Hållbar konsumtion och grön n ekonomi Efter RIO + 20 framtid globalt och lokalt? 30 okt 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbar konsumtion och grön n ekonomi Efter RIO + 20 framtid globalt och lokalt? 30 okt 2012"

Transkript

1 Hållbar konsumtion och grön n ekonomi Efter RIO + 20 Hur skapar vi en hållbar h framtid globalt och lokalt? 30 okt 2012

2 Behov av att se mening och sammanhang Hur kan vi skapa sociala normer för f r hållbar h konsumtion och hållbar ekonomi? Hur uppmuntrar man till mod och ståndaktighet hos politiker, makthavare inom juridik, ekonomi, företagsvf retagsvärld, rld, kulturvärld rld och forskarvärld rld sås att de tillsammans kan skapa gemensamma visioner för f r att gemensamt förverkliga f ett samhälle med hållbar h livsstil och hållbar h konsumtion? Hur ska vi kunna möta m konsumtionstillvarons krav & de uppfattade konsumtionslivet som meningsfullt & värt v att engagera sig i? Hur ska vi kunna ha en känsla k av sammanhang i samhället, kunna betrakta konsumtionen som begriplig & hanterbar, och uppfatta konsumtionen som meningsfull & värd v att engagera sig i? Hur ska konsumtionen bli human?

3 Historiens ledande elit har styrt med skriftspråk/r k/räkenskapkenskap Hur styr den ledande eliten folket nu? Med massmedia och reklam?? Eller med vad? Jordbruket har historiskt varit den ekonomiska basen för f r beskattning Vilken är r nu den ekonomiska basen i samhället? MÅNGA ISMER HAR KOMMIT OCH GÅTT, G DEN NU SEGRANDE ÄR R KONSUMISMEN! KAN HÅLLBARISMEN H UPPSTÅ NU? Kan vi vän v n till vän, v släkting till släkting föra f vidare budskapet om att starta en rörelse r relse för f hållbarism? Vilka är r de biologiska, psykologiska, sociala, kulturella, existentiella, la, materiella behov för f konsumtion? Ekonomi (från n gr. "hus" och nomos,, "lag") är r läran l om hushållande med resurser i ett tillstånd av knapphet. Så egentligen har vi alltid vetat vad ekonomi egentligen handlar om, o eller?

4 Från n jämlik j ägandefri nomad till bofast konsument år r sedan, de första f människorna m i Afrika år r sedan vandrar en liten skara människor m ut ur Afrika österut. För F r år r sedan vandrar människorna m in i Sydostindien, Kina och Australien. För F r år r sedan vandrar de vidare in i central Asien, och Europa, för f r år r sedan bosatte sig människor m i Sverige. För F år r sedan vandrade andra människogrupper m till Beringssund, för f r år sedan vandrade de in i Alaska och för f r år r sedan till Sydamerika år r sedan bosatte sig de första f människorna m började b odla säd s d och sås småningom idka djurhållning. Ojämlik makt och ägande, profit, hierarkier, patriarkat, beskattning, sjukdomar/ohälsa och krig uppstod år r sedan i Uruk, Mesopotanien, skriftspråk, k, överkonsumtionen och global handel av lyxvaror uppstår 2500 år r sedan, Kung Krösus införde mynt 500 år r sedan Europa koloniserar andra länderl 200 år r sedan industrialisering 40 år r sedan nyliberalism, privatisering, skövling av naturtillgångar ngar

5 Människan gick från n att leva i enlighet med naturen till att omforma naturen efter människans m behov, att kontrollera naturen och naturresurserna. Och att själv bli kontrollerad av överheten. Övergången från n jakt och samlande till jordbruk gav mer arbete, sämre s näringsstandard, n mer sjukdomar och förslitningsskador, lägre l kroppslängd. Familjen istället för f r samlargruppen blev den nya konsumtionsenheten.

6 Dramatsik ökning av transport av globala varor, fordon flygtrafik, regnskogsavverkning, utfiskning, monokulturell odling, kemikalieanvändning, ndning, korallförst rstörelse, relse, förlust f av den biologiska mångfalden; m övervikt, depression, stress, ensamhushåll, individualism, privatisering, kortsiktigt tänkande; t ökad konsumtion av olja, rött r kött, k raffinerad mat, varor, energi och bränsle som ger ökat växthusgasutslv xthusgasutsläpp och klimatförändringar ndringar

7 Hållbarhetspsykologi Essentiellt handlar en hållbar h livsstil och hållbar h konsumtion om respekt för f r livet sitt eget och andras. Att bry sig om att vårda v relationer, relationen till sig själv, andra och naturen. Att inte konsumera över sina egna eller naturens resurser. Att finna balans mellan vad man tar och vad man ger, ömsesidig respekt och en önskan att vilja andra (natur, djur, människor) m liksom sig själv väl. v Inse att det som är r hälsosamt h och skapar harmoni hos människor skapar även hälsa h och harmoni i natur och ekosystem. Vi hör h r samman i naturen, vi är r helt beroende av naturen, vi är r en del av naturen, vi är r natur. Medvetandegöra biologiska, psykologiska, sociala, kulturella, existentiella, materiella behov för f r konsumtion

8 Vi behöver påvisa p vinsten och nyttan mänskligt, m ekologiskt, ekonomiskt och ur klimat/miljösynpunkt att prioritera långvarig l och trygg anknytning, positiva sociala relationer, solidaritet, samverkan, långtidstl ngtidstänkande, nkande, globalt tänkande t och lokalt agerande. Vi behöver se vitsen med altruistiskt tänkande, t att tänka t för f r allas bästa. b Vi kan undvika The tragedy of the commons genom att öka kommunikationen och tilliten mellan människor m påp vår r jord. Vår r gruppidentifikation måste m vara hela mänskligheten m dåd det gäller g klimatförändringarna, miljöförst rstörelse, relse, jämlikhet och fred.

9 Otrygg Anknytning Stress låga nivåer av serotonin (neurotransmittor), höga h nivåer av kortisol (stresshormon) Överkonsumtion Växthusgaser bl.a. CO2 och metan Klimatförändringar Stress

10 Otrygg anknytning tenderar att ge Självintresse och individualistiskt konkurrens tänkande, t utbytbarhet, kortsiktigt tänkande, t överkonsumtion, personliga problem / micro/ worry,, sårbarhet s för f psykisk, fysisk och social ohälsa: stress, depression, ångest, isolering, missbruk. Nutida sociala normer framhäver/premierar ver/premierar Individualism/självintresse; lvintresse; konkurrens/privatisering= kvalitet; stress, utbytbarhet/flexibilitet/tillgänglighet, tidspress/tid=pengar=tid, kortsiktigt tänkande, t överkonsumtion, micro worries och isolering

11 Hög g materiell konsumtion, passiv mediakonsumtion, hög h inkomst och individualism leder generellt inte till lycka, framgång och välbefinnande. v Istället är r hälsa h och välbefinnande v relaterat till möjligheten att tillfredsställa lla grundläggande ggande mänskliga m behov, socialt stöd, intimitet, engagemang, solidaritet, tillgiven kroppskontakt, altruism och en positiv, optimistisk och öppen attityd (Diener & Suh, 2000 och Seligman, 2007).

12 Nomaden inom oss 99,5 % av vår v r levnad påp jorden Vi har behov av att kommunicera, samspela med närstn rstående och samarbeta ca 4 tim./dag med ca 4 personer i en liten trygg grupp där d r vi tillsammans vandrar 3 tim. samlar, fångar, f skördar, skapar eller producerar det som vi tillsammans behöver. Känna tillhörighet och gemenskap i en chef fri grupp. Umgås och leva tillsammans med denna grupp påp ca 40 personer som accepterar och respekterar mig som en jämlik. j Med vilka vi umgås, skrattar, festar, musicerar, dansar, sjunger och berättar Samvaro och fester med andra närliggande n grupper som vi kände, och mötte m ibland i en stor grupp påp ca personer där r vi har gemensamma projekt, utbyter idéer, samarbetar, festar, möter m partner och vänner, v dansar, sjunger, skapar gemensamma myter som hjälper lper oss att hålla h samman (om något stort vi gjort/eller kommer att göra g tillsammans).

13 Långlevande kulturer sociala modeller för r hållbar h livstil och konsumtion Koncept för f r ett lyckligt långt l liv från Abkhazia (Kaukasus) Vilcabamba (Ecuador), Hunza (Pakistan) Okinawa (Japan) och Bushfolken i södra s Afrika Trygg anknytning och långvarigt/kontinuerligt l socialt nätverk n med mycket stöd, empati, solidaritet, altruism och samarbete. En stark känsla k av respekt och omsorg om andra människor m från barndom till ålderdom. Vardaglig tillgiven ömsesidig fysisk kontakt med andra i alla stadier i livet. Det dagliga livet bestod av mycket och relativt ansträngande ngande fysisk aktivitet samt undvikande av stress och stressfyllda situationer.

14 De åt t 90% ekologisk vegetarisk oraffinerad näringsrik, n säsongsanpassad songsanpassad och lokalt odlad mat. De åt t långsamt, l socialt och i tacksamhet tills de var till 80% mätta. m De var delaktiga i gemensamma fysiska, kulturella och andliga manifestationer, sånger, s danser, storytelling. De verkade nöjda n med sitt liv och fulla av humor, glädje, tillfredsställelse llelse och inre frid. De njöt t av vad de upplevde med sina sinnen och sin kropp. De konsumerade måttligt m med alkohol, kött k och materiella saker. Det är r inte hur mycket man äger som är r betydelsefullt, utan hur mycket du ger av dig själv till andra. Det är r inte materiellt välstv lstånd som respekteras utan humanism och visdom (Leaf, 1973; Willcox et al. 2001; Robbins 2007).

15 Vad gör g r oss djupt tillfredsställda llda & välmv lmående? Positiva handlingar, sprida glädje, ge gåvor, g överraskningar, hjälpa andra Omväxling Umgås, vårda v och njuta av nära n relationer med vänner v och familj Stark, trygg känslomk nslomässig ssig anknytning till närstn rstående, bra relation med partner och chef. Känna och uttrycka tacksamhet, att kunna förlf rlåta Öppen optimistisk attityd, fokusering påp det positiva i tillvaron Att vara altruistisk, engagerad och solidarisk, göra g saker som känns k meningsfulla ( Makro worries Makro worries : : tex. fred,, miljö fattigdoms klimatproblematik) Vara djupt engagerad i livslånga mål m l och ambitioner Aktivt deltaga i kultur/andliga upplevelser, körsk rsång, teater, dans, konst.. (utan stress/plikt) Att kunna hantera stress, motgångar och trauman balanserat with some help from your friends. Mindfulness att njuta av ögonblicket, var närvarande n med sinnena Att ta hand om sin kropp, motion/fysisk aktivitet, yoga, massage,, meditation, skratt, vara i naturen Aktivera vårt v naturliga belöningssystem och tillfredsställa lla våra v basala mänskliga m behov (äta, sova, motionera, leka, skapa, tänka, t fåf massage etc. när n r vi behöver det) ta, sova, motionera, älska,

16 Livskvalitet Livskvalitet kan värderas v utifrån n basala mänskliga m behov sås som att vara tillsammans med familjemedlemmar och vänner, v vara fysiskt aktiv, ha ett meningsfullt arbete och träffa arbetskamrater, vara i naturen och vara kreativ & skapande. Livskvalitet kan även relateras till uppfattade behov av vad man behöver förändra, f perceived need : : männen m i studien behövde röra ra sig mer, vara mer med sin partner, barn och vänner, v minska sin stressituation och att äta mer vegetarisk mat. Dessa resultat kan enkelt associeras till en livsstil och konsumtion som liknar de lång l levandes, samt hälsoh lso och positiv psykologis forskning om psykisk och fysisk hälsa. h Dessa resultat överensstämmer också med en klimat neutralare miljövänligare och hållbarare h livsstil med mindre krav påp kött/varu/materiell/bränsle/energi konsumtion.

17

18 En hållbar h konsumtion innebär r att använd nd resurser och möjligheter för f r syften som når n r längre l ä självintresse och profit. Som inkluderar förnyelsebar f energi, grön teknologi & ekonomi, kretsloppstänkande, PSS, ekologiskt och närproducerat, rättvisemr ttvisemärkt, etisk förhf rhållningssätt & solidaritet med fattiga länder l och kommande generationer.

19 Att konsumera utifrån n principen Vara Att konsumera får f r en form om principen att ha dominerar. DåD läggs tonvikten vid att begränsa, kontrollera & äga, att ha rätt r till det andra, den andre. Principen att ha befrämjas i samhällen som bygger påp att förvf rvärva, rva, äga & skapa vinster. Ägandekänslan nslan omfattar allt (natur, naturresurser, ekosystem, planet, kropp, familj, namn, sociala status, arbetskraft). Om konsumtionen styrs av principen vara läggs tonvikten vid att konsumera tillsammans, njuta tillsammans, ge till varandra/dela, att stimulera varandra. Principen att vara riktas mot det levande rörliga, r rliga, flödet. Att vara betyder att släppa egocentriciteten & öppna sig mot omvärlden. Fromm menade att en ekologisk katastrof hotar om inte människor börjar b handla i enlighet med vara principen (E. Fromm).

20 Sociala behov forts. Behov av att fredlighet, pålitlighet p och demokrati dåd vi konsumerar. Ej våld, v korruption, manipulation, konkurrens. Kunna lita påp varans kvalitet. Tillverka kvalitativt långvarigt l hållbara produkter, som också går r att återanvända. nda. Knyta an emotionellt, känna k att denna sak är r betydelsefull. Dela påp maten vi har, äta och prata hemma, tillsammans med en närstn rstående grupp. Ej konsumera mat ensam, påp stående fot, eller samtidigt som vi sms:ar. Behov av hjälpsamhet och att samverka för f r gemensamma syften i förhf rhållande till ekonomi och dåd vi konsumerar. PSS: bil, tv, mobil, gräsklippare, spis, kylskåp, tvättmaskin, ttmaskin, diskmaskin, dammsugare när n r de behövs, gemensamma odlingskolonier, kollektivt boende, låna/hyra l varor som påp bibliotek nu böcker, b cd skivor, videor, eller videoaffärer. Byta varor och tjänster med varandra.

21 Allt verkligt liv är r möte. m Människan M föds f & blir till i relation med sin omvärld. Det finns enligt Martin Buber två slags relationer: Jag det det relationer: I detta förhf rhållningssätt har jag en relation till ett föremf remål, ett objekt, som jag kan äga, betrakta, hantera, använda, nda, ta, utnyttja, skövla vla (natur, kultur, människor) m Jag du du relationen: Möten M där d r man öppnar sig mot varandra, närvarande, totalt & oreserverat. Relationerna präglas av respekt och ömsesidig samverkan: med människor, m kultur, djur, natur... I mötet m kommer världen v ständigt till synes påp ett nytt sätt, den rör r r vid det innersta i dig. Den är r närvaro n & ingenting annat än n närvaro. n Ibland helig.

22 Vi behöver nya sociala normer för f hållbar konsumtion Behov av att tillrättavisa ttavisa om någon n bryter mot sociala normer för f r hållbar h konsumtion, grundläggande ggande mänskliga m (grupp) behov. Skapa sociala normer för f r hållbar h konsumtion: äta mer vegetarisk föda, f konsumera närproducerat, årstidsanpassat, ekologiskt/krav odlat, producerat med förnyelsebar energi, klimatsmart, fairtrade Sociala normer för f r användning ndning av energisnål/f l/förnyelsebar energi, slutna kretslopp Att resa med kollektiv trafik med förnyelsebar f energi, undvika flyg och biltransport Att det är r fint/attraktivt med kvalitet, hållbarhet, h att återanvända nda varor, köpa k second hand, byta varor/tjänster. Bygga energisnåla hus/passivhus av återanvänt nt material, tät t t bebyggelse nära n arbetsplats. Gemensamhetsplatser där d r vi kan dela påp produkter, service, tjänster och kulturutbud. Stadsodling nära n vårt v boende

23 Psykiska behov Behov av trygg och stödjande anknytning, ej känna k sig utbytbar som människa vare sig i arbetslivet eller dåd vi handlar, köper k tjänster inom vård, omsorg eller service. Ha det bekvämt, tryggt, säkert s och skönt, behov av fritid, att ha ett meningsfullt arbeta ca tim/dag, med fri tid för f r att umgås s med våra v närmaste och rekreera oss. SåS att alla som kan får f r arbete, sociala gemenskap och känner k nner delaktighet. Behov av att skåda ut över grönskande natur lövskog, ängar, vidder, kullar, berg, sjöar, hav, floder (där r vi levt och inhämtat vår v r föda). f Bygga bebyggelse och arbetsplatser i anslutning till grönomr nområden, anlägga fler parker, grönomr nområden, grön n stadsbebyggelse, mer Ekoturism och hållbar h fritid som inte påverkar p naturen destruktivt, som vandring, cykling, kanotning, segling, längdskidl ngdskidåkning, kning, tältning. t Utvidga allemansrätten sås att naturen tillhör r alla, alla känner k tillhörighet i naturen. Behov av omväxling, att upptäcka nytt, resa, se nya landskap, nya kulturer, möta m nya människor m (99,5% har vi varit nomader). Ecoturism, omväxlande stadsplanering, landskapsarkitektur, biologisk och kulturell mångfald

24 Psykologiska behov Bestämma själva i samarbete med andra vad man vill konsumera, inte styras av ekonomiska intressen och reklam. Positiv tydlig feedback dåd vi konsumerar hållbarth Behov av emotionell kontakt, ögonkontakt, omsorg dåd vi konsumerar vård, v omsorg, service, kultur, pedagogik, resor Skapa fler lättillgl ttillgängliga mötesplatser m för f r utbyte av idéer, tankar, kultur, tjänster, återanvändning ndning av produkter. Behov av nöje, n njutning och tillfredsställelse llelse i umgänge med andra, utan att det är överkonsumtion. Trivsamma samtal för f att förstf rstå andras känslor k och tankar: konsumera fika, mat och dryck tillsammans med andra. Känna människovm nniskovärde och känna k sig behövd dåd man arbetar, producerar, väljer v varor/tjänster för f r konsumtion

25 Psykologiska behov av Bekvämlighet, trivsel, välbefinnande v och välbehag v där d r vår v levnadsstandard är r tillfredsställd lld liknande dem som vi upplever grupptillhörighet righet med. Behov av vänlighet/snv nlighet/snällhet llhet och respekt dåd vi konsumerar service, vård, pedagogik. Behov av jämlikhet j och rättvisa, r jämlika j arbetsvillkor, löner, l konsumtionsmöjligheter, välstv lstånd, välbefinnandev Behov av optimism, framtidstro dåd vi konsumerar media Lättillgänglig, ekonomiskt tillfredsställande llande alternativ för f r att konsumera hållbart. h Det behövs ekonomiska styrmedel för f r att beskatta det som är ohälsosam och ohållbar konsumtion och subventionera det som är hållbart llbart och hälsosamt h att konsumera

26 Beskatta Avsevärt mycket det som är r destruktivt för f r natur, människom nnisko och djurliv. Inkludera livscykeln för f r alla varor inkl. produktionsenergi, resvägskostnad i färdmedel/klimat/miljf rdmedel/klimat/miljöpåverkan Olja, kol, palmolja, miljögifter, allt som innehåller konstgjort östrogen Nöt och griskött, feta mejeriprodukter Vitt socker, transfetter, vitt mjöl, vitt ris, raffinerad mat Sprit, tobak, kaffe Regnskogstimmer, trålad marint djurliv, fiske som förstf rstör r korallrev och mangorev, utrotningshotade fiskbestånd All vapenindustri, och energislösande/slukande sande/slukande apparater/maskiner

27 Subventionera Det som ger hälsa h för f r natur, djur och människolivm Vegetarisk mat, produkter som är r närproducerade, n årstidsanpassade, KRAV/ekologiska, Fairtrade, Slutna kretslopp, återanvända nda material/produkter, förnyelsebar f energi, Klimat/miljövänlig transport som cyklar, tåg, t biogasbuss, segling, kanotning, energisnåla produkter, energisnål l bebyggelse, Vi har behov av bekvämlighet och fritid sås vi konsumerar arbetsbesparande uppfinningar som symaskinen, tvättmaskinen, ttmaskinen, dammsugaren, motorsåg, bil, traktor Men vi kan dela på/hyra p i hyrpool/servicepool (tvättmaskin, ttmaskin, frys, bil, storbilds tv, kamera, båt, b gemensamhetslokal, tidningar, dator, hus ) Kultur som teater, instrumental musik, sång, s dans, böcker, b museum, konsthallar, kulturhus Närjobb nära hemmet, inom 1 mil

28 Investera långsiktigt l i Ren luft, frisk skog/regnskog, bördig b mark, betesmarker med biologisk mångfald m i både b det kultiverade och vilda landskapet Rena grundvatten, våtmarker, v sötvatten s i floder och sjöar, samt hav, samt friska och välbevarade korallrev och mangorev Omvårdnad av tamdjur och det vilda djurlivet, omsorg om den biologiska mångfaldenm Förnyelsebar energiteknologi Järnvägars infrastruktur och annan transport med biogas /förnyelsebar energi Hållbar stadsarkitektur/ landskapsarkitektur med mycket grönomr nområden och tät t t bebyggelse Hållbart byggande, boende med nära n mellan hem och arbete, uppmuntra till närjobb Kulturlivet och sociala mötesplatserm Barnomsorg, pedagogik i skola universitet, folkbildning Omsorgsfull förebyggande f primärv rvård rd med familjeläkare som följer f familjen genom livet Långvariga relationer i alla aspekter i livet

29 Psykologiska behov Behov av att tro påp andra människors m inneboende vänlighet, v att vi kan lita påp dem som vill sälja s något n till oss Behov av logik, att se orsak och verkan, sammanhang, samband för f att kunna välja v en hållbar h konsumtion. Behov av sociala förebilder, f inre bilder och förestf reställningar om att det är r möjligt m att konsumera hållbart. h Behov av att kunna uttrycka sig och förstf rstå andra, alltså inte betala via kort utan mänsklig m kommunikation, stå i anonyma telefonköer, er, tala med anonyma telefonförs rsäljare, köpa k saker anonymt via internet. Behov av att vara i kontakt med sina känslor, k sinnen, och närvarande n (mindfullness) förutan f stress, deadlines, time is money, money is time. När r vi är r stressade, känner k tids och energibrist tenderar vi att överkonsumera

30 Kulturella behov Att föra f kultur vidare från n generation till generation. Vi ser, lär, l reflekterar, tänker t om, går g r vidare och vill överföra ra vår r samlade erfarenhet/minne från n människa m till människa. Nu sker ytterst lite kultur som överföring ring i verkliga fysiska möten människa m till människa m Att skapa, producera i grupp, för f r gruppen Vara påhittig, p finurlig, fantasifull för f r gruppens bästa, b för f r att göra g andra glada. Nu uppmanas vi i massmedia tävla, t konkurrera, narcissistiskt, individualistiskt för f r att själva lyckas, vinna, bli idol.

31 Kulturell hållbar h konsumtion Behov av skaparkraft, idérikedom, historieberättande, ttande, mytskapande, att musicera, dansa, sjunga, leka, spela och festa tillsammans. Utan att någon n åker ut, förlorar. f rlorar. Nu lyssnar vi mest själva påp vår r egen låtlista, l spelar virtuella aggressiva dataspel i cyberrymden med människor m vi ibland inte mött. m Istället för f r att äta tillsammans tar vi foton påp vår r middagsmat och visar påp facebook eller instagram Vi kan förena f oss och uppleva kultur utan att konsumera, utan ekonomiska medel, som gemensamt jämlikt j deltagande i musikband, dans, kör, k teater, målarcirklar, m syjuntor, poesi och bokcirklar, berättarkv ttarkvällar, filmklubbar, mångkulturella m måltider och utbyta kulturella erfarenheter med varandra.

32 Behov av inre moraliska förhållningssätt Behov av inre moraliska förhf rhållningssätt: Gör r mot andra det du vill att andra ska göra g mot dig. Konsumera sås som du önskar att dina förff rfäder der skulle gjort för f r att lämna l en frisk planet med goda naturresurser till dig och dina barn. Be the change you want to see in the world. Walk the talk. Bli en autentisk förebild. Lev som du lär l r och inspirera/påverka dem som identifierar sig med dig, och dina närmaste. n Vi påverkar p andra i tre led, och de i sin tur påverkar andra Bry dig om små och svaga. Konsumera sås att kommande generationer, dina barn, barnbarn och deras barn också kan leva hållbart h och hälsosamt. h Hur har en genomsnittlig ensamstående ende sjuk pensionär r råd r d att konsumera hemtjänst? Inte luras, ljuga, stjäla telefonförs rsäljare, reklam?? Att stå vid sitt ord och hjälpas åt kräva detta av våra v valda politiker! Om man bryter mot dessa förhf rhållningssätt känner k man skam/skuld.

33 Existentiella behov Vi har mänskliga m behov av en trygg anknytning och existentiell rädsla r för f r ensamhet. Vi tröst stäter ter och tröstshoppar för f r att lugna oss, för f r att trösta oss. Vi har existentiell rädsla r för f r utanförskap sås vi handlar produkter som ska göra g att vi platsar in i den grupp vi vill markera att vi tillhör.

34 Konsumtion pga grupptillhörighet righet Vi väljer v en grupp vi vill tillhöra, utifrån n den gruppen väljer v vi klädstil, dator, mobil, sporttillbehör, r, bostad, bil, matvaror, resor, dagis/skola, vårdcentral... v Vi jämfj mför r oss med vigruppen och de andra degruppen som vi inte vill tillhöra. Vi söker s respekt och accepterande från n de andra i vår grupp. Även virtuella grupper.

35 Vi behöver kommunicera med andra grupper, behöver kontakta och nån varandra Så vi går g r påp café,, restaurang, pub, dansställen llen Och dessa mötesplatser drar in pengar Vi talar i telefon, mobil, sms:ar, e mailar. e Vi vill förstf rstå hur andra tänker och känner. k Och vi vill veta vad den andre gör g r nu? Var den andre är r nu? Och mobil och datorindustrin frodas Vi läser l tidningar, surfar påp internet, ser påp film, hör h r påp musik, läser böcker, b ser påp Tv, hör h r påp radio och medieindustrin frodas. Vi tar bilen, bussen, tåget t eller flyget till dem vi vill/ska möta m Och väg v och flygindustrin frodas

36 Grön n ekonomi Att skapa förstf rståelse för f r naturresursers och ekosystemens roll för r samhällsekonomin och människans m välfv lfärd. All ekonomi grundas påp naturresurser och mänskliga m resurser, vi är naturresurser. Som allt liv behöver naturresurser balans i sin existens, tid och plats för f återhämtning/ mtning/återväxt, och mångfald, m ömsesidigt givande och tagande. Människor och andra däggdjur d behöver tillgång till varierande naturtillgångar ngar för f r att kunna tillfredsställa lla grundläggande ggande behov. Vi behöver konsumera utan att överkonsumera.

37 Grön n ekonomi Vi behöver medel att nån en tillfredsställande llande livsstil utifrån n de grundläggande ggande behov vår v r art har och de begränsningar ekosystemen och naturens resurser har. Dagens ekonomiska modeller förutsf rutsätter tter outtömliga naturresurser och sås gott som alla länder l i världen v har hög h g tillväxt som ett viktigt mål. Men vi kan inte leva över våra v tillgångar/resurser. Varken dåd det gäller naturens resurser, mänskliga m resurser eller ekonomiska resurser. Ekonomi (från n gr. oikos,, "hus" och nomos,, "lag") är r läran l om hushållande med resurser i ett tillstånd av knapphet. Med knapphet menas att tillgängliga resurser är r begränsade i förhf rhållande till totala önskemål l och behov. Vi behöver skapa balans, återhämtning, återställa, återplantera, återanvända, nda, bruka kretslopp och vårda v omsorgsfullt och respektfullt den natur vi är r totalt beroende av.

38 Clean tech och innovation är r bra, men det som verkligen kommer att göra g skillnad är r förändringar f i beteenden och att hitta tekniken som kan följa f vårt v förändrade f beteende. Det behövs modiga NGO ambassadörer, politiker, forskare, miljöproffs, företagsledare, f medie och kulturprofiler som kliver fram, sätter s ner foten och sätter s press påp politikerna att fatta långsiktiga, l holistiska och hållbara beslut. Som samarbetar, etablerar kontakt med varandra och skapar sociala nätverk. n

39 ANSIM: Attitude, A Norm, Self efficacy to Making change happen

40 Ekologisk ekonomi avser ett tvärvetenskapligt förhf rhållningssätt och ett långsiktigt helhetsperspektiv. För r att uppnå en långsiktigt l hållbar h ekologisk utveckling inom alla områden krävs att politik och näringsliv n upphör med att se miljöfr frågorna som ett delområde, de, och se att det angår r alla människor m och ledare påp jorden. Den kulturella, sociala och biologiska miljön, naturens behov och det hållbara h perspektivet behöver integreras i alla politiska, ekonomiska och pedagogiska frågor och alltid tas hänsyn h till innan beslut fattas.

41 Risk för f r våldsamma v konflikter/krig Djup fattigdom, ojämlika resursfördelningen, rdelningen, speciellt i Afrikas fattiga länderl Stort beroende av naturtillgångar ngar (som olja, vatten, gas, jord, skog, fiske, arbetskraft). Jordens befolkning behöver bli övervägande lokalt självf lvförsörjande rjande dåd det gäller g basala naturtillgångar ngar som rent vatten, förnyelsebar f energi, jordbruksmark, fiskevatten, skog, djurhållning och lokal arbetskraft. Människor M behöver känna k sig behövda, ha ett meningsfullt arbete utan att behöva pendla långt. Vi behöver planera långsiktigt l och holistiskt, kommunicera både lokalt och globalt men producera och konsumera framförallt rallt lokalt.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Utbildningen är intensiv och kan vara personligt utmanande. Vågar och kan du vara dig själv, visa dina starka och svaga

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand?

Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand? Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand? Jörgen Larsson Göteborgs universitet, sociologiska institutionen Chalmers, avdelningen för fysisk resursteori 500 450 400 350 300 250 200 150

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

MoRA VaLmaNifESt MORA

MoRA VaLmaNifESt MORA MoRA VaLmaNifESt MORA framtidens MoRA RöStA GrÖNt Miljöpartiet de grönas vision för Mora är tydlig. I en värld där klimathot, ekonomiska kriser och främlingsfientlighet avlöser varandra vill vi vara en

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011.

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011. Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011. Villkor för framgång i arbetet för hållbar utveckling Kronisk stress och dåligt hanterad stress

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3 SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän Förskoleklass åk 3 Innehåll Innan besöket... 1 Notebook Smartboard... 1 Power point... 2 Under besöket... 2 Efter besöket... 2 Till läraren om sällskapsdjur...

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer INLEDNING Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens

Läs mer

Rättvisemärkt vecka 15-16. Bodil Jönsson Lindgren Marknadschef Coop Konsum och Coop Nära

Rättvisemärkt vecka 15-16. Bodil Jönsson Lindgren Marknadschef Coop Konsum och Coop Nära Rättvisemärkt vecka 15-16 Bodil Jönsson Lindgren Marknadschef Coop Konsum och Coop Nära Trender tillstånd på marknaden Mat & hälsa/ ekologi/ miljö/ etik fortsatt viktigt Miljö- och klimatfrågorna på allas

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans?

Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans? Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans? Alla aspekter lika viktiga Ekologiska och sociala aspekter behöver komma in och få samma vikt i den ekonomiska

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet DEN RÄTTA KÄNSLAN Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet ut. Attityder och värderingar som

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Etik, försiktighet och hållbar utveckling

Etik, försiktighet och hållbar utveckling Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Tidsrikedom. - Strategier mot tidspress. 3 oktober 2009

Tidsrikedom. - Strategier mot tidspress. 3 oktober 2009 Tidsrikedom - Strategier mot tidspress 3 oktober 2009 Föreningen Tidsverkstaden Sociologiska institutionen Tidsord Brådska Jäkt Stressa Tidsbrist Livspusslet Egentid Balans arbete - privatliv 1 2 3 4 5

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer