Intervju med Ingemar Svensson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Intervju med Ingemar Svensson"

Transkript

1 1 Intervju med Ingemar Svensson Ingemar Svensson, född 1946 i Lund. Hur kommer det sig att du hamnade i Katrineholm? Ja, det är väl en lång historia, det är det. Ja, egentligen hamnade jag först i Göteborg. Jag har bott i Göteborg i 15 år innan. Mina båda döttrar är födda där. Där sysslade jag med lite olika skrev böcker och var frilansjournalist och var vikarierande lärare och jobbade ett tag i Göteborgs hamn. Men så tog jobben slut och man bör ju försörja sina barn. Då funderade jag på vad jag skulle hitta för jobb. Då var jag inställd på att jag skulle flytta någonstans i landet, var som helst, där det fanns jobb. Då fick jag för mig att folkhögskollärare skulle passa mig bra. Varför vet jag egentligen inte, för jag hade ingen tidigare koppling till folkhögskolan. Jag visste ingenting om folkhögskola mer än någon allmän föreställning jag hade. Så då sökte jag dom folkhögskollärarjobb som fanns. Då fick jag jobbet på Åsa folkhögskola. Det var så du kom i kontakt med folkbildningen? Det var så jag kom i kontakt med folkbildningen. Vad innebar folkbildningen för dig de första åren? Det var rätt tufft att komma som ny till en folkhögskola, särskilt som det var så att jag egentligen var övertalig. Man hade räknat fel och egentligen behövdes jag inte det första året. Det gjorde ju inte saken lättare precis. Men för att få jobbet hade jag naturligtvis lovat att jag kunde nästan allting. Då fick jag bevisa att jag kunde nästan allting. Det var rätt slitsamt dom första åren. Så det var väldigt tufft. Men det var också oerhört lärorikt. Jag fick ju jobba väldigt mycket med korta kurser, fackliga samverkanskurser, men också naturligtvis med långkursarbete på olika stadier. Då var det så att när man kom som ny som folkhögskollärare, då kunde man fortfarande jobba två och två på långkurserna och då fick man lära sig helt enkelt. Man jobbade tillsammans med en erfaren kollega och fick lära sig att bli folkhögskollärare. Och vad folkbildning var. Där var Åsa folkhögskola riktigt bra. Det var ju en riktigt bra skola och är säkert fortfarande en bra skola; det vet jag inte så mycket om. Men när jag kom dit till skolan 1985 så var det ju utan tvekan en av de främsta skolorna i landet. Det var en bra skolning jag fick där. Folkbildningen har ju förändras mycket under den här långa perioden. Hur tycker du att du såg på folkbildningen då? Vad var folkbildningens kärna 1985? Som jag ser det nu? Ja, men även i backspegeln? Eftersom jag tänker tanken att folkbildningen har förändrats. Den har i många stycken samma grund, samma kärna, samma ideologi. Men förändringarna har ju varit stora i vårt sätt att möta våra kursdeltagare, men också när det gäller kursdeltagarnas upplevelser när de kommer till oss? Då ser jag som en förändring under en årsperiod där vi som varit med sett att förändringen blivit stor. Om du tecknar en bild av den här perioden från början av 1985 Hur upplevde du själva folkbildningsarbetet då? Då var ju kärnan i arbetet den allmänna linjen. Det var också så på Åsa att allmän linje; det var liksom hög status bland lärarna att få jobba på allmän linje. Det var väldigt tydligt från skolledningen att allmän linje hade den högsta prioriteten. Vad vi jobbade med där var just allmän medborgerlig bildning, där bildningsbegreppet var väldigt starkt och väldigt betydelsefullt. Bildningsbegreppet har vi tappat, tycker jag, i svensk folkhögskola, om jag tittar på den utveckling jag sett under de senaste åren. Det är något som folkbildningen måste återerövra. Då är det intressant att fråga sig vad man menar med bildning. Bildning det finns ju en negativ betydelse av ordet bildning för mig: det här att kunna föra sig, att kunna släppa dom rätta litterära citaten i dom rätta sammanhangen, att ha sett dom rätta filmerna osv. osv. Det är liksom den här borgerliga, kälkborgerliga eller skitborgerliga för att använda ett sånt uttryck bildningssyn. Bildning för mig handlar om att kunna möta den andre, mötet, att kunna möta det okända, det nya, det kanske till och med för mig oönskade, att kunna möta det i en dialog. Alltså: dialogen, samtalet, mötet. Att kunna ta den andres perspektiv, att kunna titta på sig själv genom den andre. Men också att kunna ha, vilket jag tror är viktigt för att det här ska vara möjligt, att man är grundad i sin egen kultur eller i sitt eget sammanhang. Så ser jag på betydelsen av bildning. Det tycker jag vi hade en väldigt tydlig inriktning på det på skolan på allmän linje.

2 2 Då talar du för allmän linje. Det var den stora tyngden i folkhögskolan Och du talar för att bildningen har något försämrats under åren. Om vi vänder på perspektivet: är det någonting i folkhögskolans utveckling som du tycker har utvecklats på ett positivt sätt? Det är ju lite svårt för mig att svara på det eftersom jag inte har arbetat som folkhögskollärare sedan Egentligen, dom senaste 12 åren har jag inte arbetat som lärare på folkhögskola Om du tecknar en bild på vad som är folkbildningens nuvarande situation. Var står folkbildningen idag? Folkbildningen har ju inte bara överlevt om vi tittar på folkhögskolan, som ju är den delen som jag kan bäst så ser vi ju att antalet folkhögskolor har ju inte minskat. Antalet folkhögskolor har tvärtom ökat och den befinner sig i en ständig process: det kommer hela tiden till nya folkhögskolor. Det är ju inte så att folkhögskolan på något sätt är döende. Situationen är ju lite annorlunda då inom studieförbundsvärlden, där vi ser en ökande centralisering, där alla de små avdelningarna försvinner. Studieförbundsavdelningarna blir färre och färre. Om vi tittar på utvecklingen, vad det är som hänt om jag får hålla mig till folkhögskolan så har folkhögskolan varit väldigt duktiga på att hitta nya fält, nya arbetsfält och vad jag tycker vi ser nu då är en ökning av specialkursernas betydelse. Det är kurser som väldigt snävt inriktade på en viss verksamhet och där det negativa är att man tappar den här gemensamma folkhögskoleandan som jag tycker var fortfarande väldigt stark när jag började på folkhögskolan Jag föreställer mig att idag så blir de olika kurserna mera självständiga enheter som egentligen inte har så mycket med varandra att göra. Folkhögskolan som sammanhållande enhet minskar i betydelse. Du ser det som en negativ utveckling? Jag ser det som en negativ utveckling. Det blir den specifika specialkursens inriktning som blir det väsentliga. Då tror jag ofta man tappar det här breda bildningsperspektivet. Jag tror också man tappar det här med solidariteten. Hur ska man kunna motverka det? Om de allmänna kurserna blir svagare och specialkurserna blir fler och naturligtvis speciellt inriktade och får en ganska stark position på grundval av det: hur ska man kunna motverka det, så att man blir kvar i den här bildningstraditionen där den allmänna kursen är stark? Skälet till att allmän kurs har minskat så starkt i betydelse finns det naturligtvis flera samverkande skäl till, bland annat att man byggde ut komvux och en del av de behov som folkhögskolan tillfredställde när det gällde vuxnas lärande det övergick alltså till komvux, den formella vuxenutbildningen. Det är inte möjligt att återupprätta den allmänna linjen på folkhögskola så som den såg ut då, i bemärkelsen att man skulle få människor utifrån arbetslivet att ta ledigt ett år eller två år för att komma till en folkhögskola, bo på en folkhögskola och studera där. Det kan vi ju glömma. Det kommer aldrig mer att hända. Det betyder inte att behovet att trycka på bildningen, den allmänna medborgerliga bildningen, att det behovet har minskat. Jag tror att det skulle finnas ett jättesug efter ett lärande, ett bildningstänkande, men då får folkbildningen komma till folket och folket kommer inte längre att komma till folkhögskolan eller ens till studieförbunden för att tillgodose den kunskapstörsten Men du är säker på att den kunskapstörsten finns? Ja, det är jag! Om man tittar på nätet, på dom communities som nu växer som svampar ur jorden och där man faktiskt sysslar med ett bildningslärande. Om man tittar på hur många sådana communities som växer fram och hur många människor som är aktiva så är det alldeles uppenbart att behovet finns. Då är frågan: hur når vi i folkbildningen ut till folket? Då måste vi använda nätet. Då måste vi använda Internet eller denna fantastiska uppfinning som borde vara älskad av folkbildningen om vi betänker folkbildningens målsättning och folkbildningens uttalade mål om vad folkbildningen vill. Då borde Internet vara älskad av folkbildningen. Tyvärr är den inte det. Varför då? Jag tror att det beror på att folkbildningen är så oerhört traditionsstyrd.

3 3 Vad menar du? Att rektor sitter i Storstugan i brasans sken och läser dikter? Nej, inte nödvändigtvis, men i folkbildningen talar vi så starkt om det här med mötet att lära tillsamman i ett möte, studiecirkelstanken. Den är jättestarkt i svensk folkbildning. Tack och lov! Det är det som är folkbildningens räddning att man ser att allt gott lärande sker i mötet mellan människor: ett gott lärande är ett samverkanslärande. Men problemet när det gäller Internet är att folkbildningen förstår fortfarande inte att man kan mötas på nätet. Man biter sig fortfarande så starkt fast vid föreställningen att för att kunna mötas så måste man känna den andres andedräkt och se den andre i ögonen: mötet måste ske fysiskt. Och det kan inte ske virtuellt. Det är tragiskt. Men du är för ett möte både i det fysiska rummet och på nätet? Javisst. Absolut! Men möjligheterna att skapa det fysiska mötet blir mindre och mindre. Det blir svårare och svårare för människor att ta ledigt från jobbet, det blir dyrare och dyrare för människor att resa till en folkhögskola eller att resa till Om vi tittar på studiecirkeln: att säga att under de kommande 10 veckorna så ska jag delta i studiecirkelmötet varje onsdag kväll mellan kl 7 och 9. Människors liv ser inte ut så längre att man kan det. Då måste folkbildningen ställa sig frågan hur vi ska kunna använda den nya tekniken? Och hur ska vi kunna använda den nya tekniken? Hur ska vi arbeta? Folkbildningstanken, att lära tillsamman under demokratiska former, den tanken håller på att övertas av, ska vi kalla det, av nätverk av strukturer, av processer ute på nätet som ser helt annorlunda ut än folkbildningen. Folkbildningen bygger ju på att lärandet organiseras, antingen av folkhögskolor eller av studieförbund. Man blir kallad till kursstart. Man går en kurs. Denna kurs är utannonserad av folkhögskolan eller av studieförbundsavdelningen: det här är grundvalen för lärandet på något vis: jag anmäler mig till en kurs som någon har anordnat. Idag sker mindre och mindre av det icke-formella lärandet på det viset. Mer och mer av lärande sker informellt. Och det sker på nätet. Jag förstår den synpunkten, att nätet får allt större betydelse. Men om vi tittar på några specialkurser, till exempel musik, dans eller textil, så är det ändå en förutsättning att man kommer och spelar, dansar och arbetar med textil. Men den allmänna kursen tenderar då mer och mer en utbildning, en undervisning via nätet. Det är så man ska se utvecklingen? Jag tror vi ska släppa det där begreppet allmän kurs, därför att på allmän kurs kom ju bara människor som var kortutbildade, helt enkelt. Man kom från fabriken eller man kom från vården. Det ser inte ut så längre idag. Människor som studerar tillsammans på nätet, dom kommer från helt olika bakgrund. I en studiegrupp som finns på nätet, en informell studiegrupp, en community, där människor med ett speciellt intresse samlas för att lära tillsammans, där tror jag människor kan ha väldigt olika bakgrund; klassmässigt, socialt och så vidare. Man blandar människor som är invandrare och ickeinvandrare och så vidare. Det är inte så att vi kan återuppväcka allmän linje. Det här bildningslärandet kommer att se annorlunda ut eftersom samhället har ändrats så pass mycket. Nu är ju en av våra regler att minst 15 % av skolans volym ska vara allmän kurs. Men då ser du att det här ska vi ompröva och se andra lösningar i framtiden. Ja, det måste vi göra. Det är ju faktiskt ändå så att man kan bedriva en kurs på nätet. Man kan bedriva en kurs helt och hållet på nätet eller en studiecirkel och rapportera den som statsbidragsverksamhet och få medel för det. MEN: du kan inte bedriva ett informellt lärande i till exempel en community-form och rapportera den som statsbidragsverksamhet. Jag tror att det måste till stora förändringar i synen på hur statsbidraget fördelas om folkbildningen ska hänga med eller om folkbildningen ska spela en betydelsefull roll i framtidens lärande. Det är jag övertygad om. Nu talar man ju rätt mycket om sociala medier även inom folkbildningen. Hur stor del av verksamheten kommer de här nya sociala medierna att få? Jag tror att de kommer att få en väldigt stor betydelse. Vad vi ser nu är att Jag skulle vilja stanna en stund vid hur vi ser teoretiskt på det här med lärandet, vad lärandet är. I folkbildningen har vi ju en slags socialkonstruktivistisk syn på vad lärande är till skillnad från den formella utbildningen, åtminstone på nätet. Den formella nätutbildningen på nätet är ju väldigt behavioristisk upplagd: du matar dina elever med ett färdigt kursmaterial. Så får man lite instuderingsfrågor, så svarar man på det. Så får man rätt eller fel och så vidare. Men i folkbildningen så har vi alltid och det tycker jag vi ska ta till oss också när det gäller det nätbaserade lärandet, så har vi aldrig gått på det med att gå in en sån här slags behavioristisk syn utan vi har behållit det här socialkonstruktivistiska synen på lärandet, det vill säga att ingen kan lära dig någonting. Det är du själv som lär dig med hjälp av andra och tillsammans med andra.

4 4 Allt lärande sker i din egen skalle i ett samarbetslärande tillsammans med andra människor och där du har kanske en studiecirkelledare eller en folkhögskollärare som organiserar, möjliggör, tar fram material och så vidare. Det här är den grundläggande pedagogiska synen, uppfattar jag den som, åtminstone i goda folkhögskolor och goda studieförbundsavdelningar. Vad som kommer nu är vad vi kallar för konnektivism. Den synen innebär egentligen att kunskapen Var finns kunskapen någonstans? Och var finns lärandet? Kunskapen finns i jättelika nätverk som finns på nätet. Det är alltså i oändliga communities, i kombination av communities, i bloggosfären, i olika typer av sociala medier. Det är där som kunskapen finns och du som individ kan söka kunskap var som helst. Du styr själv och du väljer själv tillsammans med vilka du vill lära. Du väljer vilken community du vill tillhöra, du väljer vilket forum du vill tillhöra, du väljer vilka databaser du vill hämta kunskap från. Kombinatoriken i allt detta är framtidens lärande. Kombinationen mellan den socialkonstruktivistiska synen och konnektivismen, där har vi framtidens folkbildningslärande. Du skissar på en ganska avancerad framtidsmodell, som ju ändå måste ha en utgångspunkt i att det finns en grund för den studerande. Var ska man gå in? Ska man gå in från en ganska enkel, elementär bas och hitta dom här lösningarna eller känner du att man måste ha någon form av grundläggande utbildning för att ta till sig det här? Det är en bra fråga. Många kan tycka att nu far jag långt, långt in i framtiden och skissar något Jag tycker det är spännande att du far in i framtiden, men jag vill ju se hur framtiden ser ut innan vi är i framtiden Men det intressanta är att vi redan är i framtiden och jag kan ta ett väldigt bra exempel på det och det är och titta på Wikipedia. Det är ju som bekant ett helt nätbaserat uppslagsverk som ju alltså skrivs av dig och mig och av miljoner andra människor. Och av Vatikanstaten och CIA. Det finns ett begrepp som är väldigt mycket diskuterat i dag som heter The Wisdom of the Croud, alltså massans kunskap, massans vishet. Då är jag tillbaka i det här om konnektivismen. Väldigt mycket av den kunskap som växer idag är skapad gemensamt i strukturer som ingen har någon direkt kontroll över eller i alla fall så ser vi inte att vem som har kontroll över det. Det här är på gott och ont. Jag skulle vilja säga att det är mycket på gott. Nu kommer ju många unga kursdeltagare in på våra kurser. Vi har ju haft en strävan att lära dem ett kritiskt förhållningssätt, att kritiskt granska. Många går ju med ett okritiskt synsätt in i datorerna och sväljer allt efter meningen Det har jag sett i datorn, det har jag sett på Wikipedia. Många gånger kan man visa att det finns en felsyn hos de där källorna; de kan vara ganska vårdslösa ibland. Då har vi den negativa aspekten. Hur ska vi fortsätta att arbeta med det kritiska förhållningssättet i förhållande till de här medierna? Folkbildningens uppgift i framtiden, tror jag, är ändå att organisera det informella, om jag får säga så: att erbjuda goda plattformar för eller goda förutsättningar för det här informella, nätbaserade lärandet. I det ingår naturligtvis att folkhögskolan eller studieförbunden tillhandahåller den här kritiska blicken eller att vi bidrar med att skapa en förmåga till kritiskt tänkande. Det innebär att handledaren vid studieförbundet eller folkhögskolan har en väldigt stor och ansvarsfull uppgift i det här arbetet, självklart? Ja, det borde ha det. Frågan är om folkbildningen kommer att få det. Jag är inte helt optimistisk därvidlag. Frågan är om folkbildningen kommer att ta det här uppdraget. Frågan är om folkbildningen verkligen på allvar kommer att lämna 1900-talet. Jag uppfattar att folkbildningen väldigt starkt biter sig fast i 1900-talet. Men hur ska folkbildningen agera för att inte bita sig fast, att inte vara rigid i förhållande till tidigare utbildningssystem? Hur ska folkbildningen anamma de här nya tankegångarna och den nya utvecklingen? Det sker ju tack och lov en utveckling på basplanet. Det kan vi ju se. Det finns ju trots allt en hel del folkhögskollärare och det finns trots allt en hel del studiecirkelledare och studiekonsulenter i studieförbundsvärlden som ser vad som händer och som är intresserade och som vill bejaka den här utvecklingen.

5 5 Du skissar på en väldigt avancerad vision som naturligtvis kan komma att bli verklighet om ett antal år. Men hur ska vi komma dit? Hur ska visionen förvandlas till verklighet? Jag tror att man måste fortsätta att satsa på ganska ordentliga fortbildningsinsatser. Då måste de ändå utgå från en klar medvetenhet i ledningen för svensk folkbildning: studieförbunden och folkhögskolornas egna paraplyorganisationer, Folkbildningsrådet osv. Vi hade under senare hälften av 90-talet med start med DUKOM-projektet 1996 så satsades det mycket stora pengar på pedagogisk utveckling när det gäller nätbaserat lärande i svensk folkbildning. Jag tror att det satsades runt 200 miljoner kronor sammantaget. Då fanns det också ekonomiska resurser för folkbildningen att hämta, först från KK-stiftelsen, sen från den myndighet som nu är nedlagd som hette Nationellt centrum för flexibelt lärande. I dag har vi inga såna källor att ösa ur. Då tror jag att folkbildningen själv måste se att man även fortsättningsvis måste anslå stora resurser för utvecklingsinsatser för fortbildning. Det måste innebära att ledande personer i svensk folkbildning måste se den här nödvändiga vägen i framtiden. Det måste inledas nu. Jag är lite rädd att svensk folkbildning håller på att tappa taget redan nu och hamna ordentligt på efterkälken. Under andra hälften av 90-talet så fanns det ett utvecklingsarbete inom svensk folkbildning som var på sitt sätt världsledande. Jag skulle nog vilja säga att vi i Sverige och i folkbildningen utvecklade det icke-formella, nätbaserade lärandet och då ville alla att vi skulle komma ut, framför allt i Europa och berätta om den nätbaserade studiecirkeln, till exempel. Så är det inte idag. Det tror jag vi ska vara klara över. Men har inte den verksamheten, alltså nätbaserad utbildning, har det inte varit ett bra verktyg för att initiera de här diskussionerna? Det har ju skett i en ganska stor volym. Jodå. Inom folkhögskolan har det faktiskt hänt en hel del. Inte så mycket inom studieförbunden, tyvärr. Det finns olika skäl till det. Men jag tror att vi kan konstatera ändå att där det har hänt något ordentligt, det är inom folkhögskolan. Men det räcker ändå inte. Man måste ta steget vidare från den nätbaserade studiecirkeln till just det här informella lärandet, till att kunna handskas med det informella lärandet som vi ser utvecklas nu. Du kräver nu en medvetenhet från folkhögskolors och studieförbunds ledningar. Är det en generationsfråga? Det är ju rimligt att tänka sig att det är det. Men samtidigt har du ett annat problem där om man tittar på folkhögskolorna. Väldigt många folkhögskolor byter ju ledning nu, byter rektorer. Det är en hel generation folkhögskolerektorer som går i pension nu och det kommer nya rektorer. De här nya rektorerna kan jag tänka mig på ett sätt tänker mera modernt, men jag är tveksam till om dom har folkbildningstraditionen eller om dom representerar den goda folkbildningstraditionen, som jag tycker är en absolut nödvändighet för folkhögskolorna. Lösningen är inte att överge folkbildningsarbetet. Lösningen är att snarare förstärka det, men att förstå att det här arbetet måste ske i nya former. Det måste ske på nya arenor. Vi måste gå ut till människorna med folkbildningen och inte tro att människorna kommer till oss. Vad får dig att tro att den nya generationens ledning inte tar till sig det här? Det är möjligt att den nya generationens ledare är medvetna om nätets potential, nätets möjligheter. Men om dom inte samtidigt är goda folkbildare så hjälper ju inte det. Du kan ju titta på den formella svenska vuxenutbildningen som har anammat nätbaserat lärande i kanske mycket större utsträckning än vad folkbildningen har gjort. Men dom har gjort det på helt fel sätt. I den svenska formella vuxenutbildningen där arbetar man på nätet med gammaldags e-learning. Då är jag lite rädd att de här nya folkhögskolerektorerna i större utsträckning är företagsledare än folkhögskolerektorer. Dom rekryteras därför att kunna hantera ekonomiska problem som antagligen blir svårare och svårare att tampas med. Nu går en ganska stor del av folkbildarna i 40-talistgenerationen i pension. Där finns det en grupp som har erfarenheter från ett seriöst och långsiktigt folkbildningsarbete. Hur ska man tillvarata deras kunskaper och erfarenheter och i symbios forma den nya folkbildningen när du talar om nätets vikt. Hur ska den här kombinationen kunna ske? Hur ska kunskapsöverföringen ske på ett bra sätt? Ja, det var en väldigt bra fråga Den är lite svår att svara på Men en väldigt stor del av oss som nu går i pension har en folkbildningserfarenhet som är väldigt stark och väldigt god och samtidigt kommer det förhoppningsvis unga människor till folkhögskolorna och studieförbunden nu.

6 6 Jag kan inte tänka mig något annat än att man nu rekryterar unga människor som folkhögskollärare. Bland dom så tror jag att det här med nätets möjligheter, nätets själklarhet för lärande är väldigt klar och väldigt tydlig. Man skulle naturligtvis behöva hitta ett slags forum där den gamla generationen kan föra över sina folkbildningserfarenheter i en dialog. Den kan ju inte fungera så att vi gamlingar sitter där och talar om för de här ungdomarna hur dom ska göra. Det funkar inte. Då blir min följdfråga självklart: hur ska den dialogen se ut? Man kan ju skapa communities på nätet. Om vi bara får våra kollegor som går i pension att vara intresserade av att ställa upp i en sån dialog med de unga eller så kommer ungdomarna att fixa det här själva. Men du är ganska hoppfull ändå? Jag är ganska hoppfull när det gäller folkbildningens överlevnad. Men jag är inte så himla säker på att studieförbunden överlever. Alltså: folkbildningen överlever, det är jag väldigt säker på. Men om folkhögskolorna och studieförbunden överlever, det är jag däremot betydligt mindre övertygad om. När jag säger det så menar jag naturligtvis att om inte studieförbund och folkhögskolor vill gå in i den nya tiden och arbeta med folkbildning, då kommer folket att folkbilda sig själva. Nu tillhör ju vi, några stycken av oss, 40-talistgenerationen, som inom några år går i pension. Vi är också några som intensivt jobbar med de nya medierna. Vi utnyttjar ibland medierna till bristningsgränsen av olika skäl. Är inte det en ganska positiv bild av att även en så kallad äldre generation är aktiv med nya medier inom folkbildningen? Jodå. Men det låter på dig som om alla folkhögskollärare Nej men några. Några gör det. Det är alldeles riktigt. Och det är ju alltså hoppingivande. Och det är ju faktiskt fortfarande så att, vilket man kan se som både positivt och negativt, att dom som arbetar intensivt idag med att utveckla, inom folkbildningen, ett icke-formellt och informellt nätbaserat lärande, det är faktiskt i stor utsträckning människor i vår ålder som närmar sig pension eller som i alla fall är över 50 år gamla. Men var är ungdomarna? Dom finns naturligtvis och dom kommer. När vi väl försvinner kommer dom att ta över scenen. Då kommer dom att driva den här utvecklingen på sitt sätt. Då kommer dom att ta upp en hel av det som vi utvecklade, men dom kommer att gå vidare på sitt eget sätt. Är det din goda vision om framtiden? Ja. Med den förhoppningen att studieförbund och folkhögskolor förstår att man måste hitta människor där dom finns och hitta dom då på nätet: att man verkligen förstår det och arbetar för det. Då tror jag att det är så att den unga generationen kommer att kunna arbeta med det här på ett bra sätt. Men får dom inte den möjligheten, om inte rektorerna eller studieförbundsledningarna förstår att dom måste lämna 1900-talet. Vad är det här? Är det en gigantisk informations- och medvetandekampanj som ska till? Man kan inte tänka sig att dessa människor plötsligt ska få en ingivelse som så, det måste väl ske genom någon form av medvetandegörande på ett klokt sätt. Hur ska det gå till för att nå alla dessa människor som idag inte har tagit till sig det här? Jag pratar om dom som har ansvaret för att den här utvecklingen ska bli god inom folkbildningen, dom som i huvudsak har ledaransvar. På folkhögskolor, på Folkbildningsrådet, på RIO kanske. Hur ska dom medvetandegöras om vikten av att göra den här väldigt stora satsningen? Ungdomarna som kommer in, dom förstår det här med nätet. Dom förstår att man kan mötas på nätet. Dom vet att man kan mötas på nätet. Dom förstår potentialen i nätet. Däremot är det ju inte givet att dom har någon folkbildningsmedvetenhet. Hur överför vi traditionen till dom nya utan att vi därmed också förmedlar en negativ bild av teknik och teknikutveckling för det finns ju också hos väldigt många i vår generation av folkhögskollärare. Hur skapar vi den här dialogen mellan oss gamlingar och dom nya den goda dialogen. Det måste organiseras på något sätt, inom någon form av fortbildningsarbete, pågående fortbildningskampanj. Det är en av dom stora uppgifterna för folkbildningens framtid? Det är absolut det. Jag skulle vilja säga att det är en överlevnadsfråga för folkbildningen att klara det

7 7 De flesta folkhögskolor har kommit så långt idag att de erkänner att Internet har någon slags betydelse för lärande. Det finns ju exempel på goda rektorer som ser att nätet är viktigt. Det görs bra saker på nätet, som ändå, på det hela taget, håller emot rätt kraftigt Man vill ha viss verksamhet som är nätbaserad på sin skola. Man vill ha ett utvecklingsarbete. Men det här utvecklingsarbetet ska vara, om inte perifert, så bara ett komplement. Inte mer än ett komplement. Vi har ju flera folkhögskolor, bland annat Västerås folkhögskola som medvetet satsar på att använda nätet som den stora plattformen för det här. Man håller på att ställa om helt och hållet till nätet. Västerås folkhögskola är en dagfolkhögskola. Det är ju begripligt att Åsa folkhögskola, måste fylla ett stort internat inte kan tänka i samma banor om det inte är så att man kan göra sig av med alla lokalerna och det kan man ju inte göra. Jag tror att sådana folkhögskolor som Västerås och Sverige-finska i Haparanda dom måste ju satsa på ett ständigt nätpedagogiskt utvecklingsarbete: det gör dom också. Det är ett dilemma för en folkhögskola som finns ute på landet och som sitter med en djävla massa lokaler. Jag vet. Jag har varit på Västerås. Men jag skulle vilja gå ett steg längre med tanke på de erfarenheter jag fick när jag var uppe på Folkbildningsrådet. Väldigt många, för att inte säga de flesta projekten, ska arbeta med film eller video på något sätt. Däremot är det oklart för väldigt många hur de ska göra. Vi har ju en förmåga att spela in och streama i nätet. Man kan alltså nå fler med ganska högkvalitativ film. Det är väldigt framtidsinriktat skulle jag vilja säga, eftersom fler och fler lär sig att berätta med film. Här är ett sånt där exempel som jag skulle kunna berätta om, för att visa på vilken medvetenhet unga människor har om vad man kan göra med nätbaserat media. Den här historien är rätt rolig. Martin, vår yngste, som har flyttat hemifrån; han och några kompisar till honom var ute vid Djulöbadet och skulle bada. Olle, som var en av kompisarna, hade lånat sin pappas nya Volvo. Så körde dom ut till Djulöbadet och ställde bilen nere vid vattnet. Så hoppade dom ut och badade och så kommer dom tillbaka och ska hämta bilen så är bilen borta. Olle ringer på mobilen till polisen: - Min bil är stulen! En av kompisarna puttar på honom: - Du Olle! Ja, vad är det, jag håller på att prata med polisen! Olle. Titta! Så pekar han ner i vattnet. Då ser man en röd baklykta en halv meter under vattnet. Då hade han alltså glömt att dra åt handbromsen, så bilen hade rullat ut i vattnet och låg helt under vattnet. Nu kommer vi till det spännande. Martin kommer hem och berättar det här fem timmar efter det har hänt. - Kolla här säger han! Då finns det en blogg utlagd på nätet som heter Olle parkerar med huvudinlägg och med kommentarer osv. Dagen efter, det här är alltså sent på eftermiddagen. På morgonen dagen efter så hittar man på Youtube ett videoklipp där man ser hur Olle traskar ut i vattnet helt bestört och konstaterar att bilen ligger där, under vattnet. Naturligtvis finns det en länk från bloggen till Youtube som visar hur Olle står där med bilen. Den här filmen hade dom någon av dom här elaka killarna hade spelat in det här med mobiltelefon och genast lagt ut det på Youtube och länkat det till bloggen där det fördes en diskussion om den här stackars Olle som hade kört ner farsans bil i vattnet. Det är medvetenhet om de nya medierna! De här ungdomarna ingen av dem hade någon speciell inriktning på att arbeta med medier. Det var vanliga killar. En kul grej i sammanhanget är ju att det är ett nyhetsvärde utöver det vanliga. Han skickade in det här till Expressen och Expressen köpte det och la ut det på sin webb. Det är det här som folkbildningen måste förhålla sig till!

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Digitala studiematerial

Digitala studiematerial folkbildning.net 02-03-26 07.30 Sida 97 Digitala studiematerial av Ingemar Svensson & Tore Persson Iden moderna webbaserade självstudievärlden finns pedagogen bara med i kursutvecklingsfasen. Han anger

Läs mer

Om medborgarskap och medborgarbildning

Om medborgarskap och medborgarbildning Om medborgarskap och medborgarbildning 50 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Det som blivit tydligare för alla är att det är meningen att jag som boende i det här samhället ska ta ansvar

Läs mer

Farfar ORDLISTA HANS PETERSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Farfar ORDLISTA HANS PETERSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN HANS PETERSON ORDLISTA inte helt oväntat (sid 3, rad 2), ingen överraskning begravningen (sid 4, rad 1), när de döda läggs i jord eller bränns upp äger rum (sid 4, rad 1), är,

Läs mer

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm Projektmaterial ATT UTTRYCKA SIG I TEXT OCH BILD Studiefrämjandet i Stockholm Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B 1 Respondent 2 Researcher A 3 Researcher B Fråga A = 4 första frågorna, Frågor B = nästa 3 frågor, endast nummer = fråga 1-17, Övr 1 osv = frågor från intervjuare utanför frågeguide Rad Person Text Fråga

Läs mer

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt!

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Detta är i första hand ett HGU arbete för att belysa dom fällor, tricks som finns, vi är alltid väldigt skickliga på att visa upp våra

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag.

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsfullmäktige, Göteborg 1 mars 2007 Under 1,5 timme samtalade vi med representanter från Göteborgs

Läs mer

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 Zuzana Helinsky BTJ Förlag Innehåll Omslag: Moa Björnson www.moas.nu Författaren och BTJ Förlag/BTJ Sverige AB, Lund 2011 Tryck: Holmbergs 11,

Läs mer

XOVATION. Anneli Bengtsson

XOVATION. Anneli Bengtsson XOVATION Anneli Bengtsson Projekttid aug 2009 juli 2012 Triple Helix Om XOVATION XOVATION är ett spännande utvecklingsprojekt som vill finna nya vägar till dialog mellan människorna och det offentliga

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

Ett mångkulturellt samhälle

Ett mångkulturellt samhälle Slutredovisning Ett mångkulturellt samhälle 2013 Slutredovisning Att genom kunskap om sociala medier ge människor förutsättningar för ett rikare liv. Studiefrämjandet Södra Lappland Projektledare Anne

Läs mer

ValiAnte. För mer information kontakta: ABFs Kompetensutvecklingsprojekt LO asa.stenlund-bjork@abf.se Bo.carselid@lo.se

ValiAnte. För mer information kontakta: ABFs Kompetensutvecklingsprojekt LO asa.stenlund-bjork@abf.se Bo.carselid@lo.se startade då den fackliga rörelsen såg ett behov av att kunna visa den informella kun skap man får genom sina fackliga engagemang i olika uppdrag. Idag har vuxit till ett koncept som funge rar för alla,

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och straff på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen 2 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Tankar kring den pedagogiska grundsynen

Tankar kring den pedagogiska grundsynen Tankar kring den pedagogiska grundsynen Scoutprogrammet När det gäller de utvecklingsområdena så känner jag att de kommer in mer eller mindre i de ledarkurser vi kör. Vad som kommer att vara viktigt är

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Frågor och svar. Satans torn

Frågor och svar. Satans torn och svar Läraren side 1 En mesig person 1. Jon har haft en dålig dag i skolan. Varför? Idag hade Linus fått hela klassen att skratta åt Jon. 2. Vad är en dålig dag i skolan för dig? 3. Varför spelar Jon

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Göteborg 2 mars, 2011 Innehåll: Vår kulturella plattform Pedagogiska utmaningar Alingsås biblioteks Internetkurser Källa: Olle

Läs mer

Q1 Hur många gånger har du använt surfplattan i mötet med besökare?

Q1 Hur många gånger har du använt surfplattan i mötet med besökare? Q1 Hur många gånger har du använt surfplattan i mötet med besökare? Antal ggr (Endast siffra) 0 1 2 3 4 5 Medeltal Totalt Antal ggr (Endast siffra) 2,00 18 9 Totalt antal svarande: 9 # Antal ggr (Endast

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. I mitten på höstterminen 2011 svarade PIM-examinatorerna på några frågor om hur de upplevt PIM-arbetet hitintills på sin skola. Det var frågor riktade

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

RESULTAT - MÅLUPPFYLLELSE

RESULTAT - MÅLUPPFYLLELSE Som absolut nybörjare i programmering och utan att ha några handledarpass: Mycket tufft, låg bokstavligen talat i fosterställning varannan vecka... Den gav en bra grund till fortsatta egenstudier i C++.

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 H10_Statistik och Vetenskapsteori Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? (5) Stor 13 46,4% (6) Mkt stor 5 17,9%

Läs mer

Bättre webb för barn och unga!

Bättre webb för barn och unga! Bättre webb för barn och unga! Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Bilagorna är personabeskrivningar, anvisning

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med.

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med. Max: Ibland är livet perfekt, som nu till exempel. Maxat! Maxade Max! gnolade han för sig själv. Nån gång skulle han göra en hel sång på det, tänkte han. Den skulle bli hans signatur. Maxade Max. Fast

Läs mer

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB www.smab.se Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB Innehåll: Tankar från bryggan Efterfrågan på Säljutbildningar ökar Läkemedelsföretag använder Profilkursen Säljarna

Läs mer

Process- och metodreflektion Grupp 5

Process- och metodreflektion Grupp 5 Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder

Läs mer

Ledning och styrning

Ledning och styrning Ledning och styrning Antagen av SVF:s styrelse 2010-12--03 reviderad 2011-12-12 "Ägardirektiv" Folkbildningsrådets direktiv SMK:s & SMU:s styrdokument Strategisk analys Verksamhetsidé Vision Värderingar/Förhållningssätt

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Välkommen tillbaka till den sista träffen!

Välkommen tillbaka till den sista träffen! DEL 3 Digidel är ett nationellt projekt som syftar till att få fler medborgare att bli digitalt delaktiga. I Sverige finns 1,5 miljoner personer som inte alls eller i mycket liten utsträckning använder

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA!

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! DU HAR RÄTTIGHETER! Du får ut mer av Internet när du håller på dina rättigheter och uppför dig ansvarsfullt. Praktiskt taget alla har tillgång till Internet

Läs mer

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Tema: Deltagare: Nätbaserad undervisning Seminariet är ett inspirations- och samarbetsmöte mellan de tre grupperna. Finlandssvenskt

Läs mer

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden Region Gotland 1 (7) Ekonomiperspektiv Vision/ verksamhetsidé Kund/brukarperspektiv Processperspektiv Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Medarbetare/ ledarperspektiv

Läs mer

Musik bland dagens ungdomar

Musik bland dagens ungdomar Musik bland dagens ungdomar En undersökning som tar reda på hur dagens ungdomar gör då de vill lyssna på musik. Musik är för många ungdomar en mycket stor del av vardagen. Utbudet av musik och sätt att

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

barnhemmet i muang mai söndag 10 juli - söndag 24 juli

barnhemmet i muang mai söndag 10 juli - söndag 24 juli barnhemmet i muang mai söndag 10 juli - söndag 24 juli Det här veckobrevet blir ett fjortondagarsbrev, helt enkelt för att vi inte har varit så mycket på barnhemmet p.g.a. Unicefs utbildning i Khao Lak.

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

MEN LÄS VIDARE! JAG BER DIG INTE TA NED MÅNEN TITTA! DÄR ÄR LEONARDO! VILL DU NÅGONTING? DEN DÄR KILLEN ÄR GALEN DET ÄR INTE SANT!

MEN LÄS VIDARE! JAG BER DIG INTE TA NED MÅNEN TITTA! DÄR ÄR LEONARDO! VILL DU NÅGONTING? DEN DÄR KILLEN ÄR GALEN DET ÄR INTE SANT! WATCHES JAG BER DIG INTE TA NED MÅNEN TITTA! DÄR ÄR LEONARDO! LEONARDO HAR INTE GJORT NÅGOT FEL, MEN VAD ÄR DET SOM BEKYMRAR HONOM? VEM SPRINGER HAN IFRÅN? DEN DÄR KILLEN ÄR GALEN DET ÄR INTE SANT! VILL

Läs mer

MATCHFIXING. Lärgruppsplan

MATCHFIXING. Lärgruppsplan MATCHFIXING Lärgruppsplan Lärgruppsplan Matchfixing betyder att någon med otillåtna medel påverkar resultatet i en idrottstävling. Fenomenet finns över hela världen och blir allt vanligare även i Sverige.

Läs mer

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10 Projekt Rapport RaidPlanner Jeanette Karlsson UD10 Abstrakt: Denna rapport handlar om mitt projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklings projekt. Rapporten kommer att ta upp hur jag gått tillväga,

Läs mer