Hållbar konsumtion och grön n ekonomi Efter RIO + 20 framtid globalt och lokalt? 30 okt 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbar konsumtion och grön n ekonomi Efter RIO + 20 framtid globalt och lokalt? 30 okt 2012"

Transkript

1 Hållbar konsumtion och grön n ekonomi Efter RIO + 20 Hur skapar vi en hållbar h framtid globalt och lokalt? 30 okt 2012

2 Behov av att se mening och sammanhang Hur kan vi skapa sociala normer för f r hållbar h konsumtion och hållbar ekonomi? Hur uppmuntrar man till mod och ståndaktighet hos politiker, makthavare inom juridik, ekonomi, företagsvf retagsvärld, rld, kulturvärld rld och forskarvärld rld sås att de tillsammans kan skapa gemensamma visioner för f r att gemensamt förverkliga f ett samhälle med hållbar h livsstil och hållbar h konsumtion? Hur ska vi kunna möta m konsumtionstillvarons krav & de uppfattade konsumtionslivet som meningsfullt & värt v att engagera sig i? Hur ska vi kunna ha en känsla k av sammanhang i samhället, kunna betrakta konsumtionen som begriplig & hanterbar, och uppfatta konsumtionen som meningsfull & värd v att engagera sig i? Hur ska konsumtionen bli human?

3 Historiens ledande elit har styrt med skriftspråk/r k/räkenskapkenskap Hur styr den ledande eliten folket nu? Med massmedia och reklam?? Eller med vad? Jordbruket har historiskt varit den ekonomiska basen för f r beskattning Vilken är r nu den ekonomiska basen i samhället? MÅNGA ISMER HAR KOMMIT OCH GÅTT, G DEN NU SEGRANDE ÄR R KONSUMISMEN! KAN HÅLLBARISMEN H UPPSTÅ NU? Kan vi vän v n till vän, v släkting till släkting föra f vidare budskapet om att starta en rörelse r relse för f hållbarism? Vilka är r de biologiska, psykologiska, sociala, kulturella, existentiella, la, materiella behov för f konsumtion? Ekonomi (från n gr. "hus" och nomos,, "lag") är r läran l om hushållande med resurser i ett tillstånd av knapphet. Så egentligen har vi alltid vetat vad ekonomi egentligen handlar om, o eller?

4 Från n jämlik j ägandefri nomad till bofast konsument år r sedan, de första f människorna m i Afrika år r sedan vandrar en liten skara människor m ut ur Afrika österut. För F r år r sedan vandrar människorna m in i Sydostindien, Kina och Australien. För F r år r sedan vandrar de vidare in i central Asien, och Europa, för f r år r sedan bosatte sig människor m i Sverige. För F år r sedan vandrade andra människogrupper m till Beringssund, för f r år sedan vandrade de in i Alaska och för f r år r sedan till Sydamerika år r sedan bosatte sig de första f människorna m började b odla säd s d och sås småningom idka djurhållning. Ojämlik makt och ägande, profit, hierarkier, patriarkat, beskattning, sjukdomar/ohälsa och krig uppstod år r sedan i Uruk, Mesopotanien, skriftspråk, k, överkonsumtionen och global handel av lyxvaror uppstår 2500 år r sedan, Kung Krösus införde mynt 500 år r sedan Europa koloniserar andra länderl 200 år r sedan industrialisering 40 år r sedan nyliberalism, privatisering, skövling av naturtillgångar ngar

5 Människan gick från n att leva i enlighet med naturen till att omforma naturen efter människans m behov, att kontrollera naturen och naturresurserna. Och att själv bli kontrollerad av överheten. Övergången från n jakt och samlande till jordbruk gav mer arbete, sämre s näringsstandard, n mer sjukdomar och förslitningsskador, lägre l kroppslängd. Familjen istället för f r samlargruppen blev den nya konsumtionsenheten.

6 Dramatsik ökning av transport av globala varor, fordon flygtrafik, regnskogsavverkning, utfiskning, monokulturell odling, kemikalieanvändning, ndning, korallförst rstörelse, relse, förlust f av den biologiska mångfalden; m övervikt, depression, stress, ensamhushåll, individualism, privatisering, kortsiktigt tänkande; t ökad konsumtion av olja, rött r kött, k raffinerad mat, varor, energi och bränsle som ger ökat växthusgasutslv xthusgasutsläpp och klimatförändringar ndringar

7 Hållbarhetspsykologi Essentiellt handlar en hållbar h livsstil och hållbar h konsumtion om respekt för f r livet sitt eget och andras. Att bry sig om att vårda v relationer, relationen till sig själv, andra och naturen. Att inte konsumera över sina egna eller naturens resurser. Att finna balans mellan vad man tar och vad man ger, ömsesidig respekt och en önskan att vilja andra (natur, djur, människor) m liksom sig själv väl. v Inse att det som är r hälsosamt h och skapar harmoni hos människor skapar även hälsa h och harmoni i natur och ekosystem. Vi hör h r samman i naturen, vi är r helt beroende av naturen, vi är r en del av naturen, vi är r natur. Medvetandegöra biologiska, psykologiska, sociala, kulturella, existentiella, materiella behov för f r konsumtion

8 Vi behöver påvisa p vinsten och nyttan mänskligt, m ekologiskt, ekonomiskt och ur klimat/miljösynpunkt att prioritera långvarig l och trygg anknytning, positiva sociala relationer, solidaritet, samverkan, långtidstl ngtidstänkande, nkande, globalt tänkande t och lokalt agerande. Vi behöver se vitsen med altruistiskt tänkande, t att tänka t för f r allas bästa. b Vi kan undvika The tragedy of the commons genom att öka kommunikationen och tilliten mellan människor m påp vår r jord. Vår r gruppidentifikation måste m vara hela mänskligheten m dåd det gäller g klimatförändringarna, miljöförst rstörelse, relse, jämlikhet och fred.

9 Otrygg Anknytning Stress låga nivåer av serotonin (neurotransmittor), höga h nivåer av kortisol (stresshormon) Överkonsumtion Växthusgaser bl.a. CO2 och metan Klimatförändringar Stress

10 Otrygg anknytning tenderar att ge Självintresse och individualistiskt konkurrens tänkande, t utbytbarhet, kortsiktigt tänkande, t överkonsumtion, personliga problem / micro/ worry,, sårbarhet s för f psykisk, fysisk och social ohälsa: stress, depression, ångest, isolering, missbruk. Nutida sociala normer framhäver/premierar ver/premierar Individualism/självintresse; lvintresse; konkurrens/privatisering= kvalitet; stress, utbytbarhet/flexibilitet/tillgänglighet, tidspress/tid=pengar=tid, kortsiktigt tänkande, t överkonsumtion, micro worries och isolering

11 Hög g materiell konsumtion, passiv mediakonsumtion, hög h inkomst och individualism leder generellt inte till lycka, framgång och välbefinnande. v Istället är r hälsa h och välbefinnande v relaterat till möjligheten att tillfredsställa lla grundläggande ggande mänskliga m behov, socialt stöd, intimitet, engagemang, solidaritet, tillgiven kroppskontakt, altruism och en positiv, optimistisk och öppen attityd (Diener & Suh, 2000 och Seligman, 2007).

12 Nomaden inom oss 99,5 % av vår v r levnad påp jorden Vi har behov av att kommunicera, samspela med närstn rstående och samarbeta ca 4 tim./dag med ca 4 personer i en liten trygg grupp där d r vi tillsammans vandrar 3 tim. samlar, fångar, f skördar, skapar eller producerar det som vi tillsammans behöver. Känna tillhörighet och gemenskap i en chef fri grupp. Umgås och leva tillsammans med denna grupp påp ca 40 personer som accepterar och respekterar mig som en jämlik. j Med vilka vi umgås, skrattar, festar, musicerar, dansar, sjunger och berättar Samvaro och fester med andra närliggande n grupper som vi kände, och mötte m ibland i en stor grupp påp ca personer där r vi har gemensamma projekt, utbyter idéer, samarbetar, festar, möter m partner och vänner, v dansar, sjunger, skapar gemensamma myter som hjälper lper oss att hålla h samman (om något stort vi gjort/eller kommer att göra g tillsammans).

13 Långlevande kulturer sociala modeller för r hållbar h livstil och konsumtion Koncept för f r ett lyckligt långt l liv från Abkhazia (Kaukasus) Vilcabamba (Ecuador), Hunza (Pakistan) Okinawa (Japan) och Bushfolken i södra s Afrika Trygg anknytning och långvarigt/kontinuerligt l socialt nätverk n med mycket stöd, empati, solidaritet, altruism och samarbete. En stark känsla k av respekt och omsorg om andra människor m från barndom till ålderdom. Vardaglig tillgiven ömsesidig fysisk kontakt med andra i alla stadier i livet. Det dagliga livet bestod av mycket och relativt ansträngande ngande fysisk aktivitet samt undvikande av stress och stressfyllda situationer.

14 De åt t 90% ekologisk vegetarisk oraffinerad näringsrik, n säsongsanpassad songsanpassad och lokalt odlad mat. De åt t långsamt, l socialt och i tacksamhet tills de var till 80% mätta. m De var delaktiga i gemensamma fysiska, kulturella och andliga manifestationer, sånger, s danser, storytelling. De verkade nöjda n med sitt liv och fulla av humor, glädje, tillfredsställelse llelse och inre frid. De njöt t av vad de upplevde med sina sinnen och sin kropp. De konsumerade måttligt m med alkohol, kött k och materiella saker. Det är r inte hur mycket man äger som är r betydelsefullt, utan hur mycket du ger av dig själv till andra. Det är r inte materiellt välstv lstånd som respekteras utan humanism och visdom (Leaf, 1973; Willcox et al. 2001; Robbins 2007).

15 Vad gör g r oss djupt tillfredsställda llda & välmv lmående? Positiva handlingar, sprida glädje, ge gåvor, g överraskningar, hjälpa andra Omväxling Umgås, vårda v och njuta av nära n relationer med vänner v och familj Stark, trygg känslomk nslomässig ssig anknytning till närstn rstående, bra relation med partner och chef. Känna och uttrycka tacksamhet, att kunna förlf rlåta Öppen optimistisk attityd, fokusering påp det positiva i tillvaron Att vara altruistisk, engagerad och solidarisk, göra g saker som känns k meningsfulla ( Makro worries Makro worries : : tex. fred,, miljö fattigdoms klimatproblematik) Vara djupt engagerad i livslånga mål m l och ambitioner Aktivt deltaga i kultur/andliga upplevelser, körsk rsång, teater, dans, konst.. (utan stress/plikt) Att kunna hantera stress, motgångar och trauman balanserat with some help from your friends. Mindfulness att njuta av ögonblicket, var närvarande n med sinnena Att ta hand om sin kropp, motion/fysisk aktivitet, yoga, massage,, meditation, skratt, vara i naturen Aktivera vårt v naturliga belöningssystem och tillfredsställa lla våra v basala mänskliga m behov (äta, sova, motionera, leka, skapa, tänka, t fåf massage etc. när n r vi behöver det) ta, sova, motionera, älska,

16 Livskvalitet Livskvalitet kan värderas v utifrån n basala mänskliga m behov sås som att vara tillsammans med familjemedlemmar och vänner, v vara fysiskt aktiv, ha ett meningsfullt arbete och träffa arbetskamrater, vara i naturen och vara kreativ & skapande. Livskvalitet kan även relateras till uppfattade behov av vad man behöver förändra, f perceived need : : männen m i studien behövde röra ra sig mer, vara mer med sin partner, barn och vänner, v minska sin stressituation och att äta mer vegetarisk mat. Dessa resultat kan enkelt associeras till en livsstil och konsumtion som liknar de lång l levandes, samt hälsoh lso och positiv psykologis forskning om psykisk och fysisk hälsa. h Dessa resultat överensstämmer också med en klimat neutralare miljövänligare och hållbarare h livsstil med mindre krav påp kött/varu/materiell/bränsle/energi konsumtion.

17

18 En hållbar h konsumtion innebär r att använd nd resurser och möjligheter för f r syften som når n r längre l ä självintresse och profit. Som inkluderar förnyelsebar f energi, grön teknologi & ekonomi, kretsloppstänkande, PSS, ekologiskt och närproducerat, rättvisemr ttvisemärkt, etisk förhf rhållningssätt & solidaritet med fattiga länder l och kommande generationer.

19 Att konsumera utifrån n principen Vara Att konsumera får f r en form om principen att ha dominerar. DåD läggs tonvikten vid att begränsa, kontrollera & äga, att ha rätt r till det andra, den andre. Principen att ha befrämjas i samhällen som bygger påp att förvf rvärva, rva, äga & skapa vinster. Ägandekänslan nslan omfattar allt (natur, naturresurser, ekosystem, planet, kropp, familj, namn, sociala status, arbetskraft). Om konsumtionen styrs av principen vara läggs tonvikten vid att konsumera tillsammans, njuta tillsammans, ge till varandra/dela, att stimulera varandra. Principen att vara riktas mot det levande rörliga, r rliga, flödet. Att vara betyder att släppa egocentriciteten & öppna sig mot omvärlden. Fromm menade att en ekologisk katastrof hotar om inte människor börjar b handla i enlighet med vara principen (E. Fromm).

20 Sociala behov forts. Behov av att fredlighet, pålitlighet p och demokrati dåd vi konsumerar. Ej våld, v korruption, manipulation, konkurrens. Kunna lita påp varans kvalitet. Tillverka kvalitativt långvarigt l hållbara produkter, som också går r att återanvända. nda. Knyta an emotionellt, känna k att denna sak är r betydelsefull. Dela påp maten vi har, äta och prata hemma, tillsammans med en närstn rstående grupp. Ej konsumera mat ensam, påp stående fot, eller samtidigt som vi sms:ar. Behov av hjälpsamhet och att samverka för f r gemensamma syften i förhf rhållande till ekonomi och dåd vi konsumerar. PSS: bil, tv, mobil, gräsklippare, spis, kylskåp, tvättmaskin, ttmaskin, diskmaskin, dammsugare när n r de behövs, gemensamma odlingskolonier, kollektivt boende, låna/hyra l varor som påp bibliotek nu böcker, b cd skivor, videor, eller videoaffärer. Byta varor och tjänster med varandra.

21 Allt verkligt liv är r möte. m Människan M föds f & blir till i relation med sin omvärld. Det finns enligt Martin Buber två slags relationer: Jag det det relationer: I detta förhf rhållningssätt har jag en relation till ett föremf remål, ett objekt, som jag kan äga, betrakta, hantera, använda, nda, ta, utnyttja, skövla vla (natur, kultur, människor) m Jag du du relationen: Möten M där d r man öppnar sig mot varandra, närvarande, totalt & oreserverat. Relationerna präglas av respekt och ömsesidig samverkan: med människor, m kultur, djur, natur... I mötet m kommer världen v ständigt till synes påp ett nytt sätt, den rör r r vid det innersta i dig. Den är r närvaro n & ingenting annat än n närvaro. n Ibland helig.

22 Vi behöver nya sociala normer för f hållbar konsumtion Behov av att tillrättavisa ttavisa om någon n bryter mot sociala normer för f r hållbar h konsumtion, grundläggande ggande mänskliga m (grupp) behov. Skapa sociala normer för f r hållbar h konsumtion: äta mer vegetarisk föda, f konsumera närproducerat, årstidsanpassat, ekologiskt/krav odlat, producerat med förnyelsebar energi, klimatsmart, fairtrade Sociala normer för f r användning ndning av energisnål/f l/förnyelsebar energi, slutna kretslopp Att resa med kollektiv trafik med förnyelsebar f energi, undvika flyg och biltransport Att det är r fint/attraktivt med kvalitet, hållbarhet, h att återanvända nda varor, köpa k second hand, byta varor/tjänster. Bygga energisnåla hus/passivhus av återanvänt nt material, tät t t bebyggelse nära n arbetsplats. Gemensamhetsplatser där d r vi kan dela påp produkter, service, tjänster och kulturutbud. Stadsodling nära n vårt v boende

23 Psykiska behov Behov av trygg och stödjande anknytning, ej känna k sig utbytbar som människa vare sig i arbetslivet eller dåd vi handlar, köper k tjänster inom vård, omsorg eller service. Ha det bekvämt, tryggt, säkert s och skönt, behov av fritid, att ha ett meningsfullt arbeta ca tim/dag, med fri tid för f r att umgås s med våra v närmaste och rekreera oss. SåS att alla som kan får f r arbete, sociala gemenskap och känner k nner delaktighet. Behov av att skåda ut över grönskande natur lövskog, ängar, vidder, kullar, berg, sjöar, hav, floder (där r vi levt och inhämtat vår v r föda). f Bygga bebyggelse och arbetsplatser i anslutning till grönomr nområden, anlägga fler parker, grönomr nområden, grön n stadsbebyggelse, mer Ekoturism och hållbar h fritid som inte påverkar p naturen destruktivt, som vandring, cykling, kanotning, segling, längdskidl ngdskidåkning, kning, tältning. t Utvidga allemansrätten sås att naturen tillhör r alla, alla känner k tillhörighet i naturen. Behov av omväxling, att upptäcka nytt, resa, se nya landskap, nya kulturer, möta m nya människor m (99,5% har vi varit nomader). Ecoturism, omväxlande stadsplanering, landskapsarkitektur, biologisk och kulturell mångfald

24 Psykologiska behov Bestämma själva i samarbete med andra vad man vill konsumera, inte styras av ekonomiska intressen och reklam. Positiv tydlig feedback dåd vi konsumerar hållbarth Behov av emotionell kontakt, ögonkontakt, omsorg dåd vi konsumerar vård, v omsorg, service, kultur, pedagogik, resor Skapa fler lättillgl ttillgängliga mötesplatser m för f r utbyte av idéer, tankar, kultur, tjänster, återanvändning ndning av produkter. Behov av nöje, n njutning och tillfredsställelse llelse i umgänge med andra, utan att det är överkonsumtion. Trivsamma samtal för f att förstf rstå andras känslor k och tankar: konsumera fika, mat och dryck tillsammans med andra. Känna människovm nniskovärde och känna k sig behövd dåd man arbetar, producerar, väljer v varor/tjänster för f r konsumtion

25 Psykologiska behov av Bekvämlighet, trivsel, välbefinnande v och välbehag v där d r vår v levnadsstandard är r tillfredsställd lld liknande dem som vi upplever grupptillhörighet righet med. Behov av vänlighet/snv nlighet/snällhet llhet och respekt dåd vi konsumerar service, vård, pedagogik. Behov av jämlikhet j och rättvisa, r jämlika j arbetsvillkor, löner, l konsumtionsmöjligheter, välstv lstånd, välbefinnandev Behov av optimism, framtidstro dåd vi konsumerar media Lättillgänglig, ekonomiskt tillfredsställande llande alternativ för f r att konsumera hållbart. h Det behövs ekonomiska styrmedel för f r att beskatta det som är ohälsosam och ohållbar konsumtion och subventionera det som är hållbart llbart och hälsosamt h att konsumera

26 Beskatta Avsevärt mycket det som är r destruktivt för f r natur, människom nnisko och djurliv. Inkludera livscykeln för f r alla varor inkl. produktionsenergi, resvägskostnad i färdmedel/klimat/miljf rdmedel/klimat/miljöpåverkan Olja, kol, palmolja, miljögifter, allt som innehåller konstgjort östrogen Nöt och griskött, feta mejeriprodukter Vitt socker, transfetter, vitt mjöl, vitt ris, raffinerad mat Sprit, tobak, kaffe Regnskogstimmer, trålad marint djurliv, fiske som förstf rstör r korallrev och mangorev, utrotningshotade fiskbestånd All vapenindustri, och energislösande/slukande sande/slukande apparater/maskiner

27 Subventionera Det som ger hälsa h för f r natur, djur och människolivm Vegetarisk mat, produkter som är r närproducerade, n årstidsanpassade, KRAV/ekologiska, Fairtrade, Slutna kretslopp, återanvända nda material/produkter, förnyelsebar f energi, Klimat/miljövänlig transport som cyklar, tåg, t biogasbuss, segling, kanotning, energisnåla produkter, energisnål l bebyggelse, Vi har behov av bekvämlighet och fritid sås vi konsumerar arbetsbesparande uppfinningar som symaskinen, tvättmaskinen, ttmaskinen, dammsugaren, motorsåg, bil, traktor Men vi kan dela på/hyra p i hyrpool/servicepool (tvättmaskin, ttmaskin, frys, bil, storbilds tv, kamera, båt, b gemensamhetslokal, tidningar, dator, hus ) Kultur som teater, instrumental musik, sång, s dans, böcker, b museum, konsthallar, kulturhus Närjobb nära hemmet, inom 1 mil

28 Investera långsiktigt l i Ren luft, frisk skog/regnskog, bördig b mark, betesmarker med biologisk mångfald m i både b det kultiverade och vilda landskapet Rena grundvatten, våtmarker, v sötvatten s i floder och sjöar, samt hav, samt friska och välbevarade korallrev och mangorev Omvårdnad av tamdjur och det vilda djurlivet, omsorg om den biologiska mångfaldenm Förnyelsebar energiteknologi Järnvägars infrastruktur och annan transport med biogas /förnyelsebar energi Hållbar stadsarkitektur/ landskapsarkitektur med mycket grönomr nområden och tät t t bebyggelse Hållbart byggande, boende med nära n mellan hem och arbete, uppmuntra till närjobb Kulturlivet och sociala mötesplatserm Barnomsorg, pedagogik i skola universitet, folkbildning Omsorgsfull förebyggande f primärv rvård rd med familjeläkare som följer f familjen genom livet Långvariga relationer i alla aspekter i livet

29 Psykologiska behov Behov av att tro påp andra människors m inneboende vänlighet, v att vi kan lita påp dem som vill sälja s något n till oss Behov av logik, att se orsak och verkan, sammanhang, samband för f att kunna välja v en hållbar h konsumtion. Behov av sociala förebilder, f inre bilder och förestf reställningar om att det är r möjligt m att konsumera hållbart. h Behov av att kunna uttrycka sig och förstf rstå andra, alltså inte betala via kort utan mänsklig m kommunikation, stå i anonyma telefonköer, er, tala med anonyma telefonförs rsäljare, köpa k saker anonymt via internet. Behov av att vara i kontakt med sina känslor, k sinnen, och närvarande n (mindfullness) förutan f stress, deadlines, time is money, money is time. När r vi är r stressade, känner k tids och energibrist tenderar vi att överkonsumera

30 Kulturella behov Att föra f kultur vidare från n generation till generation. Vi ser, lär, l reflekterar, tänker t om, går g r vidare och vill överföra ra vår r samlade erfarenhet/minne från n människa m till människa. Nu sker ytterst lite kultur som överföring ring i verkliga fysiska möten människa m till människa m Att skapa, producera i grupp, för f r gruppen Vara påhittig, p finurlig, fantasifull för f r gruppens bästa, b för f r att göra g andra glada. Nu uppmanas vi i massmedia tävla, t konkurrera, narcissistiskt, individualistiskt för f r att själva lyckas, vinna, bli idol.

31 Kulturell hållbar h konsumtion Behov av skaparkraft, idérikedom, historieberättande, ttande, mytskapande, att musicera, dansa, sjunga, leka, spela och festa tillsammans. Utan att någon n åker ut, förlorar. f rlorar. Nu lyssnar vi mest själva påp vår r egen låtlista, l spelar virtuella aggressiva dataspel i cyberrymden med människor m vi ibland inte mött. m Istället för f r att äta tillsammans tar vi foton påp vår r middagsmat och visar påp facebook eller instagram Vi kan förena f oss och uppleva kultur utan att konsumera, utan ekonomiska medel, som gemensamt jämlikt j deltagande i musikband, dans, kör, k teater, målarcirklar, m syjuntor, poesi och bokcirklar, berättarkv ttarkvällar, filmklubbar, mångkulturella m måltider och utbyta kulturella erfarenheter med varandra.

32 Behov av inre moraliska förhållningssätt Behov av inre moraliska förhf rhållningssätt: Gör r mot andra det du vill att andra ska göra g mot dig. Konsumera sås som du önskar att dina förff rfäder der skulle gjort för f r att lämna l en frisk planet med goda naturresurser till dig och dina barn. Be the change you want to see in the world. Walk the talk. Bli en autentisk förebild. Lev som du lär l r och inspirera/påverka dem som identifierar sig med dig, och dina närmaste. n Vi påverkar p andra i tre led, och de i sin tur påverkar andra Bry dig om små och svaga. Konsumera sås att kommande generationer, dina barn, barnbarn och deras barn också kan leva hållbart h och hälsosamt. h Hur har en genomsnittlig ensamstående ende sjuk pensionär r råd r d att konsumera hemtjänst? Inte luras, ljuga, stjäla telefonförs rsäljare, reklam?? Att stå vid sitt ord och hjälpas åt kräva detta av våra v valda politiker! Om man bryter mot dessa förhf rhållningssätt känner k man skam/skuld.

33 Existentiella behov Vi har mänskliga m behov av en trygg anknytning och existentiell rädsla r för f r ensamhet. Vi tröst stäter ter och tröstshoppar för f r att lugna oss, för f r att trösta oss. Vi har existentiell rädsla r för f r utanförskap sås vi handlar produkter som ska göra g att vi platsar in i den grupp vi vill markera att vi tillhör.

34 Konsumtion pga grupptillhörighet righet Vi väljer v en grupp vi vill tillhöra, utifrån n den gruppen väljer v vi klädstil, dator, mobil, sporttillbehör, r, bostad, bil, matvaror, resor, dagis/skola, vårdcentral... v Vi jämfj mför r oss med vigruppen och de andra degruppen som vi inte vill tillhöra. Vi söker s respekt och accepterande från n de andra i vår grupp. Även virtuella grupper.

35 Vi behöver kommunicera med andra grupper, behöver kontakta och nån varandra Så vi går g r påp café,, restaurang, pub, dansställen llen Och dessa mötesplatser drar in pengar Vi talar i telefon, mobil, sms:ar, e mailar. e Vi vill förstf rstå hur andra tänker och känner. k Och vi vill veta vad den andre gör g r nu? Var den andre är r nu? Och mobil och datorindustrin frodas Vi läser l tidningar, surfar påp internet, ser påp film, hör h r påp musik, läser böcker, b ser påp Tv, hör h r påp radio och medieindustrin frodas. Vi tar bilen, bussen, tåget t eller flyget till dem vi vill/ska möta m Och väg v och flygindustrin frodas

36 Grön n ekonomi Att skapa förstf rståelse för f r naturresursers och ekosystemens roll för r samhällsekonomin och människans m välfv lfärd. All ekonomi grundas påp naturresurser och mänskliga m resurser, vi är naturresurser. Som allt liv behöver naturresurser balans i sin existens, tid och plats för f återhämtning/ mtning/återväxt, och mångfald, m ömsesidigt givande och tagande. Människor och andra däggdjur d behöver tillgång till varierande naturtillgångar ngar för f r att kunna tillfredsställa lla grundläggande ggande behov. Vi behöver konsumera utan att överkonsumera.

37 Grön n ekonomi Vi behöver medel att nån en tillfredsställande llande livsstil utifrån n de grundläggande ggande behov vår v r art har och de begränsningar ekosystemen och naturens resurser har. Dagens ekonomiska modeller förutsf rutsätter tter outtömliga naturresurser och sås gott som alla länder l i världen v har hög h g tillväxt som ett viktigt mål. Men vi kan inte leva över våra v tillgångar/resurser. Varken dåd det gäller naturens resurser, mänskliga m resurser eller ekonomiska resurser. Ekonomi (från n gr. oikos,, "hus" och nomos,, "lag") är r läran l om hushållande med resurser i ett tillstånd av knapphet. Med knapphet menas att tillgängliga resurser är r begränsade i förhf rhållande till totala önskemål l och behov. Vi behöver skapa balans, återhämtning, återställa, återplantera, återanvända, nda, bruka kretslopp och vårda v omsorgsfullt och respektfullt den natur vi är r totalt beroende av.

38 Clean tech och innovation är r bra, men det som verkligen kommer att göra g skillnad är r förändringar f i beteenden och att hitta tekniken som kan följa f vårt v förändrade f beteende. Det behövs modiga NGO ambassadörer, politiker, forskare, miljöproffs, företagsledare, f medie och kulturprofiler som kliver fram, sätter s ner foten och sätter s press påp politikerna att fatta långsiktiga, l holistiska och hållbara beslut. Som samarbetar, etablerar kontakt med varandra och skapar sociala nätverk. n

39 ANSIM: Attitude, A Norm, Self efficacy to Making change happen

40 Ekologisk ekonomi avser ett tvärvetenskapligt förhf rhållningssätt och ett långsiktigt helhetsperspektiv. För r att uppnå en långsiktigt l hållbar h ekologisk utveckling inom alla områden krävs att politik och näringsliv n upphör med att se miljöfr frågorna som ett delområde, de, och se att det angår r alla människor m och ledare påp jorden. Den kulturella, sociala och biologiska miljön, naturens behov och det hållbara h perspektivet behöver integreras i alla politiska, ekonomiska och pedagogiska frågor och alltid tas hänsyn h till innan beslut fattas.

41 Risk för f r våldsamma v konflikter/krig Djup fattigdom, ojämlika resursfördelningen, rdelningen, speciellt i Afrikas fattiga länderl Stort beroende av naturtillgångar ngar (som olja, vatten, gas, jord, skog, fiske, arbetskraft). Jordens befolkning behöver bli övervägande lokalt självf lvförsörjande rjande dåd det gäller g basala naturtillgångar ngar som rent vatten, förnyelsebar f energi, jordbruksmark, fiskevatten, skog, djurhållning och lokal arbetskraft. Människor M behöver känna k sig behövda, ha ett meningsfullt arbete utan att behöva pendla långt. Vi behöver planera långsiktigt l och holistiskt, kommunicera både lokalt och globalt men producera och konsumera framförallt rallt lokalt.

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Grupp 1 Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Arbete God utbildning för alla barn och ungdomar Arbeta

Läs mer

Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle - med sikte på sju landmärken Gittan Matsson Miljöpedagog Falun Hälsofrämjande den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Dala Floda 26 januari 2008.

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Dala Floda 26 januari 2008. Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling Johan Hallberg, Dala Floda 26 januari 2008. Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.

Läs mer

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende

Läs mer

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Handledare: Bengt Rundquist 1 Vad är Mindfulness? Att vara närvarande i nuet (ha tålamod) Att vara medveten om vad som pågår Att rikta uppmärksamheten på din avsikt Att acceptera din situation utan att

Läs mer

Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans!

Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans! GÖTEBORGS UNIVERSITET Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans! Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare och Lektor i pedagogik vid Mälardalens högskola Hållbar utveckling En hållbar utveckling

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa Biologisk mångfald Svåra ord Rekreation: Miljöbyte Etiska: Moraliska Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna Förnimma: Märka, känna, begripa Varför är biologisk mångfald så viktigt? Biologisk mångfald

Läs mer

Mikroprojekt. Kommunikation Sociala grupper Kultur Ekologisk odling. Hälsa. Livslångt lärende Anpassad Teknologi. Lokal/global utbyte.

Mikroprojekt. Kommunikation Sociala grupper Kultur Ekologisk odling. Hälsa. Livslångt lärende Anpassad Teknologi. Lokal/global utbyte. 1 Hälsa Kommunikation Sociala grupper Kultur Ekologisk odling Mikroprojekt Livslångt lärende Anpassad Teknologi Ekonomi Lokaler Infrastruktur Övrigt Lokal/global utbyte Mikroprojekt Följande lista fungerar

Läs mer

Nationella Skräpplockardagar

Nationella Skräpplockardagar Carola Jarnung Nationella Skräpplockardagar En manifestation mot nedskräpning som är öppen för alla Hjälper kommuner att upprätta ett långsiktigt arbete mot nedskräpning Majoriteten av deltagarna är barn

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Aktivitet Relation - Identitet

Aktivitet Relation - Identitet Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3 SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän Förskoleklass åk 3 Innehåll Innan besöket... 1 Notebook Smartboard... 1 Power point... 2 Under besöket... 2 Efter besöket... 2 Till läraren om sällskapsdjur...

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd Kompis med kroppen 1. Häng med på upptäcksfärd Hej! Häng med och lär dig mer om hur du är schysst mot kroppen och blir mer klimatsmart! Du kan säkert redan en hel del om frukt och grönsaker och vet att

Läs mer

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid

Läs mer

Hållbar utveckling Broddetorp

Hållbar utveckling Broddetorp Detta är ett levande dokument dokument i utveckling Hållbar utveckling Broddetorp Socialt hållbar utveckling Ekologiskt hållbar utveckling Ekonomiskt hållbar försörjning De tre byggstenarna, hållbarhetstriangeln,

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 UTVECKLINGSPLAN FÖR DALS-EDS KOMMUN 2012-2015 Dals-Eds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-15, FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 Genomstruken text föreslås att tas bort Vision för Dals-Eds kommun

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Bilder av arbete för social hållbar utveckling

Bilder av arbete för social hållbar utveckling Bilder av arbete för social hållbar utveckling (kenneth.ritzen@uppsala.se) Att konkretisera en vision Balanser, avvägningar, förhandlingar Arbetsklimatet Folkhälsoarbete Omvärldsanalys Människosynen i

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand?

Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand? Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand? Jörgen Larsson Göteborgs universitet, sociologiska institutionen Chalmers, avdelningen för fysisk resursteori 500 450 400 350 300 250 200 150

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det?

Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det? Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det? Prestation Sammanbrottspunkt 0 10 20 30 40 50 Tid Återhämtning Prestation Maximum Utmattad Optimum mår dåligt Trött Välbefinnande Sjuk Arbetsoförmåga Arbetsbelastning

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011.

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011. Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011. Villkor för framgång i arbetet för hållbar utveckling Kronisk stress och dåligt hanterad stress

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Hälsofrämjande skola för en hållbar utveckling. Johan Hallberg, 2009.

Hälsofrämjande skola för en hållbar utveckling. Johan Hallberg, 2009. Hälsofrämjande skola för en hållbar utveckling Johan Hallberg, 2009. Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människorna

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Rättvisemärkt vecka 15-16. Bodil Jönsson Lindgren Marknadschef Coop Konsum och Coop Nära

Rättvisemärkt vecka 15-16. Bodil Jönsson Lindgren Marknadschef Coop Konsum och Coop Nära Rättvisemärkt vecka 15-16 Bodil Jönsson Lindgren Marknadschef Coop Konsum och Coop Nära Trender tillstånd på marknaden Mat & hälsa/ ekologi/ miljö/ etik fortsatt viktigt Miljö- och klimatfrågorna på allas

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Eftermiddagens innehåll:

Eftermiddagens innehåll: Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Områden som Kraftsamlingarnas Unga Jämställdhet Mångfald Integration Självbilden som en röd tråd Områden som Kraftsamlingarnas Unga Kraftsamlingens deltagare

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

Undersökning "Unga vuxna"

Undersökning Unga vuxna Undersökning "Unga vuxna" Så här fyller du i formuläret Läs igenom frågorna noga och kryssa i eller skriv in det eller de svar som stämmer bäst för dig personligen. Svaren läses av optiskt av en skanner.

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret.

FRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret. FRÅGEFORMULÄR Det är helt frivilligt att besvara frågorna i det här frågeformuläret. Om Du inte vill delta, eller väljer att avbryta efter att ha besvarat ett antal frågor, så behöver Du inte förklara

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer