DIGITAL. delaktighet. En rapport om hur bibliotek och studieförbund samarbetar Skriftserie 2012:3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DIGITAL. delaktighet. En rapport om hur bibliotek och studieförbund samarbetar 2011 2012. Skriftserie 2012:3"

Transkript

1 DIGITAL delaktighet En rapport om hur bibliotek och studieförbund samarbetar Skriftserie 2012:3

2 Kultur i Väst skriftserie nr Producerad av Kultur i Väst Citera oss gärna och ange då källan. Lyssna på denna skrift på kulturivast.se/media-och-publikationer Författare: Helena Fernandez. Redaktionsgrupp: Kerstin Wockatz, Örjan Hellström, Kerstin Strömberg och författaren. Fotograf: Anges vid respektive foto. Grafisk form: Kerstin Strömberg. Tryck: Cela Grafiska AB ISBN:

3 Digidel Skriftserie 2012:3 Kultur i Väst Vi bygger vidare på all kunskap som finns. Kultur i Väst Alla kan dra nytta av samarbete. Västra Götalands Bildningsförbund Vem har makten över sladdarna? Ola Larsmo Vi anser att det handlar om demokrati. Falköping Han började titta på traktorer och blev fast. Studieförbundet Vuxenskolan, Falköping De jublar! Medborgarskolan, Falköping Helt nödvändigt att lära sig källkritik. Studieförbundet Vuxenskolan Väst Utvecklingen är tveeggad. David Karlsson All utbildning bygger på en lärare som kan förstå saker ur olika synvinklar. Tanum viktig-mässan och ABF. Härryda Ett socialt sammanhang är viktigt för många när de skall lära sig något. Kortedala, Göteborg Det finns goda skäl att förhålla sig kritisk. Rasmus Fleischer Lästips och webbtips...62 Kontakt

4 Digidel 2013 en nationell kampanj för ökad digital delaktighet i Sverige. Målet är att få ytterligare minst svenskar att börja använda internet innan utgången av år Kampanjen vill även bidra till att de som redan är på nätet blir än bättre på att ta tillvara möjligheterna som internet erbjuder för att underlätta vardagssysslor, vara delaktig i samhällsutvecklingen, få en bättre vård och omsorg, större möjlighet till arbete och en bättre utbildning. Bakom kampanjen står ett nätverk av organisationer som vill samverka för att minska den digitala klyftan. Deltagarna representerar länsbiblioteken, Folkbildningsförbundet, Folkbildningsrådet, Svensk biblioteksförening, UR, studieförbunden, RIO, lärcentraorganisationen Nitus, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Kungliga Biblioteket samt.se (Stiftelsen för Internetinfrastruktur). Kampanjen och nätverket är öppet för alla som kan bidra, såväl organisationer som enskilda. Kampanjen inleddes med ett upprop för digital delaktighet som undertecknades den 3 december 2010.

5 Vi bygger vidare på all kunskap som finns. Kultur i Väst Digital delaktighet i Västra Götaland är ett projekt som Kultur i Väst driver i samarbete med Västra Götalands Bildningsförbund (www.vgb.nu) sedan september Målet är att med hjälp av bibliotek och studieförbund i samverkan ge personer insikt i den digitala världen genom kostnadsfri dator/internetintroduktion. 44 av regionens totalt 49 kommuner deltar i projektet som stöds av.se-stiftelsen. Bakom Digital delaktighet i Västra Götaland står Kerstin Wockatz och Örjan Hellström, båda konsulenter på Kultur i Väst. Örjans område är IT, Kerstins är kultur och lärande. Sara Sivre, Kultur i Väst, var projektledare till och med augusti Dessa tre utgjorde tillsammans med Marita Graad Jansson från Västra Götalands Bildningsförbund projektets styrgrupp. Projektet inleddes den 1 september 2011 och avslutas den 31 december Många bibliotek i Västra Götaland ligger långt framme när det gäller internetundervisning, säger Kerstin. För andra är startsträckan längre. Kerstin och Örjan berättar om hur olika målgrupper stått i fokus för internetundervisningen under åren, och om hur personalens kompetens, inte minst den pedagogiska, har utvecklats. Också formerna för internetundervisningen har varierat. I slutet av 90-talet genomfördes olika projekt inom de dåvarande länsbibliotekens ramar, med inriktning på vuxenstuderande och personer med läsfunktionsnedsättningar. Som en följd av de satsningarna utvecklades nya specialkunskaper bland personalen. Deras nya arbetstitlar blev studiebibliotekarie, IT-bibliotekarie och läs-och skrivtekniker. Förhållandena skiljer sig åt runtom i Västra Götaland. På större bibliotek finns det tillgång till personal med olika typer av specialkompetens. I mindre kommuners bibliotek måste en liten personalgrupp ofta sköta allt samtidigt. Där begränsas undervisning om bibliotekets digitala hjälpmedel inte sällan till visningar av Skriftserie 2012:3 Kultur i Väst 5

