Atomer, joner. Kapitel 5. Centralt innehåll. Kapitlets struktur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Atomer, joner. Kapitel 5. Centralt innehåll. Kapitlets struktur"

Transkript

1 Kapitel 5 Atomer, joner och kemiska reaktioner Centralt innehåll Kapitlet fokuserar på följande innehåll från kursplanen: Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv. Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl-och jonföreningar genom kemiska reaktioner. Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras. Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik. Fokus på Atommodell elementarpartiklar proton, neutron och elektron Atomnummer och atommassa elektronskal och valenselektroner Isotop Periodiska systemet period och grupp metaller, icke-metaller och halvmetaller Alkalimetaller, halogener och ädelgaser metallers egenskaper metallbindning järnframställning masugn, färskning och stål jon och jonbindning Ädelgasstruktur syra och bas Vätejoner och hydroxidjoner Neutralisation salt och jonförening Kapitlets struktur I detta kapitel knyts säcken ihop. Genom fördjupade kunskaper om atomen, dess uppbyggnad och periodiska systemet i avsnitten I atomens inre, Periodiska systemet och Joner ges eleverna bättre förutsättningar att förstå orsak och verkan inom kemin. Det är viktigt att betona att periodiska systemet inte skall läras in utantill utan det är principerna för hur det är uppbyggt som skall läras. En viktig princip är att all kemi bygger på valenselektronerna, de elektroner som finns i yttersta skalet. Det är dessa elektroner som är tillgängliga för kemiska reaktioner och därför avgör vad som reagerar med vad och vilken typ av kemisk bindning som blir resultatet. Atomer och molekyler vill anta ädelgasstruktur, dvs. få ett fyllt yttersta skal. Periodiska systemet är uppbyggt efter detta så att man inom en period följer hur yttersta skalet byggs på och varje period avlutas med en ädelgas. På plussidor har intresserade elever möjlighet att lära sig mer om kemiska bindningar, oxidation och reduktion och elektrolys. Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

2 I avsnittet Metaller tar vi upp metallers typiska egenskaper, nämligen metallglans, böjbarhet, god elektrisk ledningsförmåga och god värmeledningsförmåga. Järnet intar en särställning bland metallerna på grund av dess stora användning, och järnframställning är en av Sveriges stora näringar. I avsnittet Syror och baser 1 i kapitel 2 fick eleverna lära sig om vanliga syror och baser, ph-skalan, indikatorer och hur försurning påverkar luft, vatten och mark. I Syror och baser 2 går vi djupare in på jonernas betydelse i syror och baser. Det är viktigt att eleverna förstår att det är koncentrationen av väte- resp. hydroxidjonerna som orsakar de sura och basiska egenskaperna och deras effekt på oss och vår miljö. Skillnaden mellan en stark syra och en koncentrerad syra är viktig att förstå. I avsnittet Salter presenteras ämnesgruppen salter. Förberedelser, förslag och kommentarer I atomens inre Förberedelser Använd gärna magnetiska atom-och partikelmodeller för att illustrera sambanden. Ta fram ett stort periodiskt system Eleverna behöver ett upptryckt periodiskt system. Börja med Låt eleverna i grupper diskutera i vilka sammanhang de hört ordet atom. Skriv upp alla ord som kommer upp. Låt eleverna ta reda på vad orden står för. Laborationer 5.1 Kol en mittfältare 5.2 Vatten ett annorlunda ämne Uppgifter och övningar 5.29 Atomer eller molekyler? Grundämne eller kemisk förening? 5.30 Vilka partiklar finns i atomen? 5.31 Atomens elektronskal 5.32 Hur bildas en jon? 5.33 Negativa joner 5.34 Hur trodde man förr? Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

3 Periodiska systemet Förberedelser Ta fram så många grundämnen du hittar, t ex olika metaller, kol, svavel, syre och väte i tub till introduktionen. Eleverna behöver ett upptryckt periodiskt system. Börja med Titta gemensamt i klassen på ett stort periodiskt system, gärna ett där ämnena är presenterade i bilder också. Vilka ämnen känner eleverna till? Visa de grundämnen du tagit fram. Var hittar man dessa? Vad används ämnena till? Visa på siffrorna som står där. Vad kan dessa stå för? Uppgifter och övningar 5.35 Periodiska systemet 5.36 Atomnummer 5.37 Atomer är neutrala 5.38 Ordning och reda! 5.39 Även grundämnen bildar grupper 5.40 Isotoper är varianter på samma ämne 5.41 Masstal 5.42 Atommassa 5.43 Vad kan du få reda på genom periodiska systemet? Metaller Förberedelser Klipp till och märk ett antal metallbitar till 5.3. Se till att det finns skyddsskivor på bänkarna. Behövs till ett flertal av laborationerna. Köp silveroxid till 5.9, dyrt men det går åt väldigt småmängder. Börja med Låt eleverna studera ett periodiskt system och upptäcka att de flesta av grundämnena är metaller. Låt eleverna fundera över frågan Vilken betydelse har metallerna för oss? Många elever tänker bara på att metaller finns i marken och används i tekniska produkter. Lyft fram att vi hittar metaller också i maten och i vår kropp, där de spelar en viktig roll för vårt välbefinnande. Framställning av silver 5.9 kan göras som en demonstration. Det räcker med en enkel upphettning (vulkanisk aktivitet) för att det ska bildas rent silver. Ädla metaller som guld och silver kan man därför hitta i ren form i naturen. Dessa ädla metaller var också de första som människan lärde sig tillverka föremål av. Järnframställningen krävde en teknisk utveckling och behärskades därför långt senare av människan. Aluminium som idag är en slit- och slängmetall var en gång mycket svår att framställa och otroligt dyr, men med dagens billiga energiframställning är det ingen som blir imponerad av en läskburk. Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

