Ögat. Nya behandlingsrekommendationer vid farmakologisk behandling av astma PÅ LÄKEMEDEL. Justerade rekommendationer vid behandling av vuxna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ögat. Nya behandlingsrekommendationer vid farmakologisk behandling av astma PÅ LÄKEMEDEL. Justerade rekommendationer vid behandling av vuxna"

Transkript

1 Ögat Drugwatcher PÅ LÄKEMEDEL kritisk värdering av läkemedel utgiven av Södra läkemedelskommittén 05 NOVEMBER 2007 Nr 140 Nya behandlingsrekommendationer vid farmakologisk behandling av astma Under de senaste fem åren har det tillkommit nya kunskaper om behandling av astma liksom nya läkemedel och läkemedelskombinationer. Vid ett måndagsseminarium nyligen i regi av Södra Läkemedelskommittén presenterades Läkemedelsverkets nya behandlingsrekommendationer, jämför Information från Läkemedelsverket Supplement 1:2007 eller Justerade rekommendationer vid behandling av vuxna Av Lars Gottberg, överläkare, vo Internmedicin, Södersjukhuset Astma är en inflammatorisk sjukdom med flera fenotyper (varianter orsakade av samverkan mellan arvet och miljön), till exempel med eosinofil eller med neutrofil inflammation, av allergisk typ eller av icke-allergisk typ. Karakteristiskt är exacerbationer (skov) med andnöd, pipande andedräkt och hosta. Symtomen orsakas av en reversibel obstruktion (förträngning) i luftrören. Enligt aktuella studier är prevalensen (förekomsten) av astma i Sverige 10 procent. De viktigaste nyheterna när det gäl- ögat på läkemedel Ansvarig utgivare Eva Andersén Karlsson Vetenskaplig sekreterare Christer von Bahr Informationsläkare Per Hedman Redaktionssekreterare Sten Ronge Layout Pi Caust Redaktionsråd Eva Andersén Karlsson Christer von Bahr Pi Caust Per Hedman Malena Jirlow Marianne Jägestedt Ingrid Jägre Sten Ronge Kontakt Telefon Ana Recarey Telefax E-post Hemsida Postadress Läkemedelscentrum Södra läkemedelskommittén Box 17533, Stockholm Internpostadress Södra läkemedelskommittén, Läkemedelscentrum, Fatburen 2, via Västgötagatan 2

2 forts. från sid 1 ler behandling av vuxna med astma kan sammanfattas enligt följande: Astma är ingen enhetlig sjukdom. Den kan variera både på kort och på lång sikt. De flesta patienter kan behandlas i primärvården. Monitorering (fortlöpande övervakning) krävs för symtomkontroll, optimal medicinering, normal lungfunktion och för bästa prognos. Spirometri bör utföras åtminstone en gång varje år. Basbehandlingen utgörs av inhalationsläkemedel och rekommenderas ske i en femstegstrappa, se Figur. Om man vid steg tre använder fast kombination av inhalationskortikosteroid och långverkande ß-2-agonist kan behandlingen uformas enligt något av följande alternativ: Fast kombination i grunddosering + kortverkande ß-2-agonist. Fast kombination i grunddosering + fast kombination vid behov (singelterapi). Leukotrienantagonister (montelukast) kan användas till vuxna som tillägg vid steg tre och fyra. Vid svår behandlingsrefraktär astma med perenn allergi vid steg fem finns nu anti-ige (omalizumab) som behandlingsmöjlighet. Astma under graviditet och amning ska behandlas som hos icke-gravida, både Figur: Rekommenderad underhållsbehandling hos vuxna och rekommenderade vårdnivåer. ICS = inhalerade kortikosteroider. LABA = långverkande b-2-agonister. LTRA = leukotrienantagonister. Källa: Behandlingsrekommendationer, vid akuta attacker och vid underhållsterapi. Rinit förekommer ofta samtidigt som astma. Behandling av riniten minskar risken för astmaförsämring. Rinit under graviditet behandlas i första hand med inhalationskortison. Antihistaminerna loratadin och cetirizin kan användas eftersom det finns tillfredsställande säkerhetsdata för dem. Loratadins metabolit desloratadin är ytterligare ett alternativ. Däremot finns det inga fördelar med klemastin (Tavegyl) som ger betydande sedering. Lars Gottberg Foto: Anders Norderman medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Behandling av småbarnsastma Av Per Thunqvist, överläkare, Sachsska Barnsjukhuset. Småbarnsastma är ett svårt område Symtom från luftvägarna hos barn är vanliga. De är dessutom svåra att på ett enkelt sätt beskriva så att läkare och föräldrar menar samma sak. Inom engelskspråkig terminologi använder man begreppet wheeze, vilket närmast kan översättas till svenskans pip och väs i luftrören. Man uppskattar att minst 30 procent av alla barn någon eller några gånger får sådana symtom i samband med luftvägsinfektion. Alla dessa har inte och kommer inte heller att få astma senare. För att närma sig hur man ska kunna hitta de barnen som har bäst nytta av våra åtgärder och läkemedelsbehandling, diskuteras alltmer om att barn med astma, inte minst de som bara har förkylningssymtom, måste karaktäriseras bättre. Man måste försöka bestämma barnets astmafenotyp. Olika effekt av inhalationsteroider på olika fenotyper av astma Det publiceras allt fler studier som undersöker svaret på behandling med olika astmaläkemedel för olika barnastmafenotyper. Det kanske vanligaste hos de minsta barnen (0 2 år) är att astmasymtom uppträder isolerat vid förkylningar men att barnen är helt friska övrig tid. Ofta används inhalationsbehandling intermittent under förkylningsperioderna med inhalationssteroider samt kortverkande ß-2-agonist. Totalt finns fyra studier som adresserar problemet. Sammantaget visar studierna en viss minskning av hosta och förkylningssymtom, men effekten är blygsam. 2

3 forts. från sid 2 Förmodligen beror det på att man har studerat barn med förkylningsastma utan att först definiera astmans fenotyp. Det har resulterat i att det har varit svårt att påvisa effekt av behandlingen. I praktiken bör man kunna ordinera intermittent behandling på försök och utvärdera effekten. Om effekten uteblir skall man förstås avstå från vidare behandling eller överväga alternativa diagnoser. Det är särskilt viktigt tidigt i livet då det oftare går att hitta andra förklaringar till astmasymtomen än hos äldre barn och vuxna. När man i stället har valt studiepatienter med den atopiska astmafenotypen i den minsta åldersgruppen, har det gått att påvisa att dessa barn svarar precis lika bra på antiinflammatorisk behandling som äldre barn och vuxna. Den positiva effekten gäller symtom, lungfunktion samt risk för försämringsperioder. Antiinflammatorisk behandling i åldersgruppen under 2 år är främst studerad för inhalationssteroider. Nya studier har visat att leukotrienantagonister sannolikt ger samma svar vid astmasjukdom. I Sverige finns en leukotrienantagonist, montelukast, vilken är godkänd till barn från 6 månaders ålder. Även om detta läkemedel är godkänt som alternativ till inhalationssteroid i låg dos när sådan av något skäl inte kan användas, har man i den senaste behandlingsrekommendationen från Läkemedelsverkets expertgrupp valt att inte förorda montelukast i monoterapi. Inhalationssteroider påverkar inte prognosen Under 2006 publicerades tre rapporter där man studerade i vilken grad behandling av barn med inhalationssteroider utöver symtomlindring också påverkade astmasjukdomens prognos. Studierna var upplagda på olika sätt. Slutsatsen i samtliga tre studier var att behandling under upp till åtminstone två år inte påverkar astmaprognosen. Effekten av inhalationssteroider var positiv bara så länge som behandlingen pågick. Andra studier, framför allt på vuxna, har tidigare visat att antiinflammatorisk behandling påverkar airway remodelling positivt. Debatten om inhalationssteroidernas långsiktiga effekt hos barn är säkert inte avslutad. Sammantaget verkar det vara så att vår tillgängliga astmabehandling kanske inte eller bara till viss del förändrar astmaförloppet på sikt. Det betyder inte att man ska avstå från att behandla eftersom den positiva effekten på symtom med mera är odiskutabel. Per Thunqvist Fotogruppen Södersjukhuset Allergicentrum - nätverk för bättre vård av allergi och astma Av Anne Kihlström, överläkare, med dr, Barnallergimottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset och Allergicentrum Syd. Barn med astma och allergier utgör den största gruppen av kroniskt sjuka barn. Nästan fyra av tio barn har under sin uppväxt någon form av allergisk sjukdom, vilket motsvarar barn i Stockholmsregionen. Allergier hos barn kan ta sig olika uttryck i olika åldrar och variera i svårighetsgrad. För att vården av allergiska barn ska fungera på ett bra sätt är det viktigt att alla i vårdkedjan samverkar kring de allergiska barnen och ungdomarna. Omhändertagandet måste vara smidigt och kompetent med barnet i centrum. Barnet i centrum Det regionala vårdprogrammet Allergi och astma hos barn och ungdomar, har tagits fram inom det Medicinska programarbetet av barnallergologerna Anne Kihlström och Asta Sigurbrandsdottir i samarbete med ett brett nätverk av barnläkare och sjuksköterskor i sluten och öppen vård, allmänläkare, patientförenningen med flera. Vårdprogrammet innehåller en allmän del med bland annat introduktion av patientföreningen, kartläggning och analys med hälsoekonomi, beskrivning av nuvarande vårdorganisation, framtida behov av vårdprioriteringar samt förslag till kvalitetsmått för astmavård. En andra klinisk del innehåller avsnitt om allergidiagnostik, astmaprevention, rekommendationer för utredning och behandling, vårdnivåer, praktisk handledning för sjuksköterskor, checklistor, patientinformation med mera. Viktiga prioriteringar: Utbildning av vårdkedjan För att kunna erbjuda barn med astma och allergi ett bra omhändertagande med en god och kostnadseffektiv vård, är det väsentligt med kontinuerlig utbildning av alla i vårdkedjan liksom fortsatt utveckling av ett konsultnätverk. Dessutom behövs regelbundet informationsutbyte med barn- och skolhälsovård, barnom- 3

4 forts. från sid 3 sorg och skola. Kontinuerlig vidareutbildning av barnläkare och barnsjuksköterskor inom ämnet barnallergologi är en viktig förutsättning. På alla barnläkarmottagningar i öppen vård bör det finnas hög kompetens om astma och allergi hos barn. På flertalet av de större mottagningarna bör finnas en specialutbildad barnallergolog. Åtminstone en astmaansvarig allmänläkare och en astmakunnig sjuksköterska bör finnas i varje stadsdel/förortskommun/närområde. Dessutom är barnkunskap viktig. Då finns det möjlighet att bygga upp en väl fungerande astmamottagning. Astmasjuksköterskan en viktig resurs på alla vårdnivåer Astma- och allergikunniga sjuksköterskor är en mycket viktig resurs på alla vårdnivåer. De kan svara för patientutbildning med instruktion och kontroll av inhalationsteknik, lungfunktionsmätningar och allergitester. De skall även kunna ge råd om allergiprevention och allergisanering, samt stå för en viktig kontinuitet på mottagningen. De svårast sjuka allergiska barnen behöver värnas Det är viktigt att värna om att denna grupp barn tas extra väl omhand. De bör kontrolleras på en sjukhusansluten barnallergimottagning med allergi-team (barnläkare med specialistutbildning i allergisjukdomar hos barn och ungdomar, barnallergisjuksköterska, dietist, sjukgymnast, kurator och psykolog). Dessa barn måste få en tillvaro med god livskvalitet trots sin sjukdom. Det är även angeläget att öka tillgängligheten för immunterapi (allergivaccinering) för de svårast sjuka allergiska barnen. Tonåringar och överföring till vuxenvård Under det senaste året har antalet tonåringar med astma som sökt akut och blivit inlagda akut på sjukhus ökat i antal. Det kan tyda på att vi har en grupp äldre barn och ungdomar med astma som inte adekvat tas om hand av sjukvården. En god, strukturerad överföring av tonåringar från barn- till vuxenvård är därför en viktig uppgift. Ungdomar med god kontroll av sin allergi och astma remitteras till primärvården. Här har astmasjuksköterskan på vårdcentralen en viktig sammanhållande funktion. Ungdomar med svår astma och/eller multiallergi vilka har skötts av barnläkare, remitteras efter avslutad skolgång till vuxenallergolog. Där ska de få genomgång och planering av hur de i fortsättningen ska sköta sin astma i samarbete med specialist och/eller primärvården. Astmamottagningar i primärvården kan lämna bra stöd En väl fungerande astmamottagning i primärvården kan vara till oerhört stöd för patienterna. De bör ledas av en specialutbildad sjuksköterska och ha en verksamhetsansvarig läkare. Mottagningen bör vara utrustad med en spirometer. Mottagningen ska kunna genomföra strukturerade utredningar och bedriva undervisning av patienterna. Det bör finnas möjlighet till tidsbeställning. Kliniskt allergicentrum ett nätverk för högre vårdkvalité För utbildning och konsultverksamhet mot primärvården pågår sedan flera år i sydvästra Stockholm och Södertälje ett samarbete i nätverket Allergicentrum Syd. Konsultronder genomförs på 32 vårdcentraler av läkare och sjuksköterskor från barn- respektive vuxenallergikliniken, hudkliniken, och ÖNH-kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. Deltagande allergiansvariga läkare och astmasjuksköterskor har rekryterats från 32 vårdcentraler och barnmottagningar för att bilda nätverket Allergicentrum Syd tillsammans med specialistmottagningarna på sjukhuset. Förutom patientundervisning anordnar Allergicentrum Syd en gång per år gemensam fortbildningseftermiddag för alla allmänläkare i närområdet, samt kurser för astmasjuksköterskor. Detta och liknande arbetssätt har varit framgångsrika. Konceptet bör därför utvidgas och vidareutvecklas, så att det blir tillgängligt för alla i Stockholmsområdet i någon form. Under 2007 har ett motsvarande nätverk startats i norra Stockholm. De har redan haft sina första två konsultronder. Mer information: tvärorganisatoriskt/ Allergicentrum Syd eller reaktioner. Förtydligande I en analys av säkerhetsdata från kliniska prövningar av rimonabant (Acomplia) har visats en dubblerad risk för suicidalitet (självmordsbenägenhet, huvuddelen bestående av ökad förekomst av suicidtankar) vid behandling med 20 mg rimonabant jämfört med placebo. Inte överrisk för suicid som vi skrivit i ÖGAT på läkemedel, nummer 4. 4

5 forts. från sid 4 Starta nätverk för högre vårdkvalité inom allergi och astma Finns det inom primärvården sydöstra Stockholm intresse för att starta motsvarande nätverk? Kontakta någon av följande, för att starta en arbetsgrupp. Vårdprogrammet kan beställas från SLL Kontorsservice Tel: Läkemedelsrelaterade problem hos akutpatienterna på Södersjukhuset Kan ofta åtgärdas efter upptäckt av sjuksköterska Av Monica Bergqvist, sjuksköterska, doktorand, vo Internmedicin, Södersjukhuset Läkemedelsrelaterade problem (LRP) förekommer hos procent av patienter som söker akut på sjukhusen. Det finns många studier där problemet beskrivs, men det finns få interventionsstudier där man har försökt att åtgärda LRP för att därigenom undvika att patienten drabbas av besvär. Några interventionsstudier där sjuksköterska har haft en central roll i att förebygga LRP finns inte. Ett projekt genomfördes på Södersjukhuset med syfte att hitta LRP hos inneliggande patienter med hjälp av ordinarie sjuksköterskor. Femton sjuksköterskor från internmedicinska, ortopediska och kirurgiska kliniken på SÖS samt en geriatrisk avdelning i Bromma deltog. Sjuksköterskorna fick en hel dags utbildning i klinisk farmakologi vid projektets start. De fick också hjälpmedel för att kunna hitta LRP såsom symtomskattningsskala, mall för uträkning av kreatinin-clearance liksom tillgång till interaktionsmodulen i se. Patienter inkluderades i den takt som sjuksköterskornas dagliga arbete tillät. Patienternas läkemedelslistor gicks igenom. Läkemedelsdoseringarna bedömdes i relation till njurfunktionen. Olämpliga läkemedel och doseringar noterades liksom misstänkta läkemedelsbiverkningar. Förekomst av potentiella läkemedelsinteraktioner kontrollerades. Patientansvarig läkare bedömde resultatet av denna screening av LRP hos respektive patient och kunde vidta de förändringar i pågående läkemedelsbehandling som bedömdes vara relevanta. Sammantaget konstaterades i undersökningen 59 LRP hos 80 undersökta patienter. De LRP som hittades var bland annat biverkningssymtom, interaktioner och risk för biverkan. Sextiotvå procent av de LRP som upptäcktes resulterade i en förändring i patientens läkemedelsterapi. Resultaten presenterades nyligen på en poster under 8th Congress of European Association for Clinical Pharmacology and Therapeutics i Amsterdam. Monica Bergqvist med resultaten av projektet som nyligen presenterades i Amsterdam. Mer information: Välkommen att ta del av postern utanför Klinisk farmakologis lokaler på Södersjukhuset plan 3, mitt emot klinisk kemiska laboratoriet. Foto Solveig Edlund 5

6 Symposium om opioidplåstrens plats vid smärtbehandling: Brist på konsensus Vetenskapligt symposium om transdermal opioidbehandling arrangerat av Sektionen för läkemedelslära, Svenska Läkarsällskapet och Läksaks expertgrupp för analgetika och reumatologi den 20 september 2007, refererat av Owe Landström, överläkare, Smärtsektionen Anestesi IVA Södersjukhuset Vid ett symposium om transdermala opioidberedningar framkom brist på konsensus om eventuella nya fördelar hos plåsterberedningar i ljuset av den ökade användningen jämfört med orala depåberedningar av opioider. Den kliniska dokumentationen av transdermala opioidföreningar är otillräcklig. Läkemedelsverkets riktlinjer för opioidbehandling vid långtidsbehandling vid icke malign smärta ska fortfarande gälla men bör revideras i takt med att det tillkommer nya produkter för smärtbehandling. Ökande förskrivning Kunskapen om vilken dokumentation som finns om effekt, biverkningar av transdermala opioidberedningar liksom dess indikationer synes ha bristande spridning. Läksaks expertgrupp för analgetika och reumatologiska sjukdomar tillsammans med Läkaresällskapets Sektion för Läkemedelslära, kallade därför i september till ett symposium om transdermal opioidbehandling. Till mötet inbjöds representanter från Stockholms läkemedelskommittéer, Läkemedelsverket, Läkemedelsförmånsnämnden, Smärtläkarföreningen, Socialstyrelsens vetenskapliga råd för smärtlindring, Beroendemedicin med flera. Dessutom närvarade representanter för tillverkarna av opioidplåster för att besvara på förhand ställda frågor. Den transdermala beredningsformen av opioider har fått ökad andel inom smärtbehandlingen, delvis på bekostnad av orala beredningar. Samtidigt har kostnaderna för opioiderna i sin helhet ökat i Stockholms län. Det klargjorde Birgit Sunnanbo, expertgruppsapotekare. Av opioider i depåberedning har kostnadsandelen för smärtplåstren ökat till 42 procent räknat i totalbelopp. De resterande orala depåberedningarna svarar för 58 procent av kostnaderna. Sett över riket är de lokala variationerna stora. Stockholms län tillhör de regioner där plåsteranvändningen är relativt hög. Ökningen av bruket av opioidplåster har delvis skett på bekostnad av orala långverkande opioidpreparat. Totalt sett har användningen av transdermala opioidberedningar ökat i riket. Den snabbaste ökningen i förskrivning har skett för plåster med buprenorfin (Norspan ). Det som var svårast att nå konsensus Peroral smärtbehandling är fortfarande förstahandsval Fördelar och indikationer för transdermal smärtbehandling diskuterades under mötet. Det föreföll som om de flesta på mötet upplevde praktiska fördelar med transdermal behandling i speciella fall. Exempel som nämndes var problem med per oral behandling såsom sväljsvårigheter, kräkning, snabb mag-tarmpassage eller andra hinder/störningar i GI-kanalen. Bristande compliance av olika genes framkom också som en indikation. I normalfallet skall dock per oral behandling med depåberedningar fortfarande anses vara förstahandsval. Det som var svårast att nå konsensus om var indikationerna för långtidsbehandling med transdermala opioidberedningar vid långvarig icke-malign smärta. Har plåstren några fördelar i dessa sammanhang? Enligt min mening presenterades inga nya indikationer för opioidbehandling. Yngre patienter med icke malign smärta ska få smärtbehandling med opioider på mycket strikta indikationer och med god uppföljning. Äldre patienter med artrossmärta och andra liknande opioidkänsliga besvär från rörelseapparaten är en större målgrupp för långvarig smärtbehandling. Även i detta fall är peroral behandling förstahandsval. Vid problem med bristande compliance eller problem med perorala administrationen kan behandling med opioidplåster övervägas. Buprenorfin är en partiell µ agonist och har rykte om sig att vara mindre andningsdeprimerande och mindre beroendeframkallande än rena agonister. Några övertygande data avseende fördelar med långtidsbehandling med transdermal beredning av buprenorfin (Norspan) framkom inte från deltagande tillverkarrepresentant. När det gäller de fentanylbaserade smärtplåster (Durogesic, Matrifen med flera) så var man tämligen eniga om att dessa främst tillhör behandlingsarsenalen vid cancerrelaterad smärta. om var indikationerna för långtidsbehandling med transdermala opioidberedningar vid långvarig icke-malign smärta Owe Landström Foto Solveig Edlund 6

7 Ett ord från ordföranden Höstens måndagsseminarier i Södra läkemedelskommitténs regi har varit mycket välbesökta. I september presenterades ett mycket aktuellt ämne, astma, från barn till vuxen, som i detta Ögat-nummer sammanfattas av föreläsarna Lars Gottberg, Per Thunqvist och Anne Kihlström. Diagnos och nya behandlingsrekommendationer av astma presenterades. Värdet av Allergicentrum som ett nätverk för samarbete i fråga om astma och allergi mellan primärvård sjukhusklinik betonades av Anne Kihlström. Att arbeta i nätverk är en framgångsrik väg för fortbildning och kompetensutveckling inom professionen. Därför stödjer Södra läkemedelskommittén flera nätverk inom vårt område. Några läkare inom Södra Stockholm är engagerade i våra nätverk som Ulf Eklund för Nacka/ Värmdö Allmänläkarklubb, Maria Warenmark för Nätverk för privata specialister och Svetlana Yuran för STläkare inom allmänmedicin. Vad är avgörande framgångsfaktorer när det gäller kvalitetsmål i läkemedelsförskrivningen? Detta har distriktsläkare Marianne Jägestedt, ledamot i Södra läkemedelskommittén, kartlagt i ett projekt, finansierat av Läksaks fortbildningsutskott. En rapport om projektet kommer i dagarna att presenteras för Södra läkemedelskommittén. En av de framgångsfaktorer som rapporteras är att förskrivarna på enheter med särskilt stor följsamhet till Kloka Listan upplever starkare en gemensam måldiskussion inom verksamheten. Det handlar om att det har funnits utrymme för kommunikation och diskussion kring medicinska mål. Här tycks ventilering av evidens och medicinsk nytta vara avgörande för en klok förskrivning av läkemedel. Nyligen avhölls också Läksaks ATdagar där en dag ägnades åt diabetes mellitus där vi inom expertgruppen för endokrinologiska och metaboliska sjukdomar presenterade diagnostik, komplikationer, icke farmakologisk behandling med livsstilsåtgärder, per oral behandling och behandling med insulin. Detta initiativ fick mycket positiv respons från AT-läkarna vilka är en mycket viktig målgrupp för läkemedelskommittéerna. Vi återkommer med sammanfattning av denna eftermiddag i ett kommande Att arbeta i nätverk är en framgångsrik väg för fortbildning och kompetensutveckling inom professionen nummer av ÖGAT på läkemedel. Behandling med glitazoner har som tidigare nämnts i denna spalt diskuterats livligt internationellt under sommaren. Trots rapporter om ökad förekomst av ödem, hjärtsvikt i vissa fall, ökad frakturförekomst hos kvinnor och makulaödem, har europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA bedömt att nytta överväger risk i nuläget. För en dryg månad sedan avhölls det årliga europeiska diabetesmötet (EASD, European association for the study of diabetes) i Amsterdam. Glitazonernas plats i terapin berördes vid flera sessioner. En av huvudtalarna poängterade att glitazonerna utvecklades i slutet av 90- talet med förhoppning om att behandling med dessa medel skulle förhindra hjärt/kärlsjukdom. Istället är vi nu bekymrade över att dessa läkemedel tycks kunna öka risken för hjärt/kärlsjukdom. En annan nyhet på mötet i Amsterdam var ettårsresultaten från den så kallade 4T-studien, Treating to Target in Type 2 Diabetes. Studien har också nyligen publicerats i New England Journal of Medicine och har utförts vid Diabetes Trial Unit i Oxford, och sponsorerad av en insulintillverkare. Patienterna som redan skulle ha behandlats med två per orala antidiabetika randomiserades till tre alternativa insulinregimer: Måltidsinsulin i tre-dos, två-dos mix-insulin eller en dos långverkande insulinanalog. Sammanfattningsvis visade dessa delresultat att andelen patienter som nådde uppställda målvärden för HbA1C var högst med måltidsinsulin, därefter med tvådos mix-insulin. Detta uppnåddes till priset av en något ökad förekomst av hypoglykemier. Slutsatsen efter ett års uppföljning måste väl vara att fler patienter bör få tvådos mixinsulin liksom att långverkande insulinanalog borde förskrivas i mindre utsträckning eftersom det med den senare behandlingen förefaller vara svårare att optimera diabetesinställningen. Vi får anledning att återkomma i detta ämne på det nya året. Vi har nu några fortbildningsaktiviteter kvar i Södra läkemedelskommittén under året, Update om läkemedel både på Södersjukhuset och i Haninge, Ögat på läkemedel fortbildning med tema Globalmedicin aktuell kunskap på din vårdcentral och tema Medikalisering vart är vi på väg samt flera lokala fortbildningar och nätverk gör att Södra läkemedelskommitténs låga brinner intensivt på många håll. Välkomna till våra fortbildningsaktiviteter i höst önskar Eva Andersén Karlsson Ordförande Södra läkemedelskommittén Docent, överläkare, vo Internmedicin, Södersjukhuset Foto Solveig Edlund 7

8 BOKA Aktuella fortbildningsaktiviteter i höst och våren 2008 Medikalisering vart är vi på väg och om världens två äldsta läkemedel, placebo och opioider ÖGATpå läkemedel EVIDENSBASERAD OBEROENDE FORTBILDNING FÖR LÄKARE FRÅN SÖDRA LÄKEMEDELSKOMMITTÉN Kalendarium november ONSdag 14, KL Psykiatriutredningen; Ambition och ansvar PLATS: Norra Stockholms psykiatri, St.Görans sjukhus, föreläsningssalen, en trappa ned MÅLGRUPP: ST-läkare Medikalisering finns det en tendens att allt fler avvikelser behandlas med läkemedel istället för med profylax, hälsoarbete och egenvård? Placebo, världens äldsta och bredaste läkemedel, hur är det kopplat till opioider och hur ska det användas i vården? Långtidsbehandling med svaga och starka opioider vilka preparat passar bäst? Diskussion och tankar vart är vi på väg? Owe Landström, överläkare, vo Anestesi/ IVA, Smärtmottagningen, Södersjukhuset. Globalmedicin aktuell kunskap på din vårdcentral Vilka sjukdomar och vilka bärarskap måste vi vara uppmärksamma på hos våra invandrare TBC, HIV... Våra vanligaste resesjukdomar tarminfektioner, hudinfektioner, malaria De bästa reseråden vilka vacciner är nödvändiga, malariaprofylax m m Maj 2007 Medikalisering - vart är vi på väg - och om världens två äldsta läkemedel, placebo och opioider Till Samtliga läkare vid husläkarmottagningar och vårdcentraler smärtmottagningen, Södersjukhuset föreslår Owe Landström, överläkare, vo Anestesi/IVA, ett möte för att diskutera Medikalisering - vart är vi på väg - och om världens två äldsta läkemedel, placebo och opioider med er. Några frågor som vi kan diskutera under mötet: Medikalisering - finns det en tendens att allt fler avvikelser behandlas med läkemedel istället för med profylax, hälsoarbete och egenvård? Placebo, världens äldsta och bredaste läkemedel, hur är det kopplat till opioider och hur ska det användas i vården? Långtidsbehandling med svaga och starka opioider - vilka preparat passar bäst? Diskussion och tankar - vart är vi på väg? Med vänlig hälsning Owe Landström överläkare vo Anestesi/IVA Smärtmottagningen Södersjukhuset Boka Genom att kontakta Pi Caust, Södra läkemedelskommittén, Klinisk farmakologi / vo Internmedicin, Södersjukhuset E-post tel Södra läkemedelskommittén ÖGATpå läkemedel EVIDENSBASERAD OBEROENDE FORTBILDNING FÖR LÄKARE FRÅN SÖDRA LÄKEMEDELSKOMMITTÉN Oktober 2007 Globalmedicin Till Samtliga läkare vid aktuell kunskap på din vårdcentral husläkarmottagningar och vårdcentraler Vilka sjukdomar och vilka bärarskap måste vi vara uppmärksamma på hos våra invandrare - TBC, HIV... Våra vanligaste resesjukdomar - tarminfektioner, hudinfektioner, malaria De bästa reseråden - vilka vacciner är nödvändiga, malariaprofylax m m För att presentera och tillsammans med er diskutera Global medicin föreslår vi ett möte på din vårdcentral med Per Hedman, fortbildningsläkare vid Södra läkemedelskommittén, infektionsläkare och föreläsare i tropikmedicin. Med vänlig hälsning! Fredag 16, KL UPDATE om läkemedel: Om HPVvaccinet PLATS: Stora Blå, Södersjukhuset MÅLGRUPP: Läkare ONSdag 21, KL Läkarföreläsning med tema: Klinisk farmakologi PLATS: Södra Stockholms Geriatriska klinik MÅLGRUPP: Läkare Torsdag 22, KL Seminarium för ST-läkare i geriatrik - Är du påverkad? PLATS: Sal Josabeth, Sabbatsberg, Olivekronas väg 5, entréplanet MÅLGRUPP: ST-läkare Fredag 23, KL UPDATE om läkemedel: Övre gastrointestinala besvär ett nytt vårdprogram PLATS: Stora Blå, Södersjukhuset MÅLGRUPP: Läkare Måndag 26, KL Tema: Peroral antidiabetika var står vi idag? PLATS: Stora Blå, Södersjukhuset MÅLGRUPP: Läkare & sjuksköterskor TORSdag 29 FREDAG 30 Torsdag KL fredag kl Farmakologinätverk för sjuksköterskor PLATS: Fataburen, Läkemedelscentrum MÅLGRUPP: Sjuksköterskor Per Hedman, fortbildningsläkare vid Södra läkemedelskommittén, infektionsläkare och föreläsare i tropikmedicin Eva Andersén Karlsson Docent, överläkare Vo Internmedicin, Södersjukhuset AB Ordförande i Södra läkemedelskommittén Per Hedman Med dr, överläkare Infektionskliniken, Södersjukhuset AB Fortbildningsläkare Södra läkemedelskommittén Boka Kontakta Pi Caust, Södra läkemedelskommittén, Klinisk farmakologi, Södersjukhuset E-post: Tfn Mobil: Boka någon av ovanstående fortbildningsmöten genom att kontakta Pi Caust, Södra läkemedelskommittén, Klinisk farmakologi, Södersjukhuset E-post: tel: Fredag 30, KL Fortbildning för specialister i allmänmedicin: Behandling vid alkoholberoende PLATS: Läkemedelscentrum, Fataburen, gatuplan MÅLGRUPP: Läkare vid privata vårdcentraler Fredag 30, KL UPDATE om läkemedel PLATS: Stora Blå, Södersjukhuset MÅLGRUPP: Läkare

Underhållsbehandling av astma hos barn

Underhållsbehandling av astma hos barn 1(8) Underhållsbehandling av astma hos barn Mål för behandlingen av barn: Barnet ska klara sina vardagsaktiviteter utan besvär och sova lugnt utan astma eller hosta Vid kraftig ansträngning, luftvägsinfektion

Läs mer

FORTBILDNINGAR september - oktober 2009

FORTBILDNINGAR september - oktober 2009 Läksak och Stockholms läkemedelskommittéers FORTBILDNINGAR september - oktober 2009 Obunden evidensbaserad fortbildning inom läkemedelsområdet framtagen av Läksak och Stockholms läkemedelskommittéer Aktuella

Läs mer

Astma hos barn- en sjukdom?

Astma hos barn- en sjukdom? -aktuella behandlingsrekommendationer Ann Olsson Barnallergolog NÄL - en sjukdom? Olika fenotyper- olika kliniska varianter Infektionsastma Äkta astma BPD-astma 1 Infektions astma-förkylningsastma Drabbar

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

Astmabehandling hos barn och ungdomar

Astmabehandling hos barn och ungdomar Kloka Listan 2014 Astmabehandling hos barn och ungdomar Päivi Söderman, Expertrådet samt barnallergolog vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Andningsvägar Astma Astma Astma

Läs mer

Terapigruppen Allergi och obstruktiva lungsjukdomar. Rolf Rosin

Terapigruppen Allergi och obstruktiva lungsjukdomar. Rolf Rosin Terapigruppen Allergi och obstruktiva lungsjukdomar 2014 Rolf Rosin Allergi - antihistaminer Antihistaminer - cetirizin (från 2 års ålder) - loratadin (från 2 års ålder) - desloratadin (Aerius oral lösning)

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter i Kloka Listan 2015 Luftvägs- och allergisjukdomar Adrenalinpennor Nasala steroider Astma och

Läs mer

D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn

D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn 1 (9). Svenska barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi - Stencilkommittén 07 09 11 Utredning och behandling D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn Barnallergisektionens stencilkommitté

Läs mer

Kostnadseffektiv behandling vid astma och KOL Robert (forts) FALLEXEMPEL FRÅN PRIMÄRVÅRDEN

Kostnadseffektiv behandling vid astma och KOL Robert (forts) FALLEXEMPEL FRÅN PRIMÄRVÅRDEN Kostnadseffektiv behandling vid astma och KOL Robert (forts) FALLEXEMPEL FRÅN PRIMÄRVÅRDEN Ronny Larsson Distriktsläkare Närhälsan Kungssten Vårdcentral, Göteborg 10 i topp 3-ställig ATC-grupp (förmån,

Läs mer

Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer 2015

Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer 2015 Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer 2015 Astma KOL Tre olika typer av rekommendationer Rangordning 1 10 Åtgärder som hälso och sjukvården och socialtjänsten bör, kan eller i undantagsfall kan

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt? På astmafronten något nytt? Astmaepidemiologi Prevalens 8-10% 800000 individer 50% lindring sjukdom Incidens högst i småbarnsåldern (10/1000/år) men sjunker till 2/1000/år från yngre medelålder Mortalitet

Läs mer

Astma hos barn och unga

Astma hos barn och unga Astma hos barn och unga Anna Zingmark Terning Barnallergolog FAKTA dagen 2017-02-01 Disposition för dagen Nya nationella riktlinjer- introduktion Nytt FAKTA dokument Astma hos barn Centrala rekommendationer

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Akuta allergiska reaktioner adrenalin Adrenalin Mylan (i.m.) adrenalin Anapen, Anapen Junior Nytt adrenalin

Läs mer

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Symbicort Turbuhaler Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Astma Astma är en vanlig, kronisk

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:2 av Aram El Khoury m.fl. (kd) om farmacevten i vården - sjukvårdsintegrerad farmaci Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet

Läs mer

Astma hos vuxna. Patrik Nordenfelt Överläkare Lung- och allergimottagningen Februari 2017

Astma hos vuxna. Patrik Nordenfelt Överläkare Lung- och allergimottagningen Februari 2017 Astma hos vuxna Patrik Nordenfelt Överläkare Lung- och allergimottagningen Februari 2017 Astma Ett inflammatoriskt syndrom med flera fenotyper som påverkar luftvägarna Karakteristiskt för astma är återkommande

Läs mer

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Fältstudie Läkemedelsgenomgång Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Analgetika och reumatologiska sjukdomar Klinisk farmakologi: Carl-Olav Stiller, docent, överläkare,

Läs mer

Värt att veta om astma

Värt att veta om astma Värt att veta om astma Det handlar om luft och några hinder på vägen OM DU HANTERAR DIN ASTMA RÄTT, SKA DU KUNNA LEVA ETT HELT NORMALT LIV. Alltför många förknippar astma med ett liv fyllt av begränsningar.

Läs mer

Antikolinergikavid KOL (och lite till)

Antikolinergikavid KOL (och lite till) Antikolinergikavid KOL (och lite till) Rolf Rosin AnnaLena Falknell Terapigrupp allergi/obstruktiva lungsjukdomar Mentometerfråga 1: Vilken yrkeskategori tillhör du? 1. Sjuksköterska 2. Läkare 3. Arbetar

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

Vårdprogram för. ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn

Vårdprogram för. ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn 2008 ASTMA hos vuxna och ASTMA hos barn Innehåll ASTMA HOS VUXNA Definition... 3 Symptom... 3 Symptomutlösande faktorer... 3 Diagnostik/Utredning... 4 Behandling... 4 Underhållsbehandling...

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Allergi och astma hos barn och ungdomar Stockholms läns landsting 2006 Regionalt Vårdprogram Allergi och astma hos barn och ungdomar Rapporten är framtagen

Läs mer

Astma Back to basics. Mikael Lundborg

Astma Back to basics. Mikael Lundborg Astma Back to basics Mikael Lundborg 2010-04-22 *Allmänläkare, Viktoriakliniken Halmstad *Ordförande, Läkemedelskommittén Halland *Sekreterare, SFAM:s Nätverk för Astma- allergioch KOL-intresserade allmänläkare

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-02-11

BESLUT. Datum 2009-02-11 BESLUT 1 (5) Datum 2009-02-11 Vår beteckning SÖKANDE WYETH AB Box 1822 171 24 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Nordöstra läkemedelskommittén 2009-02-03. Verksamhetsplan för Stockholms Nordöstra läkemedelskommitté 2009

Nordöstra läkemedelskommittén 2009-02-03. Verksamhetsplan för Stockholms Nordöstra läkemedelskommitté 2009 Nordöstra läkemedelskommittén 2009-02-03 Verksamhetsplan för Stockholms Nordöstra läkemedelskommitté 2009 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 2 Uppdrag... 2 Kommitténs särprägel/specialområde/styrkor...

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson 2014-02-03 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsbehandling vid astma Bästa omhändertagande 2014-01-20 av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson Biträdande överläkare, Docent Klinisk

Läs mer

Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar. Eva Wikström Jonsson (Överläkare, Docent)

Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar. Eva Wikström Jonsson (Överläkare, Docent) KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar Eva Wikström Jonsson (Överläkare, Docent) Klinisk Farmakologi & Lung Allergikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Medlem i Stockholms

Läs mer

Producentobunden läkemedelsinfo

Producentobunden läkemedelsinfo Producentobunden läkemedelsinfo Namn titel Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@regionostergotland.se Innehåll Patentutgångar - Lyrica och Cymbalta. Klassning av läkemedel

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar

KLOKA LISTAN Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar Anafylaxi och svår allergisk reaktion Akuta allergiska reaktioner I första hand adrenalin Emerade injektionspenna 30 månaders hållbarhet

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med

Läs mer

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012 2014-04-08 Pollenallergi Bästa omhändertagande april 2014 av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson Överläkare, Docent Klinisk Farmakologi och Lung Allergikliniken Karolinska universitetssjukhuset

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då?

Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? AnnaLena Falknell, Vårdcentralen Sjöbo Peter Meyer, VO Barn och ungdom, Helsingborg. 2016-03-09 Läkemedel i Skåne, 9 och 10 mars 2016 1 Våra definitioner

Läs mer

Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen

Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen Inför kursen i klinikorienterad farmaci förväntas du ha grundläggande kunskaper i farmakoterapi motsvarande kurserna Farmakoterapi 7,5 hp och Fördjupad farmakoterapi

Läs mer

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Allergi och urtikaria Råd om läkemedelsbehandling av barn har sammanställts av Läksaks barnutskott i samråd med Läksaks expertgrupp för luftvägs- och allergisjukdomar.

Läs mer

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns

Läs mer

Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Identifierare: 33303

Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Identifierare: 33303 Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Astma Giltig fr.o.m: 2012-04-01 Faktaägare: Åsa Ossiansson, Ordförande medicinsk grupp andningsorganens sjukdomar Gäller för: Region Kronoberg Fastställd

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling. Astma - Ny definition

Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling. Astma - Ny definition Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling Socialstyrelsen (2007) Nya 2015 Läkemedelsverket (2009) Nya 2015-16 Kerstin Romberg Näsets Läkargrupp Höllviken, AKC Lund GINA

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro

Läs mer

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting utvecklar och stödjer sjukvården med kunskap och tjänster som främjar medveten läkemedelsbehandling. Målet är största, möjliga nytta för

Läs mer

Multisjuka äldre. Primärvårdssymposium. Säker diagnostisering och adekvata insatser. Stärk din geriatriska kompetens

Multisjuka äldre. Primärvårdssymposium. Säker diagnostisering och adekvata insatser. Stärk din geriatriska kompetens Lyssna till några av Sveriges främsta experter inom geriatrik Primärvårdssymposium Multisjuka äldre Inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 augusti 2012 VÅRA UTBILDARE Umeå Universitet Yngve Gustafson

Läs mer

Allergirond på Kungsängens VC

Allergirond på Kungsängens VC Allergirond på Kungsängens VC 100120 Ronden inleddes med en presentationsrunda. Därefter berättade sjuksköterskorna och verksamhetschefen på Kungsängens vårdcentral om hur man lagt upp arbetet med spirometrier.

Läs mer

SBU-rapport 1 okt -09

SBU-rapport 1 okt -09 SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga

Läs mer

Aktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL

Aktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL Aktuella behandlingsrekommendationer vid KOL Åke Johansson Lungmedicin, Skas, Skövde November 2015 Aktuella behandlingsrekommendationer vid KOL Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

NÖLK verksamhetsberättelse 2008. Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008

NÖLK verksamhetsberättelse 2008. Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008 NÖLK verksamhetsberättelse 2008 Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008 Innehåll Innehåll... 2 Nordöstra läkemedelskommittén... 3 Uppdrag... 3 Mål... 3 Arbetsområden och arbetssätt...

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Minnesanteckningar från Allergirond på Capio Vårdcentral Bro

Minnesanteckningar från Allergirond på Capio Vårdcentral Bro Minnesanteckningar från Allergirond på Capio Vårdcentral Bro 2012-03-14 Deltagare: 5 distrikts läkare inklusive vårdcentralens chef samt 1 distriktssköterska, samtliga från den egna vårdcentralen. Från

Läs mer

Samma måttliga smärtlindring av buprenorfin i plåster som i tablett

Samma måttliga smärtlindring av buprenorfin i plåster som i tablett Läkemedel: Norspan (buprenofin) Företag: Mundipharma Godkänt för försäljning: 2006-02-10 Granskat: 2006-07 1(5) Utlåtande från Läksaks expertgrupp för smärta Kommer snart! Samma måttliga smärtlindring

Läs mer

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

2015-11-24. Bakgrund. Läkemedelsbehandling vid astma - behandlingsrekommendation. Epidemiologi. Diagnostik. Astmafenotyper. Trigger- och riskfaktorer

2015-11-24. Bakgrund. Läkemedelsbehandling vid astma - behandlingsrekommendation. Epidemiologi. Diagnostik. Astmafenotyper. Trigger- och riskfaktorer Bakgrund Läkemedelsbehandling vid astma - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte 27-28 november 2014, anordnat av Läkemedelsverket Astma är en heterogen sjukdom, där en kronisk

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Stockholms läns läkemedelskommitté. För en klok läkemedelsanvändning

Stockholms läns läkemedelskommitté. För en klok läkemedelsanvändning Stockholms läns läkemedelskommitté För en klok läkemedelsanvändning 1 Rätt läkemedel i rätt sammanhang Det finns idag ett stort antal läkemedel på den svenska marknaden och många av dem har inneburit fantastiska

Läs mer

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne En satsning för att förbättra strukturen och omhändertagandet av patienterna på astma/allergi och KOL mottagningarna inom Primärvården

Läs mer

Barn med Svår Astma - Behandling Henrik Ljungberg, Med Dr Barnlungläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Barn med Svår Astma - Behandling Henrik Ljungberg, Med Dr Barnlungläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Barn med Svår Astma - Behandling Henrik Ljungberg, Med Dr Barnlungläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Behandling barn med astma 0-6 år Kortvariga lindriga besvär enbart vid luftvägsinfektioner Återkommande

Läs mer

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns Läkemedelskommitté Rekommendationer

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

Rollfördelning och organisation

Rollfördelning och organisation Rollfördelning och organisation Rollfördelning 1.1 Primärvårdens roll 1.1.1 Uppgifter Tidig upptäckt Utredning och diagnostik Behandling enligt riktlinjer och uppföljning av stabil KOL Behandla komorbiditeter

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och

Läs mer

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre 2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns

Läs mer

PRAXIS-studien Örebro april Christer Janson. PRAXIS-studien

PRAXIS-studien Örebro april Christer Janson. PRAXIS-studien Nya data från PRAXIS studien Christer Janson PRAXIS-studien 1 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Publicerad i november 2015 2 PRAXIS-studien astma/kol 2005 Strukturenkät 14 sjukhus + 56 vårdcentraler

Läs mer

Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås KOL och astmafarmakologisk behandling Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås Icke farmakologisk behandling RÖKSTOPP! På egna enheten eller via Kompetenscentrum för

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT 1 (5) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE Sanofi-Aventis Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Allergi och astma hos barn och ungdomar Stockholms läns landsting 2006 Regionalt Vårdprogram Allergi och astma hos barn och ungdomar Rapporten är framtagen

Läs mer

SVENSKA ASTMARAPPORTEN

SVENSKA ASTMARAPPORTEN SVENSKA ASTMARAPPORTEN FAKTA FRÅN EN NOVUSUNDERSÖKNING ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB 15-FLU-39-SL OM SVENSKA ASTMARAPPORTEN En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med

Läs mer

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE Orifarm AB Box 50231 202 12 Malmö SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB INLEDNING En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar. 1 Astma betyder andnöd,

Läs mer

LATHUND - Uppstart och uppföljning av patient som behandlas med ACARIZAX (D.Ptr. & D.Far.)

LATHUND - Uppstart och uppföljning av patient som behandlas med ACARIZAX (D.Ptr. & D.Far.) LATHUND - Uppstart och uppföljning av patient som behandlas med ACARIZAX (D.Ptr. & D.Far.) Detta material är tänkt som ett hjälpmedel för dig som vill starta upp patienter med ACARIZAX. Det beskriver vad

Läs mer

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Dnr HSS 2015-0008 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Läkemedelskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Enheten för kunskapsstyrning utgör kommitténs administrativa stöd i

Läs mer

Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista

Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista 2014 Sveriges läkarförbund LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer Fråga om ansvar och hantering

Läs mer

Läkemedel i Skåne 2013 Praktisk allergologi

Läkemedel i Skåne 2013 Praktisk allergologi Läkemedel i Skåne 2013 Praktisk allergologi Peter Meyer Överläkare, Barnallergolog Sus, Lund Peter Meyer 2013-03-06 1 Disposition Barn och ungdomar Hur utreda misstänkt astma Gränssnitt PV vs barnläkare/barnallergolog

Läs mer

Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter i Kloka Listan 2014 Luftvägs- och allergisjukdomar Adrenalinpennor Perorala antihistaminer Nasala

Läs mer

Stenkulans enhet Bente Törnqvist Förskolechef 0302-521705 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Stenkulans enhet

Stenkulans enhet Bente Törnqvist Förskolechef 0302-521705 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Stenkulans enhet 1 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Rutiner när vi tar emot barn med allergi/behov av egenvård: (rutinerna är framtagna utifrån skriften:gott, nyttigt och tryggt Allergi och överkänslighet

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Diabetesläkemedel från MSD

Diabetesläkemedel från MSD Diabetesläkemedel från MSD JANUVIA (sitagliptin) JANUVIA är godkänt för patienter med typ 2-diabetes: Som monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Som tillägg

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Box 906 170 09 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

Den geriatriska patienten vem är det?

Den geriatriska patienten vem är det? Den geriatriska patienten vem är det? Jenny Österman Lars Sonde Oktober 2016 Geriatrisk klink Brommageriatriken AB Södertälje geriatriken Handengeriatriken Löwetgeriatriken Huddinge sjukhus Geriatriken

Läs mer

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Tidig identifiering av mest sjuka äldre

Tidig identifiering av mest sjuka äldre Malin E Pettersson Eva Thors Adolfsson 2013-02-28 Tidig identifiering av mest sjuka äldre Steg I Alla patienter som är 75 år och kommer till mottagningen eller per telefon kontaktar mottagningen bedöms

Läs mer