Att skriva för att övertyga reklam/information PM Copyright Mikael Rosén
|
|
- Bernt Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att skriva för att övertyga reklam/information PM Copyright Mikael Rosén Inledning Låt oss säga att det företag där du arbetar, just fått ett nytt uppdrag vilket innebär att ett 20-tal personer kommer att arbeta med uppdraget i cirka 6 månader. Beroende på omständigheterna och hur detta presenteras kan detta framstå som en succé, ett fiasko eller en pseudohändelse: Succé: VD:n berättar att detta är ett strategiskt genombrott, en typ av kund och uppdrag ni arbetat för att få under mycket lång tid och nu äntligen fått! VD:n meddelar att det efter arbetet bjuds på champagne och spontanfest. Fiasko: I många månader har ni arbetat för att få uppdraget, lagt ner stora resurser, anställt ny personal, investerat och utbildat er. Hela uppdraget är ett mycket omfattande projekt som löper under 3 5 år och har en budget på hundratals miljoner. Huvuduppdraget fick er värsta konkurrent. Ekonomichefen presenterar att ni fick en liten, avgränsad del i projektet. De flesta av era konkurrenter lämnade inte ens offert på den delen eftersom riskerna är stora och betalningen osäker. Ni vet inte ens om ni vill tacka ja till det. Pseudohändelse: På företagets intranät meddelas att efter uppföljande offertarbete, har företaget fått ett nytt uppdrag för en ny kund. Företagsledningen säger att beslutet var väntat och inte påverkar bolagets prognoser för året, men beskedet har dragit ut på tiden. Projektet blir eventuellt marginellt mindre än planerat. Ovanstående skulle kunna vara samma händelse. Men beroende på övriga omständigheter och inte minst hur det presenteras, kommer det att tolkas och uppfattas helt olika av medarbetarna i företaget.
2 Fakta är bara råvara Så är det påfallande ofta inom styrd kommunikation. Ämnet, händelsen, fakta eller nyheten är bara råvaran du utgår ifrån. Sedan börjar bearbetningen; hur vill jag att detta ska uppfattas, varför och av vilka? Inom journalistiken talar man om hur man vinklar ett material, politiker kan presentera samma siffror på helt olika sätt beroende syftet. Copywritern och marknadsföraren presenterar den version som på kort eller låg sikt är mest fördelaktigt för företaget eller organisationen. Att skriva för att övertyga, är ett stort och brett hantverk som berör många olika discipliner, tekniker och kunskapsområden. Allt från retorikens teori och praktik, över de olika skrivgenrerna som information, reklam, skönlitterärt skrivande och för all del journalistik, till detaljkunskap om olika ämnen. Samt inte minst ett personligt övande i skrivandets hantverk. Detta PM har ingen ambition att på något sätt vara heltäckande utan ska snarast ses som några punktvisa nedslag vad gäller tekniker och exempel. Först och främst budskapet Redan innan du börjar skriva kan du sortera tankarna så kommer även skrivarbetet underlättas: Veta - tycka - göra Till varje informationsinsats kan du ställa tre enkla frågor. Efter att ha läst eller tagit del av budskapet, vad ska mottagaren: Veta Vad är mitt huvudbudskap? Vad är anledningen till att jag skriver. Vad vill jag? Tycka På vilket sätt är det angeläget för mottagaren? Hur får jag budskapet att kännas viktigt för mottagaren? Göra Vilken handling uppmanar jag mottagaren till: komma till en plats, besöka www, ringa för mer information? Att uppmana mottagaren till handling och att hjälpa mottagaren att gå vidare är grundläggande. Ett av de vanligaste misstagen företag och organisationer gör, är att vara otydliga i vad de uppmanar mottagaren till. Uppmanar du mottagaren att läsa mer på www - ska det finnas en exakt adress
3 och anpassat material på webben. Uppmanar du mottagaren att ringa, ska det finnas direktnummer och helst namn på den jag ska tala med. Disposition eller olika berättarprinciper När du har en hygglig uppfattning om vad du ska skriva och vad du vill uppnå (Veta-tycka-göra), kan du ägna en tanke åt hur du ska disponera texten. Det finns ett flertal olika varianter. Men mycket av det vi möts av, kan sorteras i tre huvudgrupper: Akademiskt berättande Journalistiskt berättande (nyheter) Dramatiskt berättande Alla tre berättarprinciper är användbara. Det är ditt material, syftet och vem läsaren är som avgör vilken metod som är bäst. Inom masskommunikation används tveklöst de journalistiska och dramatiska modellerna mest därför att de helt enkelt fungerar bäst och är skapade för detta ändamål. Tyvärr är det dock så att många framför allt ämnesexperter - personligen bara behärskar den akademiska modellen, och därför använder den av gammal vana. Akademisk berättande - Vi tar det från början Den akademiska principen utgår ytterst från uppsatsen eller avhandlingen som normalt är bakgrundstung, detaljrik och ofta med en hög abstraktionsgrad. Mycket tid ägnas åt att definiera begrepp och att uttrycka sig exakt. Ofta är meningarna långa och meningsbyggnaden avancerad eller komplicerad. I företagsvärlden är denna dispositionsprincip vanlig i bland annat affärsplaner, marknadsplaner, offerter och rapporter. Fördelen är att materialet är mallat och välstrukturerat. Det vill säga; det är ganska bekvämt för skribenten att skriva enligt den akademiska principen. Skribenten behöver inte vara speciellt duktig för att fylla i mallen. Ordning och reda blir det. Och ofta tråkigt och andefattigt. Nackdelen med den är att den inte är anpassad utifrån en läsares frågor eller behov, utan mer utgår från skribentens sätt att tänka och redovisa sitt material. Helt olämplig vid snabbare kommunikation. Journalistiskt berättande Det viktigaste först Den journalistiska principen bygger på att det viktigaste kommer först i texten. Normalt i rubrik, bildtext och ingress. Den journalistiska artikeln besvarar tidigt frågorna: Var
4 När Hur Vem Vad Varför Huvudinformationen upprepas ofta och ju längre ner i artikeln man kommer, ju mer av bakgrundsmaterial och fördjupning finns i texten. Den klassiska nyhetsartikeln är skriven så att den kan strykas underifrån en anpassning av skrivtekniken utifrån produktionsvillkoren som kräver att texter snabbt och enkelt måste kunna kortas när tidningen redigeras. Dramatiskt berättande Spännande, hur ska detta sluta? Det dramatiska berättandet har släktskap med det journalistiska. Det gäller att omedelbart fånga läsarens, eller för all del teater-, tv- eller filmtittarens intresse. Men därefter skiljer sig det dramatiska och det journalistiska berättandet mycket åt. I det dramatiska berättandet drivs handlingen framåt genom hela berättelsen till slutet då upplösningen kommer. Texten kan omöjligt strykas underifrån då försvinner ju själva poängen. Det dramatiskt berättandets huvuddelar är: anslag, konfliktpresentation, fördjupning, stegring, höjdpunkt/vändpunkt och avslutning. Det allra mesta vi ser i form av filmer och tv-såpor, läser i roman- och novellform eller hör i form av radioteater eller den goda muntliga historien, följer mer eller mindre det klassiska, dramatiska berättandets form. Det är mycket användbart för den som tränar sig i detta. I informations- och marknadsföringssammanhang är detta den mest användbara modellen när det gäller att fånga ett intresse och behålla det till slutet. Vad ska jag berätta? Att välja budskap är en bedömningssak där en rad faktorer vägs in: Vad ska jag berätta? Vem är min mottagare? Hur uppträder mina konkurrenter som har samma budskap? Vad vill jag att min mottagare ska göra? Vad är målet med insatsen? Är mitt budskap trovärdigt? Generellt kan man säga att budskapet dels är ett uttryck för vad mitt företag eller min organisation kan eller vill bli känt för, dels att det är viktigt för mottagaren.
5 "Vi sänkte hyreskraven med 2,8%" är ett exempel på ett budskap för Hyresgästföreningen. Dels är det viktigt för Hyresgästföreningen som organisation eftersom det är en av de primära uppgifterna, dels för medlemmarna eftersom det kanske är det starkaste enskilda skälet att vara medlem. "Hos oss får du gemenskap och träffar likasinnade" är ett mindre lyckat budskap, eftersom det varken är av avgörande betydelse för Hyresgästföreningen eller för medlemmarna. Däremot kanske det är ett relativt bra argument för att värva förtroendevalda. Mitt företags/min produkts starka och svaga sidor. Alla företag, organisationer och produkter har både starka och svaga sidor. Det är lika viktigt att känna till sina svagheter som sina fördelar när man kommunicerar. Genom att göra en lista med + och och tänka sig in i hur en mottagare ser det (ärligt och självkritiskt!), kan man få en uppfattning om vad man bör förbättra eller vilka viktiga svagheter man bör ge en förklaring till. En bra kontrollfråga är: vilka frågor skulle jag själv vilja ha svar på efter att ha läst detta? En annan metod är, att låta några som inte är insatta läsa det man skrivit, och därefter ställa några enkla kontrollfrågor för att se vad de uppfattat av budskapet. Vanliga fel Några fel är vanligare än andra. Ofta hänger de samman med både felaktigt budskapsval och disposition: Långa inledningar Det vill säga en bakgrundstung text (akademisk disposition). Det viktiga (för läsaren) tenderar att hamna som en poäng på slutet. Inledningar blir lätt pratiga. Ett enkelt sätt att kontrollera om inledningarna är för långa är att man helt enkelt stryker första stycket och ser om någon viktig information går förlorad. Man kan också kontrollera om de första styckena kan byta plats utan att sammanhanget går förlorat då är det sannolikt pladdrigt skrivet och texten saknar röd tråd. Det viktiga sist eller långt ner Ofta en konsekvens av långa inledningar. Många skribenter behöver värma upp sig med några rader innan de kommer till sak i texten. Det är mänskligt. Men se om inte de inledande raderna helt enkelt kan strykas bort eller flyttas längre ner i texten när du redigerar dig själv. Huvudbudskapet tenderar ofta att hamna som en knorr på slutet detta är ett kardinalfel. Det finns ingen anledning att hålla läsaren i andlös förväntan över vad som komma skall. Det viktiga kan med fördel stå i rubriken
6 och komma tidigt i texten jämför gärna med klassisk nyhetsjournalistik. Om du har svårt att komma igång att skriva eller känner att det inte blir bra, beror det ofta på att du inte bestämt dig för VAD som är viktigast. Hinner inte upprepa, förtydliga huvudbudskapet. Även detta hänger ofta samman med för långa ingångar. Den journalistiska artikeln upprepar ofta huvudinformationen flera gånger i rubrik, ingress, bildtext och i brödtexten lär av journalisterna! Abstrakt istället för konkret Texten har en hög abstraktionsgrad med få eller inga exempel, förklaringar eller konkreta beskrivningar. Detta kan innebära att läsaren inte förstår, och helt enkelt struntar i texten. Texten kanske också kräver en stor förkunskap hos läsaren. Texten är då hemmablind. Ett osvikligt enkelt sätt att undvika detta är att låta ett par-tre personer läsa vad du skrivit och be dem med egna ord återberätta vad texten handlar om. Tvekar de det minsta? Gör om! Påstående istället för bevis Vanligt i reklamtexter. Det påstås det ena efter det andra utan att det upplevs som underbyggt, trovärdigt eller sant. Det är läsaren som avgör vad som är intressant eller inte ingen annan. Man läser sällan reklam och information på samma sätt som man skriver det. Ofta läser man rubrik, mellanrubrik, PS och faktarutor lite huller om buller. Det är inte sannolikt att man läser ALLT. Det är därför viktigt att upprepa huvudinformationen flera gånger och på olika platser. Jämför gärna med en vanlig tidningsartikel där huvudinformationen ofta upprepas 3-7 gånger: i rubriker, bild-texter, ingress, brödtext och mellanrubriker. Nyttan för mottagaren oklar Även om texten är tydlig och väl skriven, kan den skjuta över målet. Man förstår vad den handlar om, men inte på vilket sätt den berör mig. Otydligt Göra Det framgår inte vad som är läsarens nästa steg. Det kan vara underförstått eller otydligt. Det räcker sällan med att anvisa till en www-adress eller ett växeltelefonnummer. Ofta behövs mer exakta upplysningar om vad man då kan förvänta sig att få veta eller ska göra. Om jag vill att någon ska komma till ett "Öppet Hus" en viss tid och en viss dag måste det tydligt framgå, var, när och hur. Det måste också tydligt framgå om jag som mottagare ska svara och i så fall hur. Eftersom samtliga reklam- och informationsinsatser syftar till påverkan på ett eller annat sätt, ska det i regel finnas en möjlighet för läsaren att gå
7 vidare, få mer information etc. Det enklaste sättet att uppmana till handling, är att uppge avsändare, namn och adress (glöm inte mejladress) bifoga kupong eller hänvisa till en konkret plats/butik osv. Hur ska jag säga det? Hur du skriver om ett företag, en organisation, en vara eller en tjänst är faktiskt oftast mycket viktigare än vad du skriver. Det finns tusentals historier om ung, olycklig kärlek. Men skillnaden mellan Romeo och Julia och en novell i en veckortidning, är skillnaden mellan världslitteratur och massproducerad dynga. Hur är ofta viktigare än Vad. Det finns en rad olika metoder att presentera sitt budskap. Här nedan ges några exempel. Att hota är inte så hotfullt Att använda hotet som en utgångspunkt för argumentation, låter kanske mindre hedervärt. Inte desto mindre är det en av våra allra vanligaste former av argumentation. Hot ingår i praktiskt alla form av argumentering, direkt eller indirekt: Köp detta tvättmedel så blir din tvätt vit redan vid 40 C. (Dvs: Om du inte köper detta tvättmedel, måste du tvätta i 60 eller 90 ). Volvo tillverkar krocksäkra bilar (Underförstått; om du krockar i någon annan bil än i en Volvo ligger du illa till). Men lika ofta är hotet direkt och uttalat: När du äter, startar en syraattack i din mun. Syran kan angripa dina tänder. Men om du tuggar ett speciellt tuggummi, så avbryter du syraattacken. Hotet här är uppenbart. Om vi inte gör som annonsören säger, och köper tuggummit, hotas våra tänder av elände och förfall. Köp billigt och riskera katastrofer Kvalitetsprodukter utnyttjar ofta hotet: Köp vår fina säng så har du en säng som håller i minst 20 år - men om du köper en billig säng kanske den går sönder redan efter två-tre år. Det är oftast dyrare och finare produkter och tjänster bygger på att hota kunderna och göra dem osäkra över att billigare varor är sämre eller t.o.m. skadliga.
8 En lång rad branscher och företag utnyttjar denna vår osäkerhet för att kunna ta lite mer betalt för sina produkter. Men hotet ingår också i vårt vardagliga umgänge med varandra: Mamman säger till barnet om du inte gör som jag säger få du hoppa i säng på en gång. Ur argumentationssynpunkt är hotet en teknik bland andra. Rätt använd kan det belysa en produkt eller en tjänst fördelar och särarter. Men det gäller att hota med finess och på rätt sätt. Det vanligaste felet är att hoten är våldsamt överdrivna och därför inte upplevs som sannolika eller trovärdiga av mottagaren. Mottagaren måste kunna tänka sig att han eller hon mycket väl kan drabbas. Att hota med kraftfulla och överdrivna hot är normalt inte framgångsrikt. Att hota unga människor med att de dör av rökning är därför klumpigt - de tror helt enkelt inte på det - det berör dem inte i deras dagliga liv. Att unga flickor kan få dålig hy och illaluktande andedräkt av rökning är mer framkomligt - de kan nämligen tänka sig att det faktiskt är sant. Det lilla hotet som upplevs som sant kan därför kännas mycket mer hotfullt än det stora hotet som inte drabbar mig. Trovärdigheten är avgörande. På vilket sätt drabbas dina mottagare om de inte gör som du säger? Vad kan de missa? Att lova Att lova mottagaren något är grundläggande. Det är liksom det påverkan i information och reklam går ut på. Löftena kan vara direkta eller indirekta. Direkta löften är till exempel att en produkt nu kostar mindre eller att en resebyrå som första arrangör i världen åker till en ny, paradisisk ö. Men löftena kan också vara av en annan karaktär, vilken nytta den ger mottagaren. Vanliga utgångspunkter för löften är: Du sparar pengar. Du sparar tid. Du slipper besvär. Du sparar pengar Detta argument kan användas både av de dyraste produkterna och av de billigaste. Den dyraste klockan kanske är den enda man behöver under hela sitt liv, och den går dessutom att sälja till ett bra pris om man vill byta. Den kanske till och med har ökat i värde och därför är rena investeringen. Den billigaste klockan däremot kostar en struntsumma, vilket gör att jag kan byta så ofta jag vill och det gör inget om jag tappar bort den. I båda fallen spar jag pengar. Du spar tid
9 Massor av varor och tjänster sägs spara tid. Färdiglagad mat i portionsförpackningar, snabbmatsrestauranger, barnvakter, förvaringssystem för prylar, riktiga verktyg som gör jobbet lättare etc etc. I vår tid är argumentet att spara tid så användbart att det nästan används för allting. Du slipper besvär Hela koncerner lever på att avlasta oss besvär; bemanningsföretagen hjälper oss att slippa intervjua 100-tals arbetssökanden, fullservicelösningar på kopiatorer, outsourcade IT-avdelningar, paketresor till London, festfixare och färdigpaketerade barnkalas med fiskdamm och clown. Allt finns förpackat och klart för att vi ska slippa besväret. Offer - hjälte - förföljare Att bygga upp argumentationen kring den urgamla modellen att utse ett offer, en hjälte och en förföljare är mycket gångbart även i vår moderna tid. Denna modell är användbar när det gäller att bygga scenen där argumentationen ska utspelas. Offret är normalt mottagaren själv, kunden eller den man vill påverka. Förföljaren är en företeelse eller något annat som hotar mottagaren. Hjälten är naturligtvis avsändaren - den som ställer allt tillrätta. Den vars produkter eller tjänst är lösningen och räddningen för mottagaren (offret). Ett enkelt exempel: Offret: En familj med barn. Förföljaren: Den farliga trafiken. Hjälten: Tillverkaren av säkra bilar med krockkuddar överallt, barnsäten etc. Resten är hantverk dvs välja bilder och skriva texter på detta tema. Ett annat exempel Lärarfacket har gjort sin röst hörd via bland annat annonsering. Den modell de använder för berättandet är den typiska Offer-hjälte-förföljare. Budskapet är: En skolklass kostar 1,4 miljoner kronor per år. Ändå går bara 100 kr till varje elev för nya läromedel.
10 Offret är här naturligtvis de stackar oskyldiga barnen, eleverna, som inte får mer än 100 kr var till nya läromedel. Förföljarna är de elaka kommunpolitikerna som roffar åt sig alla statliga bidrag genom hyreshöjningar och andra trix. Hjältarna är naturligtvis lärarfacket som är de enda som törs säga ifrån och kan göra något åt saken. Om man vill kan man sätta in vilka varor och tjänster som helst i denna modell. Beroende på vilka egenskaper man ger offret, hjälten och förföljaren, får man olika grad av dramatik och trovärdighet i kommunikationen. Myndigheterna hotar oss också Modellen används av alla. De folkhälsovårdande myndigheterna visar ingen som helst blygsel när det gäller att hota. Om jag till äventyrs skulle drista mig till att dricka smuggelsprit (eller hembränt), riskerar jag att spy upp såväl avhuggna fingrar som kanyler och knogjärn. Till råga på allt får jag veta att jag stödjer den organiserade brottsligheten. Det är ord och inga visor. Det är inget ovanligt att myndigheterna tar i när de talar till medborgarna. Ändamålet helgar medlen. Men fungerar det? Går folk verkligen på dessa trix? Modellerna för att bygga upp berättelsen är bara modeller. Men de är ingen garanti. Sättet att använda modellerna är en fråga om talang och omdöme. I sig garanterar modellen ingenting - varken bra eller dåligt. Journalisternas sätt att använda Offer-hjälte-förföljare Det är inte bara reklamare som medvetet eller omedvetet använder berättarmodellan Offer-Hjälte-Förföljare. Vi kan läsa det varje dag i tidningen och se det varje kväll på TV. När staten höjer skatten på fastigheter, så kan journalisten i välja hur detta ska skildras beroende på vem som drabbas. Om man väljer en välmående djursholmsdirektör som står utanför sin villa med två fina bilar kommer ingen att tycka synd om honom för att fastighetsskatten höjs. Tvärtom. Och om denna djursholmsdirektör ställs mot gamla och sjuka i åldringsvården eller barn i barnomsorgen blir effekten den motsatta. Krav kommer att resa på att fastighetsskatten ska höjas ännu mer. De gamla och barnen måste skyddas. Om nu journalisten väljer ett annat offer blir vår tolkning helt annorlunda: Om de som drabbas är ett äldre par i skärgården eller på västkusten, ser vi det på ett annat sätt. De har bott på gården i hela sitt liv. De är gamla men friska. Runt omkring dem har rika turister köpt upp alla hus och tomter. De är de enda som är kvar. Med höjd fastighetsskatt måste de sälja och flytta in till stan. Deras son som är fiskare tjänar inte tillräckligt för att ta över och betala skatten.
11 Skärgården och de gamla fiskelägena på västkusten är dömda till undergång. De enda som har råd att bo där är (mycket) rika turister. Om dessa dessutom är unga, välskräddade, har snabba snygga bilar, pratar oavbrutet i mobilen, spekulerar på börsen och ännu inte har fyllt 30 år, börjar vi prata om orättvisor. Samma grundfakta kan alltså presenteras på helt olika sätt, och med olika offer. Och vår tolkning blir diametralt olika. Därför är ofta Hur viktigare än Vad. Trovärdighet är allt Själva grundbulten i påverkan är att budskapen uppfattas som sanna och trovärdiga. Detta område är så stort och komplext att det är svårt att göra några mera generella iakttagelser som alltid stämmer. Men några delar kan vara värda och diskutera. Avgörande för trovärdigheten är vad jag redan känner till eller tror om avsändaren. Är avsändaren/företaget seriöst och trovärdigt är mycket vunnet redan här. Är avsändaren inte oklanderligt trovärdigt, blir det första jobbet just detta. Att vinna acceptens och trovärdighet är avgörande för att lyckas med argumentationen. Om min granne berättar om vilken fantastisk gräsklippare han köpt och jag känner honom som en person som gärna tar i lite extra tror jag helt enkelt inte på allt han säger. Om jag tvärtom känner honom som en person som alltid är balanserad och modest, men just denna gång är entusiastisk över sitt köp, kommer jag tro på allt han säger. Utgå från vad mottagaren redan vet Ett annat redskap är att utgå från den information som läsaren själv kan kontrollera eller kan ha personliga erfarenheter av. Om jag säger något som går stick i stäv med läsarens egna erfarenheter, kommer jag ingen vart. Om de flesta upplever innerstadsbussar som skumpiga, långsamma och ibland överbefolkade, kommer jag inte uppfattas som trovärdig genom att visa en bekväm, tyst och halvtom buss som glider fram på tomma stadsgator. Det jag säger utgår inte från läsarens egna iakttagelser. Om jag däremot väljer en annan utgångspunkt, går det kanske bättre: Om du tar buss till och från jobbet under ett år i stället för bilen, betalar du bara för två
12 månaders bilresa - de övriga tio månaderna åker du gratis. För pengarna som blir över kan du köpa en helt annan typ av resa - till medelhavet till exempel. I den andra varianten förnekar jag inte att bussarna kan vara trånga och bökiga men lyfter fram andra fördelar. Nackdelar kan bli fördelar Om budskapet ska uppfattas som trovärdigt får det inte finnas några uppenbara nackdelar som inte kommuniceras eller som aktivt döljs. Ska man sälja en liten ful bil, är det lika bra att ta upp det själv. Försöker man sälja resor till tropiska länder men inte kan erbjuda luftkonditionerade rum är det lika bra att ta tjuren vid hornen. Detta är naturligtvis svårt och här kan både en och annan klåfingrig marknadsförare lockas till att förtiga nackdelar. Allt kan naturligtvis inte berättas - det är inte ens önskvärt. Men inget som är till avgörande nackdel får utelämnas. Det är bara att exportera problemet till nästa led; säljaren eller den som tar emot kunden. Ett av reklamhistoriens mest lysande exempel på hur nackdelar kan vändas till förkrossande fördelar är Volkswagens lansering av Bubblan i USA. Hur lanserar men en liten, ful, tysk bil några år efter kriget i de bensinslukande plåtschabrakens förlovade land? Det fanns ingenting i denna fula bil som stämde med den amerikanska drömmen. Trodde man. Men genom att själv ta upp att bilens avvikande utseende och märkligheter, vann man både amerikanarnas och resten av världens hjärtan. Människor gillar det som är mänskligt. Och människor hatar att bli lurade. Att erkänna att äventyrsresan minsann inte är något för dom som gillar luftkonditionerade hotell med room service dygnet runt, kan visserligen på ett ytligt plan uppfattas som att vissa kunder inte är välkomna. Men för den riktiga kundgruppen blir det en bekräftelse på vad de önskar - de vill inte vara på någon charterresa med kollektiva fester och snitslad bana från flygplatsen till sängen i hotellet. Tomma ord och uttryck Kvalitet, Service, Snabbt, Enkelt, Billigt, Prisvärt m.m. Den kommersiella informationen är fullständigt nerlusad med tomma ord och uttryck. Få ord är väl så frekventa som ordet kvalitet. Men vad betyder det? Vad menas med kvalitet? När ett hotell säger att de satsar på kvalitet, menar de kanske att de har ett effektivt bokningssystem, att rummen städas och vädras varje dag och att personalen uppträder korrekt.
13 Ett annat hotell menar att de har en fin restaurant, att konferensrummen har teknisk utrustning och att man ser havet från de flesta rummen. En tredje hotell använder huvudsakligen lokala råvaror i maten, är miljöcertifierade och samarbetar med en välkänd internationell hotellkedja. Alla tre hotellen säger att de satsar på kvalitet men om de inte ger exempel, är det meningslös information för läsaren. Ett av de vanligaste felen företag och organisationer gör, är just detta att de proppar sina texter fulla av tomma ord som LÅTER bra. De önskar att mottagarna ska få en allmän känsla av kvalitet och de känner rädsla för att exemplifiera. Varför företag och organisationer gärna använder tomma ord Tomma ord som Kvalitet, döljer det faktum att man helt enkelt inte kan bestämma sig för vad man ska säga. Alla inom ett företag kan komma överens om att ordet kvalitet är bra - var och en läser in sin egen betydelse i ordet, men behöver inte slåss för sin uppfattning. Denna drivkraft är så stark att det är den enskilt viktigaste orsaken till varför tomma ord används. Man anser att man sagt allt - och man har inte sagt någonting alls! Om vi leker med tanken att två grannar står och talar över staketet. Den ena grannen har köpt en ny bil som han är stolt och glad över. Han skulle aldrig säga: Det är en kvalitetsbil och sedan vara nöjd med detta. Han skulle omedelbart börja exemplifiera. Visa hur bra växellådan är placerad hur fin inredningen är. Han skulle öppna motorhuven och visa motorn. Han skulle ge EXEMPEL för att styrka sitt påstående. Detta är en av de mest självklara sättet människor emellan och förklara och övertyga. Ändå är det något som regelbundet rensas bort ur den mediala kommunikationen. Här haglar de tomma orden bland textraderna. Invändningen mot detta är att texten då blir mycket lång och detaljerad om vi ska ge massa exempel. Just det. Då kommer nästa fråga; vilka saker väljer vi att berätta? Allt kan vi omöjligt få med. Detta är den roligaste delen inom argumentationen; att välja vad man berättar. Aspekterna kring detta är flera, bland annat vem vi talar med; en affärsresenär; en barnfamilj på genomresa, ett ungt par, fyra tågluffare? Genom att styra valet av exempel och detaljer beroende på vem vi talar till.
14 Målgruppsanpassning Anpassning av budskap till målgrupp. Varje företag eller organisation har en rad olika målgrupper: direkta kunder, presumtiva kunder, leverantörer, opinionsbildare inom branschen, journalister m fl. Genom att sätta sig in i vad de olika målgrupperna har för behov och motiv för att ta del av min information, kan jag anpassa mitt budskap så att det träffar rätt. Visst, det kan innebära att jag måste skriva flera olika versioner av samma text. Men det innebär bara lite merarbete i förhållande till det mycket bättre resultatet. Till exempel: IKEAs kunders primära behov är att få snygga och fungerande möbler till en så låg kostnad som möjligt. Informationen till kunderna bör därför huvudsakligen beröra möblernas utformning, funktion och pris och vad som krävs av kunderna för att få det låga priset (jobba själv). Vi minns inte speciellt mycket! Kommer du ihåg vad som stod på tidningens förstasida i morse? Eller igår. Eller förra veckan? Av all den information vi ser och tar del av, är det en försvinnande liten del som vi minns några dagar efteråt. Om någon för det på tal, minns vi att vi läst det någonstans, men redan efter en relativt kort tid är det mesta borta. Med reklam och annan kommersiell information är det ännu värre. Vi har sällan bett om att få den, vi har sällan själva aktivt sökt upp den. Vilket innebär att motiven att minnas dem är ännu svagare. Tvärtom kan vi vara irriterade över budskap som tränger sig på så vi aktivt värja oss mot dem. Om informationen däremot målgruppsanpassas och angår den som läser, är till nytta eller till och med hjälper ökar möjligheten att den blir ihågkommen. Skrivandets förutsättningar Att ha bra förutsättningar innan du skriver är ofta lika viktigt som att du är bra på att skriva. Omvänt krävs det stor skicklighet och vana att skriva hyggligt bra, om förutsättningarna är dåliga. Enkelt uttryckt blir slutresultatet sällan bättre än förutsätt-ningarna, Skit in skit ut. Tyvärr vanliga och dåliga förutsättningar är: Negativt budskap eller budskap av allmän karaktär utan konkret information.
15 Oklart mål Orealistiskt mål i förhållande till resurserna. Ont om tid. Vilket dels skapas av skribenten själv, dels av omgivningen. Oförstående omgivning eller dåligt samarbete med andra berörda. Oförstående chefer och ansvariga. Ideala förutsättningar är: Konkret och positivt budskap. Detta kan du själv i hög grad påverka genom att leta fram nödvändig information. Realistiskt mål/resurser. Tillräckligt med resurser får man aldrig. Men resurserna ska vara rimliga i förhållande till målet annars kan man inte ha något mål. Realistiskt med tid. Tiden påverkar skribenten själv i hög grad genom att förutsäga och förutse och påminna omgivningen om hur det gick sist. Bra samarbete/team. Genom att ta initiativ och ansvar för en insats och tydliggöra mål och medel är åtminstone förutsättningarna bättre, än om man inte gör det. Insatta chefer/ansvariga. Det är bara att gratulera när så är fallet. Historien ofta en bra grund för planering. Ett enkelt sätt att förutsäga hur en planerad informationsinsats kommer att falla ut, är att se bakåt och jämföra med liknande, tidigare insatser: Vad blev bra då varför? Vad fungerade inte bra då varför? Att kunna förutsäga så mycket som möjligt innebär att en stor del av problemen därmed är lösta innan de uppstår. På samma sätt kan föregående års samlade insatser bli en bra grund för en ettårsplan. Genom att lägga in samtliga insatser man vet kommer, får man en bra överblick och kan tidigt starka projekt innan paniken sprider sig och hela informationsinsatsen präglas av "rädda-vad-som-räddas-kan", något som är vanligt i de flesta organisationer och företag. Fem åtgärder för att förbättra informationsinsatserna: Att göra en bra informationsinsats kräver en rad samverkande åtgärder, några av de viktigaste är: Att jag har helt klart för mig vad som ska berättas och vad målet är. Att jag har tillräckligt med fakta och därmed kan konkretisera och ge exempel. Att jag kan sätta mig in i mottagarens situation och behov.
16 Att jag lär mig utnyttja såväl faktiska kunskaper som intuition. Att jag har förmåga att uttrycka mig på ett tydligt och effektivt sätt. Att jag skriver så långt som möjligt men ändå kort. Att jag kan styra och kontrollera så många förutsättningar som möjligt. Att jag är uthållig och envis. Repetition är en förutsättning. Lycka till med ditt skrivande! Mikael Rosén
Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako
LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako
Läs mer"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag
"Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför
Läs merÖvningar kommunikationsplattformen
Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap
Läs merMänniskans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial
Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva
Läs merPositiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller
Läs merÖvning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se
VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka
Läs merUtbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se
Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till denna gång Läs kapitel 11 och kapitel 12 om strategier, marknadsplan och varumärken Skicka en skiss på ert projekt till
Läs merKays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012
Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är
Läs merPOLITIK och DEBATT svenska + SO
POLITIK och DEBATT svenska + SO Vad ska vi göra? Vi ska ihop med SO:n lära oss om allianser och olika politiska partier. Vi ska även lära oss att argumentera muntligt och skriftligt. Hur? Jo, genom att
Läs merDu har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström
Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i
Läs mer#4av5jobb. #4av5jobb. Du som företagare skapar jobben. Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna
Du som företagare skapar jobben SMÅFÖRETAGEN Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna SMÅFÖRETAG SKAPAR STOR TILLVÄXT Det är lätt att tro att alla jobb skapas av de stora och multinationella företagen.
Läs merEller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.
Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det
Läs merAtt skriva säljande texter Malmö 2 december. www.ljk.se
Att skriva säljande texter Malmö 2 december www.ljk.se Sändare Mottagare Shannon & Weaver Indirekt koppling tex via försäljningsstatistik Direkt koppling tex via marknadsundersökningar Behov/Syfte Effekt
Läs merTre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem
Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag
Läs mertidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag
Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida
Läs merSupportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan
Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att
Läs merBESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?
Sida 1/7 BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du sparar halva reklamfilmskostnaden Vad det är som kostar i en film Vad du måste berätta
Läs merwww.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice
www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer
Läs merDe fem vanligaste säljutmaningarna
De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när
Läs merKällkritisk metod stora lathunden
Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt
Läs mer>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater
Läs merHur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?
MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än
Läs merFöreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015
Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset
Läs merB. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?
Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och
Läs merKom med! Vi har en uppgift som passar dig.
Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier
Läs merDe 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?
20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt
Läs merAtt marknadsföra bibliotekens tjänster
Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste
Läs merDitt professionella rykte är din främsta tillgång
Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får
Läs merNågonting står i vägen
Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna
Läs merPresentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten
Presentationsteknik Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten Disposition för olika syften Målformulering Att planera en presentation utan att först sätta upp mål är som att kasta pil
Läs merTre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
Läs merÄventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?
Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha
Läs merAffärsplan. Produkten. Affärsidén. Marknaden. Kunder. Konkurrenter
Affärsplan En affärsplan är en strategisk plan för hur ett företag ska förverkliga sin affärsidé. Detta är ett bra verktyg för att planera framåt. Den hjälper dig också att tänka långsiktigt när du stöter
Läs merSmåföretagstempen. Ta snabbtempen på dig och ditt företag!
Småföretagstempen Ta snabbtempen på dig och ditt företag! Resultatet blir ett snapshot som hjälper dig att se om du behöver förändra eller förstärka delar av ditt företagande. Så här gör du: 1. Läs igenom
Läs merDin RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation
Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid
Läs merTappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia
Namn: Klass: Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast måndag vecka 45. Då blir
Läs merLathund olika typer av texter
Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort
Läs merInledning. Henrik Storm Attraktionsakademin. Hej!
Inledning Hej! Det här är en bok som är skriven till dig som är kille och som verkligen längtar efter att få träffa de tjejer du vill vara med men som fastnat någonstans på vägen. Jag vill ge dig chansen
Läs merFemtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30
Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt
Läs merLata marknadsföraren
Lata marknadsföraren *************************************************** * * * * Inre Cirkelns Månadsbrev 8, januari 2015 * * * * *************************************************** Checklista för ett
Läs merDemolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation
Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Huvudtränare: David: huvudtränare Medtränare: Emese Deltagare: David, Nathanael, Robert, Julia, Mujje, Hassan 1 Planering innan lektionen: David
Läs merLgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att
Läs merFår jag använda Wikipedia?
Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller
Läs mer(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna
( och pratar mycket bred skånska.) Jag är en främling i detta land, men detta land är ingen främling i mig! Men måste vi verkligen? Vet du vem som sa så? Klart jag gör. Vet du vem som kände sig som en
Läs merVältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE
Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför
Läs merRetorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com
Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens
Läs merKOMMUNIKATION ATT LÄRA AV
KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV VARANDRA Agenda Inledning och incheckning Kommunikation vad är det? Övning Dialogens principer Feedback när, hur och varför? Övning Avslutning Incheckning En saga Vad var Rabbinens
Läs merC O P Y S Y S T E M E T 2. 0 I N N E H Å L L. 9 stora misstag du antagligen gör. med din marknadsföring. (Och hur du fixar dem) All rights reserved
C O P Y S Y S T E M E T 2. 0 I N N E H Å L L 9 stora misstag du antagligen gör med din marknadsföring (Och hur du fixar dem) All rights reserved 02 av 16 B O N U S C O P Y S Y S T E M E T 2. 0 9 s t o
Läs merSkrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar
Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi
Läs merkan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa
Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter
Läs merFÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN
FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare
Läs merHip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Läs merAFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.
AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3
Läs merKurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren
qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.
Läs merDen europeiska socialundersökningen
Supplementary questionnaire A Ubnr ESS 2006 SC A Den europeiska socialundersökningen Du har blivit intervjuad av en av SCB:s intervjuare. Vi är mycket tacksamma om du även vill besvara frågorna i detta
Läs merLPP, Reflektion och krönika åk 9
LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda
Läs merTEAM. Manus presentationen
4 TEAM Manus presentationen Nu är chansen är din! 1 Ni startar upp er verksamhet med 1.000 p. Det ger er först och främst rätt till att kvalificera ert företagande i Nu Skin. Dessutom får ni ett stort
Läs merMassmedier. Inledning
Massmedier Inledning Ordet medium kommer från latin och betyder mitten, centrum eller förmedlare. I plural (när det är flera) säger man media eller medier. Medier är egentligen bara olika kanaler eller
Läs merLgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Kåre Bluitgen Vad handlar boken om? Boken handlar om Axel, som inte har råd att ha de dyra märkeskläderna som många i klassen har. Han blir retad för hur hans kläder ser ut. Axel fyller
Läs merFörslag på intervjufrågor:
Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka
Läs merLärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Läs merLever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?
Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,
Läs merLärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR
Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR MÅL Eleven ska få en djupare förståelse för textdisposition, konstruktionen bakom både separata argument och argumentationskedjor samt vikten av att skapa argument
Läs merDet perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015
Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Före mötet Om jag hade 6 timmar på mig att fälla ett träd, skulle jag använda 4 av dem till att slipa yxan Vem vill ni träffa och varför?
Läs merErik står i mål Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit
Läs merNågon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut
ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen
Läs merPresentationsanalys av XXX på XXX i XXX
Presentationsanalys av XXX på XXX i XXX Feedback Nedan finner du din feedback på presentationen som du levererade på XXX i XXX. Det kan upplevas som mycket och många saker i den detaljerade feedbacken
Läs merLgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Mimmi. Hennes hund, Bonita, rymmer efter att ha blivit rädd när en polisbil kör förbi, med sirenerna på. Polisbilen jagar en motorcykel. Mimmis mamma berättar,
Läs merRAOUL 2015 SKOLMATERIAL
RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg
Läs merMuntliga övningar till: Introducera Ord ISBN:
Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: 978-91-47-11782-6 Här finns extra uppgifter till vare kapitel i boken. Alla dessa övningar är muntliga. Gör uppgifterna i par. I uppgifterna övar ni samma
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merVar och bli den förändringen du vill se i omvärlden.
Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa
Läs merEngagerade medarbetare skapar resultat!
Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena
Läs merNORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text
1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...
Läs merSamhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap
Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn
Läs merBERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå
BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute
Läs merVad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt
sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av
Läs merTror du på vampyrer? Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter
Läs merNär hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19
Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt
Läs merUtvärdering att skriva för webben - Snabbrapport
Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls
Läs merSanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6
Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.
Läs merNätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag.
Nätverka med hjärtat och gör bättre affärer Helene Engström Innehåll Om nätverk...7 Nätverka med vem?...10 Nätverka lagom...12 Var hittar jag nätverk?... 15 Professionella affärsnätverk...16 Nätverka internationellt...22
Läs merProjektet Eddies hemliga vän
Projektet Eddies hemliga vän Eddies hemliga vän Vårt bidrag är en pop upbok som handlar om att minska vår energiförbrukning. Det är en barnbok som ska få barn att bli medvetna om att energiförbrukningen
Läs merFem steg för bästa utvecklingssamtalet
Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd
Läs merEFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb
EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb http://www.realtid.se/articlepages/200803/31/20080331200617_realtid707/20080331200617_ Realtid707.dbp.asp Magnus Olsson var finanschef på Helsingborgs kommun
Läs merom läxor, betyg och stress
2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har
Läs merInvandrare, flyktingar, eu-migranter, asylsökande. Vad är skillnaden? Vad skriver tidningarna? Vad tycker jag?
Invandrare, flyktingar, eu-migranter, asylsökande. Vad är skillnaden? Vad skriver tidningarna? Vad tycker jag? :Hittad text: När vi talar om flyktingar tänker vi kanske på främst på farliga flyktvägar
Läs merDin uppgift: trovärdig verklig inte
Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast fredag vecka 43. En kortare redovisning
Läs merMalmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.
Samsas i trafiken Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret. Text: Rune Anderberg Illustrationer: Lars
Läs merden lilla blå Hur du skriver effektiva och engagerande statusuppdateringar på Facebook En guide av Ebba Strandberg
den lilla blå Hur du skriver effektiva och engagerande statusuppdateringar på Facebook En guide av Ebba Strandberg innehållsförteckning Vilken är din status?... s. 4 Testa om din statusuppdatering är läsbar
Läs merDefinition av svarsalternativ i Barn-ULF
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats
Läs merTema Deckare. Arbetssätt - Enskilt och i grupp - Skriver - Lyssnar - Läser - Diskuterar - Ser film - Jobbar med appar
Tema Deckare Detta ska du lära dig - Du läser deckare i bokcirkel. (K*) - Du arbetar med lässtrategierna. (K*) - Du tränar att lära oss tolka texter och förstå budskap. (A*) - Du lär om hur en brottsplatsutredning
Läs merRiksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö
Riksmöte 2010 19-21 november - Nässjö Varför du borde delta: - Du får makt på årets största och viktigaste möte inom spelhobbyn. - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen
Läs merOm barns och ungas rättigheter
Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa
Läs merKom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.
En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt
Läs merBli företaget kunderna älskar att köpa av
Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!
Läs merDebattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor
Debattartiklar rutiner och tips Januari 2015 Debattartiklar är ett av de verktyg vi använder för att nå ut med våra frågor och opinionsbilda i de frågor vi arbetar med. Många inom organisationen anställda,
Läs merMONTER AGERANDE NÄSTAN ALLT DU BEHÖVER VETA FÖR ETT BÄTTRE - EN LITEN HANDBOK FRÅN FAIRLINK.SE -
MONTER NÄSTAN ALLT DU BEHÖVER VETA FÖR ETT BÄTTRE AGERANDE - EN LITEN HANDBOK FRÅN FAIRLINK.SE - Monter, monterpersonal och besökare är tre pusselbitar som tillsammans ska skapa det perfekta mötet på mässan.
Läs merVi gör er bättre än tystnaden
Vi gör er bättre än tystnaden Snacka Snyggt bildades 2010 av en av Sveriges mest anlitade retorik konsulter Elaine Bergqvist. Elaine har en fil kand i retorik och medverkar ofta som retorikexpert i tv-sofforna
Läs mer