FRAMTIDEN I BALANS I detta särtryck har vi samlat artiklar som belyser de utmaningar som lyfts fram i FAR:s framtidsstudie.

Transkript

1 SPECIAL NR 1 JUNI 2015 UTGIVEN AV FAR Special #1 Inspiration och goda exempel FRAMTIDEN I BALANS I detta särtryck har vi samlat artiklar som belyser de utmaningar som lyfts fram i FAR:s framtidsstudie. Special

2 Medlem i FAR detta gör vi för dig! FAR jobbar alltid för att bevaka dina intressen. Vi leder utvecklingen av professionella och regelmässiga frågor, och bedriver lobby- och remissarbete för branschens bästa. FARs lokala verksamhet ger dig nya erfarenheter och breddar ditt nätverk. Vi erbjuder även en rad förmåner såsom medlemsförsäkringar, rådgivning och medlemspris på FAR Akademis utbud. FAR skapar värde och förtroende inom näringsliv och samhälle. Läs mer om vad vi gör för dig på far.se EkonomiSveriges självklara val.

3 Intervju Balans far:s framtidsstudie lanserades i samband med Branschdagarna Sedan dess har många byråer arbetat vidare med att ställa om enligt slutsatserna i rapporten för att möta framtidens krav och förväntningar. I detta särtryck har vi samlat ett urval av artiklar som på olika sätt belyser de utmaningar som lyfts fram i Framtidsstudien. Framtiden är här Fyra frågor till Bengt Skough, initiativtagare till detta särtryck. Text: Pernilla Halling, chefredaktör Varför ett särtryck? Tanken är att samla exempel på hur man har arbetat med framtids frågorna, som ett praktiskt komplement till Framtidsstudien. Alla behöver ju inte börja från samma punkt, och därför behövs ett brett spektrum av artiklar som belyser hur man kan arbeta, beroende på var man befinner sig i utgångsläget. Vi kan konstatera att slutsatserna i Framtidsstudien är än mer relevanta i dag. Se bara på den digitala utvecklingen, och de nästan dagliga rapporterna om tjänster som försvinner eller automatiseras. Tar man inte detta på allvar och börjar ställa om verksamheten så är man snart illa ute. Hur kan man använda sig av artiklarna? Jag hoppas att artiklarna kan inspirera och fungera som ett redskap för att komma vidare med omställningen. Den nya tidens tjänster kommer inte av sig själva, utan vi i branschen måste vara kreativa och skapa dem. Utvecklingen är explosiv och vi måste hänga med och förstå och tolka samhällstrenderna, annars kan vi inte skapa rätt tjänster för våra kunder. Vi måste lyfta blicken från grundbokföring och gamla siffror. De som intervjuas i artiklarna har kommit dit de är för att de har jobbat aktivt med slutsatserna i Framtidsstudien och våga/t/r genomföra strukturella förändringar av verksamheten. En fråga som lyfts fram i artiklarna är prissättningsmodeller, varför är det viktigt? Att slopa timpriset driver utvecklingen framåt, det finns det stöd för i forskningen. Det finns alltså inget alternativ, vi måste ändra vår prissättning. Det budskapet är tydligt i framtidsstudien, vilket också framgår i flera av artiklarna i detta särtryck. Med timpris hamnar ju all vinst av att effektivisera arbetet hos kunden. Och det driver knappast utvecklingen. Finns det någon fråga som är viktigare än andra i detta omställningsarbete? Ledarskapet är en avgörande faktor. Det är egentligen här allt startar. Har du inte ett tydligt ledarskap får du inte medarbetarna med dig och du tappar tempo. Flera av artiklarna belyser just ledarskapets betydelse. Bengt Skough hoppas på att Balans artiklar i särtrycket kan inspirera och användas som redskap för omställningen i branschen. foto: liselotte van der meijs Balans 3 Special #1

4 Balans Innehåll Innehåll Balans Nummer 1 Chefredaktör och ansvarig utgivare Pernilla Halling Redaktion Lisa Bergman Charlotta Marténg Rakel Lennartsson Grafisk form Oh My! Omslagsbild Sandra Bergström Tryck Exakta ISSN Prenumerationsärenden , balans@far.se FAR-medlem: medlem@far.se Webb tidningenbalans.se Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad fackpressupplaga (2014) Adress Box Stockholm E-post fornamn.efternamn@far.se. Tryckår Fokus: Rekrytering För ändrad bransch kräver nytt rekryteringstänk. 11 Debattpanelen Om teknik och juridik. 12 Fokus: Automatiseringen del 1 Surfa på teknikvågen. 17 Debattpanelen Att få kunden att förstå revisionen. 18 Fokus: Automatiseringen del 2 Ljuset kommer från öster. Den nya industriella revolutionen. 24 Fokus: Automatiseringen del 3 Nya prismodeller utvecklar branschen. 29 Enkät: Automatisering Prissättning i en automatiserad miljö. 30 Framtidsspaning Ökad kundnytta med kunnigare kunder. 32 Profilen: Peter Bodin Ledarskaps nörden som banar väg för medarbetarna. 40 Framtidens byråledare Nytt ledarskap krävs när kunderna väljer bort revisorn. SPECIAL NR 1 JUNI 2015 UTGIVEN AV FAR sida 32 sida 14 Kruxet är att ställa om arbetsprocessen med sina kunder. Per Dahlin på omslaget FRAMTIDEN I BALANS I detta särtryck har vi samlat artiklar som belyser de utmaningar som lyfts fram i FAR:s framtidsstudie. Special Special #1 Inspiration och goda exempel BIld: Kairos Future 4 Balans Special #1

5 Innehåll Balans Balans Special / 2015 sida 25 sida 19 Jag var tio år före min tid när jag började bygga upp en kedja. sida 8 sida 12 Frågan man måste ställa sig är i vilken mån redovisningskonsulter kan ta sig an nya arbetsuppgifter och bygga vidare på det som allt smartare datorer kan göra åt dem. Stefan Fölster Jessi Boka Balans 5 Special #1

6 Balans Fokus: Rekrytering Balans #4/2014 sid revisions- och rådgivningsbranschen växer stadigt. I år väntas de sju största byråerna öka med drygt anställda och den stora utmaningen är att hitta rätt personer. Förändrad bransch kräver nytt rekryterings Med jämna mellanrum publiceras undersökningar om vilka arbetsgivare som är mest attraktiva. Och allt som oftast placerar sig de sju största byråerna (BDO, Deloitte, EY, Grant Thornton, KPMG, Mazars och PwC) högt upp på listorna. De stora byråerna har väl inarbetade kontaktnät mot universitet och högskolor och är självklara deltagare vid arbetsmarknadsdagar då framtida arbetsgivare får möjlighet att presentera sig för studenterna. Men samtidigt står branschen inför stora förändringar, vilket även avspeglas när det kommer till rekryteringen. Eftersom branschen förändras kommer vi inte att kunna fortsätta rekrytera medarbetare på samma sätt som tidigare, utan behöver rekrytera personer från andra utbildningar och branscher. Att hitta dessa potentiella medarbetare är en utmaning, säger Karitha Ericson HR-chef på Grant Thornton. När undersökningen Sveriges bästa arbetsgivare 2014 presenterades tog Grant Thornton en sjätteplats i kategorin Större företag. Karitha Ericson tror att sådana resultat bidrar till bättre möjligheter att rekrytera. Konkurrensen har hårdnat, men Grant Eftersom branschen förändras kommer vi inte att kunna fortsätta rekrytera medarbetare på samma sätt som tidigare. Thornton har blivit en attraktivare arbetsgivare vilket vi märker av, säger hon. På PwC har man ständigt ett stort antal sökande, framför allt gällande juniora tjänster. Men byrån satsar stort på att även attrahera mer seniora personer. För att ligga i framkant är det viktigt för oss att kommunicera utbudet av tjänster, visa på alla olika roller, utvecklingsmöjligheter och variationer av specialistområden. Genom att göra det attraherar vi både studenter och seniora personer, säger Marie Eilertsen på PwC:s human capital-avdelning. konkurrensen om de bästa studenterna är hård, men det har den alltid varit och ingenting tyder på att konkurrensen skulle ha blivit hårdare. Därför är det viktigt att kunna peka på vad som är unikt med just vårt bolag och vad vi kan erbjuda en framtida medarbetare. Kandidaterna ställer höga krav på sin arbetsgivare, säger Maria Karlén, HRansvarig på KPMG. Hon får medhåll av Marianne Sandén Ljungberg, vd på Mazars: Utmaningen är att uppfattas som en attraktiv revisionsbyrå och för att ligga i framkant måste man modernisera sig vad gäller tjänsteutbud, metoder och verktyg, säger hon. Samtliga av de sju största byråerna ökar antalet anställda något för varje år. Bianca Karitha Ericson Maria Karlén foto: edicorp foto: bosse johansson 6 Balans Special #1

7 Fokus: Rekrytering Balans tänk Marianne Sandén Ljungberg Anna Pontén foto: lars lydig foto: deloitte Mali, HR-chef på BDO, beskriver att företaget är inne i en tillväxtfas och planerar att nyanställa under Den största utmaningen för oss är att hitta young professionals och seniora konsulter. De är inte så benägna att byta arbetsplats och om de gör det är det ofta utanför branschen, säger hon. För att locka till sig nya medarbetare menar Bianca Mali att det är viktigt att visa på det stora antalet utbildningstimmar som företagen investerar i medarbetarna. Det leder till en enorm kompetenshöjning på kort tid, säger hon. Anna Pontén, HR-ansvarig på Deloitte, framhåller att förändringsarbetet som kontinuerligt pågår på revisions- och rådgivningsbyråerna även gäller rekryteringen. Deloitte är världens största affärsnätverk. Klienterna behöver konsulter och revisorer som är vana att vara i frontlinjen och som utifrån kompetens och integritet kan utmana invanda, men kanske inte längre gynnsamma företeelser. Utmaningen är att hitta medarbetare som både har grund kunskaper och förmåga att lära nytt, är lämpliga att arbeta i team och har en stark integritet, säger hon. Vi har sett många exempel på att branschen inte är tillräckligt transparent och till viss del omodern. många av dem som söker arbete nu tillhör en generation som ställer andra krav och har andra förväntningar på arbetsgivaren än tidigare generationer. De vill i högre utsträckning ha en arbetsplats med möjlighet till social interaktion, personlig utveckling samt flexibilitet. Vi ser också att man vill arbeta med ledare som är mer av en coach/mentor som utmanar individen i sin utveckling, säger Maria Karlén, KPMG. På Deloitte har man noterat att det som värderas när man söker en framtida arbetsgivare är spännande arbetsuppgifter, möjligheten att utvecklas och en företagskultur som står för att långsiktigt bidra till ett bättre samhälle. Våra ökade krav på medarbetarna matchas av deras ökade krav på oss som arbetsgivare. Det är intressant att notera att intresset för komplicerade uppdrag, internationella kontakter och kompetensutveckling matchar våra krav på medarbetarna, säger Anna Pontén, Deloitte. Men vad händer då när mediebilden av branschen inte enbart är positiv? Vi har sett många exempel på att branschen inte är tillräckligt transparent och till viss del omodern. Detta påverkar nya medarbetare men även dem som jobbar i branschen. Våra nuvarande medarbetare är den viktigaste barometern för att vi ska fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare även för nya medarbetare, säger Karitha Ericson, Grant Thornton. charlotta marténg Balans 7 Special #1

8 Balans Fokus: Rekrytering Jessi Boka från Texas ångrar inte att hon tog steget till EY i Sverige. foto: christian gustavsson EY lockar internationellt MÖJLIGHETEN ATT GÖRA karriär utomlands lockar. Men det är inte bara svenskar som åker till andra länder för att jobba. På EY märker man att allt fler söker sig hit. arbetsgivarna inom revisions- och rådgivningsbranschen är attraktiva för att de kan erbjuda olika karriärvägar, breda kontaktytor och möjligheter att arbeta internationellt. Hos EY Agneta Strandberg har man även märkt ett ökat intresse för att komma till Sverige och arbeta. Något som Agneta Strandberg, HR-ansvarig på EY, ser mycket positivt på. Utbytet med andra länder och andra företagskulturer för med sig en hel del positivt för alla parter. Mobiliteten lockar väldigt många unga i dag. Men det är inte bara svenskar som söker sig till andra kulturer för att jobba, utan det kommer också människor hit för att arbeta. Vi har exempelvis haft flera utbyten med USA och det är givande både för foto: ey den som kommer hit och arbetar och för oss som företag, säger Agneta Strandberg. att ey i Sverige blivit mer attraktivt tror hon bland annat beror på att EY är ett globalt företag, men också på att byrån är tydlig med vad man kan erbjuda sina anställda. Steg för steg har EY harmoniserats mellan länderna och alla strukturer finns för att ett utbyte, eller en rekrytering från ett annat land, ska fungera så smidigt som möjligt. Ju mer vi knyter samman EY mellan länderna desto enklare blir det att rekrytera och stärka relationerna. Hos oss får man möjlighet att jobba både mot den lokala marknaden och internationellt. Bredden vi kan erbjuda gäller inte bara geografiskt utan även typen av kunder, säger Agneta Strandberg. ey växer och under 2015 räknar företaget med att rekrytera runt 350 personer i Sverige. Framför allt handlar det om att byrån håller på att bygga upp flera nya tjänste områden och därför har behov av att anställa både revisorer och konsulter. Utöver att man traditionsenligt rekryterar direkt från högskolor och universitet är man också på jakt efter mer erfarna personer. I och med att vi bygger upp nya tjänste områden ökar behovet av mer seniora konsulter och som en följd av detta har vi fått ändra vår rekrytering något. Att hitta rätt personer till den här typen av tjänster ställer andra krav på rekryteringen, säger Agneta Strandberg, HR-chef på EY. Framför allt handlar det om att handplocka rätt kompetens, ofta genom det egna nätverket, men även från närings livet i övrigt. Sätten att bygga nätverk och basen när man ska rekrytera har ju förändrats de senaste åren, bland annat genom verktyg som Linkedin. Vi anpassar vår rekryteringsprocess för att ligga i linje med förändringarna som sker och har byggt en helt ny struktur, säger Agneta Strandberg. Att rekrytera seniora konsulter är ofta svårare än att anställa nyexaminerade direkt från högskola och universitet. Revisionsoch rådgivningsbranschen är inte känd för att ha någon hög rörlighet mellan byråerna, och även om det har börjat luckras upp verkar förändringen ta tid. charlotta marténg 8 Balans Special #1

9 FRÅN AUSTIN TILL STOCKHOLM JESSI BOKA LÄMNADE Texas, USA för EY i Stockholm. Desto längre jag är här, desto mindre hemlängtan får jag, säger hon. när jessi boka växte upp i Austin, Texas, och valde att läsa till revisor fanns inga tankar på att en dag arbeta i Sverige. Men ibland tar livet oväntade vägar och sedan i höstas jobbar hon som revisor på EY på Jakobsbergsgatan i Stockholm. Men vägen hit från USA var inte spikrak. Jag började på EY i Austin men 2010 fick jag jobb på EY i London och flyttade dit. Det blev fyra spännande år i London, innan jag fick ett erbjudande om att komma till Sverige och jobba i en grupp som arbetar med företag listade på börsen i USA och nordiska företag som siktar på att lista sig på börsen i USA, berättar Jessi Boka. När hon fick frågan var hon inte helt obekant med Sverige. Hon hade varit här vid några tillfällen då en av hennes klienter var Sverigebaserad. Dessutom hade hon bekanta från Sverige. Jag tyckte att det lät intressant och valde att flytta hit. Det är en omställning att komma till en ny stad, ett nytt land, med en annan kultur och andra människor men det gäller att göra sig hemmastadd så mycket man kan och få det att kännas som sin stad. Och även om företaget är detsamma så skiljer sig företagskulturen mellan länderna. Jag trivs jättebra, men jag har inte lärt mig så mycket svenska än. Problemet är att alla pratar så bra engelska så jag får inte en chans att prata svenska. Det enda bekymret är när jag går i mataffären, säger hon med ett skratt. Jessi Boka rekommenderar alla som har möjlighet att prova att arbeta i ett annat land att anta utmaningen. Det enda hon ibland kan sakna hemifrån Texas är den mexikanska maten och musiken. Men nu är jag här och det är väldigt roligt. Om jag sedan stannar två år eller 20 år är omöjligt att säga, säger Jessi Boka. charlotta marténg Det gäller att göra sig hemmastadd så mycket man kan och få det att kännas som sin stad. Fokus: Rekrytering Balans Tuffare att rekrytera RELATIVT LÄTT FÖR de stora byråerna men tuffare för de mindre. Framför allt kan det ta tid att hitta rätt person. Men den som väljer att jobba på en mindre byrå upplever ofta fördelar i form av större delaktighet, högre lön och kortare beslutsvägar. tuff konkurrens om personal gör att de mindre byråerna, och kanske framför allt byråer med kontor utanför storstäderna, behöver anstränga sig lite extra för att hitta rätt när de ska rekrytera. I vissa fall underlättas rekryteringen av att studenter efter att ha jobbat några år på en storbyrå i Stockholm, Göteborg eller Malmö vill vända hem igen när det är dags att bilda familj och skaffa hus. Men LR Revision och Redovisning i Hedemora och Gävle upplever att konkurrensen om personal blivit hårdare. Framför allt om man vill ha någon med erfarenhet, konstaterar Marie Gunnarsson, kontorschef på LR Revision och Redovisning i Hedemora. Traditionella platsannonser kan fungera när man söker medarbetare, men i första hand gäller sociala medier och personliga kontakter. Björn Elfgren, vd för Wint med åtta kontor från Växjö till Mora, berättar att Wint helt och hållet valt bort annonser i pappers media, inte deltar i arbetsmarknadsdagar och inte finns representerade på universiten. I dag handlar det om att synas på ett oväntat sätt och på en oväntad plats. För att göra det måste man våga göra sådant som ingen annan gör. Att skriva och berätta om hur det är på riktigt i sociala medier har större genomslagskraft än dyra flyers och folders, säger Björn Elfgren. Även Erik Emilsson, vd och delägare på Revideco, med kontor i Stockholm, Göteborg, Skellefteå och Jönköping, säger att det som fungerar bäst vid rekryteringar är personliga kontakter. Eftersom våra anställda trivs bra, så ber vi att de rekommenderar trevliga och duktiga vänner, säger Erik Emilsson. Marie Gunnarsson Björn Elfgren Erik Emilsson Balans 9 Special #1 foto: patrik persson foto: anja callius foto: revideco

10 Balans Fokus: Rekrytering Revideco har även valt att engagera sig i en KY-utbildning vilket lett till flera anställningar. I Stockholm har vi använt rekryteringsfirmor med relativt bra resultat. Men bästa reklamen är att vara en öppen och mänsklig arbetsplats, säger Erik Emilsson. För dem som väljer att gå direkt till en liten eller medelstor byrå finns många fördelar. Erik Emilsson nämner möjlighet att påverka, mänskligare arbetsmiljö och att det är lättare att kombinera arbete med privatliv. Men man ska se till att den mindre byrån också har en strukturerad utvecklings och utbildningsplan just för dig och att det är ett öppet kommunikationsklimat, säger han. Även Marie Gunnarsson framhåller kortare beslutsvägar och större möjligheter att påverka. Det är lättare att påverka och förändra ditt arbetssätt och lättare till högre lön, säger hon. charlotta marténg Bästa reklamen är att vara en öppen och mänsklig arbetsplats. Digitala utbildningar gå kurs när det passar dig Med FAR Akademis digitala utbildningar håller du dig uppdaterad när och var det passar dig. En digital utbildning är ett effektivt sätt att ta dig an nya kunskaper på dina villkor vare sig det är en nyhetsuppdatering via webbinarium eller en mer ingående e-kurs. Webbinarier Skattenyheter Momsnyheter Redovisningsnyheter Aktuellt för ekonomiansvariga ekurser K2-regelverket K3-regelverket Löpande bokföring Livestreamade nyhetsdagar Redovisningsdagen Skattedagen IFRS-dagen Fastighetsdagen Läs mer om våra e-kurser på farakademi.se/ekurs 10 Balans Special #1

11 Debatt Balans Debattpanelen tycker till om teknik och juridik Stefan Andersson, specialist KPMG Stockholm Per Dahlin, affärsutvecklare på Visma Bodil Björk, chefsrevisor på Revisorsnämnden HÅLLER LAGSTIFTAREN JÄMNA STEG MED TEKNIKUTVECKLINGEN? I en del fall känns det som tekniken går fortare än lagstiftningen. Till exempel Sveriges krav på var bokföringen ska finnas. I dag går många bokföringssystem upp i molnet, med servrar utspridda runt om i Europa. Teknikutvecklingen kräver snabbare processer för att få till lagförändringar. Att det som i dag kan ta upp till två år innan vi har en lagändring är alldeles för lång tid. Regelverket om lagring av räkenskapsinformation inom Sveriges gränser behöver förändras snabbt om vi ska få en bättre konkurrenssituation på programvarumarknaden och kunna bidra till att minska kostnaderna för våra småföretagare. Lagstiftarna kan inte hålla jämna steg och ska kanske inte heller göra det. Men teknikutvecklingen ställer även särskilda krav på revisorn att agera professionellt skeptiskt. Dagens verktyg för revision ger möjligheter till en effektiv granskning, som inte alltid utnyttjas. I en del fall har revisorn kanske inte tillräcklig kunskap för att förstå hur klientens IT-system kan användas felaktigt. VILKA LAGAR ÄR I BEHOV AV EN ÖVERSYN PÅ GRUND AV TEKNIKUTVECKLINGEN? Den mest brådskande är Sveriges krav på att originalkvittot måste sparas även efter att inskanning är gjord. De övriga Nordiska länderna har tagit bort detta. Lagen om lagring av räkenskapsinformation. Där finns det ett akut behov av förändring! Även regelverket kring kravet att lagra papperskvitton i pappersform efter att de omvandlas till digitalt format är något som behöver ses över. Hur har Sverige råd att inte ha elektronisk rapportering Sett ur ett revisorsperspektiv är de centrala lagarna i dagens läge aktiebolagslagen, bokföringslagen och årsredovisningslagen. Behovet av att ändra aktuella lagar måste primärt prövas utifrån de redovisningsskyldigas och räkenskapsbrukarnas behov, det vill säga det är inte främst en revisionsfråga. NÄR KOMMER SVERIGE ATT INFÖRA ELEKTRONISK RAPPORTERING AV ÅRSREDOVISNINGAR (XBRL)? Om vi ska få något genomslag måste det finnas tydliga morötter till både redovisningsbyrån och företagen. Då kan vi nog vara där om tre år. I en del fall känns det som tekniken går fortare än lagstiftningen Enligt mig borde vi redan ha det i dag. Detta är ett område där samhällsnyttan är så stor, så frågan är: Hur har Sverige råd att inte ha elektronisk rapportering av årsredovisningar? I höst startas ett projekt i SIS regi för att hitta en gemensam informationsstandard med berörda intressenter. Jag tycker att vi i Sverige ska lagstifta om obligatorisk inlämning av elektroniska årsredovisningar. Möjligheten har i alla fall funnits men har inte utnyttjats i någon högre grad. Uppenbarligen har den upplevda nyttan med elektronisk rapportering inte varit övertygande. Det gäller ju att marknadsföra elektronisk rapportering som något fördelaktigt inte som något som kan upplevas som ett ytterligare krav och en pålaga. Inte tillräcklig kunskap tidningenbalans.se Fortsätt debatten på webben eller mejla dina åsikter till: balansdebatt@far.se Balans 11 Special #1

12 Surfa på teknikv Balans Fokus: Automatisering Balans #10/2014 sid om 20 år har vartannat jobb tagits över av maskiner. Vissa yrken kommer i princip att försvinna. 97 procent av alla bokförings- och redovisningsassister beräknas vara ersatta av datorer. Det kan tyckas hotfullt, men när resurser frigörs inom branschen finns möjligheter att utveckla nya tjänster och helt nya marknader. Text: Rakel Lennartsson Illustration: Sandra Bergström ngen av oss har undgått att svepas med av teknikvågen som lyft samhället sedan internets genombrott. Allt fler av livets områden har digitaliserats, men det betyder inte att datorerna gör jobbet åt oss. Att lägga upp något på internet innebär inte att det blir automatiserat. Det kan fortfarande vara lika många manuella moment som behöver göras. Däremot innebär digitaliseringen att information kan delas och bli tillgänglig överallt, säger Jan Söderqvist, nyckelkundsansvarig på Visma Spcs. han hade tänkt sig en karriär inom revisions- och rådgivningsbranschen, men hamnade i stället som utvecklare inom programvarubranschen delvis som en effekt av den låga graden av automatisering. Jag var hela tiden väldigt arg på att arbetet var så ineffektivt, säger Jan Söderqvist, som arbetade som redovisningskonsult i mitten av 1990-talet började han på XOR och har sedan dess arbetat med att utveckla affärssystem för företag och deras konsulter. Vad har hänt sedan dess och hur påverkar det dagens och morgondagens medarbetare i revisions- och rådgivningsbranschen? Totalt sett har det inte skett så mycket. Rent tekniskt finns redan förutsättningar för en genomgripande automatisering, men redovisningskonsulternas affärsmodell är inte särskilt annorlunda i dag jämfört med för 20 år sedan, säger Jan Söderqvist. Om ytterligare 20 år, däremot, väntas det mesta vara förändrat. Skriften Framtidens rådgivning, redovisning och revision, oftast refererad till som FAR:s framtidsstudie, analyserar framtiden utifrån drivkrafter, trender och branschtrender. Drivkrafterna är de långsiktiga förändringarna i samhället, ibland kallade megatrender. Trender, eller samhällstrender, verkar Frågan man måste ställa sig är i vilken mån redovisningskonsulter kan ta sig an nya arbetsuppgifter och bygga vidare på det som allt smartare datorer kan göra åt dem. på mellanlång sikt och branschtrenderna är sådana trender som bedöms få störst påverkan på branschens aktörer. En typisk branschtrend är att affärsområdet revision väntas minska till förmån för rådgivningen. Men redovisningskonsulterna utmanas, i sin tur av datorerna. enligt en studie av nationalekonomen och grundaren av Reforminstitutet, Stefan Fölster, på uppdrag av Stiftelsen för Strategisk Forskning, kommer vartannat arbete, inom ett par decennier, ha försvunnit till följd av automatiseringen. Studien bygger på amerikansk forskning, men alla siffror har räknats om till svenska förhållanden. Resultatet visar bland annat att redovisnings- och bokföringsassistenter är yrken som inom en 20-årsperiod bedöms vara nästan helt ersatta av datorer, till 97 procent. Denna siffra gäller alltså de mindre kvalificerade arbetsuppgifterna 12 Balans Special #1

13 Fokus: Automatisering Balans ågen inom redovisningsområdet, betonar Stefan Fölster. Med andra ord, automatiseringen behöver inte innebära ett hot för yrket. Frågan man måste ställa sig är i vilken mån redovisningskonsulter kan ta sig an nya arbetsuppgifter och bygga vidare på det som allt smartare datorer kan göra åt dem, säger Stefan Fölster. Ett standardsvar på frågan är att framtidens redovisningskonsulter kommer att ägna sig mer åt analys och rådgivning. Men Stefan Fölster tänker ett steg längre och försöker föreställa sig vilka nya mervärden som skulle kunna växa fram på grund av att samhället förändras. Jag kan se några områden där det uppenbart kommer att bli fler arbetsuppgifter. Det ena är internationaliseringen; många småföretag som startar i dag är internationella redan från starten. Förutom att det är svårare för en dator att hantera transaktioner mellan länder, så skapas det ett utrymme för konsulter och rådgivare att hjälpa de här företagen att fatta de smartaste besluten. Det handlar inte bara om att bokföringen ska bli rätt i efterhand, utan om att optimera företagets agerande i förväg, säger Stefan Fölster. ett annat område som han tror kan växa till en ny marknad är ekonomisk rådgivning för privatpersoner. Många privatpersoner, precis som mindre företag, har en ganska dålig uppfattning om sin ekonomi och gör misstag, samtidigt som de ofta drar sig för att anlita tjänster eftersom det kostar mycket. Men om tjänsterna med hjälp av datorhjälp kan göras effektiva och därmed billigare så finns en marknad för ekonomitjänster mot privatpersoner, säger han. Den nya marknaden kommer delvis att utvecklas på bekostnad av andra grupper, som exempelvis fondförvaltare, menar Stefan Fölster: Stefan Fölster är nationalekonom och grundare av Reforminstitutet. De flesta rådgivare har egna intressen i det de säljer. Det innebär å andra sidan att det finns utrymme för en mer oberoende ekonomirådgivning och redovisningskonsulter som kan ta ett helhetsgrepp på människors ekonomi. Fler och fler människor i världen lever inte längre ur hand i mun, utan har ett visst kapital att förvalta och en pension att planera för, så det finns absolut utrymme att utveckla nya tjänster till privatpersoner, säger Stefan Fölster. frågan redovisningskonsulter och alla andra måste ställa sig är hur de ska dra nytta av effektiviseringen och bli automatiseringens vinnare i stället för akterseglade. En slutsats jag drar i min studie är att man i framtiden inte kan förvänta sig att man bara kan ha ett yrke där man håller sig kvar under hela yrkeslivet. Man måste tvinga sig att utvecklas, annars är risken att man slås ut, säger Stefan Fölster. Balans 13 Special #1

14 Balans Fokus: Automatisering Vad är tekniskt möjligt och varför händer det inte mer? de tekniska förutsättningarna är redan på plats. Hindren för en ökad automatisering sitter i gamla arbetsätt, lagstiftning som släpar efter och avsaknad av ekonomiska incitament. jan söderqvist, visma spcs, och Per Dahlin, Fortnox, är nyckelkundsansvarig mot revisions- och rådgivningsbranschen. De har koll på det senaste inom teknikutvecklingen och är överens om att det inte är tekniken som sätter gränserna för utvecklingen. De tekniska lösningarna finns redan, kruxet är att ställa om arbetsprocessen med sina kunder, säger Per Dahlin. Han menar att det största hindret för utveckling i branschen är att många har behållit ett traditionellt arbetssätt. Bilden bekräftas av Jan Söderqvist: De som växer snabbast är nya byråer som använder nya affärsmodeller, säger han. Vilka tekniska möjligheter är det då som dessa drar nytta av? Molntjänster, nya affärssystem som gör det möjligt att hantera flera kunder samtidigt och automatiserade tjänster som exempelvis automatisk påminnelse när en obetald faktura förfaller, är några exempel. Att spara data på internet i stället för på en hårddisk, vilket är innebörden i begreppet molntjänst, innebär i sig självt ingen automatisering, varnar Jan Söderqvist. Men möjligheten att jobba effektivt blir större, säger Per Dahlin. Dels kan man dela information med kunden och mellan medarbetare, dels kan man i vissa fall även hämta information direkt från banken. digitaliseringen har alltså löst många logistikproblem, och hjälpt till att effektivisera arbetet en del. Ännu så länge har väldigt lite av redovisningskonsultens arbete automatiserats. Samtidigt är automatiseringen är en förutsättning för att affärsområdet redovisning ska kunna växa och bli mer lönsamt. Det första som kommer att hända när de nya affärssystemen kommer ut på marknaden är att varje redovisningskonsult kommer att ha fler kunder, säger Per Dahlin. Jan Söderqvist uppskattar att det kan bli tal om en fördubbling, de som i dag hanterar 30 kunder kommer att kunna hantera 60. Men för detta krävs ny teknik. Per Dahlin De tekniska lösningarna finns redan, kruxet är att ställa om arbetsprocessen med sina kunder. Om vi ska bevaka upp till 100 företag så kan vi inte gå in på varje kund varje dag för att titta om det har hänt något, säger Jan Söderqvist. Därför byggs de nya affärssystemen så att när konsulten loggar in kommer alla de senaste händelserna upp i form av påminnelser och noteringar. Framtidens affärssystem kommer att presentera informationen till dig i stället för att du går in på varje kund och tittar hur det ser ut, säger Per Dahlin. Ny teknik effektiviserar arbetet vilket ger utrymme för fler kunder, men också nya tjänster. Det kan vara allt från enkla tilläggstjänster till heltäckande koncept. Per Dahlin nämner exempelvis påminnelsetjänster där redovisningsbyrån kan ta över uppdraget att påminna sin kunds kund om fakturor som håller på att förfalla. Det blir en win win, eftersom det bidrar till förbättra företagets likviditet, samtidigt som kunden slipper den ganska olustiga uppgiften att ringa och påminna om obetalda fakturor. Det finns redan i dag automatiserade processer som stödjer den här typen av tjänster, säger han. 97% så stor är sannolikheten att enklare redovisningsarbete kommer att ha tagits över av datorer under de kommande 20 åren, enligt Stiftelsen för Strategisk Forskning. Över tiden utvecklas teknikens prestanda snabbare än människors fysiska prestationer och tankeprocesser. Det leder i sin tur till att dagens arbeten byts ut mot teknik där det är möjligt. Allt fler arbeten som utfördes av människor kan nu utföras av robotar, datorer eller annan teknik. (Framtidens rådgivning redovisning och revision, av Kairos Future på uppdrag av FAR) bild: shutterstock 14 Balans Special #1

15 Fokus: Automatisering Balans I Balans nr 2/2015 kommer ett uppföljande reportage där vi berättar om nya affärsmodeller och nya modeller för prissättning till följd av automatiseringen. framtidens affärssystem kommer också att kunna stödja konsulterna i deras analysarbete, genom att exempelvis erbjuda branschvisa jämförelsetal. Affärssystem kommer att innehålla stora mängder information, det är detta som kallas Big Data. Systemen kommer att dra nytta av det för att exempelvis generera anonyma jämförelsetal som innebär att konsulten kan jämföra sina kundföretag med andra i samma bransch eller på samma plats, säger Per Dahlin och tillägger: Ju fler som jobbar webbaserat, desto mer kommer de här möjligheterna att utvecklas. varför har det då inte hänt mer, när all teknik redan finns där? Vi har redan nämnt det traditionella arbetssättet som en viktig orsak. Men Jan Söderqvist tror att det också har saknats ekonomiska drivkrafter för att automatisera. Branschen har inte haft den ekonomiska pressen att effektivisera och därför har investeringarna i nya affärssystem inte gjorts, säger han. Kan det vara så att det är programvaruleverantörerna som inte erbjudit rätt system? Jan Söderqvist teknikutvecklingen utsätter branschen för ett förändringstryck vad gäller arbetssätt och affärsmodeller. En generell vinst med ökad automatisering är exempelvis att det blir mycket mindre fel jämfört med när vi människor gör jobbet. Årsbokslutet handlar i mycket om att man måste kontrollera vad man själv har bokfört, men med auto Branschen har inte haft den ekonomiska pressen att effektivisera och därför har investeringarna i nya affärssystem inte gjorts. Vi på utvecklingssidan har ingen annan målsättning än att automatisera arbetet, men vi stöter på en hel del motstånd hos byråerna, säger Jan Söderqvist. En hel del problem hänger också samman med eftersläpande lagstiftning och bristande politisk vilja. Per Dahlin nämner hanteringen av papperskvitton som exempel på ett område med stor effektiviseringspotential, där lagstiftarna bromsar utvecklingen. Kravet att lagra papperskvitton efter att de har fotats eller scannats är något som borde ses över. Det bästa vore om information alltid kunde skickas direkt från kassaapparaten, men om man åtminstone kunde få slänga kvittot så snart det har säkrats digitalt så har vi kommit långt, säger Per Dahlin. matisering blir det mycket mindre fel, och då är frågan vad en sådan tjänst kommer att vara värd, säger Jan Söderqvist. Tidshorisonten är kort. Både Jan Söderqvist och Per Dahlin tror att den nya tekniken kommer att vara på plats inom fem år. Vilka krav ställer det på redovisningskonsulterna? Jan Söderqvist nämner tre saker: Du måste unna arbeta processorienterat med flera kunder samtidigt i stället för med en kund i taget. Du måste kunna annat än redovisning, det vill säga utveckla nya kompetenser och tilläggstjänster. Du måste bli mer van vid standardiserade lösningar och sätta upp gemensamma regler för alla dina kunder. Fortsättning följer rakel lennartsson I Balans nr 2/2015 kommer ett uppföljande reportage där vi berättar om nya affärsmodeller och nya modeller för prissättning till följd av automatiseringen. Vad ska vi göra när tekniken gör jobbet? 4 utbilda oss 4 utveckla nya tjänster 4 paketera/konceptualisera våra tjänster 4 vara med och skapa helt nya marknader 4 som vanligt gäller: bara fantasin sätter gränsen Automatisering, införande av steg i en process som gör att processen mer eller mindre går av sig själv. Ofta handlar automatisering om tillverkning, men det kan även gälla andra typer av processer. Syftet med automatisering kan vara att avlasta människan arbete och risker men också att höja effektiviteten och kvaliteten i en process. (Källa: Nationalencyklopedien, Så formas framtiden: Drivkrafter (20 år eller mer) Digitalisering, globalisering Trender (10-15 år) Digitalt i realtid, platsoberoende, ökade kundkrav Branschtrender (formar branschen) Revision minskar, rådgivning och nya tjänster växer, automatisering (Källa: Framtidens rådgivning redovisning och revision, av Kairos Future på uppdrag av FAR) Balans 15 Special #1

16 Balans Fokus: Automatisering Magnus Nilselid Speedledger Svensk innovation utmanar bokförare och redovisare Magnus Nilselid tror att redovisningskonsulternas arbete kommer att bli roligare när de kan fokusera på analys och rådgivning. han har ersatt merparten av redovisningskonsultens arbete med en dator. Men Speedledgers grundare Magnus Nilselid rekommenderar ingen kund att göra sig av med sin konsult. Låt datorn göra de enkla sakerna och använd din redovisningskonsult till de svåra sakerna, så blir det riktigt, riktigt bra, säger han. speedledger är årsbarn med det nya milleniet. Året innan (1999) hade internetbanken gjort sitt intåg på marknaden och entreprenören Magnus Nilselid såg en möjlighet: I stället för att stämma av mot kontot i efterhand, skapar vi bokföringen utifrån bankkontot, det är Speedledgers hela idé, säger han. Mangus Nilselid är en typisk entreprenör som har startat ett stort antal bolag sedan 1980-talet och brottats mycket med bokföring. När vi presenterar vårt koncept för en grupp företagare vill de flesta hoppa på med en gång. Om publiken i stället utgörs av en grupp redovisningskonsulter blir gensvaret inte lika klockrent. De är inkörda i sitt arbetssätt och är så pass snabba manuellt att vinsten med automatiseringen inte blir lika stor, säger Magnus Nilselid. Han har förståelse för att revisions- och redovisningsbranschen har en inneboende tröghet. Den har alltid varit konservativ av skäl som man lätt kan förstå. Jag tror att det grundat i ett kontrollbehov som är naturligt när det man gör måste bli rätt. Då gör man helst som man alltid har gjort, eftersom man vet att det blir rätt. tanken på att bli ersatt av en maskin känns inte så rolig, och det är naturligt att man är skeptisk till att lämna ifrån sig kontrollen till en dator, menar Magnus Nilselid. Inte desto mindre är han övertygad om att redovisningskonsulter har lika mycket att tjäna på utvecklingen, som företagare. Allt handlar om hur man ska kunna klättra i värdekedjan, vilket redovisningskonsulterna definitivt vill. Därför finns det inte motsatsförhållande mellan det vi gör och revisions- och redovisningsbranschen ambitioner. Magnus Nilselid uppskattar att procent av redovisningskonsulternas arbete är enkla uppgifter som skulle kunna tas över av datorer. Vårt råd till våra kunder, det vill säga företagen, är att de ska använda sin redovisningskonsult till de sista 15 procenten, då kan det blir riktigt, riktigt bra menar han. Han tror dessutom att redovisningskonsulternas arbete kommer att bli roligare, när de får fokusera på de svåra sakerna, som analys och rådgivning, i stället för att ödsla tid på de lätta sakerna, som att mata in siffror. Men många redovisningskonsulter verkar inte ha förstått magnituden av den här förändringen. Det är därför jag gärna sticker ut hakan lite, för det här är en diskussion som vi måste ta, säger Magnus Nilselid. Bokföringsarbetet kommer att bli lika omodernt som att ha film i kameran eller att gå in på banken med en massa kontanter eller checkar under armen. rakel lennartsson 16 Balans Special # 10 / 2014 #1

17 Debatt Balans Debattpanelen Att få kunden att förstå revisionen är en utmaning enligt FAR:s framtidsstudie foto: leo erdfelt Kim Lavin, auktoriserad revisor, delägare Baker Tilly i Helsingborg Lena Möllerström Nording, auktoriserad revisor, partner och styrelseordförande i Grant Thornton Marita Lyckstedt, auktoriserad revisor, Adsum Revisorer i Västerås VILKA ÄR SKÄLEN TILL ATT KUNDER INTE FÖRSTÅR REVISIONEN? Revisionen är komplicerad. Att kunden inte förstår den är en kombination av två saker. För det första är vissa kunder mer intresserade av slutresultatet än revisionens ingående delar, och ställer därför inga frågor om revisionen. För det andra kanske inte revisorn kommunicerar tillräckligt vad som görs i revisionen eller varför det görs. Framförallt det sistnämnda är olyckligt. Vi revisorer har inte tillräckligt bra lyckats förklara för kunderna vad vi gör och varför. Vi ägnar väldigt mycket tid åt att dokumentera och analysera vårt arbete för att följa ISA och våra interna byråkrav och för lite tid åt att kommunicera med kunderna. Revisionen har förändrats över tiden och jag tror tyvärr inte vi har lyckats kommunicera detta till våra kunder på ett tydligt sätt. Vi i branschen: FAR, revisorer och redovisningskonsulter är, och framförallt har varit, för dåliga på att berätta vad vi gör i revisionen och vad den innebär. Dåliga på att berätta vad vi gör. VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT KUNDERNA FÖRSTÅR VAD REVISORN GÖR? Om kunden bara är intresserad av slutresultatet och inte förstår revisionen är det sannolikt att slutresultatet jämförs direkt med fakturerat revisionsarvode. Utan kundens förståelse för revisionen kan en revisionsberättelse verka kostsam och leda till onödiga prisdiskussioner samt förtroendeproblem och därmed minskat anlitande. Ringarna på vattnet från varje sådan händelse skadar hela branschen. Revision är en tjänst som vi säljer till våra kunder. Vare sig den är lagstadgad eller frivillig måste kunden veta vad de köper och vad de betalar för. Se mervärdet av revision. Revisionspliktens avskaffande för mindre företag medför att det för många är frivilligt med revision och nivån kommer att höjas. Detta är ett viktigt argument för att vi måste få kunden att förstå vad vi gör och att se mervärdet av revision. Kunden betalar för revisionen och det är naturligtvis rimligt att kunden förstår vad vi gör. Återigen måste vi berätta och ge exempel. Till exempel om en kund är intresserad av ett annat företag, är revisionen en kvalitetsstämpel på att företaget är sunt och mår bra. HUR KAN BRANSCHEN FÖRTYDLIGA REVISIONEN? Kunderna måste informeras om nyttan med revisionen samt hur den utförs. Då skapas en förståelse för revisorn som tillgång i stället för som kostnad. Informa tionen kan spridas genom traditionella kanaler, men bör även kompletteras med utbildande av revisorer i marknadsföring av revisionen som mervärdesskapare. Detta skapar mer nöjda kunder och branschen får ett högre förtroende vilket leder till fler affärer. En förståelse för revisorn som tillgång. Vi måste ta oss mer tid att prata med våra kunder om deras verksamhet, vad vi gör och hur vår revision kan bidra till företagens utveckling och tillväxt och också bidra till ökad samhällsnytta. FAR som branschorganisation kan stötta oss i detta i form av tidningsartiklar, intervjuer med mera för att nå ut med vad en revision innebär för ett företag och vilken lagstiftning och andra regelverk som styr vårt arbete. Genom information och kampanjer och inte minst att vi i branschen berättar. Det underlättar också om det finns informationsmaterial med exempel på den nytta revisonen ger. tidningenbalans.se Fortsätt debatten på webben eller mejla dina åsikter till: balansdebatt@far.se Balans 17 Special #1

18 Balans Fokus: Automatiseringen del 2 Balans #2/2015 sid Ljuset kommer från öster Den nya industriella REVOLUTIONEN det är ingen slump att det är finländare som vi möter i denna del av Balans artikelserie om automatiseringen. Många svenska experter i ämnet har vittnat om att Finland ligger steget före när det gäller att utveckla sin affärsmodell med hjälp av ny teknik. Själva säger de att det hänger ihop med återuppbyggnaden efter kriget och att landet har en tradition av att värdera kunskap och utbildning, särskilt ingenjörskonsten. När Nokia gjorde något så galet som att ställa om en gummi fabrik till att bli världs ledande inom mobil telefoni gav det förnyat självförtroende åt våra grannar i öster. Följ med på en inspirationsresa till landet som tog tekniksprånget i gummistövlar. 18 Balans Special #1

19 Fokus: Automatiseringen del 2 Balans foto: raklel lennartsson En entreprenör bland revisorer rantalainen är familjeföretaget som lett teknik utvecklingen i den finska redovisningsbranschen. Pionjären Ossi Sopen-Luoma tror att företagets framgång bygger på att han är mer entreprenör än revisor. Det handlar om att se möjligheten i förändring. På vägen till kontoret i närförorten Myrbacka passar Ossi Sopen-Luoma på att guida mig i Helsingfors. I slutet av Esplanaden ligger landmärket Stockmans, Finlands motsvarighet till NK. Ossi Sopen-Luoma berättar om krisen som döljer sig bakom den tjusiga fasaden, om det förnämliga företaget som varit arrogant nog att inte förändra sin affärsmodell. Det börjar på vd-nivå och sipprar nedåt i organisationen: Vi är Stockmans, om det inte passar kan ni gå någon annanstans. Och det gjorde de. Folket gick till webben, bland annat. Rantalainen är redovisningsbyrån som utvecklats med sin tid. Jag har kommit hit för att samtala om hur man tar tekniksprånget. Men jag finner ett kontor som inte enbart kastat pärmarna till förmån för modern IT. Jag finner även en entreprenör med en stark vilja att se möjligheterna i sin samtid. Påfallande många namnskyltar bär icke-finska namn. Här arbetar människor från Ryssland, Tyskland, Bulgarien Uzbekistan, Vitryssland, Kazakstan, Etiopien och Dominikanska republiken. På onsdagar turas de anställda om att laga lunch till hela kontorer, 37 personer, enligt sina nationella traditioner. De har själva kommit på det, så det är inte styrt av oss, säger Ossi Sopen-Luoma. Att personalstyrkan är så pass blandad Balans 19 Special #1

20 Balans Fokus: Automatiseringen del 2 foto: raklel lennartsson är både en tillfällighet och resultatet av en medveten satsning på att ta tillvara den kompetens som kommer med invandringen. Vi har många ryska kunder så av den anledningen behöver vi ryskspråkig personal. Men vi har även i flera års tid ansvarat för redovisningsskolningen för invandrare med en bakgrund i branschen. Varje år har vi haft studerande från olika länder och det har varit en bra rekryteringsbas för företaget, berättar Ossi Sopen-Luoma medan han startar upp sin dator. familjeföretaget rantalainen har utvecklats från ett litet försörjningsföretag till att bli en rikstäckande kedja med 350 anställda och kontor på 17 orter grundades företaget av Marja Rantalainen, mor till Antti Rantalainen som i dag med sin familj äger majoriteten av företaget. Men Antti var från början inte särskilt intresserad av att ta över sin mors verksamhet gick Ossi Sopen-Luoma in som ensam ägare och lade grunden till det som i dag är Finlands största familjeföretag inom redovisning och revision. Jag var tio år före min tid när jag började bygga upp en kedja, berättar Ossi Sopen- Luoma. På 1980-talet var det ovanligt med kedjor i branschen, och i Sverige finns det än i dag ingen motsvarighet till Rantalainen, det vill säga en rikstäckande redovisningsbyrå där revisionen enbart utgör en liten och självfinansierad expert-avdelning som i första hand servar kärnverksamheten. Jag var tio år före min tid när jag började bygga upp en kedja. Genom att starta kedja blev vi mer flexibla på markanden, vi kunde utnyttja vår kompetens brett och blev därigenom mer attraktiva för kunderna som fanns på olika orter, säger Ossi Sopen-Luoma. efter automatiseringen har vinsterna med att vara kedja blivit ytterligare större. Dels blir det enklare att expandera när själva affärsmodellen är mjukvara och därmed inte platsbestämd. Dels blir det enklare att utnyttja lediga resurser vid arbetstoppar. Vid stor arbetsbelastning kan vi flytta våra anställda från ett kontor till ett annat utan att de behöver flytta geografiskt. Sedan 2004 har företaget haft en stadig tillväxt, som delvis varit organiskt och delvis skett genom förvärv. Automatiseringen har del i framgångssagan, men Ossi Sopen- Luoma tror att det egentligen är något annat som gjort honom så framgångsrik: Det beror på att jag och Antti Rantalainen är mera entreprenörer än revisorer i själen, säger han. Ossi Sopen-Luoma har traditionell ekonombakgrund med examen från Svenska handelshögskolan, Hanken, i Helsingfors. De första åren arbetade han som marknadsförare, men när han tröttnade på att långpendla från hästgården som han och hans fru köpt åtta mil nord om Helsingfors, började han fuska inom redovisning. Vi drev gården som ett aktiebolag och jag skötte redovisningen, med stor möda. Då tänkte jag: Om det är så svårt för mig, som är fakta: Rantalainen i siffror 350 anställda. 17 kontor i hela landet. 25 miljoner euro i omsättning. 20 procent årlig tillväxt sedan 2004 (i genomsnitt). 20 Balans Special #1

