Ögat. Nya behandlingsrekommendationer vid farmakologisk behandling av astma PÅ LÄKEMEDEL. Justerade rekommendationer vid behandling av vuxna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ögat. Nya behandlingsrekommendationer vid farmakologisk behandling av astma PÅ LÄKEMEDEL. Justerade rekommendationer vid behandling av vuxna"

Transkript

1 Ögat Drugwatcher PÅ LÄKEMEDEL kritisk värdering av läkemedel utgiven av Södra läkemedelskommittén 05 NOVEMBER 2007 Nr 140 Nya behandlingsrekommendationer vid farmakologisk behandling av astma Under de senaste fem åren har det tillkommit nya kunskaper om behandling av astma liksom nya läkemedel och läkemedelskombinationer. Vid ett måndagsseminarium nyligen i regi av Södra Läkemedelskommittén presenterades Läkemedelsverkets nya behandlingsrekommendationer, jämför Information från Läkemedelsverket Supplement 1:2007 eller Justerade rekommendationer vid behandling av vuxna Av Lars Gottberg, överläkare, vo Internmedicin, Södersjukhuset Astma är en inflammatorisk sjukdom med flera fenotyper (varianter orsakade av samverkan mellan arvet och miljön), till exempel med eosinofil eller med neutrofil inflammation, av allergisk typ eller av icke-allergisk typ. Karakteristiskt är exacerbationer (skov) med andnöd, pipande andedräkt och hosta. Symtomen orsakas av en reversibel obstruktion (förträngning) i luftrören. Enligt aktuella studier är prevalensen (förekomsten) av astma i Sverige 10 procent. De viktigaste nyheterna när det gäl- ögat på läkemedel Ansvarig utgivare Eva Andersén Karlsson Vetenskaplig sekreterare Christer von Bahr Informationsläkare Per Hedman Redaktionssekreterare Sten Ronge Layout Pi Caust Redaktionsråd Eva Andersén Karlsson Christer von Bahr Pi Caust Per Hedman Malena Jirlow Marianne Jägestedt Ingrid Jägre Sten Ronge Kontakt Telefon Ana Recarey Telefax E-post Hemsida Postadress Läkemedelscentrum Södra läkemedelskommittén Box 17533, Stockholm Internpostadress Södra läkemedelskommittén, Läkemedelscentrum, Fatburen 2, via Västgötagatan 2

2 forts. från sid 1 ler behandling av vuxna med astma kan sammanfattas enligt följande: Astma är ingen enhetlig sjukdom. Den kan variera både på kort och på lång sikt. De flesta patienter kan behandlas i primärvården. Monitorering (fortlöpande övervakning) krävs för symtomkontroll, optimal medicinering, normal lungfunktion och för bästa prognos. Spirometri bör utföras åtminstone en gång varje år. Basbehandlingen utgörs av inhalationsläkemedel och rekommenderas ske i en femstegstrappa, se Figur. Om man vid steg tre använder fast kombination av inhalationskortikosteroid och långverkande ß-2-agonist kan behandlingen uformas enligt något av följande alternativ: Fast kombination i grunddosering + kortverkande ß-2-agonist. Fast kombination i grunddosering + fast kombination vid behov (singelterapi). Leukotrienantagonister (montelukast) kan användas till vuxna som tillägg vid steg tre och fyra. Vid svår behandlingsrefraktär astma med perenn allergi vid steg fem finns nu anti-ige (omalizumab) som behandlingsmöjlighet. Astma under graviditet och amning ska behandlas som hos icke-gravida, både Figur: Rekommenderad underhållsbehandling hos vuxna och rekommenderade vårdnivåer. ICS = inhalerade kortikosteroider. LABA = långverkande b-2-agonister. LTRA = leukotrienantagonister. Källa: Behandlingsrekommendationer, vid akuta attacker och vid underhållsterapi. Rinit förekommer ofta samtidigt som astma. Behandling av riniten minskar risken för astmaförsämring. Rinit under graviditet behandlas i första hand med inhalationskortison. Antihistaminerna loratadin och cetirizin kan användas eftersom det finns tillfredsställande säkerhetsdata för dem. Loratadins metabolit desloratadin är ytterligare ett alternativ. Däremot finns det inga fördelar med klemastin (Tavegyl) som ger betydande sedering. Lars Gottberg Foto: Anders Norderman medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Behandling av småbarnsastma Av Per Thunqvist, överläkare, Sachsska Barnsjukhuset. Småbarnsastma är ett svårt område Symtom från luftvägarna hos barn är vanliga. De är dessutom svåra att på ett enkelt sätt beskriva så att läkare och föräldrar menar samma sak. Inom engelskspråkig terminologi använder man begreppet wheeze, vilket närmast kan översättas till svenskans pip och väs i luftrören. Man uppskattar att minst 30 procent av alla barn någon eller några gånger får sådana symtom i samband med luftvägsinfektion. Alla dessa har inte och kommer inte heller att få astma senare. För att närma sig hur man ska kunna hitta de barnen som har bäst nytta av våra åtgärder och läkemedelsbehandling, diskuteras alltmer om att barn med astma, inte minst de som bara har förkylningssymtom, måste karaktäriseras bättre. Man måste försöka bestämma barnets astmafenotyp. Olika effekt av inhalationsteroider på olika fenotyper av astma Det publiceras allt fler studier som undersöker svaret på behandling med olika astmaläkemedel för olika barnastmafenotyper. Det kanske vanligaste hos de minsta barnen (0 2 år) är att astmasymtom uppträder isolerat vid förkylningar men att barnen är helt friska övrig tid. Ofta används inhalationsbehandling intermittent under förkylningsperioderna med inhalationssteroider samt kortverkande ß-2-agonist. Totalt finns fyra studier som adresserar problemet. Sammantaget visar studierna en viss minskning av hosta och förkylningssymtom, men effekten är blygsam. 2

3 forts. från sid 2 Förmodligen beror det på att man har studerat barn med förkylningsastma utan att först definiera astmans fenotyp. Det har resulterat i att det har varit svårt att påvisa effekt av behandlingen. I praktiken bör man kunna ordinera intermittent behandling på försök och utvärdera effekten. Om effekten uteblir skall man förstås avstå från vidare behandling eller överväga alternativa diagnoser. Det är särskilt viktigt tidigt i livet då det oftare går att hitta andra förklaringar till astmasymtomen än hos äldre barn och vuxna. När man i stället har valt studiepatienter med den atopiska astmafenotypen i den minsta åldersgruppen, har det gått att påvisa att dessa barn svarar precis lika bra på antiinflammatorisk behandling som äldre barn och vuxna. Den positiva effekten gäller symtom, lungfunktion samt risk för försämringsperioder. Antiinflammatorisk behandling i åldersgruppen under 2 år är främst studerad för inhalationssteroider. Nya studier har visat att leukotrienantagonister sannolikt ger samma svar vid astmasjukdom. I Sverige finns en leukotrienantagonist, montelukast, vilken är godkänd till barn från 6 månaders ålder. Även om detta läkemedel är godkänt som alternativ till inhalationssteroid i låg dos när sådan av något skäl inte kan användas, har man i den senaste behandlingsrekommendationen från Läkemedelsverkets expertgrupp valt att inte förorda montelukast i monoterapi. Inhalationssteroider påverkar inte prognosen Under 2006 publicerades tre rapporter där man studerade i vilken grad behandling av barn med inhalationssteroider utöver symtomlindring också påverkade astmasjukdomens prognos. Studierna var upplagda på olika sätt. Slutsatsen i samtliga tre studier var att behandling under upp till åtminstone två år inte påverkar astmaprognosen. Effekten av inhalationssteroider var positiv bara så länge som behandlingen pågick. Andra studier, framför allt på vuxna, har tidigare visat att antiinflammatorisk behandling påverkar airway remodelling positivt. Debatten om inhalationssteroidernas långsiktiga effekt hos barn är säkert inte avslutad. Sammantaget verkar det vara så att vår tillgängliga astmabehandling kanske inte eller bara till viss del förändrar astmaförloppet på sikt. Det betyder inte att man ska avstå från att behandla eftersom den positiva effekten på symtom med mera är odiskutabel. Per Thunqvist Fotogruppen Södersjukhuset Allergicentrum - nätverk för bättre vård av allergi och astma Av Anne Kihlström, överläkare, med dr, Barnallergimottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset och Allergicentrum Syd. Barn med astma och allergier utgör den största gruppen av kroniskt sjuka barn. Nästan fyra av tio barn har under sin uppväxt någon form av allergisk sjukdom, vilket motsvarar barn i Stockholmsregionen. Allergier hos barn kan ta sig olika uttryck i olika åldrar och variera i svårighetsgrad. För att vården av allergiska barn ska fungera på ett bra sätt är det viktigt att alla i vårdkedjan samverkar kring de allergiska barnen och ungdomarna. Omhändertagandet måste vara smidigt och kompetent med barnet i centrum. Barnet i centrum Det regionala vårdprogrammet Allergi och astma hos barn och ungdomar, har tagits fram inom det Medicinska programarbetet av barnallergologerna Anne Kihlström och Asta Sigurbrandsdottir i samarbete med ett brett nätverk av barnläkare och sjuksköterskor i sluten och öppen vård, allmänläkare, patientförenningen med flera. Vårdprogrammet innehåller en allmän del med bland annat introduktion av patientföreningen, kartläggning och analys med hälsoekonomi, beskrivning av nuvarande vårdorganisation, framtida behov av vårdprioriteringar samt förslag till kvalitetsmått för astmavård. En andra klinisk del innehåller avsnitt om allergidiagnostik, astmaprevention, rekommendationer för utredning och behandling, vårdnivåer, praktisk handledning för sjuksköterskor, checklistor, patientinformation med mera. Viktiga prioriteringar: Utbildning av vårdkedjan För att kunna erbjuda barn med astma och allergi ett bra omhändertagande med en god och kostnadseffektiv vård, är det väsentligt med kontinuerlig utbildning av alla i vårdkedjan liksom fortsatt utveckling av ett konsultnätverk. Dessutom behövs regelbundet informationsutbyte med barn- och skolhälsovård, barnom- 3

4 forts. från sid 3 sorg och skola. Kontinuerlig vidareutbildning av barnläkare och barnsjuksköterskor inom ämnet barnallergologi är en viktig förutsättning. På alla barnläkarmottagningar i öppen vård bör det finnas hög kompetens om astma och allergi hos barn. På flertalet av de större mottagningarna bör finnas en specialutbildad barnallergolog. Åtminstone en astmaansvarig allmänläkare och en astmakunnig sjuksköterska bör finnas i varje stadsdel/förortskommun/närområde. Dessutom är barnkunskap viktig. Då finns det möjlighet att bygga upp en väl fungerande astmamottagning. Astmasjuksköterskan en viktig resurs på alla vårdnivåer Astma- och allergikunniga sjuksköterskor är en mycket viktig resurs på alla vårdnivåer. De kan svara för patientutbildning med instruktion och kontroll av inhalationsteknik, lungfunktionsmätningar och allergitester. De skall även kunna ge råd om allergiprevention och allergisanering, samt stå för en viktig kontinuitet på mottagningen. De svårast sjuka allergiska barnen behöver värnas Det är viktigt att värna om att denna grupp barn tas extra väl omhand. De bör kontrolleras på en sjukhusansluten barnallergimottagning med allergi-team (barnläkare med specialistutbildning i allergisjukdomar hos barn och ungdomar, barnallergisjuksköterska, dietist, sjukgymnast, kurator och psykolog). Dessa barn måste få en tillvaro med god livskvalitet trots sin sjukdom. Det är även angeläget att öka tillgängligheten för immunterapi (allergivaccinering) för de svårast sjuka allergiska barnen. Tonåringar och överföring till vuxenvård Under det senaste året har antalet tonåringar med astma som sökt akut och blivit inlagda akut på sjukhus ökat i antal. Det kan tyda på att vi har en grupp äldre barn och ungdomar med astma som inte adekvat tas om hand av sjukvården. En god, strukturerad överföring av tonåringar från barn- till vuxenvård är därför en viktig uppgift. Ungdomar med god kontroll av sin allergi och astma remitteras till primärvården. Här har astmasjuksköterskan på vårdcentralen en viktig sammanhållande funktion. Ungdomar med svår astma och/eller multiallergi vilka har skötts av barnläkare, remitteras efter avslutad skolgång till vuxenallergolog. Där ska de få genomgång och planering av hur de i fortsättningen ska sköta sin astma i samarbete med specialist och/eller primärvården. Astmamottagningar i primärvården kan lämna bra stöd En väl fungerande astmamottagning i primärvården kan vara till oerhört stöd för patienterna. De bör ledas av en specialutbildad sjuksköterska och ha en verksamhetsansvarig läkare. Mottagningen bör vara utrustad med en spirometer. Mottagningen ska kunna genomföra strukturerade utredningar och bedriva undervisning av patienterna. Det bör finnas möjlighet till tidsbeställning. Kliniskt allergicentrum ett nätverk för högre vårdkvalité För utbildning och konsultverksamhet mot primärvården pågår sedan flera år i sydvästra Stockholm och Södertälje ett samarbete i nätverket Allergicentrum Syd. Konsultronder genomförs på 32 vårdcentraler av läkare och sjuksköterskor från barn- respektive vuxenallergikliniken, hudkliniken, och ÖNH-kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. Deltagande allergiansvariga läkare och astmasjuksköterskor har rekryterats från 32 vårdcentraler och barnmottagningar för att bilda nätverket Allergicentrum Syd tillsammans med specialistmottagningarna på sjukhuset. Förutom patientundervisning anordnar Allergicentrum Syd en gång per år gemensam fortbildningseftermiddag för alla allmänläkare i närområdet, samt kurser för astmasjuksköterskor. Detta och liknande arbetssätt har varit framgångsrika. Konceptet bör därför utvidgas och vidareutvecklas, så att det blir tillgängligt för alla i Stockholmsområdet i någon form. Under 2007 har ett motsvarande nätverk startats i norra Stockholm. De har redan haft sina första två konsultronder. Mer information: tvärorganisatoriskt/ Allergicentrum Syd eller reaktioner. Förtydligande I en analys av säkerhetsdata från kliniska prövningar av rimonabant (Acomplia) har visats en dubblerad risk för suicidalitet (självmordsbenägenhet, huvuddelen bestående av ökad förekomst av suicidtankar) vid behandling med 20 mg rimonabant jämfört med placebo. Inte överrisk för suicid som vi skrivit i ÖGAT på läkemedel, nummer 4. 4

5 forts. från sid 4 Starta nätverk för högre vårdkvalité inom allergi och astma Finns det inom primärvården sydöstra Stockholm intresse för att starta motsvarande nätverk? Kontakta någon av följande, för att starta en arbetsgrupp. Vårdprogrammet kan beställas från SLL Kontorsservice Tel: Läkemedelsrelaterade problem hos akutpatienterna på Södersjukhuset Kan ofta åtgärdas efter upptäckt av sjuksköterska Av Monica Bergqvist, sjuksköterska, doktorand, vo Internmedicin, Södersjukhuset Läkemedelsrelaterade problem (LRP) förekommer hos procent av patienter som söker akut på sjukhusen. Det finns många studier där problemet beskrivs, men det finns få interventionsstudier där man har försökt att åtgärda LRP för att därigenom undvika att patienten drabbas av besvär. Några interventionsstudier där sjuksköterska har haft en central roll i att förebygga LRP finns inte. Ett projekt genomfördes på Södersjukhuset med syfte att hitta LRP hos inneliggande patienter med hjälp av ordinarie sjuksköterskor. Femton sjuksköterskor från internmedicinska, ortopediska och kirurgiska kliniken på SÖS samt en geriatrisk avdelning i Bromma deltog. Sjuksköterskorna fick en hel dags utbildning i klinisk farmakologi vid projektets start. De fick också hjälpmedel för att kunna hitta LRP såsom symtomskattningsskala, mall för uträkning av kreatinin-clearance liksom tillgång till interaktionsmodulen i se. Patienter inkluderades i den takt som sjuksköterskornas dagliga arbete tillät. Patienternas läkemedelslistor gicks igenom. Läkemedelsdoseringarna bedömdes i relation till njurfunktionen. Olämpliga läkemedel och doseringar noterades liksom misstänkta läkemedelsbiverkningar. Förekomst av potentiella läkemedelsinteraktioner kontrollerades. Patientansvarig läkare bedömde resultatet av denna screening av LRP hos respektive patient och kunde vidta de förändringar i pågående läkemedelsbehandling som bedömdes vara relevanta. Sammantaget konstaterades i undersökningen 59 LRP hos 80 undersökta patienter. De LRP som hittades var bland annat biverkningssymtom, interaktioner och risk för biverkan. Sextiotvå procent av de LRP som upptäcktes resulterade i en förändring i patientens läkemedelsterapi. Resultaten presenterades nyligen på en poster under 8th Congress of European Association for Clinical Pharmacology and Therapeutics i Amsterdam. Monica Bergqvist med resultaten av projektet som nyligen presenterades i Amsterdam. Mer information: Välkommen att ta del av postern utanför Klinisk farmakologis lokaler på Södersjukhuset plan 3, mitt emot klinisk kemiska laboratoriet. Foto Solveig Edlund 5

6 Symposium om opioidplåstrens plats vid smärtbehandling: Brist på konsensus Vetenskapligt symposium om transdermal opioidbehandling arrangerat av Sektionen för läkemedelslära, Svenska Läkarsällskapet och Läksaks expertgrupp för analgetika och reumatologi den 20 september 2007, refererat av Owe Landström, överläkare, Smärtsektionen Anestesi IVA Södersjukhuset Vid ett symposium om transdermala opioidberedningar framkom brist på konsensus om eventuella nya fördelar hos plåsterberedningar i ljuset av den ökade användningen jämfört med orala depåberedningar av opioider. Den kliniska dokumentationen av transdermala opioidföreningar är otillräcklig. Läkemedelsverkets riktlinjer för opioidbehandling vid långtidsbehandling vid icke malign smärta ska fortfarande gälla men bör revideras i takt med att det tillkommer nya produkter för smärtbehandling. Ökande förskrivning Kunskapen om vilken dokumentation som finns om effekt, biverkningar av transdermala opioidberedningar liksom dess indikationer synes ha bristande spridning. Läksaks expertgrupp för analgetika och reumatologiska sjukdomar tillsammans med Läkaresällskapets Sektion för Läkemedelslära, kallade därför i september till ett symposium om transdermal opioidbehandling. Till mötet inbjöds representanter från Stockholms läkemedelskommittéer, Läkemedelsverket, Läkemedelsförmånsnämnden, Smärtläkarföreningen, Socialstyrelsens vetenskapliga råd för smärtlindring, Beroendemedicin med flera. Dessutom närvarade representanter för tillverkarna av opioidplåster för att besvara på förhand ställda frågor. Den transdermala beredningsformen av opioider har fått ökad andel inom smärtbehandlingen, delvis på bekostnad av orala beredningar. Samtidigt har kostnaderna för opioiderna i sin helhet ökat i Stockholms län. Det klargjorde Birgit Sunnanbo, expertgruppsapotekare. Av opioider i depåberedning har kostnadsandelen för smärtplåstren ökat till 42 procent räknat i totalbelopp. De resterande orala depåberedningarna svarar för 58 procent av kostnaderna. Sett över riket är de lokala variationerna stora. Stockholms län tillhör de regioner där plåsteranvändningen är relativt hög. Ökningen av bruket av opioidplåster har delvis skett på bekostnad av orala långverkande opioidpreparat. Totalt sett har användningen av transdermala opioidberedningar ökat i riket. Den snabbaste ökningen i förskrivning har skett för plåster med buprenorfin (Norspan ). Det som var svårast att nå konsensus Peroral smärtbehandling är fortfarande förstahandsval Fördelar och indikationer för transdermal smärtbehandling diskuterades under mötet. Det föreföll som om de flesta på mötet upplevde praktiska fördelar med transdermal behandling i speciella fall. Exempel som nämndes var problem med per oral behandling såsom sväljsvårigheter, kräkning, snabb mag-tarmpassage eller andra hinder/störningar i GI-kanalen. Bristande compliance av olika genes framkom också som en indikation. I normalfallet skall dock per oral behandling med depåberedningar fortfarande anses vara förstahandsval. Det som var svårast att nå konsensus om var indikationerna för långtidsbehandling med transdermala opioidberedningar vid långvarig icke-malign smärta. Har plåstren några fördelar i dessa sammanhang? Enligt min mening presenterades inga nya indikationer för opioidbehandling. Yngre patienter med icke malign smärta ska få smärtbehandling med opioider på mycket strikta indikationer och med god uppföljning. Äldre patienter med artrossmärta och andra liknande opioidkänsliga besvär från rörelseapparaten är en större målgrupp för långvarig smärtbehandling. Även i detta fall är peroral behandling förstahandsval. Vid problem med bristande compliance eller problem med perorala administrationen kan behandling med opioidplåster övervägas. Buprenorfin är en partiell µ agonist och har rykte om sig att vara mindre andningsdeprimerande och mindre beroendeframkallande än rena agonister. Några övertygande data avseende fördelar med långtidsbehandling med transdermal beredning av buprenorfin (Norspan) framkom inte från deltagande tillverkarrepresentant. När det gäller de fentanylbaserade smärtplåster (Durogesic, Matrifen med flera) så var man tämligen eniga om att dessa främst tillhör behandlingsarsenalen vid cancerrelaterad smärta. om var indikationerna för långtidsbehandling med transdermala opioidberedningar vid långvarig icke-malign smärta Owe Landström Foto Solveig Edlund 6

7 Ett ord från ordföranden Höstens måndagsseminarier i Södra läkemedelskommitténs regi har varit mycket välbesökta. I september presenterades ett mycket aktuellt ämne, astma, från barn till vuxen, som i detta Ögat-nummer sammanfattas av föreläsarna Lars Gottberg, Per Thunqvist och Anne Kihlström. Diagnos och nya behandlingsrekommendationer av astma presenterades. Värdet av Allergicentrum som ett nätverk för samarbete i fråga om astma och allergi mellan primärvård sjukhusklinik betonades av Anne Kihlström. Att arbeta i nätverk är en framgångsrik väg för fortbildning och kompetensutveckling inom professionen. Därför stödjer Södra läkemedelskommittén flera nätverk inom vårt område. Några läkare inom Södra Stockholm är engagerade i våra nätverk som Ulf Eklund för Nacka/ Värmdö Allmänläkarklubb, Maria Warenmark för Nätverk för privata specialister och Svetlana Yuran för STläkare inom allmänmedicin. Vad är avgörande framgångsfaktorer när det gäller kvalitetsmål i läkemedelsförskrivningen? Detta har distriktsläkare Marianne Jägestedt, ledamot i Södra läkemedelskommittén, kartlagt i ett projekt, finansierat av Läksaks fortbildningsutskott. En rapport om projektet kommer i dagarna att presenteras för Södra läkemedelskommittén. En av de framgångsfaktorer som rapporteras är att förskrivarna på enheter med särskilt stor följsamhet till Kloka Listan upplever starkare en gemensam måldiskussion inom verksamheten. Det handlar om att det har funnits utrymme för kommunikation och diskussion kring medicinska mål. Här tycks ventilering av evidens och medicinsk nytta vara avgörande för en klok förskrivning av läkemedel. Nyligen avhölls också Läksaks ATdagar där en dag ägnades åt diabetes mellitus där vi inom expertgruppen för endokrinologiska och metaboliska sjukdomar presenterade diagnostik, komplikationer, icke farmakologisk behandling med livsstilsåtgärder, per oral behandling och behandling med insulin. Detta initiativ fick mycket positiv respons från AT-läkarna vilka är en mycket viktig målgrupp för läkemedelskommittéerna. Vi återkommer med sammanfattning av denna eftermiddag i ett kommande Att arbeta i nätverk är en framgångsrik väg för fortbildning och kompetensutveckling inom professionen nummer av ÖGAT på läkemedel. Behandling med glitazoner har som tidigare nämnts i denna spalt diskuterats livligt internationellt under sommaren. Trots rapporter om ökad förekomst av ödem, hjärtsvikt i vissa fall, ökad frakturförekomst hos kvinnor och makulaödem, har europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA bedömt att nytta överväger risk i nuläget. För en dryg månad sedan avhölls det årliga europeiska diabetesmötet (EASD, European association for the study of diabetes) i Amsterdam. Glitazonernas plats i terapin berördes vid flera sessioner. En av huvudtalarna poängterade att glitazonerna utvecklades i slutet av 90- talet med förhoppning om att behandling med dessa medel skulle förhindra hjärt/kärlsjukdom. Istället är vi nu bekymrade över att dessa läkemedel tycks kunna öka risken för hjärt/kärlsjukdom. En annan nyhet på mötet i Amsterdam var ettårsresultaten från den så kallade 4T-studien, Treating to Target in Type 2 Diabetes. Studien har också nyligen publicerats i New England Journal of Medicine och har utförts vid Diabetes Trial Unit i Oxford, och sponsorerad av en insulintillverkare. Patienterna som redan skulle ha behandlats med två per orala antidiabetika randomiserades till tre alternativa insulinregimer: Måltidsinsulin i tre-dos, två-dos mix-insulin eller en dos långverkande insulinanalog. Sammanfattningsvis visade dessa delresultat att andelen patienter som nådde uppställda målvärden för HbA1C var högst med måltidsinsulin, därefter med tvådos mix-insulin. Detta uppnåddes till priset av en något ökad förekomst av hypoglykemier. Slutsatsen efter ett års uppföljning måste väl vara att fler patienter bör få tvådos mixinsulin liksom att långverkande insulinanalog borde förskrivas i mindre utsträckning eftersom det med den senare behandlingen förefaller vara svårare att optimera diabetesinställningen. Vi får anledning att återkomma i detta ämne på det nya året. Vi har nu några fortbildningsaktiviteter kvar i Södra läkemedelskommittén under året, Update om läkemedel både på Södersjukhuset och i Haninge, Ögat på läkemedel fortbildning med tema Globalmedicin aktuell kunskap på din vårdcentral och tema Medikalisering vart är vi på väg samt flera lokala fortbildningar och nätverk gör att Södra läkemedelskommitténs låga brinner intensivt på många håll. Välkomna till våra fortbildningsaktiviteter i höst önskar Eva Andersén Karlsson Ordförande Södra läkemedelskommittén Docent, överläkare, vo Internmedicin, Södersjukhuset Foto Solveig Edlund 7

8 BOKA Aktuella fortbildningsaktiviteter i höst och våren 2008 Medikalisering vart är vi på väg och om världens två äldsta läkemedel, placebo och opioider ÖGATpå läkemedel EVIDENSBASERAD OBEROENDE FORTBILDNING FÖR LÄKARE FRÅN SÖDRA LÄKEMEDELSKOMMITTÉN Kalendarium november ONSdag 14, KL Psykiatriutredningen; Ambition och ansvar PLATS: Norra Stockholms psykiatri, St.Görans sjukhus, föreläsningssalen, en trappa ned MÅLGRUPP: ST-läkare Medikalisering finns det en tendens att allt fler avvikelser behandlas med läkemedel istället för med profylax, hälsoarbete och egenvård? Placebo, världens äldsta och bredaste läkemedel, hur är det kopplat till opioider och hur ska det användas i vården? Långtidsbehandling med svaga och starka opioider vilka preparat passar bäst? Diskussion och tankar vart är vi på väg? Owe Landström, överläkare, vo Anestesi/ IVA, Smärtmottagningen, Södersjukhuset. Globalmedicin aktuell kunskap på din vårdcentral Vilka sjukdomar och vilka bärarskap måste vi vara uppmärksamma på hos våra invandrare TBC, HIV... Våra vanligaste resesjukdomar tarminfektioner, hudinfektioner, malaria De bästa reseråden vilka vacciner är nödvändiga, malariaprofylax m m Maj 2007 Medikalisering - vart är vi på väg - och om världens två äldsta läkemedel, placebo och opioider Till Samtliga läkare vid husläkarmottagningar och vårdcentraler smärtmottagningen, Södersjukhuset föreslår Owe Landström, överläkare, vo Anestesi/IVA, ett möte för att diskutera Medikalisering - vart är vi på väg - och om världens två äldsta läkemedel, placebo och opioider med er. Några frågor som vi kan diskutera under mötet: Medikalisering - finns det en tendens att allt fler avvikelser behandlas med läkemedel istället för med profylax, hälsoarbete och egenvård? Placebo, världens äldsta och bredaste läkemedel, hur är det kopplat till opioider och hur ska det användas i vården? Långtidsbehandling med svaga och starka opioider - vilka preparat passar bäst? Diskussion och tankar - vart är vi på väg? Med vänlig hälsning Owe Landström överläkare vo Anestesi/IVA Smärtmottagningen Södersjukhuset Boka Genom att kontakta Pi Caust, Södra läkemedelskommittén, Klinisk farmakologi / vo Internmedicin, Södersjukhuset E-post tel Södra läkemedelskommittén ÖGATpå läkemedel EVIDENSBASERAD OBEROENDE FORTBILDNING FÖR LÄKARE FRÅN SÖDRA LÄKEMEDELSKOMMITTÉN Oktober 2007 Globalmedicin Till Samtliga läkare vid aktuell kunskap på din vårdcentral husläkarmottagningar och vårdcentraler Vilka sjukdomar och vilka bärarskap måste vi vara uppmärksamma på hos våra invandrare - TBC, HIV... Våra vanligaste resesjukdomar - tarminfektioner, hudinfektioner, malaria De bästa reseråden - vilka vacciner är nödvändiga, malariaprofylax m m För att presentera och tillsammans med er diskutera Global medicin föreslår vi ett möte på din vårdcentral med Per Hedman, fortbildningsläkare vid Södra läkemedelskommittén, infektionsläkare och föreläsare i tropikmedicin. Med vänlig hälsning! Fredag 16, KL UPDATE om läkemedel: Om HPVvaccinet PLATS: Stora Blå, Södersjukhuset MÅLGRUPP: Läkare ONSdag 21, KL Läkarföreläsning med tema: Klinisk farmakologi PLATS: Södra Stockholms Geriatriska klinik MÅLGRUPP: Läkare Torsdag 22, KL Seminarium för ST-läkare i geriatrik - Är du påverkad? PLATS: Sal Josabeth, Sabbatsberg, Olivekronas väg 5, entréplanet MÅLGRUPP: ST-läkare Fredag 23, KL UPDATE om läkemedel: Övre gastrointestinala besvär ett nytt vårdprogram PLATS: Stora Blå, Södersjukhuset MÅLGRUPP: Läkare Måndag 26, KL Tema: Peroral antidiabetika var står vi idag? PLATS: Stora Blå, Södersjukhuset MÅLGRUPP: Läkare & sjuksköterskor TORSdag 29 FREDAG 30 Torsdag KL fredag kl Farmakologinätverk för sjuksköterskor PLATS: Fataburen, Läkemedelscentrum MÅLGRUPP: Sjuksköterskor Per Hedman, fortbildningsläkare vid Södra läkemedelskommittén, infektionsläkare och föreläsare i tropikmedicin Eva Andersén Karlsson Docent, överläkare Vo Internmedicin, Södersjukhuset AB Ordförande i Södra läkemedelskommittén Per Hedman Med dr, överläkare Infektionskliniken, Södersjukhuset AB Fortbildningsläkare Södra läkemedelskommittén Boka Kontakta Pi Caust, Södra läkemedelskommittén, Klinisk farmakologi, Södersjukhuset E-post: Tfn Mobil: Boka någon av ovanstående fortbildningsmöten genom att kontakta Pi Caust, Södra läkemedelskommittén, Klinisk farmakologi, Södersjukhuset E-post: tel: Fredag 30, KL Fortbildning för specialister i allmänmedicin: Behandling vid alkoholberoende PLATS: Läkemedelscentrum, Fataburen, gatuplan MÅLGRUPP: Läkare vid privata vårdcentraler Fredag 30, KL UPDATE om läkemedel PLATS: Stora Blå, Södersjukhuset MÅLGRUPP: Läkare

FORTBILDNINGAR september - oktober 2009

FORTBILDNINGAR september - oktober 2009 Läksak och Stockholms läkemedelskommittéers FORTBILDNINGAR september - oktober 2009 Obunden evidensbaserad fortbildning inom läkemedelsområdet framtagen av Läksak och Stockholms läkemedelskommittéer Aktuella

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

Astmabehandling hos barn och ungdomar

Astmabehandling hos barn och ungdomar Kloka Listan 2014 Astmabehandling hos barn och ungdomar Päivi Söderman, Expertrådet samt barnallergolog vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Andningsvägar Astma Astma Astma

Läs mer

D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn

D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn 1 (9). Svenska barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi - Stencilkommittén 07 09 11 Utredning och behandling D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn Barnallergisektionens stencilkommitté

Läs mer

Värt att veta om astma

Värt att veta om astma Värt att veta om astma Det handlar om luft och några hinder på vägen OM DU HANTERAR DIN ASTMA RÄTT, SKA DU KUNNA LEVA ETT HELT NORMALT LIV. Alltför många förknippar astma med ett liv fyllt av begränsningar.

Läs mer

Vårdprogram för. ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn

Vårdprogram för. ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn 2008 ASTMA hos vuxna och ASTMA hos barn Innehåll ASTMA HOS VUXNA Definition... 3 Symptom... 3 Symptomutlösande faktorer... 3 Diagnostik/Utredning... 4 Behandling... 4 Underhållsbehandling...

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Analgetika och reumatologiska sjukdomar Klinisk farmakologi: Carl-Olav Stiller, docent, överläkare,

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Allergi och astma hos barn och ungdomar Stockholms läns landsting 2006 Regionalt Vårdprogram Allergi och astma hos barn och ungdomar Rapporten är framtagen

Läs mer

NÖLK verksamhetsberättelse 2008. Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008

NÖLK verksamhetsberättelse 2008. Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008 NÖLK verksamhetsberättelse 2008 Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008 Innehåll Innehåll... 2 Nordöstra läkemedelskommittén... 3 Uppdrag... 3 Mål... 3 Arbetsområden och arbetssätt...

Läs mer

Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling. Astma - Ny definition

Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling. Astma - Ny definition Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling Socialstyrelsen (2007) Nya 2015 Läkemedelsverket (2009) Nya 2015-16 Kerstin Romberg Näsets Läkargrupp Höllviken, AKC Lund GINA

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Allergi och astma hos barn och ungdomar Stockholms läns landsting 2006 Regionalt Vårdprogram Allergi och astma hos barn och ungdomar Rapporten är framtagen

Läs mer

Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås KOL och astmafarmakologisk behandling Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås Icke farmakologisk behandling RÖKSTOPP! På egna enheten eller via Kompetenscentrum för

Läs mer

Västerbottens läns landsting

Västerbottens läns landsting 1 (5) Västerbottens läns landsting sjukvårds Universitetssjukvårds Primärvården Familjemedicin Holmsunds hälsocentral (Olov Rolandsson) Backens hälsocentral (Herbert Sandström) Mariehems hälsocentral (Katarina

Läs mer

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,

Läs mer

EKG- och spirometritolkning

EKG- och spirometritolkning UPPSALAKURSERNA EKG- och spirometritolkning samt översikt av övriga undersökningsmetoder inom klinisk fysiologi Uppsala universitet bjuder in till utbildning 1-4 juni 2015 i Uppsala God kunskap i EKG-

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Astmakontroll i Sverige

Astmakontroll i Sverige Astmakontroll i Sverige En rapport från Aerocrine AB Innehållsförteckning Bakgrund och innehållsförteckning Sida 2 Om Astma och astmasymptom Sida 2 Astmadiagnos och behandling Sida 3 Samhällsekonomiska

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20)

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner

Läs mer

Barn i primärvård. Bedömning och behandling av olika typer av sjukdomstillstånd. Vårdprogram och fallbeskrivningar

Barn i primärvård. Bedömning och behandling av olika typer av sjukdomstillstånd. Vårdprogram och fallbeskrivningar Barn i primärvård Inbjudan till konferens i Stockholm den 26-27 oktober 2011 TALARE Sachsska Barnsjukhuset Natalia Ballardini Astrid Lindgrens Barnsjukhus Lena Grahnquist Vårdcentralen Mariefred Carina

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby. Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om att Elidel 1%, kräm ska få ingå i läkemedelsförmånerna.

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby. Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om att Elidel 1%, kräm ska få ingå i läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-05-28 Vår beteckning 245/2004 SÖKANDE NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby Företrädare: Benny Eriksson SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Allergi och astma hos barn och ungdomar Stockholms läns landsting 2006 Regionalt Vårdprogram Allergi och astma hos barn och ungdomar Rapporten är framtagen

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Stenkulans enhet Bente Törnqvist Förskolechef 0302-521705 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Stenkulans enhet

Stenkulans enhet Bente Törnqvist Förskolechef 0302-521705 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Stenkulans enhet 1 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Rutiner när vi tar emot barn med allergi/behov av egenvård: (rutinerna är framtagna utifrån skriften:gott, nyttigt och tryggt Allergi och överkänslighet

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Diabetesläkemedel från MSD

Diabetesläkemedel från MSD Diabetesläkemedel från MSD JANUVIA (sitagliptin) JANUVIA är godkänt för patienter med typ 2-diabetes: Som monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Som tillägg

Läs mer

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. 2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Ovärderligt! är beroendeframkallande

Ovärderligt! är beroendeframkallande Janusfönster förskrivarstöd för ökad patientsäkerhet Bra att det är integrerat i journalen Mycket värdefull hjälp i det dagliga, praktiska förskrivandet Man blir uppmärksammad på interaktioner på ett bra

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Expertrådet för ögonsjukdomar

Expertrådet för ögonsjukdomar Kloka Listan 2012 Expertrådet för ögonsjukdomar I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv substans. Det preparat som rekommenderas vid rekvisition till slutenvård och andra vårdformer anges

Läs mer

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Centrallasarettet Växjö Annelie Ekblad Diabetessköterska Stig Edvardsson Överläkare Vilka är målen? HbA1c < 52 mmol/l God

Läs mer

Osteoporos - det du behöver veta och lite till!

Osteoporos - det du behöver veta och lite till! KOPIA Denna inbjudan har skickats till din verksamhetschef Inbjudan till en 2-dagars utbildning Osteoporos - det du behöver veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom 8-9 oktober 2014

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Azatioprin och Purinethol används som remissionsinducerande behandling och underhållsbehandling vid ulcerös colit och crohns sjukdom.

Läs mer

LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT

LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-11-30 Vår beteckning 1262/2004 SÖKANDE AVENTIS PHARMA Box 47604 117 94 Stockholm Företrädare: Karin Kaspar SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga 1 Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga större besvär. Efter rutinstatus och EKG väljer du att

Läs mer

2008-11-25. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Intelence Tablett 100 mg Plastburk, 120 161065 3652,32 3772,50

2008-11-25. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Intelence Tablett 100 mg Plastburk, 120 161065 3652,32 3772,50 2008-11-25 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE JANSSEN-CILAG AB Box 7073 192 07 SOLLENTUNA SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Akut sjuka barn 2012

Akut sjuka barn 2012 Är ni fler från arbetsplatsen som vill gå? Anmäl minst 4 deltagare och få 15 % i grupprabatt! Akut sjuka barn 2012 Att bedöma det svårt sjuka barnet vitalparametrar i olika åldrar Akuta allergiska reaktioner

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet.

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Under terminerna 5 och 6 har läkarstudenterna totalt två veckors praktiktjänstgöring på vårdcentral.

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Information. från Läkemedelsverket. Farmakologisk behandling vid astma ny rekommendation

Information. från Läkemedelsverket. Farmakologisk behandling vid astma ny rekommendation Information från Läkemedelsverket Årgång 18 supplement 1 AUG 2007 ny rekommendation Astma är ett inflammatoriskt syndrom med återkommande episoder av andnöd, pipande andning och hosta. Prevalensen av astma

Läs mer

ess i Linköping En resa inom allergi, astma, KOL och andra lungsjukdomar Inbjudan till terapiinriktad utbildning den 21 november 2013, Konsert & Kongr

ess i Linköping En resa inom allergi, astma, KOL och andra lungsjukdomar Inbjudan till terapiinriktad utbildning den 21 november 2013, Konsert & Kongr Inbjudan till terapiinriktad utbildning den 21 november 2013, Konsert & Kongress i Linköping En resa inom allergi, astma, KOL och andra lungsjukdomar Lungan möter omvärlden Välkommen till en fortbildningsdag

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Vecka 36 Moment 4 Datum, tid Innehåll Lokal Föreläsare/läraktivitet, litt Måndag 31/8 Tisdag 1/9

Vecka 36 Moment 4 Datum, tid Innehåll Lokal Föreläsare/läraktivitet, litt Måndag 31/8 Tisdag 1/9 Institutionen Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, sektionen för omvårdnad Institutionen för Laboratoriemedicin Avd Patologi, Klinisk Farmakologi, klinisk Mikrobiologi Sjuksköterskeprogrammet 180hp

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp i Kursen Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp BARNSJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGEN Höstkurs 2009 2010-01-29 Lärare : Ingela Andersson

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Slutredovisning av förbättringsprojekt

Slutredovisning av förbättringsprojekt Bakgrund Slutredovisning av förbättringsprojekt Extra utbildningsdag om Äldrepsykiatri Liana Tahrodi, 139 Befolkningen i vårt land har blivit äldre och psykisk ohälsa bland äldre ökar i takt med en stigande

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Allergi. Läkemedel vid allergisjukdomar. Allergi

Allergi. Läkemedel vid allergisjukdomar. Allergi Allergi Allergi l Generell behandling Antihistaminer cetirizin 1) Cetirizin* ) loratadin 1) Loratadin* ) Glukokortikoider betametason Betapred prednisolon 1) Prednisolon* ) Adrenalin adrenalin Jext l Organspecifik

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

Farmakologisk behandling vid astma Behandlingsrekommendation

Farmakologisk behandling vid astma Behandlingsrekommendation Behandlingsrekommendation Läkemedelsverket publicerade behandlingsrekommendationer om astma 2002 efter ett expertmöte 2001. Eftersom ny kunskap, nya läkemedel och kombinationspreparat har tillkommit sedan

Läs mer