Anvisningar för uppsatskursen Konstvetenskap 2 (717G02)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anvisningar för uppsatskursen Konstvetenskap 2 (717G02)"

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Konstvetenskap och visuell kommunikation Anna Ingemark Milos, Gary Svensson Anvisningar för uppsatskursen Konstvetenskap 2 (717G02) Inledning Uppsatskursen i Konstvetenskap 2 innebär ett utmärkt tillfälle för er att under några veckor fördjupa er inom ett område som ni är nyfikna på. Brukligt är att ni på den här nivån skriver i par, så fundera redan nu på att ta kontakt med en kursare ni kan tänka er att samarbeta med. Ni kommer att välja ut och undersöka ett väl avgränsat material utifrån en problemställning och presentera undersökningen i form av en så kallad b-uppsats. Ämnet bör vara inom det traditionellt konstvetenskapliga fältet och det empiriska materialet bör kunna studeras i original. Uppsatsen skall därför anknyta till något av följande två områden; Arkitektur under tal i Sverige eller Bildkonst (måleri, skulptur, foto etc) under tal i Sverige. Under arbetets gång kommer ni att fördjupa er kunskap och lära er det vetenskapliga hantverket, vilket självfallet kräver en god planering och ett flitigt arbete. Inledningsvis skall ni formulera ett ämne ni är intresserade av. Viktigt är, utöver att ni själva ska kunna se era studieobjekt, att det går att få fram relevant material och andra källor. Vi vill att ni i uppsatsen utgår från tidigare vetenskapliga undersökningar när det gäller ert ämne (så som konstnären, epoken eller fenomenet). Vetenskapliga texter kan vara artiklar, avhandlingar, men även C- och D-uppsatser. Hittar ni ingen relevant litteratur måste ni välja ett annat uppsatsämne. Ämnet skall sedan preciseras med en konkret problemformulering bestående av syfte och frågeställning i relation till en översikt av tidigare forskning på området. Den metod (och eventuella teoretiska perspektiv) som ska tillämpas på det avgränsade materialet i syfte att besvara frågeställningen ska också förklaras och beläggas med hjälp av relevant litteratur. Utgå gärna från någon av de metoder eller tolkningsmodeller vi diskuterat under andra delkurser, inte minst kursen Bild- & arkitekturanalys ger bra ingångar till uppsatsskrivandet. Utgångspunkten är antingen någon form av Bildanalys (se ex. Lars Olof Larssons Metoder i konstvetenskap för olika tolkningsmodeller) eller en variant av Arkitekturanalys (se ex. Understanding Architecture för metoder att närma sig arkitektur). På b-nivå brukar någon eller några av dessa metoder, oavsett ämnesval vara relevanta; Deskriptiv (beskrivande) metod, Komparativ (jämförande) metod 1

2 eller Biografisk metod. Denna första skiss över uppsatsens upplägg kallas för synopsis och ska godkännas av er handledare (se längre ned i denna anvisning). När ni har kommit så här långt är grundarbetet redan gjort och ni har skrivit ett första utkast till den mycket viktiga inledningen på uppsatsen. Därefter tar det egentliga analysarbetet vid, liksom skrivandet av huvudtexten, redovisningen av resultaten och så vidare. Genom hela denna process kommer din handledare och din handledningsgrupp att följa och hjälpa er. Till er hjälp har ni även metodlitteratur, så som den obligatoriska kursboken Från tanke till text av Arne Jarrick & Olle Josephson eller Jan Trosts Att skriva uppsats med akribi. 1 En uppsats skall följa formalia, dvs. de riktlinjer som karaktäriserar ett vetenskapligt arbete. Dessa riktlinjer ser olika ut beroende på disciplin, ämne och historisk tidpunkt. Riktlinjerna underlättar för läsaren att förstå vad som är ett citat, vilken källa som använts eller vad som är författarens eget bidrag till en vetenskaplig diskussion och så vidare. Det kan inte nog understrykas att formalia är av yttersta vikt och bör följas noggrant eftersom det är en central del av det akademiska hantverket. Akribi (vetenskaplig noggrannhet) och akademisk hederlighet är vetenskapliga ledord som ni alla bör följa. Var således noga med att redovisa källor och var ifrån ni fått tankar och reflektioner för att därmed undvika att bli beskyllda för fusk och plagiering. Klarhet och begriplighet avseende både genomförande, struktur och språk är också av stor vikt när man skriver en vetenskaplig text. Använd er av korta, men informativa rubriker och markera nytt stycke med indrag (istället för blankrad). Språket ska vara tydligt, korrekt och givetvis läsvänligt. Titlar på böcker, tidskrifter och konstverk kursiveras. Använd gärna Från tanke till text 2 samt Svenska skrivregler som stöd i den språkliga behandlingen. Den sistnämnda är även användbar när det gäller hanteringen av referenser, som i vårt ämne brukar utgå från det så kallade Oxfordsystemet (fotnoter). 3 Var noga med att inte bara ange verket utan också precisera vilka sidor ni hänvisar till. När det gäller citat är det ett absolut krav att ange exakt sida. Använd referenssystemet korrekt och konsekvent. Glöm inte den slutliga finputsningen av uppsatsen där eventuella oklarheter, stavfel, ofullständiga noter, sidnumrering etc. korrigeras, även detta är en del av akribin. 1 Arne Jarrick & Olle Josephson, Från tanke till text en språkhandbok för uppsatsskrivande studenter, Studentlitteratur, Lund 2011 samt Jan Trost, Att skriva uppsats med akribi, Studentlitteratur, Lund Jarrick & Josephson 2011, s En fotnot kan vara en källhänvisning där man första gången en källa nämns anger alla uppgifter. Förnamn, efternamn (observera att det i källförteckningen är omvänd ordning), titel, förlag, förlagsort, utgivningsår samt sidhänvisning (om inte noten syftar på hela boken). Se exempel på detta i not 1 här ovan. Nästa gång samma källa används räcker det med efternamn, årtal samt sidhänvisning (se not 2 här ovan). Men en not kan likt denna även vara förklarande där man kan göra en utvikning eller förklara något utan att tynga brödtexten. Texten ska vara 10 punkter och ha enkelt radavstånd. 2