4 Laborationer 5.3 Metallernas egenskaper 5.4 Aluminium 5.5 Järn rostar 5.6 Framställ koppar 5.7 Framställ järn 5.8 Aluminiumtest 5.9 Framställ silver Uppgifter och övningar 5.44 Vilka egenskaper har en metall? Joner Laborationer 5.10 Magnesiumoxid är en jonförening Uppgifter och övningar 5.45 Bilda jonföreningar 5.46 När smälter ett kolväte? 5.47 Inga laddningar får bli över 5.48 Fyll i tabellen 5.49 Flera jonföreningar Syror och baser Förberedelser Förbered material till demonstration Tre starka syror. Testa doppelektroder. Börja med 1. Ett sätt att starta arbetsområdet kan vara att låta eleverna diskutera kring laborationen Ändras ph-värdet på sidan 189 faktaboken, och sen göra laborationen. 2. Demonstration Tre starka syror. Demonstrationen ska visa saltsyrans, svavelsyrans och salpetersyrans egenskaper i koncentrerad form. Låt eleverna se och lukta på syrorna. Alla är färglösa men svavelsyran är mer trögflytande. Notera att salpetersyran förvaras i mörka flaskor. Innan eleverna luktar på syrorna måste de lära sig hur man gör när man luktar på okända ämnen, man viftar till sig ångorna. Håll alltid själv i flaskan och gå lugnt runt i kemisalen. Om man blåser försiktigt över flaskorna ser man en karaktäristisk vit rök över saltsyran. Spänn lite bomullstyg över tre Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

5 stora bägare med hjälp av gummiband. Fukta dem lätt med lite vatten. Det gör det lättare för syrorna att tränga ner i tyget. Droppa några droppar av respektive syra på tyget. Lägg en droppe salpetersyra på en nagel. Skölj bort syran efter någon minut och visa att det uppstått en gul fläck på nageln. Samma sak går att visa med vitt ullgarn eller hår i ett provrör. Visa de tre syrornas förmåga att lösa metaller. Använd små bitar av magnesium, zink, järn och koppar. Arbeta i dragskåp eftersom de bruna nitrösa gaserna som bildas när salpetersyra löser koppar är mycket giftiga! Eleverna säger ofta att det kokar eftersom det bubblar och fräser, men när man tittar närmre så ser de att det bildas en gas vid metallens yta. Vilken gas som bildas kan de själva ta reda på när de gör Laborationer 5.11 Har du sur andedräkt? 5.12 Hur ändras ph när en syra späds med vatten? 5.13 Vad har syror gemensamt? 5.14 Undersök rengöringsmedel 5.15 Undersök några baser 5.16 Blanda en syra och en bas 5.17 Gör din egen läsk 5.18 Utspädning Salter Förberedelser Tillverka kristaller i god tid för demonstrationen Kristaller. Testa doppelektroder. Börja med 1. Börja med att låta eleverna räkna upp alla ord de känner till som innehåller salt. Ha gärna i beredskap koksalt och kalciumklorid som exempel på vägsalt. Som exempel på saltvatten kan man göra i ordning lösningar med Östersjöns respektive Västkustens salthalt. Låt eleverna smaka på dessa (man bör ha rena kemikalier men med en droppe är riskerna väldigt små). 2. Demonstration Kristaller Visa olika slags kristaller i lupp, till exempel kopparsulfat, natriumklorid, järnsulfat. Demonstrationen ska visa att det finns olika salter och att salter bildar typiska kristaller. 3. Demonstration Salmiak Luta en öppen flaska koncentrerad saltsyra och en flaska koncentrerad ammoniak mot varandra. Det bildas en vit rök (salmiak) som man kan fånga upp med en ren glasstav eller ett papper. Låt en elev smaka. Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

6 Laborationer 5.19 Vad heter koksalt på kemispråk? 5.20 Leder salter ström? 5.21 Testa ett torkmedel 5.22 Vad är kristallvatten? 5.23 Vad är det som bubblar? 5.24 Ett tredje sätt att framställa ett salt 5.25 Odla kristaller med alun 5.26 Två salter ihop vad blir det? 5.27 Var en jondetektiv 5.28 Färggrant fyrverkeri Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

7 Laborationer Metaller 5.1 Kol en mittfältare En del atomer lämnar varken ifrån sig eller tar upp elektroner när de reagerar med varandra. Men genom att de delar på elektroner får de i alla fall fulla skal. Föreningarna som bildas kallas molekylföreningar och är inte elektriskt laddade. Rita en kolatom och sätt ut elektronerna i sina skal. Hur många valenselektroner har den? Varför ger den varken ifrån sig eller tar emot elektroner? Genom att dela elektroner med fyra väteatomer kan den ändå få fulla skal. Rita! Vilket ämne har du fått? Bygg med kulmodeller. Vad betyder egentligen varje pinne? I en molekylförening består varje bindning av två elektroner ett elektronpar. Den kallas molekylbindning eller elektronparbindning. Sådana bindningar är starka, men mellan molekylerna är det svaga krafter eftersom molekylerna är oladdade. I en molekylförening består varje bindning av två elektroner ett elektronpar. Den kallas molekylbindning eller elektronparbindning. Sådana bindningar är starka, men mellan molekylerna är det svaga krafter eftersom molekylerna är oladdade. 5.2 Vatten, ett annorlunda ämne Vatten är en liten molekyl som borde ha låg kokpunkt. Rita av molekylmodellerna för vatten och metan och sätt ut elektronerna. Jämför kokpunkten hos metan och vatten. Försök med hjälp av dina modeller förklara skillnaden i kokpunkter. Om laddningarna är förskjutna i en molekyl säger man att molekylen är polär. Så fungerar vattenmolekylen syret drar till sig lite negativ laddning från vätena så att molekylen får en negativ och en positiv ände. Därför kan olika vattenmolekyler hålla ihop med varandra med krafter som är starkare än vad de borde vara den mer negativa delen (syret) i en molekyl binder till den positiva delen (vätena) i en annan molekyl. Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

8 5.3 Metallernas egenskaper Du behöver: Märkta bitar av olika metaller, till exempel koppar, zink, järn, aluminium, tenn, nickel och bly, ledningsprovare, magnet, stålull och pappershandduk Undersök metallernas egenskaper, som färg, hårdhet, blankhet, om de är magnetiska och om de leder ström. Skriv ner dina resultat i en tabell. Vilka egenskaper är gemensamma för alla metaller? Arbeta två och två. Träna tillsammans under fem minuter på att lära er känna igen metallbitarna. Täck sedan över bitarna med en pappershandduk. En av er tar fram en metallbit och håller den dold för kamraten och beskriver den. Kamraten ska sedan gissa vilken metall det är. Turas om att ta fram bitar och att gissa. Undersök metaller som finns i klassrummet kläder, smycken, möbler mm. Vilka metaller är vanligast? 5.4 Aluminium Du behöver: En bit aluminium, degeltång, bägare med vatten, skyddsskiva och brännare. Lägg en skyddsskiva på bordet och ställ bägaren med vatten på skivan. Tänd brännaren och luta den något. Värm aluminiumbiten i lågan tills den smälter. Vad händer, hur ser det ut? Doppa aluminiumbiten i bägaren med vatten så den svalnar och undersök sedan biten. Vad har bildats? Går det att skrapa bort? Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

9 5.5 Järn rostar Spikar är gjorda av järn och järn rostar, men hur fort går det? Du behöver: Järnspik (blank), fem provrör, provrörskork, matolja, kranvatten, kokt kranvatten, havsvatten (eller saltat kranvatten) och vattenfri kalciumklorid. Ställ i ordning sex provrör med var sin spik. Innehållet i provrören ska vara: Provrör Innehåll 1 spik i kranvatten 2 spik i kokt kranvatten + några millimeter matolja ovanpå vattnet 3 spik i havsvatten centimeter vattenfri kalciumklorid + spik + kork på provröret 5 spik doppad i olja i kranvatten Undersök provrören efter 2 3 dagar. Vilka har rostat och vilka har inte gjort det? Kan du förklara resultaten i de olika provrören? Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

10 5.6 Framställ koppar Du behöver: Kopparoxid, kolpulver, bägare, provrör (pyrex), provrörshållare, sked, och brännare. Prov 1 Häll upp en sked kopparoxid i bägaren. Hur ser kopparoxiden ut? Häll kopparoxiden i ett provrör. Värm kopparoxiden en stund över brännaren. Vad händer? Låt provet svalna och undersök innehållet i provröret. Prov 2 Häll en halv sked kopparoxid och en halv sked kolpulver i bägaren. Blanda noga! Häll blandningen i ett nytt provrör och värm över brännaren tills det glöder. Låt provet svalna och undersök innehållet i provröret. Förklara vad som har hänt, och vilka ämnen som har bildats i de två proven. 5.7 Framställ järn Du behöver: Järnoxid, kolpulver, bägare, provrör (pyrex), magnet, brännare och stativ. Vilka egenskaper har järnoxid? Blanda lika delar järnoxid och kolpulver i bägaren. Häll blandningen i provröret. Fäst röret i stativet och värm med brännaren tills blandningen glöder. Låt blandningen svalna. Försök skrapa ut innehållet och prova om det är magnetiskt med en magnet. Om du inte får ut innehållet kan du testa med en magnet på utsidan av provröret Förklara vad som har hänt och vilka ämnen som har bildats. 5.8 Aluminiumtest Du behöver: En bit aluminium, några okända prover, E-kolvar, tratt, filtrerpapper, saltsyra, natriumhydroxidlösning och salmiaklösning. Lös upp aluminiumbiten i lite saltsyra. Vänta tills vätgasutvecklingen upphört. Filtrera sedan lösningen. Tillsätt lite natriumhydroxidlösning. Bildas det en vit fällning kan provet innehålla aluminium. För att vara säker på att provet innehåller aluminium tillsätter du först lite mer natriumhydroxidlösning. Fällningen ska nu lösa sig. Sedan tillsätter du lite salmiaklösning. Bildas det återigen en vit fällning, är det aluminium i provet. Gör aluminiumtestet på de okända proverna. Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

11 5.9 Framställ silver Du behöver: Silveroxid, mikroprovrör, provrörshållare, mortel och brännare. Vilka egenskaper har silveroxiden? Lägg en knivsudd silveroxid i provröret. Värm röret tills du ser att något sker med silveroxiden. Låt provröret svalna. Krossa röret i morteln och plocka ut klumpen i provröret. Polera den försiktigt med pistillen i morteln, studera den noga. Vad har hänt med silveroxiden och vilka ämnen har bildats? Joner 5.10 Magnesiumoxid är en jonförening Du behöver: Magnesiumband, urglas och tändstickor. Elda på en bit magnesium och låt det vita pulvret trilla ner på ett urglas. Observera! Titta inte direkt in i lågan! Vilka ämnen reagerar med varandra? Vad heter det ämne som bildas? Hur många valenselektroner har en magnesiumatom? Hur får den på enklaste sätt fullt i yttersta skalet? Hur många valenselektroner har en syreatom? Hur får den på enklaste sätt fullt i yttersta skalet? Rita en bild som visar hur elektronerna går över från magnesium atomen till syreatomen. Vilka joner bildas då? Det som håller ihop den bildade föreningen är alltså laddningarna. Bindningen som bildas kallas jonbindning och föreningen kallas jonförening. En jonförening består alltså av en positiv och en negativ del. Jonbindningen är mycket stark. Därför har jonföreningar ofta höga smältpunkter. Syror och baser 5.11 Har du sur andedräkt? Du behöver: Bägare, BTB och sugrör. Häll lite vatten i en bägare och tillsätt några droppar BTB. Vilken färg får lösningen? Blås sedan ner utandningsluft i bägaren och se vad som händer. Förklara! Vad andas vi ut? Vad heter ämnet som bildats? Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

12 5.12 Hur ändras ph när en syra späds med vatten? Du behöver: En sur lösning, bägare och ph-papper. Stark syra Ta 10 ml sur lösning i en bägare. Mät ph-värdet och anteckna. Häll i 90 ml vatten i bägaren med syran. Mät ph-värdet och anteckna. Ta 10 ml av lösningen och späd med ytterligare 90 ml vatten i en ny bägare. Mät ph-värdet och anteckna. Vad händer med ph-värdet när du späder en syra med vatten? Koncentrerad syra Svag syra Utspädd syra Syror och baser 5.13 Vad har syror gemensamt? Du behöver: Provrör, saltsyra, salpetersyra, svavelsyra, ättiksyra, magnesiumband, glasstav, doppelektrod, BTB, ph-papper och skyddsglasögon. Gör följande undersökningar med alla syrorna. Häll den utspädda syran i ett provrör till en höjd av ungefär 2 centimeter. Smaka på syran genom att ta en droppe på tungan. Ta en ny droppe syra och gnid den mellan tummen och pek fingret hur känns det? Undersök ph, och kontrollera om syran leder ström med doppelektrod. Häll sedan det som är kvar av syran i två nya provrör. Droppa BTB i det ena röret och lägg en bit magnesium i det andra. Gör en tabell och anteckna alla resultat. Sammanfatta syrornas egenskaper. En syra är ett ämne som kan avge vätejoner. Det är vätejonen H + som ger syror deras sura egenskaper. Vätejonen är positivt laddad. Saltsyra HCl H + Cl Salpetersyra 5.14 Undersök rengöringsmedel Du behöver: Maskindiskmedel, handdiskmedel, Ajax, tvättmedel och skyddsglasögon. HNO 3 H+ NO 3 Mät ph på några olika rengöringsmedel. Var försiktig med maskindiskmedlet; Svavelsyra det är starkt frätande. Vilka ph fick du fram? Jämför med innehållsförteckningen på förpackningarna. Stämmer de överens med dina värden? Finns det farosymboler på förpackningarna? Vilka i så fall? Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner H 2 SO 4 SO4 2 2H +

13 Ta reda på varför basiska ämnen är bra rengöringsmedel. Varför är det olika ph i hand- och maskindiskmedel? Förklara! 5.15 Undersök några baser Har baser några gemensamma egenskaper? Gör några under sökningar och se vad du kommer fram till. Du behöver: Utspädda lösningar av Samarin, natriumhydroxid, ammoniak och kalkvatten, doppelektrod och skyddsglasögon. Ta reda på ph! Vilken färg får ämnena i BTB? Leder de ström? Ta lite av varje ämne och gnid mellan fingrarna. Hur känns de? Gör en sammanställning med de egenskaper som baserna har gemensamt. Vad är det som ger baserna deras egenskaper? En bas är ett ämne som kan ta upp vätejoner. Det är hydroxidjonen OH som tar hand om vätejonerna. Hydroxidjonen är negativt laddad. Natriumhydroxid NaOH Na + OH Kaliumhydroxid 5.16 Blanda en syra och en bas Du behöver: Utspädd saltsyra, utspädd natriumhydroxid, BTB, aktivt kol, bägare, dropprör, tratt, filtrerpapper, glasskål och skyddsglasögon. KOH K + OH Häll 25 milliliter saltsyra i en bägare och tillsätt lite BTB. Droppa långsamt ner natriumhydroxiden tills färgen slår om till grönt. Kalciumhydroxid Vilken färg får BTB i syran? Och varför blir det sedan grönt? Vad händer om du tillsätter för mycket natriumhydroxid? Vad kan du göra i så fall? Häll i en sked aktivt kol i den gröna lösningen. Rör om ordentligt och filtrera. Ca(OH) Ca 2+ 2OH 2 Smaka på det som rinner igenom. Vad är det? Låt resten indunsta. Rita av resultatet efter några dagar. När en syra och en bas får reagera bildas vatten och ett salt. Beroende på vilken syra och vilken bas man blandar bildas det olika salter. En sådan reaktion, där en syra och en bas tar ut varandra, kallas en neutralisation. Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

14 5.17 Gör din egen läsk Du behöver: Koldioxid från gastub, bägare, smakämne till exempel citronsyra och socker. Häll upp lite vatten i bägaren. Smaksätt det med det smakämne du valt och häll i lite socker. Bubbla i koldioxid från gastub. Smaka! Vilken kemisk reaktion har skett? Varför innehåller riktig läsk mycket mer kolsyra? Ta reda på hur läsktillverkning går till. Gaser breder ut sig och tar stor plats. Man kan pressa ihop dem och förvara dem i en behållare, men då ökar trycket. Det är därför som gasflaskor är gjorda av kraftigt stål annars skulle de inte hålla för gastrycket inifrån. Citrusfrukter som apelsiner och citroner innehåller citronsyra. Citronsyran smakar gott i lagom mängder, speciellt i söta livsmedel. Den används som livsmedelstillsats i allt möjligt från läsk till ost. Dessutom är den en nyttig antioxidant Utspädning Planera och genomför en undersökning som visar vad som händer när man späder en syra med vatten. Salter 5.19 Vad heter koksalt på kemispråk? Du behöver: Kulmodeller. När saltsyra och natriumhydroxid får reagera bildas vanligt koksalt. Ta reda på formlerna för saltsyra och natriumhydroxid. Bygg ämnena med kulmodeller. Försök sätta ihop kulorna så att vatten och saltet bildas. Vad består koksalt av? Vad heter det på kemispråk? Skriv en reaktionsformel med ord. Skriv reaktionsformeln med kemiska tecken Leder salter ström? Du behöver: Kristaller av kopparsulfat, natriumklorid, ammoniumklorid och kaliumnitrat, doppelektrod och bägare. Undersök de olika salterna, ett i taget, genom att hälla lite av saltet i en bägare. Prova med doppelektroden om det leder ström. Lös sedan upp saltet i lite vatten. Prova igen om det leder ström. Anteckna dina resultat i en tabell. Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

15 5.21 Testa ett torkmedel Kalciumklorid är ett salt som finns i Torrbollar och som sprids på dammiga grusvägar på sommaren. Du behöver: Kalciumklorid och en glasskål. Lägg lite kalciumklorid i en glasskål och låt den stå några dagar. Vad har hänt? Förklara! Vad händer om man sprider ut kalciumklorid på en torr grusväg på sommaren? 5.22 Vad är kristallvatten? Du behöver: Kopparsulfat, provrör och brännare. Värm lite kopparsulfat i ett provrör. Håll ett urglas ovanför. Vad kan du se? Vad händer med kopparsulfatet? Förklara! 5.23 Vad är det som bubblar? Du behöver: Zinkbitar, utspädd saltsyra, provrör med avledningsrör och kork, glasskål med vatten och ett vattenfyllt provrör. Lägg några bitar zink i ett provrör och sätt ihop utrustningen som figuren visar. Häll i saltsyra så att den täcker zinken och sätt på korken. I det vattenfyllda provröret samlar du upp bubblorna som bildas. Sätt tummen för provrörsmynningen medan den är under ytan. Lyft upp och vänd röret. Tänd eld på gasen i provröret. Vad händer? Prova att samla upp olika mycket gas. Vad har hänt med zinken? Förklara! 5.24 Ett tredje sätt att framställa ett salt Du behöver: Utspädd saltsyra, kopparoxid, bägare och glasstav. Lägg en sked kopparoxid i en bägare och häll i ungefär 50 milliliter saltsyra. Rör om ordentligt. Filtrera lösningen och låt den stå och dunsta in. Vad kan du se? Vad är det som har hänt? Skriv reaktionsformeln med ord. Tre sätt att framställa ett salt: En syra reagerar med en bas neutralisation. En syra reagerar med en metall. En syra reagerar med en metalloxid. Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

16 5.25 Odla kristaller med alun Du behöver: Alun, 2 glasbägare, filtrerpapper och sked. Gör i ordning en mättad lösning av alun genom att ta en matsked av saltet i en glasbägare och tillsätt ljummet vatten. Rör om noga med skeden. Om allt salt löst sig är lösningen inte mättad. Tillsätt då lite mera salt. Låt lösningen stå en stund för att svalna och för att småpartiklar ska sjunka till botten. Dekantera sedan över lösningen till en ren bägare som du täcker med ett filtrerpapper för att undvika damm. Spara kristallerna som blivit över. Låt bägaren stå någon dag eller två. För att få stora kristaller sparar du den största, finaste kristallen och rensar bort de övriga. Kristallerna som rensas bort lägger du tillsammans med dem som blivit över från tidigare. Vid behov gör du i ordning mättad lösning och häller den över kristallodlingen. Alun (aluminiumkaliumsulfat) används vid växtfärgning av garner. Det får färgen att binda bättre till fibrerna. Alun används också för vattenrening. Då fungerar det så här: när man löser alun i vatten blir lösningen sur. Om man tillsätter bas för att göra lösningen neutral blir saltet svårlösligt och sjunker till botten. Då tar det samtidigt med sig föroreningarna i vattnet Två salter ihop vad blir det? Du behöver: Bariumkloridlösning, natriumsulfatlösning och provrör. Häll upp lite av lösningarna i varsitt provrör. Hur ser de ut? Blanda lösningarna i ett provrör. Vad händer? Vad heter det ämne som har bildats? Ett lättlösligt salt ger en genomskinlig lösning med vatten. Ett svårlösligt salt löser sig inte i vatten. En fällning bildas om två salter tillsammans ger ett svår lösligt salt. Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

17 5.27 Var en jondetektiv Vissa salter är svårlösliga. Om man till exempel tillsätter en silvernitratlösning till en kloridjonlösning bildas det svårlösliga saltet silverklorid. Reaktionen är mycket känslig med det menas att det räcker med väldigt, väldigt lite kloridjoner för att man ska se fällningen. På liknande sätt kan man använda ett bariumsalt för att upptäcka sulfater. Att det finns karbonatjoner i ett fast salt kan man visa genom att det bildas koldioxid med syra. Men kommer du ihåg hur man känner igen koldioxid? Du behöver: Hemliga jonlösningar och en bit marmor, silvernitrat, bariumklorid, saltsyra och provrör. Ta reda på vilka joner som finns i lösningarna och vad marmor består av Färggrant fyrverkeri Många salter används för att ge färg till fyrverkerier. Vilken är din favoritfärg? Du behöver: Kopparsulfat, natriumkarbonat, kaliumklorid, kalciumklorid, metanol, blomspruta och brännare. Gör i ordning metanollösningar av de olika salterna. Tänd brännaren och spreja sedan in lösningarna försiktigt i lågan. Vilka färger får du fram? Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

18 Kommentarer till laborationer Metaller 5.1 Kol en mittfältare Pinnarna i kulmodellerna representerar molekylbindningar (elektronparbindningar, kovalenta bindningar). Säkerhet Riskfritt Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

19 5.2 Vatten, ett annorlunda ämne De höga smält- och kokpunkterna hos vatten beror på att OH-gruppen är starkt polär. Syret drar till sig elektronerna i elektronparbindningen mycket starkare än vätet. Syret får därför en negativ nettoladdning och vätena en positiv. Vattenmolekylen är därför en dipol. Den negativa änden hos en vattenmolekyl attraherar den positiva änden i nästa molekyl och så vidare. Faktum är att bindningen mellan två molekyler är extra stark på grund av att väteatomen är så liten så att syret i nästa molekyl kommer väldigt nära. Denna speciella form av bindning kallas vätebindning. Vätebindningar förekommer i ämnen där väte är bundet till N, O eller F. Säkerhet Riskfritt 5.3 Metallernas egenskaper Egenskaper som man ganska enkelt kan observera är färg, hårdhet, glans, magnetism och elektrisk ledningsförmåga. Alla metaller leder ström. Metallbindningen innebär nämligen att valenselektronerna bildar ett gemensamt elektronmoln för hela metallstycket. Valenselektronerna är alltså fritt rörliga i metallen och kan därför transportera elektrisk ström. Detta elektronmoln är också orsaken till att ljus reflekteras och metallen får glans. I allmänhet är metaller smidbara, vilket beror på att atomlagren kan förskjutas förbi varandra. Det är möjligt tack vare att valenselektronerna inte ingår i bindningar mellan specifika atomer, utan bildar ett gemensamt elektronmoln för hela metallstycket. Magnetism hos metaller är relativt ovanlig, men finns hos järn och nickel. Järn och nickel är paramagnetiska, vilket innebär att de attraheras av yttre magnetfält. Hårdheten har att göra med hur metallen kristalliserar. 5.4 Aluminium Aluminiumet smälter vid 660 C. Det bildas snabbt en seg hinna av aluminiumoxid (Al2O3) som får den smälta metallen att hänga i en påse. Aluminiumoxiden har mycket högre smältpunkt (2 030 C), så hinnan är i fast form. Aluminiumoxid bildas även vid rumstemperatur, men långsammare och oxidskiktet blir inte lika tjockt. Oxidhinnan passiverar metallen, det vill säga skyddar den mot vidare angrepp. Säkerhet Risk att bränna sig. Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

20 5.5 Järn rostar Det krävs ett par saker för att järn ska rosta, nämligen syre (oxidationsmedel) fukt (leder ström) När järnet rostar sker två processer: 1. Dels reagerar syret med vatten på järnets yta till hydroxid samtidigt som elektroner tas upp. Reaktionen när elektroner tas upp kallas reduktion. 2. Elektronerna tas från järnatomer någonstans på järnets yta, ofta på ett ställe en bit därifrån. Elektronerna kan vandra genom järnet eftersom järn leder ström. De järnatomer som förlorar elektroner bildar Fe 2+ och går samtidigt i lösning. Metallen löses alltså upp och det blir en grop. Reaktionen när elektroner avges kallas för oxidation. Det kan inte byggas upp några ansamlingar av negativa eller positiva laddningar. Eftersom de negativt laddade elektronerna vandrar måste det ske en motsvarande vandring av joner så att jonerna och elektronerna tillsammans har nettoladdningen noll. Om inte jonerna kan vandra så medför det att inte heller elektronerna kan förflytta sig. Men jonerna (salt) kan bara vandra när de befinner sig i lösning. Därför är vattnet nödvändigt för att rost ska kunna bildas i någon större omfattning. Fe 2+ -jonerna oxideras vidare av luftens syre till Fe 3+. De slår sig samman med de hydroxidjoner som bildas när syret reagerar med vattnet och tillsammans med några extra vattenmolekyler bildas rost, Fe(OH) 3 nh 2 O. Rost har ingen väldefinierad sammansättning, därav n som anger ett okänt antal vatten. Rosten är svårlöslig och faller ut som en orangebrun beläggning på järnytan. 5.6 Framställ koppar Kopparoxid förekommer i två varianter, koppar(ii)oxid med formeln CuO (svart) och koppar(i)oxid med formeln Cu 2 O (röd). Koppar blir mörk med tiden på grund av svart CuO som bildas när kopparen reagerar med luftens syre. När CuO upphettas till över C omvandlas den till Cu 2 O och syrgas, men medan den svalnar reagerar den med syre i luften och återgår till CuO. Därför sker ingen nettoreaktion när enbart CuO upphettas i experimentet. Men kopparoxiden kan reduceras till koppar av kol i reaktionen 2 CuO + C > 2 Cu + CO 2 (g) Eftersom koldioxiden avgår som gas återstår endast kopparen efter reaktionen. Säkerhet Risk att bränna sig. Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.

Läs mer

Syror, baser och jonföreningar

Syror, baser och jonföreningar Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kursplan och betygskriterier i kemi Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kemiundervisningen ska ge eleven kunskap om olika ämnen som man träffar på i vardagslivet. Den

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Joner, syror och baser

Joner, syror och baser Joner, syror och baser REPETITION ATOMER OCH MOLEKYLER Atomer är byggstenar Flera atomer som sitter ihop kallas en molekyl Exempel på atomer: O = syre, N = kväve Exempel på molekyler: O2 = syremolekyl,

Läs mer

Hemlaboration 4 A (Norrköping)

Hemlaboration 4 A (Norrköping) Hemlaboration 4 A (Norrköping) Grundläggande om syror och baser Materiel: Det materiel som du behöver till denna hemlaboration finns i laborationslådan. Där hittar du 12-brunnars plattan, kassettfodralet

Läs mer

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 269 13.1 Vad menas med att en metall ar adel? Den reagerar inte sa latt med andra amnen, den reagerar inte med saltsyra. 13.2 Ge exempel pa tre oadla metaller. Li, Mg, Al, Zn, Fe, Pb 13.3 Ge exempel

Läs mer

Några vanliga syror och baser

Några vanliga syror och baser Några vanliga syror och baser Index Namn Sida Syra Bas Ammoniak 2 x Kalciumhydroxid 3 x Kolsyra 4 x Natriumhydroxid 5 x Några vanliga syror 6 x Salpetersyra 7 x Saltsyra 8 x Svavelsyra 9 x Repetitionsfrågor

Läs mer

Syror och baser 1. Indikatorer

Syror och baser 1. Indikatorer Syror och baser 1 NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET SYROR OCH BASER 1 KAN DU ge exempel på några indikatorer och deras egenskaper redogöra för ph-skalan och ph-värdena för en syra, en bas och en neutral

Läs mer

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 Provet omfattar 8 uppgifter, till vilka du endast ska ge svar, samt 3 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar. Inga konstanter och atommassor ges

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Citronsyra i sura frukter

Citronsyra i sura frukter Laboration Citronsyra i sura frukter Citronsyra används som surhetsreglerande medel och konserveringsmedel inom livsmedelsindustrin och betecknas då med koden E 0. Citronsyra används också som rengöringsmedel,

Läs mer

Om syror baser och ph

Om syror baser och ph Om syror baser och ph Att syra och mumifiera är praktisk antik kunskap Syror och baser har man känt till mycket länge. Ättikan var den första syran man kunde framställa (ur vin). Ättiksyrabakterien är

Läs mer

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna...

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna... Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... Veta vad atomer är för något, rita upp en modell av en atom. Veta skillnaden mellan en atom och en jon. Känna till

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Lärarmaterial. Christer Engström Per Backlund Rolf Berger Helena Grennberg. tema & teori

Lärarmaterial. Christer Engström Per Backlund Rolf Berger Helena Grennberg. tema & teori Lärarmaterial Christer Engström Per Backlund Rolf Berger Helena Grennberg Kemi A tema & teori BON NIER S KEMI A LÄRARMATERIAL KEMISKT LABORATORIEARBETE Innehåll Förord 4 Kemiskt laboratoriearbete 5 Anteckningar

Läs mer

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent Kapitel 6 6.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 6.3 Se lärobokens svar och anvisningar. 6. Se lärobokens svar och anvisningar. 6.5 Kalcium reagerar med vatten på samma sätt som natrium. Utgångsämnena

Läs mer

Kemiskafferiet modul 6 kemiteori. Bränslen och energi.

Kemiskafferiet modul 6 kemiteori. Bränslen och energi. Bränslen och energi. Det här avsnittet handlar om energi, ett begrepp vi har berört många gånger i samband med ämnens aggregationstillstånd, salters upplösning i vatten mm. Vi har diskuterat t ex vattenmolekyler

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Mål Eleverna ska inse att lim är något man kan tillverka själv av vanliga ingredienser och att människor förr i tiden tog tillvara det

Läs mer

Att göra i ordning en byrett för titrering

Att göra i ordning en byrett för titrering Att göra i ordning en byrett för titrering Utrustning Byrett, liten tratt, dekanterglas, byretthållare, stativ. Utförande Sätt fast byretthållaren i stativet, se figuren. Skölj byretten med lite av titrerlösningen

Läs mer

Hur håller molekyler ihop?

Hur håller molekyler ihop? ur håller molekyler ihop? I förra modulen mötte du kemiska föreningar som bestod mest av kolatomer och väteatomer, kolväten, som inte alls vill blanda sig med vatten. Kolväten beskrev vi som opolära molekyler

Läs mer

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Namn: Klass: 1 De naturvetenskapliga ämnena Alla de naturvetenskapliga ämnena, kemi, fysik och biologi, har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin

Läs mer

GRUNDARBETEN I KEMI I

GRUNDARBETEN I KEMI I GRUNDARBETEN I KEMI I ARBETSBESKRIVNING NAMN: INLÄMNAD: GODKÄND: 2 3 ARBETE I. GASBRÄNNARE OCH LÅGREAKTIONER Resultat Undersökt förening Lågans färg Uppgifter 1. Förklara kort varför lågorna har olika

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Laborera åk 4-6. Lärarhandledning anpassad till LGR11

Laborera åk 4-6. Lärarhandledning anpassad till LGR11 Laborera åk 4-6 Lärarhandledning anpassad till LGR11 Att arbeta med Laborera 4-6 Upptechs tema Laborera 4-6 är ett komplement till skolans kemiundervisning. Med glädje och nyfikenhet tar sig Laboria* och

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

Topp 30-listan av farliga kemikalier.

Topp 30-listan av farliga kemikalier. Topp 30-listan av farliga kemikalier. Akrylnitril Farlighetsnummer: 336 o Mycket brandfarlig, hudkontakt och förtäring o Mängd som transporterades på vägarna 2002: 3667 ton Bindemedel i färg, lim etc.

Läs mer

Finns det järn tillsatt i maten?

Finns det järn tillsatt i maten? Månadstema November: Högstadiet Finns det järn tillsatt i maten?... 1 Finns det svaveldioxid i frukt?... 1 Gör din egen Yoghurt... 2 Laktosintolerans... 3 Vilket socker föredrar jästen?... 3 Från trä till

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan

Läs mer

Bodil Nilsson bodil.nilsson100@gmail.com Om världen - barn undersöker sin omvärld. NO-biennal 2015

Bodil Nilsson bodil.nilsson100@gmail.com Om världen - barn undersöker sin omvärld. NO-biennal 2015 Bodil Nilsson bodil.nilsson100@gmail.com Om världen - barn undersöker sin omvärld NO-biennal 2015 Dagens experiment och teori återfinns dels i Uppbyggd runt de 4 elementen Jord Luft Vatten och Eld och

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: torsdagen den 15 november Provtid: 120 minuter Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning görs på svarsblanketten som

Läs mer

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination Hemlaboration 5 B (Härnösand) Korrosions och korrosionsskydd Teori En galvanisk cell består av två elektroder (anod och katod), en förbindelse mellan dessa och en elektrolyt.. Galvanisk korrosion kan liknas

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Varför saltar man på hala vägar (Lärarversion)?

Varför saltar man på hala vägar (Lärarversion)? Varför saltar man på hala vägar (Lärarversion)? Sammanfattning Detta försök visar hur köldblandningar fungerar samt förklarar vad som sker kemiskt. Teori Ren is (snö) smälter när den blir 0 C. Vid smältpunkten

Läs mer

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna

Läs mer

Bertas experimentfortbildning. Experimentera med BERTA

Bertas experimentfortbildning. Experimentera med BERTA Experimentera med BERTA Bertaturnén 2011 1 Kromatografi på färgpennor Material: olika vattenlösliga tuschpennor (gärna av olika fabrikat, både mörka och ljusa), pipettflaskor med H 2 O (vatten) eller glas

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt. Ämnen i jordskorpan; station a) Bergarter Stenar av olika sorter: granit, gnejs, fältspat, kvarts, ev glimmer. Bilder av stenarterna, se webbsidan för temadagen. Granit och gnejs är våra vanligaste bergarter.

Läs mer

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp 2002-06-12 KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI, Mantorp Övergripande mål Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven - tilltror och utvecklar sin förmåga att se

Läs mer

Etylacetat är lättantändligt, ingen öppen låga eller elplatta i närheten.

Etylacetat är lättantändligt, ingen öppen låga eller elplatta i närheten. 1 Isolering av koffein Koffein är en organisk förening som finns i bl.a. kaffe och te. Den hör till gruppen alkaloider. Kaffets uppiggande verkan beror på koffeinet. I en kopp medelstarkt kaffe finns 80-100

Läs mer

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s)

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s) BIOMEDICINSKA ANALYTIKERUTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN SAROLTA PAP 2010-01-11 Räkneuppgifter Lösningsberedning 1. Vilka joner finns i vattenlösning av a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c)

Läs mer

Näringsämnen i matvaror

Näringsämnen i matvaror Introduktion För att kunna leva behöver varje levande organism näringen. Människor får näring via maten. Det finns flera olika näringsämnen, men de viktigaste för oss är de energirika ämnen kolhydrater,

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2001

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2001 UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2001 TEORETISKT PROV 2001-04-03 Provet omfattar 6 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar, om inte annat anges. Du får poäng för korrekt löst deluppgift, även

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Laborationssäkerhet CBGAM0, vt 2012 2012-04-20

Laborationssäkerhet CBGAM0, vt 2012 2012-04-20 Laborationssäkerhet CBGAM0, vt 2012 2012-04-20 Grundregler Använd alltid skyddsklädsel, labbrock samt skyddsglasögon. Man får inte äta eller dricka på lab. Man får inga omständigheter smaka på kemikalierna.

Läs mer

Lödning. Lödning innebär att man smälter in en lättsmält metall mellan två andra metaller. ( Man liksom limmar ihop metaller med ett lödmedel.

Lödning. Lödning innebär att man smälter in en lättsmält metall mellan två andra metaller. ( Man liksom limmar ihop metaller med ett lödmedel. Lödning. Lödning innebär att man smälter in en lättsmält metall mellan två andra metaller. ( Man liksom limmar ihop metaller med ett lödmedel.) Man skiljer på två typer av lödning. Mjuklödning och hårdlödning.

Läs mer

10 Livets kemi. 25 Järn i maten (II)

10 Livets kemi. 25 Järn i maten (II) 10 Livets kemi 10.1 1 Undersök mat från växter 2 Växternas fotosyntes OH1 Fotosyntesen 3 Undersök olika sorters socker 4 Trommers prov 5 Trommers prov på rörsocker 6 Undersök en sockerbeta 7 Vilka livsmedel

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

Ett studiebesök hos silversmeden Peter Andersson VARDAGSKEMI

Ett studiebesök hos silversmeden Peter Andersson VARDAGSKEMI Ett studiebesök hos silversmeden Peter Andersson VARDAGSKEMI 2010/11 Malmö högskola Fakultet/Institution: Natur-miljö-samhälle Inlämnat: den 21/12-2010 1 Inledning Vi är många som bär smycken av silver

Läs mer

På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av:

På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av: Kemiska beräkningar HT 2008 - Laboration 2 Syrabastitrering Syftet med den här laborationen är att ge laboranten insikt i användandet av phmeter vid ph-titreringar, samt förstå hur titrerkurvor för starka,

Läs mer

Material och ämnen 1

Material och ämnen 1 Material och ämnen 1 ...1 Gaser...3 Syre...3 Elda upp syret...4...4 Tillverka koldioxid...4 Flytta gas...5 Samla sumpgas...5 Flera gaser...6 Atomer...8 Atmosfären...9 Bergarter...10 Bygg en stenbricka...11...11

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Naturliga städtips lika rent men snällare mot miljön

Naturliga städtips lika rent men snällare mot miljön April 2015 Naturliga städtips lika rent men snällare mot miljön har sammanställt en lista med tips på hur man kan städa naturligt med till exempel ättika, citron och såpa. Det blir lika rent, men är snällare

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

Frätande ämnen kan förstöra din syn!

Frätande ämnen kan förstöra din syn! Frätande ämnen kan förstöra din syn! Frätande ämnen kan ge svåra och djupgående skador på kroppens vävnader. Det gäller oftast huden eller ögonen men även lungor och matstrupe kan skadas om man andas in

Läs mer

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Draken Bertas Experiment ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Vi har i vårt arbete med experiment i förskolan tagit avstamp i Läroplan för förskolan (Lpfö 98), som i den reviderade upplagan 2010 på

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD

VARUINFORMATIONSBLAD VARUINFORMATION UINTAITE 1 (5) VARUINFORMATIONSBLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Importör UINTAITE Contractor Trading AB Lövstigen 69 903 43 UMEÅ - SVERIGE Tel: 090-100 590 Fax: 090-100

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Kemi handlar om ämnen och deras omvandlingar

Kemi handlar om ämnen och deras omvandlingar 1 Kemi handlar om ämnen och deras omvandlingar Kapitel 1 Ämnena som finns runtomkring oss är exempel på materia. All materia har massa och volym. En del materia kan vi se och röra vid, ja till och med

Läs mer

Statisk elektricitet och elektrisk ström

Statisk elektricitet och elektrisk ström Statisk elektricitet och elektrisk ström 1 Elektricitet...2 Statisk elektricitet...2 Elektrisk ström...4 Seriekoppling...4 Parallellkoppling...5 Repetera kopplingar...6 Elektricitet Det finns två sorters

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Gjuta egna mjukbeten Så jag skulle inte rekommendera att använda spisen Innan gjutning

Gjuta egna mjukbeten Så jag skulle inte rekommendera att använda spisen Innan gjutning Gjuta egna mjukbeten Detta med plastgjutning har konstigt nog aldrig riktigt blivit något hit i Sverige. Trots att det är väldigt enkelt att göra när man väl har fått prova. Kanske är det avsaknaden av

Läs mer

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB 2014-03-27 1 (5) Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare Herrljunga Terrazzo AB Box 13, SE-524 21 Herrljunga Office +46 (0)513-78 50 00 www.terrazzo.se 2014-03-27

Läs mer

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat Augusti Minska på kemikalierna Tänk igenom vad som är nödvändigt i kemikalieskåpet och undvik onödig närkontakt med skadliga ämnen och kemikalier. Vi möter många kemikalier varje dag, och tyvärr är det

Läs mer

Workshop CSI Kemidetektiver

Workshop CSI Kemidetektiver Workshop CSI Kemidetektiver Ett tema vi genomfört på Umevatoriet som varit populärt både bland elever och lärare är kemidetektiver. Man kan genomföra detta tema på skolorna och det passar olika årskurser

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Äp9Ke 2013. Innehåll... Sid nr

Äp9Ke 2013. Innehåll... Sid nr Innehåll... Sid nr Inledning... 2 Bedömningsanvisning Delprov A... 4 Bedömningsanvisning Delprov B... 19 Kopieringsunderlag för resultatsammanställning... 22 Innehållsmatris... 23 Bedömningsmatris... 24

Läs mer

Claudia Girnth-Diamba

Claudia Girnth-Diamba 1346 Claudia Girnth-Diamba Solrød Gymnasium, Solrød Center 2, DK 2680 Solrød Strand, Danmark Koka gröna grönsaker i saltat vatten och vid olika ph Vill du att dina grönsaker skall bli bruna när de kokas?

Läs mer

Hushållskemikalier. Information 2010. Miljö & Teknik

Hushållskemikalier. Information 2010. Miljö & Teknik Hushållskemikalier Information 2010 Miljö & Teknik De flesta av oss använder dagligen kemikalier av olika slag. Det kan vara tvättmedel, rengöringsmedel, diskmedel, bil- eller båtvårdsprodukter, färger

Läs mer

ARBETSBLAD TILL KEMIDETEKTIVEN GILBERT BLAND SKURKAR OCH BURKAR

ARBETSBLAD TILL KEMIDETEKTIVEN GILBERT BLAND SKURKAR OCH BURKAR ARBETSBLAD TILL KEMIDETEKTIVEN GILBERT BLAND SKURKAR OCH BURKAR Kan du skriva ett hemligt meddelande? Du behöver: Pressad citron Tunn pensel eller fjäderpenna Vitt skrivpapper Stearinljus eller strykjärn

Läs mer

Materials egenskaper

Materials egenskaper Materials egenskaper Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten 7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten Bakterier Bakterier kallas även för mikroorganismer. Bakterier är väldigt små men man kan se dem i mikroskop. På en mm ryms det ca 1000 bakterier.

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Organisk kemi. Till provet ska du

Organisk kemi. Till provet ska du Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor

Läs mer

a) 25 mol% b) 33 mol% c) 50 mol% d) 67 mol% e) 75 mol%

a) 25 mol% b) 33 mol% c) 50 mol% d) 67 mol% e) 75 mol% 2012-03-13 Provet omfattar 18 uppgifter Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. Till uppgifterna 1-15 skall du endast ge svar. Svara på bifogad svarsblankett. Svenskt

Läs mer

Gör så här: Lägg några potatisar av samma sort att gro på olika ställen i skolan. En del placeras på en ljus plats, medan andra läggs i mörker.

Gör så här: Lägg några potatisar av samma sort att gro på olika ställen i skolan. En del placeras på en ljus plats, medan andra läggs i mörker. GRONINGSFÖRSÖK Innan det är dags att sätta potatis bör man låta dem förgro. Vilken påverkan har ljus och temperatur på groningen? Gror olika sorter olika snabbt? potatis av olika sorter mörk plats ljus

Läs mer

Rune Larssons energikaka

Rune Larssons energikaka Här nedan följer recept på ett antal olika varianter på energikakor. Rune Larssons energikaka Mät upp 7 8 mått havregryn i en bunke! Ett mått kan vara i stort sett vad som helst. Jag själv brukar använda

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12

EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12 EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12 Provet omfattar en uppgift, som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare. OBS! EJ tabell- och formelsamling. Lämna en marginal om minst

Läs mer

Labbrapport, modelltext

Labbrapport, modelltext Språkforskningsinstitutet, Utbildningsförvaltningen i Stockholm 8 december 2014, Kristina Ansaldo och Karin Rehman Handledning till de tre programmen i serien Språket bär kunskapen från Utbildningsradion,

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer