KVALITETSREDOVISNING 2015

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING

2 INNEHÅLL Kvaliteten i vård och omsorg är själva vinsten 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 6 God och säker vård 9 Patientsäkerhetsberättelse 10 Kunskap vår drivkraft för kvalitet och tillväxt 15 Geriatrisk vård, minnesmottagning och primärvårdsrehabilitering 25 Avancerad sjukvård i hemmet och specialiserad palliativ vård 37 Rehabilitering och primärvård 47 Vård- och omsorgsboende 61 Miljö 69 God mat en viktig del av vården 70 Konst, kultur och vårdmiljö 72 Våra lokaler 73 IT i vården 74 Medicinsk revision 76 2

3 KVALITETEN I VÅRD OCH OMSORG ÄR SJÄLVA VINSTEN Stockholms Sjukhem är en stiftelse utan vinstsyfte som har erbjudit sjukvård och omsorg sedan Den inställning som fanns redan då att förena professionalism med ett mänskligt engagemang lever kvar och är mer aktuell än någonsin. Vi drivs av en passion att ständigt förbättra och utveckla vård och omsorg för långvarigt eller obotligt sjuka där vi särskilt beaktar behovet av en hemlik miljö. Mötet mellan människor är kärnan i vår verksamhet. Ett möte som präglas av omtanke, respekt och kunskap. Vår professionalism säkerställs genom stiftelsens satsning på att utgöra ett kunskapscentrum, bland annat genom en egen FoUU-enhet där vi genererar, praktiserar och sprider ny kunskap. Stockholms Sjukhem vill bidra med kunskap om långvarigt och obotligt sjuka i utvecklingen av kvalitetsindikatorer och tillgänglighet. Kvalitetsredovisningen är ett sätt för oss att öppet visa kvalitet och resultat, och därmed bidra till denna utveckling. Patientsäkerhetsberättelsen ingår som en del av kvalitets redovisningen, se sidorna Inom varje verksamhetsområde redovisas utförliga resultat och analyser av patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet. FOKUS PÅ KVALITET GER RESULTAT Kvalitet har alltid varit i fokus för Stockholms Sjukhem och grunden för allt arbete är vårt ledningssystem för kvalitet- och patientsäkerhet det vi kallar Vårt sätt att arbeta. Det beskriver och omfattar alla processer, uppmärksamhet på avvikelser och förbättringsförslag, mätningar kopplade till nyckeltal, vårt systematiska arbetsmiljöarbete samt vårt miljöarbete. Det hjälper oss att skapa ordning och reda, och att ha fokus på bästa kvalitet för våra kunder. Stockholms Sjukhem är kvalitetscertifierad enligt ISO 9001 sedan 2011 och miljöcertifierad enligt ISO sedan Inom Stockholms Sjukhem utvärderar vi kvalitet och kundnöjdhet på olika sätt. Vi deltar i våra beställares brukarundersökningar och patientenkäter, men gör även regelbundet egna patient-, boende- och närståendeenkäter. Att mäta hur patienter och boende upplever kvaliteten på den vård och omsorg vi erbjuder är ett sätt för oss att följa upp vårt långsiktiga mål att vara topprankade av våra intressenter. Vi mäter även kvalitet genom att följa hur väl vi uppfyller kvalitetsparametrar i våra vårdavtal samt genom att följa efterfrågan på våra vårdtjänster. Vi följer även upp verksamheten med årliga externa och interna revisioner samt med stöd av den medicinska SJUKHUSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 3

4 revisor, som utses av stiftelsens principaler. Kunskap om vårt sätt att arbeta är en viktig del i vår utbildningsplan liksom vid introduktion för nya medarbetare. DELAKTIGHET PÅ RIKTIGT Vårt arbete att säkerställa det goda mötet med patienter, boende och närstående innefattar bemötandeutbildning och arbetssätt som skapar delaktighet. Vår förmåga att lyssna och dela kunskap med patienter, boende och närstående utgör vår grund vilket också uttrycks i våra värderingar. Arbetet fortsätter under 2016 med nära koppling till den nya patientlagen och till äldreomsorgens arbete med nationella värdegrunden. Engagerade och professionella medarbetare är vår viktigaste tillgång för att erbjuda en god och säker vård och omsorg Under Almedalsveckan arrangerade Stockholms Sjukhem och Statens medicinsk-etiska råd, Smer, ett rundabordssamtal om att utveckla vård och omsorg samt stärka individen genom att använda ny teknologi. Arrangemanget var välbesökt och bjöd på spännande diskussioner om robotar och ny teknik samt etiska frågeställningar kring självbestämmande, integritet och rättvis vård. BYGGER FÖR FRAMTIDEN Stockholms Sjukhem fortsätter att rusta för framtiden. Under renoverades stiftelsens äldsta byggnader för att ge plats för modern sjukhusvård och öppenvård. Ombyggnaden har skapat utrymme för ytterligare vårdplatser för sjukhusvård samt ljusa och ändamålsenliga lokaler för Husläkarmottagningen och ASIH Innerstaden. De renoverade lokalerna ger oss möjlighet att erbjuda fler geriatriska slutenvårdsplatser med kompetent personal och därmed vara en del i Stockholms läns landstings framtidsplan för hälso- och sjukvården i länet. Under hösten blev det klart med ett utökat uppdrag från Stockholms läns landsting för de 42 nya vårdplatserna. Den nya verksamheten, Kungsholmsgeriatriken, öppnade den 1 mars 2016 och erbjuder geriatrisk vård och rehabilitering till patienter från hela Stockholms län. ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Stockholms Sjukhems satsningar på strategisk kompetensutveckling har fortsatt 2015 och är en medveten investering för framtiden engagerade och professionella medarbetare är vår viktigaste tillgång för att erbjuda en god och säker vård och omsorg. Vi vill vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda medarbetarna en stimulerande och utvecklande miljö Under 2016 ser vi fram emot att fortsätta arbetet med ständiga förbättringar som resulterar i den bästa vården för våra patienter och boende. Vi vill ta tillvara den kraft och kunskap som de har. Våra grundläggande värderingar omtanke, respekt och kunskap får aldrig bli tomma ord vi ska visa vår kvalitet och vara stolta över våra resultat! Åke Seiger, sjukhusdirektör 4 SJUKHUSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT

5 SJUKHUSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 5

6 VÅRD OCH OMSORG TILL LÅNGVARIGT ELLER OBOTLIGT SJUKA Stiftelsen Stockholms Sjukhems inriktning har sedan starten 1867 varit att erbjuda vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka i en stimulerande och hemlik miljö. Vi erbjuder idag vård inom en rad olika områden: avancerad sjukvård i hemmet (ASIH), geriatrik, palliativ vård, rehabilitering, husläkarmottagning samt äldreomsorg. På Kungsholmen har Stockholms Sjukhem 78 vårdplatser fördelade på fyra slutenvårdsavdelningar. Även vård- och omsorgsboende med 99 lägenheter, husläkarmottagning, medicinsk fotsjukvård samt primärvårdsrehabilitering och neuroteam finns på Kungsholmen. Stockholms Sjukhems ASIH-enheter, som sammantaget har dryg 180 vårdplatser för avancerad sjukvård i hemmet, vänder sig till personer som bor i västra och centrala Stockholm. Brommageriatriken erbjuder akutgeriatrisk vård och rehabilitering för befolkningen i västra Stockholm och på Mälaröarna. Verksamheten finns på Bromma sjukhus och har 129 vårdplatser fördelade på fem slutenvårdsavdelningar. Vid Brommageriatriken finns även minnesmottagning, primärvårdsrehabilitering och neuroteam. VÅRDAVTAL 2015 Vi har vårdavtal med Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Karolinska Universitetssjukhuset. Vi erbjuder också vård på enskilt vårdavtal. Avtalen speglar verksamhetens kompetensområden. GERIATRISK VÅRD Stockholms läns landsting Geriatrisk vård, minnesmottagning samt rehabilitering på Brommageriatriken PALLIATIV VÅRD Stockholms läns landsting Specialiserad palliativ slutenvård och avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) PRIMÄRVÅRD Stockholms läns landsting Husläkarmottagning Medicinsk fotsjukvård Läkartjänster i särskilt boende REHABILITERING Karolinska Universitetssjukhuset Rehabilitering i sluten vård av patienter med ryggmärgsskador Stockholms läns landsting Avtal för specialiserad och profilerad rehabilitering för patienter efter vård på akutsjukhus Primärvårdsrehabilitering och neuroteam i Bromma och på Kungsholmen Planerad rehabilitering inom området neurologi i sluten och öppen vård ÄLDREOMSORG Stockholms stad Särskilt boende för personer över 65 år Boende för yngre med demenssjukdom Boende för yngre med förvärvad hjärnskada ENSKILDA AVTAL Enskilda avtal om sluten vård med kommuner eller landsting. 6 VÅRDVERKSAMHETEN

7 VÅRDVOLYM 2015 Avtal Vårddygn Vårddygn Vård- och omsorgsboende Specialiserad palliativ sluten vård ASIH, Avancerad sjukvård i hemmet Profilerad rehabilitering sluten vård Specialiserad rehabilitering sluten vård Planerad rehabilitering sluten vård Ryggmärgsskador sluten vård Geriatrisk sluten vård Antal Antal Husläkarmottagningen (listade) Fotsjukvård (besök) Läkartjänster i särskilt boende (besök) Primärvårdsrehabilitering (besök) Planerad rehabilitering, öppen vård Minnesmottagning (besök)

8 8 VÅRDVERKSAMHETEN

9 GOD OCH SÄKER VÅRD Stockholms Sjukhem arbetar med kvalitet och patientsäkerhet på ett systematiskt sätt i enlighet med patientsäkerhetslagen och kraven på ledningssystem. Kvalitet är graden till vilken verksamheten uppfyller ställda krav. Det finns många och detaljerade krav från våra uppdragsgivare men vi ställer också ytterligare, höga krav på oss själva. Några krav är enkla att mäta medan andra är mer komplicerade. Våra egna målnivåer bestäms i syfte att inspirera till förbättring och ska i första hand jäm föras med föregående år. Vården inom Stockholms Sjukhem är baserad på kunskap och lång erfarenhet inom alla våra verksamhetsområden. Omtanke, respekt och kunskap är grundläggande värderingar. Ett gott bemötande samt patientens och den boendes delaktighet är viktiga delar för det kontinuerliga patientsäkerhetsarbetet. Vi utgår i varje möte från den enskilda personens individuella behov hans eller hennes fysiska, psykiska och sociala såväl som existentiella behov. Mötet ska säkerställa att patientkraften tas tillvara. Vår grundsyn är tanken om alla människors lika värde. MÅL OCH STRATEGIER Stockholms Sjukhems mål som idéburen organisation utan vinstsyfte är: Att vara topprankade av våra intressenter genom att ha bästa kvalitet och maximal efterfrågan. Att ha en stark gemensam kunskaps- och värdekultur. Tillväxt inom våra profilområden genom resultat som ger utrymme för nya satsningar. VISION OCH MÅL Visionen för Stockholms Sjukhems patientsäkerhetsarbete är att inga vårdskador ska inträffa. Mål för kvalitet och patientsäkerhet inom Stockholms Sjukhem är: God och säker vård där antal vårdskador minskar som resultat av patientsäkerhetsarbete och där verksamheterna uppfyller uppsatta mål inom områdena: Fall Trycksår Nutrition Vårdrelaterade infektioner (VRI) Basala hygienrutiner och klädregler (BHK) Följsamhet till Kloka Listan Regelbundna läkemedelsgenomgångar (SÄBO) Resultaten för dessa områden analyseras och kommenteras under respektive verksamhetsområde. STRATEGIER Processorienterat arbetssätt Vi har alltid fokus på ett gott bemötande och ett bra vårdresultat för boende och patient Vi gör rätt från början Vi arbetar med ständiga förbättringar Vi arbetar systematiskt med att föra in ny kunskap DELAKTIGA MEDARBETARE Engagerat ledarskap och medarbetarskap Samsyn på ledning och styrning Kompetensutveckling vi lär av varandra, av omvärlden och vi tänker nytt Engagemang i nätverk inom våra verksamhetsområden PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 9

