop 16

18 Illonn (betonat o) Illsnikti Illunnen I lönnom I maranom I marest Imen Infött Ingerst Innarne Inni Int ä hä sä noga Int vätt Is Isn t Itte opp Ivälu J Jalp (kort a) Je (kort e) Je (långt e) Je ne Jeru Jestanes! Jestanesligen! Jet (Långt e) Jeta (långt e) Jettingdyll Jett, gätt, gutte Jett fäll Jett fära Illvillig, elak Missundsam, ondsint, elak, bakslug Avundsjuk I hemlighet I morgon I morse Fiskyngel Går med fötterna vinklade inåt Ingenstans Innanför, inuti Inuti Inte är det så noga Rakt ingenting Ids Ids inte, tänker inte Ätit upp Liten och klen Hjälp Je = Ni, användes förr då man inte fick dua äldre. Je även = ni i pluralform. Därför får man det som låter lite lustigt: Hö je je je, je je je? = Hör ni ni ni, ger ni er? Lä Släppa ifrån sig mjölken (om kor) Girig, uthållig i arbetet Oj då! Kära nån då!/oj,oj,oj,då! Vakta kor. (getare) Den bakre kälken vid timmerkörning Getingbo Är tvungen, (måste) var tvungen, har/hade varit tvungen Måste väl Måste fara/åka 17

19 Jett int Jétyppa, spittitjeta Jevt Jick åt Jill Jólbera Jolsolva Jufft Just sä pass Jå (långt å) Jåå Jäcklen Jäddfresn Jäddslir Jägarn Jäla Jäll, gäll, gulle Jänglen Jäntóng Järmes Järt (kort ä) Jästä (Nu jästä han!) Jöla Jöra bort Jöralös Jöra opp fisken Jör mä lik (Ja) K Kack, kackä, kackä Kagerhänt Kaffebrännar Kaffedarrn Kakukaveln Kakurallra Behöver inte, måste inte Talltita Lätthanterligt Omkom, förolyckades Lovlig Smultron Backsvala Djupt Nätt och jämnt Andas häftigt Jodå Kindtänder Bergfinken Liten gädda Ett slags gräs. Kruståtel eller tuvtåtel Gärdet Gå, gick, gått (I betydelsen fungera, lyckas) Styltor Flicka, flickebarn Klaga, jämra sig Idissla (om kor) Nu fick han så han teg! Porla Göra färdigt Saknar sysselsättning (arbetslös) Rensa fisken Jag bryr mig inte/bara bra om jag slipper Hamrar/hamrade/hamrat försiktigt. Knackar knackade, knackat. Försiktigt (med verktyg) Darrhänt, eller skakig Panna för rostning av kaffe Darrighet, när man druckit för mycket svagt kaffe Oftast i samband med hårt kroppsarbete (Egentligen blodsockerfall) Brödkavel (större) Rulle med taggar (bakredskap) 18

20 Kalvdön (änkestöt) (käringstöt) Kalvut Kangero Kangeronät Kamen (långt a) Kánken Kankarygg Kantor (långt o) Kara Kardusn Kasch Karnan Klamn, klamnä, klamnä Klava koen Klea Kleknäppara Klestötn Klin på Klingerris, klingerrisä Klingra, klingren Klo Klomp, klompa, Klompa Klomrut Klyvaryx Klyvja Klå, klådd, klådd Klåfingrut Klåtträ sä Klåån, no ä hä väll klåån Klöbb, klöbbä, klöbbä Klöbben Om man får en smäll på armbågen vid ulnarisnerven, gör det mycket ont och underarmen, handens lillfinger och ringfinger, domnar av ett tag. Att det kallas kalvdön i Norrland, beror nog på att det påminner om dödsryckningar i en klubbad kalv Dum, bär sig dumt åt Spindel Spindelnät Åsryggen (Ex. Vackerkamen vid Björkås) Tuppen Bära någon på ryggen Ett skåp där mjölktrågen förvarades svalt. (Oftast i farstun, under trappan till övervåningen) Skrapa försiktigt Tobaken Kasse Hyvelspån Spricker, sprack, spruckit (Om vedträn t.ex.) Binda korna Kläderna Klädnypor Träpåk som användes vid klädtvätt Smöra, bre på smör Fjällbjörk, fjällbjörkarna (Betula nana) Stavtruga, stavtrugorna Toalett (Av vattenklosett) Klump, klumpar, klumparna Ovig, klumpig, ramlar lätt Kilyxa för vedklyvning Dubbelbeckasin (och/eller Gluttsnäppa) Kliar, kliade, kliat Klåfingrig Skurit sig (Mjölka ha klotträ sä) Nog är det väl själva Fryser, frös, frusit under (skidor, medar) Träkloss, hängande ner från halsen framför benen på kreatur, för att hindra dem från att springa 19

21 Klöbbsnön (Långt ö i snön) Kramsnö Klömsn (öppet ö) Frusen om fingrarna Knapana Handtagen på lieorvet Knerodd Båt med låga årtullar så att man slår årorna i knäna Knippsträng Järntråd som höll ihop höbalar Knivbakan Knivens ryggsida Knivslirä Knivslidan Knortn Knotten Knul, knulut Knöl, knöligt Knula (långt u) Fotknölen på fotens utsida Knäppskörv, sprättskörv Snytbagge eller skalbagge i familjen knäppare Knöst, knöstä, knöstä Stönar, stönade, stönat (kort öppet ö) Knövel/knövlä/knövlä ihop Knycklar/knycklade/knycklat ihop Kocka Kokerska i timmerkoja/arbetarbarack Kockburn Kockans rum i timmerkojan Koen röt Korna råmade Koksön Kosjälla Krágä Krimen (långt i) Kosöppen Krimmermössa Kringt Krokut Krondikä, basdikä Krusjeru Kråkhacka Kräka (långt ä) Kröjm Kröjmut Kúller, kúllrä, kúllrä Kúllrut (avavick) Kunn, kunnä, kunne Kut, kutä, kutä (långt u) Kokande vatten (uttalas med vanligt k och betoning på både o och ö) Pingla av plåt, som satts runt skällkons hals så att den låter när kon rör sig, och får de andra korna att följa efter, och som man själv hör och känner igen, när man ska hämta korna som går på skogen. Båge eller galler som fästes på lien vid myrslåtter Snuva och hosta. Karl Johanssvamp, som också heter stensopp Fårskinnsmössa Snabbt Krokig Större dike, grävt med statsbidrag En som är nödbedd Nariga händer Boskap, kor Jämra sig över småsaker, anse att allt är besvärligt Klagande Rullar runt, rullade runt, rullat runt Om båt som är instabil vinglig Kan, kunde, kunnat Springer, sprang, sprungit 20

22 Kvamn, kvamnä Kvamn å Kvävs, kvävdes; får/fick kvävningskänsla Få kvävningskänsla så man nästan svimmar, eller rentav svimmar. (Hä va sä varmt sä ja hull på kvamn å) Kvastlommen Handtaget på riskvasten Kvir, kvirä, kvirä Gnäller, gnällde, gnällt Kvirut Gnällig Kvirhöka Vråkar Kåtskiva Ändskiva på limpa Käppes, käppäsä, käppäsä Tävlar, tävlade, tävlat Käppkut,käppkutä,käppkutä Springer/sprang/sprungit ikapp (tävla) Kärut Kaxig Kästbyt Byta jämnt Käst, kästä, kästä Kastar, kastade, kastat Kästvén Ved i enmeterslängder Kätta Katten Kättkälln Hankatten Kök Ropa, hojta Köks, köksä, köksä Tittar, kikar/tittade, kikade, tittat, kikat Köm, kömme, kömmä ihag Kommer ihåg, kom ihåg, kommit ihåg Könt, könta Näverkont, näverkontarna Köxiken (öppet ö) Lavskrika (Kommer från samiskan) L Lagrann Lagårsvinn Langn, langnä, langnä Langnen Lannkalln Lannvaka Lapphanska Lappsko Lask Noggrann, kräsen Höskulle, loft Lägger, lade, lagt ut näten Fisknäten Strandkanten Öppet vatten längs sjöstranden, innan den direkta islossningen, på grund av att sjön stigit Ovanligt stora snöflingor Sko av renpäls Sy med två becksnören i läder. Snörena möts i samma hål 21

23 Látox Láve Le (långt e) Ledelet, ledelitt Lejd, lejden Lekättn Les Leva om Li, lia Ligg på åhagan Ligg å Ligg å sä Liks Likvis (ä likvis) Lon Ludden Lur, lurä, lurä Lusjeru (ä lusjeru) Lut ikull sä Lúves Lyng, lyngä Lyngbera Lyslinja Lyssnen Lysä brinn Lyttchän Låg å snusä Låsses, låssesä, låsses Lägg på pären Lämmen (ä) Länninga Lärarinn Latmask Tillsammans med Spydig, sarkastisk Förargligt Gärde, gärden, vall, vallar Hermelinen Lås (Ex: Les döra! = Lås dörren!) Störa, busa, vara högljudd Berg, lid; berget, liden (Ex: Bergsäterlia) Ligger och väntar på något speciellt (ev lite oroligt utan väckarklocka) Vara i vägen, störa i arbetet Bli sämre på att utföra något pga bristande övning Ändå, i alla fall. (Då ja nu liks håll på...) Förstår inte trots förklaring Logen Filtskor Lindar, rullar/lindade, rullade/lindat, rullat (Lur på isoleringsbannä!) Person som har lätt för att få löss Lägga sig och vila en stund Luggas Ljung, lingonris och blåbärsris Lingon Kraftledningen Norrsken Lampan är tänd Öglor på tråd, snöre, rep eller dylikt Sov Låtsas, låtsades, låtsats Kupa potatis Träningsvärk, muskelvärk (har), Båtplatsen Björk (träd) växt som en klyka Lätt Låt (Lätt bli! = Låt bli!; Lätt mä va i fre! = Låt mig vara ifred!) 22

24 Lög Lömmeln Lönndryg, lönndrygt Löns int (öppet ö) Ljuga Fjällämmeln Mer/längre än man kan tro (t.ex. om avstånd) Lönar sig inte M Magahov Förmåga att hejda sig från att äta för mycket Mangn, mangnä Magra, magrat Mala på Gå sakta Maran Morgonen Maransia Morgonsidan Maraväl Förmiddagsmåltid Martn,* martnäsä Förmultna, förmultnade *(kort öppet a) Masa Krypa (Gäller småbarn) Matfrisk Om man är matfrisk har man god aptit Max ätt dä! Flytta dig sidledes! (Gäller sittplats) Minuter Rast (I arbetet) Miskes, miskesä Mjölk som skär/skurit sig p.g.a. mycket lingonsylt Missun Mese, mesost Mitta, mitti Mitt i, på mitten Mixtrut Händig Mjukkakun Hembakt mjukt tunnbröd Mjälthugg Håll Mjölksétä Mjölkpallen (som man sitter på när man mjölkar) Mjölvacka Laggkärl med lock, för förvaring av mjöl Mótför I jämförelse med Munläppa Läpparna Murn, murpipa Skorstenen Musskara Näbbmus My Mygg Myrmäckra Enkelbeckasin Myskrank Harkrank Mågen Käpp som håller kaffepanna över öppen eld Mält Gro (förgro) (Pären mältä = Potatisen grodde) Möcklut Mödä (betonat ö) Möger, mögren Mögerkäs Är den som har svårt för att utföra vissa saker, är ovan vid ett arbete och därför gör fel Smulor (ofta använt som beteckning på brödsmulor) Myra, myror/myrorna Myrstack 23

25 Möka (långt öppet ö) Utgödsla Mökrömme (öppet ö) Gödselrännan Möl Krama hårt Mölä Kramade hårt Mönn (öppet ö) Backa, vid rodd Möring Häftigt skummande vatten Mörn i (hä) (öppet ö) Det gör sitt till Mösan (öppet ö) Mossa Mösamanke (öppet ö) Stor mosstuva på myr Mösamyr, -myra (öppet ö) Myr/myren där man tog mossa Mösatarven (öppet ö) Torvströ Mösatjäring (öppet ö) Snigel utan skal. Påträffas i myrlandskap N n, en framför mansnamn Na Nageltjälln Nagerst Nagga (kort betonat a) (n Bertil va hem, eller: En Bertil va hem) Någonting Frostvärk i fingrarna Någonstans, osäkert var Buntar av rip- eller andra större skogfågelfjädrar, som användes vid tunnbrödbak Naglut Klåfingrig Nálta Lite Nanless Någon råd (No val hä väl nanless) Nánsin Någonsin Napp, nappä, nappä Plockar, plockade, plockat Napp bera Plocka bär Narr, narrä, narrä Lurar, lurade, lurat Na som Ungefär som, nästan som Nasänär Någotsånär Nattskatu, flädermus Fladdermus Navar Stor handborr, som användes vid timring Navarvinn Borrsväng Neom Nedanför Neätt Nedåt i betydelsen nedefter (bäcken) Nolibyssen Finnäsarna om pauträskarna Nolesti Längst norrut Nolomsjön (långt ö i sjön) Norr om sjön Nu ä hä gockä däri Nickes Det har gått galet, det är kört Nyest Nyss, alldeles nyss Nyfuri Nyss farit/åkt 24