STARK UTAN DROGER. Droggruppen i jakobstadsnejden
|
|
- Lovisa Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 STARK UTAN DROGER Alkohol, narkotika, dopingpreparat och tobak är alla droger, som fängslar många av våra ungdomar (och vuxna också för den delen). Bruket av droger tar bort de ekonomiska förutsättningarna för ett aktivt liv och formar många ungdomars tillvaro. Drogmissbruket "stjäl" en stor del av livsinnehållet. Drogerna ersätter kreativt tänkande och en positiv social samvaro - grunderna för personlighetsutvecklingen till självständighet. Narkotikaproblemet i jakobstadsnejden är relativt sett inte stort, men tillräckligt stort och växande för att vi skall ta det på allvar. Drogmissbruket är ofta svårt att känna igen och känsligt att hantera för föräldrar, lärare, social- och hälsovårdspersonal samt polis. Tidigt ingripande är viktigt för att rädda de drabbade. Grunderna för prevention och "räddningsarbete" är kunskap och mod. För att bygga upp denna grund ger droggruppen ut denna broschyr med fakta om de vanligaste drogerna. Läs igenom broschyren åtminstone en gång fastän Du tror att Du inte har drogproblem nära Dig - Du kan behöva kunskapen för att rädda en människa. Hösten 1996 infördes VÅGA-programmet i nejdens högstadieskolor. Våga-programmet är ett drog- och våldsförebyggande utbildningsprogram i grundskolans årskurs 7 eller 8. Lektionerna leds främst av lärare och polis. Syftet med programmet är att genom stärkt självförtroende och ökad kunskap få våra ungdomar att säga NEJ till droger och våld. Vi hoppas att Du som förälder deltar i föräldramöten som ordnas på skolan. Under föräldramöten i åk 7 eller 8 diskuteras Våga-programmet. Ditt stöd och din kunskap är oersättlig i arbetet mot droger och våld. Glädjande är att undersökningar visar att ungdomarnas drogvanor i våra nejder är i stort sett oförändrad från år 1990 och framåt. Ett långsiktigt preventivt arbete ger resultat! Ni föräldrar har den viktigaste rollen för att vi också i fortsättningen skall kunna hålla droganvändningen i nejden på en låg nivå. Vi från droggruppens sida vill med denna broschyr uppmuntra Er föräldrar att fortsätta orka bry Er om Era barn och orka sätta de gränser som behövs. December 2003 Droggruppen i jakobstadsnejden
2 TOBAK Tobaken är ett gift, som idag inte skulle få försäljningstillstånd, om man började marknadsföra den som en ny produkt. Tobaken utgör finländarnas största enskilda hälsorisk. Årligen dör ca personer i Finland på grund av rökning. Ett viktigt steg mot ett tobaksfriare Finland utgör de tobakslagar, som trädde i kraft 1995 och Lagarnas två huvudstrategier är: - minska barns och ungdomars tobaksrökning genom att förbjuda försäljning av tobaksprodukter till personer under 18 år - att genom olika restriktioner som rör omgivningen garantera en rökfri miljö för varje finländare utan att fördenskull glömma att tobaksrökning är vars och ens privatsak. En rökande ungdom råkar lättare i riskzonen att bli haschrökare än en icke-rökande ungdom! Ju längre en pubertetsungdom förblir icke-rökare desto större är chanserna att inte börja röka. Nikotinberoendet kan uppstå hos en tonåring om han dagligen röker i två veckors tid. Styrkan av beroendet kan jämföras med vilken annan drog som helst. Eng. den senaste skolundersökningen (2003, Rimpelä) ökade tobaksrökningen bland ungdomar i Jakobstad. Nästan fjärdedel (23%) av högstadie elevern (8-9 klass) röker dagligen. Snus ökar snabbt bland pojkarna. Också aktiva idrottare snusar i hög grad. Rimpeläs undersökning 1999 visar att i vår region snusar 20% av pojkarna i åk. 8 och 33% av pojkarna i åk. 9. Föräldrarna har möjlighet att sätta gränser för vad man tillåter och vad man förbjuder.
3 Föräldrarna påverkar också sina ungdomar mer än kamraterna gör. I Norge har man gjort undersökningar bland åringar för att se hur föräldrarnas rökbeteende inverkar. Vi kan här studera vad man kommit fram till: En långtidsstudie ( ) i England visar ett klart samband mellan tobaksrökning och för tidig död. Studien visar emellertid också att det alltid lönar sig att sluta. Ju tidigare man slutar röka desto mindre bestående skador får man.
4 ALKOHOL Visste du att alkohol är Finlands vanligaste berusningsmedel? Varje finländare dricker i medeltal alkoholdrycker som motsvarar 9,3 liter ren hundraprocentig alkohol i året. På senare år har det tydligt kommit fram att debutåldern för fylledrickande har en stor betydelse för riskerna att bli alkoholist. I USA har studier visat att: En 13-årig debutålder ger 47%ig risk att få alkoholproblem. En 16-årig debutålder ger 31%ig risk att få alkoholproblem. En 21-årig debutålder ger 10%ig risk att få alkoholproblem. FÖRSÖK DÄRFÖR GÖRA ALLT FÖR ATT SKJUTA UPP BARNENS ALKOHOLDEBUT! En fullvuxen man (ca 70 kg) förbränner ca 2 cl alkohol i timmen. I praktiken betyder det att kroppen behöver 2 timmar för att förbränna en flaska mellanöl! På grund av alkoholens skadeverkningar dör årligen åtminstone 3 00 personer i vårt land och ca 700 på grund av missbruk av narkotika, mediciner och sniffning. Dödsfall pga. narkotikamissbruk bland unga har ökat oroväckande på senare tid. Alkolholförgiftning är ett tillstånd, då någon druckit en sådan mängd alkohol att medvetslöshet inträder. För en tonåring kan redan 2 promille alkohol i blodet (en flaska vin) vara livsfarligt! En växande kropp tål inte alkohol. VAD SÄGER LAGEN? UNDER 18 ÅR -får man inte inneha varken alkohol eller mellanöl, -åt dem som är under 18 år får man inte servera eller sälja alkoholdrycker, -det är förbjudet att förmedla (langa) alkohol till dem som är under 18 år. Straffet kan vara från böter upp till 2 års fängelse!
5 18 20 ÅR -får man inte inneha starka alkoholdrycker -åt dem som är under 20 år får man inte sälja starka alkoholdrycker -inte heller förmedla (langa) sådana drycker -får man köpa och inneha milda alkoholdrycker, t.ex. mellanöl -servering är tillåten av sådana drycker Alkoholanvändning under 18 år kan man kalla missbruk! Det är på föräldrarnas ansvar om man bjuder alkohol till sina barn. Ett vanligt argument för att köpa alkohol till sina barn är att man då vet vad de dricker. Tyvärr är det oftast så att barnen då de är ute dricker den alkohol som föräldrarna gett plus att de ändå dricker mer. Undersökningar i Sverige har visat följande resultat av föräldrarnas inställningar: FÖRÄLDRAR TROR OFTA ATT DE KAN LÄRA SINA BARN MÅTTLIGHET GENOM ATT BJUDA PÅ ALKOHOL. BEKLAGLIGTVIS GÅR DET OFTA SÅ, ATT JUST DESSA BARN DRICKER MERA ÄN DE SOM INTE BJUDS PÅ ALKOHOL HEMMA!
6 MISSBRUK AV MEDICINER Blandmissbruk av alkohol och mediciner har tilltagit bland ungdomen under de senaste åren. Detta innebär stora risker. En liten mängd alkohol i kombination t.ex. med lugnande mediciner, sömnmediciner, värkmediciner eller hostmediciner kan leda till en kraftig reaktion och ibland leda till en direkt livsfarlig förgiftning! Även mediciner som finns i vanliga hem kan användas felaktigt. Håll medicinskåpet och recepten under uppsikt! SNIFFNING Med sniffning avses vanligtvis djupa inandningar av t.ex. lim, bensin, tinner och andra lösningsämnen i berusande syfte. Sniffning kan jämföras med alkoholberusning men en kortvarigare sådan. En överdosering är rätt vanlig och kan leda till medvetslöshet. Ofta är det fråga om barn i lågstadieåldern som börjar sniffa. Lösningsmedel förorsakar svåra bestående skador på framför allt hjärnan. Lungorna och njurarna tar ofta också skada av sniffning. CANNABIS SATIVA (HASCH OCH MARIJUANA) Hasch (koncentrerad Cannabis Sativa) och torkad Cannabis Sativa är för närvarande efter alkohol och medicinmissbruk den bland ungdomen vanligaste narkotikan i vårt land. Hasch påminner till det yttre om små "korkbitar" och färgen kan växla från ljusbrunt och gult till svart. Hasch får man från hampväxten, vars latinska namn är Cannabis Sativa. Ordet Cannabis används som en gemensam benämning på hasch, marijuana och hascholja. Cannabis Sativa kan odlas hos oss både inomhus, i växthus och också utomhus. Odling av Cannabis Sativa är förbjudet. Den vanligaste produkten av växten är ett hartsliknande ämne som består av torkad kåda från honblommorna. Pressat till kakor med tillsats av bindemedel kallas det hasch och har vanligen en THC-halt på 8-12 (vikt)%. (THC är förkortningen för Tetrahydrocannabinoler, det verksamma giftet i Cannabis.)
7 Marijuana framställs av torkade växtdelar, främst skotten, och dess THC-halt är 1-5%. Förädlingen av cannabisarter kan ge THC-halter på 10% eller mera. Marijuana för rökning i cigaretter, antingen handrullade eller köpta utan filter, är bruneller grönaktig till färgen och liknar till utseendet närmast oregano eller hackat gräs. Det hasch som uppblandat med tobak används för rökning i pipa eller i handrullade cigaretter består av en fast massa eller smulor. Färgen varierar från ljust gråaktigt till brunt eller nästan svart. Piporna är ofta majspipor, särskilda haschpipor - s.k. chillos - eller hemmagjorda pipor av olika slag. Hascholja är ett extrakt, en trögflytande, brun vätska med en THC-halt på 30-60%, ibland t.o.m. högre. Effekter De omedelbara effekterna av cannabis är individuella. Hos en del missbrukare framkallar preparatet en drömlik känsla av välbefinnande, en del blir pratsamma och upprymda, medan andra isolerar sig från yttervärlden. En del av missbrukarna drabbas av ångest och förändringar i sinnesförnimmelserna blir en obehaglig upplevelse. Flera missbrukare kommer också in i haschpsykos, som kan bli bestående. Hos andra tycks preparatet till en början inte ha några speciella effekter på sinnesstämningen. Däremot är det vanligast med störningar i uppfattningen av tid, plats, avstånd och hastighet. Detta innebär ökad risk för olyckor bl.a. i trafiken. THC finns kvar i kroppen ca 1 månad efter intaget och märks i tester under den tiden. Snabbtester kan utförs bl.a. via högstadieskolorna. Tecken Man kan märka att en person använt cannabis bl.a. på den sötaktiga lukten i cannabisrökarens andedräkt, hår och kläder. Lukten påminner om bränt rep, bränt gammalt hö eller sigillack. Cannabisanvändaren tenderar också att bli inåtvänd och okoncentrerad. Skolkning kan förekomma. Cannabisrökaren märker inte själv hur han förändras. Därför är det viktigt som vuxen att vara uppmärksam och alltid noggrant reda ut t.ex. orsakerna till skolkning. Ett tonårsmissbruk leder ofta till en fel utveckling, en kronisk förpubertet eller ett evigt skolk från vuxet liv. Därför är hasch en katastrof i ungdomars liv. Den känslomässiga utvecklingen avstannar. Om man senare kommer ut ur sitt missbruk är det svårt att hitta en vuxen identitet.
8 CENTRALSTIMULERANDE MEDEL. Centralstimulerande medel omfattar bl.a. amfetamin och kokain. Amfetamin är ett syntetiskt framställt ämne och förekommer vanligen i form av gulaktiga kristaller. Det stimulerar det centrala nervsystemet. Amfetamin är ett vitt pulver som kan blandas i drinkar, tas som tabletter, inandas med sugrör eller injiceras direkt i blodådrorna. Amfetamin ger en uppiggad, upprymd känsla (brukaren kan inte sova) samt aptitlöshet. Psykiskt ger det en kraftigt höjd självkänsla och aggressivitet. Iakttagaren kan notera vidgade pupiller, ökad pulsfrekvens, förhöjt blodtryck och en överaktivitet. Typiskt för amfetaminet är också muskelryckningar som är oberoende av viljan, s.k. tics, exempelvis i ansiktet. Missbrukarna kallar ruset "kick" eller"speed". Efterverkningarna är depression och trötthet. Vid längre tids bruk magrar missbrukaren, missköter sig kroppsligen och blir nedgången. Förföljelsemani är ett vanligt symptom. Blandmissbruk av turvis amfetamin, sömngivande läkemedel och alkohol är vanligt efter en längre tids bruk. Amfetamin är efter cannabis det vanligaste narkotiska preparatet i Finland. Kokain framställs av kokabuskens blad och förekommer ofta i form av ett fint vitt kristalliskt pulver. Kokainets effekt påminner om amfetaminets. Kokain intas ofta genom att drogen andas in eller snusas genom näsan. Crack är en speciell form av kokain. Det förekommer i form av grågula klumpar eller flingor. Crack röks t.ex. uppblandat med tobak eller marijuana. Crack ger en snabbare och kortvarigare effekt än kokain. Sannolikheten för fortsatt missbruk är mycket stor.
9 HALLUCINOGENER Hallucinogener är droger som förvränger verklighetsuppfattningen. Till denna grupp hör t.ex. LSD och ecstacy. Effekterna av hallucinogener kommer vid nedsväljning efter 5-15 min. Ruset varar fyra till tolv timmar. Effekterna är starka och intensiva. Preparaten har kraftiga effekter på psyket och yttrar sig som förvirringstillstånd. LSD säljs oftast som tabletter i grälla färger, droppas ibland på sockerbitar, men kan också injiceras. LSD-tripparna kan finnas indränkta i små pappersmärken som föreställer allt från Bart Simpson till en pingvin. En tripp innehåller 1-2 miljondels gram flytande vätska som har dränkts in i pappersmärket. Genom att suga på märket får man i sig ämnet. LSD anses vara en av våra värsta narkotikapreparat. Redan efter en enda tripp kan man bli utbränd för resten av livet. Man får hallucinationer och senare psykoser och svåra depressioner. Efter en tids användning kan missbrukaren få en snedtripp, en negativ fördröjd reaktion, utan att då ha använt någon drog. Ecstacy är en kemiskt framställd drog som förekommer som ett vitt pulver i kapslar eller som tabletter. Den har samma effekt som kobinationen amfetamin och LSD. Ecstacy marknadsförs oftast till ungdomen med ingen eller liten erfarenhet av narkotika och förknippas främst med den s.k. Rave-kulturen. Ecstacy kan ge svåra kroppsliga biverkningar såsom rubbningar i hjärtrytmen, andningssvårigheter och krampanfall. Också vissa giftiga svampar har hallucinatoriska effekter. OPIATER Opievallmon odlades redan omkring år 4000 f.kr och har alltsedan dess använts som läkemedel eller rusmedel. Den vanligaste drogen som framställs ur opievallmon är heroin. Heroin är en av de vanligaste drogerna i Europa. Heroin är ett gråvitt pulver som kan rökas, sniffas eller injiceras. Heroin är starkt beroendeframkallande. Den allvarligaste akuta risken vid missbruk är dödliga överdoser pga. andningsstillestånd. Heroinmissbruket är oftast kopplat till hög kriminalitet. Rökheroin har blivit vanligt i Finland under de senaste åren. Antalet dödsfall har ökat kraftigt på senare år pga överdosering. De flesta narkotikadödsfallen sker genom heroinanvändning. Kroppsliga tecken på heroinpåverkan är: Sammandragna pupiller och stirrande blick. Personen är förvirrad och likgiltig för omvärlden. Kan ha svårigheter att stå på benen eller ha hopsjunken hållning. Sluddrigt
10 tal och kontaktsvårigheter. Buprenorfin, (Subutex, Temgesic). Subutex är förutom ett läkemedel också den vanligaste opiater bland finska droganvändare. Vid narkotika andvändning injiceras den oftast intravenöst, fast Subutex inte är tänkt att användas på detta sätt. Således är ett av problemen med drogen skador i blodkärlen förorskade av binmedlen i drogen. Den ger också upphov till allvariga ögonbottenförändringar vid intravenös andvändning. Den eftersökta verkan med buprenorfin är att få en euforiserande verkan. Drogen har blivit mycket popilär i Finland. Och i dag ser man många missbrukare som har börjat användningen av opiater med just buprenorfin direkt antigen i samband med andvändning av kannabis eller till och med utan. Missbruk förorsakar till och med vara långvarigare än de heroinförorsakade. Som vuxna bör vi vara medvetna om att det hela tiden experimenteras med att hitta nya droger som kommer ut på marknaden. Drogerna är idag mycket billigare än de var för t.ex. 10 år sedan. Gammahydroxismörsyra GHB har tidigare använts som lugnande medicin och bedövningsmedel. Ämnet finns naturligt i varje cell i kroppen och är en signalsubstans. GHB bromsar utsöndringen av dopamin. Dopamin aktiverar hjärnans processer och därför får personen i GHB-ruset en aktivare/rikare inre värld. Utåt blir personen mera inaktiv. Omdömet försämras, man är mindre känslomässigt hämmad. Effekten kan jämföras med alkoholberusning. Ämnet framkallar en känsla av lycka, avslappning och sensualitet med mindre ångest och känslohämning. GHB smakar lite saltigt och ser ut som tårar, en genomskinlig vätska. Finns också i pulver form och i kristall form. Effekten kommer inom minuter och börjar minska efter 2 timmar. Riskerna med GHB är att gränsen mellan påverkan och överdos är svår att avgöra. Med större doser kommer yrsel, fysisk obalans och sluddrigt tal. Påverkar andningsförmågan negativt. Framkallar kräkningar eller krampanfall i kombination med alkohol. Medvetslöshet med kvävningsdöd har inträffat. Ger dagen efter symptom efter bruket. Risken för överdosering är stor. GHB har använts som knockout-droppar för att lättare kunna råna personer eller utnyttja kvinnor sexuellt.
11 NARKOTIKA Vad säger lagen? Olovlig tillverkning, produktion, import, export, förmedling, handel med samt innehav och användning av narkotika är förbjudet. Odling av vallmo, kokabuske och hampa är förbjuden, ifall syftet är narkotikabruk. ANABOLA STEROIDER Med anabola steroider avser man kemiskt framställda hormoner som är besläktade med det manliga könshormonet testosteron. Överdoser av hormonet tas för att få starkare muskler, bättre prestationsförmåga och kraftigare, "manligt utseende". Problemet är att "vanliga" ungdomar intar hormoner för att snabbt få ökad muskelmassa och gå upp i vikt. Våldsbrott begås ofta av personer som tar steroider i kombination med alkohol. Effekter av anabola steroider: Håret Anabola steroider påskyndar mannens håravfall som leder till tidig flintskallighet. Hjärnan Ökar irritationen och aggressiviteten som lätt leder till brottslighet (misshandel och mord), speciellt i kombination med alkohol. Ansiktet Ökar antalet finnar i ansikte och på överkroppen. Brösten Mannens bröstkörtlar växer och blir ömma Levern Kan ge blodcystor i levern och även skrumplever. Njurarna Rubbar njurarnas normala funktion. Testiklarna Könsdriften ökar drastiskt för att senare ibland helt avta. Testiklarna skrumpnar på ett karakteristiskt sätt. Man kan se vuxna män med testiklar som hos en pojke före puberteten. Produktionen av spermier minskar eller upphör. Yngre män riskerar att bli barnlösa för all framtid.
12 Prostatan Prostatakörteln förstoras vilket ökar risken för inflammation och gör det svårt att kissa. Lårbenet Tillväxtzonerna i lårbenet sluts vilket leder till risk att en tonåring som inte är färdigutvecklad stannar i växten. Blodkärlen Höjda blodfettvärden ökar kalklagringar i blodkärlen och leder till hjärtinfarkt. Förorsakar försämrad blodcirkulation och åderförkalkning. För kvinnor ger anabola steroider dessutom basröst, skäggväxt och menstruationsrubbningar.
13 SPELBEROENDE 5-10 % av alla som spelar om pengar upplever problem, som att för mycket tid och pengar går åt. 8 % av de som spelar på penningautomatspel upplever någon form av spelmani eller beroende; ett tvingande behov av att fortsätta spela trots negativa följder av spelandet. Det bästa sättet att förebygga spelberoende är naturligtvis att inte spela alls, det näst bästa är att inte börja spela om pengar i en för tidig ålder. Liksom vid andra beroendeproblem så hjälper A-kliniken i Jakobstad också de som har blivit spelberoende. Åldersgränsen för penningautomater är i dag 15 år för vissa spel och 18 år för andra. De tippnings- och vadhållningsspel som har kommit till under de senaste åren har troligen ytterligare ökat ungdomars spel om pengar. För de här spelen finns inga åldersgränser!också om ungdomar kanske spelar för mindre summor så tycks risken vara stor för att spelandet fortsätter med större summor senare i livet. I framtiden uppmärksam på hur barnen använder datorn och internet. kommer vi också att se problem med ungdomars datoranvändning. Det är säkert skäl att som förälder också vara TRO INTE PÅ KNARKMYTERNA! Sju av de vanligaste myterna om hasch, och argument mot dessa De som röker hasch eller marijuana har en lång rad argument för varför de gör det. En del av argumenten är uppenbara osanningar som man inte kan tro på om man tänker efter. Här nedan redovisas några vanliga myter och motargument du kan använda! "Hasch är ofarligt i jämförelse med t.ex. alkohol" Hasch kan ge stark ångest, panik, hallucinationer och förvrängd verklighetsuppfattning. Hasch stannar längre i kroppen än alkohol eftersom det är fettlösligt och inte vattenlösligt som alkohol. Cannabis påverkar bildning av sexualhormoner i kroppen och påverkar på så sätt spermieproduktion, menstruation och därmed möjligheten att få barn.
14 Men det allra allvarligaste är kanske de sociala och psykologiska problem som långvarigt missbruk ger. Man skärmar av omgivningen och blir inåtvänd. Till slut sitter man fast i en egen värld. Den som börjar röka regelbundet i tonåren står stilla i utvecklingen och blir aldrig vuxen mentalt om han/hon fortsätter att röka hasch. "Hasch ger inte baksmälla som alkohol" Hasch ger inte samma typ av baksmälla som alkohol. Det beror på att hasch sitter kvar i kroppen från en vecka upp till en månad efter att man har rökt. Själva haschruset varar bara i ett par timmar. Men efterruset med försämrad koncentrationsförmåga, dåligt minne, slöhet etc varar längre. När det gäller hasch kan man snarare tala om "veckan efter" eller "månaden efter" i stället för "dagen efter". "Man blir inte beroende av hasch" Jo, det är idag klart visat att ett fortsatt missbruk av cannabis leder till beroende. Många behandlare menar att det är minst lika svårt att bryta ett intensivt haschmissbruk som pågått under en längre tid som många andra svåra drogberoenden såsom exempelvis alkoholism och heroinism. "Hasch är en 'lätt' drog" Haschet är varken harmlöst eller bara "lätt narkotika". Det är ingen slump att den internationella narkotikakonventionen i sin förteckning över narkotika tar upp just hasch. Hasch jämställs där med heroin. Långt ifrån alla haschrökare kommer att sluta som heroinister. Det helt övervägande antalet ungdomar som prövar hasch kommer aldrig att gå längre, men de bidrar ändå till att hålla handeln igång så att andra ungdomar skadas. Den som regelbundet röker hasch löper ändå större risk än andra att hamna i missbruk av t.ex. amfetamin. Hasch säljs fortfarande i stor utsträckning av missbrukare som finansierar sitt missbruk på det sättet. Haschrökaren får kontakt med personer och miljöer som ger honom eller henne tillgång till andra droger. "Hasch vidgar medvetandet" Hasch påverkar upplevelsecentrum i hjärnan. Missbrukarna planerar och fantiserar men genomför aldrig någonting. De släpper sina hämningar, ser saker som de inte sett tidigare, får en upplevelse av tyngdlöshet och upplever inte tiden på samma sätt som andra. Men det de upplever är inte verkligt. Den som pratar mycket under haschrus pratar för sig själv, inte med andra. Eftersom gifterna i hasch gradvis påverkar hjärnan och andra kroppsfunktioner hamnar man mer och mer i en omedveten värld. Man skapar en ridå som man gömmer sig
15 bakom. Man blir omedveten. "Det är tillåtet att ha hasch för eget bruk på sig" All befattning med hasch är olaglig. Att använda hasch såväl som överlåta, försälja, tillverka och att inneha är straffbart. Även innehav av mycket små mängder hasch leder till åtal. "Hasch ger bättre sexuella upplevelser" Myten om hasch som sexdrog är falsk. I början kan hasch ge bättre sexuella upplevelser, på grund av att tidigare hämningar försvinner under ruset. Men i längden blir man alltmer ointresserad av sex. Långvarigt rökande kan leda till hormonrubbning som i sin tur kan ge tillfällig impotens och nedsatt fruktsamhet. TIDIGA SYMPTOM OCH VARNINGSTECKEN Lukt. Det är lätt att känna igen lukten av alkohol och lösningsmedel. Lukten av haschrökandet påminner om bränt gammalt gräs! Sena kvällar. Man måste vara observant om tonåringen börjar komma hem sent om kvällarna. Det behöver inte betyda att man står i tamburen och utbrister: "Jasså, har du använt narkotika!" Bättre är att fråga var han/hon varit, med vem han/hon varit och vad de har gjort. Man ska inte nöja sig med oklara svar. Förändrade intressen. De ungas fritidsintressen kan förändras vilket inte behöver betyda något. Men för en haschrökare är det typiskt med en förändring till större passivitet och att man "inte orkar" med tidigare fritidsintressen. Förändringar i kamratkretsen. Om den unga plötsligt börjar byta kamratkrets bör föräldrarna veta att ungdomar som bryter mot normerna ofta söker varandras sällskap. Om tidigare kamrater anses tråkiga och de nya kamraterna misstänks vara missbrukare är det skäl för föräldrarna att snabbt
16 reagera. Försvar av missbruk. Det är väl inte så vanligt att den unga öppet försvarar missbruk, men om så händer, är det ett viktigt varningstecken. Ökande behov av pengar. Vid missbruk av droger ökar behovet av pengar påtagligt hos den unga. Det är viktigt att lägga märke till om detta börjar hända hos din tonåring. Drogerna kostar per vecka från någon hundra mark till tusentals mark! Skolk från skolan. Skolk från skolan är ett viktigt varningstecken, som bör leda till åtgärder, oberoende om det är frågan om missbruk eller inte. Ta kontakt med skolan. Skolk leder inte automatiskt till missbruk, men missbruk leder ofta till skolk! Försvagad intellektuell förmåga. Trötthet och försämrad skolframgång kräver alltid större vaksamhet från föräldrarnas sida samt kontakt med skolan! Lögner och vilseledande av vuxna. Man skall lägga märke till halvlögner och försök att vilseleda vuxna. Då är det skäl att diskutera hur relationerna skall fungera. Isolering. När en tonåring allt mer börjar isolera sig, undviker sina föräldrar och ständigt gömmer sig på sitt rum är det orsak att reagera. Brottslighet. Brottslighet är i och för sig en allvarlig sak vare sig det är fråga om missbruk eller inte. Brottslighet kan vara första steget från en normal livsstil och bör alltid leda till åtgärder på samma sätt som om det skulle vara frågan om missbruk. I samband med missbruk ökar alltid penningbehovet. För att finansiera missbruket kan tonåringen ofta sälja sina egna eller familjens tillhörigheter, låna pengar av kamraterna o.s.v.
17 VAD KAN VI GÖRA SOM FÖRÄLDRAR OCH SOM KOMPISAR? När det är frågan om tobakens och berusningsmedlens användning har den ungas föräldrar en viktig ställning: de utgör modeller för de unga. Kompisarna betyder också mycket. En god kompis är en stor tillgång under tonåren. De unga har lättare att förhålla sig positivt till egna föräldrars utstakade gränser om de erfar att kompisens föräldrar har liknande regler. Vi har kunnat konstatera att föräldrarnas samarbete hjälper såväl tonåringen som föräldrarna själva. Föräldrarna kan t.ex. diskutera: -vilka är tonåringarnas hemkomsttider -sin egen inställning till tobak, alkohol och narkotika? -om tonåringen vill sova hos kompisen över veckoslutet, vilka är då spelreglerna? -kan föräldrarna turvis hämta hem de unga från diskotek och nöjestillställningar? -hur kan tonåringarna säga nej till droger; hur klara av svåra situationer då t.ex. kamrater bjuder på droger. -den information som unga får från internet behöver inte vara sann fast den ser proffsig ut. En sund skeptisk inställning till information från nätet är bra för både unga och äldre.
18 TIO TIPS HUR DU HJÄLPER DIN TONÅRING! 1. Tala om tobak, alkohol och droger. Dela med dig av innehåller i den här broschyren. Berätta med argument och åsikter varför tonåringar inte bör använda droger. Med ökad kunskap går det lättare att ge en saklig bild av droger. 2. Lär dig lyssna. Bara genom att lyssna kan du få reda på vad som händer i gänget, vilka problem som finns m.m. Håll dig informerad! 3. Stöd självförtroendet. Tonåringar behöver din uppmuntran och uppmärksamhet. Det stöder självförtroendet som gör dem stabila och säkra på sig själva. 4. Visa känslor. Visa dina känslor och tillåt tonåringen att visa sina känslor. Dela upplevelser; sorg och glädje. Var ärliga mot varandra. 5. Var en god förebild. Du behöver inte vara helnykterist, men kom ihåg att dina attityder och värderingar kring drogerna är viktigast. Berätta varför eller varför du inte röker eller dricker. 6. Hjälp till att motarbeta grupptryck. Tonåringarna behöver ibland hjälp för att stå emot grupptrycket. Du kan som förälder ge den hjälpen dels genom kunskap och dels genom att sätta gränser, t.ex. bestäm klockslag för hemkomsttider, var själv vaken då ditt barn kommer hem. 7. Uppmuntra hälsosamma, skapande aktiviteter. Alla behöver känna sig duktiga på någonting. Uppmuntra olika hobbies och vettiga, sysselsättningar. 8. Tala med andra föräldrar. Du är inte ensam. Att tala med andra föräldrar kan vara en lättnad och ett stöd. Kontakta t.ex kompisarnas föräldrar vid planerade övernattningar!
19 9. Sätt gränser för tobaksrökningen, alkoholdrickandet och drogerna. Eftersom du bryr dig om, sätt gränser för vad du accepterar och inte accepterar! Regler och normer ger trygghet. Reglerna kan ta formen av ett kontrakt och den unga får möjlighet att ta ansvar och hålla löften. 10. Att störa är att bry sig om. Att berätta om svårigheter är inte detsamma som att skvallra utan att bry sig om.
20 20 VART KAN DU VÄNDA DIG? (Tystnadsplikten respekteras) Jakobstad, Pedersöre och Larsmo: Droggruppen i Jakobstad Peter Granholm, soc.dir. Tel / Sirpa Hanhineva kont.pers.för hälsofost. Tel Gunilla Nybäck, hälsovårdare tel www,gunilla.nyback@jnhvc.fi Yvonne Ahlstedt, skolkurator Jakobstad tel / 1349 Pekka Kojola, skolkurator Jakobstad tel / pekka.kojola@pietarsaari.fi Kaj Nyman äldrekonstapel, polisinrättn., tel Margot Lindberg, chef, socialavd. Tel / margot.lindberg@jakobstad.fi Monica Hällund-Myntti, A-kliniken tel monica.hallund-myntti@jakobstad.fi Minna Joensuu, ungdomsledare, fritidsbyrån tel / minna.joensuu@pietarsaari.fi Pia Rosengård-Andersson, skolkurator tel pia.rosengard-andersson@optimaedu.fi Tom Nyman, Lagmansgården tel /6815 tom.nyman@lagmansgarden.multi.fi Droggruppen i Larsmo Maria Sämskar, rektor, tel Susanne Lillqvist, hälsovårdare, tel , Åsa Bjärnvik, skolkurator, tel Jennie Haga-Larsson sos.arb. Tel Arne Böhling, fritids-sekr. Tel Sami Rantamäki tel Droggruppen i Pedersöre Maria-Louise Backlund, ungdomssekr.tel Stefan Hagberg. Polis tel Kerstin Roos, hälsovårdare tel Ann-Britt Victorzon, skolkurator tel Katarina Grön, sos.arb. Tel Övriga Du kan kontakta: Informations- och stödtjänst för unga med drog- och andra beroendeproblem tel.tid. Mån-tis tel A-kliniken, Jakobstad tel a-kliniken@jakobstad.fi A-kliniken, Garleby, tel / Mentalvårdscentralen; barn och ungdomsavdelningen te HVC/jour tel Församlingarnas diakoni eller ungdomarbete. Irti Huumeista ry, kl och tel
Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner
Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester
Läs merVad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:
Opiumrökande dam, Carlo Sarra (ca 1890) Vad är en drog? Nationalencyklopdien: substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Vissa droger är lagliga:
Läs merFamiljen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!!
Familjen och drogförebyggande fostran Vi vill också ha!!! Som underlag för funderingar kring alkohol och droger Det är bra att samtala med barn om verkningarna hos alkohol och droger i situationer där
Läs merMitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar
Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda
Läs merTEMA: Droger Mitt namn:
TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren
Läs merKroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen
Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika
Läs merANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE
ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut
Läs merHÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium
HÄRJEDALENS KOMMUN Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan handlingsplan för Härjedalens för grundskolor och gymnasium Barn, Utbildning och Fritid Drogpolicy och handlingsplan för Härjedalens kommuns
Läs merFörslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.
TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för
Läs merTonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?
Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här
Läs merDrogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014
Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun Resultat 2014 Drogvaneundersökning i år 7, Tyresö kommun 2014 Svarsfrekvens: 2014: 84% (tot antal svarade 428 st) varav 195 flickor och 233 pojkar
Läs merUndersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011
Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra
Läs meri Täby tobak cannabis & alkohol
Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.
Läs merFöräldrar är viktiga
Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker
Läs merAlkohol Narkotika Doping Tobak
Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping
Läs merDrogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011
Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 16 år (född 1995) Resulterande svar
Läs merDrogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011
Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 18 år (född 1993) Resulterande svar
Läs merDrogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2
Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009
Läs merVem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?
Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen
Läs merTextstöd till oh-bild 1 Myter
Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att
Läs merTips till föräldrarna. Unga och rusmedel
Tips till föräldrarna Unga och rusmedel Tips till föräldrarna Hälsoproblemen som orsakas av rusmedel har ökat år för år. Ju yngre man är när man börjar använda rusmedel, desto större är sannolikheten för
Läs merINFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER
INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER Till dig som förälder. Detta är ett faktablad om cannabis, spice och nätdroger. CANNABIS Cannabis är ett samlingsnamn för marijuana, hasch och hascholja
Läs merNorrtälje kommun, Gymnasiet
10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar
Läs merÅlänningars alkohol-, narkotikaoch tobaksbruk samt spelvanor
Ålänningars alkohol-, narkotikaoch tobaksbruk samt spelvanor 2016 24.11.2016 Allmänt om utredningen Enkätundersökning om ålänningars ANDTS-vanor (Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak, Spelande) våren 2016
Läs merDrogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2016
Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun Resultat 2004-2016 Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2016 Svarsfrekvens: 2004: 83 % (354 svar) 2011: 78% (248 svar) 2005:
Läs merCannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost
Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar
Läs merDrogvaneundersökning vt 2012
Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 2 på gymnasiet Resulterande svar 99 Gruppera efter fråga nej Är
Läs merCannabislegalisering - Vad spelar det för roll? Drogförebyggare Håkan Fransson Mötesplats IFO
Cannabislegalisering - Vad spelar det för roll? Drogförebyggare Håkan Fransson Mötesplats IFO 181108 Om alla vuxna i din kommun blir överens om att ingen ska dricka alkohol innan man är 18 år är problemet
Läs merVÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder
VÅGA VARA VUXEN 1 Om alkohol och narkotika till dig som är förälder 2 VÅGA VARA VUXEN Copyright 2005, Alna Riks. Produktion, Alna Riks. Text, Anders Johnson. Layout och bilder, Häregård Info och Carlström
Läs merInformation om de vanligaste drogerna
Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig
Läs merminimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se
minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade
Läs merDrogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium
Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs
Läs merEnkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att
Läs merRöker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka
Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Mitt barn röker. Innehåll Mitt barn röker. 3 Vägen till att bli rökare 4 Steg 1 Förberedelse 5 Steg 2 Testning 6 Steg 3 Experimentering
Läs merNarkotika bland unga. Av Gatulangningsgruppen i Göteborg City
Narkotika bland unga Av Gatulangningsgruppen i Göteborg City Gatulangningsgruppen Består av 1 Gruppchef och 6 Poliser Arbetar mot den öppna drogförsäljingen i Göteborg City Arbetar mot tips och BIS I krogmiljö
Läs merRISKER MED ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR: HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET.
RISKER MED ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR: HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET. 1 Elevmaterial - Risker med alkohol - Sida 1/5 Elevmaterial Risker med alkohol Hej! I den
Läs merårskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,
Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....
Läs merFlik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI
Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning
Läs merUngdomar och rikstagande. Hur rustar jag mig som förälder?
Ungdomar och rikstagande Hur rustar jag mig som förälder? Obalans mellan olika hjärnområdens mognad Känslor, drifter och kognitiva funktioner mognar tidigt Kontrollerande funktioner mognar sent Ta risker
Läs merPolicy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger
Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan
Läs merDnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet
Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:
Läs merDrogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat
Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2010 Svarsfrekvens: 2004: 83% (tot antal svarande elever 354st)
Läs merDrogvaneundersökning vt 2012
Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 9 Resulterande svar 73 Gruppera efter fråga nej Är du kille eller
Läs merDrogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6
Datum 2009-09-01 1 (6) Drogvaneundersökning i Tyresö skolor år 6, 2009 Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Sedan 2004 har Tyresö Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet.
Läs merEnkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen
Läs merDrogpolicy. StorsjöGymnasiet 0 (6)
Drogpolicy StorsjöGymnasiet 0 (6) Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Definition... 2 Målsättning... 3 Handlingsplan... 3 Förebyggande åtgärder... 3 Direkta åtgärder... 3 Tecken och symtom... 5
Läs merDROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2
DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga
Läs merSammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola
Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola Skola a Valid Gymnasiet 91 100,0 100,0 100,0 Är du kille eller tjej? a Kille 66 72,5 72,5 72,5 Tjej 25 27,5 27,5 100,0 Total 91 100,0
Läs merVem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA
Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vart annat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland eleverna i grundskolans åk 9 Syftet: Följa utvecklingen Underlag
Läs mertonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever
tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever - Jag röker bara på fester! Får du smaka på alkohol hemma? Snusar du varje dag? Snusar du ibland?
Läs merNationell baskurs 2014-11-25
Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade
Läs merNarkotika finns där din tonåring finns
Narkotika finns där din tonåring finns Narkotikan finns överallt Överallt i Stockholm kan din tonåring bli erbjuden narkotika. I City, på Söder, i Farsta, i Bromma och på Östermalm. I Stockholm har 24
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,
Läs merDrogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.
00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning
Läs merNarkotika? En skrift till dig som är ung, vill veta mer om narkotika & bor i Höganäs kommun
Narkotika? En skrift till dig som är ung, vill veta mer om narkotika & bor i Höganäs kommun Du jer l ä v v! själ Ställer du upp? Det är lätt att få tag på narkotika. Undersökningar i skolor visar också
Läs merNarkotikakartläggning för 2009
KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat
Läs merRöker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat
10 9 8 7 6 5 4 Röker du? Flickor Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% Åk
Läs merEnkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2018 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen
Läs merRöker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka
HBG loggan Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Innehåll Mitt barn röker. Vad kan jag göra? Vägen till att bli rökare Steg 1 Förberedelse Steg 2 Testning Steg 3 Experimentering
Läs merAlkohol Narkotika Doping Tobak
VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping
Läs merTabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2
Tabeller Bilaga 12 Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Södra Älvsborg, gymnasiet, år 2.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun
Läs merFrågeformulär, Elevers drogvanor Värmland, Är du... Kille Tjej Annan könsidentitet. 2. Vilken årskurs går du i? Årskurs 9 Gymnasiet årskurs 2
Den här undersökningen riktar sig till dig som går i grundskolan årskurs 9 eller årskurs 2 på gymnasiet. Frågorna handlar om attityd och erfarenhet av alkohol, narkotika, doping, tobak och spel. Undersökningen
Läs merRESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING
RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen
Läs merHeta argument mot tobak
Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och
Läs merFÖREBYGGANDE RUSMEDELSARBETE I SKOLORNA UNGA VÅRDNADSHAVARE SKOLPERSONAL. Föräldrakväll. Dalsbruks skola Katarina Rehnström
FÖREBYGGANDE RUSMEDELSARBETE I SKOLORNA UNGA VÅRDNADSHAVARE SKOLPERSONAL Föräldrakväll Dalsbruks skola 15.3.2017 Katarina Rehnström Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf Föreningen arbetar i hela Finland
Läs merAlkohol- och Drogpolicy
Alkohol- och Drogpolicy för föreningar i Norsjö kommun Handbok för föreningsledare. Information för vårdnadshavare och medlemmar. Antaget av föreningen:. Styrelsens ordförande:. Datum: Syfte Syftet med
Läs merRedovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37
Läs merHär kommer nu ett antal frågor om tobak, alkohol och andra droger.
Hej! Den här undersökningen riktar sig till dig som går i grundskolan årskurs 9 eller år 2 på gymnasiet. Frågorna handlar om attityd och erfarenhet av alkohol, narkotika, doping och tobak. Undersökningen
Läs merför skola/fritidsgård i Norsjö kommun
Drogpolicy för skola/fritidsgård i Norsjö kommun Handbok för personal Information för föräldrar och elever Antaget av kommunstyrelsen 2012-02-27 Mål Alla som arbetar inom skola och fritidsgård i Norsjö
Läs merNarkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning
Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Håkan Leifman CAN Sverige mot narkotika, Landskrona 1-2 oktober 2015 Upplägg: Användningen i Sverige Cannabis Nätdroger Totalanvändning Fokus på unga men
Läs merALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON
ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN
Läs merKultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning
Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte
Läs merMalin Månsson, Uppsökande Narkotika Teamet Anniela Nilsson, Uppsökande Narkotika Teamet Yvette Bergsjö, Fältgruppen 0733-139534 Martin Thornell,
Malin Månsson, Uppsökande Narkotika Teamet Anniela Nilsson, Uppsökande Narkotika Teamet Yvette Bergsjö, Fältgruppen 0733-139534 Martin Thornell, Närpolis i Kristianstad Fältgruppen Arbete och Välfärdsförvaltningen
Läs merDrogvaneundersökning 2015
Drogvaneundersökning 215 Drogvaneundersökning 215 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den 26-27 augusti 215 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165 av 184 elever Åk 8: 162 av 188
Läs merDrogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 59
Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 59 Den här undersökningen har totalt 59 respondenter och en svarsfrekvens på 0%. Undersökningen utfördes från 2014-05-05
Läs merDrogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 102
Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 102 Den här undersökningen har totalt 102 respondenter. Undersökningen utfördes från 2014-05-05 till 2014-08-04. Den här rapporten visar
Läs merTill lärare och övrig personal. Inledning. Droggruppen i Jakobstad
Till lärare och övrig personal Inledning I Jakobstad har vi följt med bruket av rusmedel och rökning genom bl.a. Hälsa i skolan undersökningar. Enligt undersökningen 2003 dricker 19 % av eleverna i högstadiet
Läs merDrogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat
Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun Resultat 2004-2011 Drogvaneundersökning i år 6, Tyresö kommun 2011 Svarsfrekvens: 2004:84% (tot antal svarande elever 485 st) 2005:85% (urvalsundersökning,
Läs merTobaksfria barn och ungdomar
Tobaksfria barn och ungdomar Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar
Läs merDrogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat 2004-2010
Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning i år 6, Tyresö kommun 2010 Svarsfrekvens: 2004:84% (tot antal svarande elever 485 st) 2005:85% (urvalsundersökning,
Läs merVad dricker ditt barn?
Vad dricker ditt barn? INFORMATION FRÅN EN UNDERSÖKNING I LINKÖPINGS KOMMUN BLAND UNGDOMAR MELLAN 12-19 ÅR Till dig som är förälder VARFÖR DRICKER UNGDOMAR ALKOHOL? 85% av eleverna i årskurs 6 svarar,
Läs merDrogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97
Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97 Den här undersökningen har totalt 97 respondenter och en svarsfrekvens på 0%. Undersökningen utfördes från 2014-05-05 till 2014-08-04.
Läs merUNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN
UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 27 FÄLTARNA I OSKARSHAMN Redovisning gymnasieenkäten 27... 3 Inledning/Bakgrund... 3 Samfattning... 4 Resultat... 5 2 Redovisning gymnasieenkäten
Läs merFrån ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin
Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer
Läs merUngdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs
Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera
Läs merRÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)
RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det
Läs merTobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv
Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Hej! Det du håller i din hand är en hjälp till hur man som förening kan arbeta mot tobak. Det är många olika krafter som drar i våra barns uppmärksamhet -
Läs merSammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012
Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets
Läs merSamband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister
Vad är problemet? De unga riskerar tobaksoch alkoholberoende, våld, olyckor, oönskat sex, narkotika, kriminalitet, och dödliga sjukdomar. Vi får ungdomar att låta bli tobak. På så sätt minskar riskerna
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20
Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare
Läs merSimklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut
Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut 1 Denna drogpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten
Läs merAtt förebygga användning av rusmedel
Att förebygga användning av rusmedel Anne Ahlefelt Ansvarig utbildare Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf 1+1+1=1 Elämä On Parasta Huumetta ry - Livet Är Det Bästa
Läs merFLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.
FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem
Läs merUNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER
UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de
Läs merPolicy och handlingsplan mot tobak, alkohol och andra droger. Område Norr Område Fågelfors Fenix Kunskapscentrum
Policy och handlingsplan mot tobak, alkohol och andra droger Område Norr Område Fågelfors Fenix Kunskapscentrum INLEDNING Skolan har ett ansvar att motverka alkohol- och narkotikamissbruk, samt tobaksbruk
Läs merCannabisanvändningen i Sverige och övriga Europa
Cannabisanvändningen i Sverige och övriga Europa Ulf Guttormsson CAN Konferens om cannabis - Risker och åtgärder Stockholm, 13 april, 2018 Nationella cannabisnätverket Upplägg Tillgänglighet/utbud/marknad
Läs merDrogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 54
Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 54 This report contains answers for 54 respondents. The survey was carried out from 2017-05-12 to 2017-06-17. The report was generated
Läs merHälsa. Vad innebär hälsar för dig?
Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
Läs merPlan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan
2010-11-30 1(5) HJÄRUPSLUNDSSKOLAN Plan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan Målsättning/riktlinjer På Hjärupslundsskolan är målsättningen att det ska vara en drogfri miljö. Det innebär ett förbud
Läs mer