10 PROCESSARBETE Stockholms Sjukhem har arbetat processorienterat sedan Under de senaste åren har processarbetet utvecklats och successivt kopplats allt tydligare till ledning och utveckling av verksamheten samt till ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet Vårt sätt att arbeta. Stockholms Sjukhem är sedan 2011 kvalitetscertifierat enligt ISO Det systematiska förbättringsarbetet innebär att processerna revideras årligen och vid behov. Under 2015 har processerna förbättrats ytterligare genom systematiska uppföljningar och revideringar enligt fastställd processtyrning. Processen för revidering innehåller checklista som innefattar avstämning med hänsyn till förändrade krav i omvärlden, avtal, författning och lagar. Vi kopplar FoUU-representanter till styrning av vårdprocesserna för att säkerställa att vi inför ny kunskap och forskning i våra arbetssätt. Grad av processmognad följs med ett index och mål för fortsatt förbättring beslutas. Förbättringsförslag och ny kunskap förs in efter riskbedömning genom att processerna revideras och kopplas till senaste gällande vårdprogram, riktlinjer och lagkrav. Aktiviteter som främjar patientens delaktighet har tydliggjorts i vårdprocesserna. Under 2015 har vi fortsatt att genomföra risk- och konsekvensanalyser i huvudprocesser och enstaka delprocesser även om inte vårdavvikelser har registrerats. Detta är en del av det förebyggande patientsäkerhetsarbetet. Risk- och konsekvensbedömning av processerna sker systematiskt. Huvudprocesserna har även granskats och vid behov reviderats utifrån den nya patientlagen som gäller från 1 januari Samtliga medarbetare utbildas i processarbete i form av en basutbildning. Utbildningen erbjuds regelbundet till nya medarbetare. PROJEKT FÖR FÖRBÄTTRAD AVVIKELSEHANTERING En av aktiviteterna i den koncerngemensamma verksamhetsplanen för 2015 rör avvikelsehantering. Under flera år har vi arbetat för att få in fler avvikelser som grund för förbättringsarbete. Vi registrerar avvikelser i två system, HändelseVis för HSL-avvikelser (sjukvård) och SafeDoc för SoL-avvikelser (vård och omsorg). För att ytterligare öka kvaliteten i avvikelsehanteringen och för att öka patienters och närståendes delaktighet startades projekt Förbättrade avvikelseanalyser Projektet innebar analys av nuvarande avvikelsehantering och en GAP-analys mot önskat läge. En analys av hinder för att nå önskat målbeteende genomfördes. Genom workshops identifierades hur vi kan nå samsyn om återkoppling till medarbetarna, processgrupperna och cheferna. En modell utarbetades som kommer att prövas på Brommageriatriken våren 2016 för att därefter utvärderas och, om välfungerande, implementeras på hela Stockholms Sjukhem. Projektresultaten redovisades för verksamhetschefsrådet i januari 2016 för ställningstagande till vilka av projektets föreslagna framtida aktiviteter som ska prioriteras. PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE Stockholms Sjukhem arbetar i enlighet med patientsäkerhetslagen för att förbättra verksamhetens processer och deras följsamhet till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som trädde i kraft den 1 januari Föreskrifterna är gemensamma för hälso- och sjukvård samt socialtjänst. AVVIKELSER Vi bedömer att avvikelseregistreringarna ökade initialt efter införandet av webbaserade ärendehanteringssystem såväl inom sjukvården som inom vård och omsorg (systemen HändelseVis och SafeDoc infördes 2012). Att avvikelser registreras i ökande omfattning och analyseras utgör grunden för det förebyggande patientsäkerhetsarbetet. Det systematiska patientsäkerhetsarbetet är en naturlig del av vårt sätt att arbeta framför allt när det gäller förmågan att se risker, rapportera och ställa till rätta saker som gått fel i verksamheten. Kunskap utgående från riskbedömningar och händelseanalyser av avvikelserapporter ger nytt gemensamt lärande för att undvika vårdskador och öka patientsäkerheten. Avvikelserna analyseras och kommenteras utförligare under respektive verksamhetsområde. KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER Att efterfråga och analysera klagomål och synpunkter på verksamheten är en viktig del av vårt förbättringsarbete. En viktig framgångsfaktor för att lyckas med det systematiska förbättringsarbetet är att skapa ett klimat som gör att patienter, boende, närstående och medarbetare ser varje synpunkt och klagomål som en möjlighet till förbättringar. Synpunkter omhändertas hela tiden i vården men möjligheten till systematisk förbättring kommer när vi kan tydliggöra synpunkter, klagomål och förbättringsförslag på ett sätt som gör att vi kan urskilja mönster och trender. Under de senaste åren har betydelsen av detta blivit tydligare och vi arbetar aktivt med att inhämta och dokumentera synpunkter från patienter, boende och närstående. 10 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

11 ANTAL AVVIKELSER PER ÅR Brommageriatriken Palliativt centrum Rehabilitering och primärvård Vård och Omsorgsboende Antal registrerade avvikelser per år, resultat För kommentarer se respektive verksamhetsområde ANTAL KLAGOMÅL REGISTRERADE I HÄNDELSEVIS Brommageriatriken Palliativt centrum Rehabilitering och primärvård Vård och Omsorgsboende Antal registrerade klagomål per år, resultat För kommentarer se respektive verksamhetsområde PATIENTSÄKERHETSKULTUR OCH PATIENTSÄKERHETSLAG Stockholms Sjukhem genomför en mätning av patientsäkerhetskulturen vartannat år. Undersökningen genomförs av Indikator med hjälp av en validerad metod som medger jämförelser mellan verksamheter och omvärlden. Patientsäkerhetskulturmätningen genomfördes 2010, 2012 och Utifrån resultaten utarbetas handlingsplaner för de kommande två åren. Med utgångpunkt i tidigare enkätresultat och patientsäkerhetslagen har vi tidigare år arbetat exempelvis med målen förbättrad information och förbättrat stöd till patienten vid negativ händelse, samt mål för uppfyllande av patientsäkerhetslagen. Övergripande ambition har varit att skapa en så gynnsam patientsäkerhetskultur som möjligt. Resultaten 2012 visade en förstärkt patientsäkerhetskultur inom flera områden och att stödet till patienten, och även till personalen, vid en negativ händelse förbättrats. Närmaste chefs engagemang i patientsäkerhetsfrågor var oförändrat högt och en förbättring av högsta ledningens stöd för patientsäkerhetsarbetet sågs, vilket är helt avgörande för att utveckla en stark patientsäkerhetskultur års mätning visade ett behov av att fokusera på analys av avvikelser och återföring till rapportör, se projekt för förbättrad avvikelsehantering på sid 10. PATIENTSÄKERHETSKULTURMÄTNING Information och stöd till personal vid negativ händelse Information och stöd till patient vid negativ händelse Överlämningar och överföringar av patienter och information Samarbete mellan vårdenheterna Benägenhet att rapportera händelser Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Lärande organisation Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet Öppenhet i kommunikationen En icke straff- och skuldbeläggande kultur Återföring och kommunikation kring avvikelser Resultaten presenteras som medelvärden på en skala där 100 är starkaste kultur. Riket 2014 anger medelvärdet för samtliga deltagande sjukvårdsverksamheter Riket 2014 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 11

12 Aktiviteter i handlingsplanerna har varit: Kompetensutveckling av internrevisorerna GTT-analyser Utbildning av chefer i avvikelsehantering Utbildning inom patientsäkerhet för överläkare Införande av regelbundna vårdhygienronder Förbättra läkemedelsprocessen Förbättrad avvikelsehantering (se ovan) FÖRBÄTTRINGSARBETE Under genomfördes ett förberedande projekt rörande vår IT-plattform. Målet var att säkra grunden för det fortsatta förbättringsarbetet av ledningssystemet och för att göra informationen ännu mer lättillgänglig för medarbetarna. Dokumentationsgruppen har under 2015 förberett och anpassat dokumentationsstrukturen för att möjliggöra kvalitetsrapporter från journalsystemet Take- Care. Tidigare fick vi rapporter via Senior Alert men det nya sättet att ta fram kvalitetsrapporter minskar det administrativa arbetet. En majoritet av huvudprocesserna samt ett antal delprocesser har risk- och konsekvensanalyserats. Hela Stockholms Sjukhem uppmärksammade handhygiendagen med aktiviteter för medarbetare, patienter, boende och besökare. LOKALA GASKOMMITTÉN Lokala gaskommittén har sammanträtt två gånger under året. Kvalitetskontroller har genomförts enligt rutin. De förbättringsförslag som framkommit vid kvalitetskontroll förs vidare till berörda för ställningstagande om eventuell åtgärd, vilka följs upp i den lokala gaskommittén. Inga allvarliga avvikelser rörande gaser eller gashanteringen finns registrerade Utbildning i praktisk hantering av gasflaskor sker varje år. Utbildning av gasansvariga genomförs vartannat år, senast under EGENKONTROLLER Egenkontroller utgör en viktig del av kvalitetsarbetet. Stockholms Sjukhems lista på egenkontroller innehåller fler än femtio återkommande aktiviteter som löper enligt årshjul under året. Det rör allt från temperaturkontroller till externa revisioner och uppföljningar. Därutöver finns verksamhetsspecifika egenkontroller som genomförs. Några av egenkontrollerna kommenteras nedan: Vård- och omsorgsboendet genomför årligen återkommande egenkontrolluppföljningar med punktprevalensmätningar inom både HSL och SoL. Uppföljning av mål och analys av verksamheterna sker varje månad. En gång per kvartal sker uppföljning vid verksamhetsgenomgång tillsammans med koncernledningen. Uppföljningen sker med stöd av verksamhetsrapporter där samtliga kvalitetsmål följs upp i perspektiven kund/marknad, medarbetare, process/utveckling och ekonomi. Stockholms Sjukhem har en kontinuerlig bevakning av ändrade regelverk genom Notisum samt gör en gång per år en genomgång av samtliga lagar och regelverk inom aktuella ansvarsområden. Styrande dokument revideras systematiskt via dokumenthanteringssystemet. Verksamheterna genomgår återkommande interna respektive externa revisioner av följsamhet till gällande lagar, regelverk, certifieringar, interna rutiner och processer. Revisionerna innefattar bland annat ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhetslagen. Resultatet från revisionerna omsätts i en handlingsplan utifrån de förbättringsområden som identifieras. Det sker även en årlig medicinsk revision av en fristående medicinsk sakkunnig och revisionsrapporten tillfogas vår årliga kvalitetsredovisning. Stockholms Sjukhems sjukvårdsverksamheter deltar årligen i punktprevalensmätningar avseende följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK) samt förekomst av trycksår och vårdrelaterade infektioner (VRI). Inom vård- och omsorgsboendet mäts även utvalda kvalitetsindikatorer inom nutrition, trycksår och fall. KVALITETSREGISTER Under 2015 rapporterade verksamheterna i följande register: BPSD Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens Nationella diabetesregistret Senior Alert Svenska palliativregistret SveDem WebRehab 12 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

13 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 13

14 14 MEDARBETARE

15 KUNSKAP VÅR DRIVKRAFT FÖR KVALITET OCH TILLVÄXT Medarbetares utbildning, färdigheter, kompetenser och ofta även hälsa beskrivs ibland som en organisations humankapital. Det är därför angeläget att bibe hålla och vidareutveckla medarbetarnas kompetens genom utbildning och annan kompetensutveckling. I detta kapitel presenterar vi ett HR-bokslut för Stockholms Sjukhem. Det omfattar stiftelsens FoUUverksamhet, det strategiska arbetet med kompetensutveckling samt det systematiska arbetsmiljöarbetet. Genom att ha starkt fokus på kompetensutveckling ökar individens kunskaper, och lärandet kan sedan spridas vidare i organisationen. I en lärande organisation samverkar individens och organisationens lärande i ett dialektiskt förhållande som leder till utveckling. Stockholms Sjukhem är en utpräglad kunskapsorganisation där begreppet kunskap tillsammans med omtanke och respekt utgör våra tre grundläggande värderingar. VÅRT SÄTT ATT ARBETA MED KUNSKAP SKAPA ANVÄNDA KUNSKAP Omvärld INHÄMTA FÖRMEDLA Vi inhämtar och kvalitetssäkrar rätt kunskap inom våra profilområden genom ett systematiskt och strategiskt arbete där rekrytering av rätt kompetens går hand i hand med individuella utvecklingsplaner och kompetensutveckling för våra medarbetare. För oss bygger kompetens på kunskap, erfarenhet och attityder. Vi använder kunskap i det systematiska processarbetet där kvalitetsindikatorer, utifrån externa kvalitetskrav såväl som egna interna kvalitetsmått, möjliggör för oss att ta en ledande position som vårdgivare. Det sker också genom deltagande i flera professionsoch/eller ämnesspecifika kompetensnätverk inom vården och forskningen. Vi förmedlar kunskap genom medverkan i formella utbildningsprogram. Det sker dels i samarbete med, och på uppdrag av, universitet och högskolor, dels i egen regi för våra medarbetare och vårdgrannar. Vi skapar ny kunskap genom att behoven av kunskap i vården identifieras och ligger till grund för vårt forsknings- och utvecklingsarbete, som sker i samarbete mellan egen vårdpersonal, Stockholms Sjukhems interna forskningskompetens samt universitet och högskolor. UTBILDNING Kraven på vården ökar och förändras utifrån samhällets utveckling, nya förväntningar och den snabba kunskapsutvecklingen. Detta gör att frågor om kompetensutveckling i form av utbildning är högprioriterade. Medarbetarnas kompetens är en av Stockholms Sjukhems mest grundläggande resurser och viktigaste konkurrensmedel. Vi är väl medvetna om betydelsen av att bibehålla och utveckla kompetens. Vårt strukturerade sätt att arbeta med kompetensutveckling innebär såväl kortsiktiga som långsiktiga satsningar. Målet är att vid KUNNIGA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE 15

16 varje givet tillfälle ha rätt kompetens för våra vårduppdrag samt beredskap inför kommande vårduppdrag. Planeringen för den årliga kompetensutvecklingen sker på olika nivåer. Medarbetarnas utvecklingsplaner tillsammans med bland annat utfall av kvalitetsresultat ger input till de verksamhetsspecifika utbildningsplaner som i sin tur utgör underlaget till den koncerngemensamma utbildningsplanen. Den fastslås vid Utbildningsrådet, som leds av HR-chefen och där samtliga verksamhetschefer, sjukhusdirektör och andra nyckelpersoner ingår. Vi har också ett externt utbildningsråd som leds av FoUU-chefen. Utbildningsplanen ger en samlad bild av den kompetensutveckling i form av utbildningsaktiviteter, såväl interna som externa, som våra medarbetare planeras att delta i under året. Under 2015 genomfördes de allra flesta av de planerade utbildningsaktiviteterna som ingick i utbildningsplanen. Vår bedömning är att analysen av utbildningsbehoven är träffsäker då vi gör GAP-analyser, följer Plan- Do-Check-Act och gör regelbundna halvårsvisa uppföljningar. INTERN UTBILDNING Under 2015 har vi fortsatt arbetet med strategisk kompetensutveckling genom att ta fram, revidera och implementera kompetensmodeller för sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Kompetensmodeller fungerar som stöd och ger vägledning i den strategiska kompetensutvecklingen såväl på individ-, enhets- som på verksamhetsnivå. Interna utbildningsaktiviteter Alla nya medarbetare erbjuds en koncerngemensam introduktionsutbildning under en dag. Utbildningen ger en orientering i vårt ledningssystem, verksamhetsområden och stabsfunktioner. Syftet är att ge nya medarbetare en bra start på arbetsplatsen och de bästa förutsättningar att vara delaktiga och utvecklas. Under 2015 deltog sammanlagt 81 nya medarbetare i introduktionsutbildningen. Att vara en lärande organisation innebär också att vi lär av varandra. Några exempel på utbildningar där våra egna medarbetare lär ut är exempelvis Strokekompetensutbildning, utbildningen Att leva med demens och utbildning i TakeCare-dokumentation. Varje verksamhetsområde presenterar i sin del utbildningsaktiviteter på enhets- och individnivå. EXTERN UTBILDNING I november 2015 anordnade Stockholms Sjukhem den första ST-kursen i palliativ vård i livets slutskede för blivande specialistläkare. Det är en fortbildningskurs som uppfyller målbeskrivningen för delmål palliativ vård i livets slutskede i den nya specialitetsordningen. 24 deltagare, huvudsakligen från Stockholmsområdet, gick tredagars- kursen. Åtta läkare från Palliativt Centrum och FoUUenheten medverkade med föreläsningar och seminarier. Det samlade omdömet om kursen var 9,3 på en 10-gradig skala. Vi planerar att framöver ge kursen två gånger per år, för max 30 deltagare vid varje kurstillfälle. Kompetensutveckling i form av extern utbildning sker på olika nivåer; från yrkeshögskoleutbildning till forskarutbildning. Flera av våra medarbetare går forskarutbildning. En av dem, en fysioterapeut, disputerade i våras med avhandlingen Fall-Related Hip Fracture Predisposing and Precipitating Factors. Akademisk kompetensutveckling sker också genom att flera medarbetare, vid sidan om sitt arbete, går magisteroch masterutbildningar med olika inriktningar, till exempel arbetsterapi, fysioterapi, ledarskap och omvårdnad. Tre sjuksköterskor och en fysioterapeut har under 2015 tagit magisterexamen. Ämne Fysioterapi Titel Postoperativ fallrisk, fallrädsla, smärta, mobilitet och gångförmåga efter en fallrelaterad höftfraktur. En longitudinell pilotstudie. Omvårdnad Samtal som stödintervention inom palliativ vård närståendes erfarenheter Omvårdnad Omvårdnad En observationsstudie av personcentrerad rapport på en onkologisk slutenvårdsavdelning Delaktighet i geriatrisk vård - en kvalitativ intervjustudie om närståendes delaktighet Inom ramen för en långsiktig strategisk satsning har Stockholms Sjukhem de senaste åren upphandlat platser på klinisk handledarutbildning (7,5 HP). Dessutom har vi genom Stockholms läns landsting erhållit ett antal utbildningsplatser på en särskild geriatrikprofilerad handledarutbildning (7,5 HP). Vid årsskiftet 2015/2016 hade Stockholms Sjukhem 114 handledarutbildade medarbetare med medellång vårdutbildning. Genom denna satsning har vi skapat pedagogiska förutsättningar för att kunna erbjuda verksamhetsintegrerat lärande (VIL) av bästa kvalitet för våra studenter. Handledarkompetensen är dessutom värdefull vid introduktion och inskolning av nya medarbetare. Handledarutbildningen är också meriterande i våra kompetensmodeller. VERKSAMHETSINTEGRERAT OCH ARBETSFÖRLAGT LÄRANDE Stockholms Sjukhems vårdmiljöer i kombination med medarbetarnas handledarkompetens och erfarenhet är en viktig resurs när det gäller verksamhetsintegrerat lärande (VIL) för studenter från medellånga vårdutbildningar samt arbetsplatsförlagt lärande (APL) för blivande undersköterskor. De tre adjungerade kliniska adjunkterna (AKA) inom organisationen har tillsammans med studentsamordnare på respektive vårdenhet utvecklat strukturer för att stödja studenternas lärandeprocess. Detta har förstärkts 16 KUNSKAP OCH ENGAGEMANG

17 av ett nära samarbete med högskolor. Varje AKA är kopplad till FoUU-enheten. FoUU-enheten har sedan lång tid ett nära samarbete med universitet och högskolor. En del i detta samarbete är de kliniska forskare vi kontrakterar för att deltid vara verksamma på Stockholms Sjukhem. För närvarande är sammanlagt fem kliniska professorer och lektorer inom följande områden knutna till FoUU-enheten: omvårdnad (två), fysioterapi, arbetsterapi och socialt arbete. Dessa medarbetare är viktiga för att utveckla forskning och utveckling inom vårdverksamheten. En attraktivare lärandemiljö för studenter Med stöd av extern finansiering från Stockholms läns landsting har en attraktiv lärandemiljö för studenter skapats på Brommageriatriken. Den nya lärandemiljön, som stod klar våren 2015, omfattar bland annat ett studenttorg med bibliotek som även fungerar som en mötesplats. Dessutom utrustades samtliga vårdavdelningar med bärbara datorer och mobila arbetsplatser för studenter. Vi förbättrade också studenternas förutsättningar att träna sjukvårdsteknik genom att köpa in material, till exempel nya provtagningsarmar, och stetoskop med dubbelkommando. Den förbättrade lärandemiljön med gemensamma kontaktytor syftar till att stimulera det interprofessionella lärandet och ge förutsättning för ökad integration mellan klinik och utbildning. Denna satsning har ökat Brommageriatrikens förutsättningar att ta emot fler studenter genom att skapa miljöer som är anpassade till undervisning och handledning. Biblioteket ger förutsättning för studenter, handledare och övrig vårdpersonal att ta del av evidensbaserad kunskap. Denna satsning har synliggjort studenternas lärande, och det verksamhetsintegrerade lärandet (VIL) har blivit en än viktigare del i verksamhetsutvecklingen. STUDENTER Studenter berikar verksamheterna med ny kunskap och nya frågeställningar. De utmanar oss att tänka nytt och kommer med förbättringsförslag. Under året har ett stort antal studenter tagits emot för VIL och APL samt för några dagars auskultation. Vi har även tagit emot studenter från kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen. Antal studenter under 2015 Studenter Veckor Arbetsterapeutstudenter (VIL) Fysioterapeutstudenter (VIL) Logopedstudenter (VIL) 3 12 Sjuksköterskestudenter (VIL) Sjuksköterskor med utländsk examen 2 18 Undersköterskestuderande (APL) Studenterna är övervägande mycket nöjda med VIL/ APL inom de olika verksamhetsområden som framgår i citaten: Detta har varit den mest välorganiserade och utvecklande VIL- placering som jag haft. Fantastisk bra personal och ett otroligt gott välkomnande som student. Sjuksköterskestudent, Kungsholmen Jag tycker att Stockholms Sjukhem har varit en jättebra praktikplats med fin stämning och bra filosofi kring arbetssätt och bemötande med patienter. Fysioterapeutstudent, Kungsholmen Handledaren har gjort ett superbra arbete! Jag lärde mig jättemycket av min handledare och kände mig trygg och säker med instruktioner jag fick. Undersköterskestuderande, Brommageriatriken LÄKARSTUDENTER Flera av stiftelsens medarbetare är flitigt anlitade föreläsare, framför allt inom palliativ vård och palliativ medicin. På termin sju i läkarutbildningen får samtliga studenter en dags undervisning i palliativ medicin som läkare på Stockholms Sjukhem är medansvariga för. Under verksamhetsåret 2015 gick 31 studenter från läkarprogrammets termin 11 en studentvald kurs i pallia tiv medicin. Kursen är fem veckor lång och består av 40 procent teori i form av föreläsningar och fallseminarier, och 60 procent klinik då studenterna är fördelade på åtta palliativa enheter i länet. Läkare på Stockholms Sjukhem har tagit fram och utvecklat kurskonceptet och har det övergripande ansvaret. Kursen är mycket efterfrågad och uppskattad, det samlade omdömet för den senaste kursen var 9,4 på en 10-gradig skala. Varje termin går några studenter från läkarutbildningens termin sex kurs Konsten att vara en god doktor sin klinikplacering på Stockholms Sjukhem. Kursen fokuserar på förhållningssätt avseende etiska problem och bemötande. Därtill erbjöds drygt 60 läkarstudenter en klinikplacering inom geriatrik, primärvård och palliativ vård. EXTERN UTBILDNING Inom ramen för stiftelsens samarbete med Regionalt Cancer Centrum (RCC) har två temadagar anordnats för vårdpersonal som vårdar patienter med cancer i palliativt skede. Temadagarna handlade om Nya onkologiska målsökande preparat respektive Att möta existentiell kris i vården. Temadagarna var mycket eftertraktade med som mest drygt 80 deltagare. Medarbetare från Palliativt Centrum deltog vid samtliga temadagar. Temadagarna fick mycket gott betyg vid utvärdering och Stockholms Sjukhem har fått ett förnyat utbildningsuppdrag från RCC. KUNNIGA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE 17

18 I april 2015 invigdes Palliativt kunskapscentrum (PKC) i Stockholms län, ett samarbetsprojekt mellan landstinget och kommunerna i länet. PKC har etablerat ett samarbete med Stockholms Sjukhem och RCC. Under året gavs totalt fem seminarier i samverkan mellan Stockholms Sjukhem, PKC och RCC. Samtliga seminarier blev fullbokade och utvärderingar var mycket positiva. FORSKNING Forskningsverksamheten vid Stockholms Sjukhems FoUU-enhet har under 2015 i stort sett varit oförändrad sedan Externa anslag som betalats till Stockholms Sjukhem under 2015 uppgick till 1,3 miljoner kronor, dels från landstingets FoUU-medel, dels från privata stiftelser och företag. Utöver detta finansieras den forskning som bedrivs av Stockholms Sjukhems medarbetare även av anslag till den akademiska huvudmannen, i allmänhet Karolinska Institutet, vilket för 2015 uppgick till cirka 3 miljoner kronor. Ett trettiotal personer har under 2015 varit verksamma vid FoUU-enheten, varav 17 personer under året varit anställda på hel- eller deltid. Fyra av medarbetarna på Stockholms Sjukhem har under året varit registrerade doktorander vid Karolinska Institutet. FoUU-enheten är engagerad i ett stort antal forskningsprojekt inom våra verksamhetsområden geriatrik, rehabilitering, primärvård, palliativ vård och medicin samt äldreomsorg. Inom flera av dessa områden bidrar FoUU-enhetens medarbetare med expertis i olika centrumbildningar och liknande samarbetsorgan, såsom Centrum för geriatrisk forskning och utveckling, Strokeoch hjärnskadeforum, Palliativt kunskapscentrum, Kompetenscentrum för ryggmärgsskador, Akademiskt centrum för äldretandvård samt Regionalt cancercentrum. GERIATRISK FORSKNING Stockholms Sjukhem har en stor geriatrisk vårdverksamhet, som dessutom enligt överenskommelse med landstinget kommer att växa ytterligare under 2016 genom starten av en geriatrisk enhet på Kungsholmen. Vår geriatriska forskning, inklusive vår forskning inom äldreomsorg har också utvecklats betydligt, inte minst genom starten av två forskningsprojekt under 2015 som kort beskrivs här. Målsättningen med forskningen är att förbättra behandling, vård och omhändertagande av geriatriska patienter och boende inom äldreomsorg. Ett projekt utgår från Minnesmottagningen på Brommageriatriken, i samarbete med Karolinska Institutet, och finansieras av ett flerårigt anslag från FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd). Vi koordinerar flera av Stockholms minnesmottagningar i en populationsbaserad studie av demens. Kognitiva profiler och biologiska markörer hos patienter över 65 år relateras till diagnoser, för att öka kunskapen om vilken information som är viktig för att förutse patientens prognos, och förbättra träffsäkerheten gällande diagnosen tidig kognitiv svikt. I den s k OPEN-studien (Older Persons Excercise and Nutrition) genomförs en interventionsstudie inom vård- och omsorgsboendet på Stockholms Sjukhem, där våra medarbetare undersöker möjligheten att med enkel träning kombinerat med proteinrikt kosttillskott förbättra äldre personers fysiska status. Vi undersöker även de boendes upplevelse av träningen samt personalens erfarenheter av att stödja och uppmuntra till träning. Studien delfinansieras av företaget Nutricia. Arbetet med att skapa ett Centrum för Geriatrisk Forskning och Utveckling (CGFU) har fortsatt under året med en betydande representation av Stockholms Sjukhem i arbetsgruppen. Det finns fortsatt ett samförstånd mellan alla inblandade parter om behovet av ökad FoUU-verksamhet inom länets geriatriska kliniker. Den geriatriska vården i länet beräknas växa dramatiskt de kommande åren, och med det även behovet av FoUUverksamhet, vilket idag saknas hos flera av vårdgivarna. Under 2016 fortsätter arbetet med att utveckla förslaget till organisation och uppdrag för ett geriatriskt centrum, med målet att etablera CGFU under FORSKNING INOM REHABILITERING Vår forskning inom området neurologisk rehabilitering inkluderar patienter på Rehabcentrum med stroke, ryggmärgsskador och Parkinsons sjukdom. Bland dessa pågående forskningsprojekt kan nämnas de interventionsstudier på strokepatienter som vi leder eller deltar i. Där utvärderas åtgärder som fysisk träning och taktil massage samt effekten på fysiologiska och psykologiska parametrar, liksom rena läkemedelsbehandlingar. I en omfattande studie av samtliga traumatiskt ryggmärgsskadade i Stockholms län görs en analys med olika bedömningsinstrument för uppföljning av patienter genom alla enheter i vårdkedjan för ryggmärgsskador. Andra exempel på pågående forskning är vår studie av äldre patienter med Parkinsons sjukdom som pågår i samarbete med Karolinska Institutet. Syftet är att utveckla metoder för att träna gång och balans, att utvärdera den långsiktiga effekten av sådan träning på balans, fallrisk, fysisk gångförmåga och livskvalitet, och implementera dessa metoder inom rehabilitering och primärvård på Stockholms Sjukhem och inom annan primärvård. En omfattande och detaljerad plan för ett Kom petens centrum för ryggmärgsskador togs fram under 2014 av en arbetsgrupp på uppdrag av Karolinska Institutet 18 KUNNIGA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE

19 och Stockholm läns landsting. I ledningen för detta arbete deltog ett flertal representanter för Stockholms Sjukhem, som är en av huvudaktörerna inom länets ryggmärgsskadevård. Resultatet presenterades för Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting under hösten De inblandade akademiska institutionerna och vårdgivarna, däribland Stockholms Sjukhem, har beslutat att etablera Kompetenscentrum för ryggmärgsskador inom ramen för befintliga resurser och eventuella direkta donationer. Akademiskt centrum för äldretandvård (ACT) utgör en viktig akademisk partner, med flera gemensamma forskningsprojekt. I samverkan med personal från Rehabcentrum har ett forskningsprojekt om oral funktion (tuggning, sväljning) efter stroke startats under slutet av året. I ett samarbetsprojekt med Minnesmottag ningen, Brommageriatriken studeras koppling mellan tuggning och kognitiv nedsättning hos äldre. PALLIATIV FORSKNING Liksom inom övriga områden syftar forskningen inom Palliativt Centrum till att lösa konkreta vård- och behandlingsproblem. Exempel på aktuella forskningsprojekt är vår studie av smärtlindring i slutstadiet av cancersjukdom. Denna vård är en central del i den högkvalitativa vård vi bedriver på Stockholms Sjukhem. I en pågående studie som också utgör doktorandprojekt för en av våra läkare utvärderas hur nya kombinationer av tillgängliga läkemedel kan förbättra smärtlindring. BROMMAGERIATRIKEN 19

20 Inom cancersjukvården samarbetar vi också med Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus i en klinisk studie av neutrophil extracellular traps deras roll vid multiorgansvikt, och i vilken utsträckning de kan användas som en biologisk markör för cancersjukdom. Andra nyligen påbörjade forskningsprojekt rör hur s k appar till mobiltelefoner kan användas vid cancerbehandling, både för att underlätta läkemedelsbehandling och för att förbättra informationsflödet mellan patient och läkare. KVALITETSRESULTAT Resultatet av den strategiska kompetensutvecklingen följs bland annat upp genom den årliga medarbetarundersökningen med följande nyckeltal: Medarbetarenkät, skala Svarsfrekvens 83 % 86 % 87 % Arbetsklimat där kompetens och kunskap värdesätts. 4,1 3,9 4,0 Jag har arbetsuppgifter där min erfarenhet och förmåga tas tillvara. 4,1 4,0 4,1 Jag tar initiativ till att skaffa mig rätt kompetens. 4,4 4,3 4,3 Jag har haft medarbetarsamtal de senaste 12 månaderna 91 % 85 % 93 % varav har en personlig utvecklingsplan 89 % 87 % 84 % Vi värdesätter att kompetens, kunskap, erfarenhet och förmåga tas tillvara hos oss, vilket resultatet i medarbetarenkäten visar. Vid den årliga medarbetarundersökningen var svarsfrekvensen 83 procent. Svarsfrekvensen har minskat något jämfört med tidigare år, men ligger högre än för andra inom sjukvård samt vård och omsorg. Resultatet av undersökningen visar en förbättring i samtliga index och de största ökningarna är inom Motivation och Engagemang, Ledarskap och Attraktiv arbetsgivare, områden som vi har fokuserat mycket på de senaste åren Ledarskapsindex, skala Min chef är bra på att informera och kommunicera 4,2 4,0 4,2 Min chef är bra på att uppmuntra och motivera 4,0 3,9 4,0 Min chef ser till att resultat verkligen åstadkommes 4,1 4,0 4,1 Min chef är bra på att delegera arbetsuppgifter, ansvar och befogenheter 4,0 3,9 4,1 Min chef är pådrivande när det gäller att utveckla vårt sätt att arbeta 4,1 4,0 4,2 Ett bra ledarskap är en viktig grund för att Stockholms Sjukhem ska vara en attraktiv arbetsgivare. För att kunna utvecklas ska man som medarbetare känna trygghet, ha tillit till sin chef och trivas på arbetet. Vi fokuserar därför på att utveckla ett transformerande och värderingsstyrt ledarskap och har under året 2015 genomfört två ledarutvecklingsprogram för våra enhetschefer och läkarchefer. Resultatet för hur ledarskapet upplevs av medarbetarna följs också upp i den årliga medarbetarenkäten. KOMPETENSFÖRSÖRJNING Stockholms Sjukhem har under 2015 haft 775 medarbetare. Andelen kvinnor är 86 procent och inom chefs befattningarna utgör kvinnorna 64 procent. Den totala personalomsättningen ligger på 13,4 procent för Brommageriatriken och 22,5 procent för övriga verksamheter inom Stockholms Sjukhem. Personalomsättningen har ökat (16 % 2014, 13 % 2013) vilket främst förklaras av den ökade rörligheten bland sjuksköterskor i storstadsregionerna. På Kungsholmen har det varit större rörlighet även bland andra personalkategorier, vilket förklarar den högre siffran för dessa verksamheter jämfört med Brommageriatriken. SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar väl i organisationen i enlighet med fastställt årshjul. Årets skyddsronder genomfördes omsorgsfullt och med stort engagemang. Varje enhet har tagit fram handlingsplaner utifrån resultatet, och dessa har följts upp på arbetsplatsträffarna. Arbetsskador Antal anmälda arbetsskador Antal arbetsskador som lett till sjukskrivning Tillbud KUNNIGA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE

21 Antalet anmälda arbetsskador har minskat medan antalet tillbud har ökat. Under 2015 registrerades 164 tillbud. Sticksskador förekommer fortfarande, men har i år minskat något. Andra arbetsskador som förekommer är färdolycksfall, som är svåra att förebygga. Vi har för - hållandevis få belastningsskador i förhållande till karaktären i vår verksamhet. Under året har vi haft två koncerngemensamma samverkansmöten. Vårens möte ägnas åt koncernens systematiska arbetsmiljöarbete. Sjukfrånvaro, personalomsättning, arbetsskador och skyddsronder följs upp och resultaten analyseras i syfte att identifiera behov av förbättringar. Höstens koncerngemensamma samverkansmöte har tema verksamhetsplan och budget för kommande år. Våra verksamheter på Bromma och Kungsholmen har regelbundna separata samverkansmöten och alla verksamheter har arbetsplatsträffar (APT) varje månad. FRISKVÅRD Friskvårdsutnyttjandet är för Palliativt Centrum, Rehabilitering och Primärvård samt Äldreomsorg 54 procent och för Brommageriatriken 37 procent. Utnyttjandet har minskat jämfört med föregående år. Vi kommer att analysera vad det beror på och utifrån analysen besluta om åtgärder för att öka friskvårdsutnyttjandet. SJUKFRÅNVARO Sjukfrånvaron har ökat något framförallt inom verksamheterna på Kungsholmen. Det beror framförallt på att ett större antal personer varit sjukskrivna under semestern och att flera har varit långtidssjukskrivna. Sjukfrånvaro Sjukvård Brommageriatriken 6 % 6 % 7 % Sjukvård Palliativt Centrum, Rehabilitering och Primärvård 7 % 6 % 5 % Äldreomsorg 8 % 6 % 6 % Paramedicin Bromma 4 % 5 % 4 % Paramedicin Kungsholmen 7 % 6 % 4 % ETIK Stockholms Sjukhems övergripande arbete med vårdetiska frågor är under omstrukturering. Vi arbetar med att ta fram en webbutbildning i samarbete med medarbetare från FoUU-enheten och våra verksamhetsområden. Utbildningens innehåll kommer att baseras på vardagsetiska situationer och integrera våra grundläggande värderingar: omtanke, respekt och kunskap. Målet är dels att ge våra medarbetare en förbättrad teoretisk grund inför ställningstaganden i konkreta vårdsituationer, dels mer generellt stimulera till en ökad etisk reflektion i arbetet. Ansvaret för etikfrågorna finns inom respektive verksamhetsområde. 21

22 22

23 23

24 24

25 GERIATRISK SLUTENVÅRD, MINNESMOTTAGNING OCH PRIMÄRVÅRDSREHABILITERING Verksamheten vid Brommageriatriken omfattar geriatrisk slutenvård samt öppenvård i form av minnesmottagning och primärvårdsrehabilitering. Slutenvårdens uppdrag innebär ett befolkningsansvar för personer som är i behov av geriatrisk vård. Primärvårdsrehabilitering omfattar akuta och planerade rehabiliteringsinsatser i öppenvård, på mottagning och i hemmet. Det geografiska ansvarsområdet gäller för personer bosatta i stadsdelarna Bromma, Hässelby-Vällingby, Spånga-Tensta, Rinkeby-Kista samt inom Ekerö kommun. BROMMAGERIATRIKENS HUVUDPROCESSER Brommageriatrikens huvudprocesser är Geriatriska vårdtillfället, Demensutredning, Primärvårdsrehab och Neuroteam, dessutom finns ett antal delprocesser såsom sår, fallprevention, nutrition, elimination, vårdplanering och läkemedel. HUVUDPROCESS, GERIATRISKA VÅRDTILLFÄLLET Inriktningen inom den slutna vården är allmängeriatrisk vård och rehabilitering, vilken bedrivs vid fem vårdavdelningar med sammanlagt 129 vårdplatser. Vårdavdelningarna är delvis specialiserade inom ortopedisk rehabilitering, hjärta/kärl- och lungsjukdomar samt strokerehabilitering. Vårdproduktionen sett som antal vårdtillfällen har ökat med 4 procent och medelvårdtiden var 9,6 dygn under Sluten vård totalt Antal remisser Antal vårddygn Antal vårdtillfällen Medelvårdtid (antal dagar) 9, Medelbeläggning 95 % 94 % 92 % Medelålder 83 år 84 år 85 år Andelen kvinnor 62 % 63,5 % 64 % Andel patienter från hemmet/ SÄBO 14 % 12 % 12 % Andel patienter från akutmottagning 31 % 32 % 35 % Andel patienter från akutsjukhusens slutenvårdsavdelningar 55 % 56 % 53 % Vid Brommageriatriken arbetar samtliga yrkeskategorier i multiprofessionella team med vård och rehabilitering tillsammans med patient och närstående. Varje vårdavdelning har en vårdplaneringssköterska som tidigt tar kontakt med närstående och eftervårdande enheter för att säkerställa en trygg övergång till hemmet efter vårdtidens slut. I samband med utskrivning säkerställer respektive yrkesgrupp att patienter som har ett fortsatt medicinskt och/eller -rehabiliteringsbehov får detta tillgodosett. Målet är att varje patients hemgång ska vara trygg och säker. Alla patienter som skrivs ut till bostaden erbjuds ett uppföljande telefonsamtal efter utskrivningen för att säkerställa att utskrivningsplaneringen har fungerat. Vid behov görs hembesök med patient och fysioterapeut/arbetsterapeut innan utskrivning. Samverkan i vårdkedjor är avgörande för att säkerställa en god kvalitet i vården för multisjuka och åldrade patienter. Brommageriatriken har återkommande möten med stadsdelsförvaltningarna i upptagningsområdet, BROMMAGERIATRIKEN 25