STARK UTAN DROGER. Droggruppen i jakobstadsnejden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STARK UTAN DROGER. Droggruppen i jakobstadsnejden"

Transkript

1 1 STARK UTAN DROGER Alkohol, narkotika, dopingpreparat och tobak är alla droger, som fängslar många av våra ungdomar (och vuxna också för den delen). Bruket av droger tar bort de ekonomiska förutsättningarna för ett aktivt liv och formar många ungdomars tillvaro. Drogmissbruket "stjäl" en stor del av livsinnehållet. Drogerna ersätter kreativt tänkande och en positiv social samvaro - grunderna för personlighetsutvecklingen till självständighet. Narkotikaproblemet i jakobstadsnejden är relativt sett inte stort, men tillräckligt stort och växande för att vi skall ta det på allvar. Drogmissbruket är ofta svårt att känna igen och känsligt att hantera för föräldrar, lärare, social- och hälsovårdspersonal samt polis. Tidigt ingripande är viktigt för att rädda de drabbade. Grunderna för prevention och "räddningsarbete" är kunskap och mod. För att bygga upp denna grund ger droggruppen ut denna broschyr med fakta om de vanligaste drogerna. Läs igenom broschyren åtminstone en gång fastän Du tror att Du inte har drogproblem nära Dig - Du kan behöva kunskapen för att rädda en människa. Hösten 1996 infördes VÅGA-programmet i nejdens högstadieskolor. Våga-programmet är ett drog- och våldsförebyggande utbildningsprogram i grundskolans årskurs 7 eller 8. Lektionerna leds främst av lärare och polis. Syftet med programmet är att genom stärkt självförtroende och ökad kunskap få våra ungdomar att säga NEJ till droger och våld. Vi hoppas att Du som förälder deltar i föräldramöten som ordnas på skolan. Under föräldramöten i åk 7 eller 8 diskuteras Våga-programmet. Ditt stöd och din kunskap är oersättlig i arbetet mot droger och våld. Glädjande är att undersökningar visar att ungdomarnas drogvanor i våra nejder är i stort sett oförändrad från år 1990 och framåt. Ett långsiktigt preventivt arbete ger resultat! Ni föräldrar har den viktigaste rollen för att vi också i fortsättningen skall kunna hålla droganvändningen i nejden på en låg nivå. Vi från droggruppens sida vill med denna broschyr uppmuntra Er föräldrar att fortsätta orka bry Er om Era barn och orka sätta de gränser som behövs. December 2003 Droggruppen i jakobstadsnejden

2 TOBAK Tobaken är ett gift, som idag inte skulle få försäljningstillstånd, om man började marknadsföra den som en ny produkt. Tobaken utgör finländarnas största enskilda hälsorisk. Årligen dör ca personer i Finland på grund av rökning. Ett viktigt steg mot ett tobaksfriare Finland utgör de tobakslagar, som trädde i kraft 1995 och Lagarnas två huvudstrategier är: - minska barns och ungdomars tobaksrökning genom att förbjuda försäljning av tobaksprodukter till personer under 18 år - att genom olika restriktioner som rör omgivningen garantera en rökfri miljö för varje finländare utan att fördenskull glömma att tobaksrökning är vars och ens privatsak. En rökande ungdom råkar lättare i riskzonen att bli haschrökare än en icke-rökande ungdom! Ju längre en pubertetsungdom förblir icke-rökare desto större är chanserna att inte börja röka. Nikotinberoendet kan uppstå hos en tonåring om han dagligen röker i två veckors tid. Styrkan av beroendet kan jämföras med vilken annan drog som helst. Eng. den senaste skolundersökningen (2003, Rimpelä) ökade tobaksrökningen bland ungdomar i Jakobstad. Nästan fjärdedel (23%) av högstadie elevern (8-9 klass) röker dagligen. Snus ökar snabbt bland pojkarna. Också aktiva idrottare snusar i hög grad. Rimpeläs undersökning 1999 visar att i vår region snusar 20% av pojkarna i åk. 8 och 33% av pojkarna i åk. 9. Föräldrarna har möjlighet att sätta gränser för vad man tillåter och vad man förbjuder.

3 Föräldrarna påverkar också sina ungdomar mer än kamraterna gör. I Norge har man gjort undersökningar bland åringar för att se hur föräldrarnas rökbeteende inverkar. Vi kan här studera vad man kommit fram till: En långtidsstudie ( ) i England visar ett klart samband mellan tobaksrökning och för tidig död. Studien visar emellertid också att det alltid lönar sig att sluta. Ju tidigare man slutar röka desto mindre bestående skador får man.

4 ALKOHOL Visste du att alkohol är Finlands vanligaste berusningsmedel? Varje finländare dricker i medeltal alkoholdrycker som motsvarar 9,3 liter ren hundraprocentig alkohol i året. På senare år har det tydligt kommit fram att debutåldern för fylledrickande har en stor betydelse för riskerna att bli alkoholist. I USA har studier visat att: En 13-årig debutålder ger 47%ig risk att få alkoholproblem. En 16-årig debutålder ger 31%ig risk att få alkoholproblem. En 21-årig debutålder ger 10%ig risk att få alkoholproblem. FÖRSÖK DÄRFÖR GÖRA ALLT FÖR ATT SKJUTA UPP BARNENS ALKOHOLDEBUT! En fullvuxen man (ca 70 kg) förbränner ca 2 cl alkohol i timmen. I praktiken betyder det att kroppen behöver 2 timmar för att förbränna en flaska mellanöl! På grund av alkoholens skadeverkningar dör årligen åtminstone 3 00 personer i vårt land och ca 700 på grund av missbruk av narkotika, mediciner och sniffning. Dödsfall pga. narkotikamissbruk bland unga har ökat oroväckande på senare tid. Alkolholförgiftning är ett tillstånd, då någon druckit en sådan mängd alkohol att medvetslöshet inträder. För en tonåring kan redan 2 promille alkohol i blodet (en flaska vin) vara livsfarligt! En växande kropp tål inte alkohol. VAD SÄGER LAGEN? UNDER 18 ÅR -får man inte inneha varken alkohol eller mellanöl, -åt dem som är under 18 år får man inte servera eller sälja alkoholdrycker, -det är förbjudet att förmedla (langa) alkohol till dem som är under 18 år. Straffet kan vara från böter upp till 2 års fängelse!

5 18 20 ÅR -får man inte inneha starka alkoholdrycker -åt dem som är under 20 år får man inte sälja starka alkoholdrycker -inte heller förmedla (langa) sådana drycker -får man köpa och inneha milda alkoholdrycker, t.ex. mellanöl -servering är tillåten av sådana drycker Alkoholanvändning under 18 år kan man kalla missbruk! Det är på föräldrarnas ansvar om man bjuder alkohol till sina barn. Ett vanligt argument för att köpa alkohol till sina barn är att man då vet vad de dricker. Tyvärr är det oftast så att barnen då de är ute dricker den alkohol som föräldrarna gett plus att de ändå dricker mer. Undersökningar i Sverige har visat följande resultat av föräldrarnas inställningar: FÖRÄLDRAR TROR OFTA ATT DE KAN LÄRA SINA BARN MÅTTLIGHET GENOM ATT BJUDA PÅ ALKOHOL. BEKLAGLIGTVIS GÅR DET OFTA SÅ, ATT JUST DESSA BARN DRICKER MERA ÄN DE SOM INTE BJUDS PÅ ALKOHOL HEMMA!

6 MISSBRUK AV MEDICINER Blandmissbruk av alkohol och mediciner har tilltagit bland ungdomen under de senaste åren. Detta innebär stora risker. En liten mängd alkohol i kombination t.ex. med lugnande mediciner, sömnmediciner, värkmediciner eller hostmediciner kan leda till en kraftig reaktion och ibland leda till en direkt livsfarlig förgiftning! Även mediciner som finns i vanliga hem kan användas felaktigt. Håll medicinskåpet och recepten under uppsikt! SNIFFNING Med sniffning avses vanligtvis djupa inandningar av t.ex. lim, bensin, tinner och andra lösningsämnen i berusande syfte. Sniffning kan jämföras med alkoholberusning men en kortvarigare sådan. En överdosering är rätt vanlig och kan leda till medvetslöshet. Ofta är det fråga om barn i lågstadieåldern som börjar sniffa. Lösningsmedel förorsakar svåra bestående skador på framför allt hjärnan. Lungorna och njurarna tar ofta också skada av sniffning. CANNABIS SATIVA (HASCH OCH MARIJUANA) Hasch (koncentrerad Cannabis Sativa) och torkad Cannabis Sativa är för närvarande efter alkohol och medicinmissbruk den bland ungdomen vanligaste narkotikan i vårt land. Hasch påminner till det yttre om små "korkbitar" och färgen kan växla från ljusbrunt och gult till svart. Hasch får man från hampväxten, vars latinska namn är Cannabis Sativa. Ordet Cannabis används som en gemensam benämning på hasch, marijuana och hascholja. Cannabis Sativa kan odlas hos oss både inomhus, i växthus och också utomhus. Odling av Cannabis Sativa är förbjudet. Den vanligaste produkten av växten är ett hartsliknande ämne som består av torkad kåda från honblommorna. Pressat till kakor med tillsats av bindemedel kallas det hasch och har vanligen en THC-halt på 8-12 (vikt)%. (THC är förkortningen för Tetrahydrocannabinoler, det verksamma giftet i Cannabis.)

7 Marijuana framställs av torkade växtdelar, främst skotten, och dess THC-halt är 1-5%. Förädlingen av cannabisarter kan ge THC-halter på 10% eller mera. Marijuana för rökning i cigaretter, antingen handrullade eller köpta utan filter, är bruneller grönaktig till färgen och liknar till utseendet närmast oregano eller hackat gräs. Det hasch som uppblandat med tobak används för rökning i pipa eller i handrullade cigaretter består av en fast massa eller smulor. Färgen varierar från ljust gråaktigt till brunt eller nästan svart. Piporna är ofta majspipor, särskilda haschpipor - s.k. chillos - eller hemmagjorda pipor av olika slag. Hascholja är ett extrakt, en trögflytande, brun vätska med en THC-halt på 30-60%, ibland t.o.m. högre. Effekter De omedelbara effekterna av cannabis är individuella. Hos en del missbrukare framkallar preparatet en drömlik känsla av välbefinnande, en del blir pratsamma och upprymda, medan andra isolerar sig från yttervärlden. En del av missbrukarna drabbas av ångest och förändringar i sinnesförnimmelserna blir en obehaglig upplevelse. Flera missbrukare kommer också in i haschpsykos, som kan bli bestående. Hos andra tycks preparatet till en början inte ha några speciella effekter på sinnesstämningen. Däremot är det vanligast med störningar i uppfattningen av tid, plats, avstånd och hastighet. Detta innebär ökad risk för olyckor bl.a. i trafiken. THC finns kvar i kroppen ca 1 månad efter intaget och märks i tester under den tiden. Snabbtester kan utförs bl.a. via högstadieskolorna. Tecken Man kan märka att en person använt cannabis bl.a. på den sötaktiga lukten i cannabisrökarens andedräkt, hår och kläder. Lukten påminner om bränt rep, bränt gammalt hö eller sigillack. Cannabisanvändaren tenderar också att bli inåtvänd och okoncentrerad. Skolkning kan förekomma. Cannabisrökaren märker inte själv hur han förändras. Därför är det viktigt som vuxen att vara uppmärksam och alltid noggrant reda ut t.ex. orsakerna till skolkning. Ett tonårsmissbruk leder ofta till en fel utveckling, en kronisk förpubertet eller ett evigt skolk från vuxet liv. Därför är hasch en katastrof i ungdomars liv. Den känslomässiga utvecklingen avstannar. Om man senare kommer ut ur sitt missbruk är det svårt att hitta en vuxen identitet.

8 CENTRALSTIMULERANDE MEDEL. Centralstimulerande medel omfattar bl.a. amfetamin och kokain. Amfetamin är ett syntetiskt framställt ämne och förekommer vanligen i form av gulaktiga kristaller. Det stimulerar det centrala nervsystemet. Amfetamin är ett vitt pulver som kan blandas i drinkar, tas som tabletter, inandas med sugrör eller injiceras direkt i blodådrorna. Amfetamin ger en uppiggad, upprymd känsla (brukaren kan inte sova) samt aptitlöshet. Psykiskt ger det en kraftigt höjd självkänsla och aggressivitet. Iakttagaren kan notera vidgade pupiller, ökad pulsfrekvens, förhöjt blodtryck och en överaktivitet. Typiskt för amfetaminet är också muskelryckningar som är oberoende av viljan, s.k. tics, exempelvis i ansiktet. Missbrukarna kallar ruset "kick" eller"speed". Efterverkningarna är depression och trötthet. Vid längre tids bruk magrar missbrukaren, missköter sig kroppsligen och blir nedgången. Förföljelsemani är ett vanligt symptom. Blandmissbruk av turvis amfetamin, sömngivande läkemedel och alkohol är vanligt efter en längre tids bruk. Amfetamin är efter cannabis det vanligaste narkotiska preparatet i Finland. Kokain framställs av kokabuskens blad och förekommer ofta i form av ett fint vitt kristalliskt pulver. Kokainets effekt påminner om amfetaminets. Kokain intas ofta genom att drogen andas in eller snusas genom näsan. Crack är en speciell form av kokain. Det förekommer i form av grågula klumpar eller flingor. Crack röks t.ex. uppblandat med tobak eller marijuana. Crack ger en snabbare och kortvarigare effekt än kokain. Sannolikheten för fortsatt missbruk är mycket stor.

9 HALLUCINOGENER Hallucinogener är droger som förvränger verklighetsuppfattningen. Till denna grupp hör t.ex. LSD och ecstacy. Effekterna av hallucinogener kommer vid nedsväljning efter 5-15 min. Ruset varar fyra till tolv timmar. Effekterna är starka och intensiva. Preparaten har kraftiga effekter på psyket och yttrar sig som förvirringstillstånd. LSD säljs oftast som tabletter i grälla färger, droppas ibland på sockerbitar, men kan också injiceras. LSD-tripparna kan finnas indränkta i små pappersmärken som föreställer allt från Bart Simpson till en pingvin. En tripp innehåller 1-2 miljondels gram flytande vätska som har dränkts in i pappersmärket. Genom att suga på märket får man i sig ämnet. LSD anses vara en av våra värsta narkotikapreparat. Redan efter en enda tripp kan man bli utbränd för resten av livet. Man får hallucinationer och senare psykoser och svåra depressioner. Efter en tids användning kan missbrukaren få en snedtripp, en negativ fördröjd reaktion, utan att då ha använt någon drog. Ecstacy är en kemiskt framställd drog som förekommer som ett vitt pulver i kapslar eller som tabletter. Den har samma effekt som kobinationen amfetamin och LSD. Ecstacy marknadsförs oftast till ungdomen med ingen eller liten erfarenhet av narkotika och förknippas främst med den s.k. Rave-kulturen. Ecstacy kan ge svåra kroppsliga biverkningar såsom rubbningar i hjärtrytmen, andningssvårigheter och krampanfall. Också vissa giftiga svampar har hallucinatoriska effekter. OPIATER Opievallmon odlades redan omkring år 4000 f.kr och har alltsedan dess använts som läkemedel eller rusmedel. Den vanligaste drogen som framställs ur opievallmon är heroin. Heroin är en av de vanligaste drogerna i Europa. Heroin är ett gråvitt pulver som kan rökas, sniffas eller injiceras. Heroin är starkt beroendeframkallande. Den allvarligaste akuta risken vid missbruk är dödliga överdoser pga. andningsstillestånd. Heroinmissbruket är oftast kopplat till hög kriminalitet. Rökheroin har blivit vanligt i Finland under de senaste åren. Antalet dödsfall har ökat kraftigt på senare år pga överdosering. De flesta narkotikadödsfallen sker genom heroinanvändning. Kroppsliga tecken på heroinpåverkan är: Sammandragna pupiller och stirrande blick. Personen är förvirrad och likgiltig för omvärlden. Kan ha svårigheter att stå på benen eller ha hopsjunken hållning. Sluddrigt

10 tal och kontaktsvårigheter. Buprenorfin, (Subutex, Temgesic). Subutex är förutom ett läkemedel också den vanligaste opiater bland finska droganvändare. Vid narkotika andvändning injiceras den oftast intravenöst, fast Subutex inte är tänkt att användas på detta sätt. Således är ett av problemen med drogen skador i blodkärlen förorskade av binmedlen i drogen. Den ger också upphov till allvariga ögonbottenförändringar vid intravenös andvändning. Den eftersökta verkan med buprenorfin är att få en euforiserande verkan. Drogen har blivit mycket popilär i Finland. Och i dag ser man många missbrukare som har börjat användningen av opiater med just buprenorfin direkt antigen i samband med andvändning av kannabis eller till och med utan. Missbruk förorsakar till och med vara långvarigare än de heroinförorsakade. Som vuxna bör vi vara medvetna om att det hela tiden experimenteras med att hitta nya droger som kommer ut på marknaden. Drogerna är idag mycket billigare än de var för t.ex. 10 år sedan. Gammahydroxismörsyra GHB har tidigare använts som lugnande medicin och bedövningsmedel. Ämnet finns naturligt i varje cell i kroppen och är en signalsubstans. GHB bromsar utsöndringen av dopamin. Dopamin aktiverar hjärnans processer och därför får personen i GHB-ruset en aktivare/rikare inre värld. Utåt blir personen mera inaktiv. Omdömet försämras, man är mindre känslomässigt hämmad. Effekten kan jämföras med alkoholberusning. Ämnet framkallar en känsla av lycka, avslappning och sensualitet med mindre ångest och känslohämning. GHB smakar lite saltigt och ser ut som tårar, en genomskinlig vätska. Finns också i pulver form och i kristall form. Effekten kommer inom minuter och börjar minska efter 2 timmar. Riskerna med GHB är att gränsen mellan påverkan och överdos är svår att avgöra. Med större doser kommer yrsel, fysisk obalans och sluddrigt tal. Påverkar andningsförmågan negativt. Framkallar kräkningar eller krampanfall i kombination med alkohol. Medvetslöshet med kvävningsdöd har inträffat. Ger dagen efter symptom efter bruket. Risken för överdosering är stor. GHB har använts som knockout-droppar för att lättare kunna råna personer eller utnyttja kvinnor sexuellt.

11 NARKOTIKA Vad säger lagen? Olovlig tillverkning, produktion, import, export, förmedling, handel med samt innehav och användning av narkotika är förbjudet. Odling av vallmo, kokabuske och hampa är förbjuden, ifall syftet är narkotikabruk. ANABOLA STEROIDER Med anabola steroider avser man kemiskt framställda hormoner som är besläktade med det manliga könshormonet testosteron. Överdoser av hormonet tas för att få starkare muskler, bättre prestationsförmåga och kraftigare, "manligt utseende". Problemet är att "vanliga" ungdomar intar hormoner för att snabbt få ökad muskelmassa och gå upp i vikt. Våldsbrott begås ofta av personer som tar steroider i kombination med alkohol. Effekter av anabola steroider: Håret Anabola steroider påskyndar mannens håravfall som leder till tidig flintskallighet. Hjärnan Ökar irritationen och aggressiviteten som lätt leder till brottslighet (misshandel och mord), speciellt i kombination med alkohol. Ansiktet Ökar antalet finnar i ansikte och på överkroppen. Brösten Mannens bröstkörtlar växer och blir ömma Levern Kan ge blodcystor i levern och även skrumplever. Njurarna Rubbar njurarnas normala funktion. Testiklarna Könsdriften ökar drastiskt för att senare ibland helt avta. Testiklarna skrumpnar på ett karakteristiskt sätt. Man kan se vuxna män med testiklar som hos en pojke före puberteten. Produktionen av spermier minskar eller upphör. Yngre män riskerar att bli barnlösa för all framtid.

12 Prostatan Prostatakörteln förstoras vilket ökar risken för inflammation och gör det svårt att kissa. Lårbenet Tillväxtzonerna i lårbenet sluts vilket leder till risk att en tonåring som inte är färdigutvecklad stannar i växten. Blodkärlen Höjda blodfettvärden ökar kalklagringar i blodkärlen och leder till hjärtinfarkt. Förorsakar försämrad blodcirkulation och åderförkalkning. För kvinnor ger anabola steroider dessutom basröst, skäggväxt och menstruationsrubbningar.

13 SPELBEROENDE 5-10 % av alla som spelar om pengar upplever problem, som att för mycket tid och pengar går åt. 8 % av de som spelar på penningautomatspel upplever någon form av spelmani eller beroende; ett tvingande behov av att fortsätta spela trots negativa följder av spelandet. Det bästa sättet att förebygga spelberoende är naturligtvis att inte spela alls, det näst bästa är att inte börja spela om pengar i en för tidig ålder. Liksom vid andra beroendeproblem så hjälper A-kliniken i Jakobstad också de som har blivit spelberoende. Åldersgränsen för penningautomater är i dag 15 år för vissa spel och 18 år för andra. De tippnings- och vadhållningsspel som har kommit till under de senaste åren har troligen ytterligare ökat ungdomars spel om pengar. För de här spelen finns inga åldersgränser!också om ungdomar kanske spelar för mindre summor så tycks risken vara stor för att spelandet fortsätter med större summor senare i livet. I framtiden uppmärksam på hur barnen använder datorn och internet. kommer vi också att se problem med ungdomars datoranvändning. Det är säkert skäl att som förälder också vara TRO INTE PÅ KNARKMYTERNA! Sju av de vanligaste myterna om hasch, och argument mot dessa De som röker hasch eller marijuana har en lång rad argument för varför de gör det. En del av argumenten är uppenbara osanningar som man inte kan tro på om man tänker efter. Här nedan redovisas några vanliga myter och motargument du kan använda! "Hasch är ofarligt i jämförelse med t.ex. alkohol" Hasch kan ge stark ångest, panik, hallucinationer och förvrängd verklighetsuppfattning. Hasch stannar längre i kroppen än alkohol eftersom det är fettlösligt och inte vattenlösligt som alkohol. Cannabis påverkar bildning av sexualhormoner i kroppen och påverkar på så sätt spermieproduktion, menstruation och därmed möjligheten att få barn.

14 Men det allra allvarligaste är kanske de sociala och psykologiska problem som långvarigt missbruk ger. Man skärmar av omgivningen och blir inåtvänd. Till slut sitter man fast i en egen värld. Den som börjar röka regelbundet i tonåren står stilla i utvecklingen och blir aldrig vuxen mentalt om han/hon fortsätter att röka hasch. "Hasch ger inte baksmälla som alkohol" Hasch ger inte samma typ av baksmälla som alkohol. Det beror på att hasch sitter kvar i kroppen från en vecka upp till en månad efter att man har rökt. Själva haschruset varar bara i ett par timmar. Men efterruset med försämrad koncentrationsförmåga, dåligt minne, slöhet etc varar längre. När det gäller hasch kan man snarare tala om "veckan efter" eller "månaden efter" i stället för "dagen efter". "Man blir inte beroende av hasch" Jo, det är idag klart visat att ett fortsatt missbruk av cannabis leder till beroende. Många behandlare menar att det är minst lika svårt att bryta ett intensivt haschmissbruk som pågått under en längre tid som många andra svåra drogberoenden såsom exempelvis alkoholism och heroinism. "Hasch är en 'lätt' drog" Haschet är varken harmlöst eller bara "lätt narkotika". Det är ingen slump att den internationella narkotikakonventionen i sin förteckning över narkotika tar upp just hasch. Hasch jämställs där med heroin. Långt ifrån alla haschrökare kommer att sluta som heroinister. Det helt övervägande antalet ungdomar som prövar hasch kommer aldrig att gå längre, men de bidrar ändå till att hålla handeln igång så att andra ungdomar skadas. Den som regelbundet röker hasch löper ändå större risk än andra att hamna i missbruk av t.ex. amfetamin. Hasch säljs fortfarande i stor utsträckning av missbrukare som finansierar sitt missbruk på det sättet. Haschrökaren får kontakt med personer och miljöer som ger honom eller henne tillgång till andra droger. "Hasch vidgar medvetandet" Hasch påverkar upplevelsecentrum i hjärnan. Missbrukarna planerar och fantiserar men genomför aldrig någonting. De släpper sina hämningar, ser saker som de inte sett tidigare, får en upplevelse av tyngdlöshet och upplever inte tiden på samma sätt som andra. Men det de upplever är inte verkligt. Den som pratar mycket under haschrus pratar för sig själv, inte med andra. Eftersom gifterna i hasch gradvis påverkar hjärnan och andra kroppsfunktioner hamnar man mer och mer i en omedveten värld. Man skapar en ridå som man gömmer sig

15 bakom. Man blir omedveten. "Det är tillåtet att ha hasch för eget bruk på sig" All befattning med hasch är olaglig. Att använda hasch såväl som överlåta, försälja, tillverka och att inneha är straffbart. Även innehav av mycket små mängder hasch leder till åtal. "Hasch ger bättre sexuella upplevelser" Myten om hasch som sexdrog är falsk. I början kan hasch ge bättre sexuella upplevelser, på grund av att tidigare hämningar försvinner under ruset. Men i längden blir man alltmer ointresserad av sex. Långvarigt rökande kan leda till hormonrubbning som i sin tur kan ge tillfällig impotens och nedsatt fruktsamhet. TIDIGA SYMPTOM OCH VARNINGSTECKEN Lukt. Det är lätt att känna igen lukten av alkohol och lösningsmedel. Lukten av haschrökandet påminner om bränt gammalt gräs! Sena kvällar. Man måste vara observant om tonåringen börjar komma hem sent om kvällarna. Det behöver inte betyda att man står i tamburen och utbrister: "Jasså, har du använt narkotika!" Bättre är att fråga var han/hon varit, med vem han/hon varit och vad de har gjort. Man ska inte nöja sig med oklara svar. Förändrade intressen. De ungas fritidsintressen kan förändras vilket inte behöver betyda något. Men för en haschrökare är det typiskt med en förändring till större passivitet och att man "inte orkar" med tidigare fritidsintressen. Förändringar i kamratkretsen. Om den unga plötsligt börjar byta kamratkrets bör föräldrarna veta att ungdomar som bryter mot normerna ofta söker varandras sällskap. Om tidigare kamrater anses tråkiga och de nya kamraterna misstänks vara missbrukare är det skäl för föräldrarna att snabbt

16 reagera. Försvar av missbruk. Det är väl inte så vanligt att den unga öppet försvarar missbruk, men om så händer, är det ett viktigt varningstecken. Ökande behov av pengar. Vid missbruk av droger ökar behovet av pengar påtagligt hos den unga. Det är viktigt att lägga märke till om detta börjar hända hos din tonåring. Drogerna kostar per vecka från någon hundra mark till tusentals mark! Skolk från skolan. Skolk från skolan är ett viktigt varningstecken, som bör leda till åtgärder, oberoende om det är frågan om missbruk eller inte. Ta kontakt med skolan. Skolk leder inte automatiskt till missbruk, men missbruk leder ofta till skolk! Försvagad intellektuell förmåga. Trötthet och försämrad skolframgång kräver alltid större vaksamhet från föräldrarnas sida samt kontakt med skolan! Lögner och vilseledande av vuxna. Man skall lägga märke till halvlögner och försök att vilseleda vuxna. Då är det skäl att diskutera hur relationerna skall fungera. Isolering. När en tonåring allt mer börjar isolera sig, undviker sina föräldrar och ständigt gömmer sig på sitt rum är det orsak att reagera. Brottslighet. Brottslighet är i och för sig en allvarlig sak vare sig det är fråga om missbruk eller inte. Brottslighet kan vara första steget från en normal livsstil och bör alltid leda till åtgärder på samma sätt som om det skulle vara frågan om missbruk. I samband med missbruk ökar alltid penningbehovet. För att finansiera missbruket kan tonåringen ofta sälja sina egna eller familjens tillhörigheter, låna pengar av kamraterna o.s.v.

17 VAD KAN VI GÖRA SOM FÖRÄLDRAR OCH SOM KOMPISAR? När det är frågan om tobakens och berusningsmedlens användning har den ungas föräldrar en viktig ställning: de utgör modeller för de unga. Kompisarna betyder också mycket. En god kompis är en stor tillgång under tonåren. De unga har lättare att förhålla sig positivt till egna föräldrars utstakade gränser om de erfar att kompisens föräldrar har liknande regler. Vi har kunnat konstatera att föräldrarnas samarbete hjälper såväl tonåringen som föräldrarna själva. Föräldrarna kan t.ex. diskutera: -vilka är tonåringarnas hemkomsttider -sin egen inställning till tobak, alkohol och narkotika? -om tonåringen vill sova hos kompisen över veckoslutet, vilka är då spelreglerna? -kan föräldrarna turvis hämta hem de unga från diskotek och nöjestillställningar? -hur kan tonåringarna säga nej till droger; hur klara av svåra situationer då t.ex. kamrater bjuder på droger. -den information som unga får från internet behöver inte vara sann fast den ser proffsig ut. En sund skeptisk inställning till information från nätet är bra för både unga och äldre.

18 TIO TIPS HUR DU HJÄLPER DIN TONÅRING! 1. Tala om tobak, alkohol och droger. Dela med dig av innehåller i den här broschyren. Berätta med argument och åsikter varför tonåringar inte bör använda droger. Med ökad kunskap går det lättare att ge en saklig bild av droger. 2. Lär dig lyssna. Bara genom att lyssna kan du få reda på vad som händer i gänget, vilka problem som finns m.m. Håll dig informerad! 3. Stöd självförtroendet. Tonåringar behöver din uppmuntran och uppmärksamhet. Det stöder självförtroendet som gör dem stabila och säkra på sig själva. 4. Visa känslor. Visa dina känslor och tillåt tonåringen att visa sina känslor. Dela upplevelser; sorg och glädje. Var ärliga mot varandra. 5. Var en god förebild. Du behöver inte vara helnykterist, men kom ihåg att dina attityder och värderingar kring drogerna är viktigast. Berätta varför eller varför du inte röker eller dricker. 6. Hjälp till att motarbeta grupptryck. Tonåringarna behöver ibland hjälp för att stå emot grupptrycket. Du kan som förälder ge den hjälpen dels genom kunskap och dels genom att sätta gränser, t.ex. bestäm klockslag för hemkomsttider, var själv vaken då ditt barn kommer hem. 7. Uppmuntra hälsosamma, skapande aktiviteter. Alla behöver känna sig duktiga på någonting. Uppmuntra olika hobbies och vettiga, sysselsättningar. 8. Tala med andra föräldrar. Du är inte ensam. Att tala med andra föräldrar kan vara en lättnad och ett stöd. Kontakta t.ex kompisarnas föräldrar vid planerade övernattningar!

19 9. Sätt gränser för tobaksrökningen, alkoholdrickandet och drogerna. Eftersom du bryr dig om, sätt gränser för vad du accepterar och inte accepterar! Regler och normer ger trygghet. Reglerna kan ta formen av ett kontrakt och den unga får möjlighet att ta ansvar och hålla löften. 10. Att störa är att bry sig om. Att berätta om svårigheter är inte detsamma som att skvallra utan att bry sig om.

20 20 VART KAN DU VÄNDA DIG? (Tystnadsplikten respekteras) Jakobstad, Pedersöre och Larsmo: Droggruppen i Jakobstad Peter Granholm, soc.dir. Tel / 1247 Sirpa Hanhineva kont.pers.för hälsofost. Tel Gunilla Nybäck, hälsovårdare tel Yvonne Ahlstedt, skolkurator Jakobstad tel / 1349 Pekka Kojola, skolkurator Jakobstad tel / 1310 Kaj Nyman äldrekonstapel, polisinrättn., tel Margot Lindberg, chef, socialavd. Tel / 1378 Monica Hällund-Myntti, A-kliniken tel Minna Joensuu, ungdomsledare, fritidsbyrån tel / Pia Rosengård-Andersson, skolkurator tel Tom Nyman, Lagmansgården tel /6815 Droggruppen i Larsmo Maria Sämskar, rektor, tel Susanne Lillqvist, hälsovårdare, tel , Åsa Bjärnvik, skolkurator, tel Jennie Haga-Larsson sos.arb. Tel Arne Böhling, fritids-sekr. Tel Sami Rantamäki tel Droggruppen i Pedersöre Maria-Louise Backlund, ungdomssekr.tel Stefan Hagberg. Polis tel Kerstin Roos, hälsovårdare tel Ann-Britt Victorzon, skolkurator tel Katarina Grön, sos.arb. Tel Övriga Du kan kontakta: Informations- och stödtjänst för unga med drog- och andra beroendeproblem tel.tid. Mån-tis tel A-kliniken, Jakobstad tel A-kliniken, Garleby, tel / Mentalvårdscentralen; barn och ungdomsavdelningen te HVC/jour tel Församlingarnas diakoni eller ungdomarbete. Irti Huumeista ry, kl och tel

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien: Opiumrökande dam, Carlo Sarra (ca 1890) Vad är en drog? Nationalencyklopdien: substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Vissa droger är lagliga:

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!!

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!! Familjen och drogförebyggande fostran Vi vill också ha!!! Som underlag för funderingar kring alkohol och droger Det är bra att samtala med barn om verkningarna hos alkohol och droger i situationer där

Läs mer

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008. TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för

Läs mer

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium HÄRJEDALENS KOMMUN Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan handlingsplan för Härjedalens för grundskolor och gymnasium Barn, Utbildning och Fritid Drogpolicy och handlingsplan för Härjedalens kommuns

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014 Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun Resultat 2014 Drogvaneundersökning i år 7, Tyresö kommun 2014 Svarsfrekvens: 2014: 84% (tot antal svarade 428 st) varav 195 flickor och 233 pojkar

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Tips till föräldrarna. Unga och rusmedel

Tips till föräldrarna. Unga och rusmedel Tips till föräldrarna Unga och rusmedel Tips till föräldrarna Hälsoproblemen som orsakas av rusmedel har ökat år för år. Ju yngre man är när man börjar använda rusmedel, desto större är sannolikheten för

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Ålänningars alkohol-, narkotikaoch tobaksbruk samt spelvanor

Ålänningars alkohol-, narkotikaoch tobaksbruk samt spelvanor Ålänningars alkohol-, narkotikaoch tobaksbruk samt spelvanor 2016 24.11.2016 Allmänt om utredningen Enkätundersökning om ålänningars ANDTS-vanor (Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak, Spelande) våren 2016

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder VÅGA VARA VUXEN 1 Om alkohol och narkotika till dig som är förälder 2 VÅGA VARA VUXEN Copyright 2005, Alna Riks. Produktion, Alna Riks. Text, Anders Johnson. Layout och bilder, Häregård Info och Carlström

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 18 år (född 1993) Resulterande svar

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 16 år (född 1995) Resulterande svar

Läs mer

INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER

INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER Till dig som förälder. Detta är ett faktablad om cannabis, spice och nätdroger. CANNABIS Cannabis är ett samlingsnamn för marijuana, hasch och hascholja

Läs mer

Drogvaneundersökning vt 2012

Drogvaneundersökning vt 2012 Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 2 på gymnasiet Resulterande svar 99 Gruppera efter fråga nej Är

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen

Läs mer

Drogvaneundersökning vt 2012

Drogvaneundersökning vt 2012 Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 9 Resulterande svar 73 Gruppera efter fråga nej Är du kille eller

Läs mer

tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever

tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever - Jag röker bara på fester! Får du smaka på alkohol hemma? Snusar du varje dag? Snusar du ibland?

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Ungdomar och rikstagande. Hur rustar jag mig som förälder?

Ungdomar och rikstagande. Hur rustar jag mig som förälder? Ungdomar och rikstagande Hur rustar jag mig som förälder? Obalans mellan olika hjärnområdens mognad Känslor, drifter och kognitiva funktioner mognar tidigt Kontrollerande funktioner mognar sent Ta risker

Läs mer

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola Skola a Valid Gymnasiet 91 100,0 100,0 100,0 Är du kille eller tjej? a Kille 66 72,5 72,5 72,5 Tjej 25 27,5 27,5 100,0 Total 91 100,0

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2010 Svarsfrekvens: 2004: 83% (tot antal svarande elever 354st)

Läs mer

Narkotika finns där din tonåring finns

Narkotika finns där din tonåring finns Narkotika finns där din tonåring finns Narkotikan finns överallt Överallt i Stockholm kan din tonåring bli erbjuden narkotika. I City, på Söder, i Farsta, i Bromma och på Östermalm. I Stockholm har 24

Läs mer

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Mitt barn röker. Innehåll Mitt barn röker. 3 Vägen till att bli rökare 4 Steg 1 Förberedelse 5 Steg 2 Testning 6 Steg 3 Experimentering

Läs mer

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Datum 2009-09-01 1 (6) Drogvaneundersökning i Tyresö skolor år 6, 2009 Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Sedan 2004 har Tyresö Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet.

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen

Läs mer

Drogpolicy. StorsjöGymnasiet 0 (6)

Drogpolicy. StorsjöGymnasiet 0 (6) Drogpolicy StorsjöGymnasiet 0 (6) Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Definition... 2 Målsättning... 3 Handlingsplan... 3 Förebyggande åtgärder... 3 Direkta åtgärder... 3 Tecken och symtom... 5

Läs mer

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 Tabeller Bilaga 12 Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Södra Älvsborg, gymnasiet, år 2.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun

Läs mer

UNDERBARA UNGDOMAR. destruktiva droger

UNDERBARA UNGDOMAR. destruktiva droger 2012 UNDERBARA UNGDOMAR destruktiva droger INTRODUKTION Denna lärarhandledning är tänkt som ett komplement till kortfilmen Underbara Ungdomar - destruktiva droger. Såväl filmen som handledningen är tänkt

Läs mer

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 1 DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 5 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DROGPOLITIK... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Nationella handlingsplaner... 3 1.3 Lokala styrdokument...

Läs mer

Till lärare och övrig personal. Inledning. Droggruppen i Jakobstad

Till lärare och övrig personal. Inledning. Droggruppen i Jakobstad Till lärare och övrig personal Inledning I Jakobstad har vi följt med bruket av rusmedel och rökning genom bl.a. Hälsa i skolan undersökningar. Enligt undersökningen 2003 dricker 19 % av eleverna i högstadiet

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,

Läs mer

Alkohol- och Drogpolicy

Alkohol- och Drogpolicy Alkohol- och Drogpolicy för föreningar i Norsjö kommun Handbok för föreningsledare. Information för vårdnadshavare och medlemmar. Antaget av föreningen:. Styrelsens ordförande:. Datum: Syfte Syftet med

Läs mer

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97 Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97 Den här undersökningen har totalt 97 respondenter och en svarsfrekvens på 0%. Undersökningen utfördes från 2014-05-05 till 2014-08-04.

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut 1 Denna drogpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

DROGPOLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

DROGPOLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET I Karlskrona vill vi att alla föreningar arbetar mot droganvändning Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd och tar hänsyn

Läs mer

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8. 00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning

Läs mer

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Håkan Leifman CAN Sverige mot narkotika, Landskrona 1-2 oktober 2015 Upplägg: Användningen i Sverige Cannabis Nätdroger Totalanvändning Fokus på unga men

Läs mer

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat 10 9 8 7 6 5 4 Röker du? Flickor Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% Åk

Läs mer

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare) RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det

Läs mer

för skola/fritidsgård i Norsjö kommun

för skola/fritidsgård i Norsjö kommun Drogpolicy för skola/fritidsgård i Norsjö kommun Handbok för personal Information för föräldrar och elever Antaget av kommunstyrelsen 2012-02-27 Mål Alla som arbetar inom skola och fritidsgård i Norsjö

Läs mer

TÄNK OM frågor och svar

TÄNK OM frågor och svar TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära

Läs mer

Missbruk av Anabola Androgena Steroider. Dopingjouren

Missbruk av Anabola Androgena Steroider. Dopingjouren Missbruk av Anabola Androgena Steroider 14 oktober 2014 Dopingjouren Annica Börjesson Doping-Idrotten Internationellt regelverk Fusk AAS Testosteron Tillväxthormon (GH) Alkohol, Narkotika, Läkemedel, Stimulantia

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun Resultat 2004-2011 Drogvaneundersökning i år 6, Tyresö kommun 2011 Svarsfrekvens: 2004:84% (tot antal svarande elever 485 st) 2005:85% (urvalsundersökning,

Läs mer

Innehåll. MÅ BRa 6. VaRdagShÄlSa 24. Ett liv Utan droger 48. KÄnn DIG TRYGG 78. DU ÄR UnIK 110

Innehåll. MÅ BRa 6. VaRdagShÄlSa 24. Ett liv Utan droger 48. KÄnn DIG TRYGG 78. DU ÄR UnIK 110 Innehåll MÅ BRa 6 1. Det mesta berör hälsan 8 2. Du skapar själv din hälsa 10 3.Hälsa på nätet 18 VaRdagShÄlSa 24 4. Vi tvättar oss rena 26 5. Friska tänder 32 6. Vädrets makter 36 7. Använd mediciner

Läs mer

Policy och handlingsplan mot tobak, alkohol och andra droger. Område Norr Område Fågelfors Fenix Kunskapscentrum

Policy och handlingsplan mot tobak, alkohol och andra droger. Område Norr Område Fågelfors Fenix Kunskapscentrum Policy och handlingsplan mot tobak, alkohol och andra droger Område Norr Område Fågelfors Fenix Kunskapscentrum INLEDNING Skolan har ett ansvar att motverka alkohol- och narkotikamissbruk, samt tobaksbruk

Läs mer

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete I nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete Antaget av kommunfullmäktige 2006-09-25 KF 104, dnr 04/KS 0460 Inriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

Läs mer

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister Vad är problemet? De unga riskerar tobaksoch alkoholberoende, våld, olyckor, oönskat sex, narkotika, kriminalitet, och dödliga sjukdomar. Vi får ungdomar att låta bli tobak. På så sätt minskar riskerna

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Handlingsplan mot droger

Handlingsplan mot droger Handlingsplan mot droger Läsåret 2016/17 2016-08-26 0 Innehåll Per Brahegymnasiets handlingsplan mot droger... 1 Mål... 1 Lagstiftning... 1 Förebyggande åtgärder/information... 1 För eleverna:... 1 För

Läs mer

RFSL OM ALKOHOL, DROGER OCH SEX. hur du. överlever. utelivet

RFSL OM ALKOHOL, DROGER OCH SEX. hur du. överlever. utelivet hur du överlever RFSL OM ALKOHOL, DROGER OCH SEX utelivet barer & discon MÅNGA MÄN TRÄFFAR SINA POJKVÄNNER, SEXPART- NERS OCH ÄLSKARE PÅ UTESTÄLLEN. DET BLIR NATURLIGT ATT TA EN ÖL ELLER FLERA DÄRFÖR ATT

Läs mer

Cannabis. utvecklingen i Sverige och Europa. Ulf Guttormsson, CAN. Cannabiskonferens, Karlstad, 3 september, 2012

Cannabis. utvecklingen i Sverige och Europa. Ulf Guttormsson, CAN. Cannabiskonferens, Karlstad, 3 september, 2012 Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Guttormsson, CAN Cannabiskonferens, Karlstad, 3 september, 2012 Vad är CAN? Paraplyorganisation med drygt 40 medlemsorganisationer. Statlig finansiering och

Läs mer

Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten

Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Mini Maria Hisingen En späckad timme! Inledning Cannabis Nätdroger eller experimentella droger

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vart annat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland eleverna i grundskolans åk 9 Syftet: Följa utvecklingen Underlag

Läs mer

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Mål Skolans mål är att vi skall arbeta för att bli en drogfri skola. Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången skolgång har grundläggande

Läs mer

Handlingsplan mot droger

Handlingsplan mot droger Handlingsplan mot droger Läsåret 2014/15 1 Innehållsförteckning Mål..3 Lagstiftning 3 Förebyggande åtgärder/information...3 För eleverna För föräldrarna För personalen Tecken/symtom som kan tyda på missbruk

Läs mer

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Tobaksfria barn och ungdomar

Tobaksfria barn och ungdomar Tobaksfria barn och ungdomar Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar

Läs mer

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker och åtgärder den 17 februari, 21. Vad är CAN? Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Gu:ormsson, CAN Konferens om cannabis - risker och åtgärder

Läs mer

Tjejer om Cannabis! Mattias Gullberg. Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut. Mini Maria Göteborg

Tjejer om Cannabis! Mattias Gullberg. Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut. Mini Maria Göteborg Tjejer om Cannabis! Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut Mini Maria Göteborg Varför är det intressant att undersöka tjejers förhållande till cannabis? Tjejer syns inte riktigt

Läs mer

Malin Månsson, Uppsökande Narkotika Teamet Anniela Nilsson, Uppsökande Narkotika Teamet Yvette Bergsjö, Fältgruppen 0733-139534 Martin Thornell,

Malin Månsson, Uppsökande Narkotika Teamet Anniela Nilsson, Uppsökande Narkotika Teamet Yvette Bergsjö, Fältgruppen 0733-139534 Martin Thornell, Malin Månsson, Uppsökande Narkotika Teamet Anniela Nilsson, Uppsökande Narkotika Teamet Yvette Bergsjö, Fältgruppen 0733-139534 Martin Thornell, Närpolis i Kristianstad Fältgruppen Arbete och Välfärdsförvaltningen

Läs mer

till tonårsföräldrar i BollNäs kommun

till tonårsföräldrar i BollNäs kommun till tonårsföräldrar i BollNäs kommun om ungdomar och Narkotika 2 Narkotika finns i Bollnäs Narkotika går att få tag på i Bollnäs. En undersökning i kommunen visar att 10% av pojkarna och 6% av flickorna

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat 2004-2010

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning i år 6, Tyresö kommun 2010 Svarsfrekvens: 2004:84% (tot antal svarande elever 485 st) 2005:85% (urvalsundersökning,

Läs mer

Det suger En lärarhandledning om droger & missbruk

Det suger En lärarhandledning om droger & missbruk Det suger En lärarhandledning om droger & missbruk! Ung utan Pung har sina rötter i Stockholms förorten Rågsved. Det hela började på en ungdomsgård 1982 där den första pjäsen handlade om fattiga ungdomar

Läs mer

HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM ALKOHOL OCH ANDRA DROGER HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM ALKOHOL OCH ANDRA DROGER WWW.HOGANAS.SE FÖRORD Under några år har fältsekreterarna Gunilla och Janne medverkat vid alla privata och kommunala föräldramöten för årskurs 7-9

Läs mer

Drogvaneundersökning 2015

Drogvaneundersökning 2015 Drogvaneundersökning 215 Drogvaneundersökning 215 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den 26-27 augusti 215 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165 av 184 elever Åk 8: 162 av 188

Läs mer

LIVET ÄR DET BÄSTA RUSET. Minna Lehtinen minna@hubu.fi

LIVET ÄR DET BÄSTA RUSET. Minna Lehtinen minna@hubu.fi LIVET ÄR DET BÄSTA RUSET Minna Lehtinen minna@hubu.fi ELÄMÄ ON PARASTA HUUMETTA RY www.eoph.fi Rusmedelsförebyggande arbete runt om i Finland Interaktiv Hubu-metod i skolarbetet Den virtuella informationsbussen

Läs mer

Vad dricker ditt barn?

Vad dricker ditt barn? Vad dricker ditt barn? INFORMATION FRÅN EN UNDERSÖKNING I LINKÖPINGS KOMMUN BLAND UNGDOMAR MELLAN 12-19 ÅR Till dig som är förälder VARFÖR DRICKER UNGDOMAR ALKOHOL? 85% av eleverna i årskurs 6 svarar,

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer