Ögat. Nya behandlingsrekommendationer vid farmakologisk behandling av astma PÅ LÄKEMEDEL. Justerade rekommendationer vid behandling av vuxna
|
|
- Britt Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ögat Drugwatcher PÅ LÄKEMEDEL kritisk värdering av läkemedel utgiven av Södra läkemedelskommittén 05 NOVEMBER 2007 Nr 140 Nya behandlingsrekommendationer vid farmakologisk behandling av astma Under de senaste fem åren har det tillkommit nya kunskaper om behandling av astma liksom nya läkemedel och läkemedelskombinationer. Vid ett måndagsseminarium nyligen i regi av Södra Läkemedelskommittén presenterades Läkemedelsverkets nya behandlingsrekommendationer, jämför Information från Läkemedelsverket Supplement 1:2007 eller Justerade rekommendationer vid behandling av vuxna Av Lars Gottberg, överläkare, vo Internmedicin, Södersjukhuset Astma är en inflammatorisk sjukdom med flera fenotyper (varianter orsakade av samverkan mellan arvet och miljön), till exempel med eosinofil eller med neutrofil inflammation, av allergisk typ eller av icke-allergisk typ. Karakteristiskt är exacerbationer (skov) med andnöd, pipande andedräkt och hosta. Symtomen orsakas av en reversibel obstruktion (förträngning) i luftrören. Enligt aktuella studier är prevalensen (förekomsten) av astma i Sverige 10 procent. De viktigaste nyheterna när det gäl- ögat på läkemedel Ansvarig utgivare Eva Andersén Karlsson Vetenskaplig sekreterare Christer von Bahr Informationsläkare Per Hedman Redaktionssekreterare Sten Ronge Layout Pi Caust Redaktionsråd Eva Andersén Karlsson Christer von Bahr Pi Caust Per Hedman Malena Jirlow Marianne Jägestedt Ingrid Jägre Sten Ronge Kontakt Telefon Ana Recarey Telefax E-post sodralakemedelskommitten@sll.se Hemsida Postadress Läkemedelscentrum Södra läkemedelskommittén Box 17533, Stockholm Internpostadress Södra läkemedelskommittén, Läkemedelscentrum, Fatburen 2, via Västgötagatan 2
2 forts. från sid 1 ler behandling av vuxna med astma kan sammanfattas enligt följande: Astma är ingen enhetlig sjukdom. Den kan variera både på kort och på lång sikt. De flesta patienter kan behandlas i primärvården. Monitorering (fortlöpande övervakning) krävs för symtomkontroll, optimal medicinering, normal lungfunktion och för bästa prognos. Spirometri bör utföras åtminstone en gång varje år. Basbehandlingen utgörs av inhalationsläkemedel och rekommenderas ske i en femstegstrappa, se Figur. Om man vid steg tre använder fast kombination av inhalationskortikosteroid och långverkande ß-2-agonist kan behandlingen uformas enligt något av följande alternativ: Fast kombination i grunddosering + kortverkande ß-2-agonist. Fast kombination i grunddosering + fast kombination vid behov (singelterapi). Leukotrienantagonister (montelukast) kan användas till vuxna som tillägg vid steg tre och fyra. Vid svår behandlingsrefraktär astma med perenn allergi vid steg fem finns nu anti-ige (omalizumab) som behandlingsmöjlighet. Astma under graviditet och amning ska behandlas som hos icke-gravida, både Figur: Rekommenderad underhållsbehandling hos vuxna och rekommenderade vårdnivåer. ICS = inhalerade kortikosteroider. LABA = långverkande b-2-agonister. LTRA = leukotrienantagonister. Källa: Behandlingsrekommendationer, vid akuta attacker och vid underhållsterapi. Rinit förekommer ofta samtidigt som astma. Behandling av riniten minskar risken för astmaförsämring. Rinit under graviditet behandlas i första hand med inhalationskortison. Antihistaminerna loratadin och cetirizin kan användas eftersom det finns tillfredsställande säkerhetsdata för dem. Loratadins metabolit desloratadin är ytterligare ett alternativ. Däremot finns det inga fördelar med klemastin (Tavegyl) som ger betydande sedering. Lars Gottberg Foto: Anders Norderman medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Behandling av småbarnsastma Av Per Thunqvist, överläkare, Sachsska Barnsjukhuset. Småbarnsastma är ett svårt område Symtom från luftvägarna hos barn är vanliga. De är dessutom svåra att på ett enkelt sätt beskriva så att läkare och föräldrar menar samma sak. Inom engelskspråkig terminologi använder man begreppet wheeze, vilket närmast kan översättas till svenskans pip och väs i luftrören. Man uppskattar att minst 30 procent av alla barn någon eller några gånger får sådana symtom i samband med luftvägsinfektion. Alla dessa har inte och kommer inte heller att få astma senare. För att närma sig hur man ska kunna hitta de barnen som har bäst nytta av våra åtgärder och läkemedelsbehandling, diskuteras alltmer om att barn med astma, inte minst de som bara har förkylningssymtom, måste karaktäriseras bättre. Man måste försöka bestämma barnets astmafenotyp. Olika effekt av inhalationsteroider på olika fenotyper av astma Det publiceras allt fler studier som undersöker svaret på behandling med olika astmaläkemedel för olika barnastmafenotyper. Det kanske vanligaste hos de minsta barnen (0 2 år) är att astmasymtom uppträder isolerat vid förkylningar men att barnen är helt friska övrig tid. Ofta används inhalationsbehandling intermittent under förkylningsperioderna med inhalationssteroider samt kortverkande ß-2-agonist. Totalt finns fyra studier som adresserar problemet. Sammantaget visar studierna en viss minskning av hosta och förkylningssymtom, men effekten är blygsam. 2
3 forts. från sid 2 Förmodligen beror det på att man har studerat barn med förkylningsastma utan att först definiera astmans fenotyp. Det har resulterat i att det har varit svårt att påvisa effekt av behandlingen. I praktiken bör man kunna ordinera intermittent behandling på försök och utvärdera effekten. Om effekten uteblir skall man förstås avstå från vidare behandling eller överväga alternativa diagnoser. Det är särskilt viktigt tidigt i livet då det oftare går att hitta andra förklaringar till astmasymtomen än hos äldre barn och vuxna. När man i stället har valt studiepatienter med den atopiska astmafenotypen i den minsta åldersgruppen, har det gått att påvisa att dessa barn svarar precis lika bra på antiinflammatorisk behandling som äldre barn och vuxna. Den positiva effekten gäller symtom, lungfunktion samt risk för försämringsperioder. Antiinflammatorisk behandling i åldersgruppen under 2 år är främst studerad för inhalationssteroider. Nya studier har visat att leukotrienantagonister sannolikt ger samma svar vid astmasjukdom. I Sverige finns en leukotrienantagonist, montelukast, vilken är godkänd till barn från 6 månaders ålder. Även om detta läkemedel är godkänt som alternativ till inhalationssteroid i låg dos när sådan av något skäl inte kan användas, har man i den senaste behandlingsrekommendationen från Läkemedelsverkets expertgrupp valt att inte förorda montelukast i monoterapi. Inhalationssteroider påverkar inte prognosen Under 2006 publicerades tre rapporter där man studerade i vilken grad behandling av barn med inhalationssteroider utöver symtomlindring också påverkade astmasjukdomens prognos. Studierna var upplagda på olika sätt. Slutsatsen i samtliga tre studier var att behandling under upp till åtminstone två år inte påverkar astmaprognosen. Effekten av inhalationssteroider var positiv bara så länge som behandlingen pågick. Andra studier, framför allt på vuxna, har tidigare visat att antiinflammatorisk behandling påverkar airway remodelling positivt. Debatten om inhalationssteroidernas långsiktiga effekt hos barn är säkert inte avslutad. Sammantaget verkar det vara så att vår tillgängliga astmabehandling kanske inte eller bara till viss del förändrar astmaförloppet på sikt. Det betyder inte att man ska avstå från att behandla eftersom den positiva effekten på symtom med mera är odiskutabel. Per Thunqvist Fotogruppen Södersjukhuset Allergicentrum - nätverk för bättre vård av allergi och astma Av Anne Kihlström, överläkare, med dr, Barnallergimottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset och Allergicentrum Syd. Barn med astma och allergier utgör den största gruppen av kroniskt sjuka barn. Nästan fyra av tio barn har under sin uppväxt någon form av allergisk sjukdom, vilket motsvarar barn i Stockholmsregionen. Allergier hos barn kan ta sig olika uttryck i olika åldrar och variera i svårighetsgrad. För att vården av allergiska barn ska fungera på ett bra sätt är det viktigt att alla i vårdkedjan samverkar kring de allergiska barnen och ungdomarna. Omhändertagandet måste vara smidigt och kompetent med barnet i centrum. Barnet i centrum Det regionala vårdprogrammet Allergi och astma hos barn och ungdomar, har tagits fram inom det Medicinska programarbetet av barnallergologerna Anne Kihlström och Asta Sigurbrandsdottir i samarbete med ett brett nätverk av barnläkare och sjuksköterskor i sluten och öppen vård, allmänläkare, patientförenningen med flera. Vårdprogrammet innehåller en allmän del med bland annat introduktion av patientföreningen, kartläggning och analys med hälsoekonomi, beskrivning av nuvarande vårdorganisation, framtida behov av vårdprioriteringar samt förslag till kvalitetsmått för astmavård. En andra klinisk del innehåller avsnitt om allergidiagnostik, astmaprevention, rekommendationer för utredning och behandling, vårdnivåer, praktisk handledning för sjuksköterskor, checklistor, patientinformation med mera. Viktiga prioriteringar: Utbildning av vårdkedjan För att kunna erbjuda barn med astma och allergi ett bra omhändertagande med en god och kostnadseffektiv vård, är det väsentligt med kontinuerlig utbildning av alla i vårdkedjan liksom fortsatt utveckling av ett konsultnätverk. Dessutom behövs regelbundet informationsutbyte med barn- och skolhälsovård, barnom- 3
4 forts. från sid 3 sorg och skola. Kontinuerlig vidareutbildning av barnläkare och barnsjuksköterskor inom ämnet barnallergologi är en viktig förutsättning. På alla barnläkarmottagningar i öppen vård bör det finnas hög kompetens om astma och allergi hos barn. På flertalet av de större mottagningarna bör finnas en specialutbildad barnallergolog. Åtminstone en astmaansvarig allmänläkare och en astmakunnig sjuksköterska bör finnas i varje stadsdel/förortskommun/närområde. Dessutom är barnkunskap viktig. Då finns det möjlighet att bygga upp en väl fungerande astmamottagning. Astmasjuksköterskan en viktig resurs på alla vårdnivåer Astma- och allergikunniga sjuksköterskor är en mycket viktig resurs på alla vårdnivåer. De kan svara för patientutbildning med instruktion och kontroll av inhalationsteknik, lungfunktionsmätningar och allergitester. De skall även kunna ge råd om allergiprevention och allergisanering, samt stå för en viktig kontinuitet på mottagningen. De svårast sjuka allergiska barnen behöver värnas Det är viktigt att värna om att denna grupp barn tas extra väl omhand. De bör kontrolleras på en sjukhusansluten barnallergimottagning med allergi-team (barnläkare med specialistutbildning i allergisjukdomar hos barn och ungdomar, barnallergisjuksköterska, dietist, sjukgymnast, kurator och psykolog). Dessa barn måste få en tillvaro med god livskvalitet trots sin sjukdom. Det är även angeläget att öka tillgängligheten för immunterapi (allergivaccinering) för de svårast sjuka allergiska barnen. Tonåringar och överföring till vuxenvård Under det senaste året har antalet tonåringar med astma som sökt akut och blivit inlagda akut på sjukhus ökat i antal. Det kan tyda på att vi har en grupp äldre barn och ungdomar med astma som inte adekvat tas om hand av sjukvården. En god, strukturerad överföring av tonåringar från barn- till vuxenvård är därför en viktig uppgift. Ungdomar med god kontroll av sin allergi och astma remitteras till primärvården. Här har astmasjuksköterskan på vårdcentralen en viktig sammanhållande funktion. Ungdomar med svår astma och/eller multiallergi vilka har skötts av barnläkare, remitteras efter avslutad skolgång till vuxenallergolog. Där ska de få genomgång och planering av hur de i fortsättningen ska sköta sin astma i samarbete med specialist och/eller primärvården. Astmamottagningar i primärvården kan lämna bra stöd En väl fungerande astmamottagning i primärvården kan vara till oerhört stöd för patienterna. De bör ledas av en specialutbildad sjuksköterska och ha en verksamhetsansvarig läkare. Mottagningen bör vara utrustad med en spirometer. Mottagningen ska kunna genomföra strukturerade utredningar och bedriva undervisning av patienterna. Det bör finnas möjlighet till tidsbeställning. Kliniskt allergicentrum ett nätverk för högre vårdkvalité För utbildning och konsultverksamhet mot primärvården pågår sedan flera år i sydvästra Stockholm och Södertälje ett samarbete i nätverket Allergicentrum Syd. Konsultronder genomförs på 32 vårdcentraler av läkare och sjuksköterskor från barn- respektive vuxenallergikliniken, hudkliniken, och ÖNH-kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. Deltagande allergiansvariga läkare och astmasjuksköterskor har rekryterats från 32 vårdcentraler och barnmottagningar för att bilda nätverket Allergicentrum Syd tillsammans med specialistmottagningarna på sjukhuset. Förutom patientundervisning anordnar Allergicentrum Syd en gång per år gemensam fortbildningseftermiddag för alla allmänläkare i närområdet, samt kurser för astmasjuksköterskor. Detta och liknande arbetssätt har varit framgångsrika. Konceptet bör därför utvidgas och vidareutvecklas, så att det blir tillgängligt för alla i Stockholmsområdet i någon form. Under 2007 har ett motsvarande nätverk startats i norra Stockholm. De har redan haft sina första två konsultronder. Mer information: tvärorganisatoriskt/ Allergicentrum Syd eller reaktioner. Förtydligande I en analys av säkerhetsdata från kliniska prövningar av rimonabant (Acomplia) har visats en dubblerad risk för suicidalitet (självmordsbenägenhet, huvuddelen bestående av ökad förekomst av suicidtankar) vid behandling med 20 mg rimonabant jämfört med placebo. Inte överrisk för suicid som vi skrivit i ÖGAT på läkemedel, nummer 4. 4
5 forts. från sid 4 Starta nätverk för högre vårdkvalité inom allergi och astma Finns det inom primärvården sydöstra Stockholm intresse för att starta motsvarande nätverk? Kontakta någon av följande, för att starta en arbetsgrupp. Anne.Kihlstrom@karolinska.se Per.Thunqvist@sodersjukhuset.se Gunnar.Lilja@sodersjukhuset.se Lars.Gottberg@sodersjukhuset.se Vårdprogrammet kan beställas från SLL Kontorsservice Tel: Läkemedelsrelaterade problem hos akutpatienterna på Södersjukhuset Kan ofta åtgärdas efter upptäckt av sjuksköterska Av Monica Bergqvist, sjuksköterska, doktorand, vo Internmedicin, Södersjukhuset Läkemedelsrelaterade problem (LRP) förekommer hos procent av patienter som söker akut på sjukhusen. Det finns många studier där problemet beskrivs, men det finns få interventionsstudier där man har försökt att åtgärda LRP för att därigenom undvika att patienten drabbas av besvär. Några interventionsstudier där sjuksköterska har haft en central roll i att förebygga LRP finns inte. Ett projekt genomfördes på Södersjukhuset med syfte att hitta LRP hos inneliggande patienter med hjälp av ordinarie sjuksköterskor. Femton sjuksköterskor från internmedicinska, ortopediska och kirurgiska kliniken på SÖS samt en geriatrisk avdelning i Bromma deltog. Sjuksköterskorna fick en hel dags utbildning i klinisk farmakologi vid projektets start. De fick också hjälpmedel för att kunna hitta LRP såsom symtomskattningsskala, mall för uträkning av kreatinin-clearance liksom tillgång till interaktionsmodulen i se. Patienter inkluderades i den takt som sjuksköterskornas dagliga arbete tillät. Patienternas läkemedelslistor gicks igenom. Läkemedelsdoseringarna bedömdes i relation till njurfunktionen. Olämpliga läkemedel och doseringar noterades liksom misstänkta läkemedelsbiverkningar. Förekomst av potentiella läkemedelsinteraktioner kontrollerades. Patientansvarig läkare bedömde resultatet av denna screening av LRP hos respektive patient och kunde vidta de förändringar i pågående läkemedelsbehandling som bedömdes vara relevanta. Sammantaget konstaterades i undersökningen 59 LRP hos 80 undersökta patienter. De LRP som hittades var bland annat biverkningssymtom, interaktioner och risk för biverkan. Sextiotvå procent av de LRP som upptäcktes resulterade i en förändring i patientens läkemedelsterapi. Resultaten presenterades nyligen på en poster under 8th Congress of European Association for Clinical Pharmacology and Therapeutics i Amsterdam. Monica Bergqvist med resultaten av projektet som nyligen presenterades i Amsterdam. Mer information: Välkommen att ta del av postern utanför Klinisk farmakologis lokaler på Södersjukhuset plan 3, mitt emot klinisk kemiska laboratoriet. Foto Solveig Edlund 5
6 Symposium om opioidplåstrens plats vid smärtbehandling: Brist på konsensus Vetenskapligt symposium om transdermal opioidbehandling arrangerat av Sektionen för läkemedelslära, Svenska Läkarsällskapet och Läksaks expertgrupp för analgetika och reumatologi den 20 september 2007, refererat av Owe Landström, överläkare, Smärtsektionen Anestesi IVA Södersjukhuset Vid ett symposium om transdermala opioidberedningar framkom brist på konsensus om eventuella nya fördelar hos plåsterberedningar i ljuset av den ökade användningen jämfört med orala depåberedningar av opioider. Den kliniska dokumentationen av transdermala opioidföreningar är otillräcklig. Läkemedelsverkets riktlinjer för opioidbehandling vid långtidsbehandling vid icke malign smärta ska fortfarande gälla men bör revideras i takt med att det tillkommer nya produkter för smärtbehandling. Ökande förskrivning Kunskapen om vilken dokumentation som finns om effekt, biverkningar av transdermala opioidberedningar liksom dess indikationer synes ha bristande spridning. Läksaks expertgrupp för analgetika och reumatologiska sjukdomar tillsammans med Läkaresällskapets Sektion för Läkemedelslära, kallade därför i september till ett symposium om transdermal opioidbehandling. Till mötet inbjöds representanter från Stockholms läkemedelskommittéer, Läkemedelsverket, Läkemedelsförmånsnämnden, Smärtläkarföreningen, Socialstyrelsens vetenskapliga råd för smärtlindring, Beroendemedicin med flera. Dessutom närvarade representanter för tillverkarna av opioidplåster för att besvara på förhand ställda frågor. Den transdermala beredningsformen av opioider har fått ökad andel inom smärtbehandlingen, delvis på bekostnad av orala beredningar. Samtidigt har kostnaderna för opioiderna i sin helhet ökat i Stockholms län. Det klargjorde Birgit Sunnanbo, expertgruppsapotekare. Av opioider i depåberedning har kostnadsandelen för smärtplåstren ökat till 42 procent räknat i totalbelopp. De resterande orala depåberedningarna svarar för 58 procent av kostnaderna. Sett över riket är de lokala variationerna stora. Stockholms län tillhör de regioner där plåsteranvändningen är relativt hög. Ökningen av bruket av opioidplåster har delvis skett på bekostnad av orala långverkande opioidpreparat. Totalt sett har användningen av transdermala opioidberedningar ökat i riket. Den snabbaste ökningen i förskrivning har skett för plåster med buprenorfin (Norspan ). Det som var svårast att nå konsensus Peroral smärtbehandling är fortfarande förstahandsval Fördelar och indikationer för transdermal smärtbehandling diskuterades under mötet. Det föreföll som om de flesta på mötet upplevde praktiska fördelar med transdermal behandling i speciella fall. Exempel som nämndes var problem med per oral behandling såsom sväljsvårigheter, kräkning, snabb mag-tarmpassage eller andra hinder/störningar i GI-kanalen. Bristande compliance av olika genes framkom också som en indikation. I normalfallet skall dock per oral behandling med depåberedningar fortfarande anses vara förstahandsval. Det som var svårast att nå konsensus om var indikationerna för långtidsbehandling med transdermala opioidberedningar vid långvarig icke-malign smärta. Har plåstren några fördelar i dessa sammanhang? Enligt min mening presenterades inga nya indikationer för opioidbehandling. Yngre patienter med icke malign smärta ska få smärtbehandling med opioider på mycket strikta indikationer och med god uppföljning. Äldre patienter med artrossmärta och andra liknande opioidkänsliga besvär från rörelseapparaten är en större målgrupp för långvarig smärtbehandling. Även i detta fall är peroral behandling förstahandsval. Vid problem med bristande compliance eller problem med perorala administrationen kan behandling med opioidplåster övervägas. Buprenorfin är en partiell µ agonist och har rykte om sig att vara mindre andningsdeprimerande och mindre beroendeframkallande än rena agonister. Några övertygande data avseende fördelar med långtidsbehandling med transdermal beredning av buprenorfin (Norspan) framkom inte från deltagande tillverkarrepresentant. När det gäller de fentanylbaserade smärtplåster (Durogesic, Matrifen med flera) så var man tämligen eniga om att dessa främst tillhör behandlingsarsenalen vid cancerrelaterad smärta. om var indikationerna för långtidsbehandling med transdermala opioidberedningar vid långvarig icke-malign smärta Owe Landström Foto Solveig Edlund 6
7 Ett ord från ordföranden Höstens måndagsseminarier i Södra läkemedelskommitténs regi har varit mycket välbesökta. I september presenterades ett mycket aktuellt ämne, astma, från barn till vuxen, som i detta Ögat-nummer sammanfattas av föreläsarna Lars Gottberg, Per Thunqvist och Anne Kihlström. Diagnos och nya behandlingsrekommendationer av astma presenterades. Värdet av Allergicentrum som ett nätverk för samarbete i fråga om astma och allergi mellan primärvård sjukhusklinik betonades av Anne Kihlström. Att arbeta i nätverk är en framgångsrik väg för fortbildning och kompetensutveckling inom professionen. Därför stödjer Södra läkemedelskommittén flera nätverk inom vårt område. Några läkare inom Södra Stockholm är engagerade i våra nätverk som Ulf Eklund för Nacka/ Värmdö Allmänläkarklubb, Maria Warenmark för Nätverk för privata specialister och Svetlana Yuran för STläkare inom allmänmedicin. Vad är avgörande framgångsfaktorer när det gäller kvalitetsmål i läkemedelsförskrivningen? Detta har distriktsläkare Marianne Jägestedt, ledamot i Södra läkemedelskommittén, kartlagt i ett projekt, finansierat av Läksaks fortbildningsutskott. En rapport om projektet kommer i dagarna att presenteras för Södra läkemedelskommittén. En av de framgångsfaktorer som rapporteras är att förskrivarna på enheter med särskilt stor följsamhet till Kloka Listan upplever starkare en gemensam måldiskussion inom verksamheten. Det handlar om att det har funnits utrymme för kommunikation och diskussion kring medicinska mål. Här tycks ventilering av evidens och medicinsk nytta vara avgörande för en klok förskrivning av läkemedel. Nyligen avhölls också Läksaks ATdagar där en dag ägnades åt diabetes mellitus där vi inom expertgruppen för endokrinologiska och metaboliska sjukdomar presenterade diagnostik, komplikationer, icke farmakologisk behandling med livsstilsåtgärder, per oral behandling och behandling med insulin. Detta initiativ fick mycket positiv respons från AT-läkarna vilka är en mycket viktig målgrupp för läkemedelskommittéerna. Vi återkommer med sammanfattning av denna eftermiddag i ett kommande Att arbeta i nätverk är en framgångsrik väg för fortbildning och kompetensutveckling inom professionen nummer av ÖGAT på läkemedel. Behandling med glitazoner har som tidigare nämnts i denna spalt diskuterats livligt internationellt under sommaren. Trots rapporter om ökad förekomst av ödem, hjärtsvikt i vissa fall, ökad frakturförekomst hos kvinnor och makulaödem, har europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA bedömt att nytta överväger risk i nuläget. För en dryg månad sedan avhölls det årliga europeiska diabetesmötet (EASD, European association for the study of diabetes) i Amsterdam. Glitazonernas plats i terapin berördes vid flera sessioner. En av huvudtalarna poängterade att glitazonerna utvecklades i slutet av 90- talet med förhoppning om att behandling med dessa medel skulle förhindra hjärt/kärlsjukdom. Istället är vi nu bekymrade över att dessa läkemedel tycks kunna öka risken för hjärt/kärlsjukdom. En annan nyhet på mötet i Amsterdam var ettårsresultaten från den så kallade 4T-studien, Treating to Target in Type 2 Diabetes. Studien har också nyligen publicerats i New England Journal of Medicine och har utförts vid Diabetes Trial Unit i Oxford, och sponsorerad av en insulintillverkare. Patienterna som redan skulle ha behandlats med två per orala antidiabetika randomiserades till tre alternativa insulinregimer: Måltidsinsulin i tre-dos, två-dos mix-insulin eller en dos långverkande insulinanalog. Sammanfattningsvis visade dessa delresultat att andelen patienter som nådde uppställda målvärden för HbA1C var högst med måltidsinsulin, därefter med tvådos mix-insulin. Detta uppnåddes till priset av en något ökad förekomst av hypoglykemier. Slutsatsen efter ett års uppföljning måste väl vara att fler patienter bör få tvådos mixinsulin liksom att långverkande insulinanalog borde förskrivas i mindre utsträckning eftersom det med den senare behandlingen förefaller vara svårare att optimera diabetesinställningen. Vi får anledning att återkomma i detta ämne på det nya året. Vi har nu några fortbildningsaktiviteter kvar i Södra läkemedelskommittén under året, Update om läkemedel både på Södersjukhuset och i Haninge, Ögat på läkemedel fortbildning med tema Globalmedicin aktuell kunskap på din vårdcentral och tema Medikalisering vart är vi på väg samt flera lokala fortbildningar och nätverk gör att Södra läkemedelskommitténs låga brinner intensivt på många håll. Välkomna till våra fortbildningsaktiviteter i höst önskar Eva Andersén Karlsson Ordförande Södra läkemedelskommittén Docent, överläkare, vo Internmedicin, Södersjukhuset Foto Solveig Edlund 7
8 BOKA Aktuella fortbildningsaktiviteter i höst och våren 2008 Medikalisering vart är vi på väg och om världens två äldsta läkemedel, placebo och opioider ÖGATpå läkemedel EVIDENSBASERAD OBEROENDE FORTBILDNING FÖR LÄKARE FRÅN SÖDRA LÄKEMEDELSKOMMITTÉN Kalendarium november ONSdag 14, KL Psykiatriutredningen; Ambition och ansvar PLATS: Norra Stockholms psykiatri, St.Görans sjukhus, föreläsningssalen, en trappa ned MÅLGRUPP: ST-läkare Medikalisering finns det en tendens att allt fler avvikelser behandlas med läkemedel istället för med profylax, hälsoarbete och egenvård? Placebo, världens äldsta och bredaste läkemedel, hur är det kopplat till opioider och hur ska det användas i vården? Långtidsbehandling med svaga och starka opioider vilka preparat passar bäst? Diskussion och tankar vart är vi på väg? Owe Landström, överläkare, vo Anestesi/ IVA, Smärtmottagningen, Södersjukhuset. Globalmedicin aktuell kunskap på din vårdcentral Vilka sjukdomar och vilka bärarskap måste vi vara uppmärksamma på hos våra invandrare TBC, HIV... Våra vanligaste resesjukdomar tarminfektioner, hudinfektioner, malaria De bästa reseråden vilka vacciner är nödvändiga, malariaprofylax m m Maj 2007 Medikalisering - vart är vi på väg - och om världens två äldsta läkemedel, placebo och opioider Till Samtliga läkare vid husläkarmottagningar och vårdcentraler smärtmottagningen, Södersjukhuset föreslår Owe Landström, överläkare, vo Anestesi/IVA, ett möte för att diskutera Medikalisering - vart är vi på väg - och om världens två äldsta läkemedel, placebo och opioider med er. Några frågor som vi kan diskutera under mötet: Medikalisering - finns det en tendens att allt fler avvikelser behandlas med läkemedel istället för med profylax, hälsoarbete och egenvård? Placebo, världens äldsta och bredaste läkemedel, hur är det kopplat till opioider och hur ska det användas i vården? Långtidsbehandling med svaga och starka opioider - vilka preparat passar bäst? Diskussion och tankar - vart är vi på väg? Med vänlig hälsning Owe Landström överläkare vo Anestesi/IVA Smärtmottagningen Södersjukhuset Boka Genom att kontakta Pi Caust, Södra läkemedelskommittén, Klinisk farmakologi / vo Internmedicin, Södersjukhuset E-post pi.caust@sodersjukhuset.se, tel Södra läkemedelskommittén ÖGATpå läkemedel EVIDENSBASERAD OBEROENDE FORTBILDNING FÖR LÄKARE FRÅN SÖDRA LÄKEMEDELSKOMMITTÉN Oktober 2007 Globalmedicin Till Samtliga läkare vid aktuell kunskap på din vårdcentral husläkarmottagningar och vårdcentraler Vilka sjukdomar och vilka bärarskap måste vi vara uppmärksamma på hos våra invandrare - TBC, HIV... Våra vanligaste resesjukdomar - tarminfektioner, hudinfektioner, malaria De bästa reseråden - vilka vacciner är nödvändiga, malariaprofylax m m För att presentera och tillsammans med er diskutera Global medicin föreslår vi ett möte på din vårdcentral med Per Hedman, fortbildningsläkare vid Södra läkemedelskommittén, infektionsläkare och föreläsare i tropikmedicin. Med vänlig hälsning! Fredag 16, KL UPDATE om läkemedel: Om HPVvaccinet PLATS: Stora Blå, Södersjukhuset MÅLGRUPP: Läkare ONSdag 21, KL Läkarföreläsning med tema: Klinisk farmakologi PLATS: Södra Stockholms Geriatriska klinik MÅLGRUPP: Läkare Torsdag 22, KL Seminarium för ST-läkare i geriatrik - Är du påverkad? PLATS: Sal Josabeth, Sabbatsberg, Olivekronas väg 5, entréplanet MÅLGRUPP: ST-läkare Fredag 23, KL UPDATE om läkemedel: Övre gastrointestinala besvär ett nytt vårdprogram PLATS: Stora Blå, Södersjukhuset MÅLGRUPP: Läkare Måndag 26, KL Tema: Peroral antidiabetika var står vi idag? PLATS: Stora Blå, Södersjukhuset MÅLGRUPP: Läkare & sjuksköterskor TORSdag 29 FREDAG 30 Torsdag KL fredag kl Farmakologinätverk för sjuksköterskor PLATS: Fataburen, Läkemedelscentrum MÅLGRUPP: Sjuksköterskor Per Hedman, fortbildningsläkare vid Södra läkemedelskommittén, infektionsläkare och föreläsare i tropikmedicin Eva Andersén Karlsson Docent, överläkare Vo Internmedicin, Södersjukhuset AB Ordförande i Södra läkemedelskommittén Per Hedman Med dr, överläkare Infektionskliniken, Södersjukhuset AB Fortbildningsläkare Södra läkemedelskommittén Boka Kontakta Pi Caust, Södra läkemedelskommittén, Klinisk farmakologi, Södersjukhuset E-post: pi.caust@sodersjukhuset.se. Tfn Mobil: Boka någon av ovanstående fortbildningsmöten genom att kontakta Pi Caust, Södra läkemedelskommittén, Klinisk farmakologi, Södersjukhuset E-post: pi.caust@sodersjukhuset.se, tel: Fredag 30, KL Fortbildning för specialister i allmänmedicin: Behandling vid alkoholberoende PLATS: Läkemedelscentrum, Fataburen, gatuplan MÅLGRUPP: Läkare vid privata vårdcentraler Fredag 30, KL UPDATE om läkemedel PLATS: Stora Blå, Södersjukhuset MÅLGRUPP: Läkare
Underhållsbehandling av astma hos barn
1(8) Underhållsbehandling av astma hos barn Mål för behandlingen av barn: Barnet ska klara sina vardagsaktiviteter utan besvär och sova lugnt utan astma eller hosta Vid kraftig ansträngning, luftvägsinfektion
Läs merFORTBILDNINGAR september - oktober 2009
Läksak och Stockholms läkemedelskommittéers FORTBILDNINGAR september - oktober 2009 Obunden evidensbaserad fortbildning inom läkemedelsområdet framtagen av Läksak och Stockholms läkemedelskommittéer Aktuella
Läs merAstma hos barn- en sjukdom?
-aktuella behandlingsrekommendationer Ann Olsson Barnallergolog NÄL - en sjukdom? Olika fenotyper- olika kliniska varianter Infektionsastma Äkta astma BPD-astma 1 Infektions astma-förkylningsastma Drabbar
Läs merDiabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)
Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller
Läs merÄldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län
Äldre och läkemedel Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022 Innehåll Äldre och läkemedel... 0 Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022... 0 Innehåll... 1 Bakgrund... 2 Målgrupp...
Läs merAstmabehandling hos barn och ungdomar
Kloka Listan 2014 Astmabehandling hos barn och ungdomar Päivi Söderman, Expertrådet samt barnallergolog vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Andningsvägar Astma Astma Astma
Läs merTerapigruppen Allergi och obstruktiva lungsjukdomar. Rolf Rosin
Terapigruppen Allergi och obstruktiva lungsjukdomar 2014 Rolf Rosin Allergi - antihistaminer Antihistaminer - cetirizin (från 2 års ålder) - loratadin (från 2 års ålder) - desloratadin (Aerius oral lösning)
Läs merKLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter i Kloka Listan 2015 Luftvägs- och allergisjukdomar Adrenalinpennor Nasala steroider Astma och
Läs merInterprofessionell samverkan astma och KOL
Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar inom specialiserad öppenvård för vuxna I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan specialiserad
Läs merD 10. Underhållsbehandling av astma hos barn
1 (9). Svenska barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi - Stencilkommittén 07 09 11 Utredning och behandling D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn Barnallergisektionens stencilkommitté
Läs merInterprofessionell samverkan astma och kol
Interprofessionell samverkan astma och kol För dig som arbetar inom slutenvård eller på vuxenakutmottagning I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan
Läs merLäkemedelsgenomgångar - Region Uppsala
Godkänt den: 2018-03-18 Ansvarig: Gäller för: Region Uppsala Christina Grzechnik Mörk Innehållsförteckning Bakgrund...2 Syfte och mål med läkemedelsgenomgångar för äldre...2 Läkemedelsgenomgångar...2 Enkel
Läs merLäkemedelsverkets behandlingsrekommendationer 2015
Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer 2015 Astma KOL Tre olika typer av rekommendationer Rangordning 1 10 Åtgärder som hälso och sjukvården och socialtjänsten bör, kan eller i undantagsfall kan
Läs merOmvårdnad och rehabilitering vid astma
Omvårdnad och rehabilitering vid astma A0.08a Astma, rökare Rökstopp Tillståndet har en stor svårighetsgrad och åtgärden har positiv effekt på livskvalitet, symtom och annan behandling. Kostnaden per effekt
Läs merSymbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Symbicort Turbuhaler Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Astma Astma är en vanlig, kronisk
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?
På astmafronten något nytt? Astmaepidemiologi Prevalens 8-10% 800000 individer 50% lindring sjukdom Incidens högst i småbarnsåldern (10/1000/år) men sjunker till 2/1000/år från yngre medelålder Mortalitet
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Akuta allergiska reaktioner adrenalin Adrenalin Mylan (i.m.) adrenalin Anapen, Anapen Junior Nytt adrenalin
Läs merAstma hos barn och unga
Astma hos barn och unga Anna Zingmark Terning Barnallergolog FAKTA dagen 2017-02-01 Disposition för dagen Nya nationella riktlinjer- introduktion Nytt FAKTA dokument Astma hos barn Centrala rekommendationer
Läs merKostnadseffektiv behandling vid astma och KOL Robert (forts) FALLEXEMPEL FRÅN PRIMÄRVÅRDEN
Kostnadseffektiv behandling vid astma och KOL Robert (forts) FALLEXEMPEL FRÅN PRIMÄRVÅRDEN Ronny Larsson Distriktsläkare Närhälsan Kungssten Vårdcentral, Göteborg 10 i topp 3-ställig ATC-grupp (förmån,
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:2 av Aram El Khoury m.fl. (kd) om farmacevten i vården - sjukvårdsintegrerad farmaci Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet
Läs merAstma hos barn- och ungdomar
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Astma Giltig fr.o.m: 2018-06-18 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn- och ungdomskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, Tf. ordförande medicinska
Läs merFältstudie Läkemedelsgenomgång
Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan
Läs merAstma hos vuxna. Patrik Nordenfelt Överläkare Lung- och allergimottagningen Februari 2017
Astma hos vuxna Patrik Nordenfelt Överläkare Lung- och allergimottagningen Februari 2017 Astma Ett inflammatoriskt syndrom med flera fenotyper som påverkar luftvägarna Karakteristiskt för astma är återkommande
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna
Läs merGuide till Janusinfo. Läkemedelscentrum
Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting utvecklar och stödjer sjukvården med kunskap och tjänster som främjar medveten läkemedelsbehandling. Målet är största, möjliga nytta för
Läs merBESLUT. Datum 2009-02-11
BESLUT 1 (5) Datum 2009-02-11 Vår beteckning SÖKANDE WYETH AB Box 1822 171 24 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående
Läs merKLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Analgetika och reumatologiska sjukdomar Klinisk farmakologi: Carl-Olav Stiller, docent, överläkare,
Läs merAntikolinergikavid KOL (och lite till)
Antikolinergikavid KOL (och lite till) Rolf Rosin AnnaLena Falknell Terapigrupp allergi/obstruktiva lungsjukdomar Mentometerfråga 1: Vilken yrkeskategori tillhör du? 1. Sjuksköterska 2. Läkare 3. Arbetar
Läs merVärt att veta om astma
Värt att veta om astma Det handlar om luft och några hinder på vägen OM DU HANTERAR DIN ASTMA RÄTT, SKA DU KUNNA LEVA ETT HELT NORMALT LIV. Alltför många förknippar astma med ett liv fyllt av begränsningar.
Läs merAstma Back to basics. Mikael Lundborg
Astma Back to basics Mikael Lundborg 2010-04-22 *Allmänläkare, Viktoriakliniken Halmstad *Ordförande, Läkemedelskommittén Halland *Sekreterare, SFAM:s Nätverk för Astma- allergioch KOL-intresserade allmänläkare
Läs merNationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning
Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------
Läs merInterprofessionell samverkan astma och KOL
Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar vid en vårdcentral (hälsocentral, husläkarmottagning etc). Förord I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla
Läs merNordöstra läkemedelskommittén 2009-02-03. Verksamhetsplan för Stockholms Nordöstra läkemedelskommitté 2009
Nordöstra läkemedelskommittén 2009-02-03 Verksamhetsplan för Stockholms Nordöstra läkemedelskommitté 2009 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 2 Uppdrag... 2 Kommitténs särprägel/specialområde/styrkor...
Läs merInterprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi
Interprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi För dig som arbetar inom barn- och ungdomsmedicin I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merFastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Identifierare: 33303
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Astma Giltig fr.o.m: 2012-04-01 Faktaägare: Åsa Ossiansson, Ordförande medicinsk grupp andningsorganens sjukdomar Gäller för: Region Kronoberg Fastställd
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med
Läs merAstma hos vuxna aktuella rekommendationer vid behandling. Monica Arvidsson. Monica Arvidsson
Astma hos vuxna aktuella rekommendationer vid behandling Allergisektionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Regionala medicinska riktlinjer astma www.vgregion.se/vardgivarstod 1 Vad är en kostnadseffektiv
Läs merExpertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar. Eva Wikström Jonsson (Överläkare, Docent)
KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar Eva Wikström Jonsson (Överläkare, Docent) Klinisk Farmakologi & Lung Allergikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Medlem i Stockholms
Läs merBästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson
2014-02-03 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsbehandling vid astma Bästa omhändertagande 2014-01-20 av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson Biträdande överläkare, Docent Klinisk
Läs merRegionalt Vårdprogram
Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Allergi och astma hos barn och ungdomar Stockholms läns landsting 2006 Regionalt Vårdprogram Allergi och astma hos barn och ungdomar Rapporten är framtagen
Läs merPatienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling. Astma - Ny definition
Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling Socialstyrelsen (2007) Nya 2015 Läkemedelsverket (2009) Nya 2015-16 Kerstin Romberg Näsets Läkargrupp Höllviken, AKC Lund GINA
Läs merBästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012
2014-04-08 Pollenallergi Bästa omhändertagande april 2014 av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson Överläkare, Docent Klinisk Farmakologi och Lung Allergikliniken Karolinska universitetssjukhuset
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar
KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar Anafylaxi och svår allergisk reaktion Akuta allergiska reaktioner I första hand adrenalin Emerade injektionspenna 30 månaders hållbarhet
Läs merNÖLK verksamhetsberättelse 2008. Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008
NÖLK verksamhetsberättelse 2008 Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008 Innehåll Innehåll... 2 Nordöstra läkemedelskommittén... 3 Uppdrag... 3 Mål... 3 Arbetsområden och arbetssätt...
Läs merSKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring
SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda
Läs merMultisjuka äldre. Primärvårdssymposium. Säker diagnostisering och adekvata insatser. Stärk din geriatriska kompetens
Lyssna till några av Sveriges främsta experter inom geriatrik Primärvårdssymposium Multisjuka äldre Inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 augusti 2012 VÅRA UTBILDARE Umeå Universitet Yngve Gustafson
Läs merKällor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna
Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns
Läs merInstruktion för Region Stockholms läkemedelskommitté
1. Region Stockholms utgör regionens enligt lagen (1996:1157) om er. Region Stockholms utgör, tillsammans med Region Gotlands, Samverkansgrupp läkemedel och medicinteknik i sjukvårdsregion Stockholm-Gotlands
Läs merBilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen
Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen Inför kursen i klinikorienterad farmaci förväntas du ha grundläggande kunskaper i farmakoterapi motsvarande kurserna Farmakoterapi 7,5 hp och Fördjupad farmakoterapi
Läs merProducentobunden läkemedelsinfo
Producentobunden läkemedelsinfo Namn titel Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@regionostergotland.se Innehåll Patentutgångar - Lyrica och Cymbalta. Klassning av läkemedel
Läs merRåd om läkemedelsbehandling av barn 2010
Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Allergi och urtikaria Råd om läkemedelsbehandling av barn har sammanställts av Läksaks barnutskott i samråd med Läksaks expertgrupp för luftvägs- och allergisjukdomar.
Läs merVårdprogram för. ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn
ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn 2008 ASTMA hos vuxna och ASTMA hos barn Innehåll ASTMA HOS VUXNA Definition... 3 Symptom... 3 Symptomutlösande faktorer... 3 Diagnostik/Utredning... 4 Behandling... 4 Underhållsbehandling...
Läs merHosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då?
Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? AnnaLena Falknell, Vårdcentralen Sjöbo Peter Meyer, VO Barn och ungdom, Helsingborg. 2016-03-09 Läkemedel i Skåne, 9 och 10 mars 2016 1 Våra definitioner
Läs merKAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv
6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merVarför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL
Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest
Läs merRiktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013
Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division
Läs merKAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1
KAAK KUNSKAPSCENTRUM FÖR ALLERGI, ASTMA OCH KOL KAAK uppdrag Riktlinjer för AIT (Allergenspecifik immunterapi) Riktlinjer för allergidiagnostik E hälsoprojekt/kol Uppdragsutbildning 7,5 hp för sjuksköterskor
Läs merLäkemedel vid astma och KOL Nya nationella Riktlinjer 2015
Läkemedel vid astma och KOL Nya nationella Riktlinjer 2015 Monica Arvidsson Nationella riktlinjer Vård vid astma och KOL Socialstyrelsen 2015 www.socialstyrelsen.se Nationella riktlinjer Astma och KOL
Läs merKLOKA LISTAN. Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå
KLOKA LISTAN KOL 1810-18.50 18.10 Michael Runold Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå 18.25 Eva Vikström Jonsson KOL-läkemedel på kloka listan. Varför finns vissa
Läs merAtt nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och
Läs merNationella riktlinjer för vård vid psoriasis
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Regionsjukvårdsstaben Marie Gustavsson 2018-04-23 SVN 2018-13 Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis Förslag till beslut Samverkansnämnden
Läs merSBU-rapport 1 okt -09
SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga
Läs merFramtidens primärvård
Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning
Läs merMinnesanteckningar från Allergirond på Capio Vårdcentral Bro
Minnesanteckningar från Allergirond på Capio Vårdcentral Bro 2012-03-14 Deltagare: 5 distrikts läkare inklusive vårdcentralens chef samt 1 distriktssköterska, samtliga från den egna vårdcentralen. Från
Läs merSömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet
Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merSamma måttliga smärtlindring av buprenorfin i plåster som i tablett
Läkemedel: Norspan (buprenofin) Företag: Mundipharma Godkänt för försäljning: 2006-02-10 Granskat: 2006-07 1(5) Utlåtande från Läksaks expertgrupp för smärta Kommer snart! Samma måttliga smärtlindring
Läs merSeminarium för hälso- och sjukvårdspersonal om läkemedelssäkerhetsarbete 6 november SK-kursen Effektiv och Säker Läkemedelsbehandling
SK-kursen Effektiv och Säker Läkemedelsbehandling Kursgivare Läkemedelsverket 2018-11-06 Charlotte Asker-Hagelberg, Docent och specialistläkare i Klinisk farmakologi, verksamhetsstrateg Bakgrund Nationella
Läs merAllergirond på Kungsängens VC
Allergirond på Kungsängens VC 100120 Ronden inleddes med en presentationsrunda. Därefter berättade sjuksköterskorna och verksamhetschefen på Kungsängens vårdcentral om hur man lagt upp arbetet med spirometrier.
Läs merFlerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Läs merGOLD 2017 och nyheter vid behandling av KOL
GOLD 2017 och nyheter vid behandling av KOL Läkemedelsinformation på våra villkor 180516 Josefin Sundh Överläkare Lungsektionen, Hjärt-lungfys klin USÖ Adj lektor, Institutionen för medicinska vetenskaper,
Läs merRätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Läs merDiabetesläkemedel från MSD
Diabetesläkemedel från MSD JANUVIA (sitagliptin) JANUVIA är godkänt för patienter med typ 2-diabetes: Som monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Som tillägg
Läs merKlinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.
Klinisk farmaci vad kan apotekaren bidra med i teamet? Ulrika Gillespie Apotekare, farmacie doktor Samordnare för klinisk farmaci Akademiska sjukhuset Region Uppsala Christina Mörk Specialist i allmänmedicin
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merAktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL
Aktuella behandlingsrekommendationer vid KOL Åke Johansson Lungmedicin, Skas, Skövde November 2015 Aktuella behandlingsrekommendationer vid KOL Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende
Läs merAnsvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista
2014 Sveriges läkarförbund LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer Fråga om ansvar och hantering
Läs merAstma hos vuxna aktuella rekommendationer vid behandling. Monica Arvidsson. Monica Arvidsson
Astma hos vuxna aktuella rekommendationer vid behandling Allergisektionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Nationella riktlinjer Vård vid astma och KOL Socialstyrelsen 2015 www.socialstyrelsen.se Nationella
Läs mer2015-11-24. Bakgrund. Läkemedelsbehandling vid astma - behandlingsrekommendation. Epidemiologi. Diagnostik. Astmafenotyper. Trigger- och riskfaktorer
Bakgrund Läkemedelsbehandling vid astma - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte 27-28 november 2014, anordnat av Läkemedelsverket Astma är en heterogen sjukdom, där en kronisk
Läs mer维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )
维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)
Läs merKällor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna
Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns Läkemedelskommitté Rekommendationer
Läs merHITTA RÄTT VÅRD DIREKT
RÄTT VÅRD NÄRA DIG HITTA RÄTT VÅRD DIREKT När du, ditt barn eller en närstående blir sjuk är det tryggt att veta att det alltid finns vård nära dig. Det är hur pass medicinskt allvarlig din skada eller
Läs merLäkemedel i Skåne 2013 Praktisk allergologi
Läkemedel i Skåne 2013 Praktisk allergologi Peter Meyer Överläkare, Barnallergolog Sus, Lund Peter Meyer 2013-03-06 1 Disposition Barn och ungdomar Hur utreda misstänkt astma Gränssnitt PV vs barnläkare/barnallergolog
Läs merKonsekvensutredning gällande förslag till ändring i föreskrifterna
2012-03-23 Dnr 16958/2012 1(9) Avdelningen regler och tillstånd Emil Bergschöld emil.bergschold@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning gällande förslag till ändring i föreskrifterna och allmänna råden
Läs merStockholms läns läkemedelskommitté. För en klok läkemedelsanvändning
Stockholms läns läkemedelskommitté För en klok läkemedelsanvändning 1 Rätt läkemedel i rätt sammanhang Det finns idag ett stort antal läkemedel på den svenska marknaden och många av dem har inneburit fantastiska
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merBarn med Svår Astma - Behandling Henrik Ljungberg, Med Dr Barnlungläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus
Barn med Svår Astma - Behandling Henrik Ljungberg, Med Dr Barnlungläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Behandling barn med astma 0-6 år Kortvariga lindriga besvär enbart vid luftvägsinfektioner Återkommande
Läs merRiktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län
Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.
Läs merLäkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre
2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns
Läs merCertifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne
Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne En satsning för att förbättra strukturen och omhändertagandet av patienterna på astma/allergi och KOL mottagningarna inom Primärvården
Läs merLäkemedelsbehandling vid astma - behandlingsrekommendation. Ett konsensusdokument från expertmöte november 2014, anordnat av Läkemedelsverket
Läkemedelsbehandling vid astma - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte 27-28 november 2014, anordnat av Läkemedelsverket 1 Bakgrund Astma är en heterogen sjukdom, där en kronisk
Läs merBESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (5) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE Sanofi-Aventis Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och
Läs mer