Swedbank Analys Nr 21 2 oktober 2006

Transkript

1 Swedbank Analys Nr 21 2 oktober 2006 Årets nobelpriskandidater vem vinner ekonomipriset 2006? Den 9 oktober är det åter dags att utse årets nobelpristagare i ekonomi eller rättare sagt vinnaren av Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne. En aktuell lista på nobelpriskandidater omfattar kanske omkring namn. Vi nöjer oss här med cirka 35 starka kandidater och kan givetvis missa årets namn trodde vi inte att spelteorin skulle belönas, även om vi i alla fall hade Thomas Schelling på den utvidgade listan gissade vi dock rätt med Edward Prescott men trodde ej på statistikerna Engle/ Granger året dessförinnan (endast tre år efter Heckman/ Mc Fadden). Åren 2002 och 2001 låg vi också delvis rätt med psykologen Daniel Kahneman och George Akerlof. Faktum är att hittillsvarande 57 nobelpristagare haft en genomsnittsålder på nära 70 år och att endast ett fåtal ekonomer varit under 60 år vid utnämningen (exempelvis Samuelson, Heckman, Lucas och Merton). En del nobelpristagare fick till och med vänta till cirka 80 års ålder innan de fick den ekonomiska vetenskapens högsta utmärkelse (Coase, Ohlin, Schelling). Historiens hittills yngste nobelpristagare hittills blev Robert Merton, som vid nobelpristilldelningen 1997 inte hunnit bli mer än 53 år. Intressanta forskningsområden med praktiska tillämpningsmöjligheter avser incitamentsteori, kontraktsteori, auktionsmodeller, juridikens effekter på ekonomin, hälsoekonomi, modern tillväxtteori, regionalekonomisk forskning, arbetsmarknad, internationell handel med hänsyn till globaliseringens nya regler finansiell ekonomi givetvis icke att förglömma. Behavioral economics med sina psykologiska inslag kan åter komma att belönas inom 5-10 år. Här behövs nog fler vetenskapliga genombrott. Miljöforskningen avancerar. Det kommer dock också framöver att finnas nobelpristagare med rent teoretisk inriktning såsom dynamisk modellforskning, nya jämviktsmodeller och nya statistiska metodförbättringar/- upptäckter. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tel E-post: ek.sekr@fsb.se Internet: Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 Normalt går nobelpriset i ekonomi till USA, speciellt på senare år. Hittills har mer än två tredjedelar av nobelpristagarna i ekonomi forskat på andra sidan Atlanten. Sedan 1990-talet har endast tre nobelpristagare i ekonomi varit verksamma vid europeiska universitet; totalt är det tolv européer utav 57 nobelpristagare sammantaget. Ingen forskare med verksamhet i Asien (exklusive Israel), Afrika och Latinamerika har hittills lyckats få ekonomins OS-guld. (Nästan) hela Latinamerika hoppas dock fortfarande på Hernando de Soto (fattigdom, äganderätt). Tre amerikanska universitet (Chicago, Harvard och Berkeley) står för cirka en tredjedel av hittillsvarande nobelpristagare (det vill säga sedan första utdelningsåret 1969). Det är säkerligen till stor del ett resultat av den stora anhopningen av elitforskare på andra sidan Atlanten. Även Sveriges internationellt mest kända aktiva nationalekonomer Assar Lindbeck, Torsten Persson, Lars Svensson, Jörgen Weibull och Per Krusell har influerats av den amerikanska forskningsmiljön. Vi vill också hänvisa till två ytterst underrepresenterade inslag i nobelprissammanhang. Kvinnliga ekonomer har hittills överhuvudtaget inte funnits bland pristagarna. Det har delvis sin logiska förklaring, eftersom andelen kvinnliga ekonomer på toppnivå alltjämt är alldeles för begränsad. Men det finns dess bättre allt fler yngre kvinnliga forskare med goda framtidsutsikter. På kort sikt skönjes emellertid inte alltför många kvinnliga nobelpriskandidater. Uppskattade kvinnliga ekonomer är exempelvis Elinor Ostrom, Anne Krueger, Christina Romer, Janet Yellen, Deidre McCloskey, Ester Duflo, Janet Currie och Monika Schnitzer. Det saknas dock tyvärr kvinnor med banbrytande resultat på den mer teoretiska ekonomfronten. Något som emellertid på sikt dessbättre kommer att förändras. Vidare bör inte förbises att ekonomer med forskning i Europa hamnat rejält på efterkälken i nobelprissammanhang. Fransmannen Jean Tirole till exempel borde dock redan idag vara en mycket het nobelpriskandidat trots hans relativt unga ålder och hans mer seniora landsman Edmond Malinvaud är det kanske också. Richard Blundell, Martin Hellwig och Christopher Pissarides är andra välkända europeiska namn. Kvinnor saknas helt på nobelprislistan och Europa halkar efter ordentligt Mycket talar för att en banbrytande forskningsinsats för år sedan kommer att prisbelönas även denna gång. Nobelpriskommittén vill uppenbarligen undvika belöning av relativt unga forskningsresultat, hur intressanta de än må vara. Man vill inte någon gång i framtiden tvingas erkänna att idag trovärdiga resultat inte håller i det långa loppet. Uppenbart är också att matematiseringen av den ekonomiska forskningen medfört en allt starkare fokusering på metodiska resultat från nobelpris- 2 Swedbank Analys Nr 21 2 oktober 2006

