Atomer, joner. Kapitel 5. Centralt innehåll. Kapitlets struktur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Atomer, joner. Kapitel 5. Centralt innehåll. Kapitlets struktur"

Transkript

1 Kapitel 5 Atomer, joner och kemiska reaktioner Centralt innehåll Kapitlet fokuserar på följande innehåll från kursplanen: Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv. Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl-och jonföreningar genom kemiska reaktioner. Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras. Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik. Fokus på Atommodell elementarpartiklar proton, neutron och elektron Atomnummer och atommassa elektronskal och valenselektroner Isotop Periodiska systemet period och grupp metaller, icke-metaller och halvmetaller Alkalimetaller, halogener och ädelgaser metallers egenskaper metallbindning järnframställning masugn, färskning och stål jon och jonbindning Ädelgasstruktur syra och bas Vätejoner och hydroxidjoner Neutralisation salt och jonförening Kapitlets struktur I detta kapitel knyts säcken ihop. Genom fördjupade kunskaper om atomen, dess uppbyggnad och periodiska systemet i avsnitten I atomens inre, Periodiska systemet och Joner ges eleverna bättre förutsättningar att förstå orsak och verkan inom kemin. Det är viktigt att betona att periodiska systemet inte skall läras in utantill utan det är principerna för hur det är uppbyggt som skall läras. En viktig princip är att all kemi bygger på valenselektronerna, de elektroner som finns i yttersta skalet. Det är dessa elektroner som är tillgängliga för kemiska reaktioner och därför avgör vad som reagerar med vad och vilken typ av kemisk bindning som blir resultatet. Atomer och molekyler vill anta ädelgasstruktur, dvs. få ett fyllt yttersta skal. Periodiska systemet är uppbyggt efter detta så att man inom en period följer hur yttersta skalet byggs på och varje period avlutas med en ädelgas. På plussidor har intresserade elever möjlighet att lära sig mer om kemiska bindningar, oxidation och reduktion och elektrolys. Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

2 I avsnittet Metaller tar vi upp metallers typiska egenskaper, nämligen metallglans, böjbarhet, god elektrisk ledningsförmåga och god värmeledningsförmåga. Järnet intar en särställning bland metallerna på grund av dess stora användning, och järnframställning är en av Sveriges stora näringar. I avsnittet Syror och baser 1 i kapitel 2 fick eleverna lära sig om vanliga syror och baser, ph-skalan, indikatorer och hur försurning påverkar luft, vatten och mark. I Syror och baser 2 går vi djupare in på jonernas betydelse i syror och baser. Det är viktigt att eleverna förstår att det är koncentrationen av väte- resp. hydroxidjonerna som orsakar de sura och basiska egenskaperna och deras effekt på oss och vår miljö. Skillnaden mellan en stark syra och en koncentrerad syra är viktig att förstå. I avsnittet Salter presenteras ämnesgruppen salter. Förberedelser, förslag och kommentarer I atomens inre Förberedelser Använd gärna magnetiska atom-och partikelmodeller för att illustrera sambanden. Ta fram ett stort periodiskt system Eleverna behöver ett upptryckt periodiskt system. Börja med Låt eleverna i grupper diskutera i vilka sammanhang de hört ordet atom. Skriv upp alla ord som kommer upp. Låt eleverna ta reda på vad orden står för. Laborationer 5.1 Kol en mittfältare 5.2 Vatten ett annorlunda ämne Uppgifter och övningar 5.29 Atomer eller molekyler? Grundämne eller kemisk förening? 5.30 Vilka partiklar finns i atomen? 5.31 Atomens elektronskal 5.32 Hur bildas en jon? 5.33 Negativa joner 5.34 Hur trodde man förr? Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

3 Periodiska systemet Förberedelser Ta fram så många grundämnen du hittar, t ex olika metaller, kol, svavel, syre och väte i tub till introduktionen. Eleverna behöver ett upptryckt periodiskt system. Börja med Titta gemensamt i klassen på ett stort periodiskt system, gärna ett där ämnena är presenterade i bilder också. Vilka ämnen känner eleverna till? Visa de grundämnen du tagit fram. Var hittar man dessa? Vad används ämnena till? Visa på siffrorna som står där. Vad kan dessa stå för? Uppgifter och övningar 5.35 Periodiska systemet 5.36 Atomnummer 5.37 Atomer är neutrala 5.38 Ordning och reda! 5.39 Även grundämnen bildar grupper 5.40 Isotoper är varianter på samma ämne 5.41 Masstal 5.42 Atommassa 5.43 Vad kan du få reda på genom periodiska systemet? Metaller Förberedelser Klipp till och märk ett antal metallbitar till 5.3. Se till att det finns skyddsskivor på bänkarna. Behövs till ett flertal av laborationerna. Köp silveroxid till 5.9, dyrt men det går åt väldigt småmängder. Börja med Låt eleverna studera ett periodiskt system och upptäcka att de flesta av grundämnena är metaller. Låt eleverna fundera över frågan Vilken betydelse har metallerna för oss? Många elever tänker bara på att metaller finns i marken och används i tekniska produkter. Lyft fram att vi hittar metaller också i maten och i vår kropp, där de spelar en viktig roll för vårt välbefinnande. Framställning av silver 5.9 kan göras som en demonstration. Det räcker med en enkel upphettning (vulkanisk aktivitet) för att det ska bildas rent silver. Ädla metaller som guld och silver kan man därför hitta i ren form i naturen. Dessa ädla metaller var också de första som människan lärde sig tillverka föremål av. Järnframställningen krävde en teknisk utveckling och behärskades därför långt senare av människan. Aluminium som idag är en slit- och slängmetall var en gång mycket svår att framställa och otroligt dyr, men med dagens billiga energiframställning är det ingen som blir imponerad av en läskburk. Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

4 Laborationer 5.3 Metallernas egenskaper 5.4 Aluminium 5.5 Järn rostar 5.6 Framställ koppar 5.7 Framställ järn 5.8 Aluminiumtest 5.9 Framställ silver Uppgifter och övningar 5.44 Vilka egenskaper har en metall? Joner Laborationer 5.10 Magnesiumoxid är en jonförening Uppgifter och övningar 5.45 Bilda jonföreningar 5.46 När smälter ett kolväte? 5.47 Inga laddningar får bli över 5.48 Fyll i tabellen 5.49 Flera jonföreningar Syror och baser Förberedelser Förbered material till demonstration Tre starka syror. Testa doppelektroder. Börja med 1. Ett sätt att starta arbetsområdet kan vara att låta eleverna diskutera kring laborationen Ändras ph-värdet på sidan 189 faktaboken, och sen göra laborationen. 2. Demonstration Tre starka syror. Demonstrationen ska visa saltsyrans, svavelsyrans och salpetersyrans egenskaper i koncentrerad form. Låt eleverna se och lukta på syrorna. Alla är färglösa men svavelsyran är mer trögflytande. Notera att salpetersyran förvaras i mörka flaskor. Innan eleverna luktar på syrorna måste de lära sig hur man gör när man luktar på okända ämnen, man viftar till sig ångorna. Håll alltid själv i flaskan och gå lugnt runt i kemisalen. Om man blåser försiktigt över flaskorna ser man en karaktäristisk vit rök över saltsyran. Spänn lite bomullstyg över tre Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

5 stora bägare med hjälp av gummiband. Fukta dem lätt med lite vatten. Det gör det lättare för syrorna att tränga ner i tyget. Droppa några droppar av respektive syra på tyget. Lägg en droppe salpetersyra på en nagel. Skölj bort syran efter någon minut och visa att det uppstått en gul fläck på nageln. Samma sak går att visa med vitt ullgarn eller hår i ett provrör. Visa de tre syrornas förmåga att lösa metaller. Använd små bitar av magnesium, zink, järn och koppar. Arbeta i dragskåp eftersom de bruna nitrösa gaserna som bildas när salpetersyra löser koppar är mycket giftiga! Eleverna säger ofta att det kokar eftersom det bubblar och fräser, men när man tittar närmre så ser de att det bildas en gas vid metallens yta. Vilken gas som bildas kan de själva ta reda på när de gör Laborationer 5.11 Har du sur andedräkt? 5.12 Hur ändras ph när en syra späds med vatten? 5.13 Vad har syror gemensamt? 5.14 Undersök rengöringsmedel 5.15 Undersök några baser 5.16 Blanda en syra och en bas 5.17 Gör din egen läsk 5.18 Utspädning Salter Förberedelser Tillverka kristaller i god tid för demonstrationen Kristaller. Testa doppelektroder. Börja med 1. Börja med att låta eleverna räkna upp alla ord de känner till som innehåller salt. Ha gärna i beredskap koksalt och kalciumklorid som exempel på vägsalt. Som exempel på saltvatten kan man göra i ordning lösningar med Östersjöns respektive Västkustens salthalt. Låt eleverna smaka på dessa (man bör ha rena kemikalier men med en droppe är riskerna väldigt små). 2. Demonstration Kristaller Visa olika slags kristaller i lupp, till exempel kopparsulfat, natriumklorid, järnsulfat. Demonstrationen ska visa att det finns olika salter och att salter bildar typiska kristaller. 3. Demonstration Salmiak Luta en öppen flaska koncentrerad saltsyra och en flaska koncentrerad ammoniak mot varandra. Det bildas en vit rök (salmiak) som man kan fånga upp med en ren glasstav eller ett papper. Låt en elev smaka. Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

6 Laborationer 5.19 Vad heter koksalt på kemispråk? 5.20 Leder salter ström? 5.21 Testa ett torkmedel 5.22 Vad är kristallvatten? 5.23 Vad är det som bubblar? 5.24 Ett tredje sätt att framställa ett salt 5.25 Odla kristaller med alun 5.26 Två salter ihop vad blir det? 5.27 Var en jondetektiv 5.28 Färggrant fyrverkeri Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

7 Laborationer Metaller 5.1 Kol en mittfältare En del atomer lämnar varken ifrån sig eller tar upp elektroner när de reagerar med varandra. Men genom att de delar på elektroner får de i alla fall fulla skal. Föreningarna som bildas kallas molekylföreningar och är inte elektriskt laddade. Rita en kolatom och sätt ut elektronerna i sina skal. Hur många valenselektroner har den? Varför ger den varken ifrån sig eller tar emot elektroner? Genom att dela elektroner med fyra väteatomer kan den ändå få fulla skal. Rita! Vilket ämne har du fått? Bygg med kulmodeller. Vad betyder egentligen varje pinne? I en molekylförening består varje bindning av två elektroner ett elektronpar. Den kallas molekylbindning eller elektronparbindning. Sådana bindningar är starka, men mellan molekylerna är det svaga krafter eftersom molekylerna är oladdade. I en molekylförening består varje bindning av två elektroner ett elektronpar. Den kallas molekylbindning eller elektronparbindning. Sådana bindningar är starka, men mellan molekylerna är det svaga krafter eftersom molekylerna är oladdade. 5.2 Vatten, ett annorlunda ämne Vatten är en liten molekyl som borde ha låg kokpunkt. Rita av molekylmodellerna för vatten och metan och sätt ut elektronerna. Jämför kokpunkten hos metan och vatten. Försök med hjälp av dina modeller förklara skillnaden i kokpunkter. Om laddningarna är förskjutna i en molekyl säger man att molekylen är polär. Så fungerar vattenmolekylen syret drar till sig lite negativ laddning från vätena så att molekylen får en negativ och en positiv ände. Därför kan olika vattenmolekyler hålla ihop med varandra med krafter som är starkare än vad de borde vara den mer negativa delen (syret) i en molekyl binder till den positiva delen (vätena) i en annan molekyl. Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

8 5.3 Metallernas egenskaper Du behöver: Märkta bitar av olika metaller, till exempel koppar, zink, järn, aluminium, tenn, nickel och bly, ledningsprovare, magnet, stålull och pappershandduk Undersök metallernas egenskaper, som färg, hårdhet, blankhet, om de är magnetiska och om de leder ström. Skriv ner dina resultat i en tabell. Vilka egenskaper är gemensamma för alla metaller? Arbeta två och två. Träna tillsammans under fem minuter på att lära er känna igen metallbitarna. Täck sedan över bitarna med en pappershandduk. En av er tar fram en metallbit och håller den dold för kamraten och beskriver den. Kamraten ska sedan gissa vilken metall det är. Turas om att ta fram bitar och att gissa. Undersök metaller som finns i klassrummet kläder, smycken, möbler mm. Vilka metaller är vanligast? 5.4 Aluminium Du behöver: En bit aluminium, degeltång, bägare med vatten, skyddsskiva och brännare. Lägg en skyddsskiva på bordet och ställ bägaren med vatten på skivan. Tänd brännaren och luta den något. Värm aluminiumbiten i lågan tills den smälter. Vad händer, hur ser det ut? Doppa aluminiumbiten i bägaren med vatten så den svalnar och undersök sedan biten. Vad har bildats? Går det att skrapa bort? Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

9 5.5 Järn rostar Spikar är gjorda av järn och järn rostar, men hur fort går det? Du behöver: Järnspik (blank), fem provrör, provrörskork, matolja, kranvatten, kokt kranvatten, havsvatten (eller saltat kranvatten) och vattenfri kalciumklorid. Ställ i ordning sex provrör med var sin spik. Innehållet i provrören ska vara: Provrör Innehåll 1 spik i kranvatten 2 spik i kokt kranvatten + några millimeter matolja ovanpå vattnet 3 spik i havsvatten centimeter vattenfri kalciumklorid + spik + kork på provröret 5 spik doppad i olja i kranvatten Undersök provrören efter 2 3 dagar. Vilka har rostat och vilka har inte gjort det? Kan du förklara resultaten i de olika provrören? Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

10 5.6 Framställ koppar Du behöver: Kopparoxid, kolpulver, bägare, provrör (pyrex), provrörshållare, sked, och brännare. Prov 1 Häll upp en sked kopparoxid i bägaren. Hur ser kopparoxiden ut? Häll kopparoxiden i ett provrör. Värm kopparoxiden en stund över brännaren. Vad händer? Låt provet svalna och undersök innehållet i provröret. Prov 2 Häll en halv sked kopparoxid och en halv sked kolpulver i bägaren. Blanda noga! Häll blandningen i ett nytt provrör och värm över brännaren tills det glöder. Låt provet svalna och undersök innehållet i provröret. Förklara vad som har hänt, och vilka ämnen som har bildats i de två proven. 5.7 Framställ järn Du behöver: Järnoxid, kolpulver, bägare, provrör (pyrex), magnet, brännare och stativ. Vilka egenskaper har järnoxid? Blanda lika delar järnoxid och kolpulver i bägaren. Häll blandningen i provröret. Fäst röret i stativet och värm med brännaren tills blandningen glöder. Låt blandningen svalna. Försök skrapa ut innehållet och prova om det är magnetiskt med en magnet. Om du inte får ut innehållet kan du testa med en magnet på utsidan av provröret Förklara vad som har hänt och vilka ämnen som har bildats. 5.8 Aluminiumtest Du behöver: En bit aluminium, några okända prover, E-kolvar, tratt, filtrerpapper, saltsyra, natriumhydroxidlösning och salmiaklösning. Lös upp aluminiumbiten i lite saltsyra. Vänta tills vätgasutvecklingen upphört. Filtrera sedan lösningen. Tillsätt lite natriumhydroxidlösning. Bildas det en vit fällning kan provet innehålla aluminium. För att vara säker på att provet innehåller aluminium tillsätter du först lite mer natriumhydroxidlösning. Fällningen ska nu lösa sig. Sedan tillsätter du lite salmiaklösning. Bildas det återigen en vit fällning, är det aluminium i provet. Gör aluminiumtestet på de okända proverna. Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

11 5.9 Framställ silver Du behöver: Silveroxid, mikroprovrör, provrörshållare, mortel och brännare. Vilka egenskaper har silveroxiden? Lägg en knivsudd silveroxid i provröret. Värm röret tills du ser att något sker med silveroxiden. Låt provröret svalna. Krossa röret i morteln och plocka ut klumpen i provröret. Polera den försiktigt med pistillen i morteln, studera den noga. Vad har hänt med silveroxiden och vilka ämnen har bildats? Joner 5.10 Magnesiumoxid är en jonförening Du behöver: Magnesiumband, urglas och tändstickor. Elda på en bit magnesium och låt det vita pulvret trilla ner på ett urglas. Observera! Titta inte direkt in i lågan! Vilka ämnen reagerar med varandra? Vad heter det ämne som bildas? Hur många valenselektroner har en magnesiumatom? Hur får den på enklaste sätt fullt i yttersta skalet? Hur många valenselektroner har en syreatom? Hur får den på enklaste sätt fullt i yttersta skalet? Rita en bild som visar hur elektronerna går över från magnesium atomen till syreatomen. Vilka joner bildas då? Det som håller ihop den bildade föreningen är alltså laddningarna. Bindningen som bildas kallas jonbindning och föreningen kallas jonförening. En jonförening består alltså av en positiv och en negativ del. Jonbindningen är mycket stark. Därför har jonföreningar ofta höga smältpunkter. Syror och baser 5.11 Har du sur andedräkt? Du behöver: Bägare, BTB och sugrör. Häll lite vatten i en bägare och tillsätt några droppar BTB. Vilken färg får lösningen? Blås sedan ner utandningsluft i bägaren och se vad som händer. Förklara! Vad andas vi ut? Vad heter ämnet som bildats? Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

12 5.12 Hur ändras ph när en syra späds med vatten? Du behöver: En sur lösning, bägare och ph-papper. Stark syra Ta 10 ml sur lösning i en bägare. Mät ph-värdet och anteckna. Häll i 90 ml vatten i bägaren med syran. Mät ph-värdet och anteckna. Ta 10 ml av lösningen och späd med ytterligare 90 ml vatten i en ny bägare. Mät ph-värdet och anteckna. Vad händer med ph-värdet när du späder en syra med vatten? Koncentrerad syra Svag syra Utspädd syra Syror och baser 5.13 Vad har syror gemensamt? Du behöver: Provrör, saltsyra, salpetersyra, svavelsyra, ättiksyra, magnesiumband, glasstav, doppelektrod, BTB, ph-papper och skyddsglasögon. Gör följande undersökningar med alla syrorna. Häll den utspädda syran i ett provrör till en höjd av ungefär 2 centimeter. Smaka på syran genom att ta en droppe på tungan. Ta en ny droppe syra och gnid den mellan tummen och pek fingret hur känns det? Undersök ph, och kontrollera om syran leder ström med doppelektrod. Häll sedan det som är kvar av syran i två nya provrör. Droppa BTB i det ena röret och lägg en bit magnesium i det andra. Gör en tabell och anteckna alla resultat. Sammanfatta syrornas egenskaper. En syra är ett ämne som kan avge vätejoner. Det är vätejonen H + som ger syror deras sura egenskaper. Vätejonen är positivt laddad. Saltsyra HCl H + Cl Salpetersyra 5.14 Undersök rengöringsmedel Du behöver: Maskindiskmedel, handdiskmedel, Ajax, tvättmedel och skyddsglasögon. HNO 3 H+ NO 3 Mät ph på några olika rengöringsmedel. Var försiktig med maskindiskmedlet; Svavelsyra det är starkt frätande. Vilka ph fick du fram? Jämför med innehållsförteckningen på förpackningarna. Stämmer de överens med dina värden? Finns det farosymboler på förpackningarna? Vilka i så fall? Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner H 2 SO 4 SO4 2 2H +

13 Ta reda på varför basiska ämnen är bra rengöringsmedel. Varför är det olika ph i hand- och maskindiskmedel? Förklara! 5.15 Undersök några baser Har baser några gemensamma egenskaper? Gör några under sökningar och se vad du kommer fram till. Du behöver: Utspädda lösningar av Samarin, natriumhydroxid, ammoniak och kalkvatten, doppelektrod och skyddsglasögon. Ta reda på ph! Vilken färg får ämnena i BTB? Leder de ström? Ta lite av varje ämne och gnid mellan fingrarna. Hur känns de? Gör en sammanställning med de egenskaper som baserna har gemensamt. Vad är det som ger baserna deras egenskaper? En bas är ett ämne som kan ta upp vätejoner. Det är hydroxidjonen OH som tar hand om vätejonerna. Hydroxidjonen är negativt laddad. Natriumhydroxid NaOH Na + OH Kaliumhydroxid 5.16 Blanda en syra och en bas Du behöver: Utspädd saltsyra, utspädd natriumhydroxid, BTB, aktivt kol, bägare, dropprör, tratt, filtrerpapper, glasskål och skyddsglasögon. KOH K + OH Häll 25 milliliter saltsyra i en bägare och tillsätt lite BTB. Droppa långsamt ner natriumhydroxiden tills färgen slår om till grönt. Kalciumhydroxid Vilken färg får BTB i syran? Och varför blir det sedan grönt? Vad händer om du tillsätter för mycket natriumhydroxid? Vad kan du göra i så fall? Häll i en sked aktivt kol i den gröna lösningen. Rör om ordentligt och filtrera. Ca(OH) Ca 2+ 2OH 2 Smaka på det som rinner igenom. Vad är det? Låt resten indunsta. Rita av resultatet efter några dagar. När en syra och en bas får reagera bildas vatten och ett salt. Beroende på vilken syra och vilken bas man blandar bildas det olika salter. En sådan reaktion, där en syra och en bas tar ut varandra, kallas en neutralisation. Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

14 5.17 Gör din egen läsk Du behöver: Koldioxid från gastub, bägare, smakämne till exempel citronsyra och socker. Häll upp lite vatten i bägaren. Smaksätt det med det smakämne du valt och häll i lite socker. Bubbla i koldioxid från gastub. Smaka! Vilken kemisk reaktion har skett? Varför innehåller riktig läsk mycket mer kolsyra? Ta reda på hur läsktillverkning går till. Gaser breder ut sig och tar stor plats. Man kan pressa ihop dem och förvara dem i en behållare, men då ökar trycket. Det är därför som gasflaskor är gjorda av kraftigt stål annars skulle de inte hålla för gastrycket inifrån. Citrusfrukter som apelsiner och citroner innehåller citronsyra. Citronsyran smakar gott i lagom mängder, speciellt i söta livsmedel. Den används som livsmedelstillsats i allt möjligt från läsk till ost. Dessutom är den en nyttig antioxidant Utspädning Planera och genomför en undersökning som visar vad som händer när man späder en syra med vatten. Salter 5.19 Vad heter koksalt på kemispråk? Du behöver: Kulmodeller. När saltsyra och natriumhydroxid får reagera bildas vanligt koksalt. Ta reda på formlerna för saltsyra och natriumhydroxid. Bygg ämnena med kulmodeller. Försök sätta ihop kulorna så att vatten och saltet bildas. Vad består koksalt av? Vad heter det på kemispråk? Skriv en reaktionsformel med ord. Skriv reaktionsformeln med kemiska tecken Leder salter ström? Du behöver: Kristaller av kopparsulfat, natriumklorid, ammoniumklorid och kaliumnitrat, doppelektrod och bägare. Undersök de olika salterna, ett i taget, genom att hälla lite av saltet i en bägare. Prova med doppelektroden om det leder ström. Lös sedan upp saltet i lite vatten. Prova igen om det leder ström. Anteckna dina resultat i en tabell. Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

15 5.21 Testa ett torkmedel Kalciumklorid är ett salt som finns i Torrbollar och som sprids på dammiga grusvägar på sommaren. Du behöver: Kalciumklorid och en glasskål. Lägg lite kalciumklorid i en glasskål och låt den stå några dagar. Vad har hänt? Förklara! Vad händer om man sprider ut kalciumklorid på en torr grusväg på sommaren? 5.22 Vad är kristallvatten? Du behöver: Kopparsulfat, provrör och brännare. Värm lite kopparsulfat i ett provrör. Håll ett urglas ovanför. Vad kan du se? Vad händer med kopparsulfatet? Förklara! 5.23 Vad är det som bubblar? Du behöver: Zinkbitar, utspädd saltsyra, provrör med avledningsrör och kork, glasskål med vatten och ett vattenfyllt provrör. Lägg några bitar zink i ett provrör och sätt ihop utrustningen som figuren visar. Häll i saltsyra så att den täcker zinken och sätt på korken. I det vattenfyllda provröret samlar du upp bubblorna som bildas. Sätt tummen för provrörsmynningen medan den är under ytan. Lyft upp och vänd röret. Tänd eld på gasen i provröret. Vad händer? Prova att samla upp olika mycket gas. Vad har hänt med zinken? Förklara! 5.24 Ett tredje sätt att framställa ett salt Du behöver: Utspädd saltsyra, kopparoxid, bägare och glasstav. Lägg en sked kopparoxid i en bägare och häll i ungefär 50 milliliter saltsyra. Rör om ordentligt. Filtrera lösningen och låt den stå och dunsta in. Vad kan du se? Vad är det som har hänt? Skriv reaktionsformeln med ord. Tre sätt att framställa ett salt: En syra reagerar med en bas neutralisation. En syra reagerar med en metall. En syra reagerar med en metalloxid. Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

16 5.25 Odla kristaller med alun Du behöver: Alun, 2 glasbägare, filtrerpapper och sked. Gör i ordning en mättad lösning av alun genom att ta en matsked av saltet i en glasbägare och tillsätt ljummet vatten. Rör om noga med skeden. Om allt salt löst sig är lösningen inte mättad. Tillsätt då lite mera salt. Låt lösningen stå en stund för att svalna och för att småpartiklar ska sjunka till botten. Dekantera sedan över lösningen till en ren bägare som du täcker med ett filtrerpapper för att undvika damm. Spara kristallerna som blivit över. Låt bägaren stå någon dag eller två. För att få stora kristaller sparar du den största, finaste kristallen och rensar bort de övriga. Kristallerna som rensas bort lägger du tillsammans med dem som blivit över från tidigare. Vid behov gör du i ordning mättad lösning och häller den över kristallodlingen. Alun (aluminiumkaliumsulfat) används vid växtfärgning av garner. Det får färgen att binda bättre till fibrerna. Alun används också för vattenrening. Då fungerar det så här: när man löser alun i vatten blir lösningen sur. Om man tillsätter bas för att göra lösningen neutral blir saltet svårlösligt och sjunker till botten. Då tar det samtidigt med sig föroreningarna i vattnet Två salter ihop vad blir det? Du behöver: Bariumkloridlösning, natriumsulfatlösning och provrör. Häll upp lite av lösningarna i varsitt provrör. Hur ser de ut? Blanda lösningarna i ett provrör. Vad händer? Vad heter det ämne som har bildats? Ett lättlösligt salt ger en genomskinlig lösning med vatten. Ett svårlösligt salt löser sig inte i vatten. En fällning bildas om två salter tillsammans ger ett svår lösligt salt. Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

17 5.27 Var en jondetektiv Vissa salter är svårlösliga. Om man till exempel tillsätter en silvernitratlösning till en kloridjonlösning bildas det svårlösliga saltet silverklorid. Reaktionen är mycket känslig med det menas att det räcker med väldigt, väldigt lite kloridjoner för att man ska se fällningen. På liknande sätt kan man använda ett bariumsalt för att upptäcka sulfater. Att det finns karbonatjoner i ett fast salt kan man visa genom att det bildas koldioxid med syra. Men kommer du ihåg hur man känner igen koldioxid? Du behöver: Hemliga jonlösningar och en bit marmor, silvernitrat, bariumklorid, saltsyra och provrör. Ta reda på vilka joner som finns i lösningarna och vad marmor består av Färggrant fyrverkeri Många salter används för att ge färg till fyrverkerier. Vilken är din favoritfärg? Du behöver: Kopparsulfat, natriumkarbonat, kaliumklorid, kalciumklorid, metanol, blomspruta och brännare. Gör i ordning metanollösningar av de olika salterna. Tänd brännaren och spreja sedan in lösningarna försiktigt i lågan. Vilka färger får du fram? Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

18 Kommentarer till laborationer Metaller 5.1 Kol en mittfältare Pinnarna i kulmodellerna representerar molekylbindningar (elektronparbindningar, kovalenta bindningar). Säkerhet Riskfritt Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

19 5.2 Vatten, ett annorlunda ämne De höga smält- och kokpunkterna hos vatten beror på att OH-gruppen är starkt polär. Syret drar till sig elektronerna i elektronparbindningen mycket starkare än vätet. Syret får därför en negativ nettoladdning och vätena en positiv. Vattenmolekylen är därför en dipol. Den negativa änden hos en vattenmolekyl attraherar den positiva änden i nästa molekyl och så vidare. Faktum är att bindningen mellan två molekyler är extra stark på grund av att väteatomen är så liten så att syret i nästa molekyl kommer väldigt nära. Denna speciella form av bindning kallas vätebindning. Vätebindningar förekommer i ämnen där väte är bundet till N, O eller F. Säkerhet Riskfritt 5.3 Metallernas egenskaper Egenskaper som man ganska enkelt kan observera är färg, hårdhet, glans, magnetism och elektrisk ledningsförmåga. Alla metaller leder ström. Metallbindningen innebär nämligen att valenselektronerna bildar ett gemensamt elektronmoln för hela metallstycket. Valenselektronerna är alltså fritt rörliga i metallen och kan därför transportera elektrisk ström. Detta elektronmoln är också orsaken till att ljus reflekteras och metallen får glans. I allmänhet är metaller smidbara, vilket beror på att atomlagren kan förskjutas förbi varandra. Det är möjligt tack vare att valenselektronerna inte ingår i bindningar mellan specifika atomer, utan bildar ett gemensamt elektronmoln för hela metallstycket. Magnetism hos metaller är relativt ovanlig, men finns hos järn och nickel. Järn och nickel är paramagnetiska, vilket innebär att de attraheras av yttre magnetfält. Hårdheten har att göra med hur metallen kristalliserar. 5.4 Aluminium Aluminiumet smälter vid 660 C. Det bildas snabbt en seg hinna av aluminiumoxid (Al2O3) som får den smälta metallen att hänga i en påse. Aluminiumoxiden har mycket högre smältpunkt (2 030 C), så hinnan är i fast form. Aluminiumoxid bildas även vid rumstemperatur, men långsammare och oxidskiktet blir inte lika tjockt. Oxidhinnan passiverar metallen, det vill säga skyddar den mot vidare angrepp. Säkerhet Risk att bränna sig. Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

20 5.5 Järn rostar Det krävs ett par saker för att järn ska rosta, nämligen syre (oxidationsmedel) fukt (leder ström) När järnet rostar sker två processer: 1. Dels reagerar syret med vatten på järnets yta till hydroxid samtidigt som elektroner tas upp. Reaktionen när elektroner tas upp kallas reduktion. 2. Elektronerna tas från järnatomer någonstans på järnets yta, ofta på ett ställe en bit därifrån. Elektronerna kan vandra genom järnet eftersom järn leder ström. De järnatomer som förlorar elektroner bildar Fe 2+ och går samtidigt i lösning. Metallen löses alltså upp och det blir en grop. Reaktionen när elektroner avges kallas för oxidation. Det kan inte byggas upp några ansamlingar av negativa eller positiva laddningar. Eftersom de negativt laddade elektronerna vandrar måste det ske en motsvarande vandring av joner så att jonerna och elektronerna tillsammans har nettoladdningen noll. Om inte jonerna kan vandra så medför det att inte heller elektronerna kan förflytta sig. Men jonerna (salt) kan bara vandra när de befinner sig i lösning. Därför är vattnet nödvändigt för att rost ska kunna bildas i någon större omfattning. Fe 2+ -jonerna oxideras vidare av luftens syre till Fe 3+. De slår sig samman med de hydroxidjoner som bildas när syret reagerar med vattnet och tillsammans med några extra vattenmolekyler bildas rost, Fe(OH) 3 nh 2 O. Rost har ingen väldefinierad sammansättning, därav n som anger ett okänt antal vatten. Rosten är svårlöslig och faller ut som en orangebrun beläggning på järnytan. 5.6 Framställ koppar Kopparoxid förekommer i två varianter, koppar(ii)oxid med formeln CuO (svart) och koppar(i)oxid med formeln Cu 2 O (röd). Koppar blir mörk med tiden på grund av svart CuO som bildas när kopparen reagerar med luftens syre. När CuO upphettas till över C omvandlas den till Cu 2 O och syrgas, men medan den svalnar reagerar den med syre i luften och återgår till CuO. Därför sker ingen nettoreaktion när enbart CuO upphettas i experimentet. Men kopparoxiden kan reduceras till koppar av kol i reaktionen 2 CuO + C > 2 Cu + CO 2 (g) Eftersom koldioxiden avgår som gas återstår endast kopparen efter reaktionen. Säkerhet Risk att bränna sig. Sanoma Utbildning och författarna KEMI Direkt 5 Atomer, joner

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska

Läs mer

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Syror, baser och jonföreningar

Syror, baser och jonföreningar Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera

Läs mer

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen varning frätande. Syror och baser En syra är ämne som lämnar eller kan lämna ifrån sig en vätejon (H + ). Detta gör att det finns fria vätejoner i lösningen. Lösningen blir därmed sur. En stark syra lämnar alltid ifrån

Läs mer

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen 1. Atomens historia Det har alltid funnits olika teorier om vad allting består av. Under antiken utvecklades läran om de 4 elementen som blev den teorin som användes mest ända fram till modern tid. Teorin

Läs mer

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna

Läs mer

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron

Läs mer

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén De flesta ämnen inkl. gifter och droger är antingen molekyl- eller jonföreningar 1. Molekylföreningar: o Molekylföreningar är ämnen

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning KEMI Ämnen och reaktioner 1+ 1+ 9+ Be 2+ O 2 2 2 + O 2 2 2 O Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning Bertram Stenlund Fridell This w ork is licensed under the Creative

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Det mesta är blandningar

Det mesta är blandningar Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura.

Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV TESTA DIG SJÄLV 4.1 syra Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. bas Baser är ämnen som kan ta bort det sura från syror. neutral lösning En neutral lösning

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas

Läs mer

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kursplan och betygskriterier i kemi Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kemiundervisningen ska ge eleven kunskap om olika ämnen som man träffar på i vardagslivet. Den

Läs mer

Indikator BTB. lösning

Indikator BTB. lösning Sura, neutrala och basiska Lösningar Sura ar smakar surt vilket du själv har märkt då du ätit syrliga karameller eller smakat på saften från en citron. Motsatsen till sura ar är basiska ar. Man skulle

Läs mer

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Identifiera okända ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén Det finns två huvudgrupper av ämnen 1. Jonföreningar (salter): En jonförening är uppbyggd av posi5va och nega5va joner som binder 5ll varandra e:ersom

Läs mer

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen

Läs mer

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och

Läs mer

AREA 41 KEMINS GRUNDER

AREA 41 KEMINS GRUNDER 2 1 Fil m ha nd le dn in AREA 41 KEMINS GRUNDER Jonföreningar Filmen ger en introduktion till joner och jonföreningar. Den galne kemisten utför ett antal experiment som kan ses för att skapa nyfikenhet

Läs mer

% Allmän oorganisk kemi

% Allmän oorganisk kemi Kalkvatten RGNISK Kalkvatten KEMI Koncentrerad svavelsyra % llmän oorganisk kemi Koncentrerad svavelsyra 614. Skriv formeln för magnesiumfosfat.* rmanganat 615. Skriv formeln för a) kalciumoxid b) magnesiumnitrid

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi.

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi. - 1 - Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Dessa frågor och svar ger dig grundläggande kunskaper i kemi för grundskolan. Det innebär att du får de viktiga orden/begreppen med

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Hemlaboration 4 A (Norrköping)

Hemlaboration 4 A (Norrköping) Hemlaboration 4 A (Norrköping) Grundläggande om syror och baser Materiel: Det materiel som du behöver till denna hemlaboration finns i laborationslådan. Där hittar du 12-brunnars plattan, kassettfodralet

Läs mer

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi IFM-Kemi 9NV221, 9NV321, LINVA6 101018 Kemi för NV-lärare Föreläsningsplan 2010 Del 1 Allmän kemi Föreläsn.1 + 2 Kap. 12. Atomer och atommodeller. Föreläsn. 3 Kap. 14 Kemi: Grundämnen och föreningar. Föreläsn.

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1

Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1 Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1 Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Dessa frågor och svar ger dig grundläggande kunskaper i kemi för grundskolan. Det innebär

Läs mer

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 269 13.1 Vad menas med att en metall ar adel? Den reagerar inte sa latt med andra amnen, den reagerar inte med saltsyra. 13.2 Ge exempel pa tre oadla metaller. Li, Mg, Al, Zn, Fe, Pb 13.3 Ge exempel

Läs mer

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi PERIODISKA SYSTEMET Atomkemi Atomhistorik 400 f.kr nämner den grekiske filosofen Demokritos att materiens minsta delar är odelbara atomer. 300 f.kr så strider Aristoteles mot Demokritos och säger att materia

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs

NO: KEMI. Årskurs NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell

Läs mer

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27 Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

Joner, syror och baser

Joner, syror och baser Joner, syror och baser REPETITION ATOMER OCH MOLEKYLER Atomer är byggstenar Flera atomer som sitter ihop kallas en molekyl Exempel på atomer: O = syre, N = kväve Exempel på molekyler: O2 = syremolekyl,

Läs mer

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i mitten av atomerna. Det är antalet protoner som bestämmer vilket atomslag

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772

Läs mer

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP A Absoluta nollpunkten: Temperaturen 0 K eller -273,15 o C. Kallare än så kan det inte bli. Alkalimetaller: Metallerna i grupp 1 i det periodiska systemet. Har en valenselektron

Läs mer

Joner, syror och baser

Joner, syror och baser Joner, syror och baser REPETITION ATOMER OCH MOLEKYLER Atomer är byggstenar Flera atomer som sitter ihop kallas en molekyl Exempel på atomer: O = syre, N = kväve Exempel på molekyler: O2 = syremolekyl,

Läs mer

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner

Läs mer

Mål för arbetsområdet

Mål för arbetsområdet 1. KEMINS GRUNDER Centralt innehåll Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. Kemiska föreningar och hur atomer

Läs mer

JONER. Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner.

JONER. Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner. JONER Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner. Från era studier i atomens uppbyggnad vet ni att atomen består av i huvudsak tre partiklar. Protonen,

Läs mer

3. Vilka livsmedel innehåller reducerande sockerarter?

3. Vilka livsmedel innehåller reducerande sockerarter? 1. Reagens på reducerande sockerarter Trommers prov Man kan påvisa socker, sackarider, på olika sätt. Ett sätt är att utföra Trommers prov då man även kan avgöra halten glukos i proven genom att studera

Läs mer

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

Repetitionsfrågor i kemi

Repetitionsfrågor i kemi Repetitionsfrågor i kemi * Betyder att frågan är på mer än grundläggande nivå År 7 NO-körkort del 1 1. Förklara hur man använder hypoteser, experiment och teorier? 2. Vad betyder farosymbolerna nedan:

Läs mer

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket

Läs mer

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Innehåll: Läckande ballonger s. 1 Vätepuffar s. 3 En doft som lök vad är den och vart tar den

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian Atomen - Periodiska systemet Kap 3 Att ordna materian Av vad består materian? 400fKr (före år noll) Empedokles: fyra element, jord, eld, luft, vatten Demokritos: små odelbara partiklar! -------------------------

Läs mer

Säkerhetsregler i kemi

Säkerhetsregler i kemi Kemi Säkerhetsregler i kemi Jag smakar aldrig på något pulver eller vätska. Jag tvättar alltid händerna på en gång om jag får pulver eller vätskor på dem. Jag städar alltid bort spill med detsamma och

Läs mer

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol? Stökiometri VI 1 Hur många atomer finns det i en molekyl H 2SO 4? 1 2 Skriv kemiska formeln för jonföreningar: 2 a) Kalciumoxid b) Kaliumjodid c) Strontiumhydroxid d) Aluminiumsulfit 3 Ange eller beräkna:

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor. Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator

Läs mer

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Innehåll 1. Förberedelser 2. Torrdestillering 3. Periodiska systemet 1 4. Periodiska systemet 2 5. Finn Grundämnen 6. Atomens byggnad 7. Vad

Läs mer

Atomer och det periodiska systemet

Atomer och det periodiska systemet Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-10-30 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Mål och betygskriterier för kemi

Mål och betygskriterier för kemi Mål och betygskriterier för kemi För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig.

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig. Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

1. Tvålframställning Kemikalie/formel:

1. Tvålframställning Kemikalie/formel: 1. Tvålframställning Kemikalie/formel: A: NaOH Natriumhydroxid B: Cocosfett C: Gasol A B C D Aggregationstillstånd flytande fast gas koncentration/mängd Farosymbol/-klass Informationskälla 2M Frätande

Läs mer

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 Provet omfattar 8 uppgifter, till vilka du endast ska ge svar, samt 3 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar. Inga konstanter och atommassor ges

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Några vanliga syror och baser

Några vanliga syror och baser Några vanliga syror och baser Index Namn Sida Syra Bas Ammoniak 2 x Kalciumhydroxid 3 x Kolsyra 4 x Natriumhydroxid 5 x Några vanliga syror 6 x Salpetersyra 7 x Saltsyra 8 x Svavelsyra 9 x Repetitionsfrågor

Läs mer

Syror och baser 1. Indikatorer

Syror och baser 1. Indikatorer Syror och baser 1 NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET SYROR OCH BASER 1 KAN DU ge exempel på några indikatorer och deras egenskaper redogöra för ph-skalan och ph-värdena för en syra, en bas och en neutral

Läs mer

Framställning av järn

Framställning av järn Ämnen i jordskorpan Få rena grundämnen i naturen Ingår i kemiska föreningar I berggrunden (fasta massan i jordskorpan) finns många olika kemiska föreningar. De flesta berggrund innehåller syre Berggrunden

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

AREA 41 KEMINS GRUNDER

AREA 41 KEMINS GRUNDER 2 1 Fil m ha nd le dn in AREA 41 KEMINS GRUNDER Kemispråket Filmen ger en introduktion till kemins språk. Den galne kemisten utför experiment som kan ses för att skapa nyfikenhet eller som repetition.

Läs mer

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK TESTA DIG SJÄLV 3.1 GRUNDBOK saltvatten Saltvatten är det vatten på jorden som innehåller så mycket salt att det inte går att använda som dricksvatten. Vattnet i haven

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner Atomer och joner Kan man se atomer? Idag har man instrument som gör att man faktiskt kan "se atomer" i ett elektronmikroskop. Med speciella metoder kan man se vilket mönster atomerna bildar i en kristall

Läs mer

Begrepp vem hör ihop med vem?

Begrepp vem hör ihop med vem? Syftet med arbetet är att du ska utveckla din förmåga att använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Målet är att

Läs mer

Kapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och

Kapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och Kapitel 4 Innehåll Vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Egenskaper Reaktioner Stökiometri Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

Om syror baser och ph

Om syror baser och ph Om syror baser och ph Att syra och mumifiera är praktisk antik kunskap Syror och baser har man känt till mycket länge. Ättikan var den första syran man kunde framställa (ur vin). Ättiksyrabakterien är

Läs mer

Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi

Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Utförs av: William Sjöström (SENSUR) Rapport skriven av: William Sjöström Sammanfattning Om en metall inte är stabil i den omgivande miljön så kan

Läs mer

Joner, syror och baser

Joner, syror och baser Joner, syror och baser Vad kan vi hitta för information i det periodiska systemet? REPETITION Atomer och molekyler Atomer är byggstenar Flera atomer som sitter ihop kallas en molekyl Exempel på atomer:

Läs mer

TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN

TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN TESTA DIG SJÄLV 1.1 GRUNDBOK atom Atomerna är byggstenarna som bygger upp världen och allt levande som finns i den. atomslag Precis som det finns olika sorters legoklossar finns det olika sorters atomer.

Läs mer

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR

Läs mer

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november

Läs mer

Citronsyra i sura frukter

Citronsyra i sura frukter Laboration Citronsyra i sura frukter Citronsyra används som surhetsreglerande medel och konserveringsmedel inom livsmedelsindustrin och betecknas då med koden E 0. Citronsyra används också som rengöringsmedel,

Läs mer

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Atomer, molekyler och joner

Atomer, molekyler och joner Daltons Atomteori (1808) 1. Grundämnen är sammansa.a av extremt små par4klar kallade atomer. Atomer, molekyler och joner Kapitel 2 2. Alla atomer av e. grundämne är iden4ska, har samma storlek, massa och

Läs mer