FOTO: KJELL FREDRIKSSON

Transkript

1 Finland har hälsa

2 SODl eget ädlne IdrottsLärarna i FinLand har fått ett nytt undervisningsä mne, hälsaku nskap. Renodlingen innebär enbart fördelar: Nu vet vi vilken tid vi har till förfogande och behöver inte ta resurserfrån gymnastiken, anser Karin Ekman och Kristoffer Nyman på högstadieskolan Länkan. TEXT: SÖREN VIKTORSSON FOTO: KJELL FREDRIKSSON Klockan är några minuter över åtta på morgonen, när vi.stjge~in i n~atsalen på Lönkan, som ligger l Helsmgforsstadsdelen Gräsviken. Del försia vi lägger märke till är en affisch på väggen, som gör reklam för"voimavihanneksiä" (kraftgrönsaker). - Skolbespisningen har en viktig roll vad gäller goda matvanor, säger Karin Ekman som om hon kunde läsa våra lankaroch tar oss så med till lektionssalen. - Idag har jag en åtlondeklass med bara tjejer. Vi kommer att gå igenom farorna med rökning. Elever ur klasserna 8 A, C och D strömmar in. Totalt nitton flickor. Bara en saknas. Ljudnivån är hög, det skrattas och stojas friskt, och först när Karin Ekman ber alla ta upp sina häften sjunker sorlet undan. På en projektorduk visar hon ett klipp ur en finsk tidning, som berättar att rökares rök överstiger gränserna för luftförorening. - Det räcker med en till fem cigaretter om dagen för att man ska bidra tillluftförore~ ningen. Röker man 20 cigaretter om dagen blir nivån tre gånger högre än tillåten gräns, förklarar hon. - Hur het är glöden? Undrar en elev. - Har ni inte gått igenom det på kemin? frågar Karin Ekman och ritar en cigarett på tavlan. Glöden är 900 grader, men det man drar i sig är bara 50 grader. Så går hon igenom de olika skadeverkningarna tobaken har på kroppen. Vet någon elev vad som händer med tänderna...? - De blir gula, svarar en. - Man far dålig andedräkt, säger nästa. När Karin Ekman frågar om någon i klas~ sen haft tandköllsinflammation, skakar alla på huvudet. - Var glada för det! utbrister hon och vi- Kristoffer Nyman tycker inte att ämnet hälsokunskap minskat statusen för idrottsämnet i Finland. Gymnastiken haristället fått mer utrymme. sar eleverna en bild på inf1ammerattand~ kött. Fräscht eller hur? Vi lämnar lektionen en stund och hoppar framåt ett par dagar. Då träffar vi på nyll Karin Ekman och nu även hennes kollega Kristoffer Nyman, för ell samtal om det nya läroämnet hälsokunskap. Jag har jobbat här på Lönkan i tio år och vi har alltid haft någon form av hälsokun~ skap, vid sidan av gymnastiken. Men det som är nyll sedan i fjol är att vi har det som ett eget, schemabundet ämne med bestämt timantal, berättar Kristoffer Nyman. - Fördelarna är uppenbara. Nu vet man vilken tid som står till förfogandeför hälsokunskap och det går inte någon tid från gymnastiken. STOR KAKA Karin Ekman kom till Lönkan i höstas, och gör sill första läsår som idrollslärare (fast i Finland säger man gymnastiklärare). Hon nickar instämmande. - Jag håller helt med Kristoffer. Det är en ganska stor kaka, det här nya ämnet. Därför är det bra att det har sin egen tidsdisponering, så att man inte behöver fundera på varifrån man ska ta timmarna. Högstadieskolan Lönkan har svenska som undervisningsspråk. Här går omkring 220 elever. De har två timmar idrott (alltså gymnastik på finlandssvenska) och en timmes hälsokunskap i veckan. Karin Ekman och Kristoffer Nyman har 26 undervisningstimmar var per veckan, varav ell par på andra skolor. ~ IDROTTSLARAREN 4/07 7

3 FAKTA I Hälsokunskapen i Finland Hälsokunskapen drevs igenom av dåvarande undervisningsministern Maija Rask Is!. En del kommuner tog den i bruk 2005, andra först i fjol. på högstadiet Ilar eleverna en timme tlälsokunskap i veckan. på gymnasiet handlar det om en obligatorisk kurs, som kan avläggas till exempel redan under första studieåret. Införandet av det nya ämnet Ilar inte varit okontroversiellt. Finlands svenska lärarförbund pekade på, all högstadiet genom reformen blir än mer teoretiskt. 8 IDROTTSLÄRAREN 4/07

4 - Säg att hälsokunskapen tar ungefar fem,!k'x timmar iveckan förvar och en av oss här på Lönkan, preci!k'rar Kristoffer Nyman. Sin utbildning fick han vid Idrollshögskolan i Stockholm åren Karin Ek~ man är magister i idroltsvetenskap vid Jy~ väskyläs universitet, med inriktning på idrollspedagogik. - Sammanlagt har jag studerat fem år. Jy~ väskylä är den enda plats i Finland där man kan utbilda sig till gymnastiklärare. Solveig Almark-Björk, rektor vid lönkans högstadieskola, betonar att det tar tid att etablera elt nytt ämne. - Som jag!k'r det bör teorioch praktik va~ ra starkt förankrade i varandra, så att ele~ verna upplever all hälsokunskap är något verkligt och ett viktigt ämne i deras liv. Den extra timme som gålltill hälsokunskapen har tagits från de valbara ämnena i den nationella läroplanen. - Det är bra att hälsokunskap finns i alla årskur!k'r på högstadiet, så att man kan anpassa ämnet efter elevernas utveckling. Negativt är all vi fall ytterligare teoretiska ämnen i högstadiet på bekostnad av de valbara. - Vi har idag en alltför teoretisk skola. Därför kan man inte nog poängtera hälsokunskapens praktiska utformning och förankring i den unga människans vardag, sä~ ger hon. gymnastiklärare i Finland och redan idag är en hel del obehöriga, svarar han och tillägger: - Det har förresten börjat komma en del post hem med propåer från utbildningsanstalter som erbjuder distansundervisning i hälsokunskap. FOLKSJUKDOMAR Vem ska då undervisa i hälsokunskap? Karin Ekmanoch Kristoffer Nyman an!k'r båda, all det framför allt är idroltslärarnas domän. - Här på lönkan är det klassläraren som har det inledande blocket hälsokunskap med sjuorna, då de lär känna skolan, sin klass och närmiljön. Först efter sju veckor tar så vi vid, beräliar Kristoffer Nyman och tillägger: - Även andra kategorier, som exempelvis lärare i samhällskunskap, historia, biologi och geografi kan fungera som hälsokunskapslärare. Jag vet att på vissa skolor är det hushållslärarna som håller i det första blocken för niorna, som handlar om näringslära. " l SJUAN ÄR DET först klasslärarens introduktion,!k'dan behandlar man puberteten och därefter första hjälpen. I åttan handlar det om tobak och alkohol,!k'dan träningslära och därefter allmänna folksjukdomar. - I nian kör vi så näringslära, därefter för~ djupad träningslära och så den av alla pojkarna med spänning förväntade!k'xualkunskapen, säger Kristoffer Nyman och skraltar. Har någon av er en känsla av att införandet av hälsokunskap skulle ha minskat idrottsämnets status? - Absolut inte, svarar Kristoffer Nyman. Gymnastiken har i praktiken fall mer utrymme. När vi till exempel undervisar i träningslära och gör olika konditionstester, så sker det nu inom ramarna för hälsokunskapen. ALKOTEST Hur är det då med resursfördelningen? På Lönkan använder man en lärobok med det passande namnet "Hälsokunskap", vilken är översatt från finskan. - Det skärs ned i de finländska skolorna och därför har vi bara en klassuppsältning av den, beräliar Kristoffer Nyman. - En bok till varje elev vore ett önskemål, instämmer Karin Ekman som också skulle vilja ha fler praktiska, pedagogiska verktyg vad gäller hälsokunskapen. - När jag undervisar om alkoholen, låter jag exempelvis eleverna försöka promenera och titta på omgivningen genom två tomma toalellrullar. Det är ell enkelt men bra säll all uppleva, hur synfältet och uppmärksamhetsförmågan begränsas när man druckit mycket. I nian kör vi så näringslära, därefter fördjupad träningslära och så den av alla pojkarna med spänning förväntade sexualkunskapen. BEHÖRIGHET Eli nytt ämne ställer naturligtvis frågan om behörighet på sin spets. Från år 2012 finns ell krav på all den som undervisar i hälsokunskap också har 35 studieveckor (60 poäng enligt European Credit Transfer System) i ämnet. - Jag har hälsokunskap som ett sidoämne i min examen. Nästan alla som idag utbildar sig till gymnastiklärare här i Finland läser den kursen. Vi vet ju all det finns ell framtida behörighetskrav, fastslår Karin Ekman. Vad tycker då KristofferNyman, med examen från 90-talet...? - Av mina kollegor här i Helsingfors i samma ålder som jag, är det nästan inte någon som har dessa 35 studieveckor. När jag lä~te i Sverige fick vi ju en hel del hälsokunskap inbakat i undervisningen och samma har det varit här i Finland. - Själv är jag inte speciellt orolig för framtiden. Det råder brist på svenskspråkiga Karin Ekman och Kristoffer Nyman be~ rällar, all de har stor frihet all själva lägga upp undervisni ngen, som dock naturligtvis måste ske i enlighet med den nationella lä~ roplanen. Det skulle behövasvideo- och dvd-filmer för ämnet. Dessa medier tycker ju eleverna mycket om, tillägger hon. Vi backar åter till Karin Ekmans lektion med ållorna. Hon har just delat ut sugrör till några elever. De far i uppgift all springa till matsalen och tillbaka. - Saga och Sandra, andas hela tiden ge~ nom sugröret!uppmanar hon. Meningen är all eleverna ska fa en uppfallning om hur det känns all ha den fruktade lungsjukdomen KOL - Nå, hur känns det? frågar hon när de återvänder. Skulle ni vilja springa ett varv på fotbollsplan med sugrören i munnen? -Nej.. DANS OCH FOTBOLL Efter lektionen byter vi några ord med Sandra långbacka, Saga Mannila och Hanna Arhippainen. Ingen avdem röker. ~ IDROTTSLÄRAREN 4/07 9

5 Sandra Llingbacka, Saga Mannila och Hanna Arhippainen tycker att det är bra att gymnastiken har egen tid liksom hälsokunskapen. - Jag sjunger på fritiden, så det passar inte, säger $andra. - Jag håller på med fotboll, berättar Saga. - Och jag dansar, förklarar Hanna. Alla tre verkar uppskatta ämnet hälsokunskap, även om en del av del som lärs ul ju är sådant som är allmänt känt. - Det är bra all ha hälsokunskapen separat, så all även gympan får sin tid, fastslår Saga Mannila. Hon och $andra långbacka ska till nä~ta vecka göra ell litet arbete om hur rökning skadar munnen. - Jag har inte bestämt mig, kanske gör jag något om hur huden skadas, berättar Hanna Arhippainen. Zacharias Fabricius och Johan $arasto har, parallellt, haft hälsokunskap för Kristoffer Nyman och vi träffar dem i korridoren. - Jag tycker det är ell nödvändigt ämne. Det är bra all få veta merom rökning, säger Zacharias. - Man vet vad man inte ska göra, tillägger Johan. Illda verkar också uppskatta all gymnastiken har sina egna, renodlade timmar. - Det är ell kul ämne som man inte vill gå miste om!..... EARfoon Hörselskydd du hör med! Extremt bekväma tack vare den personliga utformningen (vi gör ett avtryck av hörselgången) Caranterat inga obehag av värme eller tryck Filter som gör att man hör tal, men dämpar buller Små och nästan osynliga eller färgade och synliga EARfaon Sound kan kopplas till telefon eller radio Lång livslängd, allergibehandlade och CE-märkta Återförsäljare finns över hela landet. Buller är inte bara skadligt för din hörsel, buller medför även ökad trötthet och minskad koncentration! UMEC EARfoon AB Personliga hörselskydd SIktgatan Vällingby Tel: Fal(; umec@tella.com 10 IOROTT5LÄRAREN 4/07