Hälso- och sjukvårdsnämnden Verksamhetsberättelse Januari Augusti 2014

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden Verksamhetsberättelse Januari Augusti

2 Förord Uppföljning av vårdens resultat är a och o för verksamhetsutveckling och styrning. Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag har för varje år blivit tydligare med att lyfta fram resultat som speglar kvalitet och patientnöjdhet. Under 2014 har fokus bland annat riktats mot äldrevård, psykisk ohälsa och palliativ vård. För dessa och andra områden har cirka 40 övergripande mål särskilt lyfts fram. Den aktuella verksamhetsberättelsen redovisar resultaten för i första hand dessa övergripande mål men också för andra viktiga områden. I flertalet fall avses januari till och med augusti, men i några fall finns eftersläpning varför redovisad data kan vara från annan period. Det är glädjande att notera förbättringar inom flera områden. Till exempel uppnås mycket goda resultat inom såväl diabetes, stroke som hjärtsjukvården. Även inom palliativ vård finns nu en tydlig positiv trend och täckningsgraden i nationella palliativregistret blir successivt allt bättre. På läkemedelssidan fortsätter också den positiva trenden, till exempel minskar andelen äldre patienter som får olämpliga läkemedel och antalet utskrivna antibiotikarecept fortsätter också att minska vilket ju är av avgörande betydelse för att förhindra resistensutveckling. Inom några områden är resultaten inte lika goda vilket kräver aktiva insatser av olika slag. Till exempel noteras under slutet av perioden att överbeläggningstalen ökar vilket i hög grad kan kopplas till att vårdplatser inte kan bemannas på grund av bristen på vårdpersonal, främst sjuksköterskor. Även tillgängligheten är inom vissa områden otillräcklig. Detta gäller till exempel utredning med MR och vistelsetiderna på våra akutmottagningar som i flertalet fall ligger under målvärdet. Det är nu viktigt att resultaten ytterligare värderas och analyseras ute i berörda verksamheter så att man, i de fall detta krävs, sätter in riktade åtgärder så att vi innan årets slut uppnår uppsatta mål. Till sist vill jag rikta ett stort tack till alla som varit involverade i att ta fram data och sammanställa dessa till denna rapport samt till alla ute i våra verksamheter som på olika sätt bidrar till att vi kan erbjuda våra medborgare en hälso- och sjukvård av hög kvalitet

3 Innehåll Sammanfattning... 3 Viktiga händelser under perioden... 3 Patientfokuserad vård... 4 Effektiv vård... 4 Kunskapsbaserad vård... 5 Hjärtsjukvård... 5 Stroke... 6 Diabetes... 6 Kvalitetsregister... 7 Tillgänglighet, vård i rimlig tid... 8 Kömiljard genomförda första besök och operationer/ åtgärder... 8 Telefontillgänglighet primärvård... 8 Handläggningstiden för förhandsbedömningar (tandvården)... 9 Tillgänglighet till operation av höftfraktur... 9 Tillgängligheten MR (magnetkameraundersökning) Vårdgarantin Hälsofrämjande arbete Frågor om levnadsvanor i NPE Säker vård Vårdrelaterade infektioner Trycksår och tryckskador Utskrivningsinformation läkemedel Öppenvårdsantibiotika Överbeläggning och utlokalisering Följsamhet till hygien- och klädregler Riskbedömningar och riskanalys Patientsäkerhetskulturmätning Övriga krav Jämlik hälso- och sjukvård Särskilda satsningar Psykisk ohälsa Cancersjukvård Äldre Palliativ vård och ASiH (avancerad sjukvård i hemmet) Akutsjukvård Barn och unga vuxnas hälsa Konsumtion per verksamhetsområde Långsiktigt stark ekonomi Privat verksamhet enligt LOU, LOL och LOS Andra landsting Asylpatienter Papperslösa patienter Kostnadseffektiv läkemedelsanvändning Tandvård Vårdproduktion för skåningar i egen och extern regi Bilaga produktion, egen och extern regi Bilaga konsumtion

4 Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för bedömningen av det samlade behovet av hälso- och sjukvård och tandvård inom Region Skånes ansvarsområde och beslutar om det övergripande hälso- och sjukvårdsuppdraget. Uppdraget anger inriktning och mål för den offentligt finansierade vården i offentlig och privat regi. Några av de övergripande strategierna i 2014 års uppdrag är att: All hälso- och sjukvård i Region Skåne ska vara effektiv, jämlik och av hög kvalitet Hälsofrämjande insatser och prevention ska prioriteras Alla medborgare har rätt till vård med hög kvalitet i rätt tid, oavsett kön, ålder, etnicitet, socioekonomisk bakgrund eller bostadsort Behovsanalyser som utgår från individens behov och bästa tillgängliga kunskap ska användas för att ge bättre förutsättningar för prioriteringar En sammanhållen vård ska utvecklas genom gränsöverskridande samarbete med Skånes kommuner Starka och internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer ska utvecklas Stödsystem som underlättar för medborgaren/patienten att kommunicera med vården ska utvecklas Ett integrerat och processbaserat verksamhetsledningssystem (VLS) med dokumenterade rutiner och processer för ledning och styrning ska utvecklas Kunskapsstyrning ska utgöra basen för beslut, uppdrag och avtal och att regionala vårdprogram och riktlinjer ska tas fram i samverkan med sakkunniggrupper Kvalitetsindikatorer och måltal ska fortsätta att utvecklas, kvalitetssäkras och regelbundet följas upp som underlag för ledning, styrning och utveckling Under 2014 har fokus särskilt riktats mot följande områden: Cancervården Äldres hälsa Psykisk ohälsa Barn och ungas hälsa Avancerad sjukvård i hemmet och palliativ vård Akutsjukvård Viktiga händelser under perioden Inom ögon, hud, beroendevård och psykoterapi har vårdval införts den 1 april. Under året har också specialistmottagningar inom gynekologi och hjärtsvikt tillkommit som tilläggsuppdrag inom Hälsoval Skåne. För att uppnå mera jämlik vård fattade Hälso- och sjukvårdsnämnden under våren beslut om en strategisk plan för specialiserad palliativ vård och avancerad sjukvård i hemmet. Till planen kopplades 48,5 Mkr. Hälso- och sjukvårdsnämnden har också under året avsatt 7,5 Mkr för utökat uppdrag inom CPAP 1 -behandling vid sömnapné samt 5 Mkr för att minska väntetiderna till dyslexiutredningar. Fetma och övervikt hos barn och ungdom är ett växande problem. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i maj att avsätta 6 Mkr till tre olika projekt för att i samverkan med tandvård och den kommunala elevhälsan utveckla modeller för ett bättre omhändertagande. För att öka tydligheten och tillgängligheten inom akutsjukvården har sjukhusens och primärvårdens akutmottagningar samlokaliserats. Härigenom blir patienterna i större utsträckning omhändertagna på rätt vårdnivå. Telefontillgängligheten inom primärvården har under flera år brustit. Tack vare ett fokuserat arbete uppnår nu flertalet vårdcentraler de nationella målen. I samverkan med Skånes kommuner fortsätter arbetet för att förbättra omhändertagandet av äldre. Detta har bland annat resulterat i mobila äldreteam och förbättrade rutiner för kommunikation mellan olika vårdaktörer. Fram till nu har dessutom 26 äldevårdscentraler öppnat. På sikt förväntas dessa insatser leda till färre återinskrivningar till sjukhus och större möjligheter för äldre att vårdas i hemmet. Under 2014 lanserades ejournal där medborgarna kan läsa delar av sin patientjournal genom att logga in på 1177.se. 1 CPAP är en förkortning av Continuous Positive Airway Pressure (kontinuerlig övertrycksbehandling) och är ett hjälpmedel för andning 3

5 Patientfokuserad vård Den enskilde patienten ska uppleva att vården är sammanhållen och enkel samt känna sig delaktig i och ha tillit till de beslut som tas. Bemötande, information, kommunikation och service ska ges utifrån människors lika värde, individuella förutsättningar och behov. I den Nationella patientenkäten redovisas resultat för hur patientrena upplever bemötandet, information och delaktighet i sina kontakter med hälso- och sjukvården. Den somatiska öppenvården uppvisar förbättringar för de tre indikatorerna i Region Skåne totalt. Tre av förvaltningarna uppvisar också bättre resultat, förutom Hälsostaden som har svagare resultat jämfört med förra mätningen. Region Skånes resultat motsvararar också rikets. Somatisk öppenvård Region Skåne (egen regi) Indikatorer Skånevård Skånevård Skånes universitetssjukvård Hälsostaden Region Skåne Riket (PUK-värde*) Kryh Sund totalt Bemötande 94 (92) 94 (94) 95 (94) 94 (96) 94 (93) 94 (93) Delaktighet 82 (79) 83 (82) 81 (82) 81 (85) 82 (81) 82 (81) Information 85 (82) 86 (85) 84 (85) 81 (85) 85 (84) 84 (84) Tabell 1. De senaste mätningarna redovisas på förvaltningsnivå samt för hela Region Skåne och riket. Föregående mätning redovisas inom parentes.*puk = patientupplevd kvalitet. Beräknas som ett viktat värde mellan Ska inte förväxlas med procent. Samma tjänster som tillhandahålls per telefon eller brev ska också erbjudas via Mina vårdkontakter. Region Skåne deltar i de nationella programmen för Mina planer, Tidbok och Min journal. Region Skånes anslutning till dessa tjänster innebär att journalanteckningar, samordnade individuella planer och samordnad vårdplanering görs tillgängliga och att tidboken öppnas för patienter som har konto i Mina vårdkontakter. Under 2014 lanserades ejournal där medborgarna kan läsa delar av sin patientjournal genom att logga in på 1177.se. Andra tjänster som lanserats är Mina intyg, ombudsfunktionen (vårdnadshavare kan vara ombud för sina barn), kontakta patientnämnden, tidbok online för gynekologisk cellprovtagning och att häva/sätta spärr i journalen samt beställa journalkopia. Effektiv vård All verksamhet måste noggrant planeras så att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa möjliga sätt för att nå uppsatta mål. Förvaltningarna ska förbättra samverkan mellan primär- och specialistvård och kommunal vård Samtliga förvaltningar arbetar aktivt mot effektivare vårdformer. Behandlingar och ingrepp som tidigare gjorts inom den slutna vården utförs nu inom dagsjukvården och besök som tidigare gjordes i den somatiska specialistvården utförs nu i primärvården, det som tidigare var en vårdkontakt i form av ett besök kan nu ersättas av ett telefonbesök eller ett mail. Dessutom sker en utbyggnad av den palliativa vården och ASiH vilket också påverkar patientströmmarna mellan olika vårdformer. Målet om att de summerade vårddagarna för producenter i egen regi Region Skåne skall minska uppfylls. Den totala slutenvårdsproduktionen visar en minskning med 2,9 dagar under perioden januari till augusti. Det finns också en målsättning att andelen dagsjukvård skall öka. Under perioden januari-augusti minskar andelen dagsjukvård 2 med 1,1 procent. Denna minskning förklaras främst av att antalet operationer av gråstarr på Skånes universitetssjukhus sjunker. För att uppnå en effektivare organisation utreds olika former av samlokalisering av verksamheter inom Labmedicin vilket bland annat berör klinisk mikrobiologi. Verksamheten arbetar också med att ersätta äldre verksamhetssystem med nyare lösningar som effektiviserar arbetsflödena inom ramarna för LIMS, dvs. Laboratory Information Management Systems. Benchmarking för patologi och cytologi har visat att labmedicinverksamheten har goda resultat för remisshantering och svarstider jämfört med andra regioner och landsting. 2 Läkarledd dagendoskopi, dagmedicin och dagkirurgi i relation till totala antalet läkarbesök. 4