3 Uppsatsarbetet Förenklat kan man säga att följande beståndsdelar är viktiga i en akademisk uppsats; Problem Syfte Frågeställning Teori Metod Empiri Litteratur & tidigare forskning Sammanfattande diskussion Vad? Detta undrar jag över och vill undersöka. Målet? Syftet med studien ur ett vetenskapligt (inte personligt) perspektiv ska formuleras kort och koncist; Syftet med denna uppsats är att genom en semiotisk bildanalys undersöka hur tre bilder ur Denise Grünsteins fotoserie Figure out kan förstås ur ett genusperspektiv. Frågor? Syftet bryts ner i två, tre frågor som jag vill ställa till mitt material. Det här synsättet präglar min studie (t.ex. ett genusperspektiv). Hur? Så här tänker jag gå till väga för att få svar på min frågeställning. En metod i vårt ämne kan t.ex. vara att göra en deskriptiv och komparativ analys av två byggnader. Eller en ikonologisk bildanalys av ett urval målningar. Detta material eller objekt studerar jag (t.ex. en konstnärs målningar från en viss tidsperiod). Vilken litteratur och/eller tidigare forskning har varit bärande för min egen studie? Här beskriver man de viktigaste källorna; Arkitekturhistorikern Eva Erikssons doktorsavhandling Mellan tradition och modernitet Arkitektur och arkitekturdebatt (2000) är en skildring av arkitekturens utveckling i början av 1900-talet, där de kritiska diskurserna beskrivs parallellt med det konkreta byggandet. Sammanfattar kort min studie och resonerar kring mitt resultat Ett synopsis (uppsatsskiss) Ett synopsis är ett utkast som ska klargöra aspekter som uppsatsens ämne, perspektiv, metod och urval av det empiriska materialet och andra källor. Det innebär helt enkelt en skiss över uppsatsens upplägg som ska godkännas av er handledare innan resten av uppsatsarbetet tar vid. Det ska omfatta följande: En arbetstitel (som kan revideras senare) Presentation av ämnet 3

4 Presentation av syfte och frågeställning Presentation av avgränsningar Presentation av valet av metod (samt ev. teoretiskt perspektiv) Presentation av det empiriska materialet Presentation av litteratur som du avser att använda samt tidigare forskning Preliminär disposition av uppsatsen innehållsligt (uppsatsens upplägg och olika rubriker) En tidsplan vad ska göras vecka för vecka Akademiska uppsatser har en speciell struktur som består av: inledning, bakgrund, beskrivning, analys/tolkning där ni besvarar er frågeställning, sammanfattande diskussion, käll- och litteraturförteckning. Strukturera uppsatsen tydligt och följ en röd tråd. Var noggranna med den språkliga bearbetningen och anpassa språkbruket efter den akademiska genren. Inledningen är en form av programförklaring och kan med fördel bygga på ert synopsis. Den får gärna väcka läsarens intresse och ringa in studiens specifika förutsättningar. Detta kapitel inleds med en kort introduktion som leder läsaren vidare till rubriker som Syfte & frågeställning, Metod, Material, Litteraturöversikt & tidigare forskning och Disposition osv. Dessa rubriker är inte huggna i sten, men innehållet ska finnas med. Bakgrundsteckningen varierar i förhållande till ämnet, hit kan höra historisk och/eller konsthistorisk kontext, men också biografiska uppgifter om ni exempelvis skriver om en konstnär. Kort sagt allt läsaren behöver veta inledningsvis för att kunna följa er beskrivning och analys. Tänk på relevansen för just er studie, så att inte bakgrunden blir alltför omfattande och överskuggar analysdelen. Analysen/tolkningen ska besvara er individuella frågeställning och kan därför inte preciseras. Ni beskriver och tolkar ert material eller era studieobjekt. Här utgår man främst från den teori och metod man valt att tillämpa på materialet/studieobjektet. Finns det möjlighet att göra relevanta jämförelser, t.ex. med andra konstverk/byggnader/föremål eller med tvärvetenskapliga resonemang? Kan ämnet sättas in i ett större sammanhang? Ekonomiskt? Socialt? Kulturellt? Historiskt eller samtida? Vad har andra författare haft för åsikter om ämnet, ur vilka synvinklar har det studerats tidigare? 4