6 Skriftserie 2012:3 Kultur i Väst hur man använder bibliotekets katalog eller olika DAISY-verktyg. Skillnaderna är stora beroende på var man bor. Vad säger lagen? Bibliotekslagen 1996: 1596 fastslår att Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Bibliotekslagen pekar också ut målgrupper som folkbiblioteken ska prioritera: funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl a genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Vid tiden för Digideluppropet, 2010, fanns det en önskan bland dem som jobbar med de här frågorna att utveckla arbetet med digital delaktighet. Vi fick propåer från flera bibliotek om att satsa på området. Arbetet för att minska den digitala klyftan hade pågått länge, men många tyckte att de arbetade i sina egna spår, säger Kerstin. Enkät och ansökan En enkät till biblioteken i regionen, med svar från 36 av 49 kommuner, visade att omkring hälften av kommunerna bedrev grundläggande IKT-undervisning, men det fanns stora skillnader i omfattning, för många handlade det bara om enstaka tillfällen. Kultur i Väst och Västra Götalands Bildningsförbund ansökte gemensamt om bidrag från.se-stiftelsen för korta, gratis handson-kurser. För studieförbundens del skulle samarbetet ge fördelen att få kontakt med motiverade kursdeltagare och biblioteken skulle uppfylla bibliotekslagens krav på att ge alla medborgare tillgång till databaserad information. Vi ville i vårt projekt bygga vidare på den kompetens och den erfarenhet som finns i vår region. Vi sökte stöd från.se för att kunna ge stimulansbidrag så att minst 40 av regionens 49 kommuner skulle erbjuda medborgarna introduktionskurser, säger Örjan. 6

7 Med utgångspunkt i de olika kommunernas befolkningsunderlag ställde projektets styrgrupp upp ett mål för varje kommun att nå. Från 25 personer i de minsta till 1700 i storstaden Göteborg. Man sökte också pengar till en demonstrationsdator med olika hjälpmedelsprogram. Runtom i kommunerna kunde man sedan med hjälp av den visa att även personer med olika former av läsfunktionsnedsättningar skulle kunna delta i kurserna. Under projekttiden anordnade Kultur i Väst tre heldagskonferenser i Göteborg. De vände sig till personal från bibliotek och studieförbund och var också öppna för politiker i kommunerna och regionen. Den första konferensen hade inspiration och praktiska tips som tema, den andra handlade om demokrati och digital delaktighet och den tredje ställde frågan om hur bibliotek och studieförbund i framtiden bäst ska samverka för att öka den digitala delaktigheten. Skriftserie 2012:3 Kultur i Väst Mentorer för utveckling Ett mål med projektet var kompetensöverföring mellan kommunerna. Det har varit mentorernas uppgift, säger Kerstin. Med mentor menar vi i vårt projekt en person som bidrar med sina erfarenheter och arbetsmetoder till den personal som ska införa en ny verksamhet i det konkreta arbetet. Örjan understryker att mentorerna var ett viktigt inslag i projektet. Alla deltagande kommuner erbjöds stöd av dem. Varje mentor fick 4 5 fadderkommuner. Syftet var att utjämna skillnader mellan kommunerna och att snabbt komma igång med projektet. Vi ville också att den nya rollen skulle leda till kompetensutveckling för mentorerna själva. Kerstin berättar om hur rekryteringen gick till. Vi skickade en förfrågan till samtliga kommunbibliotek och till Västra Götalands Bildningsförbunds kontaktpersoner. Visste de någon som vill åta sig mentorskapet? Vi sökte tio personer som skulle ha egen pedagogisk erfarenhet av grundläggande dator/ internetkurser för en bred målgrupp. De skulle också ha intresse av att föra sin kunskap och sina erfarenheter vidare och vilja fung- 7

8 Skriftserie 2012:3 Kultur i Väst era som stöd för bibliotekspersonal som själva skulle börja lära ut grundläggande datorkunskaper. Mentorn skulle ansvara för en inledande workshop med lokal personal och sedan löpande ge rådgivning under året, sammanlagt 50 timmar per mentor. Elva personer svarade och samtliga blev antagna. Åtta av dem var bibliotekarier, en var läs- och skrivtekniker och två kom från ett studieförbund. Tre var män, åtta kvinnor. Kunskapsöverföringen från mentorerna har fungerat bra på många håll, med kontinuerliga träffar, medan andra bibliotek har haft svårare att komma igång. Det har i hög grad med mottagarnas villkor att göra, säger Kerstin. Vi vet att det finns bibliotek i regionen som har skurit ner så mycket att de knappt kan hålla öppet. Resultat och diskussion Kerstin och Örjan listar några punkter som projektet hittills har lyckats med: Att få igång aktiviteter i många kommuner som hittills inte erbjudit introduktionskurser på bibliotek, och därigenom bidragit till en jämnare biblioteksservice i regionen Samarbetet mellan studieförbund och bibliotek har intensifierats Mentorerna har utvecklats genom nya pedagogiska utmaningar Många är intresserade av att veta mer om vilka tekniska hjälpmedel det finns för att öka tillgängligheten för en målgrupp med funktionsnedsättningar. 8 Örjan och Kerstin lyfter fram en del bieffekter som projektet medfört, och också nya insikter. Projektet har en professionaliseringsaspekt. Den här verksamheten på biblioteken har blivit synliggjord, och det är värdefullt, säger Kerstin. Detta är något som pågår, som många sysslar med, och som enligt lagen måste göras. Foto: Fredrik Swedemyr

9

10 Foto: Kerstin Wockatz Båda konsulenterna visste sedan tidigare att det när man arbetar med digital delaktighet hela tiden uppkommer frågor om makt och demokrati. Ja, till exempel, vem har tillgång till tekniken? Vem är det som twittrar? Det handlar om positioner och status som det alltid har gjort. Den digitala utvecklingen leder inte automatiskt till mer demokrati, säger Kerstin. De ser att en del saker fått för lite uppmärksamhet under projekttiden. Något som vi borde ha tagit upp mer med de olika biblioteken är vilka andra tänkbara samverkansparter det finns, säger Örjan. Hur ser kontakterna ut med föreningsliv, sociala verksamheter, religiösa samfund etc? Vi skulle behövt fördjupa diskussionerna om hur man skulle kunna nå ut mer till olika målgrupper som står utanför den digitala gemenskapen. När de planerade projektet bestämde de att tidigare gjorda erfarenheter skulle utnyttjas och att redan paketerat kursmaterial skulle återanvändas och vidareutvecklats. Ett exempel på att det också har fungerat så kommer från Alingsås bibliotek. Där hade bibliotekarien Jan Andrée som sedan länge har arbetat med digital undervisning tidigt framställt ett kursmaterial för att användas lokalt. Detta har länge varit en in- 10

11 spirationskälla för många bibliotek i landet och har under projekttiden setts över och uppdaterats. Sådant kan vara en sporre. Om man jobbar lokalt kan det man gör ändå få en bredare användning, säger Örjan. Ett par lärdomar för oss i Kultur i Väst är att vara tydligare med vad mentorskap innebär, speciellt för adepter/mottagare och deras chefer. Och vi har också lärt oss att ett projekt av den här typen behöver en längre startsträcka, säger Kerstin. Både hon och Örjan ser både nackdelar och fördelar med att arbeta i projekt. Risken är att de samarbetskanaler och den kompetens som byggts upp försvinner när projekttiden är ute, säger Örjan. Å andra sidan kan man i ett projekt få syn på saker som man kanske inte skulle ha upptäckt annars. Sammanhang verbaliseras och blir tydliga. Frågan om digital delaktighet är kontinuerlig. Man blir aldrig färdig, konstaterar de. Det handlar om att minska tröskeln för nya användare. Vi verkar för att biblioteken ska höja sin kapacitet på det här området. Arbetet är långsiktigt, säger Kerstin. En del av resultaten kommer inte att märkas förrän efter projekttiden. 11

12 Skriftserie 2012:3 Kultur i Väst Foto: Bo Ljungkvist Marita Graad Jansson Alla kan dra nytta av samarbete. Västra Götalands Bildningsförbund Under arbetet med Digidel, har jag fått upp ögonen för att det är så många som står utanför. Vid starten handlade det om 1,5 miljoner vuxna personer i Sverige, säger Marita Graad Jansson, biträdande bildningskonsulent, Västra Götalands Bildningsförbund (VGB). Omfattningen överraskade mig. Förutom att så många fått tillfälle att skaffa sig grundläggande kunskaper, lyfter hon fram en viktig effekt av Digidel. Att studieförbunden och biblioteken hittat nya former för samarbete. De har samverkat sedan länge, men nu har kontakterna intensifierats. Digidel har fått ihop de båda folkbildningsorganisationerna. Marita ger en bild av hur funktionerna har delats upp. Ofta har det gått till så att biblioteken har haft en kort introduktion till datorer och internet. Efteråt har de sagt till deltagarna: Nu har ni blivit vana, nu kan ni gå vidare. Den som då har tänkt: Ja, det stämmer, nu vågar jag trycka på knapparna, har fångats upp av studieförbunden. Lokalt samarbete Marita är övertygad om att det samarbete som vuxit fram kommer att fortsätta lokalt. Man har insett att alla kan dra nytta av att samverka. Det är något som man kommer på när man träffas och gör saker ihop. 12

13 Lokaler och information är ett par exempel på sådant som man kan samarbeta omkring. Det har öppnats nya kanaler mellan studieförbund och bibliotek. Allt har inte gått friktionsfritt. Marita berättar att det särskilt i början förekom en del gnissel. Det har funnits irritation både mellan olika studieförbund och mellan studieförbund och bibliotek, men det var mest barnsjukdomar, säger hon. Biblioteken tänkte på ett sätt och studieförbunden på ett annat. Vi från ledningsgruppen borde ha informerat mer om olika organisationers skilda villkor. På lokal nivå är ofta konkurrensen en realitet eftersom olika studieförbund kämpar om samma invånare. Det är inte konstigare än att Ica och Konsum konkurrerar. Men i hög grad har vi kommit över de problemen. Information är det mest verkningsfulla. I princip är hela föreningslivet i Sverige knutet till olika studieförbund. När det gäller föreningsfrågor måste medlemmarna i olika föreningar hålla sig till sitt studieförbund, men studiecirklar som inte är kopplade till studieförbundens medlemmar utan riktar sig mer till allmänheten, som till exempel cirklar i språk, hantverk eller datakunskap, behöver man förstås inte redovisa sin föreningstillhörighet för att få gå och i det fallet kan studieförbunden komma i konkurrenssituation. Skriftserie 2012:3 Kultur i Väst Paraplyorganisation VGB är en paraplyorganisation för folkbildningen. Vår uppgift är att främja och vara en resurs för våra medlemmar och andra aktörer inom folkbildningen. 10 regionala studieförbund och 20 folkhögskolor ingår, Kultur i Väst är medlemsorganisation, plus SISU Idrottsutbildarna. VGB har två delegationer, en för studieförbunden och en för folkhögskolorna. De tio studieförbunden är: ABF, Studieförbundet Vuxenskolan, Medborgarskolan, Sensus, Studiefrämjandet, Studieförbundet Bilda, NBV, Ibn Rushd, Kulturens bildningsverksamhet och Folkuniversitetet. Styrgruppsarbetet för Digidel har fungerat jättebra och det har varit mycket roligt för oss på VGB att vara med. Min allvar- 13