21 Fokus: Automatiseringen del 2 Balans utbildad civilekonom, hur svårt skulle det då inte vara för andra entreprenörer i trakten? Han ringde sin vän revisorn, som han alltid brukade ringa till när han hade frågor om bokföringen, och frågade: Om jag sätter in en annons i tidningen om att jag hjälper till med bokföringen för 50 kronor i timmen, hjälper du mig sedan om jag får problem? Ossi fick tio svar och sex nya kunder. Detta var 1976, på hösten. Jag hade ingen aning om redovisning, men jag tänkte att om jag kunde sälja tyger som var tillverkade av olja, skulle jag kunna sälja mig själv och redovisning till entreprenörer! Så gick det till när den finska redovisningsbranschen fick sin entreprenör, konstaterar Ossi Sopen-Luoma nöjt, men tillägger snabbt att han naturligtvis har konkurrenter. Utmaningen på en konkurrensutsatt marknad är att skilja ut sig från de övriga. Rantalainens unika värde är att företaget, trots sin storlek, fortfarande är ett familjeföretag. Sedan ger det också en konkurrensfördel att vara den som är först på en ny marknad. i början av 2000-talet började de första programmen för automatiserad bokföring komma ut på marknaden. Detta sammanföll med att Ossi Sopen-Luoma satt i styrelsen för Ryttarförbundet, som var en del av den finska motsvarigheten till Riksidrottsförbundet. Ekonomin var illa skött i många av idrottsförbunden och Ossi Sopen-Luoma föreslog att Rantalainen skulle ta över bokföringen i Ryttarförbundet. Samtidigt kom Netvisor ut med sitt bokföringsprogram och Ryttarförbundet fick bli testpilot. Resultatet föll väl ut och efter det hade både Rantalainen och Netvisor en massa nya kunder när de övriga idrottsförbunden ville göra samma positiva resa som ryttarna gjort. Jag såg genast konkurrensfördelen i den nya programvaran det var något nytt och intressant och skulle ge mig ett försprång. I och med att vi var så tidigt ute hade vi ingen konkurrens utan programmet i kombination med mitt företags tjänster var i princip själv säljande, säger Ossi Sopen-Luoma och tillägger: I dag måste vi skriva offerter till höger och vänster, våra konkurrenter är hack i häl på oss och det är tyvärr priskonkurrens också. Om utvecklingen från början drevs som ett partnerskap mellan Ossi Sopen-Louma och Netvisor, har den i dag allt mer kommit att drivas av företagens efterfrågan. Programvaruleverantörerna säljer programmen direkt till företagen som sedan vänder sig till redovisningskonsulterna och frågar: Vilka program stödjer ni? Det är enkelt för kunden att byta byrå. Jag brukar säga: Om du inte är nöjd med vår service är det lätt för dig att byta byrå, vi hjälper gärna till med det så att det går smärtfritt men det är inget vi har erfarenhet av! den finska automatiseringen har drivits i framgångsrikt partnerskap mellan programvaruleverantörer och redovisningsbyråer, som har dragit kunder till varandra. Men det innebär också att det är ständiga förhandlingar om vem som ska tjäna på en nyförsäljning, berättar Ossi Sopen-Luoma. Hans absolut viktigaste råd, utöver att tänka nytt och agera snabbt, är att se över sin prissättningsmodell så snart man gett sig in på automatisering. Automatisering innebär att en dator gör grovjobbet, men bygger på att kunden, programvaruleverantören och redovisningskonsulten tar ansvar för sina respektive delar. Redovisningskonsulten förväntas att bidra med spetskompetens i form avanalys och beslutsunderlag för affärer. Frågan är hur den tjänsten ska värderas? Det viktigaste är att så snabbt som möjligt och i största möjliga mån gå in för fasta priser. Det var två år sedan som Rantalainen tog steget att bli en helt automatiserad Redovisningsbyrå. Men prissättningen halkar fortfarande efter. Vi är ett gammalt bolag med anställda som har långvariga kundkontakter. De är lojala med sina kunder och glömmer vem som betalar ut deras lön, skämtar Ossi Sopen-Luoma. Från beslutet har det tagit drygt två år att ställa om verksamheten till att bli fullt ut automatiserad. Första året tär det på lönsamheten, det är investeringskostnader och omställningskostnader och en utmaning ur personalsynpunkt. En del gillar inte förändringar. Andra gillar det så mycket att de passar på att starta eget. När de inser att det räcker att ha en dator och några kunder samt rätt att använda programvaran över nätet, väljer några att starta helt egen låda, säger Ossi Sopen-Luoma. som den entreprenör han är försöker han alltid att se runt hörnet. Företaget har lett den tekniska utvecklingen i Finland och samtidigt kunnat erbjuda ett familjeföretags känsla för sina kunder och varit ledande på service. Vad blir nästa konkurrensfördel? Kanske ökad internationalisering? Kanske ett ökat inslag av artificiell intelligens? Ossi Sopen-Louma leker även med tanken att utveckla sin egen programvara, kanske inte från grunden, men att konceptualisering den unika tjänst som är resultatet av Ranatalainens framgångsrika arbete med olika mjukvaror. På så vis skulle tröskeln att byta byrå bli högre och kunderna mindre lättrörliga. Men jag är ju själv entreprenör och jag skulle inte gilla att bli inlåst, säger han. rakel lennartsson tips: Automatiserad bokföring spara kontorsyta Vid senaste flytten av ett (1) av sina 17 kontor gick Rantalainen ned från 800 till 500 kvadratmeter kontorsyta. Men den största vinsten uppstår när stora mängder papper inte längre behöver hanteras. ta hem vinsten Har företaget inte bytt prissättningsmodell tidigare är det nödvändigt att göra det i samband med automatiseringen. När arbetet kan gå upp till betydligt snabbare håller det inte längre att ta betalt för timmar. köparens marknad I Finland finns det tre konkurrerande leverantörer av program för automatisk bokföring: Fivaldi, NetvIsor och Procounter. Kunderna väljer program och förväntar sig att deras redovisningskonsult ska kunna hantera det ena lika bra som det andra. Balans 21 Special #1