Frisk eller sjuk, levande eller död? Hur mäter man det?
|
|
- Oskar Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Frisk eller sjuk, levande eller död? Hur mäter man det? Överläkare Bror Gårdelöf Operationskliniken Universitetssjukhuset i Linköping TBMT 18 Medicinsk Teknik Linköping IMT
2 Cellen - förbränningsmotorn Allt djurliv på jorden är beroende av reaktionen kolhydrater/fett + syre => vatten + koldioxid + energi Kolhydrater och fett tas upp i tarmen tillsammans med annan näring, och syret tas upp i lungorna. Allt levereras med blodet till kroppens enskilda celler, som var och en fungerar som en förbränningsmotor, där bränslet (kolhydrater/fett) förbränns i närvaro av syre. Den frigjorda energin driver cellens ämnesomsättning, medan restprodukterna - vatten och koldioxid - transporteras bort av blodet och utsöndras via njurar och lungor. När tillförseln av bränsle och/eller syre - eller borttransport av slaggprodukter - sviktar, hotas cellens funktion, och när transportkapaciteten understiger cellens minimumbehov, uppstår en cellskada. I lindrigare fall är skadan reversibel, om bara till- och fråntransportsystemen åter fås att fungera inom kort. I svårare fall fås en permanent cellskada, även om cellen överlever, och i värsta fall dör hela cellen. Den enskilda cellen är naturligtvis ointressant, men när hela organ hotas på detta sätt, kan också individens liv vara i omedelbar fara. Kroppens olika organ har en högst varierande förmåga att utstå syrebrist. De känsligaste - hjärna, hjärta, lever och njurar - klarar bara några minuter, innan permanenta cellskador uppstår, medan extremitetsmuskulatur klarar ett par timmar, och fettvävnad, som är mycket sparsamt genomblödd och har en långsam ämnesomsättning, klarar upp till dygn. Sänkning av temperaturen i det hotade organet förlänger uthållighetstiden, eftersom de biokemiska reaktionernas hastighet är temperaturberoende. Tack vare snabb aktiv nedkylning har man kunnat reimplantera helt avhuggna fingrar och händer upp till 24 timmar efter amputationen. Nedkylning används också under kirurgi på stillastående hjärta - och ibland inom neurokirurgin - eftersom det ger operatören längre tid att utföra ingreppet. (En indirekt konsekvens av detta är, att det faktiskt inte - ur strikt biokemisk synvinkel - går att ange, att en hel individ dör vid en viss given tidpunkt(!!). Hjärnan dör efter c:a 10 minuters total syrebrist, och hjärtat kort därefter. Muskler och fettväv har då livsförmåga kvar i timtal. Resonemanget är mest filosofiskt, eftersom man har en legal definition på, när människan avlidit. Se vidare nedan.) I vardagssituationen kan man naturligtvis inte mäta tillståndet i varje enskild cell - eller ens i varje enskilt organ - i en kropp. För att bedöma individens hälsotillstånd använder man därför ett antal indirekta mätmetoder. Det yttersta syftet med dessa är ändå att undersöka, om förutsättningarna för transport av förnödenheter och slagg till resp. från cellerna är goda i hela kroppen. 2
3 Dödsdiagnostik - förr och nu Och Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse. Första Moseboken 2:7. Och när Jesus tagit emot vinet, sade han:"det är fullbordat." Sedan böjde han ned huvudet och gav upp andan. Johannesevangeliet 19:30 Människan har sedan urminnes tider försökt bedöma, om individen är frisk eller sjuk, lever eller är död. Den med stor sannolikhet äldsta metoden att avgöra, om någon lever eller är död, är förekomst/avsaknad av andning. Det finns flera gamla litterära skildringar av, hur man undersöker, om någon andas; antingen direkt - genom att titta på bröstkorgens rörelser, lyssna och/eller känna efter utandningen - eller indirekt - t. ex. med en spegel framför den sjukes mun och näsa. Imma på spegeln påvisade andning - ingen imma var ett dödstecken. Senare insåg man, att hjärtslag och pulsationer i perifera artärer också indikerade liv, men det var inte förrän 1651, som engelsmannen William Harvey beskrev blodomloppet på ett sätt, som stämmer med dagens uppfattning. Idag anger lagen, att en människa är död, när samtliga hjärnfunktioner oåterkalleligen upphört. I det absoluta flertalet fall dödförklaras människor, efter att läkaren konstaterat avsaknad av andning och puls, eventuellt i kombination med s.k. sena dödstecken - likstelhet, likkyla, likfläckar. I ett fåtal fall vårdas människor med svåra skallskador - men mer eller mindre oskadad kropp för övrigt - i respirator på en intensivvårdsavdelning. Trots maximala behandlingsinsatser kan hjärnskadan försämras, tills alla hjärnfunktioner upphör. Det är i detta läge, som patientens kropp fortfarande kan hållas vid liv, med hjälp av modern medicinsk teknik, även om personen, som kroppen en gång tillhörde, inte längre existerar utan har avlidit. De äldsta undersökningsmetoderna De äldsta metoderna var - och är - kvalitativa eller semikvantitativa, dvs man kunde påvisa förekomst eller avsaknad av något, och det kunde mätas grovt, t.ex. i form av antalet andetag eller pulsslag per minut. De allra äldsta undersökningsinstrumenten är naturligtvis läkarens fem sinnen. Alla har använts under gångna sekler, och de flesta har stort värde även idag. Med synen noterar läkaren blekhet (blodbrist?), rodnad (feber?) blåaktighet (hjärtlungåkomma) osv, liksom avvikande utseende hos olika kroppsdelar, hudförändringar, blodtillblandning i upphostningar och sekret etc. etc. Självklart är synen än idag en mycket viktigt diagnostiskt hjälpmedel för läkaren. 3
4 Hörseln avslöjar rosslig andning (astma, hjärtsjukdom) antingen på håll eller med örat lagt mot bröstkorgen (Stetoskopet uppfanns under den pryda viktorianska eran, då det ansågs ofint av läkaren att lägga örat på kvinnans bröst!), liksom blåsljud på hjärtat, knäppningar i leder mm. mm. Stetoskopet är fortfarande läkarsymbolen framför andra i västerlandet. Känseln avslöjar konsistensförändringar i huden, tumörer på djupet, brutna ben osv. Än idag är undersökning genom att känna på patienten - palpation - mycket viktigt vid bl.a. bukbesvär och misstanke på prostatasjukdom. Lukten avslöjar acetondoftande andedräkt vid diabetescoma, typisk fisklukt vid koleradiarréer, lät urindoftande andedräkt vid njursvikt - uremi - osv. Smaken använder läkaren mera sällan idag, men för ett par århundraden sedan var det rutin, att läkaren smakade på patientens urin. Stora urinmängder och söt urin indikerade diabetes mellitus, dvs sockersjuka. ("Mel" är latin för "honung".) Stora urinmängder med smaklös urin - diabetes insipidus - har helt annan orsak, hypofysskada. De fem sinnena som undersökningsinstrument har den uppenbara fördelen att alltid finnas till hands för läkaren, och en erfaren kliniker kan göra förbluffande precisa iakttagelser utan övrig utrustning. Inte för inte var Sir Arthur Conan Doyle läkare, och förebilden till Sherlock Holmes var en av Sir Arthurs lärare i kirurgi, som kunde avge helt förbluffande omdömen om sina patienter på basen av det han iakttog hos dem. Nackdelarna är, att alla läkare inte kan träna upp en så god förmåga, att den måste läras in av en erfaren läromästare, och naturligtvis att man trots allt inte kan hämta in mer än en begränsad mängd information med hjälp av sinnena enbart. Från 1800-talet och framåt fick den västerländska medicinska vetenskapen en alltmer naturvetenskaplig prägel, samtidigt som en snabb teknikutveckling närmast kontinuerligt förvandlade hela samhället. Detta möjliggjorde observationer, mätningar och behandlingar av sjuka på sätt, som knappast varit tänkbara några årtionden tidigare. Denna utveckling sker alltjämt. Datortomografen t. ex. är idag närmast standardutrustning på ett svenskt centrallasarett. För ett par-tre decennier sedan var den knappast ens en idé, och därefter under ett antal år en exklusiv resurs på de största sjukhusen. Det säger sig självt, att en noggrann genomgång av alla tänkbara moderna undersökningstekniker skulle fylla en lärobok tegelstensformat. Redan en genomgång av metoder för att undersöka kroppens vitalfunktioner - eller söka efter akut uppkomna skador - ger dock en god bild av, vad dagens medicinska teknik kan åstadkomma. 4
5 Att mäta på biologiskt material En industriprocess av god kvalitet skapar ett antal "likadana" produkter - inom givna, snäva toleranser. Produkterna och deras ev. kapacitet i något avseende är lätta att mäta upp - kvantifiera - och godkänna eller kassera. Biologiska "produkter" skiljer sig fundamentalt från industriella på så sätt, att det biologiska materialet varierar inom betydligt vidare gränser utan att för den skull vara "felaktigt" - sjukt. Sysslar man med att mäta biologiska företeelser, måste man därför alltid försöka fastställa referensvärden. Enbart ett medel- eller medianvärde har mycket begränsat värde, eftersom det inte anger, hur stora avvikelser, som är "normala". Det sannolikt vanligaste sättet att ange referensvärden är att ange medelvärdet ± 2 standarddeviationer (± 2 SD). Detta intervall innehåller då definitionsmässigt 95 % av den friska populationen. (Exempel: Referensintervallet för hämoglobin-koncentration i människoblod är c:a g/l.) Observera då, att 2,5 % av den friska populationen alltså ligger under detta intervall, och 2,5 % ligger över, utan att de för den skull är sjuka. De bör därför på ett så tidigt stadium som möjligt skiljas ut från de sjuka, vars åkomma detekteras t. ex. genom en mätning av just detta värde. Statistiskt betyder detta också, att om man mäter ett stort antal variabler samtidigt, är det ytterst få människor, som hamnar inom ± 2 SD i samtliga uppmätta värden! Detta leder till en viktig slutsats för klinikern: Beställ bara de undersökningar, som Du behöver för att verifiera/eliminera Dina misstankar. Frikostigt undersökande "för säkerhets skull" kan ge falskt felaktiga värden, som i värsta fall leder patienten in i en helt onödig och inte alltid riskfri utredning, innan man konstaterar, att det "felaktiga" fyndet inte indikerade sjukdom alls! I värsta fall kan patienten då ha drabbats av en komplikation till någon av undersökningarna, och då har man - visserligen oavsiktligt men ändå - brutit mot en av läkaretikens grundregler: "Primum non nocere." ("Det första är att inte skada.") Du är frisk = Jag har inte hittat något sjukligt Trots den myriad av undersöknings- och övervakningsmetoder, som står dagens läkare till buds, kan man aldrig till 100 % utesluta sjukdom. En cancertumör måste t. ex. växa till en viss storlek, innan den upptäcks. Upptäckten kan sedan ske, genom att man känner den genom huden eller genom att den orsakar flödeshinder i tarmen osv. osv. Vissa typer av tumörer kan vara mycket små men ändå upptäckas indirekt, genom sina effekter, t. ex. vissa typer av hormonproducerande tumörer, där det är de abnorma hormonnivåerna, som ger symtom, inte den ibland mycket lilla tumören. Omdömet, att individen är "frisk", innebär alltså egentligen ett konstaterande, att läkaren med sina undersökningar inte kunnat konstatera något sjukligt, men det är ingen absolut garanti för frånvaro av sjukdom. (Teoretiskt skulle man kunna låta varje individ genomgå alla upptänkliga undersökningar med jämna mellanrum för att försöka spåra sjukdom. Detta faller dock på, att det dels skulle bli extremt dyrbart, och dels skulle man orsaka en del sjukdom med själva undersökningarna, då alla inte är riskfria i sig. Röntgenstrålning i större doser ger t. ex. ökad cancerrisk, och vissa kontrastmedel kan ge livshotande allergiska reaktioner. "Boten kan bli värre än soten.") 5
6 Hjärnans funktion Den enklaste metoden att undersöka, om hjärnan fungerar normalt, är att tilltala individen. Ett direkt, adekvat svar indikerar, att vederbörande är "fullt vaken och mentalt klar" eller i "Medvetandegrad 1", och det innebär i sin tur, att han inte lider av någon akut hjärnskada. (Späd-/småbarnsdiagnostik måste naturligtvis bedrivas utifrån barnets utvecklingsnivå.) Med tilltagande påverkan fungerar hjärnan allt sämre, och försämringen följer den s.k. Reaction level scal (RLS 85) : Medvetandegrad Kännetecken 2 "Slö, men svarar direkt på tilltal" 3 "Slö, svarar med fördröjning" 4 "Reagerar på tilltal, men svarar ej" 5 "Reagerar ej på tilltal, men avvärjer med böjningsrörelser vid smärta" 6 "Avvärjer smärta med inadekvata rörelser" 7 "Smärta orsakar sträckningsrörelser" 8 "Ingen smärtreaktion" ("coma"). Denna påverkan kan vara orsakad av gifter/läkemedel (alkohol!, sömnmedel mm. mm), av sjukdom (tumör, spontan blödning/propp) eller av akut skada (svullnad, krosskada eller blödning). Sjunkande medvetandegrad innebär - framför allt efter nyss genomgånget skalltruma - att man måste bedriva vidare diagnostik, i regel förnyad klinisk undersökning samt skalldatortomografi. Se vidare nedan under röntgen. EEG - Elektroencefalografi - registrerar hjärnans elektriska aktivitet och ger viss information om hjärnans tillstånd. Det är dock mycket sällan, som denna teknik används i det akuta skedet vid skada eller sjukdom. 6
7 Vitalfunktionerna Som namnet anger, är de fyra vitalfunktionerna nödvändiga för livets fortbestånd. Två - andning och blodcirkulation - kan bara stoppas under mycket korta perioder - minuter - utan att vävnadsskada/-död uppkommer, medan de andra två - näringsupptag och slaggutsöndring - kan mer eller mindre upphöra under längre perioder, utan att åstadkomma permanent vävnaddskada, om de bara kommer igång igen. Blodcirkulation - slagvolym, hjärtminutvolym, puls och blodtryck Varje hjärtslag hos en vuxen driver ut c:a 70 ml blod - en slagvolym - i artärerna. Multiplicerar man slagvolymen med pulsfrekvensen, får man hjärtminutvolymen (engelsk synonym Cardiac Output - CO), alltså den blodvolym, som hjärtat pumpar ut under en minut. "Normal vilopuls" ligger i intervallet slag per minut för vuxna, och en 70 kg person har en hjärtminutvolym i vila på c:a 5 liter. En vältränad individ kan femdubbla hjärtminutvolymen vid maximal anstängning. Större/mer vältränade individer har lägre vilopuls än mindre/fysiskt inaktiva, eftersom deras slagvolym är större, och de behöver alltså ett mindre antal slag för att åstadkomma samma hjärtminutvolym. (Gunde Svan hade under sin period som en av världens bästa skidlöpare en vilopuls på c:a 30!!) Ett nyfött barn har c:a En klassisk och tillförlitlig metod att mäta "pulsen" - antalet perifera pulsslag per minut - är fortfarande pulspalpation, dvs man känner med ett finger på en pulserande perifer artär, i regel vid handleden. Andra bra ställen är halsen, armvecken och ljumskarna. EKG-registrering (se vidare nedan) ger ofta ett framräknat pulsvärde, som är tillförlitligt, om hjärtrytmen är jämn. Är rytmen snabb och ojämn, som vid bl.a. s.k. snabbt förmaksflimmer, kommer hjärtats fyllnad att vara så dålig vid en del sammandragningar, att man inte får någon kännbar pulsvåg ut i artärerna. EKG:t kan ange en frekvens på 137, samtidigt som man perifert känner en oregelbunden rytm på c:a 100, s.k. pulse deficit. Moderna tekniker för mätning av blodtryck, direkt eller indirekt, samt pulsoximetri, ger likaså framräknade perifera pulsvärden, som är tillförlitliga. Se vidare nedan. För att blodet skall cirkulera genom hela kroppen, krävs ett "drivtryck", blodtrycket. Detta borde idag mätas i SI-enheten kpa, men traditionen här är stark, och den absolut vanligaste enheten är fortfarande mm Hg. Eftersom hjärtats rytmiska sammandragningar åstadkommer ett pulserande flöde, varierar trycket i takt med pulsfrekvensen. Det högsta mätbara trycket i kärlet, åstadkommet i slutet av varje sammandragning, kallas det systoliska trycket (grek. "systole" = sammandragning), och det lägsta trycket, omedelbart innan aortaklaffen öppnar för att släppa ut nästa slagvolym, kallas det diastoliska trycket ("diástole" = utvidgning). Medelartärtrycket brukar beräknas till diastoliska trycket + en tredjedel av skillnaden mellan systoliskt och diastoliskt tryck. Exempel: Blodtryck 140/80 => systoliskt tryck 140, diastoliskt tryck 80, medelartärtryck 100 mm Hg. Framför allt det systoliska blodtrycket ökar i regel med åldern beroende på allt stelare blodkärl. En gammal, grov tumregel anger, att det systoliska trycket ligger på "100 + åldern". Lägre tryck är ofarligt - t.o.m. fördelaktigt - så länge man inte blir svimfärdig pga för lågt tryck i hjärnan. Det systoliska blodtrycket kan enklast mätas med en manometerförsedd kompressionsmanschett kring överarmen och ett finger på handledsartären. När kompressionsmanschettens tryck överstiger det systoliska trycket, upphör pulsslagen perifert om manschetten, och de återkommer, när manschettrycket sedan sänks under det systoliska trycket. 7
8 Vill man ha reda på även det diastoliska trycket, kan man ersätta sitt finger med ett stetoskop över artären, lämpligast i armvecket. När manschettrycket är högre än det systoliska trycket, hörs inga pulsationer. När manschettrycket sänks under det systoliska men över det diastoliska, kommer artären att öppnas och stängas under varje pulsslag, och det ger mycket typiska pulsationsljud, som är lätta att höra med stetoskopet. När slutligen manschettrycket ligger under det diastoliska, står artären öppen hela tiden, och pulsationsljuden upphör. Ovanstående två tekniker torde fortfarande vara de absolut vanligaste inom "vardagsmedicinen". Moderna varianter på temat är, att stetoskopet ersätts med en mikrofon, inbyggd i manschetten, eller att man kopplar in en oscillometer - en vibrationsmätare - i manschettens trycksystem. Dessa mätares signaler omvandlas elektroniskt, varefter mätresultatet presenteras digitalt på apparatens display. En specialvariant av "fingret på artären" ovan är att ersätta det med ett dopplerstetoskop. Om patienten har tunna, sjuka artärer, som är svåra att känna, kan dopplerstetoskopet fortfarande detektera flödesvariationer som tecken på ett bevarat pulserande flöde, och med kompressionsmanschetten kan man mäta det systoliska trycket även i en extremitet med gravt förträngda kärl. Samtliga ovanstående metoder är indirekta - non-invasiva eller "oblodiga" - metoder att mäta blodtrycket. Naturligtvis kan man även mäta trycket direkt - invasivt eller "blodigt". Den allra första tryckmätningen gjordes för ett par sekler sedan på en liggande häst. Man stack in en kanyl i hästens halsartär och kopplade den till ett vertikalt rör, varefter man undesökte, hur högt upp blodet steg i röret. Idag kanyleras någon av de lättillgängliga perifera artärerna - oftast på handleden eller fotryggen - varefter kanylen kopplas till en vätskepelare under högt tryck men med mycket lågt flöde. I systemet finns också en givare, ofta en trådtöjningsgivare, som omvandlar tryckvariationerna till elektriska signaler. Dessa bearbetas sedan och presenteras kontinuerligt på en display, både analogt - som en tryckkurva - och digitalt - systoliskt, diastoliskt och ev. även medelartärtryck. I dessa moderna system får man i regel också en framräknad pulsfrekvens "på köpet". Timdiuresmätning En nästan generande enkel - men mycket värdefull - övervakningsmetod för svårt sjuka patienter är mätning av urinproduktionen varje timma - tim-diuresmätning. Man kopplar ett graderat mätglas till patientens blåskateter och läser av varje timma. Timdiures över 50 ml är ett gott tecken på, att njurarna är tillfredsställande genomblödda och därmed ett indirekt tecken på, att det finns förutsättningar för, att genomblödningen är god även i resten av kroppen. Metoden är rutin på intensivvårdsavdelningar. Andning - syresättning och koldioxidutvädring En 70 kg person behöver varje minut c:a 225 ml ren syrgas. Samtidigt behöver han andas - ventilera - c:a 7 liter luft, för att vädra ut koldioxiden ur blodet. Sedan gammalt har man grovt mätt andningen genom att räkna antalet andetag per minut och gjort en skattning av andetagsvolymen - tidalvolymen - samt observerat patientens hudfärg, som dock är en mycket dålig indikator på hypoxi. Patienten börjar bli blå - cyanotisk - först när hypoxin är höggradig. Med enkel apparatur kan man mäta såväl den normala tidalvolymen som maximal in- och utandningsvolym - s.k. statisk spirometri. 8
9 Med lite finare apparatur kan man även mäta flödesförhållanden - s.k. dynamisk spirometri - för att objektivt mäta lungsjukdomars påverkan på patientens andning, liksom ev. förbättring till följd av medicinering. Samtliga ovanstående mättekniker - både avseende blodcirkulation och andning - ger dock bara indirekta indikationer på syresättningen av kroppens vävnader. Nedan presenteras några tekniker, som mera direkt mäter det, som vitalfunktionerna andning och blodcirkulation "är till för". Artärblodgasanalys Den klassiska mättekniken är att ta ett blodprov från en artär och mäta arteriella blodgashalter - PaO 2 och PaCO 2 Mätningen ger samtidigt besked om kroppens syrabas-balans, som är intimt sammanlänkad med andningen. Artärblodgasanalys är fortfarande en rutinteknik på lungmedicinska kliniker och på intensivvårdsavdelningar, där den används dagligen som kontroll på, att respiratorerna är rätt inställda eller att patienterna själva klarar sin andning utan hjälpmedel. Den är också "the Gold Standard", dvs. den bästa mättekniken, med minst risk för metodmässiga artefakter. Dess nackdelar är, att man antingen måste kanylera kärlet eller sticka varje gång, samt att man naturligtvis inte har en kontinuerlig övervakning. Otillräcklig syresättning (syrefattig luft, sjuka lungor etc.) leder till för låg syrehalt i blodet - hypoxi. Höga halter syre i inandningsluften, i kombination med friska lungor, ger hyperoxi. Kortvarig hyperoxi är ofarlig, men långvarig hyperoxi hos nyfödda kan ge blindhet, och hos vuxna ses lungskador vid långvarig hög syrehalt ( 65 %) i inandningsluften. 100 % syre är alltså inte "fem gånger så nyttigt som luft" - 21 % - om patienten har friska lungor. Otillräcklig ventilation - hypoventilation, som ses till följd av bl.a. höga doser morfinpreparat, sömmedel mm, eller pga gravt sjuka lungor - ger för höga koldioxidnivåer i blodet - hyperkarbi - och i utandningsluften - hyperkapni. För kraftig ventilation - hyperventilation, som kan ses vid vistelse på hög höjd, vid smärta eller ångestattack - ger omvänt för låga koldioxidnivåer i blodet - hypokarbi - och utandningsluften - hypokapni. 9
10 Pulsoximetri Den absoluta merparten av det syre, som blodet transporterar från lungorna ut i kroppen, är reversibelt bunden till hämoglobinet i de röda blodkropparna. Artärblodet innehåller hos en frisk % oxihämoglobin, som ger blodet en klarröd färg. Man säger, att blodet har en mättnad - saturation - på %. I venblod finns en klart mindre mängd oxihämoglobin och alltså en större andel (deoxi)hämoglobin, dvs saturationen är lägre. Venblodet är mörkt blårött. De två hämoglobinformerna har olika karaktäristika, vad gäller ljusabsorption, vilket utnyttjas vid pulsoximetri. En prob genomlyser perifer vävnad - oftast ett finger, en tå eller en örsnibb - med två specifika våglängder, en röd och en infraröd. Den ena absorberas av oxihämoglobin, den andra av (deoxi)hämoglobin. Skillnaden i absorbans för de två olika våglängderna bearbetas elektroniskt, och saturationen presenteras sedan kontinuerligt på en display, oftast både som en pulskurva - ett pletysmogram - och ett digitalt värde. "På köpet" får man också en framräknad perifer pulsfrekvens av god tillförlitlighet. Pulsoximetern - som togs i kliniskt bruk under den senare delen av 1980-talet - har snabbt förvandlats från en exklusiv och dyrbar nyhet till en rutinmonitor i samband med anestesi och intensivvård i enlighet med de krav, som idag ställs av Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård; SFAI. Den innebär en möjlighet till kontinuerlig, oblodig och smärtfri övervakning av patientens syresättning. Tekniken har dock sina begränsningar, framför allt vid sjukdomar som medför en dålig perifer blodcirkulation. Kapnometri/kapnografi Koldioxid absorberar infrarött ljus med våglängden 4,3 µm. Detta fenomen utnyttjas i kapnometern/kapnografen, som kontinuerligt kan mäta koldioxidhalten i såväl in- som utandad luft eller annan gasblandning, t. ex. narkosgasblandning. Kapnometern ger enbart ett siffervärde på den högsta koldioxidhalten i varje utandning - det ÄndTidala koldioxidvärdet; ETCO 2. Kapnografen ger en grafisk presentation av koldioxidhalten - ett kapnogram - i regel kombinerat med en digital angivelse av ETCO 2 -värdet. Kapnogrammets utseende kan ge väsentlig information om, huruvida lungorna är friska eller sjuka. Moderna kapnografer ger i regel också en digital presentation av antalet andetag per minut "på köpet". Kapnometri/kapnografi ger möjlighet till kontinuerlig, non-invasiv och smärtfri övervakning av patientens andning. Tekniken är inte utan felkällor på svårt lungsjuka intensivvårdspatienter, men den är ett värdefullt hjälpmedel även i dessa fall. Vid friska lungor är kapnometri/kapnografi ett utomordenligt hjälpmedel för andningsövervakning under t. ex. narkos, särskilt i kombination med en pulsoximeter och en mätcell, som övervakar syrehalten i patientens inandningsluft. 10
11 EKG - Elektrokardiografi - för övervakning och diagnostik All muskelaktivitet är en följd av, att muskelcellen mottagit en elektrisk signal, som får den att dra ihop sig. Signalen kan komma från en nerv eller från en annan muskelcell. Hjärtats sammandragningar är inget undantag, och den elektriska aktiviteten i hjärtat kan avläsas med elektroder lagda antingen direkt på hjärtmuskulaturen eller på hudytan. Den fortlöpande elektriska aktivitet, som på detta sätt registreras på bildskärm eller pappersremsa, ger en elektrisk bild av hjärtat - ett Elektrokardiogram; EKG. EKG ger information om hjärtats rytm, om signalens väg genom muskulaturen - inkl. sjukliga förändringar av signalvägen - och i vissa fall om sjukliga förändringar av muskulaturen, inkl. svikt eller syrebrist. I regel anges även hjärtfrekvensen digitalt. Om hjärtat slår lugnt och regelbundet, är EKGfrekvensen densamma som den perifera pulsen, men om hjärtrytmen är snabb och oregelbunden, ger inte alla hjärtslag upphov till någon perifer pulsation - patienten har ett pulse deficit. I samband med akut hjärtstopp och/eller stora hjärtinfarkter kan man också någon gång se ett regelbundet EKG, trots att hjärtat inte pumpar alls, beroende på att en alltför stor muskelmassa är utslagen av infarkten. Tillståndet kallas elektromekanisk dissociation, EMD. Sådan elektrisk aktivitet - i allt långsammare och vagare form - kan kvarstå även upp till en halvtimma efter att hjärtat slutat pumpa. Det är alltså viktigt att ha i minnet, vad EKG är - en bild av hjärtats elektriska aktivitet, inte pumpaktiviteten. EKG används dels som övervakningsmetod, då i regel som "enkanal-ekg", varvid man framför allt noterar rytmrubbningar och ändrad signaltransmission i hjärtmuskulaturen. Man kan också koppla upp ett "12-kanal-EKG" - med elektroder på extre-miteterna och på bröstkorgens vänstersida. Detta EKG skrivs i regel ut på pappersremsa, och dess stora användning är lokalisering av infarkt eller genomblödningsrubbning. En tredje, mera speciell teknik, är oesofagusekg, då en elektrod förs ned i matstrupen för registrering. Med hjälp av ytterligare informationsbearbetning kan man också ta fram s.k. vektor-ekg, som alltså registrerar den elektriska hjärtvektorn. De två sistnämnda teknikerna används fr.a. på klinisk-fysiologiska laboratorier, medan de två förstnämnda är allmänna rutintekniker. EKG-teknikens stora användningsområde är alltjämt övervakning av patient med känd eller misstänkt hjärtsjukdom, där den tidigt kan varna för farliga rytmrubbningar. Den är däremot dålig, vad gäller att påvisa akuta försämringar i patientens syresättning eller ventilation. När EKGrubbningar uppträder som följd av hypoxi, har denna hunnit bli grav. För syresättnings- och ventilationsövervakning är pulsoximetern och kapno-grafen helt överlägsna instrument. 11
12 Bilddiagnostik För en röntgenolog kan en människa sägas ha fyra beståndsdelar; luft, fett, vatten och benvävnad. Luft har den lägsta absorbansen av röntgenstrålar och benvävnad den högsta. Kontrasten mellan dessa fyra komponenter ger konturer, som för en tränad röntgenolog kan vara mycket talande. Med hjälp av kontrastvätska - nedsvald, injicerad eller given som lavemang - fås nya diagnostiska möjligheter. Slätröntgen innebär, att ett knippe röntgenstrålar får passera vävnaden och fångas upp på en fotografisk film. Den är fortfarande rutinmetod och synnerligen användbar vid lungundersökningar och skelettskadediagnostik mm. mm. mm. En av slätröntgenteknikens nackdelar är, att vävnader och organ projiceras på varandra. Detta kan elimineras, genom att man låter röntgenröret och filmen röra sig i förhållande till patienten på ett sådant sätt, att enbart ett tunt skikt av vävnaden framställs skarpt på filmen - tomografi. Med tomografi kan man även variera skiktdjupet och på så sätt få fram olika "skivor" av vävnaden. I datortomografen roterar röntgenröret och detektorn ett halvt varv kring patientens längsaxel. Den insamlade informationen bearbetas i en dator, och resultatet presenteras på bildskärmen som en "skiva" av patienten. Patienten flyttas lite grand, tomografen roterar igen och "skär ut en ny skiva". De första datortomograferna krävde bortåt en timma för att göra enbart en undersökning av skallen, något som idag går på några minuter. Magnetresonanskameran - MR-kameran - utsätter kroppen för mycket kraftiga, växlande magnetfält. Vävnad beter sig olika under dessa betingelser, och resultatet efter databearbetning blir en mycket detaljerad bildpresentation. Positronemissionstomografi - PET - är ytterligare en modern teknik för att framställa högklassiga, kontrastrika bilder av människans inre. Ultraljudsdiagnostik Ultraljudstekniken bygger på samma principer som radar och ekolod; en signal sänds ut och reflekteras till en detektor, varefter elektroniken ger en bild av det undersökta. Ultraljud har inom medicinen särskilt kommit till användning inom mödravården, där fosterundersökningar i början och slutet av graviditeten idag är rutin, vid viss bukdiagnostik, fr.a. kring lever, mjälte och njurar, och för hjärtundersökningar. Ultraljudskardiografi - UKG - kan påvisa abnormt rörelsemönster hos muskulaturen - ett tecken på en hotande eller gammal infarkt - abnormt rörelsemönster hos hjärtklaffarna, trånga, läckande eller skadade klaffar, och även vätska i hjärtsäcken - ett tecken på hjärtsäcksinflammation eller perforation av hjärtmuskeln. 12
Akut hjälp vid personskada.
Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten
Läs merKondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson
Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en
Läs merRöntgen och nuklearmedicin
Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp
Läs merRöntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN
Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar
Läs merBiologiprov den 18 dec
Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna
Läs merHur länge kan du hålla andan?
Inledning Hur länge kan du hålla andan? Varför går det inte att hålla andan så länge som man skulle vilja? Varför går det inte att simma längre stunder under vatten utan snorkel? Vad är det som gör att
Läs mer6.3 Andningen fixar syre till cellerna
6.3 Andningen fixar syre till cellerna Förutom att äta och dricka behöver vi andas också. Ca 4 miljoner liter luft/år andas vi in Hur når syret från luften ut till alla celler i kroppen? 1. Luften passerar
Läs merBlod och blodomloppet
Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten
Läs merHt 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION
Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION FYSIOLOGI/TRÄNINGSLÄRA Vi har fyra fysiska kvaliteter: 1. Uthållighet (Kondition) 2. Styrka 3. Rörlighet 4. Koordination
Läs merENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT
ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merDin kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt
Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är
Läs merEn skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation
En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merFörmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416
Medicinsk Patientinformation patientinformation Förmaksflimmer Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-12-20. Dokument-id 27416 1 (10) Om förmaksflimmer i korthet Förmaksflimmer är den
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merKROPPEN Kunskapskrav:
Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,
Läs merKondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?
Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje
Läs merSymptom. Stamcellsforskning
Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden
Läs merOm högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?
Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen
Läs merTILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER
TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Vad är förmaksflimmer? 3 3 Sambandet mellan förmaksflimmer och stroke 6 4 Hur behandlas förmaksflimmer? 8 5 Blodförtunnande
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merBehandlingsguide för patienter
MITOXANTRON Behandlingsguide för patienter Viktig obligatorisk information om riskminimering för patienter som börjar med NOVANTRONE (mitoxantron) för behandling av högaktiv recidiverande multipel skleros
Läs merTräningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador
Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen
Läs merFörmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson
4 FOLKHALSASVERIGE.SE Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET NYHETER Mårten Rosenqvist Senior professor vid institutionen för kliniska vetenskaper på Karolinska Institutet Danderyds
Läs merIm. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.
Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.
Läs mer[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33
[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt......2 ICD-10.......2 Stadieindelning.........2 Patofysiologi.....3 Symtom...... 3 Behandling.......4
Läs merMATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen
HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.
Läs meratt andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,
Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,
Läs merHjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012
Hjärtinfarkt Hjärtats blodförsörjning Hjärtmuskeln har en egen blodförsörjning från två kranskärl Dessa kommer direkt från stora kroppspulsådern där den lämnar vänster kammare Kranskärlen förgrenar sig
Läs merKapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7. Kapitel 4. Blodtryck. Copyright 2016: HPI Health Profile Institute AB
Kapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7 Kapitel 4 Blodtryck Kapitel 4 Blodtryck Sida 2 av 7 Blodtryck Högt okontrollerat blodtryck ökar risken för diabetes, åderförfettning, stroke, hjärtinfarkt, hjärtförstoring,
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 13 mars 2012 OBS! Varje fråga besvaras på separat papper! 1. Anders (70) känner sig under en promenad
Läs merHjärta och blodomlopp
Hjärtats uppbyggnad Pump och transportsystem Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att förse kroppens celler med viktig näring föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen
Läs merAtt vara närstående vid livets slut
Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover
Läs merAllmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock
1 Copyright the33 Chock Den här artikeln behandlar Chock i allmänt men även: ICD-10 (sida 1) Stadieindelningen efter chock (sida 1-2) Patofysiologin (sida 2) Symptom (sida 2-3) Behandling (sida 3, 4 och
Läs merVid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007
Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt
Läs mer3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?
.9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket
Läs mer75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.
75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring
Läs merEn skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation
En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
Läs merDELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS
DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. 1 Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten
Läs merKondition uthållighet
Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,
Läs merMEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen?
MEWS Modified Early Warning Score Varför ska vi kunna det på röntgen? Bakgrund Dödsfall på sjukhus är i många fall både förutsägbara och möjliga att förebygga. Studier har visat att många patienter uppvisar
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Läs merAndning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund
Andning och hälsa Inledning Hur en person andas är av betydelse för personens välmående. Sättet att andas påverkar fysiologiska processer i kroppen som kan ge olika effekter. Läroplanen Experimentet tar
Läs merFördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.
Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,
Läs merPedagogisk planering Elev år 5
Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de
Läs merSimdax 2,5 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning Levosimendan. Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel.
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Simdax 2,5 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning Levosimendan Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Spara denna information,
Läs merHemodynamik vid chock - synpunkter på cirkulationsterapi
Hemodynamik vid chock - synpunkter på cirkulationsterapi jonasakeson@anestesimasluse CNS-funktion ventilation cirkulation Patientens viktigaste organsystem samverkar fysiologiskt och stödjer varandras
Läs merMänniskokroppen BLODET AV KARL HALLERUP
Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP KAPITEL 1 BLODET Alla delar av blodet har olika uppgifter. Röda blodkroppar är de som gör blodet rött. Det finns väldigt många röda blodkroppar i vårt blod, många
Läs merHjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar
Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa
Läs merBehandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet.
Medicinsk chock Blodcirkulationen försämras Medicinsk chock betyder att blodtrycket och blodflödet i kroppen minskar. Då får viktiga organ i kroppen syrebrist och arbetar sämre. Tillståndet är allvarligt
Läs merVid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.
POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen
Läs merJuvenil Dermatomyosit
www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merRadiofrekvensablation (hjärtarytmi)
Radiofrekvensablation (hjärtarytmi) Med denna patientinformation vill vi önska dig välkommen till HjerteCenteret på Privathospitalet Mølholm. Det är vår avsikt att informera dig om vad som gäller i samband
Läs merFrågor till Kroppen del 2
Frågor till Kroppen del 2 Läs sidan 32 i Koll på NO 1. Vilka är kroppens två stora reningsverk? Levern och njurarna 2. Varför behöver vi ha dessa reningsverk? Vi behöver dessa två reningsverk för de bryter
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merAvsnittets målsättning. a. att bedöma om en person är medvetslös. b. hur man utför hjärt-lungräddning på en tonåring eller vuxen person
Avsnittets målsättning Du lär dig: a. att bedöma om en person är medvetslös b. hur man utför hjärt-lungräddning på en tonåring eller vuxen person c. hur man stoppar en kraftig blödning d. hur man känner
Läs merDELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS
DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Fastställt av: 2015-11-01, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Dokumentet framtaget av: MAS För revidering ansvarar: MAS Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20191 SU/med 2017-02-06 2 Innehållsansvarig: Adil Samad, Överläkare, Läkare hud- och könssjukvård (adisa) Godkänd av: Helena Gustafsson, Verksamhetschef,
Läs merAnvändarmanual Blodtrycksmätare
Användarmanual Blodtrycksmätare Tack för att du köpt din blodtrycksmätare hos oss Kära kund Ca. 1 miljon har för högt blodtryck har det någon betydelse? Ca. 50% av befolkningen känner inte till sin blodtrycksnivå
Läs merPuls och g-kraft. Uppföljningsblad 1. Hjärtat, en pump. Begrepp: Samband mellan begreppen: Uppgift 1. Uppgift 2
Uppföljningsblad 1 Hjärtat, en pump Begrepp: Puls = hjärtats frekvens = antal slag per minut Slagvolym = volymen av det blod som pumpas ut vid varje hjärtslag Minutvolym = volymen av det blod som pumpas
Läs merSmärta och smärtskattning
Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att
Läs merSFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011 Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Ljud definieras som tryckvariationer i luft, vatten eller annat medium. Det mänskliga örat uppfattar
Läs merHypertyreos. Hög ämnesomsättning
Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska
Läs merMC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants
MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,
Läs merHydrocephalus och shunt
Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har
Läs merHJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS
HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merLjuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL
Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar Drygt 400 000 svenskar har hjärtsvikt 200 000 vet inte om det Mer än 300 000 svenskar har förmaksflimmer 100 000 vet inte om det Ungefär 500
Läs merDel 1. Totalt 19p. Vad är blir din första åtgärd? (2 p) Sidan 1 av 8
Totalt 19p. Du är primärjour på anestesi och larmas till akuten pga en bilolycka. Patienten, en kvinna i 30-årsåldern, har kört av vägen med sin bil, sannolikt varit obältad och slungats ut genom framrutan.
Läs merFÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR
FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler
Läs merLuftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att
Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste
Läs merOrgansystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed)
Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed) 2010-12-16 Östra paviljongen, sal 6 Kl. 13.00-17.00 Medicinska fakulteten - Umeå Universitet Namn:... OBS! Skriv ditt kodnummer
Läs merInformation till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject
DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs
Läs merTidig upptäckt och behandling, TUB - ABCDE, NEWS och SBAR
Godkänt den: 2017-10-29 Ansvarig: Inge Bruce Gäller för: Region Uppsala Tidig upptäckt och behandling, TUB - ABCDE, NEWS och SBAR Innehåll Syfte...2 Bakgrund...2 ABCDE (Airways, Breathing, Circulation,
Läs merAllmänt om träningslära Text - Bernt Johansson
Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson För att använda pulsen som en mätare behöver du veta hur snabbt ditt hjärta kan slå maximalt, med andra ord vad du har för maxpuls. Det är viktigt att notera
Läs merWARFARINBEHANDLING ENLIGT TRADITIONELL KINESISK MEDICIN
Akupunkturakademin Vårtermin 2017 Grupp 26 WARFARINBEHANDLING ENLIGT TRADITIONELL KINESISK MEDICIN Examensarbete Hos Akupunkturakademin Lindborg & Torssell Författare: Minna Murto minna.m.murto@gmail.com
Läs merVad händer i kroppen när man tränar?
Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste
Läs merNjurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.
Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund
Läs merVi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara!
Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara! Botanik läran om växter Zoologi läran om djur Medicin läran om människan och hennes sjukdomar Genetik läran om arvsanlag
Läs merSkrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR
SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.
Läs merGraves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt
Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Läs merRisker med kallt vatten vätskebalans
Risker med kallt vatten vätskebalans SSSKs Iskunskapskurs Version jan 2011 www.paddlingsnyaadress.com har ett par artiklar som jag skrivit om kallt vatten värmebalans och vätskebalans Värmereglering Produktion
Läs merTräningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna):
Träningslära Kondition Vad påverkar prestationen? Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Uthållighet (hur länge) Styrka (hur mkt kraft) Koordination (samspel) Snabbhet (kraft/tidsenhet)
Läs merRelaxator andningstränare
Relaxator andningstränare Hjälper dig ta kontroll över din andning Förbättrar syresättning Minskar stress och oro Förlänger utandning ökar avslappning Tränar mag- och andningsmuskler Ger en djup och rytmisk
Läs merStation 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning
Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning 2012 AUDIOMETRI TEORI: Ljud är svängningsrörelser och frekvenser mellan 20 och 20 000 Herz (Hz) kan uppfattas av det mänskliga hörselorganet. Den
Läs merNjurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit
Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit
Läs merVenös insufficiens 2010
Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning
Läs merTRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan
TRÄNINGSLÄRA kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika,
Läs merRegional riktlinje för preoperativa utredningar
Regional riktlinje för preoperativa utredningar Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda
Läs merFysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium
Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet
Läs merHälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen 2012-02-02. Fråga 1 (4p) 1(10)
Fråga 1 (4p) 1(10) Bilden ska föreställa en cell bestyckad med molekyler för interaktion med cellens närmiljö. A Om cellen är en mast cell, vilken molekyl representeras på ytan? (1p) B På vilket sätt bidrar
Läs merLösningsmedel är farliga
Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man
Läs merLilla. för årskurs 8 & 9
Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna
Läs merOmråden om människokroppen. Celler
Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,
Läs merDet här händer på operationsavdelningen
Det här händer på operationsavdelningen Välkommen till oss på operationsavdelningen! Den här broschyren är tänkt att ge dig en kortfattad information om vad som kommer att ske under din vistelse hos oss.
Läs merNaproxen Orion 25 mg/ml oral suspension , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Naproxen Orion 25 mg/ml oral suspension 26.10.2015, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Naproxen
Läs merAutoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.
Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.
Läs merGilenya (fingolimod) Information för dig som ska starta behandling med GILENYA. För fullständig GILENYA information se bipacksedeln eller
Novartis Neuroscience Gilenya (fingolimod) Information för dig som ska starta behandling med För fullständig information se bipacksedeln eller www.fass.se - ditt nya läkemedel En kapsel en gång om dagen
Läs mer