Makroekonomi. Kapitel 10 BNP, aggregerad ekonomi och tillväxt

Transkript

1 Makroekonomi Kapitel 10 BNP, aggregerad ekonomi och tillväxt 1

2 Makroekonomin studerar: Ekonomin i sin helhet Behandlar aggregerade (stora) variabler och mått: Inflation Arbetslöshet Aggregerat utbud Ekonomisk tillväxt Makroekonomisk politik syftar till att påverka hela ekonomins verksamhet 2

3 Ekonomin som ett flödesdiagram Utlägg på varor och tjänster HUSHÅLL Varor och tjänster Produktionsfaktorer FÖRETAG Faktorinkomster 3

4 BNP och mervärde Bruttonationalprodukt, BNP: Värdet av alla varor och tjänster som produceras i en ekonomi Mervärde: Den del av BNP som kvarstår när man dragit av värdet för alla insatsvaror 4

5 Läckage och injektioner i flödesdiagrammet Läckage representerar inkomst som ej spenderats inom landet, t.ex. hushållssparande, nettoskatter och import Injektioner är intäkter för företag som inte kommer från hushållens utgifter, t.ex. företagsinvesteringar, statliga inköp och export Läckage = Injektioner 5

6 transfereringar Flödesdiagram med offentlig sektor och utrikeshandel Nationalprodukt FÖRETAG Faktorbetalning Varumarknad betalning OFFENTLIG SEKTOR Faktormarknad export skatter Utlandet Betalning import HUSHÅLL Nationalinkomst 6

7 Flödesdiagram algebraiskt BNP = C + I + G + X Z Hushållens inkomster = C + S + T B (hushållens användning av inkomsterna) C = konsumtion I = investeringar G = offentliga utgifter S = sparande X = export Z = import T = skatter B = transfereringar 7

8 Nationalinkomsten i sammanfattning GNP NPI G I X Z = NX C NPI GDP (Market prices) Deprecie ring NNP Profits & rents (vinster) självanställning Lön GNP bruttonationalinkomst GDP BNP (bruttonationalprodukt) NPI net property income (inkomster från utlandet till landets medborgare utbetalningar av t.ex. löner till utländska medborgare) NNP net national income 8

9 BNP - fördelning/användning BNP = C + I + G + X Z BNP + Z = C + I + G + X dvs. ÅR 2013 enligt SCB 10 9 SEK Δ% %BNPB BNP till marknadspris import av varor och tjänster summa tillgång hushållens konsumtionsutgifter; inkl icke-vinstdrivande organisationer statliga myndigheters konsumtionsutgifter kommunala myndigheters Konsumtionsutgifter Bruttoinvesteringar (privata och offentliga) ,5 18,2 export av varor och tjänster summa användning

10 Ekonomisk tillväxt: olika sätt att öka produktionen Tillväxt mäts i BNPs förändringstakt på årsbasis Kapital: Produktion per arbetare ökar med ökad kapitalintensitet Arbetskraft: Befolkningstillväxt Arbetskraftsdeltagande humankapital Land: Utbudet kanske är fast i kvadratmeter, men kvalitet kan förbättras och mer? 10

11 Teknologisk kunskap Kunskap om teknikanvändning kan påverkas över tid om: Forskning och utveckling (FoU) Patentsystem säkerställer incitament för uppfinningar och gynnar därmed dynamisk effektivitet Kombinera kunskap och kapital learning by doing 11

12 Teorier om tillväxt Thomas Malthus förutsåg att befolkningstillväxten skulle gå snabbare än jordbruks-/livsmedelsproduktionens tillväxt. Detta menade han problematiskt, men än så länge har det inte inträffat (globalt) pga. tekniska framsteg. 12

13 Några begrepp inom området tillväxtteori På en steady-state-path Produktion, kapital, arbetskraft växer med samma takt så att produktionen per arbetare och kapitalenhet är konstant. Klassisk tillväxtteori. Capital widening kapitalutbredning Ytterligare arbetare får användning för kapital i sitt arbete Capital deepening kapitalfördjupning Kapital per anställd (för alla arbetare) ökar 13

14 Den neoklassiska (Solow) tillväxtmodellen Antag: En stängd ekonomi En arbetskraft med tillväxttakten, n En konstant sparkvot, s Kapital per arbetare k är konstant i steady state Genom att öka kapital per arbetare ökar produktionen per arbetare, y Produktionen per arbetare har avtagande marginalproduktivitet 14

15 y(k) Den neoklassiska (Solow) tillväxtmodellen y(k) nk C/n = (konsumtion per arbetare) nk investeringar i kapital per arbetare y är produktion per arbetare s y(k) k är kapital per arbetare k * S/n = I/n (sparande och investeringar per arbetare) k sy är sparande per arbetare vilket är samma som investeringar per arbetare I steady-state (k * ) är investeringar precis så stora att kapital per arbetare hålls konstant trots befolkningsökningen. Produktionen per arbetare blir (y * ). Total produktion och kapital växer med befolkningens ökningstakt. 15

16 Högre sparkvot y(k) y(k) nk s y(k) s y(k) Sparkvoten s ökar till s detta medför att investeringarna plötsligt blir högre än befolkningens ökningstakt. Kapitalfördjupningen tilltar då per arbetare räknat och vi rör oss från den gamla jämvikten och höger ut mot den nya jämviktsnivån. k * k * k I den nya jämvikten har vi högre BNP per arbetare men samma tillväxttakt som tidigare (n) för både Kapital och BNP. Det är inte säkert att konsumtionsutrymmet per arbetare har ökat. 16

17 Tillväxt genom tekniska framsteg Y/tn = y(k) k * y(k) (n + t) k s y(k) S/tn = I/tn (sparande och investeringar per teknisk arbetare) En arbetskraftsenhet (teknisk arbetare) = en arbetare * en effektivitetsparameter Kapital och produktion växer fortare än arbetskraften om vi har tekniska framsteg Arbetkraftsenhetera i ekonomin växer med takten t + n, dvs. genom befolkningstillväxt och tekniskutveckling. Vid jämvikten växer produktion och kapital per arbetare med takten t. 17

18 Konvergenshypotesen fattiga länder växer snabbare än genomsnittet medan rikare länder växer långsammare detta skulle innebära att fattiga länder ska komma ikapp genom att de kan tillägna sig redan utvecklade produktionstekniker så tycks dock inte alltid vara fallet. Varför? Extrem fattigdom innebär inga investeringar Dåliga sociala och ekonomiska institutioner hindrar ekonomisk utveckling pga patentsystem, svaga äganderätter, korruption odyl. 18

19 Kostnader för ekonomisk tillväxt Tillväxt medför kostnader: Ökad ekonomisk aktivitet medför inte bara välstånd utan även ökade negativa miljöeffekter, ökad trängsel och andra olägenheter. BNP är inte ett perfekt mått på ekonomins framgång: Utan tillväxt lägre miljöpåverkan? Lämplig nivå på tillväxt? Ekonomisk tillväxt med vilket innehåll? Normativa frågor om hur det borde förhålla sig kontra en effektanalys rörande vissa ekonomiska aktiviteters miljöpåverkan. 19

20 BNP Konjunkturfluktuationer A faktisk utveckling B C D A tid trend Fluktuationer kring en trend: A. Lågkonjunktur - effektutnyttjandet lägre än normalt samt fallande. B. Återhämtningsfas effektutnyttjandet slutar falla / börjar öka C. Högkonjunktur effektutnyttjandet är stigande samt större än normalt D. Avmattning effektutnyttjandet planar ut-/närmar sig trendmässigt mer normala värden kanske fallande åter till A. 20

21 BNP-nivå på lång sikt Kronor (2012) Data från: 21

22 Teorier om konjunkturcykler Politiska konjunkturcykler Politiker stramar åt efter val och öser på (valfläsk) inför val. Fluktuationer i efterfrågan Förväntningar om framtiden spelar roll för konsumtion idag. Lagerförändringar Företagen tenderar att använda lagerhållning för att jämna ut produktionen när efterfrågan fluktuerar Ingen direkt relation mellan efterfrågan och sysselsättning Produktion per arbetare tenderar öka vid högkonjunkturer och sjunka vid lågkonjukturer Övertid kontra deltid 22

23 Kortsiktig BNP-jämvikt Potentiell BNP: Den mängd varor och tjänster som en ekonomi skulle producera om alla produktionsfaktorer utnyttjades fullt ut (dvs. alla marknader var i långsiktig jämvikt). Kan även tolkas som ekonomins trendmässigt genomsnittliga resursutnyttjande. Faktisk BNP: Vad som faktiskt produceras i en viss period. Faktisk BNP avviker från eller oscillerar kring potentiell BNP, ibland överutnyttjas och ibland underutnyttjas resursernas fulla kapacitet. 23

24 Aggregerad efterfrågan AD Den keynesianska modellen, priser och löner är fasta, företagen har överkapacitet och det finns arbetslösa som vill ha ett jobb Stängd ekonomi: AD = C + I I är till att börja med exogent given C = α + βy (där α är inkomstoberoende konsumtion, β är marginalpropensiteten att konsumera och Y = BNP) AD= α + βy + I β är andelen av inkomsten som går till konsumtion således måste den anta ett värde mellan 0 och 1 24

25 Aggregerat utbud (AD) AD C + I I C Y 25

26 Jämvikts-BNP AD AD* = Y* C + I AD = C + I = α + βy + I α + I 45 Y* Y 26

27 Sparande i jämvikt Vi vet att: C = α + βy Y= C + S => Y S = α + βy => S = - α + (1 β) Y (detta visar att (1-β) blir så den marginella propensiteten (benägenheten) att spara.) 27

28 JämviktsBNP (ett alternativt åskådliggörande) S, I S I Y* 28

29 JämviktsBNP (2) Jämvikt innebär att: aggregerad efterfrågan = faktisk BNP och önskat sparande = önskade investeringar önskat sparande = önskade investeringar 29

30 Konsumtionsmultiplikatorn Konsumtionsmultiplikatorn beskriver hur mycket ekonomin växer av att den stimuleras exogen av till exempel högre investeringar. Y = AD= α + βy + I => Y βy = α + I Y = 1 1 β α I ΔY ΔI = 1 1 β Ju större den marginella propensiteten till konsumtion är desto större blir multiplikatorn. 30

31 Finanspolitik Regeringens politik angående statliga utlägg och skatter. Discretionary Fiscal Policy regeringen aktivt ändrar statliga utlägg eller skatter. Automatiska stabilisatorer reducerar ekonomins fluktuationer mellan hög- och lågkonjunkturer, genom att reglera ekonomins inkomster via företrädesvis skatter och transfereringar. 31

32 Statlig sektor i modellen AD = C + I + G = α + β(1-t)y + I + G (där t är nettoskatten och G är offentlig konsumtion) Givet att viss andel av inkomsten går till skatt så kan vi tänka oss en flackare AD-linje, dvs. en lägre multiplikatoreffekt. Skatten blir i modellen ett påtvingat sparande. 32

33 Förändringar i finanspolitik eller offentlig efterfrågan AD Y * ΔY Y* AD = C + I + G ΔG AD = C + I + G Y Skulle finanspolitiken via G sänka den offentliga konsumtionen innebär detta i vår modell ett skift ner av AD-funktionen och via multiplikatorn än värdemässigt större sänkning av BNP (detta så länge β > 0). 33

34 Utrikeshandel en öppen ekonomi Introducerar vi export (X) och import (Z) i modellen så behöver inte längre all inkomstförändring resultera i konsumtion av inhemska varor. Y=C+I+G+X-Z => Y Z=C+I+G+X Läckage i öppen ekonomi: = S + NT + Z (sparande + nettoskatt + import) Injektioner i en öppen ekonomi: = I + G + X (investeringar + offentlig konsumtion + exportefterfrågan) Ekonomin i jämvikt då läckage = injektioner 34

35 Den öppna ekonomins multiplikator Multiplikatoreffekten kan nu initieras av förändringar i C, I, G och X Multiplikatoreffektens storlek bestäms då av: Marginella konsumtionsbenägenheten (β) Marginella skattesatsen (t) Marginella importbenägenheten (β Z ) 35

36 Multiplikatoreffekten sammanfattad Stängd ekonomi utan offentlig sektor: Multiplikatorn = 1/(1-β) Stängd ekonomi med offentlig sektor: Multiplikatorn = 1/(1 - β(1-t)) Öppen ekonomi med offentlig sektor Multiplikatorn = 1/(1-β(1-t) + β Z ) Ju fler läckage det finns i ekonomin desto lägre multiplikativa effekter får ekonomin av en satsning från till exempel finanspolitiskt håll. 36