Modellförslag till den nya skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Modellförslag till den nya skolan"

Transkript

1 DET FÖRSTA SPADTAGET FÖR DET NYA TEKNIS Modellförslag till den nya skolan Den 15:e oktober 1957 Första spadtaget tas av redaktör Arvid Karlsson bevittnad av C. von Sydow, Hadar Hadarsson och ett antal elever Den 15 oktober 1957 blev en historisk dag för Tekniska läroverket. Efter ett mångårigt utredningsarbete var det äntligen dags att sätta spaden i marken för bygget av den nya skolan. Vid en snabbt improviserad högtidlighet på byggnadsplatsen togs första spadtaget av stadsfullmäktigeordföranden, redaktör Arvid Karlsson, vilken i ett anförande lyckönskade skolan och uttryckte sin tillfredsställelse över att byggnadsfrågan avancerat så långt. När högtidligheten var över susade grävskoporna in över byggnadsplatsen och redan efter några få timmar hade en god del av röjningsarbetet verkställts. Efter över 100 år började de tankar Eberstein gav uttryck för i sitt testamente realiseras.

2 DEN NYA SKOLBYGGNADEN STÅR FÄRDIG 1959 Ljushallen Linköpingsvägen LABORATIONSBYGGNADEN Den nya laborationsbyggnaden står färdig 1963 och den sista överflyttningen från Strömbacken kan ske. Den nya byggnaden inrymmer flyg-, bygg- maskin och energiverkstad. Nu kan laborationer genomföras i ändamålsenliga lokaler. I samband med inflyttningen inköps en hel del ny utrustning.

3 INSTITUTIONSTEKNIKER I samband med den nya verksamhetens start i den nya byggnaden anställdes fyra institutionstekniker vid skolan.. Den förste var Eric Ivarsson som sedan 1946 tjänstgjort som laborationsvaktmästare vid skolan. Hans arbetsområde blev att ansvara för den verkstadstekniska delen. Vidare anställdes Orvar Halldin till den kemi- och biologiska institutionen. Lennart Andersson anställdes med ansvarsområdet bygg- och energi. Inge Jonsson ansvarade för utrustning och laborationer inom el och tele. Samtliga kvarstannade vid sina tjänster vid skolan till sina pensioneringar. Här till höger syns Orvar Halldin i kemikalieförrådet FYRAÅRIG GYMNASIEUTBILDNING År 1967 blev den tekniska gymnasieutbildningen 4-årig. Nya tider och den tekniska utvecklingen ställde nya och större krav på gymnasieingenjörerna. Gunnar Hindefors, fil mag, rektor under åren Hans insats vid skolan blev mycket kort. Han blev påkörd och svårt skadad vid en trafikolycka Sviterna efter en lång tids medvetslöshet innebar att han sjukpensionerades. NY VERKSTADSBYGGNAD En ny byggnad för utbildningar inom verkstads- och fordonsteknik invigs I de nya lokalerna på Fotbollsgatan tar man varje år in omkring 40 elever på den verkstadstekniska och omkring 50 elever på fordonstekniska linjen. Även särskolans yrkesutbildning är inrymd i fastigheten. Här finns plats för upp till 200 elever. Utrustningen är förnämlig då både verkstads- och fordonstekniska linjerna har samma typ av maskiner som finns ute på verkstäderna. Ett par miljoner har investerats i maskinparken.

4 BYGGLINJENS LOKALER UNDER ALL KRITIK Toaletter utan lås, takdropp på 48 ställen, fryskallt inomhus på vintern, ingen dusch för flickorna, inga gardiner för fönstren. Detta är miljön på byggskolan på Tunnbindaregatan. Här går 1975, 70 elever som är överens med sina lärare, Så här kan vi inte ha det. Under de fyra år man funnits i YFA s gamla lokaler har man vid upprepade tillfällen beskrivit sina förhållanden för skolkontoret. Inte är lokalerna bra på Tunnbindaregatan. Men jämfört med andra byggskolor i landet är de inte sämre. Dessutom planerar vi ju en ny skolbyggnad på Fotbollsgatan, säger skoldirektör Lars Thuresson. Carl-Erik Lindahl, rektor under åren , utexaminerades 1944 från den kemitekniska linjen efter tre års studier vid Ebersteinska. Carl-Erik beskriver själv sin tid som elev på skolan som tre lyckliga år. Skolan erbjöd ämnesstudier som passade hans intressen, lärare som hade förtroende för eleverna och undervisade på ett demokratiskt sätt, och stimulerade dem till ett demokratiskt tänkande. Det rådde en öppenhet och gemenskap mellan eleverna, och mellan elever och lärare som gav karaktär åt verksamheten vid skolan, en total kontrast mot den despotiska anda som rådde i den realskola han kom från. När han lyssnade på arbetsförmedlingsrapporten i radio 1949, hörde han att man sökte en lärare i matematik och fysik/kemi till Teknis i Norrköping, varför han kontaktade rektor Hellgren. Efter samtal med honom var Carl-Erik fast för att bli lärare, och förblev så i 39 år, med några få korta avbrott för arbete inom Cellulosa- och pappersindustrin. Aldrig någon gång under sin lärartid hade han haft några funderingar på att bli skolans chef, han trivdes utmärkt med att vara lärare. Efter den tragiska olyckan som drabbade Gunnar Hindefors, blev han övertalad av skolförvaltningen att söka rektorstjänsten vilken han också fick. Det blev ett antal mycket arbetsamma, men också synnerligen intressanta år. Han hade en föresats att bland annat arbeta med den öppna dörrens princip, chefen skulle vara till hands och synas. Man skulle kunna träffa chefen utan att slussas via hans sekreterare eller statussymbolen röd, gul eller grön lampa. VINDKRAFTVERK Norrköpings troligtvis första vindkraftverk producerar el. Kraftverket premiärkördes den 25:e maj Sex stycken 40-wattslampor lyste och bekräftade att elproduktionen var i full gång. Det är eleverna vid T4Kr och deras lärare Klas Johansson som har konstruerat och byggt vindkraftverket. Det här med vindkraft ligger ju i tiden. Så därför tyckte vi det kunde vara skoj att köra igång något sådant här. Både eleverna och jag tycker dessutom att undervisningen är för mycket teori och för lite praktik, säger Klas Johansson. Det fungerar fint! Anders Friis, Margareta Ellnebo och deras lärare Klas Johansson kontrollerar propellern.

5 NYA LOKALER Under 1978 tas byggskolans nya lokaler i kvarteret Bollen,i bruk. Äntligen kan elever och lärare lämna sina gamla otidsenliga lokaler på Tunnbindare gatan. Inför den förväntade ökningen av antalet elever i gymnasieskolan planeras en kraftig utbyggnad av gymnasieskolans organisation. En satsning på verkstads-, fordons- och elteleteknisk utbildning kommer att ske genom förläggandet av en ny skolenhet på Ingelsta. Inom den fordonstekniska utbildningen planeras en ny gren med inriktning på transportteknik. Till höger. Armering av kulvert i de nya lokalerna för bygg- och anläggningstekniska linjen PROBLEM ATT FYLLA KLASSER 1980 Varför är det så få som vill bli pappersarbetare? På pappersbruken och skolorna sliter man sitt hår. Företagen ropar på folk. Den som går in för att satsa på processteknik får hög lön och garanterat jobb. De förstahandsökande har halverats på ett år. Halvvägs in på höstterminen har sex elever hoppat av första läsåret. Av verkstadslinjens totalt fyra klasser finns nu endast tre kvar. Varför vill så få ungdomar utbilda sig till verkstadsjobb? Trots att verkstadsindustrin kan locka de allra flesta elever med jobb, hyggliga löner och betald vidareutbildning efter avslutad gymnasieutbildning är intresset katastrofalt dåligt. Skolan, facket och näringslivet i Norrköping tillsatte en krisgrupp för att utreda vilka åtgärder som borde vidtas för att lösa problemen. Redan nästkommande läsår ökade antalet sökande till den verkstadstekniska utbildningen till rekordnivå. Tillverkning av en elefantgrind till Kolmårdens djurpark. ELEVPROTEST MOT LÄRARLÖSA LEKTIONER En ny beräkningsgrund för statsbidrag som den nya regeringen drev igenom (1982), har minskat statsbidraget till lärarlöner, vilket har tvingat fram lärarlösa lektioner. Det innebär att lärarna skall lämna ut självstudieuppgifter till eleverna. Detta har mötts av en proteststorm både från elever och lärare. Självstudier står det på schemat. Lärarlösa lektioner kallas det i dagligt tal. Ledigt, borde det heta, säger ilskna elever i klass T4 Kemi. Det har blivit en betydande försämring, i varje fall för eleverna på kemi- och maskingrenen, säger rektor Carl-Erik Lindahl. Elevernas missnöje utmynnade även i en två timmars strejk bland 300 elever som protest. Sittstrejkande elever. De som inte deltog i strejken var på lektion.

6 EBERSTEINSKA SKOLAN 125 ÅR 1982 firar Norrköpings största skola sitt 125:e år. Från ett första läsår med endast sex elever har skolan nu vuxit enormt. Efter sammanslagningen av delar av gamla yrkesskolan och gamla tekniska gymnasiet 1974, har skolan har nu 1300 elever, 110 lärare och 30 övrig personal. Carl-Erik Lindahl tycker han kan tillåta sig att vara lite stolt över sin skola. Den har betydelse för såväl bygdens som hela landets industriella verksamhet, byggenskap och hantverk. Under ceremonin berättade historikern fil dr Björn Helmfrid om Christian Eberstein och hans betydelse för Norrköping. Framtidsforskaren tekn lic Eskil Block uppmanade de tekniskt studerande i Norrköping att regelbundet läsa vetenskapliga tidskrifter och på så sätt öka sin kompetens. Då kan Norrköping bli en duktig stad, framhöll han. Trubaduren Conny Enström sjöng och spelade eget material. Carl-Erik Lindahl INTERNATIONELL TEKNISK LINJE Sedan höstterminen 1984 erbjuder Ebersteinska skolan som enda skola i landet den internationella varianten av 4-årig teknisk linje. Kursplanen är nästan identisk med den traditionella för att man skall kunna byta om man ångrar sig. När man gått två år är det dags att specialisera sig, men den internationella linjen erbjuder endast byggteknisk variant. Framtiden ser ljus ut för de elever som väljer den varianten, även om de inte kan påräkna sig jobb utomlands direkt efter avslutad examen. Den så kallade miljöpraktiken finns det stora möjligheter att få göra utomlands. Dag Nilsson, visionär med stor utlandserfarenhet, påpekar att företagen ställer sig mycket positiva till den nya utbildningen UPPFÖLJNING AV INTERNATIONELL TEKNISK LINJE Efter två år visar en uppföljning av den internationella tekniska linjen att försöket varit lyckat. Man kan konstatera att. eleverna är positiva och att deras studieresultat är tillfredsställande. Under de första månaderna var det besvärligt. Speciellt i ordrika ämnen som historia och samhällskunskap upplevdes till en början en del svårigheter. En viss uppmuntran bestod i att lärarna inte heller talade perfekt. Men snart pratade eleverna engelska fritt. Det enda ämne som lästes på svenska var just svenska. Övriga problem i början var att det var svårt att hitta läromedel som kunde anpassas till de svenska kurserna, samt att de extra kostnader som kursen innebar inte täcktes av staten, vilket man räknat med. SÖ POSITIV TILL TVÅSPRÅKIGT FÖRSÖK Skolöverstyrelsen (SÖ) är mycket positiv till försöket med engelskspråkiga utbildningar på Ebersteinska skolan i Norrköping, enligt den slutrapport som kom några år senare. Försöket kommer att förlängas tills regeringen fattar beslut om en ny läroplan för gymnasieskolan. SÖ anser att utbildningen har fungerat väl. Eleverna har lärt sig ett fackspråk och blir lika goda tekniker som de elever som har svenskspråkig undervisning. Däremot är eleverna kritiska mot de svenska lärarnas kunskaper i engelska. Det har varit lätt att rekrytera flickor till den fyraåriga tekniska linjen. 40 procent är flickor, vilket är dubbelt så många som genomsnittet i riket. I sin slutrapport rekommenderar SÖ att antalet engelskspråkiga utbildningar i Sverige bör öka.

7 PENGAR TILL BARNCANCERFONDEN I mitten av januari 1987 får drottning Silvia ta emot en check på inte mindre än :- av elever vid Ebersteinska skolan. Drottningen, som beskyddare av Barncancerfonden, tog tacksamt emot checken och passade samtidigt på att berätta för eleverna hur hon själv arbetat för cancersjuka barn. Grundplåten till de insamlade slantarna fick teknisterna under den så kallade förbrödringsveckan. De tog då ett nytt initiativ genom att hyra ut nollorna till olika företag, vilka fick betala in lön direkt till Barncancerfonden. Insamlingen gick över förväntan och under hösten fortsatte pengar att strömma in från personer och företag i Norrköping. Eleverna hoppades att detta skulle bli en ny tradition vid skolan. De passade även på att överräcka en present till kungen. Denna gåva bestod av några burkar Finisöl av klass IV. Från vänster: Inger Jernqvist,Kjell Persson, Drottningen, Mikael Backman, Björn Ehlin samt, Johan Kornhammar FRANKRIKEPRAKTIK På sommaren 1987 reser fyra elever från den 4-åriga tekniska linjen på skolan till Frankrike för att göra utlandspraktik. Det är deras lärare i franska som hjälpt dem till chansen att lära sig mer franska på plats. Två av eleverna ska under sex veckor praktisera på det franska pappersföretaget Léncre y est, ett företag som återanvänder papper och tillverkar brevpapper. Två av eleverna skall under samma tid arbeta som au pair i franska familjer. Helene Andersson, Crister Carlzon, Carolina Svensson och Maria Olson VILDMARKSLIV Under sommaren 1987 förlängde fordonsklassen Fo IIB skoltiden med en vecka. I jämtländska vildmarken fick elever och lärare en spännande och annorlunda gemenskap. Under två år hade läraren Gunno Hermansson berättat för eleverna hur scouting kunde vara. En något töntig sysselsättning tyckte eleverna, som var mer intresserade av muskelbilar och motorer med krut i. Efter att ha blivit lovade verkligt tuffa tag, beslöt klassen att uppleva en vildmarksvecka. I fyra kanoter skulle gänget paddla utför Laxsjöälven från Laxsjö till Hammardal. Fjorton strida forsar skulle övervinnas och alla skulle sova under vindskydd. Samtliga elever var noviser när det gällde vildmarksliv, så de fick varsin mekaroverall som klädsel. Planeringen inför fjällveckan måste ske minutiöst. Inget lämnades åt slumpen. Vädret kan vara mycket nyckfullt, och växla mellan minusgrader och stark värme. En rejäl myggsvärm kan driva den oerfarne på flykten. Efter tolv tröttsamma timmars bilkörning, väntar alla på startsignalen vid Laxsjöälvens strand. Packningen är stuvad, regnet strilar tunt nedför regnkläderna och temperaturen är lägre än tio grader. Efter en timmes paddling känns armarna som bly och ryggarna värker. Rast, signalerar Gunno och styr in mot den hägrande stranden. Första dagen har gått utan större äventyr. Vindskydden slås upp och alla somnar snällt efter kvällsmaten. På morgonen den andra dagen ligger isen tunn på tvättvattnet. Andedräkten hänger som vita moln utanför munnarna. Med stela ryggar och värkande leder paddlar alla vidare. Den första forspaddlingen går bra och allas självförtroende växer. Vid de lugna vattenpartierna simmar bävrar utmed strandkanten. Alla har nu anpassat sig till vildmarkslivet.

8 Under dagarnas gång lär de sig så småningom att scoutinglivet inte är något för veklingar. Att ha hjärna, och kunskap om naturen, uppväger lätt svällande muskler. Gänget som stävar hemåt mot Norrköping igen, ser plötsligt mer vuxna och erfarna ut, än de som gav sig iväg. Veckans strapatser känns i varje muskel. Dagarnas svett förbyttes i nätternas köld, när eldvakten somnade. Vildmarkens tystnad omslöt vindskydden. Allt virvlar runt i huvudet på de ovanligt tysta killarna på vägen hem. Upplevelserna av den svenska naturen kommer att ta tid att bearbeta. Åke Johansson, Teknologie magister, och adjunkt, tillträdde som rektor 1988, är kanske den rektor under skolans historia som varit med om de största förändringarna. Han var utredare inför planeringen av den nya mellaningenjörsutbildningen, en utbildning som skulle ske och skedde i samarbete med Linköpings universitet. Ett stort antal gymnasiereformer föreslogs och flera genomdrevs under hans tid som rektor. En av dessa reformer innebar att den 4-åriga gymnasieingenjörsutbildning som med stolthet bedrivits på skolan avskaffades, även om den i begränsad omfattning kunde fortgå under ett par år, då skolan lyckades utverka dispens för fortsatt verksamhet. Åke var också rektor under den stora ombyggnads- och omflyttningsperioden då skolans elevantal först minskade för att sedan öka igen. Ingenjörsutbildningen bedrevs under ett antal år i Drags fastigheter, en utbränd textilfabriksfastighet som renoverats för skolans behov. Tanken var att högskolan skulle överta fastigheten då skolan flyttade tillbaka till sina egna nyrenoverade lokaler. Åke fick även under sin tid som rektor vara med om den stora sammanslagningen av gymnasieskolor som skedde då Norrköpings kommun minskade sitt skolbestånd. Åke har aviserat sin pensionsavgång till sommaren 2007

9 NYA INGENJÖRSUTBILDNINGEN Det här är det största som hänt i modern tid på Ebersteinska skolan! Det säger Åke Johansson med anledning av den nya ingenjörsutbildning som bedrevs på skolan från hösten Utbildningen låg i Norrköping på försök, men bedrivs i Tekniska högskolans i Linköping regi. Jag är oerhört tacksam att vi fick förlägga utbildningen till Norrköping, säger Johansson. Utbildningstiden är två år och bygger på gymnasieskolans treåriga tekniska utbildning, och ska så småningom ersätta det fjärde året. Den ger i första hand djupare teknikkunskaper och mer utrymme för matematik samt datakunskaper. Här i Norrköping är inriktningen elkraft/reglerteknik. Den här utbildningen är mer internationellt inriktad samt ett svar på industrins önskemål. Under hösten 1989 flyttar utbildningen till Drags lokaler vid Motala ström. Hit till Drags kom även de som gick fjärde året att flytta under den tid som Ebersteinska skolans lokaler renoverades. NYA YRKESLINJER PÅ FÖRSÖK Från och med höstterminen 1989 kan Ebersteinska skolan erbjuda två nya yrkesinriktade linjer. Det är ett försök med treåriga linjer inom måleri- och produktionsteknik. Det mest positiva är att linjerna nu ger en större allmänbildning än de tvååriga utbildningarna, säger rektor Åke Johansson. LACKERARSKOLAN FLYTTAR Äntligen slipper billackeleverna den dåliga arbetsmiljö som rådde i lokalerna på Torsgatan. Undervisningen sker från vårterminen 1990 i moderna fräscha lokaler hos Swalls billackeringsfirma på Ingelsta. Här har vi den bästa miljön. Rejält luftombyte sker, och slipdammet sugs upp i utsug i golvet. På Torsgatan kunde man få skära sig genom det otäcka slipdammet, berättar Leif Hedin. INTERNATIONELLA UTBYTEN OCH KONTAKTER Ebersteinska gymnasiets kontakter med andra länder har länge varit livligt. Utbyten med franska skolor startade i slutet av 80-talet. Elever i årskurs 2 som läste franska reste till Sablé och bodde i mottagande elevers familjer. På motsvarande sätt togs de franska eleverna emot när de besökte Ebersteinska. Efter några år skedde det franska utbytet i stället med lycée Camille Claudel i Troyes. Den engelskspråkiga utbildningen hade ett elev- och lärarutbyte med en skola i Reimes som också hade undervisning på engelska. Inom båda projekten arbetade man tematiskt. El-programmet hade under några år utbyte med motsvarande utbildningar vid Lombardsskolan, också den i Troyes. Byggprogrammets elever och lärare reste till Irland för att under ett par veckor lära sig hur man byggde där. Ebersteinska skolan deltar också i Classes Europeennes i Alden Biesen i Belgien. Där arbetar våra elever med elever från fyra andra EU-länder under temat European Dimension. Under några år hade skolan ett givande lärar- och elevutbyte med en skola i Riga. Det ägde rum både före och efter Lettlands självständighet. Alla dessa kontakter har inneburit värdefulla insikter i andra länders vardagsliv, kultur och tänkesätt. NV1A + NS 1 reser till Frankrike i mars 2005

10 F-HUSET ÅTERINVIGS Efter två kan gamla Teknis återinvigas den 2:e oktober 1991 efter att ha genomgått omfattande renoverings- och ombyggnadsarbeten. Syftet med ombyggnaden har inte bara varit att få bättre arbetslokaler för elever och personal, utan även att koncentrera teknisternas lokaler till ett mindre område. Man kan också betrakta det här som en förberedelse att ta emot fler elever när alla yrkesutbildningar utökas med ett läsår. Kostnaden för ombyggnaden uppgick till 40 miljoner kronor. TEKNIKEN I DIN HAND Kanske du undrat över den skulptur som står placerad på gångvägen mellan kanslibyggnaden och verkstadsbyggnaderna. Den heter Tekniken i din hand, och är skapad av Elis Nordh och tillverkad av elever vid skolan. En hand växer fram ur ett städ och håller ett vattenhjul vars energi genom en kuggväxel överförs till en kuggstång som kröker sig upp mot den blå rymden och ger en vision av människans möjligheter. Invigningen skedde vid 125-årsjubileet. SKOLHUSINVIGNING Fredagen den 13:e augusti 1993 invigde Ebersteinska skolan H-huset efter en omfattande ombyggnad. I byggnaden kommer vid starten elprogrammets elever bedriva sin verksamhet. Tidigare har elever och lärare vistats i dåliga lokaler på Hammarskolan i Kneippen. OMFLYTTNINGAR Måleri- och golvläggningsutbildningen flyttar till C-huset efter sin tid vid Torsgatan. Omflyttningen har samband med gymnasieskolans omläggning från två till treåriga linjer och ökad andel teoriämnen. Målarna flyttar till de lokaler som står tomma efter det att den fordonstekniska linjen flyttat till Ingelsta. Drift- och underhållsutbildningen flyttar från sina lokaler på Grytsgatan. Även de flyttar till Ingelsta. NATIONELLA PROGRAM Från läsåret 1994 finns 16 nationella program i gymnasieskolan, varav det finns fem på Ebersteinska: Naturvetenskapsprogrammet, Byggprogrammet, Elprogrammet, Energiprogrammet och Industriprogrammet. FÖRÄNDRINGAR I GYMNASIESKOLAN T-linjen togs bort ur gymnasieskolan från läsåret Teknik blev en av grenarna på NV-programmet från årskurs 2. Beslut hade också fattats om att T4 gymnasieingenjörsutbildningen skulle bort. På Ebersteinska skapades som ersättning påbyggnadsutbildningar inom byggteknik (TEBY), inom kemiteknik (TEKE), inom maskinteknik (TEMA) och inom datateknik (TEDA). Utbildningarna anordnades under åren Beslut om Teknikprogrammet fattades i riksdagen 1999 och startade på Ebersteinska Då fanns redan fyra av de 16 nationella programmen på skolan: Naturvetenskapsprogrammet, Byggprogrammet, Elprogrammet, Energiprogrammet och Industriprogrammet.

11 NYA BYGGSKOLAN INVIGS Ebersteinskas nya byggskola invigs den 5:e april Man får nu fräscha lokaler som är mer sammanhållna än tidigare. Allt är inte helt färdigt men det som återstår fixar byggarna själva. De har inte varit vana vid någon lyx på skolan, och någon lyx är det inte nu heller. Men ändamålsenliga och mycket inspirerande, anser de. FLYTT AV ENERGIPROGRAMMET Under sommaren 1998 flyttar Energiprogrammet från Ingelstagymnasiet till Ebersteinska. Orsaken är inte bara ekonomisk, utan det finns andra fördelar, nämligen att utbildningen ligger så nära de program som redan finns på skolan, vilket gör att man bättre kan utnyttja de lärarresurser som redan finns. SKOLLEDARPROTEST Den 26 februari 2000 protesterar skolledarna i Norrköping mot kommunens ekonomiska åtstramningar. Vi har hållit på i många år nu och sparat. Vi ser inget slut på det här säger, Åke Johansson, ordförande i Skolledarna och rektor på Ebersteinska gymnasiet. Det finns bara ett sätt att minska kostnaderna på, och det är att dra ned på personalen, säger han. Det i sin tur skulle ge katastrofala följder för många ungdomar som behöver extra stöd i sin undervisning för att klara sig i framtiden. SKOLAN BYTER NAMN I samband med millennieskiftet byter skolan namn från Ebersteinska skolan till Ebersteinska gymnasiet. Namnbytet sker efter en omröstning bland personal och elever vid skolan. UTBYGGNAD AV SKOLANS BIBLIOTEK Skolans bibliotek byggs ut Det rymmer nu en särskild tidnings- och tidskriftsavdelning. Skolböcker räcker inte. Med nya ämnen och undervisning som bygger på problembaserad inlärning, krävs att eleverna har tillgång till tidningar och tidskrifter, säger Stefania Hansson, bibliotekarie. Man måste växa upp med tidningar för att de skall vara en självklarhet senare i livet. Stefania Hansson NYA BESPARINGAR Nya besparingar, vilket innebär större grupper, inget extra stöd till elever, och färre möjligheter i de individuella valen. Så kan det bli på gymnasieskolorna till hösten Pengarna kommer inte att räcka, konstaterar rektor Åke Johansson. MINSKAT INTRESSE FÖR SPRÅK Intresset för språk minskar. Lärarna menar att eleverna, som egentligen anser att det är viktigt med språk, av strategiska skäl väljer andra kurser, för att det ibland är lättare att få högre betyg i dem. Betyg som kommer väl till pass när de skall söka in på högskolan. Har alla glömt hur Christian Eberstein nådde sina framgångar när han byggde sitt affärsimperium? FEMINISTISKT SJÄLVFÖRSVAR I augusti 2002 meddelar Leif Kinnersjö, att feministiskt självförsvar skall införas som kurs inom Individuellt val. Trettio elever på gymnasieskolorna i Norrköping kommer att utbildas i feministiskt självförsvar. Målet med kursen är att eleverna skall lära sig hur man undviker situationer där hot eller våld förekommer. Genom att ha goda kunskaper i konflikthantering och insikt i kroppsspråkets och ordvalets betydelse ska eleverna lära sig att undvika hotfulla situationer. Det handlar inte om att lära sig slåss, snarare tvärtom. Leif Kinnersjö

12 SISTA NOLLNINGEN PÅ EBER År 2002 arrangerar elevföreningen FINIS nollningen för sista gången. En tradition där årets nya elever skall invigas i gemenskapen av sistaringarna går i graven. Efter att i många år fått utstå kritik från media och en del andra, vuxna och föräldrar, eskalerar i år kritiken. Per Wichman visar en film i TV som berör den mångåriga traditionen. Filmaren får kritik för den vinkling han har gjort, men nu blåser en kritikerstorm upp som gör det ohållbart att bedriva ett normalt skolarbete. Skolan och dess personal attackeras från alla håll. Kritiken går så långt att personalen drabbas av hälsoproblem. Finis inser den ohållbara situationen och avstår frivilligt från att fortsätta med sin invigningstradition. Taft, en dryck som nu fått en sur eftersmak LOCKAR NATURVETENSKAPLIG UTBILDNING? Ebersteinska gymnasiets biträdande rektor Anders Bergstrand oroar sig över att antalet sökande till naturvetenskaplig utbildning minskar. Han ser ett systemfel i den tendens som nu tycks slå igenom. En uppvärdering av de mer krävande ämnena måste ske, säger han. Idag kan, något tillspetsat, en kurs i nagelvård väga lika tungt som en kurs i fysik, när man söker till högre studier. Antalet sökande till det engelskspråkiga programmet har minskat från 400 sökande 2002 till endast 50 år På grund av bristande intresse från eleverna tvingades skolan lägga ner det engelskspråkiga NV-programmet. De sista eleverna gick ut läsåret Anders Bergstrand POLITIKERBESÖK PÅ EBER Fredrik Reinfeldt, moderat partiledare, sedermera statsminister, besöker Eber våren Fredrik möter biträdande rektorn Eilert Johansson och eleven Rikard Burnert. De är alla överens om att det är för mycket teori på yrkesprogrammen. Ett annat problem de är överens om är att så många har förutfattade meningar om industriarbete. Rikard är snart CNC-operatör, ett högteknologiskt arbete där datorn är ett viktigt hjälpmedel. Inte många förstår hur mycket vi jobbar med data, säger han. Det mesta arbete vi utför gör vi med huvudet. Industrin är Sveriges bas, säger Reinfeldt. Det får allvarliga konsekvenser om ungdomarna värderar den på ett sätt som inte stämmer med verkligheten. Fredik Reinfeldt studerar när Rikard Burnert fräser ett schackbräde

13 EBERYRAN 2003 Glöm nollningen, den är historia. Nu hälsas de nya eleverna välkomna till Ebersteinska gymnasiet på ett nytt och annorlunda sätt. Under en heldag delas skolans elever in i tolvmannalag, fördelade med fyra elever från varje årskurs. Under dagen får lagen genomgå ett antal lekfulla tävlingsmoment som är utlokaliserade till skolans olika byggnader. Lunch intas gruppvis och under eftermiddagen anordnas underhållning och det förrättas prisutdelning. Priserna har lokala företag bidragit med. Elevernas åsikter om arrangemanget är delade. De flesta eleverna är mycket nöjda med dagen, men framförallt de äldre eleverna saknar den avskaffade nollningen. En utvärdering av arrangemanget genomförs, för att se vad som kan förändras till det bättre till efterföljande Eberyror. SKOLAN FÅR KONKURRENS På grund av konkurrens från nya IT-gymnasiet, får skolan färre elever på el- och teknikprogrammet vilket föranleder skolan att varsla åtta lärare. Dessutom tvingas skolan minska sina lokalytor för att uppnå de nya sparkrav som kommunen ställt. Vi har även gjort besparingar inom skolledningen och inom elevstödet. Trots dessa insatser, kommer skolan inte att kunna uppnå de sparkrav om två miljoner kronor som ställts 2004, säger rektor Åke Johansson. SKOLAN VÄXER Hösten 2004 slås tre gymnasieskolor samman. Thapperska gymnasiet som bedriver utbildning inom omvårdnad lokaliseras till Ebersteinskas lokaler i H-huset. Ingelstagymnasiet som bedriver fordonsutbildning flyttar till Bråvalla, undantaget personbilsteknik som flyttar till C-huset. TUC, Transporttekniskt Utbildningscentrum, som bedriver vuxenutbildning sorterar nu under Ebersteinska gymnasiet och har sin verksamhet förlagd till Bråvalla. Under hösten anordnas en personalyra för att personalen från de hopflyttade skolorna lättare skall känna sig välkomna och få möjlighet att bekanta sig med sina nya kollegor i en ny skolmiljö. Detta sker bland annat genom tävlingar gruppvis på samma sätt som eleverna genomför sin yra. HÅRDNANDE KONKURRENS OM ELEVERNA Flera nya fria gymnasieskolor etablerar sig i kommunen och konkurrensen hårdnar om de niondeklassare som står inför sitt gymnasieval. En del skolor lockar sökande genom att erbjuda fria datorer, andra genom att erbjuda månadspeng. Ebersteinska satsar pengar på reklam både i tidningsannonser och via radio. Skolan tar även fram en ny informationsbroschyr under LJUSARE TIDER Det stundar ljusare tider för Ebersteinska gymnasiet Kommunens ekonomi har kommit i balans, vilket innebär att nya friska pengar kan tillföras skolan.

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne Information från Parkgymnasiet Välkomna till Parkgymnasiet och nya Teknikcollege Sydöstra Skåne! Utbildningen vid Parkgymmnasiet skall vara en utmaning för alla.

Läs mer

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Gymnasieförordning; utfärdad den 22 december 2010. SFS 2010:2039 Utkom från trycket den 5 januari 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Förordningens

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet.

Naturvetenskapsprogrammet. Naturvetenskapsprogrammet www.hvitfeldtska.se Naturvetenskapsprogrammet med både bredd och spets Naturvetenskapsprogrammet på Hvitfeldtska gymnasiet ger dig en spännande och stimulerande utbildning som

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN 1 Vilken är din nuvarande sysselsättning? Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 1 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 2 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 3 Studerar på annan utbildning Arbetar Arbetar/studerar inom arbetsmarknadspolitisk

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26

Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26 Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26 Engagerade lärare och utbildade ämnesvikarier. Betygssättning av lärare. Mer information

Läs mer

BYGG- OCH ANLÄGGNINGSprogrammet EL- OCH ENERGIprogrammet FORDONS- OCH TRANSPORTprogrammet INDUSTRITEKNISKA programmet VVS- OCH FASTIGHETSprogrammet

BYGG- OCH ANLÄGGNINGSprogrammet EL- OCH ENERGIprogrammet FORDONS- OCH TRANSPORTprogrammet INDUSTRITEKNISKA programmet VVS- OCH FASTIGHETSprogrammet BYGG- OCH ANLÄGGNINGSprogrammet EL- OCH ENERGIprogrammet FORDONS- OCH TRANSPORTprogrammet INDUSTRITEKNISKA programmet VVS- OCH FASTIGHETSprogrammet TULLÄNGSSKOLAN YRKESprogram TULLÄNGSSKOLAN BESÖKS OCH

Läs mer

INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9

INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9 ATT VÄLJA INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9 Nu står du som går i nian inför ett stort och viktigt val som du behöver tänka igenom ordentligt. Du ska välja gymnasieprogram! Varje dag gör du olika val

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2010:235 Utkom från trycket den 8 april 2010 utfärdad den 25 mars 2010. Regeringen föreskriver 1 i fråga om gymnasieförordningen

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Grundskolans. Elevens Val 2015-16

Grundskolans. Elevens Val 2015-16 Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

VI FLYTTAR! Naturbruksprogrammet. Transportteknik. till Österportgymnasiet i Ystad. till Nils Holgerssongymnasiet i Sjöbo

VI FLYTTAR! Naturbruksprogrammet. Transportteknik. till Österportgymnasiet i Ystad. till Nils Holgerssongymnasiet i Sjöbo VI FLYTTAR! Naturbruksprogrammet till Österportgymnasiet i Ystad Transportteknik till Nils Holgerssongymnasiet i Sjöbo Information från Sydskånska Gymnasiet Djurhållning Transportteknik Exotiska djur Praktik

Läs mer

Broschyr som skickas ut till alla Sveriges niondeklassare där olika program och gymnasieskolor lyfts fram som goda exempel.

Broschyr som skickas ut till alla Sveriges niondeklassare där olika program och gymnasieskolor lyfts fram som goda exempel. Bilagor Tabell 1: Programmen i Östergötland som ger högst inkomst Tabell 2: Programmen i Östergötland med lägst andel arbetslösa efter studierna Tabell 3: Programmen i Östergötland som ger jobb Tabell

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna 2014-2015 Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna är till för dig som har fyllt 20 år har en utvecklingstörning eller har fått en hjärnskada i vuxen

Läs mer

Sammanfattning Lättläst version

Sammanfattning Lättläst version Sammanfattning Lättläst version Den framtida gymnasiesärskolan en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning Gymnasiesärskoleutredningen har utrett gymnasieutbildningen för ungdomar med

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Uppföljning sommarskolan 2016

Uppföljning sommarskolan 2016 Tjänsteutlåtande Utredare 2016-09-06 Haina Berndtsson 08-590 975 19 Dnr: Haina.Berndtsson@upplandsvasby.se UBN/2016:72 33064 Uppföljning sommarskolan 2016 Förslag till beslut Utbildningsnämnden 1. Utbildningsnämnden

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium Vimmerby gymnasium Skolan har en kompetent och engagerad personal som arbetar i lag med gemensamt fokus på elevernas studier. Målet är att eleven tillsammans med skolans lärare och övrig personal skall

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 1999:180 Utkom från trycket den 20 april 1999 utfärdad den 31 mars 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen

Läs mer

Tankar och funderingar om framtiden

Tankar och funderingar om framtiden Tankar och funderingar om framtiden Drömmen om det lilla livet är stor, drömmer om ett jobb, familj och ett fint hem. Vill ha ett jobb som är utvecklande och som man trivs med och bra inkomst? Att välja

Läs mer

Allmän Information om Gymnasievalet. annika.lind@kunskapsskolan.se

Allmän Information om Gymnasievalet. annika.lind@kunskapsskolan.se Allmän Information om Gymnasievalet annika.lind@kunskapsskolan.se Fritt sök Skåne samt Karlshamn, Olofström, Ronneby och Sölvesborgs kommuner i Blekinge har ett gemensamt samverkansavtal om Fritt sök.

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Åbyggeby skola och fritidshem Kerstin Norlin biträdande rektor 1. Inledning Verksamheten har bedrivits med 70 barn i åldrarna 6-10 år, fördelade i förskoleklass upp till

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING för år 2007

KVALITETSREDOVISNING för år 2007 1 KVALITETSREDOVISNING för år 2007 Pedagogiskt bokslut för Modersmålsundervisningen Eslövs Kommun Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 1 MODERSMÅLSUNDERVISNING Om en elevs föräldrar eller vårdnadshavare

Läs mer

"Påhittigheten som blommar under slöj d lektionerna ska synas i hela skolan!' Slöjdlärare Stig Frögren.

Påhittigheten som blommar under slöj d lektionerna ska synas i hela skolan!' Slöjdlärare Stig Frögren. "Påhittigheten som blommar under slöj d lektionerna ska synas i hela skolan!' Slöjdlärare Stig Frögren. 150 Eleverna på Borgsmoskolan i Norrköping har i flera år använt slöjdtimmarna till att göra stora

Läs mer

Hösten 2015 - Våren 2016

Hösten 2015 - Våren 2016 Hösten 2015 - Våren 2016 Masugnen ~ 1 ~ Vem kan gå på särvux? Särskild utbildning för vuxna (särvux) är kommunens vuxenutbildning för dig som är över 20 år och som har inlärningssvårigheter som beror på

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! På Birgittaskolan händer allt och lite till! Birgittaskolan är en skola där du blir sedd och får möjlighet att utvecklas. Under din tid på skolan kommer du att lära känna

Läs mer

Dnr KS.2009.205 2009-06-02 YTTRANDE. Utskottet för gymnasie- och vuxenutbildning

Dnr KS.2009.205 2009-06-02 YTTRANDE. Utskottet för gymnasie- och vuxenutbildning Dnr KS.2009.205 2009-06-02 YTTRANDE Utskottet för gymnasie- och vuxenutbildning Yttrande över ansökan från Humanus Utbildning Syd AB om statlig tillsyn och rätt till bidrag för fristående gymnasieskola

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

INFORMATIONSBLADET Ebersteinska gymnasiet Nr 16 On 9/12 Lå 09/10

INFORMATIONSBLADET Ebersteinska gymnasiet Nr 16 On 9/12 Lå 09/10 1 Håll dig alltid uppdaterad - Infobladet utkommer varje studievecka INFORMATIONSBLADET Ebersteinska gymnasiet Nr 16 On 9/12 Lå 09/10 Dagens ros Dagen ros till er lärare på Fordonsprogrammet För det vänliga

Läs mer

KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015

KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015 KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015 15/11/19 Förutsättningar som i stor utsträckning påverkat resultat 2014/2015 Eleverna har generellt bra kunskaper och är intresserade av

Läs mer

VÄLKOMMEN. till Gymnasieinformationen 24 november. Frejaskolan Julia Kjäll

VÄLKOMMEN. till Gymnasieinformationen 24 november. Frejaskolan Julia Kjäll VÄLKOMMEN till Gymnasieinformationen 24 november Frejaskolan Julia Kjäll Viktigt att veta 18 nationella program (totalt 60 inriktningar) + Introduktionsprogram (5 program) + Särskilda varianter Ämnen och

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Rapport: Kanotslalombana - En näridrottsplats

Rapport: Kanotslalombana - En näridrottsplats Dalarnas Idrottsförbund Idrottslyftet - Vår 2012 Rapport: Kanotslalombana - En näridrottsplats Förening: Falu kanotklubb Kontakt: Soizick Lidström info@falukanotklubb.se - 073-22 22 654 Startdatum: 2011-10-01

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Välkommen att studera på Särvux i Avesta!

Välkommen att studera på Särvux i Avesta! Välkommen att studera på Särvux i Avesta! Särvux är en frivillig vuxenutbildning för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada samt

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning Beslut Tillsyn i gymnasieskolan och vuxenutbildningen 2010-11-04 1 (1) Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning efter tillsyn av gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Nordanstigs kommun 2010-11-04

Läs mer

Svar till elevarbetsfoldern:

Svar till elevarbetsfoldern: Svar till elevarbetsfoldern: 1 1.Hur många nationella program finns det inom gymnasieskolan? Hur många är yrkesprogram och hur många är högskoleförberedande program? Det finns 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande

Läs mer

motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Toppskola i skärholmen Hallå på arbetsplatsen

motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Toppskola i skärholmen Hallå på arbetsplatsen motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Lack-silver i VM Hallå på arbetsplatsen Bp Toppskola i skärholmen Bra skola En stolt trio som fått fart på STFG: rektor Lars Dowert, företagaren Totte Malmkvist

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

VI VALDE VADSBOGYMNASIET!

VI VALDE VADSBOGYMNASIET! VI VALDE VADSBOGYMNASIET! Mariestad 2 Hej! Just nu går du kanske och funderar på ditt gymnasieval. Ett val som är självklart för en del och inte lika självklart för andra. Vi vill att du med den här foldern

Läs mer

Övergången mellan utbildningar

Övergången mellan utbildningar Övergången mellan utbildningar 64 Jag skulle vilja jobba med djur. Gunilla, 57 år, sjuksköterska Härskare, kung, indianhövding... skämt åsido så vet jag inte riktigt, något som är stimulerande, känns meningsfullt

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Första gången jag kom i kontakt med termen entreprenörskap och Ung företagsamhet var när jag läste till lärare på Malmö högskola.

Läs mer

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling?

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling? Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara lärling? Gymnasievalet För vissa är valet lätt, för andra är det svårare Men en sak är säker det finns något för alla. Valet

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

Gymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är:

Gymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är: Gymnasieskolan Gymnasieskolan består av 18 program. De 18 nationella programmen har totalt 60 olika inriktningar. Det finns två olika sorter program - högskoleförberedande program och yrkesprogram. De

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval Inledning Inför gymnasievalet våren 2010 genomför Teknikdelegationen en kampanj riktad till niondeklassare, med huvudbudskapet

Läs mer

Vad tycker du om gymnasieskolan?

Vad tycker du om gymnasieskolan? Vad tycker du om gymnasieskolan? Dina svar är skyddade Alla som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt och de insamlade uppgifterna kommer att redovisas så att ingen kan se vad just du har svarat.

Läs mer

Redovisning av kvalitetsarbetet för Särvux

Redovisning av kvalitetsarbetet för Särvux Redovisning av kvalitetsarbetet för Särvux juni 2012 Ansvarig rektor Namn Elisabeth Wikberg Datum 2012-06-19 Tjörn Möjligheternas ö Verksamhetens namn Särvux särskild utbildning för vuxna Viktigaste lagar,

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: Ub249. av Magnus Persson m. fl. (s) om försöksverksamhet med samordnad NTutbildning

Motion till riksdagen. 1987/88: Ub249. av Magnus Persson m. fl. (s) om försöksverksamhet med samordnad NTutbildning Motion till riksdagen 1987/88: Ub249 av Magnus Persson m. fl. (s) om försöksverksamhet med samordnad NTutbildning i V ärmlands län Från och med höstterminen 1991 minskar antalet 16-åringar kraftigt i samtliga

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

LÄRVUX kurser 2015/2016

LÄRVUX kurser 2015/2016 Lärvux kurser 2015/2016 1 Välkommen till Lärvux Lärvux är kommunens vuxenutbildning för dig som har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Lärvux är för dig

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9718 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Uppsala belägen i Uppsala kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9718 Tillsyn i IT

Läs mer

2014-03-13. Mer kunskap med sommarskola

2014-03-13. Mer kunskap med sommarskola 2014-03-13 Mer kunskap med sommarskola Mer kunskap med sommarskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Med en utbildning av hög kvalitet kan fler elever nå målen och få en god grund

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

PPP Pojkar, Pappor, Prat om böcker Delrapport, Etapp 1

PPP Pojkar, Pappor, Prat om böcker Delrapport, Etapp 1 Foto: Marita Mansikka och Jenny Stenlund PPP Pojkar, Pappor, Prat om böcker Delrapport, Etapp 1 Intryck från Timrå, Ånge, Sollefteå och Kramfors, förmedlade från Länsbiblioteket Västernorrland PPP POJKAR,

Läs mer

Kurskatalog för Särvux. Särskild utbildning för vuxna

Kurskatalog för Särvux. Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog för Särvux Särskild utbildning för vuxna Läsåret 2015-2016 Särvux Särskild utbildning för vuxna Särvux är en frivillig kommunal vuxenutbildning för dig över 20 år och som har en utvecklingsstörning

Läs mer

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux Kurskatalog Lärvux Läsåret 2015-2016 Innehåll Innehåll... 3 Vem kan gå på Lärvux?... 1 Syftet med Lärvux... 1 Studierna... 2 Betyg... 2 Vilka ämnesområden finns på träningsskolenivå?... 3 1. Språk och

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2016:6149 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet i Skövde belägen i Skövde kommun 2 (7) Tillsyn i IT gymnasiet i Skövde

Läs mer

Broschyr som skickas ut till alla Sveriges niondeklassare där olika program och gymnasieskolor lyfts fram som goda exempel.

Broschyr som skickas ut till alla Sveriges niondeklassare där olika program och gymnasieskolor lyfts fram som goda exempel. Bilagor Tabell 1: Programmen i Kalmar som ger högst inkomst Tabell 2: Programmen i Kalmar med lägst andel arbetslösa efter studierna Tabell 3: De yrkesförberedande programmen i Kalmar som ger jobb Tabell

Läs mer

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson ALEXANDRA BIZI Flabelino och flickan som inte ville sova Illustrationer av Katalin Szegedi Översatt av Carolin Nilsson Lindskog Förlag et var en gång en flicka som drömde mardrömmar. Varje natt vaknade

Läs mer

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst.

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. För att få ut så mycket som möjligt av din tid här på skolan har jag satt ihop denna lilla tidning. Du har säkert massvis av intressanta

Läs mer

CAS-vuxenutbildning för dig

CAS-vuxenutbildning för dig SÄRVUX- värmdö CAS-vuxenutbildning för dig Särskild utbildning för vuxna Särvux Värmdö är kommunens vuxenutbildning för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning

Läs mer

Ditt resultat från Karriärpaketet

Ditt resultat från Karriärpaketet Page 1 of 5 Ditt resultat från Karriärpaketet Licensnamn: Ditt namn: Inspiration Karriärförlaget Test Testsson Vård, hälsa och socialt arbete Inom Vård, hälsa och socialt arbete arbete ingår såväl undersökning,

Läs mer

Läroplan för gymnasieskolan Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna

Läroplan för gymnasieskolan Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna mmzir s ' T^'o 000305436 Läroplaner 1989:28 Läroplan för gymnasieskolan Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna 1989-04-20 SÖ fastställer med stöd av gymnasieförordningen (SFS 87:743) 10

Läs mer

Trygga barn klarar mer. Socialdemokraterna i Örebros idéer och åtgärder för trygga barn som klarar mer

Trygga barn klarar mer. Socialdemokraterna i Örebros idéer och åtgärder för trygga barn som klarar mer Trygga barn klarar mer Socialdemokraterna i Örebros idéer och åtgärder för trygga barn som klarar mer 2007-2010. Hej, Jag hoppas att det här materialet om skolan i Örebro kan ge dig information om hur

Läs mer

Enkätresultat, Elever i åk 3, gymnasieskolor

Enkätresultat, Elever i åk 3, gymnasieskolor 1. TRIVSEL 1.1 Jag trivs med mina kamrater i skolan 4,22 4,51 4,08 4,16 1.2 Jag trivs med lärare och annan personal på skolan 1.3 Jag upplever att elever behandlas rättvist i skolan 1.4 Jag tycker att

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Innehållsförteckning Förord sidan 2 BILD. 3 ENGELSKA 4 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP 5 IDROTT OCH HÄLSA

Läs mer

Välkommen till Lärlingsprogrammet

Välkommen till Lärlingsprogrammet Välkommen till Motala I Motala bor drygt 42 000 personer. Motala ligger i den västra delen av Östergötland. Här finns sedan länge ett expansivt näringsliv som till stor del utgörs av tillverkningsindustri.

Läs mer

(tkr) Samtliga poster (även det som låg i plan), exklusive uppräkning av pris och lön

(tkr) Samtliga poster (även det som låg i plan), exklusive uppräkning av pris och lön Budget 2016-2019, Norrköpings kommun (tkr) Antal: 27 Utbildningsnämnden Summa: 105 074 Samtliga poster (även det som låg i plan), exklusive uppräkning av pris och lön 2016: 105 074 2017: 187 379 2018:

Läs mer

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN 18 nationella program 60 inriktningar 12 yrkesprogram + 6 högskoleförberedande program Programmen omfattar 2.500 poäng 1 DETTA ÄR ETT YRKES Gymnasiegemensamma ämnen, 600 p Engelska,

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

VALKOMMEN. Samhällsvetenskapsprogrammet MEDIER, INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

VALKOMMEN. Samhällsvetenskapsprogrammet MEDIER, INFORMATION OCH KOMMUNIKATION PROGRAM 2017/ 2018 Känner du till Odenplansgymnasiet sedan tidigare? Skolan grundades 2012 och ligger på Surbrunnsgatan 66 vid Odenplan. Vi är en förhållandevis liten skola med drygt 200 elever, vilket

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

Internationella Engelska Skolan i Nacka

Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka är en grundskola för årskurserna 4-9. Skolan startades hösten 2010. Den ligger på Augustendalsvägen 1 i Nacka Strand, i en

Läs mer

Välkommen till Myrsjöskolan. Ditt skolval 2013/14

Välkommen till Myrsjöskolan. Ditt skolval 2013/14 Välkommen till Myrsjöskolan Ditt skolval 2013/14 Elever som trivs i sin skola lär sig mer I Myrsjöskolan har vi skapat en stark gemenskap mellan lärare och elever samt en genomtänkt värdegrund för vårt

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola

Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola Utbildningsinspektion i Nacka kommun Nacka gymnasium Dnr 53-2006:3385 Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY

IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Skolenkät Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Skolenkät Din skola är utvald att delta i TIMSS Advanced 2015 (Trends

Läs mer

Information inför gymnasievalet 2017

Information inför gymnasievalet 2017 Information inför gymnasievalet 2017 Det finns 18 nationella gymnasieprogram. Av de är 12 yrkesprogram och 6 är högskoleförberedande program. Alla nationella program är 3-åriga. Det finns också 5 olika

Läs mer

Kvalitetsrapport (läsår 2014/2015)

Kvalitetsrapport (läsår 2014/2015) 2015-06-08 1 (8) Kvalitetsrapport (läsår 2014/2015) NT-Gymnasiet Ansvarig för redovisningen Gunilla Carlsson, rektor 2 (8) Sammanfattning Verksamheten har hög måluppfyllelse vad det gäller kunskaper och

Läs mer

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser En evig kamp!? Skolans uppdrag Generella kompetenser Specialförberedelser Gymnasieskolans uppdrag (prop.2008/2009:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver Gymnasieskolan ska i högre

Läs mer