3 kommitténs sida än mer allmänna beskrivningar av viktiga forskningsrön. En något större flexibilitet avseende nobelpristagarnas ålder vore dock eftersträvansvärd. Mot bakgrund av en undermålig och alldeles för kortsiktig ekonomisk politik i många länder speciellt emerging markets vore det till exempel positivt om public choice -teorin skulle kunna vinna ytterligare en gång (efter J. Buchanan). Gordon Tullock även han från George Mason University är det andra stora pionjärnamnet inom detta forskningssegment. Om några dagar får vi veta, vilken pristagare nobelpriskommittén med sin ordförande professor Jörgen Weibull har bestämt sig för. Efter flera år med främst pristagare från den mikroekonomiska och statistiska sidan kan det eventuellt vara på plats att åter utse en pristagare med hemvist inom makroekonomin, kanske inom områdena internationell handel, arbetsmarknad, tillväxtteori eller konjunktur. Cirka en tredjedel av alla hittillsvarande nobelpriser har gått till makroekonomin, med en större anhopning under och 1980-talen. Dags för en makroekonom Miljöekonomins makroekonomiska aspekter är kanske på väg att få relevans även i nobelprissammanhang. Den allt viktigare hälsoekonomin ( health economics ) har dock troligen fortfarande en ganska påtaglig utvecklingsbana framför sig precis som modern informationsekonomi ( information economics ), åtminstone om man följer priskommitténs traditionella mönster. Avseende den alltmer inflytelserika mikroekonomin förefaller kontrakts- och auktionsteorin bli alltmer intressanta inslag liksom nya ekonometriska metoder. Det vore ingen större överraskning om årets nobelpris återigen gick till en mikroekonom. eller blir det åter en mikroekonom Kanske är det dags att ånyo ge forskningsområdet finance tilldelning av nobelpriset, vilket dock inte kan betecknas som en av nobelpriskommittén försummad forskningsgren. Interdisciplinär forskning det vill säga kombinationen av ekonomi med bl a politik, sociologi och psykologi har också fått en hel del uppmärksamhet under årens lopp och tilldelats omkring en femtedel av nobelpriserna så här långt. Det kan vara dags så småningom för den intressanta delgrenen law and economics. eller belönas rent av law and economics? Hubert Fromlet Swedbank Analys Nr 21 2 oktober

4 Min egen kandidatlista, vilken utgör en subjektiv värdering av prestation och personligen favoriserat forskningsområde, toppas i år sorterad efter område utan speciell rangordning av Den egna kandidatlistan är mycket subjektiv Makroekonomi (allmänt, modeller och dylikt): Robert Barro (Harvard), Thomas Sargent (Stanford), Edmond Malinvaud (Paris) Internationell handel: Jagdish Baghwati (Columbia), Gene Grossman (Princeton) och Elhanan Helpman (Harvard), Paul Krugman, Avinash Dixit (båda Princeton) Arbetsmarknad: Assar Lindbeck och Dennis Snower (Kiel), Edmund Phelps (Columbia) Mikroekonomi (kontrakts- och auktionsteori) Jean Tirole (Toulouse), Paul Milgrom (Stanford); Oliver Williamson (Berkeley), Oliver Hart (Harvard) Finance: Stephen Ross (MIT) och Richard Roll (UCLA); Eugene Fama (Chicago) och Kenneth French (Dartmouth) Självklart kan även ett annat namn från nedanstående något större lista bli vinnare av årets nobelpris i ekonomi; plus kanske ytterligare personer som inte finns på vår kandidatlista. Nobelpriset i ekonomi har med andra ord fortfarande många namn och forskningsområden att belöna. Några äldre ekonomer är fortfarande teoretiskt tänkbara nobelpristagare med kanske William Baumol, Richard Musgrave och Edmond Malinvaud och Gordon Tullock i spetsen. Även konsumtionsteoretikern James Duesenberry har nog hoppats på nobelpriset sedan Av totalt 150 cirka 200 tänkbara nobelpriskandidater försöker vi i denna analys varje år ta fram speciellt starka namn. Rent matematiskt är således sannolikheten att vi hamnar rätt kring 20. Som nya namn på denna ganska begränsade lista finns i år (i alfabetisk ordning): Det finns nio nya namn på vår lista French, Hellwig, Holmström, Lindbeck, Malinvaud, Ostrom, Posner, Roll och Snower. 4 Swedbank Analys Nr 21 2 oktober 2006

5 35 tänkbara nobelpriskandidater Forskningsområden (bland andra) i ekonomi Barro, Robert (Harvard University) * Tillväxt, humankapital Baumol, William (New York University) Produktivitet, entreprenörskap, Baumols sjukdom Bhagwati, Jagdish (Columbia University) * Internationell handel, emerging markets Dasgupta, P.S. (Cambridge) Tredje världen, miljö Diamond, Peter (MIT) * Jämvikt, makro- och mikroteoretiska applikationer Dixit, Avinash (Princeton) * Internationell handel, tillämpad mikroteori Fama, Eugene (Chicago) * Prisbildning på kapitalmarknader, corporate finance French, Kenneth (Dartmouth) Prisbildning på kapitalmarknader, corporate finance Hall, Robert (Stanford University) Praktiskt orienterad konjunkturforskning Hart, Oliver (Harvard) * Kontraktsteori, theory of firm scope Grossman, Gene (Princeton) * Internationell handel och tillväxt Helpman, Elhanan (Harvard) * Internationell handel och tillväxt Hausman, Jerry (MIT) * Mikroekonomiska metoder och applikationer Holmström, Bengt (MIT) Theory of firm scope, incitement, corp. governance Hellwig, Martin (Bonn) Incitament, offentlig ekonomi Jorgenson, Dale (Harvard) Tillväxt, produktivitet, humankapital Kreps, David (Stanford) Dynamiska beslutssituationer Krueger, Anne (Stanford) Internationell handel, rent seeking Krugman, Paul (Princeton) * Internationell handel, ekonomisk geografi Kurz, Mordecai (Stanford) Theory of rational belief, förväntningar Lindbeck, Assar (Stockholm) Arbetsmarknad ( insider/outsider ) Malinvaud, Edmond (Paris) Ekonometri, jämviktsteori Milgrom, Paul (Stanford) * Kontrakts-, auktionsteori, corporative games Murphy, Kevin (University of Chicago) Humankapital (tillväxt), health economics Obstfeld, Maurice (Berkeley) Globalisering, växelkurser, kapitalflöden Ostrom, Elinor (Indiana) Institutionell ekonomi, miljö Phelps, Edmund (Columbia) Makroekonomiska förväntningar, arbetsmarknad Posner, Richard (Chicago) Law and economics Rogoff, Kenneth (Harvard) Global makroekonomi och finansmarknad Roll, Richard (UCLA) Derivatforskning, arbitrage pricing Romer, Paul (Stanford) * Humankapital (tillväxt) Ross, Steven (MIT) * Derivatforskning, arbitrage pricing Sargent, Thomas (Stanford) * Dynamiska makroekonomiska modeller Snower, Dennis (Kiel) Arbetsmarknad ( insider/outsider ) Tirole, Jean (Toulouse Univ, MIT) * (Av-)regleringar, spelteori, finansmarknader, incitament Williamson, Oliver (Berkeley) * Governance, institutionell ekonomi, kontrakts teori *) Kandidater som kanske f n förtjänar speciell uppmärksamhet. Swedbank Analys Nr 21 2 oktober

6 Ekonomiska sekretariatet Stockholm, tel Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, ISSN Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Analys.