Frisk eller sjuk, levande eller död? Hur mäter man det?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frisk eller sjuk, levande eller död? Hur mäter man det?"

Transkript

1 Frisk eller sjuk, levande eller död? Hur mäter man det? Överläkare Bror Gårdelöf Operationskliniken Universitetssjukhuset i Linköping TBMT 18 Medicinsk Teknik Linköping IMT

2 Cellen - förbränningsmotorn Allt djurliv på jorden är beroende av reaktionen kolhydrater/fett + syre => vatten + koldioxid + energi Kolhydrater och fett tas upp i tarmen tillsammans med annan näring, och syret tas upp i lungorna. Allt levereras med blodet till kroppens enskilda celler, som var och en fungerar som en förbränningsmotor, där bränslet (kolhydrater/fett) förbränns i närvaro av syre. Den frigjorda energin driver cellens ämnesomsättning, medan restprodukterna - vatten och koldioxid - transporteras bort av blodet och utsöndras via njurar och lungor. När tillförseln av bränsle och/eller syre - eller borttransport av slaggprodukter - sviktar, hotas cellens funktion, och när transportkapaciteten understiger cellens minimumbehov, uppstår en cellskada. I lindrigare fall är skadan reversibel, om bara till- och fråntransportsystemen åter fås att fungera inom kort. I svårare fall fås en permanent cellskada, även om cellen överlever, och i värsta fall dör hela cellen. Den enskilda cellen är naturligtvis ointressant, men när hela organ hotas på detta sätt, kan också individens liv vara i omedelbar fara. Kroppens olika organ har en högst varierande förmåga att utstå syrebrist. De känsligaste - hjärna, hjärta, lever och njurar - klarar bara några minuter, innan permanenta cellskador uppstår, medan extremitetsmuskulatur klarar ett par timmar, och fettvävnad, som är mycket sparsamt genomblödd och har en långsam ämnesomsättning, klarar upp till dygn. Sänkning av temperaturen i det hotade organet förlänger uthållighetstiden, eftersom de biokemiska reaktionernas hastighet är temperaturberoende. Tack vare snabb aktiv nedkylning har man kunnat reimplantera helt avhuggna fingrar och händer upp till 24 timmar efter amputationen. Nedkylning används också under kirurgi på stillastående hjärta - och ibland inom neurokirurgin - eftersom det ger operatören längre tid att utföra ingreppet. (En indirekt konsekvens av detta är, att det faktiskt inte - ur strikt biokemisk synvinkel - går att ange, att en hel individ dör vid en viss given tidpunkt(!!). Hjärnan dör efter c:a 10 minuters total syrebrist, och hjärtat kort därefter. Muskler och fettväv har då livsförmåga kvar i timtal. Resonemanget är mest filosofiskt, eftersom man har en legal definition på, när människan avlidit. Se vidare nedan.) I vardagssituationen kan man naturligtvis inte mäta tillståndet i varje enskild cell - eller ens i varje enskilt organ - i en kropp. För att bedöma individens hälsotillstånd använder man därför ett antal indirekta mätmetoder. Det yttersta syftet med dessa är ändå att undersöka, om förutsättningarna för transport av förnödenheter och slagg till resp. från cellerna är goda i hela kroppen. 2

3 Dödsdiagnostik - förr och nu Och Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse. Första Moseboken 2:7. Och när Jesus tagit emot vinet, sade han:"det är fullbordat." Sedan böjde han ned huvudet och gav upp andan. Johannesevangeliet 19:30 Människan har sedan urminnes tider försökt bedöma, om individen är frisk eller sjuk, lever eller är död. Den med stor sannolikhet äldsta metoden att avgöra, om någon lever eller är död, är förekomst/avsaknad av andning. Det finns flera gamla litterära skildringar av, hur man undersöker, om någon andas; antingen direkt - genom att titta på bröstkorgens rörelser, lyssna och/eller känna efter utandningen - eller indirekt - t. ex. med en spegel framför den sjukes mun och näsa. Imma på spegeln påvisade andning - ingen imma var ett dödstecken. Senare insåg man, att hjärtslag och pulsationer i perifera artärer också indikerade liv, men det var inte förrän 1651, som engelsmannen William Harvey beskrev blodomloppet på ett sätt, som stämmer med dagens uppfattning. Idag anger lagen, att en människa är död, när samtliga hjärnfunktioner oåterkalleligen upphört. I det absoluta flertalet fall dödförklaras människor, efter att läkaren konstaterat avsaknad av andning och puls, eventuellt i kombination med s.k. sena dödstecken - likstelhet, likkyla, likfläckar. I ett fåtal fall vårdas människor med svåra skallskador - men mer eller mindre oskadad kropp för övrigt - i respirator på en intensivvårdsavdelning. Trots maximala behandlingsinsatser kan hjärnskadan försämras, tills alla hjärnfunktioner upphör. Det är i detta läge, som patientens kropp fortfarande kan hållas vid liv, med hjälp av modern medicinsk teknik, även om personen, som kroppen en gång tillhörde, inte längre existerar utan har avlidit. De äldsta undersökningsmetoderna De äldsta metoderna var - och är - kvalitativa eller semikvantitativa, dvs man kunde påvisa förekomst eller avsaknad av något, och det kunde mätas grovt, t.ex. i form av antalet andetag eller pulsslag per minut. De allra äldsta undersökningsinstrumenten är naturligtvis läkarens fem sinnen. Alla har använts under gångna sekler, och de flesta har stort värde även idag. Med synen noterar läkaren blekhet (blodbrist?), rodnad (feber?) blåaktighet (hjärtlungåkomma) osv, liksom avvikande utseende hos olika kroppsdelar, hudförändringar, blodtillblandning i upphostningar och sekret etc. etc. Självklart är synen än idag en mycket viktigt diagnostiskt hjälpmedel för läkaren. 3

4 Hörseln avslöjar rosslig andning (astma, hjärtsjukdom) antingen på håll eller med örat lagt mot bröstkorgen (Stetoskopet uppfanns under den pryda viktorianska eran, då det ansågs ofint av läkaren att lägga örat på kvinnans bröst!), liksom blåsljud på hjärtat, knäppningar i leder mm. mm. Stetoskopet är fortfarande läkarsymbolen framför andra i västerlandet. Känseln avslöjar konsistensförändringar i huden, tumörer på djupet, brutna ben osv. Än idag är undersökning genom att känna på patienten - palpation - mycket viktigt vid bl.a. bukbesvär och misstanke på prostatasjukdom. Lukten avslöjar acetondoftande andedräkt vid diabetescoma, typisk fisklukt vid koleradiarréer, lät urindoftande andedräkt vid njursvikt - uremi - osv. Smaken använder läkaren mera sällan idag, men för ett par århundraden sedan var det rutin, att läkaren smakade på patientens urin. Stora urinmängder och söt urin indikerade diabetes mellitus, dvs sockersjuka. ("Mel" är latin för "honung".) Stora urinmängder med smaklös urin - diabetes insipidus - har helt annan orsak, hypofysskada. De fem sinnena som undersökningsinstrument har den uppenbara fördelen att alltid finnas till hands för läkaren, och en erfaren kliniker kan göra förbluffande precisa iakttagelser utan övrig utrustning. Inte för inte var Sir Arthur Conan Doyle läkare, och förebilden till Sherlock Holmes var en av Sir Arthurs lärare i kirurgi, som kunde avge helt förbluffande omdömen om sina patienter på basen av det han iakttog hos dem. Nackdelarna är, att alla läkare inte kan träna upp en så god förmåga, att den måste läras in av en erfaren läromästare, och naturligtvis att man trots allt inte kan hämta in mer än en begränsad mängd information med hjälp av sinnena enbart. Från 1800-talet och framåt fick den västerländska medicinska vetenskapen en alltmer naturvetenskaplig prägel, samtidigt som en snabb teknikutveckling närmast kontinuerligt förvandlade hela samhället. Detta möjliggjorde observationer, mätningar och behandlingar av sjuka på sätt, som knappast varit tänkbara några årtionden tidigare. Denna utveckling sker alltjämt. Datortomografen t. ex. är idag närmast standardutrustning på ett svenskt centrallasarett. För ett par-tre decennier sedan var den knappast ens en idé, och därefter under ett antal år en exklusiv resurs på de största sjukhusen. Det säger sig självt, att en noggrann genomgång av alla tänkbara moderna undersökningstekniker skulle fylla en lärobok tegelstensformat. Redan en genomgång av metoder för att undersöka kroppens vitalfunktioner - eller söka efter akut uppkomna skador - ger dock en god bild av, vad dagens medicinska teknik kan åstadkomma. 4

5 Att mäta på biologiskt material En industriprocess av god kvalitet skapar ett antal "likadana" produkter - inom givna, snäva toleranser. Produkterna och deras ev. kapacitet i något avseende är lätta att mäta upp - kvantifiera - och godkänna eller kassera. Biologiska "produkter" skiljer sig fundamentalt från industriella på så sätt, att det biologiska materialet varierar inom betydligt vidare gränser utan att för den skull vara "felaktigt" - sjukt. Sysslar man med att mäta biologiska företeelser, måste man därför alltid försöka fastställa referensvärden. Enbart ett medel- eller medianvärde har mycket begränsat värde, eftersom det inte anger, hur stora avvikelser, som är "normala". Det sannolikt vanligaste sättet att ange referensvärden är att ange medelvärdet ± 2 standarddeviationer (± 2 SD). Detta intervall innehåller då definitionsmässigt 95 % av den friska populationen. (Exempel: Referensintervallet för hämoglobin-koncentration i människoblod är c:a g/l.) Observera då, att 2,5 % av den friska populationen alltså ligger under detta intervall, och 2,5 % ligger över, utan att de för den skull är sjuka. De bör därför på ett så tidigt stadium som möjligt skiljas ut från de sjuka, vars åkomma detekteras t. ex. genom en mätning av just detta värde. Statistiskt betyder detta också, att om man mäter ett stort antal variabler samtidigt, är det ytterst få människor, som hamnar inom ± 2 SD i samtliga uppmätta värden! Detta leder till en viktig slutsats för klinikern: Beställ bara de undersökningar, som Du behöver för att verifiera/eliminera Dina misstankar. Frikostigt undersökande "för säkerhets skull" kan ge falskt felaktiga värden, som i värsta fall leder patienten in i en helt onödig och inte alltid riskfri utredning, innan man konstaterar, att det "felaktiga" fyndet inte indikerade sjukdom alls! I värsta fall kan patienten då ha drabbats av en komplikation till någon av undersökningarna, och då har man - visserligen oavsiktligt men ändå - brutit mot en av läkaretikens grundregler: "Primum non nocere." ("Det första är att inte skada.") Du är frisk = Jag har inte hittat något sjukligt Trots den myriad av undersöknings- och övervakningsmetoder, som står dagens läkare till buds, kan man aldrig till 100 % utesluta sjukdom. En cancertumör måste t. ex. växa till en viss storlek, innan den upptäcks. Upptäckten kan sedan ske, genom att man känner den genom huden eller genom att den orsakar flödeshinder i tarmen osv. osv. Vissa typer av tumörer kan vara mycket små men ändå upptäckas indirekt, genom sina effekter, t. ex. vissa typer av hormonproducerande tumörer, där det är de abnorma hormonnivåerna, som ger symtom, inte den ibland mycket lilla tumören. Omdömet, att individen är "frisk", innebär alltså egentligen ett konstaterande, att läkaren med sina undersökningar inte kunnat konstatera något sjukligt, men det är ingen absolut garanti för frånvaro av sjukdom. (Teoretiskt skulle man kunna låta varje individ genomgå alla upptänkliga undersökningar med jämna mellanrum för att försöka spåra sjukdom. Detta faller dock på, att det dels skulle bli extremt dyrbart, och dels skulle man orsaka en del sjukdom med själva undersökningarna, då alla inte är riskfria i sig. Röntgenstrålning i större doser ger t. ex. ökad cancerrisk, och vissa kontrastmedel kan ge livshotande allergiska reaktioner. "Boten kan bli värre än soten.") 5

6 Hjärnans funktion Den enklaste metoden att undersöka, om hjärnan fungerar normalt, är att tilltala individen. Ett direkt, adekvat svar indikerar, att vederbörande är "fullt vaken och mentalt klar" eller i "Medvetandegrad 1", och det innebär i sin tur, att han inte lider av någon akut hjärnskada. (Späd-/småbarnsdiagnostik måste naturligtvis bedrivas utifrån barnets utvecklingsnivå.) Med tilltagande påverkan fungerar hjärnan allt sämre, och försämringen följer den s.k. Reaction level scal (RLS 85) : Medvetandegrad Kännetecken 2 "Slö, men svarar direkt på tilltal" 3 "Slö, svarar med fördröjning" 4 "Reagerar på tilltal, men svarar ej" 5 "Reagerar ej på tilltal, men avvärjer med böjningsrörelser vid smärta" 6 "Avvärjer smärta med inadekvata rörelser" 7 "Smärta orsakar sträckningsrörelser" 8 "Ingen smärtreaktion" ("coma"). Denna påverkan kan vara orsakad av gifter/läkemedel (alkohol!, sömnmedel mm. mm), av sjukdom (tumör, spontan blödning/propp) eller av akut skada (svullnad, krosskada eller blödning). Sjunkande medvetandegrad innebär - framför allt efter nyss genomgånget skalltruma - att man måste bedriva vidare diagnostik, i regel förnyad klinisk undersökning samt skalldatortomografi. Se vidare nedan under röntgen. EEG - Elektroencefalografi - registrerar hjärnans elektriska aktivitet och ger viss information om hjärnans tillstånd. Det är dock mycket sällan, som denna teknik används i det akuta skedet vid skada eller sjukdom. 6

7 Vitalfunktionerna Som namnet anger, är de fyra vitalfunktionerna nödvändiga för livets fortbestånd. Två - andning och blodcirkulation - kan bara stoppas under mycket korta perioder - minuter - utan att vävnadsskada/-död uppkommer, medan de andra två - näringsupptag och slaggutsöndring - kan mer eller mindre upphöra under längre perioder, utan att åstadkomma permanent vävnaddskada, om de bara kommer igång igen. Blodcirkulation - slagvolym, hjärtminutvolym, puls och blodtryck Varje hjärtslag hos en vuxen driver ut c:a 70 ml blod - en slagvolym - i artärerna. Multiplicerar man slagvolymen med pulsfrekvensen, får man hjärtminutvolymen (engelsk synonym Cardiac Output - CO), alltså den blodvolym, som hjärtat pumpar ut under en minut. "Normal vilopuls" ligger i intervallet slag per minut för vuxna, och en 70 kg person har en hjärtminutvolym i vila på c:a 5 liter. En vältränad individ kan femdubbla hjärtminutvolymen vid maximal anstängning. Större/mer vältränade individer har lägre vilopuls än mindre/fysiskt inaktiva, eftersom deras slagvolym är större, och de behöver alltså ett mindre antal slag för att åstadkomma samma hjärtminutvolym. (Gunde Svan hade under sin period som en av världens bästa skidlöpare en vilopuls på c:a 30!!) Ett nyfött barn har c:a En klassisk och tillförlitlig metod att mäta "pulsen" - antalet perifera pulsslag per minut - är fortfarande pulspalpation, dvs man känner med ett finger på en pulserande perifer artär, i regel vid handleden. Andra bra ställen är halsen, armvecken och ljumskarna. EKG-registrering (se vidare nedan) ger ofta ett framräknat pulsvärde, som är tillförlitligt, om hjärtrytmen är jämn. Är rytmen snabb och ojämn, som vid bl.a. s.k. snabbt förmaksflimmer, kommer hjärtats fyllnad att vara så dålig vid en del sammandragningar, att man inte får någon kännbar pulsvåg ut i artärerna. EKG:t kan ange en frekvens på 137, samtidigt som man perifert känner en oregelbunden rytm på c:a 100, s.k. pulse deficit. Moderna tekniker för mätning av blodtryck, direkt eller indirekt, samt pulsoximetri, ger likaså framräknade perifera pulsvärden, som är tillförlitliga. Se vidare nedan. För att blodet skall cirkulera genom hela kroppen, krävs ett "drivtryck", blodtrycket. Detta borde idag mätas i SI-enheten kpa, men traditionen här är stark, och den absolut vanligaste enheten är fortfarande mm Hg. Eftersom hjärtats rytmiska sammandragningar åstadkommer ett pulserande flöde, varierar trycket i takt med pulsfrekvensen. Det högsta mätbara trycket i kärlet, åstadkommet i slutet av varje sammandragning, kallas det systoliska trycket (grek. "systole" = sammandragning), och det lägsta trycket, omedelbart innan aortaklaffen öppnar för att släppa ut nästa slagvolym, kallas det diastoliska trycket ("diástole" = utvidgning). Medelartärtrycket brukar beräknas till diastoliska trycket + en tredjedel av skillnaden mellan systoliskt och diastoliskt tryck. Exempel: Blodtryck 140/80 => systoliskt tryck 140, diastoliskt tryck 80, medelartärtryck 100 mm Hg. Framför allt det systoliska blodtrycket ökar i regel med åldern beroende på allt stelare blodkärl. En gammal, grov tumregel anger, att det systoliska trycket ligger på "100 + åldern". Lägre tryck är ofarligt - t.o.m. fördelaktigt - så länge man inte blir svimfärdig pga för lågt tryck i hjärnan. Det systoliska blodtrycket kan enklast mätas med en manometerförsedd kompressionsmanschett kring överarmen och ett finger på handledsartären. När kompressionsmanschettens tryck överstiger det systoliska trycket, upphör pulsslagen perifert om manschetten, och de återkommer, när manschettrycket sedan sänks under det systoliska trycket. 7

8 Vill man ha reda på även det diastoliska trycket, kan man ersätta sitt finger med ett stetoskop över artären, lämpligast i armvecket. När manschettrycket är högre än det systoliska trycket, hörs inga pulsationer. När manschettrycket sänks under det systoliska men över det diastoliska, kommer artären att öppnas och stängas under varje pulsslag, och det ger mycket typiska pulsationsljud, som är lätta att höra med stetoskopet. När slutligen manschettrycket ligger under det diastoliska, står artären öppen hela tiden, och pulsationsljuden upphör. Ovanstående två tekniker torde fortfarande vara de absolut vanligaste inom "vardagsmedicinen". Moderna varianter på temat är, att stetoskopet ersätts med en mikrofon, inbyggd i manschetten, eller att man kopplar in en oscillometer - en vibrationsmätare - i manschettens trycksystem. Dessa mätares signaler omvandlas elektroniskt, varefter mätresultatet presenteras digitalt på apparatens display. En specialvariant av "fingret på artären" ovan är att ersätta det med ett dopplerstetoskop. Om patienten har tunna, sjuka artärer, som är svåra att känna, kan dopplerstetoskopet fortfarande detektera flödesvariationer som tecken på ett bevarat pulserande flöde, och med kompressionsmanschetten kan man mäta det systoliska trycket även i en extremitet med gravt förträngda kärl. Samtliga ovanstående metoder är indirekta - non-invasiva eller "oblodiga" - metoder att mäta blodtrycket. Naturligtvis kan man även mäta trycket direkt - invasivt eller "blodigt". Den allra första tryckmätningen gjordes för ett par sekler sedan på en liggande häst. Man stack in en kanyl i hästens halsartär och kopplade den till ett vertikalt rör, varefter man undesökte, hur högt upp blodet steg i röret. Idag kanyleras någon av de lättillgängliga perifera artärerna - oftast på handleden eller fotryggen - varefter kanylen kopplas till en vätskepelare under högt tryck men med mycket lågt flöde. I systemet finns också en givare, ofta en trådtöjningsgivare, som omvandlar tryckvariationerna till elektriska signaler. Dessa bearbetas sedan och presenteras kontinuerligt på en display, både analogt - som en tryckkurva - och digitalt - systoliskt, diastoliskt och ev. även medelartärtryck. I dessa moderna system får man i regel också en framräknad pulsfrekvens "på köpet". Timdiuresmätning En nästan generande enkel - men mycket värdefull - övervakningsmetod för svårt sjuka patienter är mätning av urinproduktionen varje timma - tim-diuresmätning. Man kopplar ett graderat mätglas till patientens blåskateter och läser av varje timma. Timdiures över 50 ml är ett gott tecken på, att njurarna är tillfredsställande genomblödda och därmed ett indirekt tecken på, att det finns förutsättningar för, att genomblödningen är god även i resten av kroppen. Metoden är rutin på intensivvårdsavdelningar. Andning - syresättning och koldioxidutvädring En 70 kg person behöver varje minut c:a 225 ml ren syrgas. Samtidigt behöver han andas - ventilera - c:a 7 liter luft, för att vädra ut koldioxiden ur blodet. Sedan gammalt har man grovt mätt andningen genom att räkna antalet andetag per minut och gjort en skattning av andetagsvolymen - tidalvolymen - samt observerat patientens hudfärg, som dock är en mycket dålig indikator på hypoxi. Patienten börjar bli blå - cyanotisk - först när hypoxin är höggradig. Med enkel apparatur kan man mäta såväl den normala tidalvolymen som maximal in- och utandningsvolym - s.k. statisk spirometri. 8

9 Med lite finare apparatur kan man även mäta flödesförhållanden - s.k. dynamisk spirometri - för att objektivt mäta lungsjukdomars påverkan på patientens andning, liksom ev. förbättring till följd av medicinering. Samtliga ovanstående mättekniker - både avseende blodcirkulation och andning - ger dock bara indirekta indikationer på syresättningen av kroppens vävnader. Nedan presenteras några tekniker, som mera direkt mäter det, som vitalfunktionerna andning och blodcirkulation "är till för". Artärblodgasanalys Den klassiska mättekniken är att ta ett blodprov från en artär och mäta arteriella blodgashalter - PaO 2 och PaCO 2 Mätningen ger samtidigt besked om kroppens syrabas-balans, som är intimt sammanlänkad med andningen. Artärblodgasanalys är fortfarande en rutinteknik på lungmedicinska kliniker och på intensivvårdsavdelningar, där den används dagligen som kontroll på, att respiratorerna är rätt inställda eller att patienterna själva klarar sin andning utan hjälpmedel. Den är också "the Gold Standard", dvs. den bästa mättekniken, med minst risk för metodmässiga artefakter. Dess nackdelar är, att man antingen måste kanylera kärlet eller sticka varje gång, samt att man naturligtvis inte har en kontinuerlig övervakning. Otillräcklig syresättning (syrefattig luft, sjuka lungor etc.) leder till för låg syrehalt i blodet - hypoxi. Höga halter syre i inandningsluften, i kombination med friska lungor, ger hyperoxi. Kortvarig hyperoxi är ofarlig, men långvarig hyperoxi hos nyfödda kan ge blindhet, och hos vuxna ses lungskador vid långvarig hög syrehalt ( 65 %) i inandningsluften. 100 % syre är alltså inte "fem gånger så nyttigt som luft" - 21 % - om patienten har friska lungor. Otillräcklig ventilation - hypoventilation, som ses till följd av bl.a. höga doser morfinpreparat, sömmedel mm, eller pga gravt sjuka lungor - ger för höga koldioxidnivåer i blodet - hyperkarbi - och i utandningsluften - hyperkapni. För kraftig ventilation - hyperventilation, som kan ses vid vistelse på hög höjd, vid smärta eller ångestattack - ger omvänt för låga koldioxidnivåer i blodet - hypokarbi - och utandningsluften - hypokapni. 9

10 Pulsoximetri Den absoluta merparten av det syre, som blodet transporterar från lungorna ut i kroppen, är reversibelt bunden till hämoglobinet i de röda blodkropparna. Artärblodet innehåller hos en frisk % oxihämoglobin, som ger blodet en klarröd färg. Man säger, att blodet har en mättnad - saturation - på %. I venblod finns en klart mindre mängd oxihämoglobin och alltså en större andel (deoxi)hämoglobin, dvs saturationen är lägre. Venblodet är mörkt blårött. De två hämoglobinformerna har olika karaktäristika, vad gäller ljusabsorption, vilket utnyttjas vid pulsoximetri. En prob genomlyser perifer vävnad - oftast ett finger, en tå eller en örsnibb - med två specifika våglängder, en röd och en infraröd. Den ena absorberas av oxihämoglobin, den andra av (deoxi)hämoglobin. Skillnaden i absorbans för de två olika våglängderna bearbetas elektroniskt, och saturationen presenteras sedan kontinuerligt på en display, oftast både som en pulskurva - ett pletysmogram - och ett digitalt värde. "På köpet" får man också en framräknad perifer pulsfrekvens av god tillförlitlighet. Pulsoximetern - som togs i kliniskt bruk under den senare delen av 1980-talet - har snabbt förvandlats från en exklusiv och dyrbar nyhet till en rutinmonitor i samband med anestesi och intensivvård i enlighet med de krav, som idag ställs av Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård; SFAI. Den innebär en möjlighet till kontinuerlig, oblodig och smärtfri övervakning av patientens syresättning. Tekniken har dock sina begränsningar, framför allt vid sjukdomar som medför en dålig perifer blodcirkulation. Kapnometri/kapnografi Koldioxid absorberar infrarött ljus med våglängden 4,3 µm. Detta fenomen utnyttjas i kapnometern/kapnografen, som kontinuerligt kan mäta koldioxidhalten i såväl in- som utandad luft eller annan gasblandning, t. ex. narkosgasblandning. Kapnometern ger enbart ett siffervärde på den högsta koldioxidhalten i varje utandning - det ÄndTidala koldioxidvärdet; ETCO 2. Kapnografen ger en grafisk presentation av koldioxidhalten - ett kapnogram - i regel kombinerat med en digital angivelse av ETCO 2 -värdet. Kapnogrammets utseende kan ge väsentlig information om, huruvida lungorna är friska eller sjuka. Moderna kapnografer ger i regel också en digital presentation av antalet andetag per minut "på köpet". Kapnometri/kapnografi ger möjlighet till kontinuerlig, non-invasiv och smärtfri övervakning av patientens andning. Tekniken är inte utan felkällor på svårt lungsjuka intensivvårdspatienter, men den är ett värdefullt hjälpmedel även i dessa fall. Vid friska lungor är kapnometri/kapnografi ett utomordenligt hjälpmedel för andningsövervakning under t. ex. narkos, särskilt i kombination med en pulsoximeter och en mätcell, som övervakar syrehalten i patientens inandningsluft. 10

11 EKG - Elektrokardiografi - för övervakning och diagnostik All muskelaktivitet är en följd av, att muskelcellen mottagit en elektrisk signal, som får den att dra ihop sig. Signalen kan komma från en nerv eller från en annan muskelcell. Hjärtats sammandragningar är inget undantag, och den elektriska aktiviteten i hjärtat kan avläsas med elektroder lagda antingen direkt på hjärtmuskulaturen eller på hudytan. Den fortlöpande elektriska aktivitet, som på detta sätt registreras på bildskärm eller pappersremsa, ger en elektrisk bild av hjärtat - ett Elektrokardiogram; EKG. EKG ger information om hjärtats rytm, om signalens väg genom muskulaturen - inkl. sjukliga förändringar av signalvägen - och i vissa fall om sjukliga förändringar av muskulaturen, inkl. svikt eller syrebrist. I regel anges även hjärtfrekvensen digitalt. Om hjärtat slår lugnt och regelbundet, är EKGfrekvensen densamma som den perifera pulsen, men om hjärtrytmen är snabb och oregelbunden, ger inte alla hjärtslag upphov till någon perifer pulsation - patienten har ett pulse deficit. I samband med akut hjärtstopp och/eller stora hjärtinfarkter kan man också någon gång se ett regelbundet EKG, trots att hjärtat inte pumpar alls, beroende på att en alltför stor muskelmassa är utslagen av infarkten. Tillståndet kallas elektromekanisk dissociation, EMD. Sådan elektrisk aktivitet - i allt långsammare och vagare form - kan kvarstå även upp till en halvtimma efter att hjärtat slutat pumpa. Det är alltså viktigt att ha i minnet, vad EKG är - en bild av hjärtats elektriska aktivitet, inte pumpaktiviteten. EKG används dels som övervakningsmetod, då i regel som "enkanal-ekg", varvid man framför allt noterar rytmrubbningar och ändrad signaltransmission i hjärtmuskulaturen. Man kan också koppla upp ett "12-kanal-EKG" - med elektroder på extre-miteterna och på bröstkorgens vänstersida. Detta EKG skrivs i regel ut på pappersremsa, och dess stora användning är lokalisering av infarkt eller genomblödningsrubbning. En tredje, mera speciell teknik, är oesofagusekg, då en elektrod förs ned i matstrupen för registrering. Med hjälp av ytterligare informationsbearbetning kan man också ta fram s.k. vektor-ekg, som alltså registrerar den elektriska hjärtvektorn. De två sistnämnda teknikerna används fr.a. på klinisk-fysiologiska laboratorier, medan de två förstnämnda är allmänna rutintekniker. EKG-teknikens stora användningsområde är alltjämt övervakning av patient med känd eller misstänkt hjärtsjukdom, där den tidigt kan varna för farliga rytmrubbningar. Den är däremot dålig, vad gäller att påvisa akuta försämringar i patientens syresättning eller ventilation. När EKGrubbningar uppträder som följd av hypoxi, har denna hunnit bli grav. För syresättnings- och ventilationsövervakning är pulsoximetern och kapno-grafen helt överlägsna instrument. 11

12 Bilddiagnostik För en röntgenolog kan en människa sägas ha fyra beståndsdelar; luft, fett, vatten och benvävnad. Luft har den lägsta absorbansen av röntgenstrålar och benvävnad den högsta. Kontrasten mellan dessa fyra komponenter ger konturer, som för en tränad röntgenolog kan vara mycket talande. Med hjälp av kontrastvätska - nedsvald, injicerad eller given som lavemang - fås nya diagnostiska möjligheter. Slätröntgen innebär, att ett knippe röntgenstrålar får passera vävnaden och fångas upp på en fotografisk film. Den är fortfarande rutinmetod och synnerligen användbar vid lungundersökningar och skelettskadediagnostik mm. mm. mm. En av slätröntgenteknikens nackdelar är, att vävnader och organ projiceras på varandra. Detta kan elimineras, genom att man låter röntgenröret och filmen röra sig i förhållande till patienten på ett sådant sätt, att enbart ett tunt skikt av vävnaden framställs skarpt på filmen - tomografi. Med tomografi kan man även variera skiktdjupet och på så sätt få fram olika "skivor" av vävnaden. I datortomografen roterar röntgenröret och detektorn ett halvt varv kring patientens längsaxel. Den insamlade informationen bearbetas i en dator, och resultatet presenteras på bildskärmen som en "skiva" av patienten. Patienten flyttas lite grand, tomografen roterar igen och "skär ut en ny skiva". De första datortomograferna krävde bortåt en timma för att göra enbart en undersökning av skallen, något som idag går på några minuter. Magnetresonanskameran - MR-kameran - utsätter kroppen för mycket kraftiga, växlande magnetfält. Vävnad beter sig olika under dessa betingelser, och resultatet efter databearbetning blir en mycket detaljerad bildpresentation. Positronemissionstomografi - PET - är ytterligare en modern teknik för att framställa högklassiga, kontrastrika bilder av människans inre. Ultraljudsdiagnostik Ultraljudstekniken bygger på samma principer som radar och ekolod; en signal sänds ut och reflekteras till en detektor, varefter elektroniken ger en bild av det undersökta. Ultraljud har inom medicinen särskilt kommit till användning inom mödravården, där fosterundersökningar i början och slutet av graviditeten idag är rutin, vid viss bukdiagnostik, fr.a. kring lever, mjälte och njurar, och för hjärtundersökningar. Ultraljudskardiografi - UKG - kan påvisa abnormt rörelsemönster hos muskulaturen - ett tecken på en hotande eller gammal infarkt - abnormt rörelsemönster hos hjärtklaffarna, trånga, läckande eller skadade klaffar, och även vätska i hjärtsäcken - ett tecken på hjärtsäcksinflammation eller perforation av hjärtmuskeln. 12

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten

Läs mer

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Hur länge kan du hålla andan?

Hur länge kan du hålla andan? Inledning Hur länge kan du hålla andan? Varför går det inte att hålla andan så länge som man skulle vilja? Varför går det inte att simma längre stunder under vatten utan snorkel? Vad är det som gör att

Läs mer

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION FYSIOLOGI/TRÄNINGSLÄRA Vi har fyra fysiska kvaliteter: 1. Uthållighet (Kondition) 2. Styrka 3. Rörlighet 4. Koordination

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33

[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 [Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt......2 ICD-10.......2 Stadieindelning.........2 Patofysiologi.....3 Symtom...... 3 Behandling.......4

Läs mer

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012 Hjärtinfarkt Hjärtats blodförsörjning Hjärtmuskeln har en egen blodförsörjning från två kranskärl Dessa kommer direkt från stora kroppspulsådern där den lämnar vänster kammare Kranskärlen förgrenar sig

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock 1 Copyright the33 Chock Den här artikeln behandlar Chock i allmänt men även: ICD-10 (sida 1) Stadieindelningen efter chock (sida 1-2) Patofysiologin (sida 2) Symptom (sida 2-3) Behandling (sida 3, 4 och

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. 1 Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten

Läs mer

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Hjärta och blodomlopp

Hjärta och blodomlopp Hjärtats uppbyggnad Pump och transportsystem Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att förse kroppens celler med viktig näring föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen

Läs mer

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 13 mars 2012 OBS! Varje fråga besvaras på separat papper! 1. Anders (70) känner sig under en promenad

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Andning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund

Andning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund Andning och hälsa Inledning Hur en person andas är av betydelse för personens välmående. Sättet att andas påverkar fysiologiska processer i kroppen som kan ge olika effekter. Läroplanen Experimentet tar

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007 Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt

Läs mer

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen?

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen? MEWS Modified Early Warning Score Varför ska vi kunna det på röntgen? Bakgrund Dödsfall på sjukhus är i många fall både förutsägbara och möjliga att förebygga. Studier har visat att många patienter uppvisar

Läs mer

Hemodynamik vid chock - synpunkter på cirkulationsterapi

Hemodynamik vid chock - synpunkter på cirkulationsterapi Hemodynamik vid chock - synpunkter på cirkulationsterapi jonasakeson@anestesimasluse CNS-funktion ventilation cirkulation Patientens viktigaste organsystem samverkar fysiologiskt och stödjer varandras

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler

Läs mer

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan. POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Fastställt av: 2015-11-01, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Dokumentet framtaget av: MAS För revidering ansvarar: MAS Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP KAPITEL 1 BLODET Alla delar av blodet har olika uppgifter. Röda blodkroppar är de som gör blodet rött. Det finns väldigt många röda blodkroppar i vårt blod, många

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet.

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet. Medicinsk chock Blodcirkulationen försämras Medicinsk chock betyder att blodtrycket och blodflödet i kroppen minskar. Då får viktiga organ i kroppen syrebrist och arbetar sämre. Tillståndet är allvarligt

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011 Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Ljud definieras som tryckvariationer i luft, vatten eller annat medium. Det mänskliga örat uppfattar

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

Puls och g-kraft. Uppföljningsblad 1. Hjärtat, en pump. Begrepp: Samband mellan begreppen: Uppgift 1. Uppgift 2

Puls och g-kraft. Uppföljningsblad 1. Hjärtat, en pump. Begrepp: Samband mellan begreppen: Uppgift 1. Uppgift 2 Uppföljningsblad 1 Hjärtat, en pump Begrepp: Puls = hjärtats frekvens = antal slag per minut Slagvolym = volymen av det blod som pumpas ut vid varje hjärtslag Minutvolym = volymen av det blod som pumpas

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Användarmanual Blodtrycksmätare

Användarmanual Blodtrycksmätare Användarmanual Blodtrycksmätare Tack för att du köpt din blodtrycksmätare hos oss Kära kund Ca. 1 miljon har för högt blodtryck har det någon betydelse? Ca. 50% av befolkningen känner inte till sin blodtrycksnivå

Läs mer

Del 1. Totalt 19p. Vad är blir din första åtgärd? (2 p) Sidan 1 av 8

Del 1. Totalt 19p. Vad är blir din första åtgärd? (2 p) Sidan 1 av 8 Totalt 19p. Du är primärjour på anestesi och larmas till akuten pga en bilolycka. Patienten, en kvinna i 30-årsåldern, har kört av vägen med sin bil, sannolikt varit obältad och slungats ut genom framrutan.

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen Välkommen till oss på operationsavdelningen! Den här broschyren är tänkt att ge dig en kortfattad information om vad som kommer att ske under din vistelse hos oss.

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan TRÄNINGSLÄRA kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika,

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Regional riktlinje för preoperativa utredningar

Regional riktlinje för preoperativa utredningar Regional riktlinje för preoperativa utredningar Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Omtentamen 2 T3 VT 2012 Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Skrivningen består av följande frågor, fråga 1-4 rättas av MH, fråga 5-8 rättas av DD Fråga 1 Karl-Axel Pettersson...

Läs mer

BMG 4907. Svensk bruksanvisning

BMG 4907. Svensk bruksanvisning BMG 4907 Svensk bruksanvisning Generella säkerhets instruktioner - Läs bruksanvisningen noggrannt innan produkten används. Spara dessutom bruksanvisningen för framtida bruk och behåll garanti sedeln (warranty),

Läs mer

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed)

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed) Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed) 2010-12-16 Östra paviljongen, sal 6 Kl. 13.00-17.00 Medicinska fakulteten - Umeå Universitet Namn:... OBS! Skriv ditt kodnummer

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Gilenya (fingolimod) Information för dig som ska starta behandling med GILENYA. För fullständig GILENYA information se bipacksedeln eller

Gilenya (fingolimod) Information för dig som ska starta behandling med GILENYA. För fullständig GILENYA information se bipacksedeln eller Novartis Neuroscience Gilenya (fingolimod) Information för dig som ska starta behandling med För fullständig information se bipacksedeln eller www.fass.se - ditt nya läkemedel En kapsel en gång om dagen

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

Naproxen Orion 25 mg/ml oral suspension , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Naproxen Orion 25 mg/ml oral suspension , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Naproxen Orion 25 mg/ml oral suspension 26.10.2015, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Naproxen

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Information till dig som har. Hjärtsvikt. Patientinformation

Information till dig som har. Hjärtsvikt. Patientinformation Information till dig som har Hjärtsvikt Patientinformation Denna broschyr har utarbetats av Professor Ulf Dahlström och hjärtsviktssjuksköterska Anna Strömberg vid Kardiologiska kliniken, Universitetssjukhuset

Läs mer

Risker med kallt vatten vätskebalans

Risker med kallt vatten vätskebalans Risker med kallt vatten vätskebalans SSSKs Iskunskapskurs Version jan 2011 www.paddlingsnyaadress.com har ett par artiklar som jag skrivit om kallt vatten värmebalans och vätskebalans Värmereglering Produktion

Läs mer

Relaxator andningstränare

Relaxator andningstränare Relaxator andningstränare Hjälper dig ta kontroll över din andning Förbättrar syresättning Minskar stress och oro Förlänger utandning ökar avslappning Tränar mag- och andningsmuskler Ger en djup och rytmisk

Läs mer

Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning

Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning 2012 AUDIOMETRI TEORI: Ljud är svängningsrörelser och frekvenser mellan 20 och 20 000 Herz (Hz) kan uppfattas av det mänskliga hörselorganet. Den

Läs mer

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF)

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Första upplaga: 2013 2013 by Pocketdoktor GmbH Författare: Dr. Erica Herzog, dr. Felix Knauf, dr. Philipp Kirchhoff. Grafisk design: Patrick Lane Tryckt i Sverige

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. TRÄNINGSLÄRA Uppvärmning Varför Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. Vad händer i kroppen Ökad cirkulation höjer kropps & muskeltemperaturen vilket leder till mer syre till arbetande muskler.

Läs mer

Vård i livets slut. När bot inte längre finns

Vård i livets slut. När bot inte längre finns Vård i livets slut När bot inte längre finns Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen.

Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Brev 15 Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Kompensationsmekanismer: Hjärtfrekvensen ökar, även kontraktionskraften hos hjärtslagen, vilket

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 2 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. När vi öppnar ögonen strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen

Läs mer

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson För att använda pulsen som en mätare behöver du veta hur snabbt ditt hjärta kan slå maximalt, med andra ord vad du har för maxpuls. Det är viktigt att notera

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.

Läs mer

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna):

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Träningslära Kondition Vad påverkar prestationen? Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Uthållighet (hur länge) Styrka (hur mkt kraft) Koordination (samspel) Snabbhet (kraft/tidsenhet)

Läs mer

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012 Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Människokroppen celler i V34 samarbete V35 V36 V37 V38 V39 V40 V41 V42 V43 Matspjälkning och andning Blodomloppet Huden och våra rörelseorgan

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum] Mål att uppnå För stå hur männniskans kropp är uppbyggd i stora drag. Förstå sambandet mellan maten du äter och hur din kropp fungerar. Förstå hjärnans och nervernas betydelse för att vi minns, lär oss

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Är Bioptron-metoden samma som laserbehandling? Nej, det är inte samma som laserbehandling. Biopron sänder ut ljus med en mycket bred våglängd. Bioptron genererar ett lågenergiljus, vilket gör att man får

Läs mer