14 Foto: Fredrik Swedemyr Skriftserie 2012:3 Kultur i Väst ligaste kritik är att projekttiden har varit för kort. Den borde egentligen förlängas med ytterligare minst ett år. Startsträckan var lång. Först måste studieförbunden och biblioteken runtom i regionen informeras och deras verksamhetsprogram för vår och höst var ofta redan tryckta. Eftersom det var så trögt att komma igång borde vi hålla på hela 2013 också, framför allt med tanke på dem som ännu inte vågat sig till biblioteken. Det är mycket kvar att göra! När kan man då säga att målet är uppnått? Enligt Marita har frågan om när man är digitalt delaktig lika många svar som personer som jobbar med detta. Jag tycker att man är delaktig om man har tillgång till en dator som man kan använda när man vill. Du behöver inte ha en egen, det räcker att du har tillgång till en som du när du vill kan använda till att betala räkningar, kolla vädret och läsa nyheter. 14

15 Men riktigt alla vill inte. Det finns människor, även yngre, som har bestämt sig för att de inte vill ha någon dator, som inte vill använda datorer. Dem måste man låta vara. Det är självvalt, men jag ömmar för dem som inte vågar ta steget. De som inte vågar erkänna det, men som tänker: Nu kan alla andra så mycket att jag inte vågar visa att jag inte vet något alls om detta. De finns i alla åldrar, men det är vanligast bland personer över 70 år. Men visst finns det undantag. Marita berättar om en man, cirka 40, i ett litet samhälle någonstans i Västergötland. Han gick flera vänder till biblioteket, utan att våga gå fram och fråga. Efter mycket om och men kom han till slut med på en cirkel. Idag går han en cirkel i photoshop. Han är ofta ute med sin kamera. Jag tänker ibland att om det här projektet bara har hjälpt honom, så är det värt det. Den mannen hade en mycket hög tröskel, han behövde en stege för att komma in till biblioteket och anmäla sig till en cirkel. Han har ett bra jobb, men han jobbar inte med datorer. Inte ännu men han har kanske fått en större delaktighet och nya möjligheter. Skriftserie 2012:3 Kultur i Väst Att lära människor att våga Marita har en tydlig framtidsvision: Hon hoppas att alla som vill blir digitalt delaktiga inom tio år. Och hon undrar hur det ska det gå till om inte just genom folkbildningen som når ut till många. Här ser hon en stor uppgift för studieförbunden. Hon tror att många kommer att tänka: Jag kanske vill lära mig ännu mer. Någon kanske hoppar på en folkhögskola, någon börjar fota, en annan gör hemsidor eller reklamblad. Det handlar om att bygga upp självförtroendet, att få någon att känna: Det här det kan faktiskt jag. Folkbildningen med sin pedagogik som bygger på att se varje individ, dela och ge och utbyta erfarenheter, kan innebära att man får en spark i rumpan i rätt riktning. Så växer du som människa. Studieförbunden är bra på att lära människor att våga. 15

16 Skriftserie 2012:3 Kultur i Väst Vem har makten över sladdarna? Ola Larsmo Var ska man lägga ribban, räcker det att kunna googla och maila? Eller när blir man egentligen digitalt delaktig? När man tycker att det är roligt att sitta vid datorn. Ola Larsmo är författare och ordförande i Svenska PEN. För att använda internet krävs en viss språklig kompetens. Man behöver kunna skriva, stava och uttrycka sig tillräckligt väl. Den som har svårigheter med detta kan inte använda internet. I debatten brukar man tala om att ett av de viktigaste sätten att bekämpa segregation är genom större språklig kompetens då borde det till exempel vara extra viktigt att nå de invandrarkvinnor som kanske inte fått särskilt mycket skolutbildning i sina forna hemländer. Och det är då särskilt viktigt på IT-området, föreställer jag mig. Det är Olas bestämda uppfattning att det därför måste skapas jämlika villkor för människor i ett samhälle och att det är statens och det offentligas uppgift att stå för kostnaderna. Han beskriver det som en grundläggande politisk fråga. Skolan har ett stort ansvar för att varje elev får lära sig att tänka källkritiskt. Det gäller all information och inte minst när man använder internet. Vem säger vad till vem och i vilket syfte? De frågorna är centrala. På sin hemsida, publicerar Ola ett stort antal artiklar som han skrivit under åren. En av dem har titeln Geijer och bloggarna och medförfattare är Lars Ilshammar, också han historiker. Artikeln publicerades redan 2006 i Tekniska muséets årsbok Daedalus. Också här är betydelsen av kritiskt tänkande i fokus. Habermas menar att även om utvecklingen av medierna och informationstekniken främst ökar utbudet av kommersiell underhållning, så ökar samtidigt även människors förmåga till kritiskt tänkande när de utsätts för många olika åsikter och argument. Det är inte minst genom de nya medierna som nya sociala 16

17 Foto: Caroline Andersson, Bonnier Ola Larsmo Skriftserie 2012:3 Kultur i Väst rörelser, t ex de kring World Social Forum, har lyckats få upp sina frågor på dagordningen. På liknande sätt ser Habermas hur IT-utvecklingen och internet kan fungera som nya instrument för manipulation och propaganda, samtidigt som de skapar möjligheter för små aktivistgrupper att göra sig hörda. I interaktiva diskussionsfora på nätet kan nya oberoende eller alternativa offentligheter uppstå, där medborgarna formar ett kollektivt medvetande om samhället utom räckhåll för både stat och marknad. Det är betydligt mer sammansatta tankar än att kalla något för web 2.0. För att låna begrepp av Habermas skulle man snarare få tala om en Öffentlichkeit 2.0. Eller 3.0. Att många fortfarande inte är digitalt delaktiga i Sverige kan man enligt Ola inte skylla på tekniken. Internet består av sladdar och lådor. Vem har makten över sladdarna och hur skapar man tillgång? Det är inte teknikens fel att t ex gruppen äldre personer utan datorvana hamnar utanför viktiga samhällsfunktioner som att beställa biljetter, söka bostad eller sköta bankärenden. Det handlar istället om att man har för bråttom att göra besparingar genom ny teknik och inte tar allas behov på allvar. Sådant beror aldrig på tekniken, utan förklaringen finns alltid i mänsklig dumhet och inkompetens, säger han. Ändå får tekniken ofta skulden. Ofta uppfattar man ny teknik som hinder, men det är enligt Ola nästan aldrig fallet. Nu är parabolantenner på väg bort, men under en period sa 17

18 Skriftserie 2012:3 Kultur i Väst man att där det fanns många paraboler på fasaderna i segregerade förorter, där blev de en kvinnofälla som hindrade invandrarkvinnor från att finna sin plats i det nya samhället. De satt framför TV-apparaterna och tittade på sina hemländers program istället för att ta sig ut i det svenska samhället. Parabolantennerna var ett hinder för integration, sades det. Men det stämde inte. De som tog till sig informationen och skaffade sig paraboler visade sig ofta vara de som också visade intresse för svenska medier och hängde med i utvecklingen. De kom inte utanför eller efter. Människans digitala rättigheter PEN är en opolitisk organisation och har konsultativ status vid Förenta Nationernas Kommission för de Mänskliga Rättigheterna och vid UNESCO. Den 14 september 2012 skickade Svenska PEN ut ett pressmeddelande där man kunde läsa att Pen International vid sitt årsmöte i Sydkorea formulerat en deklaration om människans digitala rättigheter. Vid PEN Internationals årskongress hade 86 centra från hela världen samlats i Gyeongju, Sydkorea. Under den fem dagar långa kongressen utarbetades en historisk Deklaration om människans digitala rättigheter, som uppmanar både stater och företag att värna om individens rätt att inte övervakas när han eller hon utnyttjar sin yttrandefrihet på nätet. Digitala rättigheter kan betraktas som direkt kopplade till de mänskliga rättigheterna eftersom anknytningen till såväl yttrandefrihet som rätt till utbildning är stark, säger Ola. PEN International är en stor och viktig organisation och uttalanden därifrån får ett visst genomslag. En deklaration som denna brukar ta skruv. Det är en lång väg att gå, men det är en marsch som förr eller senare leder ut till FNs praktiska arbete. Ola slår fast att demokrati och teknik hör ihop. Genom historien har ny teknik ofta givit upphov till stora samhällsförändringar. En förutsättning för Franska revolutionen var att tryckpressarna tagits i bruk och det var möjligt att sprida nyheter och pamfletter. Det finns ett samband mellan demokratins framväxt och teknikutveckling. En upplyst medborgare hör till demokratins 18

19 grundvalar. Mer teknik ger mer frihet. Vad har då den gamle skalden Erik Gustaf Geijer i en artikel om internet att göra? Så här får Ilshammar och Larsmo Geijers ord att framstå som helt moderna (ur Geijer och bloggarna, 2006): Det kan vara frestande att mynta en sentens: att internet helt enkelt är en del av Upplysningen. Läs nedanstående stycke från 1843, av den vid den tidpunkten rysligt liberale filsofen och historikern Erik Gustaf Geijer: tänk internet, tänk webb och se hur mycket som stämmer och hur mycket som inte stämmer: Lägger man härtill att med upplysningens tillväxt, hvilken är detsamma som intelligensens växande andel i arbetet, människorna i afseende på tillfredsställande af sina behof blifva allt mer beroende af hvarandra, så har man en nödvändighet för ögonen af en i sanning förskräckande karaktär. Och likväl är denna nödvändighet ingen annan än intelligensens egen inneborna lag! Fram går denna lag, som förer människorna allt närmare till hvarandra, fram går den oupphörligt, i tvedräkt om ej i endräkt, i hat om ej i kärlek, i ondo om ej i godo, källa till elände eller sällhet, civilisationens välsignelse eller förbannelse allt efter som hvar och en till densamma förhåller sig. I Sverige är den digitala delaktigheten jämförelsevis hög. Ola ser det som ett bevis för att vi varit bra på att föra ut kunskaperna. Bibliotek och bildningsförbund är grunden i den klassiska svenska bildningsstrukturen. Men det finns hinder för mer permanenta kunskapssatsningar. Att satsningar som Digidel görs i projektform är ett exempel på modern dumhet. Projekt är tidsbegränsade. Politiker är skiträdda för långsiktighet. När projektet tar slut uppstår problem med kontinuiteten och det utgör på sikt ett hinder för att uppnå målen. En verksamhet som fungerar bra bör permanentas. Varför lägga ner? Skriftserie 2012:3 Kultur i Väst Ola Larsmo Författare och debattör, ordförande i svenska PEN. Han skriver romaner, noveller och essäer. 19

20 20

21 Foto: Helena Fernandez Vi anser att det handlar om demokrati. Falköping Det är ofta fullt på de publika datorerna i Falköpings bibliotek. Där sitter folk och letar bostäder, skickar mail, bokar biljetter eller söker svar på frågor om allt mellan himmel och jord. Men alla köar inte framför datorerna, för alla vet inte hur man gör. Vi blev eld och lågor när vi fick erbjudandet om att delta i Digidel. Jag minns att vi svarade ja på förfrågan den sista augusti 2011, och sedan satte vi igång med detsamma, berättar Britt Lööf, bibliotekschef på Falköpings bibliotek. Där har man ägnat sig åt IT- frågorna ganska länge. Den första publika PC:n installerades Sedan dess har vi jobbat mycket med det här. Vi anser att det handlar om demokrati. Det uppstår hela tiden nya frågor och det var fantastiskt att få det stöd som en nationell kampanj innebär, säger Britt. Katarina Norén har varit med ända sedan de första datorerna kom till biblioteket. Genom åren har hon tagit emot många nya grupper och förklarat hur en dator fungerar och vad internet är. Sedan 2006 har vi erbjudit enskilda personer möjligheten att helt kostnadsfritt boka en bibliotekarie som i lugn och ro kan hjälpa till med att söka information i bibliotekskataloger, i databaser och på internet. Man kan få hjälp en timme åt gången. Andra resurser på Falköpings bibliotek är till exempel en IT-värd, som är en datorvan person, icke bibliotekarie, som varit anställd bara för att ta hand om och visa ovana datoranvändare hur de ska bära sig åt. Vi har också ett IT-galleri, ett rum där vi samlat våra publika datorer som man kan boka för en timmes användning. Sedan länge har vi också senior-surf en dag i veckan, säger Katarina. I Falköping har så gott som all bibliotekspersonal arbetat med prova på-kurserna. Maria Sjöholm har varit kontaktperson för Digidel och i samarbete med Britt, Katarina och Magnus Rosén ansvarat för planeringen, marknadsföringen med mera. Skriftserie 2012:3 Kultur i Väst 21

22 Skriftserie 2012:3 Kultur i Väst Jag har även varit mentor för biblioteken i Skara, Götene, Tidaholm och Herrljunga, säger Maria. Biblioteken där samarbetade redan förut i olika sammanhang. Mentorernas uppgift var att stödja biblioteken i att starta egna kurser om IT och sedan fungera som bollplank under projektets gång. Mentorsstöd har utnyttjats i olika hög grad. Överlag behövdes stöd i början och sedan klarade de flesta sig bra själva. Under projekttidens gång följde Maria biblioteken genom mail, enkäter och en träff på Falköpings bibliotek. Jag tycker att det viktigaste uppdraget är att skapa trygghet, att visa att det inte är farligt att använda datorer och internet. Biblioteket är en trygg plats. Här hör det till att man kan ställa alla möjliga frågor. Därför passar det så bra att lära ut dataanvändning här, säger hon. Katarina har samma uppfattning. Biblioteken har alltid varit en utbildningsplats. Idag är mycket information bara tillgänglig på internet, säger Maria. Det är farligt att så många stängs ute. Målet är att alla ska våga, vilja och kunna ta del av internet, säger hon, och anknyter därmed till Digidelkampanjens motto: Digital delaktighet är ett krav för en väl fungerade demokrati Alla invånare i Sverige ska ha möjlighet att vara digitalt delaktiga Kunskap om hur man gör är viktig för digital delaktighet Användbarhet och tillgänglighet för alla är viktiga faktorer för digital delaktighet Många kan hjälpa många att bli digitalt delaktiga Digital delaktighet är en angelägenhet för alla i samhället Bibliotekspersonalen i Falköping tyckte att det fanns olika delar i Digidelprojektet som gjorde erbjudandet om att delta lockande. Det blev ett slags nytändning. Mentorskapet och samarbetet med andra bibliotek var intressanta inslag, säger Katarina. Och så innebar det också en chans att lära sig lite mer. De har kommit fram till att små grupper med 4 till 5 deltagare 22

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Göteborg 2 mars 2011 Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling av bibliotek 2001-2004 - Equal Biblioteken

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra

Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra Föredragning för kommunstyrelsen i Mjölby 29 maj 2013 Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekschef Riksomfattande kampanj Treårig kampanj 2011-2013 Målet

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET Örebro län Roy Andersson Köpmangatan 54, 702 23 Örebro, Telefon: 019-140427, Mobil: 070-5332528, E-post: roy@orebrolan.pro.se, Hemsida: www.orebro-lan.pro.se Örebro län Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Läs mer

Rapport mars 2010 Nytta & nöje på nätet: Internetguidning på östgötabibliotek

Rapport mars 2010 Nytta & nöje på nätet: Internetguidning på östgötabibliotek Rapport mars 2010 Nytta & nöje på nätet: Internetguidning på östgötabibliotek 1. Viktiga händelser under den gångna månaden Politikerbesök i Mjölby Den 16 mars besökte socialdemokraternas It politiska

Läs mer

Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan

Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan Det är bra för hjärnan att lära sig internet, man kanske lever längre då. Gun 77 år Anne Hederén Länsbibliotek Östergötland Lasse

Läs mer

Digital delaktighet i Västra Götaland Slutrapport

Digital delaktighet i Västra Götaland Slutrapport Digital delaktighet i Västra Götaland Slutrapport Kultur i Väst SE 405 44 Göteborg besök Rosenlundsgatan 4 +46 (0)31 333 51 00 kulturivast@kulturivast.se www.kulturivast.se org nr 232100-0131 Kerstin Wockatz

Läs mer

Rapport november. Nytta & nöje på nätet : Internetguidning på östgötabibliotek

Rapport november. Nytta & nöje på nätet : Internetguidning på östgötabibliotek Rapport november Nytta & nöje på nätet : Internetguidning på östgötabibliotek Viktiga händelser under den gångna månaden Styrgruppen samlades för ett första möte den 23 november. Kerstin Olsson, Anne Hederén,

Läs mer

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Sökande: ABF Borlänge Nedansiljan - kommun Rättvik, Studieförbundet Vuxenskolan Rättvik, Kulturenheten Rättviks kommun. Uppdragstagare: ABF Borlänge Nedansiljan,

Läs mer

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 1 av 7 Slutrapport ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk Uppsala den 4 december 2012 Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 2 av 7 Inledning Det här är fjärde året i rad som vi får ekonomisk hjälp

Läs mer

Projektredovisning DigiDel 2013

Projektredovisning DigiDel 2013 EKSJÖ KOMMUN Projektredovisning DigiDel 2013 Eksjö stadsbibliotek har i samarbete med ABF, Studieförbundet Vuxenskolan, Emilkraften ek.för., Eksjö Vux, Handelsbanken, Swedbank utbildat 260 deltagare i

Läs mer

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Trappan, datastugor med Ipad. För Nyfikna seniorer i Varbergs kommun. Under juni månad 2012 tillsattes en styrgrupp för projektet som bestod utav. Emma Rosengren,

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

It-guider gör hembesök och Svenska favoriter pilotprojekt

It-guider gör hembesök och Svenska favoriter pilotprojekt Slutrapport för pilotprojektet It-guider gör hembesök och Svenska favoriter pilotprojekt November 2014 av Gunilla Lundberg och Adel Mojtahedi En projektbeskrivning Svenska favoriter är ett projekt som

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Slutrapport Alla har rätt till Internet 1 (5) Att sprida kunskap om hur man använder Internet och e-post i vardagen för både nytta och nöje.

Slutrapport Alla har rätt till Internet 1 (5) Att sprida kunskap om hur man använder Internet och e-post i vardagen för både nytta och nöje. Slutrapport Alla har rätt till Internet 1 (5) Slutrapport/utvärdering Projekt Alla har rätt till Internet Syfte Målgrupp Att sprida kunskap om hur man använder Internet och e-post i vardagen för både nytta

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Modeller för äldre i projektet Lära ut Internet på bibliotek (Östergötland)

Modeller för äldre i projektet Lära ut Internet på bibliotek (Östergötland) Modeller för äldre i projektet Lära ut Internet på bibliotek (Östergötland) Visningarna i Boxholm gjordes först för en testgrupp på 9 personer, som gick steg 1 och steg 2. Själva introduktionen genomfördes

Läs mer

Marknadsplan för klustergruppen Den digitalt nyfikne 2011-06-21

Marknadsplan för klustergruppen Den digitalt nyfikne 2011-06-21 Marknadsplan för klustergruppen Den digitalt nyfikne 2011-06-21 1. Vilket är syftet med marknadsföringen? Uppmärksamma Den digitalt nyfikne som målgrupp och öka kännedomen om bibliotekets utbud och information

Läs mer

Ett mångkulturellt samhälle

Ett mångkulturellt samhälle Slutredovisning Ett mångkulturellt samhälle 2013 Slutredovisning Att genom kunskap om sociala medier ge människor förutsättningar för ett rikare liv. Studiefrämjandet Södra Lappland Projektledare Anne

Läs mer

Lathund för tipsare. Vill du lämna information till media? Läs det här först för att få koll på läget.

Lathund för tipsare. Vill du lämna information till media? Läs det här först för att få koll på läget. Lathund för tipsare Vill du lämna information till media? Läs det här först för att få koll på läget. 1 Först 1.1 Vill du vara anonym? Den journalist eller redaktion du kontaktar är enligt lag skyldig

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun 1 Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun Bibliotekslagen: Alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

Uppgift 19 Internet och kommunikation

Uppgift 19 Internet och kommunikation Uppgift 19 Internet och kommunikation A Fiktiv kurs Bakgrund Läsåret 11/12 ansvarade jag för en kommunikationsutbildning för särskolans personal i 4 nordupplandkommuner. Kursinnehållet var kommunikationsstrategier

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet Tipspromenad Syfte: Syftet med tipspromenaden är att repetera den information som ges på ledarintroduktionen för att deltagarna ska få ökade kunskaper om Studiefrämjandet & Folkbildningen. Tidsåtgång:

Läs mer

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter!

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter! Veckans nyheter Följ med i veckans nyheter och händelser genom att se på nyhetssändningar, läsa dagstidningar och lyssna på radions nyheter. Du ska välja ut sådant som har med samhällsfrågor att göra dvs

Läs mer

Cirkelledarutbildningar

Cirkelledarutbildningar Cirkelledarutbildningar våren 2012 ABF Västra Götaland 1 Välkommen till Cirkelledarutveckling i vår! Du har säkert hört det förut: Som cirkelledare är du vår viktigaste resurs för hög kvalitet i studieverksamheten.

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

SPF:s IT enkät hösten 2010

SPF:s IT enkät hösten 2010 SPF:s IT enkät hösten 2010 Denna enkät strävar till att kartlägga kunskaperna, intresset och behovet av IT-skolning och resurser inom Svenska pensionärsförbundets (http://www.spfpension.fi) medlemmar och

Läs mer

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Idrottsrörelsen har valt att låta studieförbundet, SISU Idrottsutbildarna, få nyckelrollen som idrottens

Läs mer

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Olle Findahl, Svenskarna och Internet 2010 År efter år fortsätter Sverige att ligga i den

Läs mer

E-kampanj på östgötabiblioteken oktober 2009

E-kampanj på östgötabiblioteken oktober 2009 E-kampanj på östgötabiblioteken oktober 2009 Bakgrund! Bibliotekens tjänster på nätet www.ostgotabibliotek.se Biblioteket hemifrån Sök i bibliotekens kataloger Låna om och beställ Ladda ner e-böcker Lyssna

Läs mer

Välkommen tillbaka till den sista träffen!

Välkommen tillbaka till den sista träffen! DEL 3 Digidel är ett nationellt projekt som syftar till att få fler medborgare att bli digitalt delaktiga. I Sverige finns 1,5 miljoner personer som inte alls eller i mycket liten utsträckning använder

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer 1. Projektbeskrivning Idén med projektet är att introducera internet på ett lekfullt

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Göteborg 2 mars, 2011 Innehåll: Vår kulturella plattform Pedagogiska utmaningar Alingsås biblioteks Internetkurser Källa: Olle

Läs mer

På väg mot en e-serviceverkstad i Mjölby. Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekschef

På väg mot en e-serviceverkstad i Mjölby. Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekschef På väg mot en e-serviceverkstad i Mjölby Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekschef Mjölby kommun Drygt 26000 invånare Bibliotek och medborgarservice inrymt under samma tak Tre filialbibliotek i Skänninge,

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Cirkelledarutbildningar hösten 2011

Cirkelledarutbildningar hösten 2011 ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND Västra Götaland Cirkelledarutbildningar hösten 2011 Välkommen till Cirkelledarutveckling i höst! Temadagarna Skrattet i studiecirkeln motivation och lust att lära Hur hänger

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

TISDAG 19 NOVEMBER, KL 18-20 MUSIK LIVE & ONLINE TORSDAG 21 NOVEMBER, KL 18-20

TISDAG 19 NOVEMBER, KL 18-20 MUSIK LIVE & ONLINE TORSDAG 21 NOVEMBER, KL 18-20 MAKRAMÉ & VIRKNING MUSIK LIVE & ONLINE ON/OFF I LJUSDAL BRÄDSPEL & KINECT LÄSA PÅ OLIKA SÄTT TISDAG 12 NOVEMBER, KL 18-20 MAKRAMÉ & VIRKNING För alla som vill prova på handarbete. Du som redan kan, kom

Läs mer

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld 1 Inledning Lärcentrum i Trollhättan står för de samlade kommunala vuxenutbildningarna i Trollhättan. Här finns SFI (Svenska

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Ansökan om projektstöd

Ansökan om projektstöd Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation

Läs mer

Rivstarta ditt skrivprojekt!

Rivstarta ditt skrivprojekt! Rivstarta ditt skrivprojekt! Introduktionsbrev Välkommen till distanskursen för dig som vill rivstarta ditt skrivprojekt! Du vill skriva men har troligen inte kommit igång än eller så kanske det tagit

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

2011-05-22 Studiefrämjandet Södra Lappland

2011-05-22 Studiefrämjandet Södra Lappland Så skapades Miljön inne och ute, att få kunskap om hur det är att leva och bo i Sverige Producerat 2010-2011 av Studiefrämjandet Södra Lappland inom ramprojektet Digitala studiematerial för Folkbildningsrådet

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Projektnamn:...3

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm Projektmaterial ATT UTTRYCKA SIG I TEXT OCH BILD Studiefrämjandet i Stockholm Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil

Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil Eskilstuna 25 sep 2012 Eiler Jansson och Lena Angviken Vad ville vi med projektet? Öka medvetenheten hos allmänheten om bibliotekens utbud Öka användningen

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Tekniska prylar leder till gräl i de svenska villorna

Tekniska prylar leder till gräl i de svenska villorna PRESSMEDDELANDE 2011-12-12 Tekniska prylar leder till gräl i de svenska villorna Två av tio svenskar som bor i hus tycker att tekniken begränsar umgänget med familjen. Lika stor andel tycker att tekniken

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun

Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun Syftet med detta dokument är att stödja alla som jobbar aktivt med att få fler att vilja ha en fiberanslutning i Simrishamns kommun. Vid all kommunikation

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation

Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation Vi har i det här arbetet tagit fasta på några av de personlighetsdrag som kännetecknar Region Västerbotten. I uppdragsbeskrivningen

Läs mer

Lata marknadsföraren

Lata marknadsföraren Lata marknadsföraren *************************************************** * * * * Inre Cirkelns Månadsbrev 8, januari 2015 * * * * *************************************************** Checklista för ett

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Delprojekt Biblioteken som lärmiljöer

Delprojekt Biblioteken som lärmiljöer Delprojekt Biblioteken som lärmiljöer Kommun Idé/vision/mål Inriktning Förutsättningar Sökta Boxholm Utveckla. lärmiljö Flexibelt lärande Atterbomrummet, tre Stödja grundläggande stationära datorer, e-kom-

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017 för 2015-2017 2014-08-12 1(8) Biblioteksplan Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteket Kerstin Nordén, Telefon 0155-383 50 kerstin.norden@oxelosund.se Biblioteksplan för 2015-2017 1. Bibliotekets verksamhet

Läs mer

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling en undersökning om bredband och det viktiga med internet Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling Internet tillgodoser allt fler av våra behov, oavsett om det handlar

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer