RAPPORTNUMMER 1 oktober 2007 PTS-ER-2007:24 ISSN DIARIENR

Transkript

1 DATUM RAPPORTNUMMER 1 oktober 2007 PTS-ER-2007:24 ISSN DIARIENR Analys av effektiviteten i frekvensanvändningen mellan tillståndshavare som betalar avgifter för sitt tillståndsinnehav jämfört med dem som inte gör det Redovisning av ett regeringsuppdrag

2

3 Förord Regeringen har gett Post- och telestyrelsen (PTS) uppdrag att analysera och redovisa i vilken omfattning effektiviteten i frekvensanvändningen skiljer sig åt mellan de tillståndshavare som betalar avgifter för sitt tillståndsinnehav respektive de radioanvändare som inte betalar avgifter för sin radioanvändning. 1 Denna rapport utgör PTS redovisning av uppdraget och överlämnas härmed till regeringen. Stockholm den 1 oktober 2007 Marianne Treschow Generaldirektör 1 Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Post- och telestyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer och utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet (rskr. 2006/07:35 och 2006/07:31), N2006/10931/ITFoU, N2006/11614/BS (delvis), N2006/11666/BS (delvis) Post- och telestyrelsen

4

5 Innehåll Sammanfattning...7 Summary Inledning Genomförande Uppdraget och avgränsningar PTS uppgift PTS syn på frekvenseffektivitet Internationell utblick Försvarsmaktens frekvensanvändning Försvarsmaktens syn på frekvenseffektivitet Försvarsmaktens frekvensanvändning idag Faktorer som påverkar Försvarsmaktens frekvensbehov PTS tilldelning av frekvenser till Försvarsmakten Framtida förändringar av Försvarsmaktens frekvensanvändning Teknikutvecklingens betydelse för Försvarsmaktens frekvensbehov Ekonomisk värdering av frekvensutrymme Frekvensers värde Tidigare värderingar av PTS Hur attraktivt olika delar av frekvensutrymmet är Ökad efterfrågan på elektronisk kommunikation Vägval och begränsningar i värderingen Val av värderingsmetod Värdering av Försvarsmaktens frekvensutrymme Slutsatser...32 Bilagor Bilaga 1 - Försvarsmaktens policy för frekvenshantering Bilaga 2 - Definition av olika typer av militär radioanvändning Bilaga 3 - Värdering av frekvensutrymme som försvarsmakten förfogar över Post- och telestyrelsen 5

6

7 Sammanfattning PTS har av regeringen fått i uppdrag att redovisa i vilken omfattning effektiviteten i frekvensanvändningen skiljer sig åt mellan de tillståndshavare som betalar avgifter för sitt tillståndsinnehav och de radioanvändare som inte betalar avgifter för sin radioanvändning. I genomförandet av uppdraget har PTS valt att göra en jämförelse mellan Försvarsmaktens frekvensanvändning med frekvensanvändning där användarna betalar avgifter för sina tillstånd Försvarsmakten har i fredstid exklusiv rätt att disponera drygt 16 procent av frekvenserna i frekvensområdet 29, MHz. Utöver detta delar Försvarsmakten knappt 40 procent av motsvarande frekvensområde med civil användning. Enligt Försvarsmakten kommer militären även i framtiden ha ett stort behov av frekvensutrymme mot bakgrund av bl.a. harmonisering med NATO och behov av övningar av internationella insatser i Sverige. En annan bidragande faktor är att Förvarsmakten i framtiden kommer att behöva kommunikation med högre bandbredd, t.ex. vid användande av UAV (Unmanned Aerial Vehicles). PTS kan konstatera att Försvarsmaktens frekvensinnehav representerar ett stort ekonomiskt värde mot bakgrund av intresset och beloppen som båda svenska och utländska spektrumauktioner genererat. Vare sig Försvarsmakten eller aktörer som betalar avgifter för sina tillstånd utnyttjar till fullo den del av radiospektrumet som de är tilldelade. Till exempel utnyttjas inte radiospektrumet alla dygnets timmar och inte heller över hela landet. När radiospektrum utnyttjas används många gånger också bara en mindre del av den praktiskt möjliga kapaciteten för elektronisk kommunikation. Vissa av Försvarsmaktens frekvenser används huvudsakligen bara under vissa tider och på vissa platser, t.ex. vid övningar. I de fall frekvenserna är tillgängliga för försvaret hela året och över hela landet innebär detta inte ett effektivt resursutnyttjande. Försvarsmaktens användning av frekvenser kan som helhet bli mer effektiv genom omplanering samt ökad delning mellan civil och militär användning. Inköp av ny digital militär radioutrustning som ersättning för äldre analog utrustning skulle få samma effekt eftersom digital teknik kräver mindre frekvensutrymme och är mer störtålig. PTS avser därför att fortsätta en fördjupad dialog med Försvarsmakten, för att få en mer detaljerad bild av militärens behov av frekvenser, i syfte att frigöra värdefullt radiospektrum i attraktiva frekvensband för civil användning. För att få Försvarsmakten att öka sin frekvenseffektivitet kan det finnas anledning att utreda om det är möjligt att använda ekonomiska incitament på samma sätt som är fallet när tillståndshavare betalar avgifter. Liknande tankar finns i Storbritannien, där bl.a. avgifter och marknadsmekanismer diskuteras i syfte att få myndigheter att använda frekvenser effektivt. Post- och telestyrelsen 7

8

9 Summary The National Post and Telecom Agency (PTS) has been assigned by the Swedish Government to report on the extent to which the efficiency of frequency use differs between licence holders paying charges for their licences and radio users not paying charges for their radio use. In order to carry out its assignment, PTS has chosen to make a comparison between the frequency use of the Swedish Armed Forces and frequency use where the users pay charges for their licences. In peacetime, the Swedish Armed Forces has an exclusive right to utilise more than 16 per cent of the frequencies in the frequency range MHz. In addition to this, the Swedish Armed Forces share nearly 40 per cent of the corresponding frequency range with civilian users. According to the Swedish Armed Forces, the military will still have a considerable need for frequency space in the future due to harmonisation with NATO and other bodies and for training and exercises involving international forces in Sweden. Another contributory factor is that the Swedish Armed Forces will need to communicate using higher bandwidth in the future, for example when using UAVs (Unmanned Aerial Vehicles). PTS has concluded that the frequencies held by the Swedish Armed Forces represent considerable economic importance in light of the interest and sums generated by both Swedish and foreign spectrum auctions. Neither the Swedish Armed Forces nor telecom stakeholders paying charges for their licences fully utilise the part of the radio spectrum which they have been allocated; for instance, the radio spectrum is not utilised 24 hours a day nor throughout Sweden. When radio spectrum is utilised, it often represents only a small proportion of the practically feasible capacity for electronic communications. Some of the Swedish Armed Forces' frequencies are mainly used during certain times and at particular locations, e.g. during training and exercises. In those situations where the frequencies are available to the armed forces year round and throughout Sweden, this does not represent efficient utilisation of resources. The Swedish Armed Forces' overall use of frequencies can become more efficient through replanning and a higher level of sharing between civilian and military users. Purchasing new digital military radio equipment to compensate for old analogue equipment would have the same effect since digital technology requires less frequency space and is more resistant to interference. For this reason, PTS intends to continue an in-depth dialogue with the Swedish Armed Forces in order to better understand the military's need for frequencies. Our aim is to free up valuable radio spectrum in frequency bands attractive for civilian use. Post- och telestyrelsen 9

10 In order to increase the Swedish Armed Forces' frequency efficiency, there may be reason to investigate whether financial incentives can be used in the same way as when licence holders pay their charges. A similar approach is apparent in the United Kingdom, where, for instance, charges and market mechanisms are discussed with the aim of encouraging public authorities to utilise frequencies efficiently. 10 Post- och telestyrelsen

11 1 Inledning 1.1 Genomförande PTS har genomfört uppdraget i projektform med deltagande av Magnus Axelsson, My Bergdahl, Jan Hedlund, Anders Hintze, Ulf Johansson, Lars Lundgren, Fredrik Ohlström och Andreas Åbom. Redaktör för rapportens slutliga utformning har varit Anders Hintze. Inom ramen för uppdragets genomförande har PTS haft möten och avstämningar med Polisen och Försvarsmakten. PTS har i samråd med Försvarsmakten under uppdraget gjort mätningar av frekvensanvändningen vid en militär övning. Det har dock inte gått att dra några generella slutsatser av dessa mätningar varför PTS har valt att inte presentera mätdata i avrapporteringen till regeringen. Som del av uppdraget har PTS ställt samman uppgifter som beskriver vilket och hur mycket frekvensutrymme som Försvarsmakten disponerar. För att ha något att relatera till har PTS också gjort en uppskattning av det kommersiella värdet på det frekvensutrymme som disponeras av Försvarsmakten. Denna information har använts som referens när slutsatserna från uppdraget har utarbetats. 1.2 Uppdraget och avgränsningar Enligt uppdraget ska PTS analysera och redovisa i vilken omfattning effektiviteten i frekvensanvändningen skiljer sig åt mellan de tillståndshavare som betalar avgifter för sitt tillståndsinnehav och de radioanvändare som inte betalar avgifter för sin radioanvändning. Enligt svensk lagstiftning krävs generellt tillstånd för att använda radiosändare. Undantagna från huvudregeln är dock Försvarsmakten, Försvarets Radioanstalt, Försvarets materielverk och Polisen. 2 Vidare finns möjlighet för PTS att meddela undantag från kravet på individuella tillstånd genom meddelande av föreskrifter. 3 Uppdraget från regeringen har av PTS tolkats så att det som ska utredas är Försvarsmaktens frekvensanvändning jämfört med en användning där användarna betalar avgifter för sina tillstånd. Försvarets Radioanstalt och Försvarets materielverk kommer inte att utredas specifikt eftersom deras användning av frekvenser i huvudsak administreras av Försvarsmakten och därmed ändå är en del av det som kommer att utredas. PTS har inte heller valt att utreda polisens frekvensanvändning eftersom de endast disponerar en mycket liten del av det totala frekvensutrymmet, mindre än 5MHz. I framtiden kommer Polisen att vara ansvarig för en ännu mindre del av det totala frekvensutrymmet eftersom Krisberedskapsmyndigheten (KBM) får ansvar för de frekvenser som kommer används av RAKEL-systemet. Utredningen berör inte heller användning som är 2 Se 3 kap. 1 och 3 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) 3 Lagstöd finns i 3 kap. 4 LEK jämte 12 förordning (2003:396) om elektronisk kommunikation. Beteckning på nu gällande undantagsföreskrift är PTSFS 2007:4, vilken kompletteras av PTS allmänna råd PTSFS 2007:5. Post- och telestyrelsen 11

12 undantagen från tillståndsplikt genom PTS föreskrifter, t.ex. jaktradio, amatörradio och annan lågeffektsradio. Övriga avgränsningar som har gjorts under uppdragets utförande redogörs för i rapporten. 1.3 PTS uppgift PTS vision är att alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Målen med PTS verksamhet är att sätta konsumenternas intressen i centrum, bibehålla effektiv konkurrens och ett effektivt resursutnyttjande samt att borga för säker kommunikation. Frekvenser är en ändlig resurs som används för elektronisk kommunikation. PTS är den myndighet som regeringen har utsett att förvalta att frekvenserna används så effektivt som möjligt. I PTS roll ingår att bevaka att alla intressenter får möjlighet att utnyttja frekvenserna. I takt med att nya användningsområden tillkommer så ökar också behovet av och konkurrensen om frekvenserna. I tredje kapitlet lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) fastställs vilka regler som gäller för rätten att använda frekvenser. I 3 kap. 1 LEK fastställs att det krävs tillstånd för att ha rätt att använda radiosändare. Krav på tillstånd gäller dock inte för Polisen, Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt och Försvarets materielverk, vid verksamhet som verket bedriver på uppdrag av Försvarsmakten eller Försvarets radioanstalt (3 kap 3 LEK). Även om ovanstående myndigheter alltså inte behöver ansöka om tillstånd för att använda enskilda radiosändare måste någon bestämma i vilka frekvensband som dessa myndigheter ska få utöva verksamhet och vilka villkor som ska gälla. Denna uppgift har regeringen ålagt PTS. Enligt 8 kap. 17 LEK får PTS ta ut en handläggningsavgift från den som ansöker om tillstånd att använda en radiosändare och en årlig avgift ska betalas av den som innehar ett sådant tillstånd. Polisen och Försvarsmakten betalar en fastställd årlig avgift till PTS för rätten att utnyttja frekvenser. Därutöver utgår inga avgifter för användning av enskilda sändare och Försvarsmakten lämnar heller ingen information till PTS om dessa. Polisen däremot anmäler sina sändare till PTS som gör en kontroll om sändarna eventuellt kan störa och föreslår vid behov ändringar om störningsrisk finns. Traditionellt har frekvenser hanterats med central planering av frekvensband och genom tilldelningar av nationella myndigheter. På grund av konkurrensutvecklingen inom kommunikationsområdet och den snabba teknikutvecklingen bedömer dock PTS, liksom t.ex. EU-kommissionen, att central planering av frekvenser i många fall inte kan uppfylla principerna om största möjliga samhällsnytta, tillgänglighet och främjande av teknikutveckling. Central planering leder inte alltid till den mest effektiva resursanvändningen, då stora delar av frekvenserna ofta är oanvända. Det finns därför behov av att, när så bedöms lämpligt, kunna använda mer flexibla förfaranden för frekvenstilldelning. I syfte att ge marknaden tydlighet och förutsägbarhet om hur myndigheten ser på dessa frågor och avser att agera i framtiden, har PTS tagit fram en spektrumpolicy 4 som 4 Hela spektrumpolicyn finns att hämta på: 12 Post- och telestyrelsen

13 innefattar grundprinciper samt mål, på lång och medellång sikt för frekvensförvaltningen i Sverige. Myndigheten anser att frekvenser ska förvaltas på ett sätt som ger största möjliga nyttjandegrad och samhällsnytta för att främja innovation, teknikutveckling och ett ökat utbud av radiobaserade tjänster. I syfte att uppnå detta har ett antal punkter formulerats, bland annat att tillstånd att använda radiosändare ska vara så teknik- och tjänsteneutrala som möjligt, när ett urvalsförfarande blir aktuellt ska auktion tillämpas i första hand och när risken för skadlig störning är liten och hinder i övrigt inte föreligger ska undantag från tillståndsplikt införas. 1.4 PTS syn på frekvenseffektivitet Att entydigt definiera effektiviteten i frekvensanvändningen i generella termer är inte möjligt då hänsyn måste tas till såväl tekniska och ekonomiska aspekter som samhällsnyttan av de olika sorters radiosystem som definitionen ska omfatta. Däremot går det att ur ett rent tekniskt perspektiv definiera frekvenseffektivitet för en viss sorts radiosystem. Enligt ITU-R rekommendation SM kan spektrumeffektivitet beskrivas som den informationsmängd som överförs på en given bandbredd över en viss geografisk yta per tidsenhet. Även för ett specifikt radiosystem innebär detta att en mängd antaganden och förenklingar måste göras, vilket gör att en beräknad spektrumeffektivitet endast kan ses som en grov indikation. För ett mobilt radiosystem påverkas effektiviteten t.ex. av hur terminalerna är geografiskt fördelade över täckningsområdet, vilken kvalitet på den mottagna signalen som krävs och hur den omgivande radiomiljön ser ut, dvs. vilka interferenser som finns från andra radiosystem. En annan faktor som är svår att sätta värde på är mängden överförd information. Rent teoretiskt är det för ett digitalt radiosystem antal bitar per sekund som överförs i systemet. Om denna information inte kommer fram till en mottagare, t.ex. ett rundradiosystem med få kunder, så måste spektrumeffektiviteten för systemet bedömas som låg. Hur användningen av ett radiosystem fördelas över tiden påverkar även effektiviteten. Ett radiosystem med en jämn och hög användning är mest spektrumeffektivt medan verkliga radiosystem ofta av olika anledningar har en ojämn beläggning över tiden. Mot bakgrund av detta gör PTS därför alltid en bedömning av effektiviteten i frekvensanvändningen i det enskilda fallet. 1.5 Internationell utblick PTS deltar i arbetet inom gruppen för radiospektrumpolitik; RSPG (Radio Spectrum Policy Group). Denna grupp ger EU-kommissionen råd i policyfrågor avseende radiospektrum och arbetar också aktivt med den internationella 5 ITU-R Rec. SM , Definition of spectrum use and efficiency of a radio system Post- och telestyrelsen 13

14 harmoniseringen av frekvenser. Vid senaste mötet i RSPG 6 uppgav EUkommissionen att de avser att begära att RSPG ska yttra sig en så kallad request for opinion - om offentlig användning 7 av frekvenser. Ett område som särskilt ska behandlas är militär användning av frekvenser. Det finns ännu inte någon offentlig begäran från kommissionen, men RSPG har beslutat att utse en rapportör som ska bistå kommissionen i arbetet. Gruppen kommer därför under det närmaste året att arbeta med frågan om offentlig användning av frekvenser och det första målet är att sammanställa erfarenheterna från medlemsstaterna. PTS avser att delta i detta arbete. Den brittiska motsvarigheten till PTS, Ofcom, har sedan en tid diskuterat och utrett hur man ska förhålla sig till de frekvenser som används i offentlig verksamhet, t.ex. för militära ändamål. De har bland annat slagit fast att det är viktigt att ändra synen på hur offentligt använda frekvenser ska hanteras för att användas så effektivt som möjligt och därigenom möjliggöra för nya innovativa tjänster och samtidigt frigöra de stora värden som dessa frekvenser utgör för samhället. Därför har den brittiska regeringen godkänt att de frekvenser som används i offentlig verksamhet ska värderas på samma sätt som övriga frekvenser som ges ett marknadsvärde på en konkurrensutsatt marknad 8. I skrivelsen Spectrum Framework Review: the Public Sector 9 ger Ofcom förslag på en tidsplan för införande av marknadsmekanismer avseende offentlig sektors radiospektrum. I dokumentet lyfts också möjligheten fram att brittiska myndigheter på egen hand ska interagera med marknaden, dvs. sälja och köpa radiospektrum. 6 den 8 maj Med offentlig användning avser Kommissionen användning av frekvenser inom statlig verksamhet och verksamhet som bedrivs av regionala och lokala myndigheter. 8 Mer information kan sökas via Ofcom s webbplats, och via följande länk: 9 Dokument finns att återfinna i sin helhet via: 14 Post- och telestyrelsen

15 2 Försvarsmaktens frekvensanvändning 2.1 Försvarsmaktens syn på frekvenseffektivitet Försvarsmakten har i en skrivelse till PTS givit följande definition av frekvenseffektivitet: Ett effektivt nyttjande av frekvensspektrum ska säkerställa att system och utrustningar som används inom Försvarsmakten kan fungera som planerat, utan att skapa eller drabbas av telekonflikter med nedsatta prestanda som följd. Förbandens operativa och taktiska målsättningar ska kunna uppfyllas, utan begränsningar pga. otillräcklig spektrumtillgång. En mer detaljerad redogörelse av Försvarsmaktens policy för frekvenshantering finns i bilaga Försvarsmaktens frekvensanvändning idag I 3 kap 3 LEK anges att Försvarsmakten undantas från tillståndsplikten för radiosändare. Istället baseras Försvarsmaktens användning av frekvenser på beslut från PTS. I en s.k. frekvensupplåtelseplan, som tas fram efter hörande med Försvarsmakten, beslutar PTS om frekvenstilldelning för Försvarsmakten. Planen innehåller de av Försvarsmakten disponibla frekvensbanden. Revideringar av frekvensupplåtelseplanen styrs både av internationella beslut/överenskommelser och av nationell utveckling och av Försvarsmaktens och andra användares behov av frekvenser. De styrande faktorerna för revideringar är Försvarsmaktens önskan att harmonisera med NATO, resultatet av den inom ITU återkommande världsradiokonferensen (WRC) och andra användares behov av frekvensutrymme. Målsättningen är att beslutet om Försvarsmaktens frekvensanvändande ska uppdateras med 1-2 års mellanrum. Utöver detta förekommer ett antal beslut mellan uppdateringarna där PTS upplåter olika frekvensband till Försvarsmakten, och tvärtom, dvs. där resurser förs över från Försvarsmaktens befintliga tilldelning, för att möta uppkomna civila frekvensbehov. Dessa beslut införlivas i den övergripande frekvensupplåtelseplanen vid nästföljande uppdateringstillfälle. Frekvensupplåtelseplanen för Försvarsmaktens omfattar ett frekvensområde som sträcker sig från 29,7 MHz till MHz. Omfattningen beror främst på att Försvarsmakten idag inte har någon användning i frekvensband över MHz. Försvarsmakten har även ett behov av radioanvändning under 29,7 MHz. Den huvudsakliga användningen är främst för långväga kommunikation. Radiovågornas utbredningsegenskaper i de låga frekvensbanden medger tillämpningar som sträcker sig över mycket stora ytor och kräver således koordinering med flera andra länder. PTS har utifrån detta valt att hantera denna typ av frekvensanvändning från fall till fall. 2.3 Faktorer som påverkar Försvarsmaktens frekvensbehov Försvarsmakten uppger att deras användning av frekvensbanden baseras på operativa krav och taktiska förbandsmålsättningar. Förbanden ska kunna arbeta över stora geografiska ytor utan att väsentligt ändra frekvensplaneringen. Vidare ska förbanden utnyttja frekvensrörlighet, dvs. ständiga frekvensbyten för att undgå upptäckt, identifiering och avsiktlig störsändning. Frekvensrörlighet kan Post- och telestyrelsen 15

16 antingen vara inbyggd i systemen genom t.ex. bredbandiga modulationsformer, frekvenshoppande system eller uppnås genom manuella frekvensbyten, detta kan ske tidsstyrt under uppdrag eller mellan olika uppdrag eller uppdragsfaser. En begränsande faktor vid Försvarsmaktens frekvensplanering är de plattformar (flygplan, fartyg, fordon) som ska bära radioutrustningen. På en relativt liten yta ska flera antenner för olika system placeras, som i sin tur ska betjäna olika funktioner eller nät. För att detta ska vara möjligt krävs stor frekvensseparation mellan de olika näten/funktionerna. Försvarsmaktens deltagande i gemensamma multinationella insatser (t.ex. internationell krishantering) och genomförandet av internationella övningar inom landet ställer krav på interoperabilitet. Förbanden ska vara fullt interoperativa med andra länders förband. För 2008 är t.ex. svenska Försvarsmakten ansvarig för Nordic Battlegroup 10. I detta ingår även ansvar för övergripande frekvensplanering för de olika ländernas styrkor som ingår. Följden av detta blir att NATO och de tekniska standarder (s.k. STANAG 11 ) som NATO föreskriver, styr vilka tekniker, frekvensband etc. som ska användas. En betydande del av Försvarsmaktens faktiska frekvensanvändande styrs av övnings- och utbildningsverksamhet 12. Det innebär att frekvensanvändandet till stor del varierar geografiskt med en koncentration i användning till de platser där övnings- och utbildningsverksamhet bedrivs. Vidare styrs frekvensbehovet för många av Försvarsmaktens radiosystem av det faktum att vid större övningar samlas många förband och radioanvändare på en mindre geografisk yta. Detta innebär att möjligheten till frekvensupprepning minskar och det totala frekvensbehovet ökar. Dessa större övningar genomförs dock normalt enbart vid ett fåtal tillfällen per år. Däremellan är frekvensbehovet för främst de mobila radiosystemen betydligt mindre. Utöver de stora övningarna så kan frekvensanvändningen inom vissa frekvensband bli hög lokalt (vid utbildningsförband, inom övningsområden) under vissa tidsperioder, då utbildningen är av tillämpad art. Utöver detta använder Försvarsmakten radio för fasta tillämpningar såsom radar och radiolänk. Denna användning pågår hela året och förekommer i stora delar av Sverige. 10 Nordic Battlegroup, (NBG), är namnet på den snabbinsatsstyrka (battlegroup) som Sverige, Norge, Finland, Estland och Irland sätter samman inför dess beredskapsperiod, med början 1 januari Standardisation Agreement 12 I utbildningsverksamheten används kommunikationssystem och andra frekvenskrävande system. 16 Post- och telestyrelsen

17 2.4 PTS tilldelning av frekvenser till Försvarsmakten Försvarsmaktens rätt att disponera radiospektrum regleras av PTS genom tilldelning av frekvenser till Försvarsmakten för militärt bruk enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (EkomL). Detta regleras i PTS gällande beslut dnr: Enligt beslutet så har Försvarsmakten i fredstid exklusiv rätt att disponera 16,4 procent av frekvenserna i frekvensområdet 29, MHz. Utöver de exklusivt tilldelade frekvensbanden har Försvarsmakten en begränsad tillgång till delade och i undantagsfall civila frekvensband. Fördelningen av frekvenserna inom de delade frekvensbanden varierar från någon enstaka kanal till att omfatta ett helt delband med specifika begränsningar avseende frekvensanvändandet. Begränsningarna kan vara geografiska och/eller med krav på att befintlig civil användning inte får störas. Den totala andelen delade frekvensband i frekvensområdet 29, MHz uppgår till 38,5 procent. Radioanvändningen och dess tillämpningar styrs till stor del av frekvensernas utbredningsegenskaper. Olika tillämpningar existerar således i olika delar av frekvensområdet. Beskrivningen av frekvensupplåtelseplanen har därför delats upp i tre frekvensområden för att på ett tydligare sätt åskådliggöra vad den huvudsakliga användningen är i respektive delområde. Vidare finns en koppling till den civila användningen och efterfrågan i de olika delområdena. De tre delområdena är: 29,7-960 MHz MHz MHz Nedan redovisas hur stor del av det totala tillgängliga frekvensutrymmet som Försvarsmakten disponerar exklusivt i de olika delområdena, vad dessa huvudsakligen används till och vissa specifika planeringskriterier och geografiska och tidsmässiga variationer. Beskrivningar av Försvarsmaktens radiosystem och definitionerna för dessa finns i bilaga 2. Delområde 29,7 960 MHz Försvarsmakten disponerar exklusivt 15,7 procent av frekvenserna i detta delområde. Den huvudsakliga användningen för Försvarsmakten är främst för olika mobila kommunikationssystem som truppradio, stridsledning, basradio, skjutfältsradio men även för smalbandig radiolänk. Truppradio och stridsledningsradio används över större geografiska områden men i full omfattning huvudsakligen i samband med ett fåtal större övningar per år. Basradio, skjutfältsradio och garnisonsradio används endast på vissa specifika Post- och telestyrelsen 17

18 platser som skjutfält, marin- och flygbaser men med en mer kontinuerlig användning över hela året. Delområde MHz Försvarsmakten disponerar exklusivt drygt 14,1 procent av frekvenserna i frekvensområdet MHz. Huvudsaklig användning är informationsöverföringssystemet (JTIDS/MIDS 13 Link 16), IFF-system (Identification Friend or Foe), olika radartillämpningar samt radiolänk. En stor del av radaranvändningen, som är en väsentlig del av radioanvändningen i frekvensområdet, förekommer i frekvensband som delas med civil användning och ingår inte i de drygt 14 procent som Försvarsmakten disponerar exklusivt. Radiolänk används över större geografiska områden men huvudsakligen endast i samband med ett fåtal större övningar per år Delområde MHz Försvarsmakten disponerar exklusivt 16,8 procent av frekvenserna i frekvensområdet MHz. Huvudsaklig användning är fast- och transportabel radiolänk samt olika radartillämpningar. Mobila radarstationer och transportabel radiolänk används över större geografiska områden men i full omfattning huvudsakligen i samband med ett fåtal större övningar per år Fasta radarstationer och fast radiolänk används kontinuerligt över hela året och med en geografisk utbredning över stora delar av Sverige. 2.5 Framtida förändringar av Försvarsmaktens frekvensanvändning Försvarsmaktens verksamhet harmoniserar allt mer med NATO. Även ett ökat internationellt samarbete med t.ex. multinationella uppdrag som t.ex. Nordic Battle Group påverkar frekvensanvändningen. Detta återspeglas även allt tydligare i de olika internationella samarbetsorganisationerna. Ett exempel är att man inom the European Conference of Postal and Telecommunications Administrations (CEPT) har utarbetat en gemensam europeisk frekvensplan som har som syfte att harmonisera frekvensanvändningen mellan medlemsländerna. Parallellt pågår ett försök att även harmonisera militär frekvensanvändning. Utifrån en övergripande NATO plan (NJFA, NATO Joint Civil/Military Frequency Agreement) finns ett antal utpekade militärt harmoniserade frekvensband i den europeiska frekvensplanen. De utpekade banden är ej desamma som NATO banden även om flertalet överensstämmer. Frekvensbanden är inte avsedda för exklusivt militär användning, utan ska mer ses som en inriktning för materialutveckling och anskaffning för att nå harmonisering på sikt. Nationella olikheter förekommer avseende dessa bands verkliga nyttjande. Nedan följer en tabell över de i Europa 13 Joint Tactical Information and Distribution System/Multifunction Information and Distribution System 18 Post- och telestyrelsen

19 militärt harmoniserade frekvensbanden med redovisning av den militära användningen i Sverige. Frekvensband Avsett för Status i Sverige MHz 30,30-30,50 Mobil (EU1) 14 Mil varannan kanal 32,15-32,45 Mobil (EU1) Mil varannan kanal 41,015-47,00 Mobil (inskränkningar för luftfartsmobil) Mil (EU1) 73,3-74,10 Mobil (inskränkningar för luftfartsmobil) (EU1) Civ, med enstaka Mil kanaltilldelningar 79,00-79,70 Mobil (inskränkningar för luftfartsmobil) Civ (EU1) 138,00-144,00 Mobil (mark, luft) Mil (även sjö) 230,00-399,9 Fast, mobil och mobilsatellit Mil, med viss civ användning Mobil (taktisk radiolänk, 45 MHz) Mil Mobil (taktisk radiolänk, 45 MHz) (EU15) 15 Mil Fast, mobil (EU15) Mil Fast (mobil) satellit Delat Mil och Civ Fast (mobil) satellit Civ Fast och Mobil Delat Mil och Civ Radiolokalisering (radar) Mil Fast och mobil satellit (ner) Civ Fast, mobil Civ Fast och mobil satellit (upp) Ej definierat Radiolokalisering Ej definierat Fast, mobil Ej definierat Mobil, mobil satellit (upp) Ej definierat Fast, mobil, radiolokalisering Ej definierat Fast, mobil, satellit (ner) Ej definierat Fast, mobil, satellit (upp) Ej definierat 14 EU1 Whitin the frequency band MHz the common military tuning range is 30-87,5 MHz, however, some equipment types use the lower (20 MHz) and upper (108 MHz) limits, regulated on a national basis. The harmonised military bands are:- 30,30-30,50 MHz; 31,15-32,45 MHz; 41,00-47,00 MHz; 73,30-74,10 MHz; 79,0-79,70 MHz. When providing for additional requirements, further blocks of frequencies should be spread out over the whole common military tuning range in order to supply frequencies for frequency hopping equipment and to support a larger force (corps size, three divisions). This should be done by the national frequency management organisation(s) concerned. 15 In the frequency band MHz tactical radio relay systems should be capable of tuning over the full range of this band. Requirements for tactical radio relay should be met from the following sub-bands: MHz; MHz; MHz; MHz; MHz; MHz; MHz; MHz; MHz; MHz. The common requirements of 2 x 45 MHz for tactical radio relay for cross/near border exercises should be met from MHz and MHz and in particular the bands / MHz. Post- och telestyrelsen 19

20 Intentionen är att de i tabellen angivna frekvensbanden ska vara en långsiktig inriktning för utveckling av militära system och funktioner. Vidare ställer CTJF konceptet (CTJF Combined Joint Task Force, ett koncept framarbetat av NATO för multinationella uppdrag) stora krav på angivna frekvensspektra, vilket innebär att frekvensbanden används så långt det är möjligt inom Försvarsmakten. Det bör understrykas att frekvensbanden i tabellen ovan, som utpekats i strävan efter en ökad harmonisering av den militära användningen, inte motsvarar den faktiska tilldelningen av frekvenser för militär användning. Tilldelning sker på nationell basis i relativt stor omfattning även i andra frekvensband efter specifika behov och ändamål runt om i Europa. För svenskt vidkommande handlar det om nästan 1000 MHz utöver det som omfattas av tabellen som Försvarsmakten har rätt att disponera. 2.6 Teknikutvecklingens betydelse för Försvarsmaktens frekvensbehov Försvarsmakten har inom detta regeringsuppdrag beretts möjlighet att beskriva teknikutvecklingens betydelse för Försvarsmaktens frekvensbehov. Schematisk skiss över olika scenarier Teknikutveckling Radioteknik Övrig teknik Nya möjligheter 1 Nya behov 2 Mer spektrum Mindre spektrum Nytt spektrum Annat spektrum Påverkansfaktorer Ny inriktning, uppgifter Ny ekonomi Strategi Taktik Nya förbandstyper Int harmonisering och interoperabilitet 1 Nya möjligheter att realisera behoven genom t ex nya modulationsmetoder, nätverkslösningar, antennutformning, möjlighet att nyttja nya (högre) frekvensband etc. 2 Nya plattformar, system, förband, funktioner etc. Teknikutvecklingen kan betraktas allmänt eller specifikt inom radioteknikområdet. Parallellt med teknikutvecklingen finns andra faktorer som starkt påverkar Försvarsmaktens inriktning och uppgifter och därmed styr hur teknikutvecklingen kommer att utnyttjas i uppbyggnaden av förbandens förmågor. All teknikutveckling kan leda till såväl ett minskande som ett ökande frekvensbehov. Detta gäller generellt för civil och militär utveckling. Samtidigt som man inför tekniker som utnyttjar frekvensbanden mer effektivt genom t.ex. nya modulationsmetoder och kodning, utvecklas också förmågan till överföring av 20 Post- och telestyrelsen