5 Sammanfattande slutdiskussion innefattar en kort sammanfattning av uppsatsen, där man även lyfter fram sitt resultat eller de tendenser ni har kunnat se i studien. Käll- och litteraturförteckning Bildbilaga Handledning På b-nivå är det framförallt grupphandledning som erbjuds, där gruppen har en gemensam handledare. Handledaren måste godkänna valet av ämne och ert synopsis. Likaså måste handledaren ge klartecken innan uppsatsen får laddas upp på hemsidan inför framläggning på uppsatsseminariet. Inför varje handledningstillfälle är det viktigt att skicka in ett utkast (enligt överenskommelse) och ev. frågor för att handledningen ska vara givande. Relationen mellan författare och handledare bygger självfallet på en ömsesidig respekt, där var och en tar sitt ansvar. Handledaren ska lotsa er igenom uppsatsprocessen, men ni står själva för kunskapsinsamlingen, skrivprocessen och den språkliga bearbetningen. Den färdiga uppsatsen Omfattning: Uppsatsen bör omfatta ca 20 sidor. 12 punkter och 1 ½ radavstånd. En sida är lika med 2000 tecken oavsett typsnitt. Använd gärna Times New Roman, Garamond eller något annat klassiskt, läsvänligt typsnitt. Sidantalet exkluderar innehållsförteckning, referenser, källförteckning och bildbilaga. Uppsatsventilering/seminarium: När uppsatsen bedöms som klar för framläggning av handledaren skickas den till urkund samt laddas upp på vår hemsida (som pdf-fil). Uppsatserna seminariebehandlas efter ordning som därefter fastställs. Samtliga studenter måste vara förberedda på såväl opponent- som respondentrollen. Uppsatsen läses och betygssätts av en examinator. Efter seminariet har studenterna 5 arbetsdagar på sig att korrigera formella fel som påpekats och först efter inlämning av denna slutgiltiga version (som mejlas till examinator) registreras uppsatsens betyg av studieadministratören. Opposition och försvar Opponenten är en kritiker vars uppgift är att påtala förtjänster och brister i en uppsats genom att detaljstudera de olika delarna med fokus på upplägg, genomförande och formalia. 5

6 Anvisningar för opponenter Några allmänna metodiska frågor kring projekt och uppsatsarbeten. 1) Överensstämmer valet av rubrik med uppsatsens innehåll och syfte? 2) Har författaren preciserat syftet med sin studie? Är frågeställningarna rimliga? 3) Hur är uppsatsens upplägg i förhållande till innehåll, syfte och frågeställningar? 4) Vilken metod har författaren valt? Är den konsekvent genomförd? Kunde författaren ha valt någon annan? 5) Finns det brister i argumentationen vad avser klarhet och logisk stringens? 6) Vad finns att säga om författarens användning av sitt källmaterial? 7) Hur lyckas författaren förverkliga sitt syfte och få svar på sina frågeställningar? Framgår det vilket resultat studien har gett? 8) Hur har författaren lyckats formellt och språkligt? 9) Hur är uppsatsen i helhet? Undvik svepande omdömen - exemplifiera. Gör kritiken konstruktiv. Låt gärna kritiken följas av förslag om hur det kunde ha gjorts bättre. Sist men inte minst viktigt - kom ihåg att som författare blir man glad att få höra om man gjort något bra! Det handlar alltså om att ge både positiv och negativ kritik på ett respektfullt sätt. Seminariets upplägg På b-nivå räknar vi med 30 minuter per uppsats, så det är viktigt att använda tiden väl. 1. Författaren får ordet för att korrigera eventuella tryckfel o dylikt. Rättelsen ska vara av sådan art att de i princip är nödvändiga för läsarens förståelse. 2. Opponenten får ordet för att först ge en sammanfattning av innehållet i arbetet. Denna ska innehålla de olika stegen i forskningsprocessen och presenteras på ett enkelt och beskrivande sätt. Sammanfattningen avslutas med att opponenten frågar författaren om arbetet varit korrekt uppfattat. 3. Författaren ges möjlighet att bekräfta om sammanfattningen varit korrekt eller komplettera om det fanns felaktigheter/missuppfattningar. 4. Oppositionen inleds lämpligen med att framhålla arbetets förtjänster. Opponenten framför sin kritik som författaren bemöter. Svaren bör vara av karaktären försvar (hänvisning till vedertagen praxis t.ex.) och förklaring (tidsbrist, praktiska problem m.m.) Den därpå följande kritiken ska vara konstruktiv och om möjligt ge förslag till alternativ. Om det förekommer upprepade stavfel, oklara meningar eller liknande kan dessa markeras och överlämnas till respondenten efteråt. Det 6

7 viktiga är att lyfta fram mer övergripande kritik, så att inte diskussionen fastnar i alltför många detaljer. 5. Åhörare och examinator får möjlighet att fråga eller kommentera uppsatsen. Målet med kursen är att ni ska: lära er hur en vetenskaplig text skall se ut och vilka krav som ställs på ett sådant arbete kunna formulera ett problem, syfte och frågeställningar öva er att självständigt samla material och att sammanställa och analysera detta skriva en begriplig, läsvänlig text med en tydlig röd tråd och korrekt formalia På vilka grunder bedöms uppsatsen av examinator? Grundläggande för bedömningen av vetenskapliga texter är att man skiljer mellan två olika slags kompetenser och tecken på kvalitet utifrån vilka ett antal generella bedömningskriterier kan formuleras. Vetenskaplig färdighet (d.v.s. förmågan att tillämpa regler, principer, metoder, tekniker som är vetenskapliga) Självständighet (eget tänkande, kritisk analys, kreativitet, originalitet, medvetenhet, mognad o.s.v.) Generella bedömningskriterier De generella kriterierna nedan gäller på alla nivåer av vetenskaplig textproduktion från A-nivå till doktorsavhandlingen. Skillnaderna ligger i hur höga krav man ställer och vilken relativ vikt kriterierna tillmäts. Färdighetsdimensionen Här handlar det om förmågan att förhålla sig på ett vetenskapligt tillfredsställande sätt till sitt problem och sitt material både i teknisk och intellektuell mening. Detta gäller bl.a. förmågan att i den skrivna texten etablera klara samband mellan teori, empiri och analys, t.ex. teoretiska grundvalar och utgångspunkter för studien, tillvägagångssätt för materialinsamling, analysmetoder och resonemang kring den genomförda analysen, tolkning och slutsatser. Alla dessa steg finns i idealfallet presenterade som en sammanhängande helhet i uppsatsen. Klar redovisning av material och metoder är en annan generell kvalitetsdimension, liksom noggrann och konsekvent användning av bestämda principer för litteraturreferenser samt läsbarhet och estetisk yttre form. Ett grundkriterium som gäller alla uppsatser på alla nivåer gäller alltså uppsatsens röda tråd, d.v.s. förhållandet mellan det vetenskapliga problemet, syfte/frågeställningar, val av material, metod samt analys. Utan överensstämmelse på dessa punkter, som gör uppsatsen som helhet meningsfull, kan betyget G inte komma på fråga. 7

8 Självständighetsdimensionen Ju längre man kommer i utbildningen desto större krav ställs på denna övergripande kvalitetsdimension som handlar om förmågan att visa ett självständigt förhållningssätt till såväl litteratur, metod och material som till den egna analysen. Det gäller alltså förmågan att kritiskt granska litteraturen, att kunna relatera olika författare, traditioner och ansatser till varandra och om förmågan att reflektera över det egna arbetet, över valet av material eller data, över tillvägagångssättet för insamling och analys samt över de empiriska och teoretiska resultaten. Man ska kunna distansera sig till sin egen studie och försöka foga in sitt arbete i en vetenskaplig tradition. Mot en sådan bakgrund kan man upptäcka nya frågor och formulera nya hypoteser. Det är ofta denna dimension, särskilt på de högre utbildningsnivåerna som avgör skillnaden mellan betygen G och VG. Observera att även oppositionen av någon annans uppsats respektive försvaret av den egna uppsatsen vägs in i betyget. LYCKA TILL! Lärarna i konstvetenskap 8

Anvisningar för uppsatskursen Konstvetenskap 3 (717G03)

Anvisningar för uppsatskursen Konstvetenskap 3 (717G03) LINKÖPINGS UNIVERSITET Konstvetenskap och visuell kommunikation Anna Ingemark Milos, Gary Svensson Inledning Anvisningar för uppsatskursen Konstvetenskap 3 (717G03) Uppsatskursen i Konstvetenskap 3 innebär

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Historiska institutionen. HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats. En liten vägledning

Historiska institutionen. HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats. En liten vägledning Historiska institutionen HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats En liten vägledning Innehåll B-uppsatsen: mål, krav, bedömning... 3 Kursens mål... 3 Krav på uppsatsen... 3 Att arbeta

Läs mer

Protokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska institutionen

Protokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska institutionen Juridiska institutionen Stockholms universitet Fastställt av prefekten 2013.08.13 För tillämpning på examensarbeten som examineras fr.o.m. 2013.11.04 Protokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska

Läs mer

Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.

Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden. Bedömningsområden och betygskriterier på ARKK04, kandidatkurs i arkeologi, fastställda 2016-06-07 Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.

Läs mer

Modevetenskap II. Vetenskapligt skrivande, 7,5 hp, VT-16 Kursbeskrivning och Litteraturlista. Kursansvarig: Louise Wallenberg

Modevetenskap II. Vetenskapligt skrivande, 7,5 hp, VT-16 Kursbeskrivning och Litteraturlista. Kursansvarig: Louise Wallenberg 1 (5) Modevetenskap II Vetenskapligt skrivande, 7,5 hp, VT-16 Kursbeskrivning och Litteraturlista Kursansvarig: Louise Wallenberg Kursens innehåll och syften Kursen i vetenskapligt skrivande ger dig övning

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Anvisningar för uppsatskursen Konstvetenskap 2 (717G02)

Anvisningar för uppsatskursen Konstvetenskap 2 (717G02) LINKÖPINGS UNIVERSITET Konstvetenskap och visuell kommunikation Anna Ingemark Milos, Gary Svensson Anvisningar för uppsatskursen Konstvetenskap 2 (717G02) Inledning Uppsatskursen i Konstvetenskap 2 innebär

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Schema för uppsatskursen version 3, Lärare: Elisabeth Mansén & Martin Wiklund &

Schema för uppsatskursen version 3, Lärare: Elisabeth Mansén & Martin Wiklund & 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet IH 3000 Kandidatkursen ht 2018 3003, Uppsats 15 hp Schema för uppsatskursen version 3, 2018-06-18 Lärare: Elisabeth Mansén & Martin Wiklund elisabeth.mansen@idehist.su.se

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Kandidatuppsats 729G40

Kandidatuppsats 729G40 Kandidatuppsats 729G40 1 Mål Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:! självständigt behandla en förelagd kognitionsvetenskaplig uppgift av utrednings-, utvecklings- eller forskningskaraktär,! skriftligen

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Årsplanering för Projektarbete 100 poäng, läsåret 2005/06 s.2 PA 1201 Projektarbete, 100 poäng s.3 Projektarbetets syfte s.3 Projektarbetets karaktär s.3 Lokal kursplan för Donnergymnasiet,

Läs mer

EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen

EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen Examensarbetet ska anknyta till montessoripedagogiken och omfatta en enkel vetenskaplig undersökning (ex litteraturstudie, intervju, observation eller enkät),

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ SAMMANFATTNING BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Uppsatsens titel Namn student 1 Namn student 2 Datum för seminariet UPPSATSEN UPPSATSARBETET HAR GENOMFÖRTS I ENLIGHET MED DE FORSKNINGSETISKA

Läs mer

Schema för uppsatskursen version 5, Lärare: Elisabeth Mansén & Martin Wiklund &

Schema för uppsatskursen version 5, Lärare: Elisabeth Mansén & Martin Wiklund & 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet IH 3000 Kandidatkursen ht 2018 3003, Uppsats 15 hp Schema för uppsatskursen version 5, 2018-08-31 Lärare: Elisabeth Mansén & Martin Wiklund elisabeth.mansen@idehist.su.se

Läs mer

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ SAMMANFATTNING BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Uppsatsens titel Namn student 1 Namn student 2 Datum för seminariet UPPSATSEN UPPSATSARBETET HAR GENOMFÖRTS I ENLIGHET MED DE FORSKNINGSETISKA

Läs mer

Bedömningskriterier för kandidatuppsats i omvårdnad

Bedömningskriterier för kandidatuppsats i omvårdnad Nämnden för Omvårdnadsutbildningar Bedömningskriterier för kandidatuppsats i omvårdnad Instruktioner för användning: Alla angivna kriterier ska vara godkända för att studenten ska uppnå betyget godkänd.

Läs mer

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Kursen Hälsa, Etik och Lärande 1-8p, T1, Vt 2006 Hälsouniversitetet i Linköping 0 Fältstudien om hälsans villkor i ett avgränsat

Läs mer

Om att skriva C-uppsats

Om att skriva C-uppsats Om att skriva C-uppsats 1. Kursens upplägg Vi träffas i början av terminen för ett planeringsmöte. Vid det tillfället bestämmer vi upplägget för resten av terminen. Ett nytt möte äger rum några veckor

Läs mer

KURSHÄFTE. SKRIFTLIGT EXAMENSARBETE. ÄDELLAB 7,5 HP Handledare: Michell Zethson

KURSHÄFTE. SKRIFTLIGT EXAMENSARBETE. ÄDELLAB 7,5 HP Handledare: Michell Zethson KURSHÄFTE SKRIFTLIGT EXAMENSARBETE. ÄDELLAB 7,5 HP Handledare: Michell Zethson michell.zethson@konstfack.se innehåll: lärandemål & betygskriterier s. 2 3. kursinnehåll och schema: s. 4. innehåll forskningsskiss,

Läs mer

Bedömningsprotokoll för examensarbete inom socialt arbete på grundnivå

Bedömningsprotokoll för examensarbete inom socialt arbete på grundnivå Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet Examensarbete inom socialt arbete (15 hp) Termin 6 våren 2014, Eskilstuna Fastställandedatum: 2014-01-24 Bedömningsprotokoll för examensarbete inom

Läs mer

C C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II

C C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II Civilrätt C Juristprogrammet Uppsatsföreläsningar C C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II Laura Carlson 2016 Formalia Antalet ord Uppsatslängden ska vara minst 3 500 och maximalt 4 000 ord (inklusive

Läs mer

Viktig information till dig som ska skriva en uppsats!

Viktig information till dig som ska skriva en uppsats! INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER 170516 Viktig information till dig som ska skriva en uppsats! Detta dokument innehåller information och anvisningar inför det självständiga arbetet på grundnivå

Läs mer

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN SK1523 Examensarbete i statsvetenskap, 15 högskolepoäng Dissertation, 15 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhälls fakultetsnämnden 2006-11-14

Läs mer

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp)

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp) Psykologiska institutionen (1 av 6) Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp) VT 2013 Ansvarig lärare: Stefan Wiens, Ph.D., professor Rum 215, Frescati Hagväg 9 sws@psychology.su.se 08-163933 (nås

Läs mer

Schema för uppsatskursen version 7, Lärare: Elisabeth Mansén & Martin Wiklund &

Schema för uppsatskursen version 7, Lärare: Elisabeth Mansén & Martin Wiklund & 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet IH 3000 Kandidatkursen vt 2019 3003, Uppsats 15 hp Schema för uppsatskursen version 7, 2019-01-22 Lärare: Elisabeth Mansén & Martin Wiklund elisabeth.mansen@idehist.su.se

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Uppsatser och seminarier på C- och M-nivå i teoretisk filosofi

Uppsatser och seminarier på C- och M-nivå i teoretisk filosofi Uppsatser och seminarier på C- och M-nivå i teoretisk filosofi 1. Kursens uppläggning Vi träffas i början av terminen för ett planeringsmöte om seminariets innehåll. Då bestämmer vi också upplägget för

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008 LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp)

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp) Psykologiska institutionen (1 av 6) Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp) Ansvarig lärare: Marco Tullio Liuzza, Ph.D., post doc Rum 218, Frescati Hagväg 9A Marco.Tullio.Liuzza@psychology.su.se

Läs mer

Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över värdet av normer för det akademiska samtalet

Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över värdet av normer för det akademiska samtalet Grunder i akademiskt skrivande (ej poänggivande) Lärandemål: Studenten ska efter aktivt deltagande kunna: Kunskap och förståelse Visa grundläggande insikter i skillnader mellan informellt och formellt

Läs mer

Om att skriva C-uppsats i teoretisk filosofi

Om att skriva C-uppsats i teoretisk filosofi Om att skriva C-uppsats i teoretisk filosofi Filosofiska institutionen 1. Kursens uppläggning Vi träffas i början av terminen för ett informationsmöte om delkursens innehåll. Ett nytt möte äger rum några

Läs mer

IDÉHISTORIA Stockholms universitet

IDÉHISTORIA Stockholms universitet 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen vt 2016 Uppsats 15 hp Schema för uppsatskursen version 5, 2016-02-03 Lärare: Elisabeth Mansén & Staffan Bergwik elisabeth.mansen@idehist.su.se & staffan.bergwik@idehist.su.se

Läs mer

En liten praktisk guide till delkurs 4: Skriftlig uppgift (7,5 hp) (och examensarbete LHS, 10 poäng)

En liten praktisk guide till delkurs 4: Skriftlig uppgift (7,5 hp) (och examensarbete LHS, 10 poäng) En liten praktisk guide till delkurs 4: Skriftlig uppgift (7,5 hp) (och examensarbete LHS, 10 poäng) En övning i vetenskaplig arbete Den skriftliga uppgiften du ska göra är en övning i vetenskapligt författande

Läs mer

LATHUND FÖR VENTILERING OCH RIKTLINJER FÖR BETYGSÄTTNING AV EXAMENSARBETEN VT 2013

LATHUND FÖR VENTILERING OCH RIKTLINJER FÖR BETYGSÄTTNING AV EXAMENSARBETEN VT 2013 LATHUND FÖR VENTILERING OCH RIKTLINJER FÖR BETYGSÄTTNING AV EXAMENSARBETEN VT 2013 LATHUND FÖR VENTILERING AV EXAMENSARBETEN VT 2013 Ventileringen av examensarbetena sker i seminarieform och tar oftast

Läs mer

Att skriva magister- och masteruppsats på CTR LUNDS UNIVERSITET CENTRUM FÖR TEOLOGI OCH RELIGIONSVETENSKAP (CTR)

Att skriva magister- och masteruppsats på CTR LUNDS UNIVERSITET CENTRUM FÖR TEOLOGI OCH RELIGIONSVETENSKAP (CTR) Att skriva magister- och masteruppsats på CTR LUNDS UNIVERSITET CENTRUM FÖR TEOLOGI OCH RELIGIONSVETENSKAP (CTR) 2 ATT SKRIVA MAGISTER- OCH MASTERUPPSATS PÅ CTR Att skriva magister- och masteruppsats på

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Birgittaskolan Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är

Läs mer

KURSHANDLEDNING för. 790G64 Kristendomens historia, Uppsatskurs, 15 hp. och. 790G68 Kristen trosåskådning, Uppsatskurs, 15 hp.

KURSHANDLEDNING för. 790G64 Kristendomens historia, Uppsatskurs, 15 hp. och. 790G68 Kristen trosåskådning, Uppsatskurs, 15 hp. Linköpings universitet Religionsvetenskap Höstterminen 2013 Kjell O. Lejon KURSHANDLEDNING för 790G64 Kristendomens historia, Uppsatskurs, 15 hp och 790G68 Kristen trosåskådning, Uppsatskurs, 15 hp Kursansvarig:

Läs mer

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp)

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp) Psykologiska institutionen (1 av 1) Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp) HT 2011 Ansvarig lärare: Assistent: Stefan Wiens, Ph.D., professor Joakim Norberg, doktorand Rum 219, Frescati Hagväg

Läs mer

REV Dnr: 1-563/ Sid: 1 / 8

REV Dnr: 1-563/ Sid: 1 / 8 REV 170518 Dnr: 1-563/2017 2017-05-29 Sid: 1 / 8 Arbetsgruppen för kvalitetsgranskning av examensarbeten Kriterier för bedömning av examensarbeten Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga

Läs mer

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp)

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp) Psykologiska institutionen (1 av 6) Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp) VT 2010 Ansvarig lärare: Assistent: Stefan Wiens, Ph.D., forskarassistent Joakim Norberg, doktorand Rum 327, Frescati

Läs mer

Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) Delar:

Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) Delar: Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) 1 För uppsatskurserna i datorlingvistik gäller generellt att de består av

Läs mer

Hemskrivning (HEM1) Kinakunskap DS1390, DS1391 2011-02-16

Hemskrivning (HEM1) Kinakunskap DS1390, DS1391 2011-02-16 Hemskrivning (HEM1) Kinakunskap DS1390, DS1391 2011-02-16 Syfte och mål Tanken är att du genom arbetet med din hemtenta ska få tillfälle att fördjupa dig i någon aspekt av Kina historia, geografi, kultur,

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING VT 2015

STUDIEHANDLEDNING VT 2015 STUDIEHANDLEDNING VT 2015 Självständigt examensarbete inom omvårdnad, 15 hp 120820/HV rev. 141124/HV Innehåll Allmänna anvisningar Grupphandledning Plagiatkontroll Inför examinationsseminarium Examinationsseminarium

Läs mer

Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.

Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su. 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen ht 2015 Uppsats 15 hp Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.se

Läs mer

Välkommen till kursen Flerspråkig utveckling, litteracitet och lärande

Välkommen till kursen Flerspråkig utveckling, litteracitet och lärande Välkommen till kursen Flerspråkig utveckling, litteracitet och lärande 24.11-08 Kursen startar 17 november 2008 i sal F 331, Stockholms universitet (Se schema) Forskarskolekursen Flerspråkig utveckling,

Läs mer

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp)

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) Konkreta krav KN - Seminarium HT 2007 " Ämnesbeskrivning (ca 150-250 ord) + litteraturlista " Uppsats (ca 20 sidor) " Opposition (2-3 sidor) Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) " Presentation av uppsatsen

Läs mer

EMG:s väg till examensarbeten av mycket hög kvalitet

EMG:s väg till examensarbeten av mycket hög kvalitet EMG:s väg till examensarbeten av mycket hög kvalitet Rolf Zale Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap rolf.zale@emg.umu.se Grundsyn Under examensarbetet ska studenten koncentrera sig på uppgiften

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin & årtal Handledare: namn Abstract/Sammanfattning Du skall skriva

Läs mer

Riktlinjer för magisteruppsats/masteruppsats i sociologi

Riktlinjer för magisteruppsats/masteruppsats i sociologi Sociologiska institutionen, Stockholms universitet Aktualiserad 2010-08-26 Riktlinjer för magisteruppsats/masteruppsats i sociologi 1. Inledning Kursen omfattar 15 högskolepoäng för en magisteruppsats

Läs mer

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 LINKÖPINGS UNIVERSITET 2004-02-04 Ekonomiska institutionen Avdelningen för statsvetenskap Bo Persson Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 Schema Vecka Datum Tid

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Kursbeskrivning för Självständigt arbete, 15 högskolepoäng, på Statistik III, GN 30 högskolepoäng, ST312G

Kursbeskrivning för Självständigt arbete, 15 högskolepoäng, på Statistik III, GN 30 högskolepoäng, ST312G STOCKHOLMS UNIVERSITET Statistiska institutionen HT 2018 Dan Hedlin 2018-06-21 Kursbeskrivning för Självständigt arbete, 15 högskolepoäng, på Statistik III, GN 30 högskolepoäng, ST312G KURSENS INNEHÅLL

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Delkursplan för uppsatsarbete: Social skiktning och arbetsmarknad, 6 hp

Delkursplan för uppsatsarbete: Social skiktning och arbetsmarknad, 6 hp Stockholms universitet, Sociologiska institutionen Delkursplan för uppsatsarbete: Social skiktning och arbetsmarknad, 6 hp Utbildningsnivå Delkursen ges som en del av kursen Sociologi II. Poäng Delkursen

Läs mer

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 5, 2014-12-15

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 5, 2014-12-15 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen vt 2015 Uppsatskurs och förberedelse, schema version 5, 2014-12-15 1. INTRODUKTION tisdag 20 januari kl. 13-15 i sal 328. Uppsatsen är terminens stora

Läs mer

STUDIEANVISNING SPRÅKSAMHÄLLETS UTVECKLING 714G48 (31 60 HP)

STUDIEANVISNING SPRÅKSAMHÄLLETS UTVECKLING 714G48 (31 60 HP) STUDIEANVISNING SPRÅKSAMHÄLLETS UTVECKLING 714G48 (31 60 HP) DELKURS 5. SPRÅKVETENSKAPLIG UPPSATS (7 HP) Kursansvarig: Gunnar Gårdemar, gunnar.gardemar@liu.se Examinator: Fredrik Olsson och Gunnar Gårdemar

Läs mer

Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion

Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 17 september 2010 karin.guldbrandsson@fhi.se Varför uppsats i T1? För

Läs mer

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV Rev. Aug 2006 INLEDNING Följande formalia gäller inlämningsuppgifter och riktar sig till studenter och lärare vid Akademin för

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

Momentansvarig Doktorand Sebastian Sirén (SS), F838,

Momentansvarig Doktorand Sebastian Sirén (SS), F838, Sociologi II, Stockholms universitet, vårterminen 2017 KOMPARATIV SOCIOLOGI, UPPSATSKURS, 6 hp, Vt 2017 Momentansvarig Doktorand Sebastian Sirén (SS), sebastian.siren@sofi.su.se, F838, 162312. Lärare Doktorand

Läs mer

Delkursplan för uppsatsarbete: Social skiktning och arbetsmarknad, 6 hp

Delkursplan för uppsatsarbete: Social skiktning och arbetsmarknad, 6 hp Stockholms Universitet, Sociologiska institutionen Delkursplan för uppsatsarbete: Social skiktning och arbetsmarknad, 6 hp Utbildningsnivå Delkursen ges som en del av kursen Sociologi II. Poäng Delkursen

Läs mer

SPAK01, spanska, kandidatkurs

SPAK01, spanska, kandidatkurs Språk- och litteraturcentrum Spanska SPAK01, spanska, kandidatkurs Studiebeskrivning Fastställd 2007-09-10 av lärarkollegium 3 att gälla fr.o.m. höstterminen 2007 Introduktion SPAK01, 61-90 högskolepoäng,

Läs mer

Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14. Studiehandledning. Vårdpedagogik, AN.

Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14. Studiehandledning. Vårdpedagogik, AN. Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14 Studiehandledning Vårdpedagogik, AN 7,5 högskolepoäng Ht 2014 1 Kursens innehåll I kursen behandlas samhällsvetenskapliga

Läs mer

KURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206)

KURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206) UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONSVETENSKAP MEDIER OCH KOMMUNIKATION VETENSKAPSKOMMUNIKATION II, VT07 KURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206) 2007-01-19 Syfte Delkursen syftar till

Läs mer

Studiehandledning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE (EXAMENSARBETE) I ARBETSTERAPI ARB029

Studiehandledning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE (EXAMENSARBETE) I ARBETSTERAPI ARB029 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi Studiehandledning SJÄLVSTÄNDIT ARBETE (EXAMENSARBETE) I ARBETSTERAPI ARB029 rundnivå (C), 15 hp Kursansvariga: Susanne ustafsson och unilla Forsberg-Wärleby

Läs mer

Lärarguide till textkommentering

Lärarguide till textkommentering Lärarguide till textkommentering Förmågan att kunna presentera vetenskapliga resultat, teorier och resonemang på ett sätt så att den tänkta målgruppen kan ta till sig budskapet, är en uppgift som naturvetare

Läs mer

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Innehåll för examensarbeten Under kursen utför och redovisar studenterna en vetenskaplig

Läs mer

Noter och referenser - Oxfordsystemet

Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser - Oxfordsystemet Centrum för barnkulturforskning Centrum för barnkulturforskning Vårterminen 2012 Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser Oxfordsystemet Det finns

Läs mer

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN FR2505, Franska: Självständigt arbete, litteraturvetenskaplig inriktning, 15,0 högskolepoäng French: Degree Project, Literary Option, 15.0 higher education credits Avancerad

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Kurs: Fritidspedagogik, Barn, kultur och samhälle, 15hp: Delkurs 2, Fördjupning i intervju som metod och kvalitativ analys, 7,5hp

Kurs: Fritidspedagogik, Barn, kultur och samhälle, 15hp: Delkurs 2, Fördjupning i intervju som metod och kvalitativ analys, 7,5hp Kursbok, Delkurs 2, studiehandledning, v 9-13 Kurs: Fritidspedagogik, Barn, kultur och samhälle, 15hp: Delkurs 2, Fördjupning i intervju som metod och kvalitativ analys, 7,5hp Kurskod: 971G20 Kursansvarig

Läs mer

Välkommen till kursen Pedagogik i mångfaldsperspektiv!

Välkommen till kursen Pedagogik i mångfaldsperspektiv! Reviderad 2008-09-11 Välkommen till kursen Pedagogik i mångfaldsperspektiv! Introduktionen äger rum på Södertörns högskola i Flemingsberg, Moas båge plan 2 MC238 kl 11.00 (Se schema) Hjärtligt välkommen

Läs mer

Handbok för skrivande av A-, B- och C-uppsatser i socialantropologi, LiU. Oktober, 2014

Handbok för skrivande av A-, B- och C-uppsatser i socialantropologi, LiU. Oktober, 2014 Handbok för skrivande av A-, B- och C-uppsatser i socialantropologi, LiU Oktober, 2014 2 Innehållsförteckning Kursplanerna för uppsatsskrivande en sammanfattning... 4 Uppsatsprocessen... 5 Val av uppsatsämne...

Läs mer

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN Utbildningsnivå: Delkursen ges i kursen Sociologi I Giltig fr.o.m. Höstterminen 2012 Poäng: Delkursen omfattar 3 hp Ansvarig lärare Thomas Florén, Fil

Läs mer

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/ Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik Se W:s exjobbssida http://www.w-program.nu/ Ur kursplanen se http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kursplan/?kkod=1tv962 Mål: Syftet med examensarbetet

Läs mer

Att skriva uppsats i Historia med kulturanalys från A till D

Att skriva uppsats i Historia med kulturanalys från A till D 1 Historia med kulturanalys 1-120 hp INTRODUKTION Att skriva uppsats i Historia med kulturanalys från A till D På historiska studier arbetar vi utifrån Malmö högskolas perspektiv, genus, migration och

Läs mer

KURSHANDLEDNING för. 790G64 Kristendomens historia, Uppsatskurs, 15 hp. Kursansvarig: Kontor: Hus Key, rum E postadress:

KURSHANDLEDNING för. 790G64 Kristendomens historia, Uppsatskurs, 15 hp. Kursansvarig: Kontor: Hus Key, rum E postadress: Linköpings universitet Religionsvetenskap Höstterminen 2018 Torbjörn Aronson/ Kjell O. Lejon KURSHANDLEDNING för 790G64 Kristendomens historia, Uppsatskurs, 15 hp Kursansvarig: Torbjörn Aronson/Kjell O.

Läs mer

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 3,

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 3, 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen ht 2014 Uppsatskurs och förberedelse, schema version 3, 2014-09-03 1. INTRODUKTION onsdag 3 september kl. 13-15 i sal 300. Uppsatsen är terminens stora

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kurskoder: 9SAA11, 93SA51, 910G03 Här ges information om examinationsuppgifterna, beskrivning av hur en essä kan utformas, betygskriterier och litteraturlistor.

Läs mer

INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp)

INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp) 1 INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp) 1. Försöksplan Syftet med försöksplanen är att du ska få projektets (begränsade) målsättning helt klar för dig innan

Läs mer

ATT SKRIVA PM. En anpassad guide, baserad på förlagan med samma titel (Daniel Jansson, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, HT2012).

ATT SKRIVA PM. En anpassad guide, baserad på förlagan med samma titel (Daniel Jansson, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, HT2012). Tillämpad fysik och elektronik Umeå Universitet Industriellt byggande ATT SKRIVA PM En anpassad guide, baserad på förlagan med samma titel (Daniel Jansson, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet,

Läs mer

28/ Introduktion CL / Föreläsning: Utvärdering av studie- och yrkesvägledning och annan pedagogisk verksamhet

28/ Introduktion CL / Föreläsning: Utvärdering av studie- och yrkesvägledning och annan pedagogisk verksamhet 1(5) Studiehandledning Styrning, utvärdering och utveckling VT 2014 Kursansvariga: Christian Lundahl Kursens huvudsakliga innehåll Kursens övergripande syfte är att studenten ska fördjupa sina kunskaper

Läs mer

Gymnasiearbetet för det naturvetenskapliga programmet

Gymnasiearbetet för det naturvetenskapliga programmet Gymnasiearbetet för det naturvetenskapliga programmet Pär Leijonhufvud 2017-08-29 Innehåll Syfte.................................... 2 Arbetsformer............................... 2 Rapporten.................................

Läs mer