Intervju med Ingemar Svensson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Intervju med Ingemar Svensson"

Transkript

1 1 Intervju med Ingemar Svensson Ingemar Svensson, född 1946 i Lund. Hur kommer det sig att du hamnade i Katrineholm? Ja, det är väl en lång historia, det är det. Ja, egentligen hamnade jag först i Göteborg. Jag har bott i Göteborg i 15 år innan. Mina båda döttrar är födda där. Där sysslade jag med lite olika skrev böcker och var frilansjournalist och var vikarierande lärare och jobbade ett tag i Göteborgs hamn. Men så tog jobben slut och man bör ju försörja sina barn. Då funderade jag på vad jag skulle hitta för jobb. Då var jag inställd på att jag skulle flytta någonstans i landet, var som helst, där det fanns jobb. Då fick jag för mig att folkhögskollärare skulle passa mig bra. Varför vet jag egentligen inte, för jag hade ingen tidigare koppling till folkhögskolan. Jag visste ingenting om folkhögskola mer än någon allmän föreställning jag hade. Så då sökte jag dom folkhögskollärarjobb som fanns. Då fick jag jobbet på Åsa folkhögskola. Det var så du kom i kontakt med folkbildningen? Det var så jag kom i kontakt med folkbildningen. Vad innebar folkbildningen för dig de första åren? Det var rätt tufft att komma som ny till en folkhögskola, särskilt som det var så att jag egentligen var övertalig. Man hade räknat fel och egentligen behövdes jag inte det första året. Det gjorde ju inte saken lättare precis. Men för att få jobbet hade jag naturligtvis lovat att jag kunde nästan allting. Då fick jag bevisa att jag kunde nästan allting. Det var rätt slitsamt dom första åren. Så det var väldigt tufft. Men det var också oerhört lärorikt. Jag fick ju jobba väldigt mycket med korta kurser, fackliga samverkanskurser, men också naturligtvis med långkursarbete på olika stadier. Då var det så att när man kom som ny som folkhögskollärare, då kunde man fortfarande jobba två och två på långkurserna och då fick man lära sig helt enkelt. Man jobbade tillsammans med en erfaren kollega och fick lära sig att bli folkhögskollärare. Och vad folkbildning var. Där var Åsa folkhögskola riktigt bra. Det var ju en riktigt bra skola och är säkert fortfarande en bra skola; det vet jag inte så mycket om. Men när jag kom dit till skolan 1985 så var det ju utan tvekan en av de främsta skolorna i landet. Det var en bra skolning jag fick där. Folkbildningen har ju förändras mycket under den här långa perioden. Hur tycker du att du såg på folkbildningen då? Vad var folkbildningens kärna 1985? Som jag ser det nu? Ja, men även i backspegeln? Eftersom jag tänker tanken att folkbildningen har förändrats. Den har i många stycken samma grund, samma kärna, samma ideologi. Men förändringarna har ju varit stora i vårt sätt att möta våra kursdeltagare, men också när det gäller kursdeltagarnas upplevelser när de kommer till oss? Då ser jag som en förändring under en årsperiod där vi som varit med sett att förändringen blivit stor. Om du tecknar en bild av den här perioden från början av 1985 Hur upplevde du själva folkbildningsarbetet då? Då var ju kärnan i arbetet den allmänna linjen. Det var också så på Åsa att allmän linje; det var liksom hög status bland lärarna att få jobba på allmän linje. Det var väldigt tydligt från skolledningen att allmän linje hade den högsta prioriteten. Vad vi jobbade med där var just allmän medborgerlig bildning, där bildningsbegreppet var väldigt starkt och väldigt betydelsefullt. Bildningsbegreppet har vi tappat, tycker jag, i svensk folkhögskola, om jag tittar på den utveckling jag sett under de senaste åren. Det är något som folkbildningen måste återerövra. Då är det intressant att fråga sig vad man menar med bildning. Bildning det finns ju en negativ betydelse av ordet bildning för mig: det här att kunna föra sig, att kunna släppa dom rätta litterära citaten i dom rätta sammanhangen, att ha sett dom rätta filmerna osv. osv. Det är liksom den här borgerliga, kälkborgerliga eller skitborgerliga för att använda ett sånt uttryck bildningssyn. Bildning för mig handlar om att kunna möta den andre, mötet, att kunna möta det okända, det nya, det kanske till och med för mig oönskade, att kunna möta det i en dialog. Alltså: dialogen, samtalet, mötet. Att kunna ta den andres perspektiv, att kunna titta på sig själv genom den andre. Men också att kunna ha, vilket jag tror är viktigt för att det här ska vara möjligt, att man är grundad i sin egen kultur eller i sitt eget sammanhang. Så ser jag på betydelsen av bildning. Det tycker jag vi hade en väldigt tydlig inriktning på det på skolan på allmän linje.

2 2 Då talar du för allmän linje. Det var den stora tyngden i folkhögskolan Och du talar för att bildningen har något försämrats under åren. Om vi vänder på perspektivet: är det någonting i folkhögskolans utveckling som du tycker har utvecklats på ett positivt sätt? Det är ju lite svårt för mig att svara på det eftersom jag inte har arbetat som folkhögskollärare sedan Egentligen, dom senaste 12 åren har jag inte arbetat som lärare på folkhögskola Om du tecknar en bild på vad som är folkbildningens nuvarande situation. Var står folkbildningen idag? Folkbildningen har ju inte bara överlevt om vi tittar på folkhögskolan, som ju är den delen som jag kan bäst så ser vi ju att antalet folkhögskolor har ju inte minskat. Antalet folkhögskolor har tvärtom ökat och den befinner sig i en ständig process: det kommer hela tiden till nya folkhögskolor. Det är ju inte så att folkhögskolan på något sätt är döende. Situationen är ju lite annorlunda då inom studieförbundsvärlden, där vi ser en ökande centralisering, där alla de små avdelningarna försvinner. Studieförbundsavdelningarna blir färre och färre. Om vi tittar på utvecklingen, vad det är som hänt om jag får hålla mig till folkhögskolan så har folkhögskolan varit väldigt duktiga på att hitta nya fält, nya arbetsfält och vad jag tycker vi ser nu då är en ökning av specialkursernas betydelse. Det är kurser som väldigt snävt inriktade på en viss verksamhet och där det negativa är att man tappar den här gemensamma folkhögskoleandan som jag tycker var fortfarande väldigt stark när jag började på folkhögskolan Jag föreställer mig att idag så blir de olika kurserna mera självständiga enheter som egentligen inte har så mycket med varandra att göra. Folkhögskolan som sammanhållande enhet minskar i betydelse. Du ser det som en negativ utveckling? Jag ser det som en negativ utveckling. Det blir den specifika specialkursens inriktning som blir det väsentliga. Då tror jag ofta man tappar det här breda bildningsperspektivet. Jag tror också man tappar det här med solidariteten. Hur ska man kunna motverka det? Om de allmänna kurserna blir svagare och specialkurserna blir fler och naturligtvis speciellt inriktade och får en ganska stark position på grundval av det: hur ska man kunna motverka det, så att man blir kvar i den här bildningstraditionen där den allmänna kursen är stark? Skälet till att allmän kurs har minskat så starkt i betydelse finns det naturligtvis flera samverkande skäl till, bland annat att man byggde ut komvux och en del av de behov som folkhögskolan tillfredställde när det gällde vuxnas lärande det övergick alltså till komvux, den formella vuxenutbildningen. Det är inte möjligt att återupprätta den allmänna linjen på folkhögskola så som den såg ut då, i bemärkelsen att man skulle få människor utifrån arbetslivet att ta ledigt ett år eller två år för att komma till en folkhögskola, bo på en folkhögskola och studera där. Det kan vi ju glömma. Det kommer aldrig mer att hända. Det betyder inte att behovet att trycka på bildningen, den allmänna medborgerliga bildningen, att det behovet har minskat. Jag tror att det skulle finnas ett jättesug efter ett lärande, ett bildningstänkande, men då får folkbildningen komma till folket och folket kommer inte längre att komma till folkhögskolan eller ens till studieförbunden för att tillgodose den kunskapstörsten Men du är säker på att den kunskapstörsten finns? Ja, det är jag! Om man tittar på nätet, på dom communities som nu växer som svampar ur jorden och där man faktiskt sysslar med ett bildningslärande. Om man tittar på hur många sådana communities som växer fram och hur många människor som är aktiva så är det alldeles uppenbart att behovet finns. Då är frågan: hur når vi i folkbildningen ut till folket? Då måste vi använda nätet. Då måste vi använda Internet eller denna fantastiska uppfinning som borde vara älskad av folkbildningen om vi betänker folkbildningens målsättning och folkbildningens uttalade mål om vad folkbildningen vill. Då borde Internet vara älskad av folkbildningen. Tyvärr är den inte det. Varför då? Jag tror att det beror på att folkbildningen är så oerhört traditionsstyrd.

3 3 Vad menar du? Att rektor sitter i Storstugan i brasans sken och läser dikter? Nej, inte nödvändigtvis, men i folkbildningen talar vi så starkt om det här med mötet att lära tillsamman i ett möte, studiecirkelstanken. Den är jättestarkt i svensk folkbildning. Tack och lov! Det är det som är folkbildningens räddning att man ser att allt gott lärande sker i mötet mellan människor: ett gott lärande är ett samverkanslärande. Men problemet när det gäller Internet är att folkbildningen förstår fortfarande inte att man kan mötas på nätet. Man biter sig fortfarande så starkt fast vid föreställningen att för att kunna mötas så måste man känna den andres andedräkt och se den andre i ögonen: mötet måste ske fysiskt. Och det kan inte ske virtuellt. Det är tragiskt. Men du är för ett möte både i det fysiska rummet och på nätet? Javisst. Absolut! Men möjligheterna att skapa det fysiska mötet blir mindre och mindre. Det blir svårare och svårare för människor att ta ledigt från jobbet, det blir dyrare och dyrare för människor att resa till en folkhögskola eller att resa till Om vi tittar på studiecirkeln: att säga att under de kommande 10 veckorna så ska jag delta i studiecirkelmötet varje onsdag kväll mellan kl 7 och 9. Människors liv ser inte ut så längre att man kan det. Då måste folkbildningen ställa sig frågan hur vi ska kunna använda den nya tekniken? Och hur ska vi kunna använda den nya tekniken? Hur ska vi arbeta? Folkbildningstanken, att lära tillsamman under demokratiska former, den tanken håller på att övertas av, ska vi kalla det, av nätverk av strukturer, av processer ute på nätet som ser helt annorlunda ut än folkbildningen. Folkbildningen bygger ju på att lärandet organiseras, antingen av folkhögskolor eller av studieförbund. Man blir kallad till kursstart. Man går en kurs. Denna kurs är utannonserad av folkhögskolan eller av studieförbundsavdelningen: det här är grundvalen för lärandet på något vis: jag anmäler mig till en kurs som någon har anordnat. Idag sker mindre och mindre av det icke-formella lärandet på det viset. Mer och mer av lärande sker informellt. Och det sker på nätet. Jag förstår den synpunkten, att nätet får allt större betydelse. Men om vi tittar på några specialkurser, till exempel musik, dans eller textil, så är det ändå en förutsättning att man kommer och spelar, dansar och arbetar med textil. Men den allmänna kursen tenderar då mer och mer en utbildning, en undervisning via nätet. Det är så man ska se utvecklingen? Jag tror vi ska släppa det där begreppet allmän kurs, därför att på allmän kurs kom ju bara människor som var kortutbildade, helt enkelt. Man kom från fabriken eller man kom från vården. Det ser inte ut så längre idag. Människor som studerar tillsammans på nätet, dom kommer från helt olika bakgrund. I en studiegrupp som finns på nätet, en informell studiegrupp, en community, där människor med ett speciellt intresse samlas för att lära tillsammans, där tror jag människor kan ha väldigt olika bakgrund; klassmässigt, socialt och så vidare. Man blandar människor som är invandrare och ickeinvandrare och så vidare. Det är inte så att vi kan återuppväcka allmän linje. Det här bildningslärandet kommer att se annorlunda ut eftersom samhället har ändrats så pass mycket. Nu är ju en av våra regler att minst 15 % av skolans volym ska vara allmän kurs. Men då ser du att det här ska vi ompröva och se andra lösningar i framtiden. Ja, det måste vi göra. Det är ju faktiskt ändå så att man kan bedriva en kurs på nätet. Man kan bedriva en kurs helt och hållet på nätet eller en studiecirkel och rapportera den som statsbidragsverksamhet och få medel för det. MEN: du kan inte bedriva ett informellt lärande i till exempel en community-form och rapportera den som statsbidragsverksamhet. Jag tror att det måste till stora förändringar i synen på hur statsbidraget fördelas om folkbildningen ska hänga med eller om folkbildningen ska spela en betydelsefull roll i framtidens lärande. Det är jag övertygad om. Nu talar man ju rätt mycket om sociala medier även inom folkbildningen. Hur stor del av verksamheten kommer de här nya sociala medierna att få? Jag tror att de kommer att få en väldigt stor betydelse. Vad vi ser nu är att Jag skulle vilja stanna en stund vid hur vi ser teoretiskt på det här med lärandet, vad lärandet är. I folkbildningen har vi ju en slags socialkonstruktivistisk syn på vad lärande är till skillnad från den formella utbildningen, åtminstone på nätet. Den formella nätutbildningen på nätet är ju väldigt behavioristisk upplagd: du matar dina elever med ett färdigt kursmaterial. Så får man lite instuderingsfrågor, så svarar man på det. Så får man rätt eller fel och så vidare. Men i folkbildningen så har vi alltid och det tycker jag vi ska ta till oss också när det gäller det nätbaserade lärandet, så har vi aldrig gått på det med att gå in en sån här slags behavioristisk syn utan vi har behållit det här socialkonstruktivistiska synen på lärandet, det vill säga att ingen kan lära dig någonting. Det är du själv som lär dig med hjälp av andra och tillsammans med andra.

4 4 Allt lärande sker i din egen skalle i ett samarbetslärande tillsammans med andra människor och där du har kanske en studiecirkelledare eller en folkhögskollärare som organiserar, möjliggör, tar fram material och så vidare. Det här är den grundläggande pedagogiska synen, uppfattar jag den som, åtminstone i goda folkhögskolor och goda studieförbundsavdelningar. Vad som kommer nu är vad vi kallar för konnektivism. Den synen innebär egentligen att kunskapen Var finns kunskapen någonstans? Och var finns lärandet? Kunskapen finns i jättelika nätverk som finns på nätet. Det är alltså i oändliga communities, i kombination av communities, i bloggosfären, i olika typer av sociala medier. Det är där som kunskapen finns och du som individ kan söka kunskap var som helst. Du styr själv och du väljer själv tillsammans med vilka du vill lära. Du väljer vilken community du vill tillhöra, du väljer vilket forum du vill tillhöra, du väljer vilka databaser du vill hämta kunskap från. Kombinatoriken i allt detta är framtidens lärande. Kombinationen mellan den socialkonstruktivistiska synen och konnektivismen, där har vi framtidens folkbildningslärande. Du skissar på en ganska avancerad framtidsmodell, som ju ändå måste ha en utgångspunkt i att det finns en grund för den studerande. Var ska man gå in? Ska man gå in från en ganska enkel, elementär bas och hitta dom här lösningarna eller känner du att man måste ha någon form av grundläggande utbildning för att ta till sig det här? Det är en bra fråga. Många kan tycka att nu far jag långt, långt in i framtiden och skissar något Jag tycker det är spännande att du far in i framtiden, men jag vill ju se hur framtiden ser ut innan vi är i framtiden Men det intressanta är att vi redan är i framtiden och jag kan ta ett väldigt bra exempel på det och det är och titta på Wikipedia. Det är ju som bekant ett helt nätbaserat uppslagsverk som ju alltså skrivs av dig och mig och av miljoner andra människor. Och av Vatikanstaten och CIA. Det finns ett begrepp som är väldigt mycket diskuterat i dag som heter The Wisdom of the Croud, alltså massans kunskap, massans vishet. Då är jag tillbaka i det här om konnektivismen. Väldigt mycket av den kunskap som växer idag är skapad gemensamt i strukturer som ingen har någon direkt kontroll över eller i alla fall så ser vi inte att vem som har kontroll över det. Det här är på gott och ont. Jag skulle vilja säga att det är mycket på gott. Nu kommer ju många unga kursdeltagare in på våra kurser. Vi har ju haft en strävan att lära dem ett kritiskt förhållningssätt, att kritiskt granska. Många går ju med ett okritiskt synsätt in i datorerna och sväljer allt efter meningen Det har jag sett i datorn, det har jag sett på Wikipedia. Många gånger kan man visa att det finns en felsyn hos de där källorna; de kan vara ganska vårdslösa ibland. Då har vi den negativa aspekten. Hur ska vi fortsätta att arbeta med det kritiska förhållningssättet i förhållande till de här medierna? Folkbildningens uppgift i framtiden, tror jag, är ändå att organisera det informella, om jag får säga så: att erbjuda goda plattformar för eller goda förutsättningar för det här informella, nätbaserade lärandet. I det ingår naturligtvis att folkhögskolan eller studieförbunden tillhandahåller den här kritiska blicken eller att vi bidrar med att skapa en förmåga till kritiskt tänkande. Det innebär att handledaren vid studieförbundet eller folkhögskolan har en väldigt stor och ansvarsfull uppgift i det här arbetet, självklart? Ja, det borde ha det. Frågan är om folkbildningen kommer att få det. Jag är inte helt optimistisk därvidlag. Frågan är om folkbildningen kommer att ta det här uppdraget. Frågan är om folkbildningen verkligen på allvar kommer att lämna 1900-talet. Jag uppfattar att folkbildningen väldigt starkt biter sig fast i 1900-talet. Men hur ska folkbildningen agera för att inte bita sig fast, att inte vara rigid i förhållande till tidigare utbildningssystem? Hur ska folkbildningen anamma de här nya tankegångarna och den nya utvecklingen? Det sker ju tack och lov en utveckling på basplanet. Det kan vi ju se. Det finns ju trots allt en hel del folkhögskollärare och det finns trots allt en hel del studiecirkelledare och studiekonsulenter i studieförbundsvärlden som ser vad som händer och som är intresserade och som vill bejaka den här utvecklingen.

5 5 Du skissar på en väldigt avancerad vision som naturligtvis kan komma att bli verklighet om ett antal år. Men hur ska vi komma dit? Hur ska visionen förvandlas till verklighet? Jag tror att man måste fortsätta att satsa på ganska ordentliga fortbildningsinsatser. Då måste de ändå utgå från en klar medvetenhet i ledningen för svensk folkbildning: studieförbunden och folkhögskolornas egna paraplyorganisationer, Folkbildningsrådet osv. Vi hade under senare hälften av 90-talet med start med DUKOM-projektet 1996 så satsades det mycket stora pengar på pedagogisk utveckling när det gäller nätbaserat lärande i svensk folkbildning. Jag tror att det satsades runt 200 miljoner kronor sammantaget. Då fanns det också ekonomiska resurser för folkbildningen att hämta, först från KK-stiftelsen, sen från den myndighet som nu är nedlagd som hette Nationellt centrum för flexibelt lärande. I dag har vi inga såna källor att ösa ur. Då tror jag att folkbildningen själv måste se att man även fortsättningsvis måste anslå stora resurser för utvecklingsinsatser för fortbildning. Det måste innebära att ledande personer i svensk folkbildning måste se den här nödvändiga vägen i framtiden. Det måste inledas nu. Jag är lite rädd att svensk folkbildning håller på att tappa taget redan nu och hamna ordentligt på efterkälken. Under andra hälften av 90-talet så fanns det ett utvecklingsarbete inom svensk folkbildning som var på sitt sätt världsledande. Jag skulle nog vilja säga att vi i Sverige och i folkbildningen utvecklade det icke-formella, nätbaserade lärandet och då ville alla att vi skulle komma ut, framför allt i Europa och berätta om den nätbaserade studiecirkeln, till exempel. Så är det inte idag. Det tror jag vi ska vara klara över. Men har inte den verksamheten, alltså nätbaserad utbildning, har det inte varit ett bra verktyg för att initiera de här diskussionerna? Det har ju skett i en ganska stor volym. Jodå. Inom folkhögskolan har det faktiskt hänt en hel del. Inte så mycket inom studieförbunden, tyvärr. Det finns olika skäl till det. Men jag tror att vi kan konstatera ändå att där det har hänt något ordentligt, det är inom folkhögskolan. Men det räcker ändå inte. Man måste ta steget vidare från den nätbaserade studiecirkeln till just det här informella lärandet, till att kunna handskas med det informella lärandet som vi ser utvecklas nu. Du kräver nu en medvetenhet från folkhögskolors och studieförbunds ledningar. Är det en generationsfråga? Det är ju rimligt att tänka sig att det är det. Men samtidigt har du ett annat problem där om man tittar på folkhögskolorna. Väldigt många folkhögskolor byter ju ledning nu, byter rektorer. Det är en hel generation folkhögskolerektorer som går i pension nu och det kommer nya rektorer. De här nya rektorerna kan jag tänka mig på ett sätt tänker mera modernt, men jag är tveksam till om dom har folkbildningstraditionen eller om dom representerar den goda folkbildningstraditionen, som jag tycker är en absolut nödvändighet för folkhögskolorna. Lösningen är inte att överge folkbildningsarbetet. Lösningen är att snarare förstärka det, men att förstå att det här arbetet måste ske i nya former. Det måste ske på nya arenor. Vi måste gå ut till människorna med folkbildningen och inte tro att människorna kommer till oss. Vad får dig att tro att den nya generationens ledning inte tar till sig det här? Det är möjligt att den nya generationens ledare är medvetna om nätets potential, nätets möjligheter. Men om dom inte samtidigt är goda folkbildare så hjälper ju inte det. Du kan ju titta på den formella svenska vuxenutbildningen som har anammat nätbaserat lärande i kanske mycket större utsträckning än vad folkbildningen har gjort. Men dom har gjort det på helt fel sätt. I den svenska formella vuxenutbildningen där arbetar man på nätet med gammaldags e-learning. Då är jag lite rädd att de här nya folkhögskolerektorerna i större utsträckning är företagsledare än folkhögskolerektorer. Dom rekryteras därför att kunna hantera ekonomiska problem som antagligen blir svårare och svårare att tampas med. Nu går en ganska stor del av folkbildarna i 40-talistgenerationen i pension. Där finns det en grupp som har erfarenheter från ett seriöst och långsiktigt folkbildningsarbete. Hur ska man tillvarata deras kunskaper och erfarenheter och i symbios forma den nya folkbildningen när du talar om nätets vikt. Hur ska den här kombinationen kunna ske? Hur ska kunskapsöverföringen ske på ett bra sätt? Ja, det var en väldigt bra fråga Den är lite svår att svara på Men en väldigt stor del av oss som nu går i pension har en folkbildningserfarenhet som är väldigt stark och väldigt god och samtidigt kommer det förhoppningsvis unga människor till folkhögskolorna och studieförbunden nu.

6 6 Jag kan inte tänka mig något annat än att man nu rekryterar unga människor som folkhögskollärare. Bland dom så tror jag att det här med nätets möjligheter, nätets själklarhet för lärande är väldigt klar och väldigt tydlig. Man skulle naturligtvis behöva hitta ett slags forum där den gamla generationen kan föra över sina folkbildningserfarenheter i en dialog. Den kan ju inte fungera så att vi gamlingar sitter där och talar om för de här ungdomarna hur dom ska göra. Det funkar inte. Då blir min följdfråga självklart: hur ska den dialogen se ut? Man kan ju skapa communities på nätet. Om vi bara får våra kollegor som går i pension att vara intresserade av att ställa upp i en sån dialog med de unga eller så kommer ungdomarna att fixa det här själva. Men du är ganska hoppfull ändå? Jag är ganska hoppfull när det gäller folkbildningens överlevnad. Men jag är inte så himla säker på att studieförbunden överlever. Alltså: folkbildningen överlever, det är jag väldigt säker på. Men om folkhögskolorna och studieförbunden överlever, det är jag däremot betydligt mindre övertygad om. När jag säger det så menar jag naturligtvis att om inte studieförbund och folkhögskolor vill gå in i den nya tiden och arbeta med folkbildning, då kommer folket att folkbilda sig själva. Nu tillhör ju vi, några stycken av oss, 40-talistgenerationen, som inom några år går i pension. Vi är också några som intensivt jobbar med de nya medierna. Vi utnyttjar ibland medierna till bristningsgränsen av olika skäl. Är inte det en ganska positiv bild av att även en så kallad äldre generation är aktiv med nya medier inom folkbildningen? Jodå. Men det låter på dig som om alla folkhögskollärare Nej men några. Några gör det. Det är alldeles riktigt. Och det är ju alltså hoppingivande. Och det är ju faktiskt fortfarande så att, vilket man kan se som både positivt och negativt, att dom som arbetar intensivt idag med att utveckla, inom folkbildningen, ett icke-formellt och informellt nätbaserat lärande, det är faktiskt i stor utsträckning människor i vår ålder som närmar sig pension eller som i alla fall är över 50 år gamla. Men var är ungdomarna? Dom finns naturligtvis och dom kommer. När vi väl försvinner kommer dom att ta över scenen. Då kommer dom att driva den här utvecklingen på sitt sätt. Då kommer dom att ta upp en hel av det som vi utvecklade, men dom kommer att gå vidare på sitt eget sätt. Är det din goda vision om framtiden? Ja. Med den förhoppningen att studieförbund och folkhögskolor förstår att man måste hitta människor där dom finns och hitta dom då på nätet: att man verkligen förstår det och arbetar för det. Då tror jag att det är så att den unga generationen kommer att kunna arbeta med det här på ett bra sätt. Men får dom inte den möjligheten, om inte rektorerna eller studieförbundsledningarna förstår att dom måste lämna 1900-talet. Vad är det här? Är det en gigantisk informations- och medvetandekampanj som ska till? Man kan inte tänka sig att dessa människor plötsligt ska få en ingivelse som så, det måste väl ske genom någon form av medvetandegörande på ett klokt sätt. Hur ska det gå till för att nå alla dessa människor som idag inte har tagit till sig det här? Jag pratar om dom som har ansvaret för att den här utvecklingen ska bli god inom folkbildningen, dom som i huvudsak har ledaransvar. På folkhögskolor, på Folkbildningsrådet, på RIO kanske. Hur ska dom medvetandegöras om vikten av att göra den här väldigt stora satsningen? Ungdomarna som kommer in, dom förstår det här med nätet. Dom förstår att man kan mötas på nätet. Dom vet att man kan mötas på nätet. Dom förstår potentialen i nätet. Däremot är det ju inte givet att dom har någon folkbildningsmedvetenhet. Hur överför vi traditionen till dom nya utan att vi därmed också förmedlar en negativ bild av teknik och teknikutveckling för det finns ju också hos väldigt många i vår generation av folkhögskollärare. Hur skapar vi den här dialogen mellan oss gamlingar och dom nya den goda dialogen. Det måste organiseras på något sätt, inom någon form av fortbildningsarbete, pågående fortbildningskampanj. Det är en av dom stora uppgifterna för folkbildningens framtid? Det är absolut det. Jag skulle vilja säga att det är en överlevnadsfråga för folkbildningen att klara det

7 7 De flesta folkhögskolor har kommit så långt idag att de erkänner att Internet har någon slags betydelse för lärande. Det finns ju exempel på goda rektorer som ser att nätet är viktigt. Det görs bra saker på nätet, som ändå, på det hela taget, håller emot rätt kraftigt Man vill ha viss verksamhet som är nätbaserad på sin skola. Man vill ha ett utvecklingsarbete. Men det här utvecklingsarbetet ska vara, om inte perifert, så bara ett komplement. Inte mer än ett komplement. Vi har ju flera folkhögskolor, bland annat Västerås folkhögskola som medvetet satsar på att använda nätet som den stora plattformen för det här. Man håller på att ställa om helt och hållet till nätet. Västerås folkhögskola är en dagfolkhögskola. Det är ju begripligt att Åsa folkhögskola, måste fylla ett stort internat inte kan tänka i samma banor om det inte är så att man kan göra sig av med alla lokalerna och det kan man ju inte göra. Jag tror att sådana folkhögskolor som Västerås och Sverige-finska i Haparanda dom måste ju satsa på ett ständigt nätpedagogiskt utvecklingsarbete: det gör dom också. Det är ett dilemma för en folkhögskola som finns ute på landet och som sitter med en djävla massa lokaler. Jag vet. Jag har varit på Västerås. Men jag skulle vilja gå ett steg längre med tanke på de erfarenheter jag fick när jag var uppe på Folkbildningsrådet. Väldigt många, för att inte säga de flesta projekten, ska arbeta med film eller video på något sätt. Däremot är det oklart för väldigt många hur de ska göra. Vi har ju en förmåga att spela in och streama i nätet. Man kan alltså nå fler med ganska högkvalitativ film. Det är väldigt framtidsinriktat skulle jag vilja säga, eftersom fler och fler lär sig att berätta med film. Här är ett sånt där exempel som jag skulle kunna berätta om, för att visa på vilken medvetenhet unga människor har om vad man kan göra med nätbaserat media. Den här historien är rätt rolig. Martin, vår yngste, som har flyttat hemifrån; han och några kompisar till honom var ute vid Djulöbadet och skulle bada. Olle, som var en av kompisarna, hade lånat sin pappas nya Volvo. Så körde dom ut till Djulöbadet och ställde bilen nere vid vattnet. Så hoppade dom ut och badade och så kommer dom tillbaka och ska hämta bilen så är bilen borta. Olle ringer på mobilen till polisen: - Min bil är stulen! En av kompisarna puttar på honom: - Du Olle! Ja, vad är det, jag håller på att prata med polisen! Olle. Titta! Så pekar han ner i vattnet. Då ser man en röd baklykta en halv meter under vattnet. Då hade han alltså glömt att dra åt handbromsen, så bilen hade rullat ut i vattnet och låg helt under vattnet. Nu kommer vi till det spännande. Martin kommer hem och berättar det här fem timmar efter det har hänt. - Kolla här säger han! Då finns det en blogg utlagd på nätet som heter Olle parkerar med huvudinlägg och med kommentarer osv. Dagen efter, det här är alltså sent på eftermiddagen. På morgonen dagen efter så hittar man på Youtube ett videoklipp där man ser hur Olle traskar ut i vattnet helt bestört och konstaterar att bilen ligger där, under vattnet. Naturligtvis finns det en länk från bloggen till Youtube som visar hur Olle står där med bilen. Den här filmen hade dom någon av dom här elaka killarna hade spelat in det här med mobiltelefon och genast lagt ut det på Youtube och länkat det till bloggen där det fördes en diskussion om den här stackars Olle som hade kört ner farsans bil i vattnet. Det är medvetenhet om de nya medierna! De här ungdomarna ingen av dem hade någon speciell inriktning på att arbeta med medier. Det var vanliga killar. En kul grej i sammanhanget är ju att det är ett nyhetsvärde utöver det vanliga. Han skickade in det här till Expressen och Expressen köpte det och la ut det på sin webb. Det är det här som folkbildningen måste förhålla sig till!

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt!

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Detta är i första hand ett HGU arbete för att belysa dom fällor, tricks som finns, vi är alltid väldigt skickliga på att visa upp våra

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och

Läs mer

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och MONSTRET AV: Freja Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och gick på skolan Röda hornet. Felicia

Läs mer

Utvärdering Lärande med stöd av IKT vt-10

Utvärdering Lärande med stöd av IKT vt-10 Utvärdering Lärande med stöd av IKT vt-10 1. Hur bedömer du som helhet kursens kvalitet? ( 1 anger lägsta betyg, anger högsta betyg) Fråga 1 Fråga 1 Motivering: Bl a jätteintressant att träffa folk från

Läs mer

XOVATION. Anneli Bengtsson

XOVATION. Anneli Bengtsson XOVATION Anneli Bengtsson Projekttid aug 2009 juli 2012 Triple Helix Om XOVATION XOVATION är ett spännande utvecklingsprojekt som vill finna nya vägar till dialog mellan människorna och det offentliga

Läs mer

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Datum: 2015-12-28 Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Innehåll: 1. Inledning 2. Likabehandlingsplanens syfte 3. Definitioner 4.

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

förstod man vart man skulle och man bara kände hur fort man åkta uppåt mot rymden. Kapitel 3-SMS från rymden Vi var så nervösa och lite rädda men vi

förstod man vart man skulle och man bara kände hur fort man åkta uppåt mot rymden. Kapitel 3-SMS från rymden Vi var så nervösa och lite rädda men vi (Rymdresan) Swessy är en helt vanlig kille på 13 år som bor i Gotland. Mina kompisar Ebba, Kevin, Wilma och Pontus. Jag tänkte fråga dem om de var ensamma någon kväll. Och det blev då den 12/3 2015 sen

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning

Sammanställning av enkätundersökning Sammanställning av enkätundersökning Feriearbete sommaren 2015 Arbetsmarknadsenheten Nordanstigs kommun 2015-12-08 1 Arbetsmarknadsenheten skickade per brev ut totalt 60 enkäter, i samband med de två arbetsperiodernas

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Tankar kring den pedagogiska grundsynen

Tankar kring den pedagogiska grundsynen Tankar kring den pedagogiska grundsynen Scoutprogrammet När det gäller de utvecklingsområdena så känner jag att de kommer in mer eller mindre i de ledarkurser vi kör. Vad som kommer att vara viktigt är

Läs mer

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10 Projekt Rapport RaidPlanner Jeanette Karlsson UD10 Abstrakt: Denna rapport handlar om mitt projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklings projekt. Rapporten kommer att ta upp hur jag gått tillväga,

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

Folkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003.

Folkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Folkbildningens Framsyn - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Dokumenterat av Christina Holmqvist april 2003 1 Inledning

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk Sara elektriker AV-nummer 41511tv 2 Programvinjett /Sara är i en lägenhet, hon spikar, borrar och monterar./ SARA elektriker. Jag är utbildad starkströmselektriker. Jag har ju alltid gillat mycket tekniska

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Tänk om allt var svart

Tänk om allt var svart Tänk om allt var svart Och vi fick locka fram ljuset Hur skulle då ljuset se ut? Okej vad är då folkbildning? > kom ihåg att vi aldrig sett ljuset förr Vi kollar med Folkbildningsrådet EVENTUELLT

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Med det virtuella

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och straff på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen 2 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar 1 Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Skapandet av en byggelibygghörna på förskolan blev inte bara en plats för konstruktion.

Läs mer

MEN LÄS VIDARE! JAG BER DIG INTE TA NED MÅNEN TITTA! DÄR ÄR LEONARDO! VILL DU NÅGONTING? DEN DÄR KILLEN ÄR GALEN DET ÄR INTE SANT!

MEN LÄS VIDARE! JAG BER DIG INTE TA NED MÅNEN TITTA! DÄR ÄR LEONARDO! VILL DU NÅGONTING? DEN DÄR KILLEN ÄR GALEN DET ÄR INTE SANT! WATCHES JAG BER DIG INTE TA NED MÅNEN TITTA! DÄR ÄR LEONARDO! LEONARDO HAR INTE GJORT NÅGOT FEL, MEN VAD ÄR DET SOM BEKYMRAR HONOM? VEM SPRINGER HAN IFRÅN? DEN DÄR KILLEN ÄR GALEN DET ÄR INTE SANT! VILL

Läs mer

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B 1 Respondent 2 Researcher A 3 Researcher B Fråga A = 4 första frågorna, Frågor B = nästa 3 frågor, endast nummer = fråga 1-17, Övr 1 osv = frågor från intervjuare utanför frågeguide Rad Person Text Fråga

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG Postbeskrivningar KASSÖR Du kommer vara projektledarens högra hand genom att ständigt ha en uppdaterad bild av det ekonomiska läget tillgängligt för att möjliggöra snabba beslut. Du arbetar strukturerat

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick

Läs mer

HÄR OCH NU! Tina Persson Hälsoinspiratören

HÄR OCH NU! Tina Persson Hälsoinspiratören HÄR OCH NU! Tiden går fort, även om den under tiden kan gå väldigt långsamt. Det är mycket jag vill här i livet, men livet tar sån tid på sig. Fast jag vet att det är nog jag som behöver tiden för att

Läs mer

Farfar ORDLISTA HANS PETERSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Farfar ORDLISTA HANS PETERSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN HANS PETERSON ORDLISTA inte helt oväntat (sid 3, rad 2), ingen överraskning begravningen (sid 4, rad 1), när de döda läggs i jord eller bränns upp äger rum (sid 4, rad 1), är,

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Sammanställning workshop Nätverkens Dag 2011

Sammanställning workshop Nätverkens Dag 2011 Sammanställning workshop Nätverkens Dag 2011 Nedanstående underlag är en sammanställning av de tankar om spaningar som genomfördes i samband med Nätverkens Dag på Mötesplats Skola, under processledning

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande. 1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning

Läs mer

Digitala studiematerial

Digitala studiematerial folkbildning.net 02-03-26 07.30 Sida 97 Digitala studiematerial av Ingemar Svensson & Tore Persson Iden moderna webbaserade självstudievärlden finns pedagogen bara med i kursutvecklingsfasen. Han anger

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. I mitten på höstterminen 2011 svarade PIM-examinatorerna på några frågor om hur de upplevt PIM-arbetet hitintills på sin skola. Det var frågor riktade

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Ökat socialt innehåll i vardagen

Ökat socialt innehåll i vardagen -3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Göteborg 2 mars, 2011 Innehåll: Vår kulturella plattform Pedagogiska utmaningar Alingsås biblioteks Internetkurser Källa: Olle

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

Musik bland dagens ungdomar

Musik bland dagens ungdomar Musik bland dagens ungdomar En undersökning som tar reda på hur dagens ungdomar gör då de vill lyssna på musik. Musik är för många ungdomar en mycket stor del av vardagen. Utbudet av musik och sätt att

Läs mer

Intervju med Bo Ekman

Intervju med Bo Ekman 1 Intervju med Bo Ekman Vem är Bo Ekman? Ja, vem är Bo Ekman? Stockholmare, fast jag bott i Sörmland i nästan 40 år så känner jag mig fortfarande kanske mer stockholmare än sörmlänning. När är du född?

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018 Måldokument 2014-2018 Skolans övergripande målformulering har Örebro läns landsting som huvudman och är således politiskt och religiöst obunden är en skola för alla, med särskild inriktning mot personer

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

Musik bland dagens ungdomar

Musik bland dagens ungdomar Musik bland dagens ungdomar En undersökning som tar reda på hur dagens ungdomar gör då de vill lyssna på musik. Musik är för många ungdomar en mycket stor del av vardagen. Utbudet av musik och sätt att

Läs mer

God dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning.

God dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning. TÖI ROLLSPEL F 007 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista sjukpenning inskriven komplettering diskbråck sjukanmälan distriktsläkarmottagning utbetalningskort registerkort nyinflyttad datan personnummer

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer

Kursutvärdering HT 14. Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder 2XX029, 9XX029

Kursutvärdering HT 14. Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder 2XX029, 9XX029 Kursutvärdering HT 14 Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder 2XX029, 9XX029 Hur svarade kursen mot kursbeskrivningen? fördelning 0% 0% 0% 10% 25% 65% antal (0) (0) (0) (2) (5) (13) Medelvärde (för

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? Sida 1/7 BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du sparar halva reklamfilmskostnaden Vad det är som kostar i en film Vad du måste berätta

Läs mer

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 H10_Statistik och Vetenskapsteori Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? (5) Stor 13 46,4% (6) Mkt stor 5 17,9%

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

Om möten, mötesplatser och arenor

Om möten, mötesplatser och arenor Om möten, mötesplatser och arenor 58 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Många med mig är vana att arbeta väldigt konkret. Det här sättet att arbeta i nätverk kan bli mycket frustrerande

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

1 december B Kära dagbok!

1 december B Kära dagbok! 1 december B Kära dagbok! (Fast egentligen är det ju ingen dagbok, utan en blå svenskaskrivbok från skolan. Jag bad fröken om en ny och sa att jag hade tappat bort den andra. Sen kan jag bara säga att

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Flexibel utbildning på distans

Flexibel utbildning på distans folkbildning.net 02-03-25 21.05 Sida 201 Distanspedagogik Flexibel utbildning på distans ett kapitel fullt med svärord av Mikael Andersson Iuppdraget för min organisation, Distum, anges det att vi ska

Läs mer

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar. innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon

Läs mer