Modellförslag till den nya skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Modellförslag till den nya skolan"

Transkript

1 DET FÖRSTA SPADTAGET FÖR DET NYA TEKNIS Modellförslag till den nya skolan Den 15:e oktober 1957 Första spadtaget tas av redaktör Arvid Karlsson bevittnad av C. von Sydow, Hadar Hadarsson och ett antal elever Den 15 oktober 1957 blev en historisk dag för Tekniska läroverket. Efter ett mångårigt utredningsarbete var det äntligen dags att sätta spaden i marken för bygget av den nya skolan. Vid en snabbt improviserad högtidlighet på byggnadsplatsen togs första spadtaget av stadsfullmäktigeordföranden, redaktör Arvid Karlsson, vilken i ett anförande lyckönskade skolan och uttryckte sin tillfredsställelse över att byggnadsfrågan avancerat så långt. När högtidligheten var över susade grävskoporna in över byggnadsplatsen och redan efter några få timmar hade en god del av röjningsarbetet verkställts. Efter över 100 år började de tankar Eberstein gav uttryck för i sitt testamente realiseras.

2 DEN NYA SKOLBYGGNADEN STÅR FÄRDIG 1959 Ljushallen Linköpingsvägen LABORATIONSBYGGNADEN Den nya laborationsbyggnaden står färdig 1963 och den sista överflyttningen från Strömbacken kan ske. Den nya byggnaden inrymmer flyg-, bygg- maskin och energiverkstad. Nu kan laborationer genomföras i ändamålsenliga lokaler. I samband med inflyttningen inköps en hel del ny utrustning.

3 INSTITUTIONSTEKNIKER I samband med den nya verksamhetens start i den nya byggnaden anställdes fyra institutionstekniker vid skolan.. Den förste var Eric Ivarsson som sedan 1946 tjänstgjort som laborationsvaktmästare vid skolan. Hans arbetsområde blev att ansvara för den verkstadstekniska delen. Vidare anställdes Orvar Halldin till den kemi- och biologiska institutionen. Lennart Andersson anställdes med ansvarsområdet bygg- och energi. Inge Jonsson ansvarade för utrustning och laborationer inom el och tele. Samtliga kvarstannade vid sina tjänster vid skolan till sina pensioneringar. Här till höger syns Orvar Halldin i kemikalieförrådet FYRAÅRIG GYMNASIEUTBILDNING År 1967 blev den tekniska gymnasieutbildningen 4-årig. Nya tider och den tekniska utvecklingen ställde nya och större krav på gymnasieingenjörerna. Gunnar Hindefors, fil mag, rektor under åren Hans insats vid skolan blev mycket kort. Han blev påkörd och svårt skadad vid en trafikolycka Sviterna efter en lång tids medvetslöshet innebar att han sjukpensionerades. NY VERKSTADSBYGGNAD En ny byggnad för utbildningar inom verkstads- och fordonsteknik invigs I de nya lokalerna på Fotbollsgatan tar man varje år in omkring 40 elever på den verkstadstekniska och omkring 50 elever på fordonstekniska linjen. Även särskolans yrkesutbildning är inrymd i fastigheten. Här finns plats för upp till 200 elever. Utrustningen är förnämlig då både verkstads- och fordonstekniska linjerna har samma typ av maskiner som finns ute på verkstäderna. Ett par miljoner har investerats i maskinparken.

4 BYGGLINJENS LOKALER UNDER ALL KRITIK Toaletter utan lås, takdropp på 48 ställen, fryskallt inomhus på vintern, ingen dusch för flickorna, inga gardiner för fönstren. Detta är miljön på byggskolan på Tunnbindaregatan. Här går 1975, 70 elever som är överens med sina lärare, Så här kan vi inte ha det. Under de fyra år man funnits i YFA s gamla lokaler har man vid upprepade tillfällen beskrivit sina förhållanden för skolkontoret. Inte är lokalerna bra på Tunnbindaregatan. Men jämfört med andra byggskolor i landet är de inte sämre. Dessutom planerar vi ju en ny skolbyggnad på Fotbollsgatan, säger skoldirektör Lars Thuresson. Carl-Erik Lindahl, rektor under åren , utexaminerades 1944 från den kemitekniska linjen efter tre års studier vid Ebersteinska. Carl-Erik beskriver själv sin tid som elev på skolan som tre lyckliga år. Skolan erbjöd ämnesstudier som passade hans intressen, lärare som hade förtroende för eleverna och undervisade på ett demokratiskt sätt, och stimulerade dem till ett demokratiskt tänkande. Det rådde en öppenhet och gemenskap mellan eleverna, och mellan elever och lärare som gav karaktär åt verksamheten vid skolan, en total kontrast mot den despotiska anda som rådde i den realskola han kom från. När han lyssnade på arbetsförmedlingsrapporten i radio 1949, hörde han att man sökte en lärare i matematik och fysik/kemi till Teknis i Norrköping, varför han kontaktade rektor Hellgren. Efter samtal med honom var Carl-Erik fast för att bli lärare, och förblev så i 39 år, med några få korta avbrott för arbete inom Cellulosa- och pappersindustrin. Aldrig någon gång under sin lärartid hade han haft några funderingar på att bli skolans chef, han trivdes utmärkt med att vara lärare. Efter den tragiska olyckan som drabbade Gunnar Hindefors, blev han övertalad av skolförvaltningen att söka rektorstjänsten vilken han också fick. Det blev ett antal mycket arbetsamma, men också synnerligen intressanta år. Han hade en föresats att bland annat arbeta med den öppna dörrens princip, chefen skulle vara till hands och synas. Man skulle kunna träffa chefen utan att slussas via hans sekreterare eller statussymbolen röd, gul eller grön lampa. VINDKRAFTVERK Norrköpings troligtvis första vindkraftverk producerar el. Kraftverket premiärkördes den 25:e maj Sex stycken 40-wattslampor lyste och bekräftade att elproduktionen var i full gång. Det är eleverna vid T4Kr och deras lärare Klas Johansson som har konstruerat och byggt vindkraftverket. Det här med vindkraft ligger ju i tiden. Så därför tyckte vi det kunde vara skoj att köra igång något sådant här. Både eleverna och jag tycker dessutom att undervisningen är för mycket teori och för lite praktik, säger Klas Johansson. Det fungerar fint! Anders Friis, Margareta Ellnebo och deras lärare Klas Johansson kontrollerar propellern.

5 NYA LOKALER Under 1978 tas byggskolans nya lokaler i kvarteret Bollen,i bruk. Äntligen kan elever och lärare lämna sina gamla otidsenliga lokaler på Tunnbindare gatan. Inför den förväntade ökningen av antalet elever i gymnasieskolan planeras en kraftig utbyggnad av gymnasieskolans organisation. En satsning på verkstads-, fordons- och elteleteknisk utbildning kommer att ske genom förläggandet av en ny skolenhet på Ingelsta. Inom den fordonstekniska utbildningen planeras en ny gren med inriktning på transportteknik. Till höger. Armering av kulvert i de nya lokalerna för bygg- och anläggningstekniska linjen PROBLEM ATT FYLLA KLASSER 1980 Varför är det så få som vill bli pappersarbetare? På pappersbruken och skolorna sliter man sitt hår. Företagen ropar på folk. Den som går in för att satsa på processteknik får hög lön och garanterat jobb. De förstahandsökande har halverats på ett år. Halvvägs in på höstterminen har sex elever hoppat av första läsåret. Av verkstadslinjens totalt fyra klasser finns nu endast tre kvar. Varför vill så få ungdomar utbilda sig till verkstadsjobb? Trots att verkstadsindustrin kan locka de allra flesta elever med jobb, hyggliga löner och betald vidareutbildning efter avslutad gymnasieutbildning är intresset katastrofalt dåligt. Skolan, facket och näringslivet i Norrköping tillsatte en krisgrupp för att utreda vilka åtgärder som borde vidtas för att lösa problemen. Redan nästkommande läsår ökade antalet sökande till den verkstadstekniska utbildningen till rekordnivå. Tillverkning av en elefantgrind till Kolmårdens djurpark. ELEVPROTEST MOT LÄRARLÖSA LEKTIONER En ny beräkningsgrund för statsbidrag som den nya regeringen drev igenom (1982), har minskat statsbidraget till lärarlöner, vilket har tvingat fram lärarlösa lektioner. Det innebär att lärarna skall lämna ut självstudieuppgifter till eleverna. Detta har mötts av en proteststorm både från elever och lärare. Självstudier står det på schemat. Lärarlösa lektioner kallas det i dagligt tal. Ledigt, borde det heta, säger ilskna elever i klass T4 Kemi. Det har blivit en betydande försämring, i varje fall för eleverna på kemi- och maskingrenen, säger rektor Carl-Erik Lindahl. Elevernas missnöje utmynnade även i en två timmars strejk bland 300 elever som protest. Sittstrejkande elever. De som inte deltog i strejken var på lektion.

6 EBERSTEINSKA SKOLAN 125 ÅR 1982 firar Norrköpings största skola sitt 125:e år. Från ett första läsår med endast sex elever har skolan nu vuxit enormt. Efter sammanslagningen av delar av gamla yrkesskolan och gamla tekniska gymnasiet 1974, har skolan har nu 1300 elever, 110 lärare och 30 övrig personal. Carl-Erik Lindahl tycker han kan tillåta sig att vara lite stolt över sin skola. Den har betydelse för såväl bygdens som hela landets industriella verksamhet, byggenskap och hantverk. Under ceremonin berättade historikern fil dr Björn Helmfrid om Christian Eberstein och hans betydelse för Norrköping. Framtidsforskaren tekn lic Eskil Block uppmanade de tekniskt studerande i Norrköping att regelbundet läsa vetenskapliga tidskrifter och på så sätt öka sin kompetens. Då kan Norrköping bli en duktig stad, framhöll han. Trubaduren Conny Enström sjöng och spelade eget material. Carl-Erik Lindahl INTERNATIONELL TEKNISK LINJE Sedan höstterminen 1984 erbjuder Ebersteinska skolan som enda skola i landet den internationella varianten av 4-årig teknisk linje. Kursplanen är nästan identisk med den traditionella för att man skall kunna byta om man ångrar sig. När man gått två år är det dags att specialisera sig, men den internationella linjen erbjuder endast byggteknisk variant. Framtiden ser ljus ut för de elever som väljer den varianten, även om de inte kan påräkna sig jobb utomlands direkt efter avslutad examen. Den så kallade miljöpraktiken finns det stora möjligheter att få göra utomlands. Dag Nilsson, visionär med stor utlandserfarenhet, påpekar att företagen ställer sig mycket positiva till den nya utbildningen UPPFÖLJNING AV INTERNATIONELL TEKNISK LINJE Efter två år visar en uppföljning av den internationella tekniska linjen att försöket varit lyckat. Man kan konstatera att. eleverna är positiva och att deras studieresultat är tillfredsställande. Under de första månaderna var det besvärligt. Speciellt i ordrika ämnen som historia och samhällskunskap upplevdes till en början en del svårigheter. En viss uppmuntran bestod i att lärarna inte heller talade perfekt. Men snart pratade eleverna engelska fritt. Det enda ämne som lästes på svenska var just svenska. Övriga problem i början var att det var svårt att hitta läromedel som kunde anpassas till de svenska kurserna, samt att de extra kostnader som kursen innebar inte täcktes av staten, vilket man räknat med. SÖ POSITIV TILL TVÅSPRÅKIGT FÖRSÖK Skolöverstyrelsen (SÖ) är mycket positiv till försöket med engelskspråkiga utbildningar på Ebersteinska skolan i Norrköping, enligt den slutrapport som kom några år senare. Försöket kommer att förlängas tills regeringen fattar beslut om en ny läroplan för gymnasieskolan. SÖ anser att utbildningen har fungerat väl. Eleverna har lärt sig ett fackspråk och blir lika goda tekniker som de elever som har svenskspråkig undervisning. Däremot är eleverna kritiska mot de svenska lärarnas kunskaper i engelska. Det har varit lätt att rekrytera flickor till den fyraåriga tekniska linjen. 40 procent är flickor, vilket är dubbelt så många som genomsnittet i riket. I sin slutrapport rekommenderar SÖ att antalet engelskspråkiga utbildningar i Sverige bör öka.

7 PENGAR TILL BARNCANCERFONDEN I mitten av januari 1987 får drottning Silvia ta emot en check på inte mindre än :- av elever vid Ebersteinska skolan. Drottningen, som beskyddare av Barncancerfonden, tog tacksamt emot checken och passade samtidigt på att berätta för eleverna hur hon själv arbetat för cancersjuka barn. Grundplåten till de insamlade slantarna fick teknisterna under den så kallade förbrödringsveckan. De tog då ett nytt initiativ genom att hyra ut nollorna till olika företag, vilka fick betala in lön direkt till Barncancerfonden. Insamlingen gick över förväntan och under hösten fortsatte pengar att strömma in från personer och företag i Norrköping. Eleverna hoppades att detta skulle bli en ny tradition vid skolan. De passade även på att överräcka en present till kungen. Denna gåva bestod av några burkar Finisöl av klass IV. Från vänster: Inger Jernqvist,Kjell Persson, Drottningen, Mikael Backman, Björn Ehlin samt, Johan Kornhammar FRANKRIKEPRAKTIK På sommaren 1987 reser fyra elever från den 4-åriga tekniska linjen på skolan till Frankrike för att göra utlandspraktik. Det är deras lärare i franska som hjälpt dem till chansen att lära sig mer franska på plats. Två av eleverna ska under sex veckor praktisera på det franska pappersföretaget Léncre y est, ett företag som återanvänder papper och tillverkar brevpapper. Två av eleverna skall under samma tid arbeta som au pair i franska familjer. Helene Andersson, Crister Carlzon, Carolina Svensson och Maria Olson VILDMARKSLIV Under sommaren 1987 förlängde fordonsklassen Fo IIB skoltiden med en vecka. I jämtländska vildmarken fick elever och lärare en spännande och annorlunda gemenskap. Under två år hade läraren Gunno Hermansson berättat för eleverna hur scouting kunde vara. En något töntig sysselsättning tyckte eleverna, som var mer intresserade av muskelbilar och motorer med krut i. Efter att ha blivit lovade verkligt tuffa tag, beslöt klassen att uppleva en vildmarksvecka. I fyra kanoter skulle gänget paddla utför Laxsjöälven från Laxsjö till Hammardal. Fjorton strida forsar skulle övervinnas och alla skulle sova under vindskydd. Samtliga elever var noviser när det gällde vildmarksliv, så de fick varsin mekaroverall som klädsel. Planeringen inför fjällveckan måste ske minutiöst. Inget lämnades åt slumpen. Vädret kan vara mycket nyckfullt, och växla mellan minusgrader och stark värme. En rejäl myggsvärm kan driva den oerfarne på flykten. Efter tolv tröttsamma timmars bilkörning, väntar alla på startsignalen vid Laxsjöälvens strand. Packningen är stuvad, regnet strilar tunt nedför regnkläderna och temperaturen är lägre än tio grader. Efter en timmes paddling känns armarna som bly och ryggarna värker. Rast, signalerar Gunno och styr in mot den hägrande stranden. Första dagen har gått utan större äventyr. Vindskydden slås upp och alla somnar snällt efter kvällsmaten. På morgonen den andra dagen ligger isen tunn på tvättvattnet. Andedräkten hänger som vita moln utanför munnarna. Med stela ryggar och värkande leder paddlar alla vidare. Den första forspaddlingen går bra och allas självförtroende växer. Vid de lugna vattenpartierna simmar bävrar utmed strandkanten. Alla har nu anpassat sig till vildmarkslivet.

8 Under dagarnas gång lär de sig så småningom att scoutinglivet inte är något för veklingar. Att ha hjärna, och kunskap om naturen, uppväger lätt svällande muskler. Gänget som stävar hemåt mot Norrköping igen, ser plötsligt mer vuxna och erfarna ut, än de som gav sig iväg. Veckans strapatser känns i varje muskel. Dagarnas svett förbyttes i nätternas köld, när eldvakten somnade. Vildmarkens tystnad omslöt vindskydden. Allt virvlar runt i huvudet på de ovanligt tysta killarna på vägen hem. Upplevelserna av den svenska naturen kommer att ta tid att bearbeta. Åke Johansson, Teknologie magister, och adjunkt, tillträdde som rektor 1988, är kanske den rektor under skolans historia som varit med om de största förändringarna. Han var utredare inför planeringen av den nya mellaningenjörsutbildningen, en utbildning som skulle ske och skedde i samarbete med Linköpings universitet. Ett stort antal gymnasiereformer föreslogs och flera genomdrevs under hans tid som rektor. En av dessa reformer innebar att den 4-åriga gymnasieingenjörsutbildning som med stolthet bedrivits på skolan avskaffades, även om den i begränsad omfattning kunde fortgå under ett par år, då skolan lyckades utverka dispens för fortsatt verksamhet. Åke var också rektor under den stora ombyggnads- och omflyttningsperioden då skolans elevantal först minskade för att sedan öka igen. Ingenjörsutbildningen bedrevs under ett antal år i Drags fastigheter, en utbränd textilfabriksfastighet som renoverats för skolans behov. Tanken var att högskolan skulle överta fastigheten då skolan flyttade tillbaka till sina egna nyrenoverade lokaler. Åke fick även under sin tid som rektor vara med om den stora sammanslagningen av gymnasieskolor som skedde då Norrköpings kommun minskade sitt skolbestånd. Åke har aviserat sin pensionsavgång till sommaren 2007

9 NYA INGENJÖRSUTBILDNINGEN Det här är det största som hänt i modern tid på Ebersteinska skolan! Det säger Åke Johansson med anledning av den nya ingenjörsutbildning som bedrevs på skolan från hösten Utbildningen låg i Norrköping på försök, men bedrivs i Tekniska högskolans i Linköping regi. Jag är oerhört tacksam att vi fick förlägga utbildningen till Norrköping, säger Johansson. Utbildningstiden är två år och bygger på gymnasieskolans treåriga tekniska utbildning, och ska så småningom ersätta det fjärde året. Den ger i första hand djupare teknikkunskaper och mer utrymme för matematik samt datakunskaper. Här i Norrköping är inriktningen elkraft/reglerteknik. Den här utbildningen är mer internationellt inriktad samt ett svar på industrins önskemål. Under hösten 1989 flyttar utbildningen till Drags lokaler vid Motala ström. Hit till Drags kom även de som gick fjärde året att flytta under den tid som Ebersteinska skolans lokaler renoverades. NYA YRKESLINJER PÅ FÖRSÖK Från och med höstterminen 1989 kan Ebersteinska skolan erbjuda två nya yrkesinriktade linjer. Det är ett försök med treåriga linjer inom måleri- och produktionsteknik. Det mest positiva är att linjerna nu ger en större allmänbildning än de tvååriga utbildningarna, säger rektor Åke Johansson. LACKERARSKOLAN FLYTTAR Äntligen slipper billackeleverna den dåliga arbetsmiljö som rådde i lokalerna på Torsgatan. Undervisningen sker från vårterminen 1990 i moderna fräscha lokaler hos Swalls billackeringsfirma på Ingelsta. Här har vi den bästa miljön. Rejält luftombyte sker, och slipdammet sugs upp i utsug i golvet. På Torsgatan kunde man få skära sig genom det otäcka slipdammet, berättar Leif Hedin. INTERNATIONELLA UTBYTEN OCH KONTAKTER Ebersteinska gymnasiets kontakter med andra länder har länge varit livligt. Utbyten med franska skolor startade i slutet av 80-talet. Elever i årskurs 2 som läste franska reste till Sablé och bodde i mottagande elevers familjer. På motsvarande sätt togs de franska eleverna emot när de besökte Ebersteinska. Efter några år skedde det franska utbytet i stället med lycée Camille Claudel i Troyes. Den engelskspråkiga utbildningen hade ett elev- och lärarutbyte med en skola i Reimes som också hade undervisning på engelska. Inom båda projekten arbetade man tematiskt. El-programmet hade under några år utbyte med motsvarande utbildningar vid Lombardsskolan, också den i Troyes. Byggprogrammets elever och lärare reste till Irland för att under ett par veckor lära sig hur man byggde där. Ebersteinska skolan deltar också i Classes Europeennes i Alden Biesen i Belgien. Där arbetar våra elever med elever från fyra andra EU-länder under temat European Dimension. Under några år hade skolan ett givande lärar- och elevutbyte med en skola i Riga. Det ägde rum både före och efter Lettlands självständighet. Alla dessa kontakter har inneburit värdefulla insikter i andra länders vardagsliv, kultur och tänkesätt. NV1A + NS 1 reser till Frankrike i mars 2005

10 F-HUSET ÅTERINVIGS Efter två kan gamla Teknis återinvigas den 2:e oktober 1991 efter att ha genomgått omfattande renoverings- och ombyggnadsarbeten. Syftet med ombyggnaden har inte bara varit att få bättre arbetslokaler för elever och personal, utan även att koncentrera teknisternas lokaler till ett mindre område. Man kan också betrakta det här som en förberedelse att ta emot fler elever när alla yrkesutbildningar utökas med ett läsår. Kostnaden för ombyggnaden uppgick till 40 miljoner kronor. TEKNIKEN I DIN HAND Kanske du undrat över den skulptur som står placerad på gångvägen mellan kanslibyggnaden och verkstadsbyggnaderna. Den heter Tekniken i din hand, och är skapad av Elis Nordh och tillverkad av elever vid skolan. En hand växer fram ur ett städ och håller ett vattenhjul vars energi genom en kuggväxel överförs till en kuggstång som kröker sig upp mot den blå rymden och ger en vision av människans möjligheter. Invigningen skedde vid 125-årsjubileet. SKOLHUSINVIGNING Fredagen den 13:e augusti 1993 invigde Ebersteinska skolan H-huset efter en omfattande ombyggnad. I byggnaden kommer vid starten elprogrammets elever bedriva sin verksamhet. Tidigare har elever och lärare vistats i dåliga lokaler på Hammarskolan i Kneippen. OMFLYTTNINGAR Måleri- och golvläggningsutbildningen flyttar till C-huset efter sin tid vid Torsgatan. Omflyttningen har samband med gymnasieskolans omläggning från två till treåriga linjer och ökad andel teoriämnen. Målarna flyttar till de lokaler som står tomma efter det att den fordonstekniska linjen flyttat till Ingelsta. Drift- och underhållsutbildningen flyttar från sina lokaler på Grytsgatan. Även de flyttar till Ingelsta. NATIONELLA PROGRAM Från läsåret 1994 finns 16 nationella program i gymnasieskolan, varav det finns fem på Ebersteinska: Naturvetenskapsprogrammet, Byggprogrammet, Elprogrammet, Energiprogrammet och Industriprogrammet. FÖRÄNDRINGAR I GYMNASIESKOLAN T-linjen togs bort ur gymnasieskolan från läsåret Teknik blev en av grenarna på NV-programmet från årskurs 2. Beslut hade också fattats om att T4 gymnasieingenjörsutbildningen skulle bort. På Ebersteinska skapades som ersättning påbyggnadsutbildningar inom byggteknik (TEBY), inom kemiteknik (TEKE), inom maskinteknik (TEMA) och inom datateknik (TEDA). Utbildningarna anordnades under åren Beslut om Teknikprogrammet fattades i riksdagen 1999 och startade på Ebersteinska Då fanns redan fyra av de 16 nationella programmen på skolan: Naturvetenskapsprogrammet, Byggprogrammet, Elprogrammet, Energiprogrammet och Industriprogrammet.

11 NYA BYGGSKOLAN INVIGS Ebersteinskas nya byggskola invigs den 5:e april Man får nu fräscha lokaler som är mer sammanhållna än tidigare. Allt är inte helt färdigt men det som återstår fixar byggarna själva. De har inte varit vana vid någon lyx på skolan, och någon lyx är det inte nu heller. Men ändamålsenliga och mycket inspirerande, anser de. FLYTT AV ENERGIPROGRAMMET Under sommaren 1998 flyttar Energiprogrammet från Ingelstagymnasiet till Ebersteinska. Orsaken är inte bara ekonomisk, utan det finns andra fördelar, nämligen att utbildningen ligger så nära de program som redan finns på skolan, vilket gör att man bättre kan utnyttja de lärarresurser som redan finns. SKOLLEDARPROTEST Den 26 februari 2000 protesterar skolledarna i Norrköping mot kommunens ekonomiska åtstramningar. Vi har hållit på i många år nu och sparat. Vi ser inget slut på det här säger, Åke Johansson, ordförande i Skolledarna och rektor på Ebersteinska gymnasiet. Det finns bara ett sätt att minska kostnaderna på, och det är att dra ned på personalen, säger han. Det i sin tur skulle ge katastrofala följder för många ungdomar som behöver extra stöd i sin undervisning för att klara sig i framtiden. SKOLAN BYTER NAMN I samband med millennieskiftet byter skolan namn från Ebersteinska skolan till Ebersteinska gymnasiet. Namnbytet sker efter en omröstning bland personal och elever vid skolan. UTBYGGNAD AV SKOLANS BIBLIOTEK Skolans bibliotek byggs ut Det rymmer nu en särskild tidnings- och tidskriftsavdelning. Skolböcker räcker inte. Med nya ämnen och undervisning som bygger på problembaserad inlärning, krävs att eleverna har tillgång till tidningar och tidskrifter, säger Stefania Hansson, bibliotekarie. Man måste växa upp med tidningar för att de skall vara en självklarhet senare i livet. Stefania Hansson NYA BESPARINGAR Nya besparingar, vilket innebär större grupper, inget extra stöd till elever, och färre möjligheter i de individuella valen. Så kan det bli på gymnasieskolorna till hösten Pengarna kommer inte att räcka, konstaterar rektor Åke Johansson. MINSKAT INTRESSE FÖR SPRÅK Intresset för språk minskar. Lärarna menar att eleverna, som egentligen anser att det är viktigt med språk, av strategiska skäl väljer andra kurser, för att det ibland är lättare att få högre betyg i dem. Betyg som kommer väl till pass när de skall söka in på högskolan. Har alla glömt hur Christian Eberstein nådde sina framgångar när han byggde sitt affärsimperium? FEMINISTISKT SJÄLVFÖRSVAR I augusti 2002 meddelar Leif Kinnersjö, att feministiskt självförsvar skall införas som kurs inom Individuellt val. Trettio elever på gymnasieskolorna i Norrköping kommer att utbildas i feministiskt självförsvar. Målet med kursen är att eleverna skall lära sig hur man undviker situationer där hot eller våld förekommer. Genom att ha goda kunskaper i konflikthantering och insikt i kroppsspråkets och ordvalets betydelse ska eleverna lära sig att undvika hotfulla situationer. Det handlar inte om att lära sig slåss, snarare tvärtom. Leif Kinnersjö

12 SISTA NOLLNINGEN PÅ EBER År 2002 arrangerar elevföreningen FINIS nollningen för sista gången. En tradition där årets nya elever skall invigas i gemenskapen av sistaringarna går i graven. Efter att i många år fått utstå kritik från media och en del andra, vuxna och föräldrar, eskalerar i år kritiken. Per Wichman visar en film i TV som berör den mångåriga traditionen. Filmaren får kritik för den vinkling han har gjort, men nu blåser en kritikerstorm upp som gör det ohållbart att bedriva ett normalt skolarbete. Skolan och dess personal attackeras från alla håll. Kritiken går så långt att personalen drabbas av hälsoproblem. Finis inser den ohållbara situationen och avstår frivilligt från att fortsätta med sin invigningstradition. Taft, en dryck som nu fått en sur eftersmak LOCKAR NATURVETENSKAPLIG UTBILDNING? Ebersteinska gymnasiets biträdande rektor Anders Bergstrand oroar sig över att antalet sökande till naturvetenskaplig utbildning minskar. Han ser ett systemfel i den tendens som nu tycks slå igenom. En uppvärdering av de mer krävande ämnena måste ske, säger han. Idag kan, något tillspetsat, en kurs i nagelvård väga lika tungt som en kurs i fysik, när man söker till högre studier. Antalet sökande till det engelskspråkiga programmet har minskat från 400 sökande 2002 till endast 50 år På grund av bristande intresse från eleverna tvingades skolan lägga ner det engelskspråkiga NV-programmet. De sista eleverna gick ut läsåret Anders Bergstrand POLITIKERBESÖK PÅ EBER Fredrik Reinfeldt, moderat partiledare, sedermera statsminister, besöker Eber våren Fredrik möter biträdande rektorn Eilert Johansson och eleven Rikard Burnert. De är alla överens om att det är för mycket teori på yrkesprogrammen. Ett annat problem de är överens om är att så många har förutfattade meningar om industriarbete. Rikard är snart CNC-operatör, ett högteknologiskt arbete där datorn är ett viktigt hjälpmedel. Inte många förstår hur mycket vi jobbar med data, säger han. Det mesta arbete vi utför gör vi med huvudet. Industrin är Sveriges bas, säger Reinfeldt. Det får allvarliga konsekvenser om ungdomarna värderar den på ett sätt som inte stämmer med verkligheten. Fredik Reinfeldt studerar när Rikard Burnert fräser ett schackbräde

13 EBERYRAN 2003 Glöm nollningen, den är historia. Nu hälsas de nya eleverna välkomna till Ebersteinska gymnasiet på ett nytt och annorlunda sätt. Under en heldag delas skolans elever in i tolvmannalag, fördelade med fyra elever från varje årskurs. Under dagen får lagen genomgå ett antal lekfulla tävlingsmoment som är utlokaliserade till skolans olika byggnader. Lunch intas gruppvis och under eftermiddagen anordnas underhållning och det förrättas prisutdelning. Priserna har lokala företag bidragit med. Elevernas åsikter om arrangemanget är delade. De flesta eleverna är mycket nöjda med dagen, men framförallt de äldre eleverna saknar den avskaffade nollningen. En utvärdering av arrangemanget genomförs, för att se vad som kan förändras till det bättre till efterföljande Eberyror. SKOLAN FÅR KONKURRENS På grund av konkurrens från nya IT-gymnasiet, får skolan färre elever på el- och teknikprogrammet vilket föranleder skolan att varsla åtta lärare. Dessutom tvingas skolan minska sina lokalytor för att uppnå de nya sparkrav som kommunen ställt. Vi har även gjort besparingar inom skolledningen och inom elevstödet. Trots dessa insatser, kommer skolan inte att kunna uppnå de sparkrav om två miljoner kronor som ställts 2004, säger rektor Åke Johansson. SKOLAN VÄXER Hösten 2004 slås tre gymnasieskolor samman. Thapperska gymnasiet som bedriver utbildning inom omvårdnad lokaliseras till Ebersteinskas lokaler i H-huset. Ingelstagymnasiet som bedriver fordonsutbildning flyttar till Bråvalla, undantaget personbilsteknik som flyttar till C-huset. TUC, Transporttekniskt Utbildningscentrum, som bedriver vuxenutbildning sorterar nu under Ebersteinska gymnasiet och har sin verksamhet förlagd till Bråvalla. Under hösten anordnas en personalyra för att personalen från de hopflyttade skolorna lättare skall känna sig välkomna och få möjlighet att bekanta sig med sina nya kollegor i en ny skolmiljö. Detta sker bland annat genom tävlingar gruppvis på samma sätt som eleverna genomför sin yra. HÅRDNANDE KONKURRENS OM ELEVERNA Flera nya fria gymnasieskolor etablerar sig i kommunen och konkurrensen hårdnar om de niondeklassare som står inför sitt gymnasieval. En del skolor lockar sökande genom att erbjuda fria datorer, andra genom att erbjuda månadspeng. Ebersteinska satsar pengar på reklam både i tidningsannonser och via radio. Skolan tar även fram en ny informationsbroschyr under LJUSARE TIDER Det stundar ljusare tider för Ebersteinska gymnasiet Kommunens ekonomi har kommit i balans, vilket innebär att nya friska pengar kan tillföras skolan.

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

INFORMATIONSBLADET Ebersteinska gymnasiet Nr 16 On 9/12 Lå 09/10

INFORMATIONSBLADET Ebersteinska gymnasiet Nr 16 On 9/12 Lå 09/10 1 Håll dig alltid uppdaterad - Infobladet utkommer varje studievecka INFORMATIONSBLADET Ebersteinska gymnasiet Nr 16 On 9/12 Lå 09/10 Dagens ros Dagen ros till er lärare på Fordonsprogrammet För det vänliga

Läs mer

Grundskolans. Elevens Val 2015-16

Grundskolans. Elevens Val 2015-16 Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26

Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26 Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26 Engagerade lärare och utbildade ämnesvikarier. Betygssättning av lärare. Mer information

Läs mer

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne Information från Parkgymnasiet Välkomna till Parkgymnasiet och nya Teknikcollege Sydöstra Skåne! Utbildningen vid Parkgymmnasiet skall vara en utmaning för alla.

Läs mer

INFORMATIONSBLADET Ebersteinska gymnasiet Nr 33 On 19/5 Lå 09/10

INFORMATIONSBLADET Ebersteinska gymnasiet Nr 33 On 19/5 Lå 09/10 1 Håll dig alltid uppdaterad - Infobladet utkommer varje studievecka INFORMATIONSBLADET Ebersteinska gymnasiet Nr 33 On 19/5 Lå 09/10 BUSSKORT - ELEVER Busskortet ni fick i augusti ska ni vara rädda om!

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

VI FLYTTAR! Naturbruksprogrammet. Transportteknik. till Österportgymnasiet i Ystad. till Nils Holgerssongymnasiet i Sjöbo

VI FLYTTAR! Naturbruksprogrammet. Transportteknik. till Österportgymnasiet i Ystad. till Nils Holgerssongymnasiet i Sjöbo VI FLYTTAR! Naturbruksprogrammet till Österportgymnasiet i Ystad Transportteknik till Nils Holgerssongymnasiet i Sjöbo Information från Sydskånska Gymnasiet Djurhållning Transportteknik Exotiska djur Praktik

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! På Birgittaskolan händer allt och lite till! Birgittaskolan är en skola där du blir sedd och får möjlighet att utvecklas. Under din tid på skolan kommer du att lära känna

Läs mer

MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM

MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM LÄSÅRET2010-2011 MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM D u, som just står inför att påbörja en gymnasial utbildning, har säkert ett behov av att skaffa Dig så god insikt som möjligt inför ditt val. I denna broschyr

Läs mer

TRÄPLUGG. Guide. Träindustrin behöver ungdomar. Han fick sitt drömjobb! det här kan du bli ETT LITET MAGASIN FÖR DIG SOM SKA VÄLJA GYMNASIET 2012

TRÄPLUGG. Guide. Träindustrin behöver ungdomar. Han fick sitt drömjobb! det här kan du bli ETT LITET MAGASIN FÖR DIG SOM SKA VÄLJA GYMNASIET 2012 TRÄPLUGG ETT LITET MAGASIN FÖR DIG SOM SKA VÄLJA GYMNASIET 2012 Han fick sitt drömjobb! Guide det här kan du bli Träindustrin behöver ungdomar 1 Du kan bli något speciellt Det finns många roliga och annorlunda

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Individuella programmen GySär13

Individuella programmen GySär13 Individuella programmen De individuella programmen är till för de elever som behöver läsa ämnesområden istället för ämnen. Utbildningen ska ge eleverna kunskaper för att ett så självständigt och aktivt

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna 2014-2015 Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna är till för dig som har fyllt 20 år har en utvecklingstörning eller har fått en hjärnskada i vuxen

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Våra program GULDSTADSGYMNASIET barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Den lilla skolan med de stora möjligheterna Ja, vi är en liten skola och det är ett viktigt skäl till att många elever

Läs mer

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst.

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. För att få ut så mycket som möjligt av din tid här på skolan har jag satt ihop denna lilla tidning. Du har säkert massvis av intressanta

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

INFORMATIONSBLADET Ebersteinska gymnasiet Nr 26 Ti 24/3 Lå 08/09

INFORMATIONSBLADET Ebersteinska gymnasiet Nr 26 Ti 24/3 Lå 08/09 1 Håll dig alltid uppdaterad - Infobladet utkommer varje studievecka INFORMATIONSBLADET Ebersteinska gymnasiet Nr 26 Ti 24/3 Lå 08/09 Vi vill uppvakta en förstapristagare i en större uppsatstävling! Det

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Innehållsförteckning 1. Om IT- Gymnasiet 1.1 Vår verksamhetsidé 1.2 Vår vision 1.3 Vårt mål 1.4 Vårt kvalitetsarbete 1.5 Våra strategier 1.6 Vart tar eleverna

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

DU kan bli flygtekniker!

DU kan bli flygtekniker! Är du tekniskt intresserad och beredd att lägga ner lite mer jobb under din gymnasietid, så är detta ett programval som ger många möjligheter. DU kan bli flygtekniker! Jobba med flygplan och helikoptrar,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

RINMANGYMNASIET. T4 Teknikprogrammet. fjärde året. Bli gymnasieingenjör

RINMANGYMNASIET. T4 Teknikprogrammet. fjärde året. Bli gymnasieingenjör RINMANGYMNASIET T4 Teknikprogrammet fjärde året Bli gymnasieingenjör Spännande skolår ger efterfrågad examen Du som går teknikprogrammet eller motsvarande utbildning kan nu söka ett fj ärde år knutet till

Läs mer

Högskoleverkets författningssamling

Högskoleverkets författningssamling Högskoleverkets författningssamling ISSN 1401 3509 Innehållsförteckning HSVFS 2011 Nr 1 3 Utkom från trycket den 14 januari 2011 Författningar, allmänna råd 1 Föreskrifter om ändring i Högskoleverkets

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

VI VALDE VADSBOGYMNASIET!

VI VALDE VADSBOGYMNASIET! VI VALDE VADSBOGYMNASIET! Mariestad 2 Hej! Just nu går du kanske och funderar på ditt gymnasieval. Ett val som är självklart för en del och inte lika självklart för andra. Vi vill att du med den här foldern

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Vilket program och inriktning du väljer har betydelse för vad du kan göra efter gymnasieskolan Behörighetsvisaren hjälper dig med: vilket

Läs mer

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Hantverkargatan 2F Box 22049 104 22 Stockholm Tel 08-508 33 000 www.stockholm.se/utbildning epost: registrator@utbildning.stockholm.se Nästa: Kina Praktik i Kina För att ge eleverna

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

En skola i Täby anpassad efter din funktionsprofil

En skola i Täby anpassad efter din funktionsprofil En skola i Täby anpassad efter din funktionsprofil www.mimersgymnasium.se Mimers gymnasium Mimers gymnasium är en vanlig skola med högskoleförberedande program anpassad för dig som har en diagnos inom

Läs mer

Välkommen till Lärlingsprogrammet

Välkommen till Lärlingsprogrammet Välkommen till Motala I Motala bor drygt 42 000 personer. Motala ligger i den västra delen av Östergötland. Här finns sedan länge ett expansivt näringsliv som till stor del utgörs av tillverkningsindustri.

Läs mer

Välkommen på. gymnasieinformation!

Välkommen på. gymnasieinformation! Välkommen på gymnasieinformation! Gymnasiet Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 1 Bildningsnämnd 2008-08-21 Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Bengt Olsson (fp), telefon 013-20 69 37 eller 070-625

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

Skapande i en kreativ miljö HANTVERKSSPROGRAMMET FLORIST FASHION DESIGN FRISÖR HÅR- OCH MAKEUPSTYLIST

Skapande i en kreativ miljö HANTVERKSSPROGRAMMET FLORIST FASHION DESIGN FRISÖR HÅR- OCH MAKEUPSTYLIST Skapande i en kreativ miljö HANTVERKSSPROGRAMMET FLORIST FASHION DESIGN FRISÖR HÅR- OCH MAKEUPSTYLIST FLORIST Är du estetiskt lagd och vill arbeta praktiskt med skapande och kreativitet? Då är August Kobbs

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

Kurskatalog för Särvux. Särskild utbildning för vuxna

Kurskatalog för Särvux. Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog för Särvux Särskild utbildning för vuxna Läsåret 2015-2016 Särvux Särskild utbildning för vuxna Särvux är en frivillig kommunal vuxenutbildning för dig över 20 år och som har en utvecklingsstörning

Läs mer

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux Kurskatalog Lärvux Läsåret 2015-2016 Innehåll Innehåll... 3 Vem kan gå på Lärvux?... 1 Syftet med Lärvux... 1 Studierna... 2 Betyg... 2 Vilka ämnesområden finns på träningsskolenivå?... 3 1. Språk och

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling?

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling? Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara lärling? Gymnasievalet För vissa är valet lätt, för andra är det svårare Men en sak är säker det finns något för alla. Valet

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Infobladet utkommer varje studievecka - läs det

Infobladet utkommer varje studievecka - läs det 1 Elevparkering Elever får endast parkera på utmärkta P-platser (se bif. karta) Övervakning sker kontinuerligt! Högskoleprovet en andra chans Räcker dina betyg för att du ska komma in på högskolan? Om

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Einar Hansen. Natur. gymnasiet. Hör elever och lärare berätta skanna QR-koderna i broschyren! 1

Einar Hansen. Natur. gymnasiet. Hör elever och lärare berätta skanna QR-koderna i broschyren! 1 Einar Hansen gymnasiet Natur 2014 Hör elever och lärare berätta skanna QR-koderna i broschyren! 1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet

Läs mer

Industritekniska programmet

Industritekniska programmet Industritekniska programmet IN Vill du bli eftertraktad på arbetsmarknaden och kunna ta ett jobb direkt efter studenten? Industritekniska programmet på Västerviks Gymnasium är yrkesutbildningen för dig

Läs mer

Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX

Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX Innehållsförteckning: Information sidan 1-2 Kurser på grundläggande nivå: Biologi sidan 3 Engelska sidan 4 Fysik sidan 5 Geografi sidan 6 Hem- och konsumentkunskap sidan

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

CAS-vuxenutbildning för dig

CAS-vuxenutbildning för dig SÄRVUX- värmdö CAS-vuxenutbildning för dig Särskild utbildning för vuxna Särvux Värmdö är kommunens vuxenutbildning för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning

Läs mer

SKOLMILJÖ. Feedback som leder till utveckling SVANENMÄRKT I ANNEDAL SÄKRARE PARKERING. Aktuellt från Skolfastigheter i Stockholm AB Nr.

SKOLMILJÖ. Feedback som leder till utveckling SVANENMÄRKT I ANNEDAL SÄKRARE PARKERING. Aktuellt från Skolfastigheter i Stockholm AB Nr. SKOLMILJÖ Aktuellt från Skolfastigheter i Stockholm AB Nr. 1 2013 SVANENMÄRKT I ANNEDAL SÄKRARE PARKERING Feedback som leder till utveckling Tack vare återkopplingen från tidigare byggprojekt har Sisab

Läs mer

Back To Basic - föredrag om rekrytering

Back To Basic - föredrag om rekrytering Back To Basic - föredrag om rekrytering Vi kan alla önska, vi kan alla ha en vilja. Sitter man ner och inte gör annat än att önska och hoppas på att ens vilja ska uppfyllas så kan man vara säker på att

Läs mer

1 Frågor årskurs 2 grundskola

1 Frågor årskurs 2 grundskola 1 Frågor årskurs 2 grundskola Skalan som används är 4- gradig och visualiseras med glada och ledsna gubbar. Det går även att svara Vet inte. Bakgrundsfrågor Är du (pojke/flicka) Var bor du? (lista med

Läs mer

Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012

Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) Vår handläggare Birgitta Larsson / Lars-Olof Allard Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012 Sammanfattning föreslår att den nya gymnasieskolan

Läs mer

Omställning till universietsstudier

Omställning till universietsstudier Miniprojekt, pedagogisk grundkurs II, vt 2001. Ann-Kathrin Holm, Fysikalisk-kemiska institutionen. Omställning till universietsstudier En enkätstudie i hur kemistudenter inom grundkursen uppfattar universitetsstudier

Läs mer

ELEVHANDBOK. tisdag 20 augusti fredag 20 december Höstlov: v. 44, måndag 28okt fredag 1 november Studiedag/ utvecklingssamtalsdag 6 november

ELEVHANDBOK. tisdag 20 augusti fredag 20 december Höstlov: v. 44, måndag 28okt fredag 1 november Studiedag/ utvecklingssamtalsdag 6 november ELEVHANDBOK Besöksadress: Åsgatan 15, Falun Postadress: Box 127 791 23 Falun Skolans telefonnummer: 023-584 20 Sjukanmälan telefon: 023-584 57 Fax: 023-150 52 E-post: Se respektive mentor Följande ifylles

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V48

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V48 1 SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V48 Vecka 48 201411 29-30 RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU Skolgatan 18 753 16 UPPSALA Telefon: 018-69 45 80 http://www.siuppsala.se/radio

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

En skola i Täby med Aspergerprofil

En skola i Täby med Aspergerprofil En skola i Täby med Aspergerprofil www.mimersgymnasium.se Mimers gymnasium Mimers gymnasium är en skola anpassad för elever med aspergers syndrom, högfungerande autism och liknande tillstånd. Skolan arbetar

Läs mer

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15 PM Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15 TIDSPLAN FÖR GYMNASIEVALET 2014 Januari Lösenord delas ut 15 januari webben öppnas för ansökan Februari April 15 februari sista dag för webbansökan 17 februari

Läs mer

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan Att studera på komvux i Tranemo Komvuxutbildningen är öppen för dig som har avslutad gymnasieutbildning eller fyller minst 20 år under hösten det år du börjar läsa. På Tranemo gymnasieskola och komvux

Läs mer

Särskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux. Särvux

Särskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux. Särvux Särskild undervisning för vuxna 2015 2016 Välkommen att studera på Särvux Särvux 1 Välkommen till särskild utbildning för vuxna på Lidingö Du som fyllt 20 år och har en utvecklingsstörning eller en hjärnskada

Läs mer

VALINFORMATION TEKNIKPROGRAMMET 15/16

VALINFORMATION TEKNIKPROGRAMMET 15/16 VALINFORMATION TEKNIKPROGRAMMET 15/16 VAL TILL ÅR 2 OCH 3 Teknikprogrammet Inför år 2 och år 3 har du möjlighet att forma din studieväg genom olika val. Du skall välja: Inriktning med fördjupningspaket

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Slutrapport. Teknik för flickor, fortsättningskurs

Slutrapport. Teknik för flickor, fortsättningskurs 1(5) Viviana Cruz Panteón Koordinator Skol-och branschkontakter Institutionen för ingenjörsvetenskap/ Avdelningen för automation och datateknik 0520-22 30 00 viviana.cruz.panteon@hv.se 2013-10-01 Dnr 20xx/xx

Läs mer

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén Gyllensten Uppdrag Svarar för Gymnasieutbildning Gymnasiesärskola Uppföljningsansvar för ungdomar Grundläggande

Läs mer

Svenska studenter utomlands

Svenska studenter utomlands Svenska studenter utomlands Först 1989 tilläts svenska studenter ta med sig studiemedlen utomlands, något som gjorde att svenska studenter i utlandet blev allt fler. Under 2000-talet har antalet varit

Läs mer

Välkommen till. Uddevalla Gymnasiesärskola Elevens bästa Agneberg - Östrabo Y

Välkommen till. Uddevalla Gymnasiesärskola Elevens bästa Agneberg - Östrabo Y Välkommen till Uddevalla Gymnasiesärskola Elevens bästa Agneberg - Östrabo Y Uddevalla Gymnasiesärskola Elevens bästa Vad är gymnasiesärskolan? Gymnasiesärskolan är en egen skolform med egna kursplaner

Läs mer

Matematik i Skolverket

Matematik i Skolverket SMaLs sommarkurs 2013 Matematik i Skolverket Helena Karis Margareta Oscarsson Reformer - vuxenutbildning 1 juli 2012 - Kursplaner - vuxenutbildning, grundläggande nivå - särskild utbildning för vuxna på

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet NA Vill du få en gedigen naturvetenskaplig utbildning? Vill du till detta lägga studier i språk som ökar möjligheterna till studier eller jobb utomlands? Alla dessa möjligheter

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Kitas Gymnasium Ett aktivt val. www.kitas.se. Östra Larmgatan. ottninggatan. Stora Nygatan. Trädgårdsföreningen. Kungsportsavenyen.

Kitas Gymnasium Ett aktivt val. www.kitas.se. Östra Larmgatan. ottninggatan. Stora Nygatan. Trädgårdsföreningen. Kungsportsavenyen. n ottninggatan Östra Larmgatan www.kitas.se Stora Nygatan Trädgårdsföreningen Kungsportsavenyen Gamla Allén a rn Parkgatan Parkgatan Storgatan an Storgatan Kitas Gymnasium Ett aktivt val VälKoMMeN För

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0IT6Gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

KENSWED ACADEMY GLOBAL RELATIONS KENSWED ACADEMY SKOLAN EVENT FRAMTIDEN. Senaste nytt från skolan. Sida 3

KENSWED ACADEMY GLOBAL RELATIONS KENSWED ACADEMY SKOLAN EVENT FRAMTIDEN. Senaste nytt från skolan. Sida 3 KENSWED ACADEMY GLOBAL RELATIONS KENSWED ACADEMY SKOLAN EVENT FRAMTIDEN Läs om hur skolan startades och vad vi tillsammans har lyckats åstadkomma Sida 1 Senaste nytt från skolan Sida 2 Senaste eventen

Läs mer