6 Kunskapsbaserad vård All hälso- och sjukvård ska i bygga på bästa tillgängliga kunskap. Regionala riktlinjer och vårdprogram ska tas fram inom områden där vården idag behöver förbättras eller göras mer jämlik. Publicering ska ske på hemsida som kan nås av alla vårdaktörer. Antalet tvärprofessionella och processorienterade expertgrupper ska utökas med representation från såväl offentlig som privat verksamhet Uppbyggnaden av sakkunnigorganisationen fortsätter och det finns nu sju etablerade multiprofessionella kunskapsgrupper och ytterligare fyra under utveckling i Södra sjukvårdsregionen. För områden som inte täcks av kunskapsgrupperna finns i Region Skåne sex etablerade expertgrupper och tre är på väg att starta under hösten. En viktig uppgift för sakkunniggrupperna är att ta fram regionala riktlinjer och vårdprogram vilket utgör grunden för hög medicinsk kvalitet och jämlik vård. Under året har vårdprogram för barnövervikt samt för ögonsjukvård färdigställts och under hösten kommer även vårdprogram för bland annat obstruktiv sömnapné, artros och demens att presenteras. Regionala riktlinjer och vårdprogram publiceras på Vårdgivarwebben och är tillgängliga för alla vårdgivare. Under våren har en fördjupad analys av resultaten i Öppna jämförelser gjorts av berörda sakkunniggrupper. Fokus har varit på de indikatorer där Region Skånes resultat försämrats jämfört med tidigare år eller där Region Skånes resultat avviker negativt i förhållande till andra landsting och arbetet har resulterat i en handlingsplan för fortsatt förbättringsarbete. Hjärtsjukvård Andel akuta återinskrivningar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt ska understiga 10 procent av totala antalet vårdtillfällen på grund av hjärtsvikt Varje år sjukhusvårdas cirka patienter på grund av hjärtsvikt. Många patienter blir akut återinlagda kort efter utskrivningen från sjukhuset. Detta kan bland annat vara ett uttryck för bristande planering. För att stimulera sjukhusen att, tillsammans med primärvård och kommun, förbättra handläggningen av patienter med hjärtsvikt har ett mål på mindre än tio procents akut återinskrivning inom 30 dagar fastställts. För hela Region Skåne ligger resultatet för årets första sju månader på ca 12 procent, samma nivå som Ackrediterade äldrevårdmottagningar och hjärtsviktmottagningar har etablerats inom Hälsovalet och samtliga förvaltningar arbetar på olika sätt med att förbättra hjärtsviktprocessen. Sedan 2013 utvärderas den sjukhusanslutna hjärtsjukvården med ett hjärtindex som tagits fram av kvalitetsregistret SWEDEHEART. Indexet omfattar bland annat andel patienter med hjärtinfarkt som akut reperfunderas, dvs genomgår trombolys (propplösande behandling) eller bypasskirurgi. Vid senaste uppföljningen noteras att index för tre förvaltningar och totalt för Region Skåne förbättrats (se figur 1) Hjärtindex Maxvärde 4,5 4 3,5 Målnivå ,5 2 1,5 1 0,5 0 SUS Sund Kryh Hälsostaden Skåne Figur 1. Hjärtindex 2013 respektive Maxvärde = 5. Målnivå 2014 = 3,5. 5

7 Stroke Andelen patienter med stroke som erhåller trombolys (eller annan åtgärd som återställer blodcirkulationen) ska överstiga 15 procent De två enskilda åtgärder i akutskedet av en stroke som har störst betydelse för överlevnad, livskvalitet och återvunnen funktion är att rätt patienter snabbt får propplösande behandling (trombolys och/eller trombectomi) samt att alla direkt får tillgång till det samlade teamets insatser på en strokeavdelning. Glädjande nog kan konstateras att Skåne i nationell jämförelse ligger högt vad gäller andel patienter som erhåller trombolys och att alla enheter utom två klarar det uppsatta målet på 15 procent. Däremot klarar enbart en skånsk enhet (Trelleborg) det nationella målet (80 procent) för andel patienter som direkt vårdas på strokeenhet. Det har till och med skett en försämring på några enheter den senaste mätperioden, vilket innebär ett sämre resultat och längre vårdtider, när patienter vårdas på annan avdelning. Andel trombolys eller trombectomi 25% 20% 15% 10% 5% % CSK HBG HLM SUS TBG YSTA ÄHLM Figur 2. Andel trombolys eller trombectomi Röd linje markerar målnivå Datum anger slutdatum för 12- månadersperiod. Vård direkt på strokeavdelning 100% 90% 80% 70% 60% % % 30% % 10% 0% CSK HBG HLM LKRA SUS TBG YSTA ÄHLM Figur 3. Andel strokepatienter som får direkt vård på strokeavdelning Röd linje markerar nationell målnivå Datum anger slutdatum för 12-månadersperiod. Diabetes Andelen diabetiker (Typ 1 < 75år) med systoliskt blodtryck under eller lika med 140 mm Hg ska överstiga 80 procent I Skåne finns cirka personer med diabetes. Drygt 10 procent har typ 1 och behandlas huvudsakligen på våra sjukhusmottagningar. Samtliga sjukhusenheter utom en (Landskrona) uppnår det övergripande målet kring blodtryckskontroll och flertalet av måltalen för de andra kvalitetsindikatorerna. Ett fortsatt arbete krävs framförallt med att identifiera patienter med högst risk för komplikationer så att behandlingen kan intensifieras och att dessa kan motiveras att förändra ogynnsamma levnadsvanor. De övriga drygt 85 procent av diabetikerna har typ 2 och behandlas inom primärvården. Täckningsgraden i kvalitetsregistret har nu även inom primärvården kommit upp på en god nivå och man kan se att så gott som samtliga patienter erhåller fullgod uppföljning. På vårdcentralerna behöver man nu analysera sina resultat och även där fokusera på patienter med högst risk för komplikationer. 6

8 Andel syst blodtryck <140 (Typ1 <75 år) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% % CSK HBG HLM LKRA SUS TBG YSTA ÄHLM Figur 4. Andel patienter med typ 1 diabetes med systoliskt blodtryck under 140 mm Hg Röd linje anger målnivå Datum anger slutdatum för 12-månadersperiod. Kvalitetsregister Region Skånes verksamheter deltar i ca 80 nationella kvalitetsregister. Hög täckningsgrad är viktig för samtliga men särskilt för de register som ligger till grund för övergripande mål i HSN s samlade uppdrag. Till dessa hör bland annat Riks-stroke, SWEDEHEART, NDR (nationella diabetesregistret), Rikshöft, Svenska palliativregistret samt de nationella cancerregistren för bröstcancer, ändtarm- och tjocktarmscancer, lungcancer och prostatacancer. För dessa register hämtas data direkt från respektive register tre gånger per år. I samtliga fall är täckningsgraden hög (>85procent) och i många fall mycket hög (>95%). Dock uppnås dessa täckningsgrader först efter några månader på grund av eftersläpning i inmatning av data. Arbete pågår för att minska eftersläpningen. För att minska tidsåtgången för inmatning av data har under våren 2014 ett projekt startats för att utveckla och införa automatiserad direktöverföring av data från datajournal till kvalitetsregister. Projektets målsättning är att detta ska vara möjligt för minst två register före 2014 års utgång. Rehabilitering av patienter med svåra och medelsvåra traumatiska hjärnskador Ett specialiserat team har startats och en koordinator har rekryterats. Under årets första åtta månader har teamet behandlat ca 40 individärenden. Ett snabbspår för rehabiliteringsbedömning startades under våren för patienter inom neurokirurgi. Gränsöverskridande samarbetsprojekt demens (Migrationsskolan) Det har avsatts 2 miljoner för Migrationsskolan på Skånes Universitetssjukvård som är ett gränsöverskridande samarbetsprojekt mellan Nationalt Videnskapscenter för demens vid Rikshospitalet i Köpenhamn och Minneskliniken vid Skånes Universitetssjukvård. Projektet syfte är bland annat att stärka samarbetet om etniska minoriteter och demenssjukdomar i Öresundsregionen. Migrationsskolan finansieras av region Hovedstad och Region Skåne samt Europeiska regionala utvecklingsfondens program Interreg IVA. Inom projektet har bland annat webbutbildningar om demenssjukdomar och bemötande på andra språk samt utbildningar om kognitiva tester för personer som inte kan läsa, skriva eller räkna tagits fram. 7

9 Tillgänglighet, vård i rimlig tid Tillgängligheten ska vara hög inom såväl den akuta som planerade vården. Ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Inom den akuta sjukvården ligger fokus på vistelsetiden på akutmottagning, telefontillgänglighet i primärvården samt väntetid till operation för patienter med höftfrakturer. Inom den planerade vården fortsätter uppföljningen av tillgängligheten för besök och operation/åtgärd, bild- och funktionsmedicin samt när det gäller barn och unga med psykisk ohälsa. Kömiljard genomförda första besök och operationer/ åtgärder Andel genomförda första besök respektive operation/åtgärd inom 60 dagar ska uppgå till 70 procent (enligt kraven i den nationella överenskommelsen mellan regeringen och SKL, den så kallade Kömiljarden ). Kömiljarden är benämningen på en statlig prestationsbunden ersättning som syftar till att stimulera verksamheten till ökad tillgänglighet. Kömiljarden omfattar tillgänglighetsmål för såväl besök som operation/ behandling. Region Skåne har klarat kraven i kömiljarden under merparten av periodens månader. I maj månad var det bara Region Skåne bland de stora regioner och landsting som nådde excellensnivå med över 80 procent genomförda operation inom 60 dagar. Sommareffekt ses även 2014, med ökade köer bland annat på grund av för låg planerad produktion under våren som till viss del orsakats av resursbrist. Samordningarna av såväl vårdgarantipatienter som till ledig kapacitet har under den aktuella perioden varit omfattande. Under första halvåret 2014 samordnades lika många patienter som under hela Telefontillgänglighet primärvård Telefontillgängligheten i primärvården enligt nationell mätning ska öka till 90 procent Region Skåne följer upp telefontillgängligheten i primärvården på tre sätt: 1. Via nationella databasen Väntetider i vården, där mätning genomförs i mars och oktober. Målet i den nationella mätningen är 100 procent besvarade samtal samma dag. Region Skåne har för 2014 angett att andel besvarade samtal ska öka till 90 procent. Vid vårens mätning i mars var resultatet 83 procent, vilket är en förbättring jfr våren 2013 (78 %). Mätningen genomförs enbart vid vårdcentraler med digital telefonväxel huvudsakligen de i offentlig regi. 2. Vårdcentraler i egen regi följs upp månatligen utifrån telefonisystemet, och även där ses en förbättring och mål om minst 80 procent besvarade samtal samma dag nås fem av åtta månader. Vid jämförelse mellan de olika förvaltningarna ses förbättring hos samtliga. Kryh når mål hela perioden med gott mått Figur 5. Andel besvarade samtal inom primärvården (enligt punkt 1). Röd linje markerar målnivå

10 3. Region Skåne påbörjade i januari en telefontillgänglighetsmätning enligt den modell Stockholms läns landsting använder. Mätningen består i daglig kontrollringning vardagar till alla ackrediterade Hälsovalsenheter. Kontrollsamtalen slumpas fram och rings vid olika tider då Hälsovalsenheten annonserat öppettid. Tillgänglighetsmätningen görs strikt utifrån ett patientperspektiv och två nivåer av målvärden har fastslagits. Dels att 80 procent av kontrollsamtalen ska besvaras inom 2 timmar för att godkändnivå ska nås och dels en excellensnivå då samtalen besvaras inom 15 minuter. Utvecklingen för perioden januari augusti 2014 illustreras med följande diagram: Figur 6. Bilden till vänster visar antalet vårdcentraler som i mer än 80 procent av fallen besvarar sina samtal inom 2 timmar. Bilden till höger visar antalet vårdcentraler som i mer än 90 procent av fallen besvarar sina samtal inom 2 timmar. En stor andel av de 149 vårdcentralerna har från början klarat godkänd nivå medan endast ett fåtal nått excellensnivå. Förutom en dipp under maj och juni så ses nu en progressiv kurva i utvecklingen. Målrelaterad ersättning betalas kvartalsvis ut till de vårdcentraler vilka når uppsatta målvärden. Handläggningstiden för förhandsbedömningar (tandvården) Handläggningstiden för förhandsbedömningar för personer berättigade till stödet inom Tandvårdsreformen 1999/2013 är maximalt fyra veckor. Målet uppnås och handläggningstiden kan vara från sex minuter upp till fyra veckor beroende på svårighetsgraden i förhandsbedömningen. Resultatet är oförändrat jämfört tidigare år. Tillgänglighet till operation av höftfraktur Minst 80 procent av alla patienter med höftfraktur ska opereras inom 24 timmar Under 2014 har målet inte uppnåtts på Skånenivå. Kryh når målet fyra av sju månader och ligger övriga månader nära målgränsen. För samtliga förvaltningar anges att orsakerna är stort inflöde av patienter där några av patienter av medicinska skäl inte kunnat opereras inom stipulerad tid. Brist på operationsutrymme, brist på sjuksköterskor har lett till minskat antal vårdplatser medan antalet patienter med höftfraktur kvarstår Andel patienter där operation av höftfraktur påbörjats inom 24 timmar jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Figur 7. Andel patienter med höftfraktur som opereras inom 24 timmar Röd linje markerar målnivå

11 Tillgängligheten MR (magnetkameraundersökning) För minst 80 procent av patienterna ska MR genomföras inom 30 dagar Målet nås inte och jämfört med föregående år är utfallet betydligt sämre. Orsakerna till detta är många bland annat förändrade regler avseende reseersättningar samt att uppgradering av maskinvara och tekniska fel medfört driftstopp under vissa perioden. 100% 90% 80% Andel väntande inom 30 dagar till MRundersökning, Region Skåne 70% 60% 50% 40% RS 2012 RS 2013 RS % 20% Källa: RIS jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 8. Andel patienter som remitterats för MR som fått undersökningen genomförd inom 30 dagar. Röd linje markerar målnivå. Vårdgarantin Vårdgarantin ska uppfyllas av alla berörda vårdgivare Telefontillgängligheten tidigare avsnitt. Andel Läkarbesök inom sju dagar i primärvården ska uppgå till 100 procent. Sedan mätningen startade får 9 av 10 patienter sitt besök inom stipulerad tid och med tanke på att vissa själva väljer att vänta längre får målet anses vara uppfyllt. Andelen väntande på ett första besök och operation/åtgärd i den specialiserade vården inom 90 dagar ska uppgå till 100 procent. I underlaget ingår patienter som själva valt att vänta. Under våren och sommaren 2014 ses en försämring av andel väntande inom 90 dagar, då tillgängligheten sjunker. Andel väntande inom 90 dagar till ett första besök (Vårdgaranti) 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

12 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% Op/åtgärd inkl övriga - Andel väntande inom 90 dagar (Vårdgaranti) 60% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 9. Vårdgaranti, två grafer. Andel väntande inom 90 dagar till första besök (överst) respektive till operation/åtgärd. Röd linje markerar målnivå. Samordning av patienter som väntat mer än 90 dagar Under januari-augusti anmäldes 5514 vårdgarantipatienter för samordning vilket är en ökning med 205 procent jämfört med Under samma period har samordning till ledig kapacitet ökat med 61 procent. Trots detta ses en sommareffekt även i år. Tänkbara anledningar anges vara att uppdraget inte var känt i tillräcklig omfattning i linjen samt att konkreta handlingsplaner i vissa fall saknades. Några problemområden: Ögon. Stort antal väntande på grund av kvarvarande kapacitetsbrist och ökat inflöde. Effekten av vårdvalet ännu ej möjlig att utläsa. Hud. Stort antal väntande på grund av ökat inflöde. Effekten av vårdvalet ännu ej möjlig att utläsa. Kirurgi. Allt kortare väntetid för primär fetmakirurgi men långa väntetider för patienter med komplikationer efter tidigare fetmaoperation. Dessa operationer görs enbart på SUS. Kardiologi. Fortsatt lång väntetid för ablationsbehandling vid hjärtarytmi och för inläggning av pacemaker. Från 2015 kommer pacemakerinläggningar att även genomföras inom Kryhs verksamhet. Neurokirurgi. Fortfarande lång väntetid till DBS (djup hjärnstimulering vid Parkinsons sjukdom). Logopedi. Lång väntetid för patienter med dyslexi. Hälsofrämjande arbete Alla verksamheter ska säkerställa att det finns goda förutsättningar att verka för ett gott arbete avseende hälsofrämjande insatser inklusive prevention. Samtal om levnadsvanor ska integreras i det dagliga arbetet och åtgärder erbjudas i enlighet med fastställt vårdprogram. Strävan mot visionen att det hälsofrämjande arbetet ska genomsyra hela hälso- och sjukvården går sakta framåt. Under årets första halva inkom Region Skånes egna förvaltningar med handlingsplaner för det hälsoinriktade arbete. I förvaltningarnas verksamhetsberättelser beskriver de hur de arbetar med att sätta planerna i verket. Alla inom den specialiserade vården beskriver ett systematiskt arbete för att införa rutiner för rökfri operation. Förutsättningarna för att följa upp arbetet är komplext och man har inte nått ända fram, arbete pågår på regionövergripande nivå. Inom psykiatrin pågår ett forskningsprojekt för att utveckla metoder för att stödja patientgrupper med att förbättra sina levnadvanor. Arbetet med att utveckla metoder för utsatta grupper är av stor vikt då det i längden kan komma att påverka den ojämlika hälsan. Incitamentmodellen i primärvården har stimulerat det systematiska arbetet med levnadsvanorna men en dåligt underbyggd ersättningsmodell har gett ett stort fokus på den ekonomiska ersättningen på bekostnad av patientkvalitet och kompetenshöjning. Den webbaserade utbildningen blev färdig innan sommaren och kommer under hösten att spridas ut i verksamheterna. Åtgärderna för att ge stöd till patienterna för att förändra sina levnadsvanor har i sin helhet nått det övergripande målet att öka med 10 procent. Dock beror detta på att primärvården sedan augusti 2013 börjat registrera åtgärderna med koppling till incitamentsmodellen. I tabellerna nedan redovisas den specialiserade vården för sig och primärvård (vårdcentral och barnmorskemottagningar) för sig med lite olika tidsperspektiv för att få en jämförelse. Åtgärderna 11

13 inom specialistvården har minskat något, som en del i förklaringen ligger att man inför 2014 ändrade modellen för målrelaterad ersättning vilket skapade en otydlighet. För primärvården ser man nästan en fördubbling av registeringar. En del av ökningen kan förklars med att det tar en tid innan rutiner för registrering kommer på plats. Indikatorn för fysisk aktivitet på recept redovisas för sig och analysen där är den samma som ovan jan-maj 2014 Figur 10. Utvecklingen av antalet hälsosamtal för somatik/psykiatri respektive primärvården (vårdcentraler och barnhälsovård). För primärvården jämförs siffrorna från 2013 s fem sista månader med 2014 s fem första månader. Röda linjer anger målnivå 2014 (= 10 procent ökning) Hälsosamtal Somatik+Psykiatri januari-juli Fysisk aktivitet på recept, FaR Somatik+Psykiatri januari-juli Primärvård aug-dec 2013 jan-maj 2014 Figur 11. Utvecklingen av antalet FaR (fysisk aktivitet på recept) för somatik/psykiatri respektive primärvården (vårdcentraler och barnhälsovård). För primärvården jämförs siffrorna från 2013 s fem sista månader med 2014 s fem första månader. Röda linjer anger målnivå 2014 (= 10 procent ökning). Frågor om levnadsvanor i NPE Andel patienter som i nationell patientenkät anger att de fått frågor om levnadsvanor ska öka jämfört med föregående mätning I den Nationella patientenkäten ställs frågan till patienterna om de har fått frågor om sina levnadsvanor. Det är vanligast att man frågar om motion och alkohol. I somatisk slutenvård är frågan om tobaksvanor bland de vanligaste frågorna. Verksamhet Andel patienter som fått frågor om levnadsvanor Region Skåne Egendrift Region Skåne Somatisk specialistvård öppenvård 20 % (21 %) 21 % (21 %) Somatisk specialistvård slutenvård 24 % (24 %) 24 % (25 %) Tabell 2. Resultaten från de senaste mätningarna för hela Region Skåne samt specifikt för den egna driften. Inom parentes anges föregående mätning Primärvård aug-dec

14 Säker vård Den skånska hälso- och sjukvården och tandvården ska vara säker vilket bland annat skapas med hjälp av ett systematiskt patientsäkerhetsarbete i vilket patienter och närstående är involverade. Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. För att stärka patientsäkerhetsarbetet har ett regionövergripande patientsäkerhetsråd inrättats. Vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner är ett av de störasta hoten mot patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Trots att Region Skåne bedrivit ett systematiskt förebyggande arbete så har det totalt sett inte skett någon minskning av vårdrelaterade infektioner under de senaste åren. Andelen vårdrelaterade infektioner i Region Skåne har minskat från drygt 11 procent sedan mätningarna startade (2008), men har de sista åren legat på i stort sett oförändrad nivå, cirka 9 procent, vilket följer riksgenomsnittet. Region Skåne har under året deltagit i ett nationellt arbete som syftade till att identifiera framgångsfaktorer för att minska andelen vårdrelaterade infektioner. SUS lyftes här fram som ett gott exempel bland universitetssjukhusen i Sverige. Rapporten är klar och kan läsas på följande länk: Målet är att andel vårdrelaterade infektioner/sjukhus inte skall överstiga: Sus 8 %, CSK, Hbg 6 %, övriga 4 % 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% Resultat av PPM VRI över tid Region Skåne 0% VT08 HT08 VT09 HT09 VT10 HT10 VT11 HT11 VT12 HT12 VT 13 VT 14 Riket totalt Region Skåne Region Skåne deltog ej VT 2008 Figur 12. Andelen vårdrelaterade infektioner för hela Region Skåne. Målet för 2014 är att andelen ska minska jämfört med föregående år. Trycksår och tryckskador Punktprevalensmätning (PPM) av trycksår är en nationell mätning och alla Skånska sjukhus deltog vid mätningen våren Region Skåne låg vid denna mätning på 15,7 procent, en förbättring jämfört med mätningen våren 2013 då resultatet var 20 procent. Riksgenomsnittet ligger på 14 procent (15,2%). PPM trycksår PPM v 12, 2011 PPM v PPM v 10, 2012 PPM v PPM v PPM v PPM v10, 2014 Region Skåne 18,5% 14,2% 18,9% 14,9% 20,0% 17,6% 15,7% Riket 16,6% 14,4% 16,1% 14,9% 15,2% 13,6% 14,0% Tabell 3. Andel patienter med tryckskador (trycksår) Målet för 2014 är att minska andelen jämfört med föregående år. När det gäller trycksår, kategori 2-4, har flertalet av skånska sjukhusen förbättrat sina resultat. Dock hade några verksamheter ett stort antal patienter med dessa trycksår. Där har ett arbete startat för att komma till rätta med detta. Alla förvaltingar har tagit fram handlingsplaner över hur deras arbete ska genomföras för att minska antal tryckskador. Förvaltningar där det resultatet av vårens mätning, gällande kategori 2-4,låg över 8 procent kommer att genomföra PPM trycksår på alla ellerutvalda avdelningar även under hösten

15 Andel patienter Utskrivningsinformation läkemedel Andelen patienter med fem eller fler läkemedel som erhåller utskrivningsinformation vid utskrivning från slutenvård ska uppgå till minst 70 procent Risken för felaktigheter i läkemedelsanvändningen är särskilt stor i vårdens övergångar. Genom att skriva en utskrivningsinformation och ge den till patient och nästa vårdform halveras risken för fel. För 2014 är målet att en utskrivningsinformation ska skrivas till 70 procent av patienterna som har fem eller fler läkemedel. Andelen patienter vilka under januari till och med augusti har erhållit en utskrivningsinformation är 53 procent, och andelen ökar månad för månad. Hälsostaden Ängelholm klarar målnivån varje månad och trenden är att samtliga övriga förvaltningar närmar sig målnivån. Utskrivningsinformation Patienter med 5 läkemedel 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% avser endast patienter 75 Figur 13. Andel patienter som fått utskrivningsinformation 2013 och Röd linje anger målnivå Under slutet av 2013 påbörjade ett flertal avdelningar att introducera rutiner för utskrivningsinformation. Det faktum att det tar tid att genomföra förändring samt att indikatorn 2014 har ändrats till att omfatta samtliga patienter oavsett ålder (tidigare endast 75 år och äldre) är faktorer som kan påverka att uppsatt målnivå inte nås. För att öka andelen patienter som får utskrivningsinformation samt öka kvaliteten i skrivna utskrivningsinformationer kommer ett kvalitetsförbättringsprojekt att genomföras under Öppenvårdsantibiotika Antibiotikaanvändning i öppenvård ska understiga 350 recept per 1000 invånare. Från årets början har antibiotikaförskrivningen mätt som utköpta recept hittills minskat med 6 procent i Skåne och ligger nu i nivå med det av HSN angivna målet för Figur 14. Antal utskrivna antibiotikarecept sedan januari Röd linje markerar målnivå

16 För att samordna och effektivisera arbetet med att skapa en mer rationell antibiotikaanvändning i Skåne har det skapats en styrgrupp med regionala chefläkaren, Läkemedelsrådets ordförande, chefen för Enheten för Läkemedelsstyrning, Stramas ordförande och Stramas öppenvårdsansvariga läkare. Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) Skåne är Läkemedelrådets samarbetspartner i antibiotikafrågor. Stramas uppdrag är att verka för att bevara antibiotika som effektiva läkemedel mot bakteriella infektioner och att minska risken för resistensutveckling i Region Skåne. Strama Skåne arbetar med utbildning och information till både hälso- och sjukvårdspersonal och till allmänheten. För att uppmärksamma skånska tandläkares del av antibiotikaförskrivningen har även uppsökande besök i tandvården gjort av Läkemedelsrådets terapigrupp Odontologi. Antal recept totalt från alla förskrivare per 1000 listade är också en kvalitetsindikator för skånska vårdcentraler och för tolvmånadersperioden juli 2013 till och med juni 2014 var gränsen satt till 360 recept per 1000 listade. Drygt hälften, 55 procent, av vårdcentralerna klarade detta mål. Överbeläggning och utlokalisering Antalet överbeläggningar ska understiga 2 per 100 disponibla vårdplatser och antalet utlokaliserade patienter ska understiga 1 per 100 disponibla vårdplatser. Överbeläggning och utlokalisering av patienter till fel vårdavdelning ökar risken för vårdskador. För perioden januari till och med augusti ligger antalet överbeläggningar fram till och med maj på ungefär samma nivå som under 2013 men därefter har antalet kraftigt ökat. Det är särskilt situationen på de stora akutsjukhusen (SUS och Helsingborg) som nivåerna stigit under sommaren. Det är endast de mindre sjukhusen som klarar 2014 års målnivå. Problematiken med överbeläggningar beror framför allt på att vårdplatser fått hållas stängda pga svårigheter att rekrytera sjuksköterskor. Arbete med att ta fram handlingsplaner för att hålla beslutade vårdplatser öppna pågår. Avseende utlokaliserade patienter ligger 2014 års siffror under föregående års nivå och trenden har under större delen av året varit sjunkande. Överbeläggning (antal per 100 disponibla vårdplatser) 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 2,50 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti Utlokalisering (antal per 100 disponibla vårdplatser) ,00 1,50 1,00 0, ,00 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti Figur 15. Antal överbeläggningar (överst) respektive utliokaliserade (underst) som antal per 100 disponibla vårdplatser. Röd linje markerar målnivå OBS målet är att ligga UNDER målnivån. 15

17 Följsamhet till hygien- och klädregler Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler är viktigt för att förhindra smittspridning inom hälso- och sjukvården. Målet är att samtliga medarbetare i patientnära arbete följer gällande hygienrutiner och klädregler. Sedan mätningarna startade 2010 har följsamheten i Region Skåne kontinuerligt förbättrats och trenden fortsätter. Resultaten från den senaste mätningen (april 2014) visar att 84 procent av vårdavdelningarna i Region Skåne följer hygienrutinerna och klädreglerna, vilket är över riksgenomsittet som ligger på 74 procent. Bara på operationsavdelningarna har följsamheten ökat från 68 till 86 procent under det senaste året. Speciellt glädjande är att vårdavdelningarna på Centralsjukhuset i Kristianstad och Ystad lasarett är bäst i landet på att följa regelverket. Målsättningen är 100 procent måluppfyllelse. Riskbedömningar och riskanalys Andelen riskbedömningar avseende fall, tryck och nutrition hos patienter 65 år och äldre i slutenvård ska uppgå till minst 70 procent Andelen patienter som riskbedöms avseende fall, trycksår och undernäring har under 2014 stadigt förbättrats på alla förvaltningar. Region Skåne når målet på 70 procent, medan målet inte nås av alla förvaltningar inom alla områden. Region Skåne Fallrisk Vårdplan fallrisk Risk för trycksår Risk för undernäring ,6% Ingen mätning 66,9% 53,5% ,5% 69,0% 64,7% 56,3% % 82% 72% 69% Tabell 4. Andel patienter som genomgått riskbedömning avseende fall, trycksår och undernäring Patientsäkerhetskulturmätning Mätningen syftar till att kartlägga styrkor och svagheter i patientsäkerhetskulturen. Identifierade förbättringsområden ska sedan åtgärdas eller reduceras i ett förbättringsarbete. Mätningen i maj 2014 avsåg såväl offentligt som privat driven verksamhet. Personal inom verksamheter med fler än tio medarbetare med patientkontakt fick enkäten via e-post till arbetsplatsen. Vid mätningen 2014 uppnådde Region Skåne 67 procent svarsfrekvens, som ses som en gott resultat. Vid mätningen 2011 var svarsfrekvensen 80 procent men vid denna mätning deltog inte alla personal och inte de privata vårdgivarna. 16

18 Övergripande resultat från patientsäkerhetskulturmätningen i Region Skåne följer landet i stort. Resultatet är återkopplat till alla förvaltningsledningar under augusti månad samt att det har varit tillfällen för återföring för andra chefer, på olika nivåer, på alla förvaltningar, under flera tillfällen i september. Förvaltningarna har skrivit handlingsplan för hur arbetet under 2014/2015 ska bedrivas för att stärka de svagaste områdena och behålla de som varit starkast. Övriga krav Infektionsverktyget Arbetet med Infektionsverktyget, det nationella verksamhetsstödet för att kunna följa antalet vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändningen inom sluten vård har under perioden utgått från kravet i den nationella patientsäkerhetsöverenskommelsen. Infektionsverktyget, infördes på hela SUS under maj månad. Sedan början av sommaren har förberedelser med bl.a. utbildningsinsatser pågått inom övriga förvaltningar och ett breddinförande planeras till den 15 oktober. Mot slutet av året bör de flesta verksamheter kunna påbörja analysen av sina egna data och använda resultaten i sitt förbättringsarbete avseende vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning. Nationella patientöversikten (NPÖ) Arbetet med NPÖ har under perioden utgått från kravet i den nationella patientsäkerhetsöverenskommelsen. Mycket arbete har lagts ned för att Region Skåne i NPÖ ska kunna visa upp fler så kallade informationsmängder. Fokus i detta arbete har lagts på att visa upp information om genomförda röntgen- och klinisk fysiologiundersökningar samt patientens val av hälsocentral. Båda dessa informationsmängder visas från mitten av september. Antalet verksamheter som anslutits till NPÖ som användare har utökats och 88% av de offentliga vårdenheterna är nu anslutna. Under året har några privata vårdenheter också anslutits. Detta är ett viktigt steg i arbetet för en sammanhållen vårdkedja. Förberedelser pågår för att kunna ansluta så kallad Uppmärksamhetssignal till NPÖ. Det innebär att information om varningar och överkänsligheter från Melior, kommer att visas i NPÖ. Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård och tandvård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård och tandvård ska ges företräde till vården Det finns idag ingen samlad kunskap kring hur jämlik vård Region Skåne erbjuder. Vissa analyser har gjorts och andra pågår. Utgångspunkten är att i den ordinarie uppföljningen även integrera dimensionen jämlik vård. Inriktningen i arbetet är därför att ta fram kunskap om vilka skillnader som finns, att öka medvetenheten hos medarbetarna och att skapa förutsättningar för att minimera omotiverade skillnader. Arbetet med riktlinjer och vårdprogram är andra viktiga delar för att säkerställa att vården blir så jämlik som möjligt. Under 2014 kommer utdata från ett par sjukdomsgrupper att separeras med avseende på kön för att se om skillnader föreligger inom vård och behandling. Dessa underlag med förslag till åtgärder kommer att tas fram till årsredovisningen för verksamhetsåret Arbetet med en hälsofrämjande hälso- och sjukvård är en viktig del i arbetet med att nå målet om en mer jämlik hälsa i Region Skåne. I patientenkäten kan man se att det inom området levnadsvanor finns en skillnad i hur män och kvinnor upplever att de blivit tillfrågade om exempelvis alkohol- eller rökvanor. Män anser att de i högre utsträckning blivit tillfrågade om sina levnadsvanor och deras betydelse för hälsan. Under hösten har verksamheten med den mobila ungdomsmottagningen kommit igång. Denna lösning underlättar en mer jämlik vård för unga människor bosatta utanför de städerna i sydöstra Skåne. Läkemedelsrådet har under året följt upp omotiverade könsskillnader i läkemedelsförskrivning mellan män och kvinnor inom ramen för vårdprogrammet osteoporos samt förskrivningen av biologiska läkemedel vid psoriasis. Eventuella skillnader i farmakologisk behandling av förmaksflimmer har också följts inom ramen för 17

19 Flimmerprojektet. En analys av dessa underlag pågår och kommer att redovisas i samband årsredovisningen för helåret Arbete görs även utifrån ett socioekonomiskt perspektiv, till exempel finns indikationer på att tillgång till tolk kan ha stor betydelse för en jämlik vård. Under 2014 har SUS startat en Migrationsskola med målsättningen att på ett bättre vis kunna tillgodose vård- och informationsbehov till patienter och anhöriga med annan bakgrund och annat modersmål. Material har tagits fram på en rad främmande språk. Projektet syfte är bland annat att stärka samarbetet om etniska minoriteter och demenssjukdomar i Öresundsregionen. Inom projektet har bland annat webbutbildningar om demenssjukdomar och bemötande på andra språk samt utbildningar om kognitiva tester för personer som inte kan läsa, skriva eller räkna tagits fram. I arbetet med att förbättra sjukskrivningsprocessen finns ett tydligt uppdrag att belysa, analysera och åtgärda omotiverade skillnader i vård och bemötande av män och kvinnor. Under 2013 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta riktlinjer för könsperspektivet i det försäkringsmedicinska stödet. Region Skåne bidrar i det nationella arbetet. Med stöd från det nationella uppdraget om genus inom sjukskrivningsmiljarden har två projekt initierats; Kvinnors ohälsa med barn i fokus, våld i nära relationer våga se, våga agera och Jämställt föräldraskap för blivande och nyblivna föräldrar Tänk tvärtom. Särskilda satsningar Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället. Insatser för att förhindra och behandla psykisk ohälsa i alla åldrar måste intensifieras. Sedan ramöverenskommelsen mellan Region Skåne och de skånska kommunerna som fastställdes 2013 har det pågått ett intensivt arbete för att uppnå målen i överenskommelsen. Lokala överenskommelser har tagits fram för att stärka samverkan och synkronisering av de olika insatser som ges från båda huvudmännen. I detta arbete har ett av målen varit att stärka delaktighet och inflytande för personer med psykisk ohälsa både på individnivå och systemnivå. Under 2014 har Region Skåne infört ett Vårdval för Psykoterapi i syfte att förbättra tillgängligheten. Första linjens hälso- och sjukvård för barn Första linjens hälso- och sjukvård för barn- och unga mellan 6 år och 18 år som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser på grund av psykisk ohälsa ska öka (12 Mkr). Det ska finnas en tydlig ingång för barn och unga samt deras vårdnadshavare kring att söka stöd vid psykisk ohälsa. Riktlinjer för samverkan ska utarbetas mellan mottagningar för ungas psykiska hälsa och ungdomsmottagningar. Sedan starten i juli 2013 har sju första linje-mottagningarna öppnats. Fortsatt arbete för att möjliggöra en likvärdig vård i Skåne pågår. Telefonlinjen med ett nummer En väg in har vidareutvecklats under 2014 och fungerar bra. Revidering av Samverkansöverenskommelser har påbörjats tillsammans med kommunerna. Under 2014 har fem unga vuxna-mottagningar startats i samarbete mellan kommun och vårdcentral. Tillgänglighet barn och unga med psykisk ohälsa genomförda första besök Tillgänglighet till BUP/Barn - och ungdomshabilitering avseende genomförda besök ska vara minst 90 procent inom 30 dagar. För perioden januari till juli har 87 procent fått ett besök inom 30 dagar. Den sammantagna bedömningen är att kravet för helåret kommer att uppnås. 18

20 Återfallsförebyggande läkemedel vid alkoholmissbruk Förskrivningen av återfallsförebyggande läkemedel vid alkoholmissbruk ska öka med minst 5 procent jämfört med Under årets första åtta månader har förskrivningen minskat med 2,6 procent jämfört med motsvarande period under För vårdcentralerna finns en kvalitetsindikator där en önskvärt hög förskrivningsnivå av dessa läkemedel bör uppnås. Vid uppföljningen per halvårsdata uppnåddes målet av 28 procent av vårdcentralerna. Arbete mot självskadebeteende och ätstörningar Arbetet mot självskadebeteende och ätstörningar skall ytterligare stärkas och utvecklas (3 Mkr). Flera nya åldersintegrerade team har etablerats i samarbete mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Utbildningssatsningar riktade till allmänpsykiatri och till ST-läkare i psykiatri har genomförts, liksom utbildning riktad till anhöriga. Barn och ungdomar med missbruksproblematik Så kallade Mariamottagningar ska fortsätta att utvecklas (2,5 Mkr). En Mariamottagning vänder sig till ungdomar och unga vuxna med missbruksproblematik och drivs i samverkan med kommunerna. I Helsingborg har en Mariamottagning startats under året. En Mariamottagning i nordöstra Skåne bedrivs fram till årsskiftet som projekt. Under året har ett arbete genomförts för att förbereda att projektet övergår till ordinarie verksamhet. I Lund påbörjas arbetet för en Mariamottagning med Livsstilsmottagning. Vård för personer med psykossjukdomar Vården för personer med psykossjukdomar med fokus på case managament ska stärkas (7 Mkr) Olika utbildningsinsatser i Case managementmetodik pågår i hela Region Skåne, ofta i samarbete med kommunala verksamheter. I samverkan med kommunerna i Skåne har en arbetsgrupp tillsats för likvärdig utveckling av Case Management i Skåne. I Skåne finns ett nationellt projekt I-Nod för utveckling av integrerade arbetsformer där Region Skåne medverkar. Antalet hälsoundersökningar har under januari till augusti ökat från 55 under 2013 till 151 under Det uppskattade behovet bedöms vara undersökningar per år. Återbesök efter slutenvård Alla patienter som vårdats inom psykiatrisk slutenvård skall följas upp vid återbesök inom 8 dagar Hälften av patienterna får återbesök efter 8 dagar. Neuropsykiatrisk utredningsverksamhet Den neuropsykiatriska utredningsverksamheten ska stärkas (3 Mkr) Division Psykiatri har förstärkt de olika utrednings- och behandlingsteamen i Skåne inom det neuropsykiatriska området. Efterfrågan på neuropsykiatrisk utredning är fortsatt hög. Resurserna för slutenvårdsavgiftning Resurserna för slutenvårdsavgiftning ska stärkas (2 Mkr). En regiongemensam avdelning för slutenvårdsavgiftning av opiatmissbrukare öppnades den 15 mars för att uppfylla behovet av behandling inför läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende (LARO). Resurser för ökad brukarmedverkan i verksamheten Resurser för ökad brukarmedverkan i verksamheten ska stärkas (1,5 Mkr). 19

21 Sedan flera år pågår ett väletablerat arbete för att stärka brukarmedverkan i utveckling och styrning av vården. Detta inkluderar bland annat, nära dialog och samarbete med patient- och närståendeföreningar inom Division Psykiatri, olika typer av utbildningsinsatser, där personer med egen erfarenhet av psykiatrisk vård, utbildar medarbetarna. Varje verksamhetsområde har en inflytandesamordnare som tillsammans med ledning, patient- och närståendeföreningar inom respektive område och utifrån en handlingsplan arbetar för att patienternas erfarenheter ska ta större plats när verksamheten utvecklas. Målet är att detta på sikt ska stärka patienternas makt över vården, såväl som för enskilda i sin vårdkontakt som för patienterna som kollektiv. En pilotsatsning för att införa mentorer inom Division Psykiatri har startats. En mentor erbjuder stöd till patienter utifrån sin egen erfarenhet av psykisk sjukdom och återhämtning. De fokuserar på är att stödja hopp, känsla av samhörighet och egenmakt och andra centrala faktorer vid återhämtning vid psykisk sjukdom. De utgör ett komplement till de mer etablerade yrkesrollerna och arbetar inte med behandling. Under år 2014 har projektet i samarbetet mellan Centrum för evidensbaserade psykosociala insatser (CEPI) och Division Psykiatri beslutats att läggas ned samtidigt som ett arbete startat mellan Nationell samverkan för psykisk hälsa i Skåne, Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Division Psykiatri där principer och plan för utveckling av brukarrevisioner tagits fram. Målet att genomföra fler brukarrevisioner under 2014 än 2013 kommer inte att nås eftersom projektet tillsammans med CEPI inte var möjligt att genomföra. Cancersjukvård För att kunna utvärdera och följa upp kvalitet och resultat för cancerpatienter är kvalitetsregister en viktig källa. Målet är att minst 95 procent av patienterna ska registreras i kvalitetsregistret senast fyra månader efter diagnos. Problem med täckningsgraden kvarstår såtillvida att inrapporteringen är fördröjd och det finns variation mellan verksamheter. Detta innebär att valid resultatuppföljning inom flera cancerdiagnoser inte är möjlig kontinuerligt eller utan fördröjning. För fortsatt utveckling och uppföljning måste en jämn och hög kvalitet i kvalitetsregisterhantering, inkluderat inmatning utan fördröjning, prioriteras och säkerställas i verksamheten. För att övergripande mål ska uppfyllas ska täckningsgraden i kvalitetsregister överstiga 95 procent Helår Totalt % 2013 Helår Totalt % Lungcancer Prostatacancer Tjock- och ändtarmscancer Bröstcancer Maj 2013-April 2014 Variation mellan sjukhus % Tabell 5. Täckningsgraden i kvalitetsregister i Skåne under åren 2012, 2013 samt perioden Maj 2013-April Övergripande uppföljningsindikatorerna för cancer är för närvarande processmått som illustrerar tidsförlopp såsom tid för utredning eller väntan på behandling. För att bättre kunna utvärdera cancervården behöver relevanta utfallsmått, som beskriver resultat för patienten, utvecklas. Senaste utvärderingen som inkluderar 12 månader (maj 13-april 14) visar att målen inte nås i Skåne. Det finns variation, i vissa fall mycket stor, avseende måluppfyllelse mellan sjukhus. Diagnostiskt Centrum för tidig diagnostik Diagnostiskt Centrum inom Skånevård Kryh är ett unikt pilotprojekt i Sverige för tidig och snabb diagnostik som pågår året ut. Diagnostiskt centrum erbjuder utredning med kortast möjliga utredningstid efter remiss från primärvården. Projektet, som initierats av Regionalt Cancercentrum Syd, visar hittills att drygt 20 procent av patienterna som utretts har diagnostiserats med cancer. Bland övriga patienter finns även personer med andra allvarliga sjukdomstillstånd som gynnats av snabb diagnostik. Även inom SUS verksamhet har ett Diagnostiskt centrum med syfte att snabbutreda misstanke om malignitet etablerats. Efter ca 6 månader visar resultaten att 75 % av de utredda patienterna har en malign sjukdom. 20

22 Lungcancer Utredningstiden för lungcancer följs genom ett mått på tid från remissankomst på lungklinik till behandlingsbeslut. Målet är att det ska ske inom 28 dagar för minst 70 procent av patienterna. Region Skåne har de senaste åren inte nått målet, vilket ändå är en sänkning av ambitionsnivån som fastsällts av RCC Syd. Senaste utvärderingen som inkluderar 12 månader visar att målet inte nås och att det finns variation mellan sjukhus. Figur 16. Utredningstiden från remissankomst till beslut om behandling ska vara högst 28 dagar för 70 procent av patienterna. Röd linje anger målnivå. Bröstcancer Handläggningstid vid bröstcancer mäts från misstänkt bröstcancer (via selekterad screening, remiss eller direktkontakt) till besked om fortsatt behandling efter operation. Målet är att handläggningstiden ska vara mindre än 49 dagar för minst 80 procent av patienterna. Två av tre sjukhus når målet. Figur 17. Handläggningstiden från misstänkt bröstcancer till besked om fortsatt behandling efter operation ska vara mindre än 49 dagar för 80 procent för patienterna. Röd linje anger målnivå. Prostatacancer Väntetid till diagnosbesked för patienter med prostatacancer följs med ett mått på tid från biopsiprovtagning till diagnosbesked. Målet är att det ska vara högst 18 dagar för minst 80 procent av patienterna. Målet nås inte och det finns stora variationer i gapet till måluppfyllelse. Figur 18. Tiden från biopsitagning till diagnosbesked till patienten ska vara högst 18 dagar för minst 80 procent av patienterna. Röd linje anger målnivå. 21

23 Tjock- och ändtarmscancer Måttet på väntetid till behandling vid tjock- och ändtarmscancer illustrerar tiden från diagnos till behandlingsstart. Målet är att det ska vara högst 42 dagar för minst 80 procent av patienterna. Målet nås inte och det finns stora variationer i gapet till måluppfyllelse. Tidig upptäckt av tarmcancer är väsentligt. Genom att upptäcka förstadier kan sjukdomsutvecklandet förhindras eller fördröjas. Region Skåne deltar för närvarande i en stor nationell vetenskaplig studie som ska visa vilken screeningmetod som bäst förebygger och tidigt hittar tarmcancer. Figur 19. Tiden från diagnos (PAD eller makroskopisk) till behandlingsstart (operation, strålning eller kemoterapi) ska vara högst 42 dagar för 80 procent av patienterna. Röd linje anger målnivå. Riktlinjer cancer Med anledning av ökade kostnader 2014 till följd av nya förslag och rekommendationer i Nationella Riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer, tillfördes de tre sjukvårdsförvaltningarna 50 miljoner kronor i Förvaltningsuppdrag Dessa medel ska användas till bland annat tillsättandet av kontaktsjuksköterskor, läkemedelsbehandling, ökad tillgänglighet och MDT-konferenser (multidisciplinära teamkonferenser). Äldre Vården och omsorgen av sköra äldre ska utvecklas och förbättras. Med de mest sjuka äldres behov i centrum har samordningen mellan primärvård, specialiserad vård och den kommunala hälso- och sjukvården fortsatt varit i fokus under Förbättringsarbeten har bedrivits gemensamt via de lokala Ledningskraftsteamen kring följande målområden: God vård vid livets slut Preventivt arbetssätt God vård vid demenssjukdom God läkemedelsbehandling för äldre Sammanhållen vård och omsorg God vård för äldre innefattar hälsofrämjande insatser, preventiva åtgärder och tillgång till såväl en god vård och omsorg som avancerad sjukvård när så krävs. Goda exempel har tagits tillvara och spridits genom Skåneträffar med samtliga Ledningskraftsteam. Den dagliga vården och omsorgen om äldre ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas av sjukdomstillstånd som leder till inskrivning i slutenvård som hade kunnat undvikas. Arbetssätt som prövats under 2014 har bland annat varit beslutsstödsmodellen i Nordöstra Skåne, frakturkartläggning på kommunnivå, arbete med akutteam i Malmö och Ängelholm och att läkemedelsutbildning har breddats även till kommunal vård- och omsorgspersonal. 22

24 Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång Läkemedelsgenomgångar i slutenvård och inom primärvården ska uppgå till minst 50 procent En läkemedelsgenomgång är en metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning. Läkemedelsgenomgångar genomförs i Skåne i enlighet med Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar. Andelen som under januari till och med augusti 2014 har erhållit läkemedelsgenomgångar i slutenvård är 36 procent, vilket är lägre än motsvarande månader 2013 (43 %). I primärvården har det under januari till och med augusti genomförts 2284 läkemedelgenomgångar, vilket uppskattningsvis motsvarar 9 procent av målpopulationen. I jämförelse med motsvarande månader 2013 har dock antalet genomförda läkemedelsgenomgångar i primärvård fördubblats. En bidragande orsak till att uppsatt målnivå inte nås i primärvård är att det tar tid att införa ett nytt arbetssätt när många olika parter är involverade. En annan bidragande orsak är att genomförda genomgångar inte alltid registreras med KVÅ-kod, vilken används vid uttag av data. I syfte att öka antalet läkemedelsgenomgångar som genomförs i primärvård kommer tillämpningsanvisningar att tas fram. Figur 20. Andel patienter i slutenvård som erhållit tvärprofessionell läkemedelsgenomgång 2013 och Röd linje anger målnivå Sammanhållen vård Vården för äldre ska vara sammanhållen. Under året har Ledningskraftsteamen arbetat för att ta fram lokala rutiner gällande vårdplanering och informationsöverföring mellan vårdgivare. Behovet av förbättrade gemensamma rutiner med kommunerna på en övergripande Skånenivå har uppmärksammats. Med anledning av detta har en gemensam arbetsgrupp bildats för SVPL/SIP med representanter från kommuner och Region Skåne med uppstart augusti I början av sommaren startade Hälsostadens Mobila Akutteam. Målgrupp är sköra äldre över 65 år. Kriterier för att ta del av teamets insatser är att insatser är etablerade via kommunal hemsjukvård och hemtjänst. Syftet är att undvika onödiga besök på akutmottagning och förebygga undvikbar inläggning och återinläggning i slutenvård. Preliminära data talar för att teamets insatser betydligt minskar målgruppens behov av slutenvård. Hälsostaden driver en Korttidsavdelning i sjukhusets lokaler med syfte att förbättra omvårdnaden av medicinskt färdigbehandlade patienter och tillgodose att patienterna får vård på rätt vårdnivå. I ackrediteringsvillkoren för 2014 har vårdcentraler inom Hälsoval Skåne möjlighet att bedriva tilläggsuppdraget Äldrevårdcentral. Under året har det startat 26 Äldrevårdcentraler inom Region Skåne. Dessa har fått mycket uppmärksamhet av både medborgare och media. Innan året är slut kommer det starta ett par Äldrevårdcentraler till då ytterligare några är förberedda för godkännande. Vård på en akutmottagning är inte alltid optimalt för sköra äldre med komplexa behov. Direktinskrivning innebär bland annat att en patient blir inskriven från primärvården direkt på en sjukhusavdelning och slipper vänta på akutmottagningen. Detta arbetssätt har fortsatt under

25 Undvikbar slutenvård för äldre Undvikbar slutenvård ska minska med 10 procent När det gäller Undvikbar slutenvård för äldre så är skillnaden stor under perioden januari - juli 2014 såväl på kommunnivå (nivåer mellan 11,7 % - 20,8 %) som på sjukhusnivå (nivåer mellan 14,8 % och 26,5 %). Detta tyder på att det finns en förbättringspotential där man kan lära av andras goda exempel. Figur 21. Andel undvikbar slutenvård 2014 jämfört med Målet är att minska med 10% under 2014 jämfört med Återinskrivning inom 30 dagar för äldre Återinskrivning inom 30 dagar ska minska med 10 procent Återinskrivning inom 30 dagar ligger under 2014 i nivå med 2013 års nivåer för den äldre befolkningen. Figur 22. Andel återinskrivningar 2014 jämfört med Målet är att minska med 10% under 2014 jämfört med Olämpliga läkemedel hos äldre (>75 år) Behandlingstrycket med olämpliga läkemedel till äldre får inte vara högre än DDD per 1000 invånare som är 75 år eller äldre. Socialstyrelsen har definierat ett antal läkemedelssubstanser som potentiellt kan vara olämpliga läkemedel för äldre. Dessa läkemedel utgörs av långverkande bensodiazepiner, läkemedel med betydande antikolinerga effekter, tramadol och propiomazin (Propavan) då preparaten ger stor risk för biverkningar hos personer 75 år och äldre. Dessa preparat bör endast användas om det finns välgrundad och aktuell indikation och där den förväntade nyttan har bedömts stå i rimlig proportion till riskerna. Behandlingen bör följas upp och omprövas regelbundet med täta intervall. Det totala behandlingstrycket med potentiellt olämpliga läkemedel till äldre har tidigare varit högre i Skåne 24

26 jämfört med riksgenomsnittet. Under 2014 ses ett tydligt trendbrott där det skånska behandlingstrycket för första gången ligger lägre. Resultaten för årets första halvår indikerar att HSN-målet kommer att uppnås för helåret Olämpliga läkemedel till äldre, DDD per 1000 inv 75 år och äldre Riket Skåne Figur 23: kvartalsutveckling behandlingstryck med potentiellt olämpliga läkemedel till äldre, DDD per 1000 invånare 75 år och äldre. OBS bilden visar för första halvåret Målsättningen för HELA 2014 är att ligga under 30000, vilket innebär att resultatet i figuren tyder på att målet kommer att nås. Bakgrunden till den skånska nergången kan vara det långsiktigt genomförda strukturerade arbetet för att minska förskrivningen av potentiellt olämpliga läkemedel till äldre. Årligen tas en Skånelista innehållande specifika rekommendationer för äldre fram. Utbildningsinsatser genomförs kontinuerligt om läkemedels och äldre generellt till samtliga enheter samt riktat till enheter med hög förskrivning. En e-learning utbildning finns tillgänglig riktad till sjuksköterskor, såväl i landsting som i kommun. Att läkemedelsgenomgångar genomförs bidrar även till en minskning av förskrivningen av potentiellt olämpliga läkemedel till äldre. Behandlingstrycket per 1000 listade äldre är en kvalitetsindikator som regelbundet följs upp för de skånska vårdcentralerna. Vid den senaste uppföljningen klarade 34 procent av vårdcentralerna den gräns som definierats i årets villkor. Figur 24: behandlingstryck under första halvåret 2014 med potentiellt olämpliga läkemedel, DDD per 1000 listade 75 år och äldre, per vårdcentral i Skåne. Röd linje anger riktvärde för första halvåret för att uppnå målnivån för hela

27 Palliativ vård och ASiH (avancerad sjukvård i hemmet) Alla patienter i livets slutskede ska erhålla en palliativ vård av hög kvalitet oberoende av var patienten vårdas. Specialiserad palliativ vård och ASiH ska erbjudas alla invånare/patienter i Skåne på jämlika villkor och med prioritering utifrån medicinska behov. Vården i livets slutskede har utvecklats genom att fler patienter fått avancerad sjukvård i hemmet (ASiH). Hembesöken har ökat med 23 procent och fler personer har fått tillgång till ASiH i jämförelse med samma period år Besöken till barn 0-18 år har mer än fördubblats och antalet barn som fått ASiH har ökat med 17 procent. Samarbetet med sjukhusvården, primärvården och kommunerna har utvecklats för en mera adekvat vård i alla vårdnivåer. En utjämning till en mera jämlik vård i ett Skåneperspektiv sker successivt men fortfarande behöver ASiH-vården utvecklas mer till befolkningen i mellersta Skåne och Lund Malmöregionen. Slutenvården eller det som ibland kallas Hospicevård har ökat med 17 procent fler vårddagar och fler personer har fått tillgång till denna vårdform. Genom Palliativt utvecklingscentrum har olika personalgrupper erbjudits utbildning inom i första hand Palliativ vård och ASIH. Men även kring olika aspekter av palliativ vård, pedagogik samt samtal och kommunikation. Vårdutvecklingsprojekt och handledning av studenter inom läkarprogrammet och i folkhälsovetenskap är andra delar av Palliativt utvecklingscentrum. Registreringarna i Svenska palliativregistret har successivt ökat vilket nu innebär att resultaten i viss mån kan ligga till grund för analys och värdering. I tabellen nedan redovisas resultaten på Region Skåne nivå. Resultat för januari - juli Målnivå Registrering i palliativregistret 76% 70% Brytpunktssamtal 53% 60% Munhälsobedömning 64% 60% Ångestdämpande läkemedel vid behov 84% 80% Smärtskattning sista veckan* 42% 60% Tabell 6. Resultat palliativ vård för hela Region Skåne. * Avser enbart juli. Täckningsgraden avseende registrering i Svenska Palliativregistret för årets första sju månader har ökat och når för Region Skånes verksamheter upp till 76 procent totalt. Täckningsgraden varierar från 100 procent vid några sjukhus till 51 procent för det sämsta, men jämfört med föregående år ses även här en betydande förbättring. Kommunernas registrering varierar i högre grad då en del kommuner har en låg grad av registrering medan andra mer än väl når upp till det nationella målet på 70 procent. Andelen patienter som deltagit i brytpunktsamtal är för årets sju första månader 53,5 procent, en ökning med ett par procent-enheter jämfört med 2013, men Region Skånes mål på 60 procent nås inte. Andelen patienter som erhåller munhälsobedömningar i livets slutskede dokumenterade i kvalitetsregistret uppgår till ca 64 procent vilket är samma som under föregående år och därmed nås Region Skånes mål på 60 procent. Andelen patienter som under sista veckan av livet erhåller vid behovsordination av ångestdämpande läkemedel uppgår till ca 84 procent, samma som föregående år och därmed uppnås Region Skånes mål på 80 procent. Andelen patienter som under sista veckan av livet genomgått smärtskattning som dokumenterats i kvalitetsregistret har ökat successivt under året från ca 20 procent i januari till ca 42 procent i juli men Region Skånes mål på 60 procent nås inte. Centrum för FoUU inom palliativ vård Centrum FoUU palliativ vård skall, i samverkan med Lunds universitet, akademiska kunskaper stärkas via forskning, utveckling och utbildning. Palliativt utvecklingscentrum har haft ett starkt fokus på att erbjuda utbildning för olika personal-grupper, i första hand inom Palliativ vård och ASIH, kring olika aspekter av palliativ vård, pedagogik samt samtal och kommunikation. Vårdutvecklingsprojekt rör i första hand utveckling av vårdplaner för vård i livets slutskede samt olika instrument, bland annat för skattning av symptom. Handledning av studenter som skriver uppsatser inom läkarprogrammet och i folkhälsovetenskap. Vidare arbete med en egen hemsida och med de nätverk som finns akademiskt i Skåne, övriga landet och särskilt med Centrum för palliativ vård vid Linnéuniversitet i Växjö. 26

28 Akutsjukvård Inriktning Antalet akutsökande patienter ökar och många patienter söker till och blir omhändertagna på fel vårdnivå. Utbudet av akutsjukvård måste bli tydligare för alla medborgare och omhändertagandet effektivare. För att skapa tydlighet för patienterna och förutsättningar för vård på rätt vårdnivå har beslut tagits om att öka samverkan mellan primärvården och sjukhusen så att det bara finns en väg in för patienter med akut sjukdom eller skada. Detta har resulterat i åtgärder inom samtliga förvaltningar, bland annat enligt följande: Primärvårdens kvälls-och helgmottagning i Malmö flyttade i maj in i samma hus som akutmottagning SUS Malmö. Verksamheten inkluderar allmänläkare och fysioterapeut. Gemensam triagering En väg in tillsammans med akutmottagningen har påbörjats. Vårdcentralen Getingen startade i maj på sjukhusområdet i Lund och kvälls- och helgmottagningen i Lund flyttade dit. Intensifierat samarbete med såväl vuxen- som barnakutmottagningar startades och pågår. I april öppnade primärvården, både offentliga och privata aktörer, tillsammans med division Specialiserad närsjukvård i Helsingborgsområdet en gemensam kvälls- och helgmottagning Nya Jouren. Vistelsetid på akutmottagning Totala vistelsetiden på akuten ska för 80 procent av patienterna understiga 4 timmar Totala vistelsetiden omfattar tiden från ankomst till akutmottagningen till att patienten antingen är färdigbehandlad och går hem eller till att patienten skickas vidare till vårdavdelning. Målet nås inte för 2014 dock ses en uppåtgående trend under årets första månader (se figur nedan). En av förvaltningar når målet men de flesta av producenterna uppvisar en försämring jämfört med samma period förra året då några fler producenter nådde målet. Bidragande orsaker är fortsatt hög tillströmning av patienter, framförallt under sommarmånaderna, samt vårdplatsbrist som leder till att patienterna måste färdigbehandlas på akutmottagningen. Brist på kompetens bidrar också till långa vistelsetider. Det ska dock understrykas att patienter med allvarliga tillstånd alltid prioriteras snabbt blir omhändertagna. För att förbättra genomströmningen på akutmottagningarna har flera åtgärder vidtagits. Samverkan mellan primärvård och specialiserad vård (se ovan) innebär att patienter med enklare tillstånd omhändertas inom primärvården. Mobila akutteam (till exempel ÄMMA på SUS), för uppsökande vård framför allt hos äldre, kan i vissa fall undanröja behovet av att ta sig till akutmottagningen. Figur 25. Andel patienter som vistas kortare tid än 4 timmar på akutmottagningen Röd linje markerar målnivå

29 Direktinskrivning Andelen direktinskrivningar ska vara minst 10 procent av totala antalet akuta inskrivningar till sjukhus Figur 26. Andel direktinskrivningar 2013 och Röd linje markerar målnivå I vissa fall är direktinskrivning (=inskrivning till slutenvård utan att passera akutmottagningen) en patientsäker och smidig lösning. Detta gäller särskilt patienter med kronisk sjukdom i behov av upprepade vårdtillfällen. Genom direktinskrivning minskar belastningen på akutmottagningen och patienten får en snabbare handläggning. Direktinskrivning möjliggör också inskrivning under tid på dygnet när akutmottagningen inte är öppen. För hela Region Skåne ligger andelen direktinskrivningar på cirka 8 procent vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Spridningen är stor mellan olika sjukhus där de mindre sjukhusen ligger på betydligt högre nivåer än de större. Intensivvård Antalet överflyttningar av intensivvårdspatienter mellan sjukhus på grund av resursbrist ska minska jämfört med 2013 Behovet av intensivvårdsplatser kan snabbt ändras från dag till dag. I vissa situationer kan det därför bli nödvändigt att transportera patienter till en annan IVA-enhet. Sådana överflyttningar på grund av resursbrist ska förstås minimeras. Antalet överflyttningar registreras fortlöpande i Svenska intensivvårdsregistret (SIR). Data härifrån visar att antalet överflyttningar i Region Skåne ligger näst högst i landet men att antalet minskat något under 2014 jämfört med Överflyttning av IVA-patienter pga resursbrist Figur 27. Andelen överflyttningar av IVA-patienter på grund av resursbrist i förhållande till totala antalet vårdtillfällen. Jämförelse med övriga landsting för 2013 och Målsättningen för 2014 är att minska jämfört med

30 Överflyttning av IVA-patienter pga resursbrist Figur 28. Andelen överflyttningar av IVA-patienter på grund av resursbrist i förhållande till totala antalet vårdtillfällen. Jämförelse mellan olika IVA i Region Skåne för 2013 och Observera att för Lund avser uppgifterna vanligen överflyttning inom sjukhuset tex från allmän-iva till thorax- eller neuro-iva Helsingborg Kristianstad Lund BIVA Lund IVA Malmö Inf Malmö IVA Ystad Barn och unga vuxnas hälsa Barnfetma Screening för barnfetma ska utvecklas tillsammans med Tandvården Vårdprogram skall färdigställas och implementeras Hälso- och sjukvårdsnämnden har avsatt 6 Mkr för tre olika projekt som syftar till att utveckla omhändertagandet av barn och ungdom med övervikt och fetma. Projektet på SUS fokuserar på ungdomar i tonåren och utgår från en etablerad metod (SOFT) som vidareutvecklas med ny teknik (e-hälsa). Skånevård Kryh utgår från en modell som benämns Hässleholmsmodellen och bygger på utökad samverkan med elevhälsa och primärvård. I projektet ingår också anpassningar till barn och ungdom med annan kulturell och etnisk bakgrund. Inom Sund fokuserar projektet på mindre barn (under 6 års ålder). I detta arbete ingår också samverkan med tandvården för bredare identifiering av barn med tidiga tecken till övervikt. Ungdomsmottagningar Den geografiska täckningen av ungdomsmottagningar skall förbättras i områden som inte har ungdomsmottagningar. Satsningar på fler ungdomsmottagningar och ökad samverkan med andra samhällsaktörer pågår inom samtliga förvaltningar. 29

31 Konsumtion per verksamhetsområde Vårdkonsumtion är den vård skåningarna konsumerar hos offentliga och privat vårdgivare samt den vård som finansieras av Region Skåne utanför regionen. Den vård som utförs till icke skåningar är med andra ord exkluderade. Konsumtionen förändras relativt långsamt över tid varför tabellerna omfattar flera år tillbaka i tiden. Summan av antal slutenvårdstillfälle, antal läkarbesök och antal besök hos övriga vårdgivare har ökat med ca 1,2 procent jämfört med jan-juli Totalt konsumerade befolkningen i Skåne mer än 5 miljoner vårdkontakter under perioden. Av Skåningarnas vårdkonsumtion stod privata vårdgivare för 35 procent av den totala konsumtionen. Andelen av privat primärvård har stadigt ökat sedan införandet av hälsovalet, för perioden jan-juli 2014 är det 46 procent. Ökningen kan sättas i relation till befolkningsökningen i Skåne som mellan 2013 och 2014 har varit ca 1 procent. Tabell vårdkonsumtion per vårdområde De tydligaste trenderna är att vården oftast utförs, med en ökande andel, av andra yrkeskategorier än läkare. Trenden är också att vårdformen förändras vilket innebär att alltmer sluten vård nu utförs inom den öppna vården. Den specialiserade somatiska vården som utförs på våra sjukhus minskar medan primärvården tenderar att öka. Tabell vårdkonsumtion per kontakttyp Tabell vårdkonsumtion per vårdområde De tydligaste trenderna är att vården oftast utförs, med en ökande andel, av andra yrkeskategorier än läkare. Trenden är också att vårdformen förändras vilket innebär att alltmer sluten vård nu utförs inom den öppna vården. Den specialiserade somatiska vården som utförs på våra sjukhus minskar medan primärvården tenderar att öka. Konsumtionen av slutenvård skiljer sig mellan kommunerna i regionen. Simrishamn, Tomelilla och Östra Göinge ligger högst vad avser antal vårdtillfälle per 1000 invånare, medan Lund, Kävlinge och Staffanstorp ligger lägst. Detta kan förklaras av olika medelålder i kommunerna, men även tillgänglighet, efterfrågan och tradition spelar roll. För öppenvården finns liknande mönster men skillnaden är inte lika stor mellan kommunerna. 30

32 Tabell vårdtillfällen per 1000 individer för Skånes kommuner I Skåne är 50,4 procent av befolkningen kvinnor. För alla besök/vårdtillfälle inom Region Skåne är andelen kvinnor 58,5 procent. Högst andel kvinnor har primärvård hos övriga vårdgivare (där ingår mödravård) med 62,3 procent. Högst andel män har slutenvården inom psykiatri med 51,1 procent män. Tabell könsfördelning per vårdområde och vårdform Av Skåningarnas vårdkonsumtion stod privata vårdgivare för 35 procent av den totala konsumtionen. Andelen av privat primärvård har stadigt ökat sedan införandet av hälsovalet, för perioden jan-juli 2014 är det 46 procent. Långsiktigt stark ekonomi Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för kostnader för all hälso- och sjukvård och tandvård för skåningarna. Detta omfattar samtlig vård i egen regi och extern regi det vil säga den förvaltningsdrivna vården, vårdval och upphandlad vård. Ansvarsområdet omfattar även kostnader för skåningar som vårdats utanför Skåne samt för kostnader i samband med asylsökande och papperslösa samt kostnader förknippade med den nya patientrörlighetslagstiftningen. Vidare ansvarar nämnden för kostnader för utomlänsvård, del av kostnaderna för läkemedelsförmånen, forskningsfrågor och läkarutbildning AT/ST/PTP. Finansieringen omfattar även olika typer av bidrag och riktade satsningar initierade nationellt eller regionalt i syfte att lyfta den skånska vården ur olika perspektiv. Finansieringen består förutom nämndens regionbidrag av externa intäkter i form av statsbidrag eller annan statlig ersättning. Den totala omslutningen är drygt 27 miljarder, varav 1,5 procent av intäkterna är statsbidrag. Strax under 60 procent, eller 16,2 miljarder, används för att finansiera skånsk hälso-och sjukvård i egen regi.